Norrbruk nr 5 - Länsstyrelserna
no 5:2015 Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län På Eufåria fårgård förädlar man – såväl skinn och ull som kött! 6 Att ta över en butik i glesbygd, Tempo i Vidsel 8 Familjen Hansen - chark och mycket mer 14 Hur går det för mjölken? NORRBRUK Länsstyrelsen i Norrbottens län Landsbygdsenheten Postadress: 971 86 Luleå Tel: 010-225 50 00 Fax: 0920-22 84 11 www.lanstyrelsen.se/norrbotten FRÅN REDAKTIONEN Länsstyrelsen i Västerbottens län Landsbygdsenheten Postadress: 901 86 Umeå Tel: 010 – 225 40 00 Fax: 090-128 94 www.lanstyrelsen.se/vasterbotten Ansvarig utgivare: Sven Lingegård I redaktionen: Personal från Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Tryck: TMG Tabergs AB Papper: Tom&Otto silk 130 g Grafisk form: TR Omslagsbild: Josefin Lundberg och Britta Lysholm på Eufåria Foto: Sara Borgström Upplaga: 6100 ISSN: 1234-4567 För prenumeration kontakta [email protected] Låt oss vända på steken! En hårt pressad bransch har den senaste tiden pressats än hårdare. Media har den senaste tiden fyllts av varningstecken och utropstecken när man nämner det svenska jordbruket. Rubrikerna är svarta. Frågan hur vi ska rädda våra jordbrukare är på de flestas läppar. Det är en rapportering och en diskussion som sker i all välmening: Alla vill att våra bönder ska överleva. Gott så, det gläder mig verkligen att denna härliga och viktiga bransch får mer fokus. Men kanske borde vi angripa frågorna från ett annat håll? För mat angår oss alla och frågan handlar om så mycket mer än om hur vi får våra jordbrukare att överleva: Den handlar om vår folkhälsa. Om öppna landskap och levande kulturmiljöer. Om en levande landsbygd. Om energi och miljö. Och om vår beredskap i ett krisläge. Det är viktigt att vi alla inser vad vi står inför, för vi måste få fler norrbottningar och västerbottningar att bry sig. För ska en fråga angå många så måste det beröra många, och gärna beröra på flera sätt. Mat gör exakt det, om vi bara tänker efter. 3 Regional livsmedelsstrategi i Norrbotten 4 Eufåria Fårgård 6 Tempo i Vidsel, mat och potatis till befolkningen! 8 Hansen Charkprodukter 10 Fårens klövar - viktiga att ta hand om 10 Kontroll - hur påverkar detta dina stöd 12 Leader i framtiden? 14 Mjölkkrisen - hur står det till? 16 Åtagandeplan vad behöver du göra själv? I detta nummer kan du läsa om arbetet med Norrbottens livsmedelsstrategi. Det är ett styvt jobb som försöker angripa norrbottnisk mat från alla dessa håll. Alla vi som hittills tagit oss an frågan har gjort det med all ödmjukhet. Insikten att mycket av det som avgör vårt jordbruks framtid ligger långt, långt bortanför vårt handlingsutrymme är stor. Men vi ska göra exakt allt vi kan. Vi gör det genom att vända på steken – för frågan om norrbottnisk mat är inte bara en fråga om vårt jordbruks framtid. Det handlar om mycket, mycket mer än så. Andreas Lind Chef Näringslivsavdelningen Länsstyrelsen i Norrbottens Län Vill inte du också köpa gruvlagrad ost eller fjälltorkad skinka? Äter du mat? Retorisk fråga – ja du äter mat. Bryr du dig om vad du äter då? Antagligen. Väljer du närproducerat, svenskt, ekologiskt? Jag väljer att tro att åtminstone en av de egenskaperna, kanske flera, är vad du väljer när du handlar. Varför tror jag det? Därför att mat är den nya innegrejen och vare sig du vill det eller inte är du trendig när du handlar av grannbonden! Text och foto: Sara Borgström, Länsstyrelsen i Norrbotten Mat är grejen. Vi pratar om den med kollegor. Vi ser dussintals olika matlagningsprogram på TV. Vi fotograferar tallriken på restaurangen långt innan vi smakat första tuggan och lägger upp bilden på Facebook, Instagram eller något annat socialt media. Vi lajkar kompisarnas statusar som beskriver en perfekt marmorerad entrecote. Såväl i Sverige som i andra delar av världen har vi blivit allt mer medvetna och petiga då vi väljer vad vi äter. Vi är beredda att betala ordentligt för den kvalitet vi vill ha och väljer gärna så kal�lade premiumprodukter. Matmarknadens omfattning har aldrig varit större och den fortsätter stiga, ändå står vår inhemska och norrbottniska matproduktion och stampar på samma nivå som för 30-40 år sedan! Sören Persson, livsmedelsstrateg på LRF och Anna Ottosson, författare, dietist och trendspanare med företaget Foodpower målade upp en enig bild – vi har ett guldläge här uppe i norr och det är dags att ta vara på det! Sören och Anna var två av föreläsarna på det tvådagarsseminarium som var avstampet för arbetet med Norrbottens regionala livsmedelsstrategi. Jobbet styrs av Länsstyrelsen, LRF, Kommunförbundet och Norrbottens läns landsting. Vi var ungefär 60 deltagare som träffades i Storforsen i mitten av oktober för att både bolla med hinder men framför allt se möjligheter för oss som köper, äter, producerar, förädlar och säljer mat! För många producenter är läget att det bara nätt och jämnt går ihop att produ- cera en vara, det är svårt att få lönsamhet. Det samlade intrycket efter två dagars Sören Persson pekade på de två vägar man intensivt jobb är att tongångarna är har att gå för att ändra på detta. Det ena är positiva, att förväntningarna på den att kapa kostnader för att kunna produregionala livsmedelsstrategin är höga och cera varorna billigare. Det andra sättet är att vi generellt ska vara lite mer stolta att bygga in ett mervärde i sin produkt och över vårt län och det som produceras här. på så vis kunna ta bättre Visst är det så att vi har betalt för den. Sören ett mycket kärvt läge för menade att Norrbotten våra lantbrukare – men har ett unikt läge – det det står ett fönster öppet finns ingenstans med där möjligheten att öka liknande geografiska förtjänsterna genom att läge som vi har, som få högre pris för produkkan producera och odla Anna Ottosson, Foodpower terna. Ska vi inte ta och sådana produkter som kliva ut genom det? vi gör här i norr! Det måste vara fullt möjligt att med storyNorrbottens livsmedelsstrategi kommer telling, paketering och andra metoder, bland annat att arbeta för att det ska ligga visa på att produkter från Norrbotten är mer norrbottnisk mat på tallrikarna – värda lite mera. – Ta vara på era enorma först och främst här i Norrbotten, men naturtillgångar! Ni har fjällen, norrsken, även i resten av Sverige och världen. Vi renar, orörd natur, storslagenhet, skärgård, hoppas på att det fortsatta arbetet ska leda älvdalar, midnattssol.... Spinn vidare på till något bra för såväl producenter som det exotiska, menar Sören. konsumenter. Konkreta insatser som ökar kunskapen om, intresset för och förmågan Anna Ottosson var enig med Sören i att producera mer mat i länet. Strategin fråga om våra möjligheter att sälja våra ska inte bli ett papper bland många. Är du produkter till högre pris, både på grund med och jobbar för det du också? av kvalitet och genom att knyta det till vår unika natur och kultur. – Tänk bara Norrskensjordgubbar, jag skulle köpa det FAKTA direkt menar Anna. Hon berättade också om trenden i USA och framför allt KaliI Västerbottens län har fornien där det är trendigt med bönder. arbetet ännu inte startat med – Där är det onormalt att det inte står på en regional livsmedelsstrategi, menyn vilken bonde som levererat köttet men Region Västerbotten har eller grönsakerna, varför kan vi inte jobba för det här? tillsatt en arbetsgrupp som ska Om du är vad du äter – vad vill du då vara? lämna förslag till åtgärder som ska stärka länets jordbruk och övriga gröna näringar - detta kan komma att omfatta en livsmedelsstrategi. 3 Eufåria – kött, ull och vackra skinn i gotlandsfårsförpackning Sent i oktober, fortfarande plusgrader och en blek sol skymtar fram. I två hagar går tacklamm respektive bagglamm som fortfarande väntar på att gå till slakt. Slaktbilen har varit här en gång under veckan och imorgon ska Josefin hämta köttlådor och leverera till väntande kunder. Text och foto: Sara Borgström, Länsstyrelsen i Norrbotten Gotlandsfåren ger vackra lockiga skinn. Den gamla ladugården som mest stått tom sedan korna skickades, lockade med stora utrymmen. Man bestämde sig för att satsa på en ordentlig förädlingslokal och 2013 stod den klar med tillhörande gårdsbutik. Här säljer de både produkter från fåren och från en del andra lokala hantverkare. Butiken är öppen en kväll i veckan, sommartid två dagar i veckan. Britta och Josefin i gårdsbutiken där de säljer skinn och hantverksprodukter. Gården är en KR-gård från 1964 som Britta Lysholm och hennes man Peter köpte 1976. Ingen av dem kom från jordbrukarfamiljer, trots det gick båda på lantbruksskola. – Det var väl tiden antar jag, menar Britta. – På 70-talet var det gröna vågen och många hade drömmar om att bli bonde. Måhända spelade det också roll att Brittas far var rektor vid Grans så att hon ändå på något sätt föddes in i näringen. Josefin är första barnet och föddes 1978, ett par år senare kom de första fåren till gården som komplement till korna. Gården de tog över hade knappt 20 mjölkkor, ladugården var tungjobbad och inte ens varmvattenberedare fanns där. Det installerades visserligen, men låg takhöjd och annat var inte mycket att göra åt. Vid 1996 tog man beslutet att sluta med korna, det var detta eller att bygga om och göra stora investeringar. Britta utökade fårbesättningen lite och började jobba utanför gården, vilket 4 också hennes man gjorde. Josefin hade efter något års funderande bestämt sig för att läsa till agronom med växtodlingsinriktning. – Det var lite motigt de första kurserna då det var mycket raps och sockerbetor, sådant man knappt hört talas om, men det blev bättre, ler Josefin. Ett par år in i utbildningen gjorde hon praktik på Hushållningssällskapet i Luleå och samma sommar träffade hon sin man David. Janne Puranen på Hushållningssällskapet uppmanade också Josefin att läsa ekonomi som komplement till utbildningen och direkt efter examen 2004 fick hon så anställning på Hushållningssällskapet, där hon sedan jobbade som rådgivare fram till 2010. Tanken på att fortsätta driva gården hade förstås grott i Josefin och då David som jobbar med entreprenadmaskiner både är duktig på att serva maskiner och tycker om att köra traktor föll tanken på plats. – Vi är ett väldigt bra team på gården, berättar Josefin och Britta. Det är Josefin som sköter ekonomi, hemsida och ny teknik. Britta har lång erfarenhet av fårskötsel och tillsammans arbetar de med allt som rör fåren. Pappa Peter är gårdens fixare och en hejare på att bygga smarta lösningar. David sköter traktorer och maskiner. Josefin och David flyttade till gården 2006, då fanns här 50-60 tackor, de flesta korsningar med gotlandsfår. Efter att Josefin flyttat hem har man satsat på rena gotlandsfår där målet är bra skinn och ull. Ett nytt fårhus stod klart 2009 och här rymmer de nu 100 tackor. Britta hade redan i flera år sålt skinn, tovat ull och sålt hantverksprodukter från fåren. Detta intresse delar även Josefin och de började sy kuddar och andra produkter av de skinn som var trasiga. – Först höll vi till på stora köksbordet, men då var man tvungen att plocka undan allt för att kunna äta middag och det låg ulltussar överallt, säger Josefin. Ett par år tidigare hade Josefin tillsammans med tre andra lammproducenter i länet bildat Fårgårdar i Norr. Tillsammans förädlar de kött och förmedlar lammlådor. Köttförädlingen kom först till för att få ett mervärde för utslagstackor som slakteriet inte betalar nästan någonting för. Det rena fårköttet förädlas med hjälp av underentreprenörer till olika sorters korvar och rökta produkter. Till jul och påsk röks lammfioler och på marknaderna inför jul är det lätt att sälja korv. – Det är ett jättebra samarbete där vi kan förmedla kunder mellan varandra när någon har olika önskemål eller om någon har slut lamm för säsongen, säger Josefin. – Man skulle ju kunna tro att vi skulle konkurrera med varandra, men så är det inte alls, det är en styrka att vara flera! Josefin samverkar också med andra piteföretag i PiteUnika – en ekonomisk förening med företagare inom konsthantverk, turism och besöksnäringen, alla i Piteå kommun. – Det är verkligen inspirerande att samarbeta med andra småföretag i byarna, vi kan hjälpas åt att lyfta varandra och hjälpas åt att lotsa I ateljén syr, spinner och tovar de produkter av skinn och ull. kunder mellan företagen, säger Josefin. Just besöksnäringen är något som Britta och Josefin funderar på att satsa på i framtiden. Solanderleden går förbi gården och de får ofta besök av vandrare och andra turister. – En möjlighet till boende skulle också möjliggöra att ha kursverksamhet och andra träffar som möhippor där man vill göra en hantverksaktivitet, funderar Josefin. En tanke som Josefin skickar med till intresserade entreprenörer är att hon gärna ser någon som vill satsa på slakt, styckning och gärna förädling av får och lamm. – Slakterierna är idag inte intresserade av att erbjuda finstyckning på lamm och det är synd eftersom många kunder idag inte har kunskap om styckning och hellre skulle betala för att få det gjort, säger Josefin. – Även om vi säljer ungefär en tredjedel av lammen som köttlådor så går resten genom slakteriet. Det vore verkligen roligt att se lammköttet lyftas upp och ses som en tillgång av slakterierna i länet och inte som något man gör om det finns tid. Lammkött är klimatsmart, gott och nyttigt. Idag äter vi lika många kilo lammkött som mängden snus som används i Sverige. Lite drygt ett kilo per person och år av de totalt ungefär 40 kilo kött vi äter totalt per år. Nog skulle det vara roligt om den siffran kunde stiga lite! Enligt handeln så ökar också efterfrågan på lamm, vilket borde öka intresset även hos slakterierna. Ullen är glansig och vacker! FAKTA www.eufaria.se www.fargardarinorr.se www.piteunika.se 5 Mat och potatis till byborna Marie Grankvist vill att hennes Tempo ska vara en otvungen och en naturlig samlingsplats i byn Vidsel. Här ska man kunna komma in, handla, stanna och ta en kopp kaffe och sätta sig ner och läsa tidningar. Sedan gå till kassan och betala. Redan nu fungerar den som en mötesplats för pensionärer i byn och snart finns även en fungerande servicepunkt. Text: Johanna Lindberg och Anton Holmlund, Länsstyrelsen i Norrbotten Foto: Anton Holmlund När ICAbutiken slog igen började bybor fråga Marie om inte hon skulle starta en butik. Hon har trots allt bra kunskap om och god känsla för mat, efter år i hotell och restaurangbranschen samt genom rollen som vinimportör. Efter dagar av funderingar tänkte hon till slut att – Näe, jag ska göra det! Hon fick in alla papper från konkursboet och började räkna och upptäckte ett otroligt svinn. –Det är alltid något att börja arbeta med, tänkte hon. Det är en av anledningarna till att hon vill få igång restaurangen, en deli och manuell chark. Där ska de laga mycket mat som ska säljas i butiken. En tanke är att sälja färdiga matlådor till de som veckopendlar. Det ska vara möjligt att ta upp beställningar för hela veckan och hämta maten på måndag morgon. Det kommer inte att finnas en meny, utan maten lagas efter tillgång. Det är bara genom att laga maten själv och sälja den i butiken som de verkligen kan minska svinnet. Marie har valt sina anställda med omsorg och de måste vara duktiga på att laga mat eftersom de ska kunna utföra så många varierande uppgifter. Personalen ska ju inte bara sitta i kassan. En del har faktiskt slutat på sina tidigare jobb för att få komma hit. En kvinna i personalen är från Dagestan, hon kom hit som flykting för tolv år sedan och blev kvar i Vidsel. – Hon är helt fantastisk på att laga mat och baka! 6 När de får igång en egen deli i butiken ska de samarbeta med Simon Lathi, Hemmagastronomin i Luleå, och sälja deras helgpåsar i butiken. Tanken är att fånga upp alla som kör igenom Vidsel på väg till Kåbdalis över helgen, för att köpa sin helgpåse och samtidigt handla övrig mat i butiken. Marie måste vara kreativ när det gäller att hitta kunder till butiken. Det bor bara 700 personer i Vidsel och den kundkretsen räcker inte för att få butiken att gå runt. De första månaderna har kunderna strömmat till enligt plan, det kommer till och med kunder från Älvsbyn för att handla, mycket tack vare Axfoods kampanjer. Det går ut ett kampanjblad i veckan till ca 1800 hushåll. Marie Grankvist Hennes egen fetaost gör att det vattnas i munnen bara vid själva tanken, berättar Marie. Sedan har hon också anställt en kvinna från Litauen som haft en fruktoch grönsakshandel där, även hon är helt suverän på mat. – Man slutar aldrig att förvånas över hur mycket duktiga människor det finns överallt, även på landsbygden, säger Marie. – Ibland tror jag att det kan vara bra att man inte varit i den här branschen tidigare. Man kommer in med nya ögon och kan se saker på ett annat vis. Det här behöver inte vara en traditionell butik utan vi kan göra det på ett annat vis, säger Marie. Sommartid är det väldigt mycket turister, campingen brukar vara fullbelagd. Det är också många som åker till Storforsen, som vill handla öl och grillat. Och inte att förglömma de hundra flyktingar som är på väg att flytta till Vidsel. Det blir ju trettio familjer till som behöver handla. Tillsammans med flera andra grupper bildar de en spridd kundgrupp med spridda önskemål om sin mat. Det har Marie insett – Det gäller att ha ett brett utbud som passar alla, säger hon. Axfood är en bra samarbetspartner. De ger ett brett standardutbud och främjar att butiken tar in lokalproducerad och ekologisk mat. Marie behöver inte känna sig låst med Axfood, via dem får hon även en möjlighet att handla in och sälja billigt. En Tempobutik kan nästan hålla samma priser som till exempel Willys. Nu tar butiken in nästan all chark och kött från Petterson, Nordchark, Nylén Hugossons och Jokkmokks korv. Frukt och grönt tar de från Olofssons frukt i Boden. Men, det är svårt att hitta ekologisk närproducerad mat, så mycket kommer från södra Sverige. Marie tog kontakt med Länsstyrelsen och frågade om det fanns något stöd att få eftersom butiken var som en katastrof då hon tog över, det hade bland annat regnat in! Hon hade inte råd att rusta allting för egna pengar. Roger Ylinenpää på Länsstyrelsen informerade om möjligheterna till stöd från Länsstyrelsen. Marie säger glatt – Jag har ringt till honom hur mycket som helst och bara frågat och frågat. Jag hade aldrig arbetat mot Länsstyrelsen tidigare och hade väl ingen aning över hur det gick till. Han har fått lära upp mig över vad jag behöver i butiken. Han är någon som jag har bra koll på och han har ju även bra koll på oss. Han vet vad vi håller på med och vad vi byter ut. Han har även varit här och tittat till butiken. Det har gått otroligt lätt att jobba med honom. Han förklarar saker på ett sätt som man förstår och man känner verkligen att han vill att det ska bli bra, att allt ska fungera. Det känns skönt med det stödet eftersom man som egen företagare annars är ganska ensam, berättar Marie. Nu senast har Länsstyrelsen beviljat ett stort stöd till butiken för att kunna byta ut de energislukande kylarna. Genom att konvertera om till värmeåtervinning går det att minska elförbrukningen. Mejeriavdelningen stod tidigare öppen, nu har de istället byggt ett kylrum. Marie har även fått ett fantastiskt stöd av Ulrika Hamsch på Älvsbyns kommun, som varit väldigt engagerad. Hon var med från början när den två månader långa saneringen av den gamla butiken började. Byggnaden är 600 kvm med källare och det var samlat bråte sedan 1800-talet. Delen där själva butiken finns är byggd för cirka 30 år sedan. Det var inte slängt en enda grej sedan den första butiken, allt var kvar. De fyllde nio stycken fulla sjukubiks-containers med skrot. Marie upplevde det som spännande från början, men i slutet ville hon bara slänga allt. – När vi började var det gummihandskar, ja nästan en grodmansdräkt som gällde. När vi äntligen hade rensat allt kunde vi börja städa och sedan kunde byggjobbarna komma, skrattar Marie. När man startar en ny butik får man söka alla ombudstjänster igen. ICA var tidigare ombud för bland annat Svenska Spel och Posten. Butiken kommer att bli ombud för Svenska Spel igen, men när Marie hörde av sig till Posten så stötte hon på patrull. Posten anser inte att de behöver ett postombud i Vidsel, eftersom det finns ett i Älvsbyn. Hur mycket hon än försökt förklara för Posten att det inte är rimligt för folk att åka 3,5 mil enkel väg för att hämta sina paket, möts hon av kalla handen. Förhoppningsvis kan hon reda ut allt. Postens tjänster är vitala för en levande landsbygd och behövs verkligen för invånarna i Vidsel. värr är på väg att säljas. Om han nu inte hittar någon köpare så skulle hon kunna tänka sig att köpa hans pizzaugn. Men hon trycker på att de nyss börjat och de försöker främst fokusera på kärnverksamheten – Mat och potatis till byborna är det primära. Allt det andra är bara ett plus om de kan erbjuda, menar hon. Hur många timmar per dag arbetar en entreprenör som Marie? Hon säger cirka tolv timmar per dag, det ger henne ju hela tolv lediga timmar per dag! Sen försöker hon också ha helt lediga söndagar då butiken är stängd. Hon säger att hon bestämmer helt själv hur länge hon vill jobba. När det är så roligt spelar det ingen roll att jag jobbar tolv timmar, säger Marie. Marie är ofta utomlands, men det betyder inte att hon lämnar jobbet hemma – Jag kopplar upp mig med datorn så att jag egentligen sitter på mitt kontor. Jag gör samma jobb fast någon annanstans, avslutar hon. Marie ser stora utvecklingspotentialer i butiken, enligt henne är det bara fantasin som sätter gränser. Lokalen som de hyr är ju väldigt stor och Marie skulle vilja dra igång en frisörsalong och anställa en frisör. Det finns en pizzeria i byn som ty- 7 Familjen Hansen har många ben att stå på Det gäller att bredda sin verksamhet som lokal matentreprenör. Familjen Hansen driver Brännlands Värdshus och har olika kurser i till exempel grillning. Familjen har också bolaget Familjen Hansen Charkuteri i Stöcksjö utanför Umeå. Michael Hansen har en gedigen meritlista och har arbetat med mat i många år innan han startade som företagare i Sverige. Det är en växande marknad och det gäller att hitta sin egen nisch på marknaden. Det är få företag som håller på med torkade produkter och det går därför att få bra betalt för dessa. Utmaningen med produkterna är att de ska torkas mellan 4 och 18 månader innan de är färdiga för försäljning. Rökt kött är populärt bland konsumenterna och Michael röker salami, ölkorv, köttdetaljer och bacon. För en månad sedan startade Hansens en gårdsbutik, där de saluför sina egna produkter och även andra lokala matproducenters produkter som ost från Gården London och Svedjan Ost, palt från Bertil i Tväråbäck, samt choklad och andra intressanta produkter som har samma höga kvalitet. Hansens charkuteri har fyra heltidsanställda. Kursverksamheten Text och foto: Per-Göran Persson Började i restaurangbranschen Michael Hansen föddes i Danmark där han också utbildade sig till kock. Han arbetade som kock på olika restauranger och ett kryssningsfartyg där han träffade Kristina från Åsele. De flyttade till Umeå 1998 där han bland annat har arbetat på Rådhuskällaren och ICA Gourmet. Hembygdsföreningen Umbygda hyrde år 2008 ut Brännlands Värdshus till Michael och Kristina, detta kom att bli navet i deras verksamhet. Kristina arbetade tidigare på NUS i Umeå som operationssjuksköterska. Det har gått mycket bra för paret Hansen att driva Brännlands Värdshus. Verksamheten har utökats med catering och för tillfället har man åtta heltidsanställda på värdshuset. Värdshuset har öppet året runt med lunchservering och man tar emot olika beställningar som begravningar, bröllop och övriga fester. Det är främst Kristina som ansvarar för verksamheten i Brännland. Michael har hela tiden haft en drivkraft att nyttja de lokala råvarorna som finns i Norrland så mycket som möjligt. Han samarbetar på nötkreatursidan med Gubböle Gård. En annan leverantör är Tomas och Agneta Lundström i Västra Spöland, Vännäs 8 som har grisproduktion, en integrerad grisproduktion samt en del utegrisar. Intresserad av vidareförädling av charkprodukter Michael har hela tiden saknat bra charkprodukter på marknaden. Köttprocenten är låg och det är mycket tillsatser. Han bestämde sig för att testa att göra egna produkter. Efter lite funderande tog han kontakt med Länsstyrelsen och fick då flera kompetenscheckar för att gå olika kurser ibland annat korvtillverkning på Eldrimner och på SIK i Göteborg. En studieresa gjordes till södra Sverige tillsammans med köttbonden Kennet Åström från Gubböle. De besökte olika samarbetsprojekt mellan producenter och slakterier/charkföretag. De blev så inspirerade av detta att de började experimentera med olika recept för att tillverka korv, men ska man tillverka korv måste man ha en lokal som är godkänd för livsmedelstillverkning. Först blev det SCAN:s gamla charkfabrik på Teg i Umeå. Sedan i våras hyrs nya lokaler hos Konradssons Potatis i Stöcksjö. Där har han investerat i flera maskiner för korvtillverkning och det mesta har han köpt begagnat. Det senaste tillskottet var en korvspruta, även den begagnad. Smakrika korvar Sortimentet av korv har utökats. Alla korvarna har en hög köttprocent och råvaran kommer från tidigare nämnda producenter. Allt kött är slaktat och besiktigat vid Strömdala slakteri i Örsbäck, Nordmaling innan det kommer till Stöcksjö. De fermenterar alla färska korvar med mjölksyrabakterier enligt ett gammalt recept, för att förlänga hållbarheten, istället för att använda olika konserveringsmedel. Detta ger korven en lätt syrlighet och får en trevlig köttig konsistens. Några olika korvar man gör är till exempel Brännlandsgrillare med brännässlor, chorizo, lammkorven Västerbottningen med västerbottensost samt Salsicca med ramslök. Michael Hansens korvar har blivit uppmärksammade och han fick guldmedalj i Chark-SM 2014 med lammkorven Västerbottningen. Familjen Hansen Charkuteri och Gubböle Djur har också tagit hem första pris i Gastronomiska Matverk 2014 i Västerbottens län. Vinnande produkt var en salami tillverkad på nöt som smaksatts med chili och fänkål. Hansens erbjuder också olika kurser i grillning och korvtillverkning både på Brännlands Värdshus och i Stöcksjö. Michael går då igenom metoder, tillverkning med mera för att sedan gå in i köket och göra korven. Därefter blir det middag med olika korvar och deltagarna får också några korvar med sig hem. Grillkurserna är mycket populära och samlar många deltagare. Stöder den svenska modellen – Den svenska modellen för uppfödning är ju mycket bra, säger dansken Michael. – Tyvärr är man lite rädd för att vara stolt över sina produkter, ta som exempel Spanien eller Italien, de skulle aldrig äta en tomat som inte var odlad i deras hemtrakter. Men det är på väg att ändra sig, tror han. Det finns en trend, konsumenterna håller på att bli mer medvetna om vad som äts och ställer krav på bra djurhållning och hållbara odlingsmetoder. – Jag vill att de som köper mina produkter ska veta varifrån köttet kommer och kunna hälsa på mina leverantörer, säger Michael. Slakterierna vågar inte stå upp för det svenska köttet. Jag vet inte om de är rädda för att det finns någon producent som inte uppfyller den svenska modellen. – De kunde vara lite mera kaxiga, tycker Michael. till ett öppet odlingslandskap. Michael och Kristina har många ben att stå på vilket ger en trygghet i företagandet om någon verksamhet sviktar. Vi önskar dem lycka till att utveckla sitt företag och den lokala matproduktionen i Norrland. Det behövs lite nytänkande och frontfigurer i livsmedelsföretagandet i Norrland. Försöker vara anpassningsbar Det gäller hela tiden att förnya sig och känna av vart vindarna blåser. Vi har numera sålt fläsk från utegrisar men marknaden är för tillfället ganska begränsad, berättar Michael. Han avslutar intervjun med att säga att han ”drar sitt strå till stacken” för att behålla produktionen av livsmedel i Västerbotten och för att bidra Torkade produkter En nisch som Michael Hansen tror mycket på är olika torkade produkter. 9 Se över fårens klövar! Fårens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. De flesta fårägare verkar djurens klövar två gånger per år men vissa individer behöver verkas oftare. När tån blir för lång ökar belastningen på bakre delen av klöven och den felaktiga benställningen blir smärtsam för djuret. Ett långt klövhorn kan också fläkas upp och orsaka sprickor högre upp på klöven. Klöven växer Fårens fot består av två klövhalvor. Mellan dem finns klövspalten. Klövens utsida kallas klövkapseln och den består av horn, precis som våra naglar. Innanför klövkapseln finns köttklöven som innehåller nerver och blodkärl som försörjer klöven med näring. Klövkapselns vägg växer ett par millimeter varje månad och bär djurets vikt. Beroende på vilket underlag djuret går på och vilken benställning det har slits väggen olika mycket. Raser med stor ullproduktion, bland annat de vita lantraserna, har högre tillväxt på klövhornet och behöver ofta verkas mer än två gånger per år. Du måste ha en rutin för att se till dina djurs klövar med jämna mellanrum så att du upptäcker de djur som behöver verkas oftare. Det kan bli smärtsamt för djuret Klövväggen växer och viker in sig under klöven och behöver inledningsvis inte utgöra något problem för djurets benställning eller rörelsemönster. Om detta får pågå för lång tid börjar väggen trycka på köttklöven när djuret går vilket är smärtsamt. Om djuren får gå med för långa klövar får de en felaktig benställning så djurets senor belastas onormalt och det gör ont att gå. För att parera smärtan förändras benställningen och fåret börjar gå med tårna utåt och slitaget på klöven minskar ännu mer. Du kan påverka din besättning Erfarenhet visar att tackor med ”problemklövar” ofta får döttrar med samma bekymmer. Du kan välja att inte avla vidare på tackor som har en dålig benställning eller visat sig ha problem med klövarna. Benställningar ärvs i stor utsträckning och djur som inte har parallella och raka ben när du tittar på dem framifrån eller bakifrån löper risk att få klövar som inte slits normalt. Här är klövväggen och tån lagom lång. Benställningen blir korrekt. Mer information Om du vill veta mer om klövvård och klövsjukdomar hos får kan du beställa en broschyr med många tips, bilder och skisser från din länsstyrelse. Kontakta då Länsstyrelsen i Norrbotten på telefon 010-225 54 99 eller Länsstyrelsen i Västerbotten på nummer 010-225 41 22. FAKTA Utrustning som är bra att ha vid klövverkning Dialogdag - Hur förebygger vi allvarliga djurskyddsärenden i Norrbotten? Plats: Sunderby folkhögskola. Mer information: www.lansstyrelsen.se/norrbotten under aktuellt. Sista anmälningsdag den 1 december. Har din ansökan kontrollerats i fält i år? Årets utbetalningar blir något senare än tidigare år, vilket är en följd av stora förändringar i regelverken och att ett nytt IT-system behövt byggas. Vissa fältkontroller kan komma att påverka din utbetalning ytterligare, men både Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar hårt för att så många som möjligt ska få sina pengar. 10 Tån har blivit alldeles för lång och djuret belastar den bakre, mjuka delen av klöven. Kontroll av gårdsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och förgröningsstöd Kontrollresultatet från kontrollerna kommer att kommuniceras ut till berörda företag från och med november 2015. Vi planerar två utbetalningar i december och arbetar på en lösning som vi hoppas innebär att de företag som har haft fältkontroll med små eller inga arealavvikelser kan få sin utbetalning i december. Ansökningar som inte är färdigutredda eller där det finns större avvikelser, beräknas få sin utbetalning från och med februari 2016. uks ver ket s Du kan beställa Jordbr yrelse. sst län broschyr från din • • • • • Vass klövtång eller sekatör Borste och hink med varmt vatten Lösning för desinfektion av klövar och verktyg Trätjära och pensel Liten vass kniv som kan användas om inte klövtången kommer åt överallt Kontroll av nya miljöersättningar Kontroll av kompensationsstöd Resultat från kontrollerna kommer att kommuniceras ut till berörda företag från och med november 2015. Planen är att de allra flesta kommer att få en delutbetalning i slutet av december, även de företag som har haft fältkontroll. Undantaget är troligen ansökningar som inte är färdigutredda eller där det finns större avvikelser. Dessa hoppas vi istället ska komma med i slututbetalningen som är planerad till mars/april 2016. Vi hoppas att så många som möjligt ska få sina utbetalningar, men vi har i dagsläget inte tillräcklig information om hur del- eller slututbetalningen kan komma att påverkas för de företag som har haft kontroll i fält. Kontroll av tvärvillkor Om en kontroll visar att tvärvillkor inte har följts så kommer avdraget för tvärvillkorsfelet att göras efter att stöden för år 2015 har betalats ut. Följ utbetalningsläget via ”Mina Sidor” samt Jordbruksverkets utbetalningsplan På ”Mina Sidor” kan du följa dina ärenden samt se när vi fattat beslut om utbetalning. Mer detaljerad information om utbetalningarna och vilka typer av företag som omfattas av dem finns i utbetalningsplanen på Jordbruksverkets webbplats, som vi uppdaterar kontinuerligt när vi har mer exakta besked att ge. 11 Nya möjligheter med lokalt ledd utveckling på landsbygden Projekten ska vara till nytta för många människor i området. Foto: Sara Karlsson Under programperioden 2014-2020 samordnas fyra EU-fonder i det lokala utvecklingsarbetet. Det innebär att det kommer gå att söka pengar för olika typer av projekt, allt från arbete med företags- och näringslivsutveckling till lantbruk- och fiskerifrågor och energiomställningar. Handläggningen av projektansökningar förväntas komma igång under mars 2016. Text och foto: Maria Larsson, länsstyrelsen i Västerbotten Lokalt ledd utveckling, LLU, är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Genom engagemang och idéer kan lokalt ledd utveckling skapas, i den så kallade leadermetoden. Målet är att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga områden som stimulerar högre sysselsättning och nya företag. Organisationer, föreningar, företag och myndigheter som har goda projektidéer kan söka stöd för att driva projekt. Vad kan man söka stöd för De fyra fonderna Leaderområden I Sverige finansieras verksamhet och projekt inom lokalt ledd utveckling från fyra EU-fonder; Jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, Havs- och fiskerifonden, Socialfonden och Regionala fonden. Det innebär att Sveriges nya leaderområden har flera olika finansieringsmöjligheter inom de utvecklingsstrategier som varje område arbetat fram. Sara Karlsson, strategisamordnare för Leader Polaris, ser en stor vinning i att de nu kan jobba på en bredare front. - Det är möjligt att nå en bredare målgrupp där fler kan söka stöd och till olika typer av projekt. Med komplexa utmaningar i form av bland annat demografi finns ingen enskild lösning och att nu få chansen att kombinera flera åtgärder öppnar upp för nya möjligheter. - Under tidigare år har det även funnits ett stort intresse av att driva projekt med mångfaldsperspektiv, vilket dessvärre inte kunnat prioriteras i föregående programperiod. De projektidéerna har nu möjlighet att förverkligas. 12 Inom lokalt ledd utveckling kommer projekt att kunna handla om exempelvis arbete med företags- och näringslivsutveckling, innovationer, kompetensförsörjning, arbetsmarknadsprojekt, lantbruks- och fiskefrågor, energiomställningar och så vidare. Stöd kan ges till projekt som är till nytta för många människor i området och kan även handla om att arbeta med utbyten mellan stad och land. Programmet för lokalt ledd utveckling har godkänts av EU-kommissionen vilket innebär att arbetet med att starta föreningar är igång. Leaderområdena har i dagsläget fullt upp med bland annat att bilda förening och tillsätta LAG (Local Action Group), registrera föreningsnamn, komplettera strategin och rekrytera verksamhetsledare. Anne Åberg, verksamhetschef Akademi Norr och strategisamordnare Lappland 2020, lyfter intresset runt om i leaderområdet för att programmet ska sätta igång. Hon berättar även att det finns ett stort intresse av att delta i LAG. Både Anne och Sara ser redan idag många goda projektidéer som väntar på att det ska bli möjligt att söka stöd. I Norrbotten och Västerbotten finns fem leaderområden. I varje område kommer det att finnas ett leaderkontor med verksamhetsledare. Verksamhetsledaren hjälper till att informera, coacha fram bra projekt, ta emot ansökningar, knyta Konstverk som ingår i projektet Klangvägen. Anne Åberg, strategisamordnare för Lappland 2020. Foto: Maria Söderberg AB samman goda projektidéer, erbjuda nätverk, säkerställa lika villkor och att strategin följs. Att samordna olika projekt och insatser är av stor betydelse för att få synergieffekter och samverkan mellan privat, ideell och offentlig sektor, vilket är centralt inom LLU. En annan viktig del är att låta projekten fokusera på det de är bra på; att utveckla idéer och genomförande, men det är även en utmaning berättar Sara. - Att driva projekt med EU-stöd innebär viss administration och förordningar att förhålla sig till. Därför är det viktigt att försöka förenkla processen för de som söker stöd. Det finns ytterligare ett programområde som omfattar Umeåregionen, UrNära, som har blivit godkända av Jordbruksverket men inte blivit prioriterat. Den nya föreningen som bildats, URnära ideell förening, kommer att arbeta med landsbygdsutveckling utifrån leadermodellen och URnäras strategi som grund, men i dagsläget med begränsningar i arbetssätt och möjlighet att finansiera projekt. Härbre som restaurerades i projektet Koppsele från tid till tid, i Malå kommun. Tidplan I januari förväntas det bli möjligt att börja söka projektstöd och driftstöd inom LLU. Förhoppningen är att ansökningarna kommer att kunna börja handläggas i mars. Utbetalningar förväntas kunna göras från april månad. - Det har varit en utmaning med de förseningar som varit men vi följer med spänning utvecklingen av lokalt ledd utveckling och är övertygade om att vid årsskiftet finns verksamhetskontoret på plats och är redo inför starten januari 2016, säger Anne. Har du idéer och vill utveckla ditt närområde, kontakta leaderkontoret så hjälper de dig att förverkliga dina förslag. FAKTA Leaderområde KontaktpersonMail Tornedalen 2020 Leader polaris Spira Mare 2020 Lappland 2020 Skellefteå Älvdal URnära Håkan Wikman Sara Karlsson Leif Engström Anne Åberg Ingrid Ejderud Nygren Lovisa Carneland [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 13 Vad händer med mjölken? Det är knappast någon nyhet att mjölkproducenterna i Sverige har en tuff period som varat i snart ett år. Grunden för krisen är att produktionen i världen ökat, samtidigt som efterfrågan inte gått riktigt samma väg. Rysslands bojkott av importerade livsmedel har gjort att tillgången på framför allt ost inom EU ökat, vilket har sänkt priserna rejält. EU tog dessutom bort mjölkkvoterna den 1 april i år, vilket har inneburit att en del av de viktiga mjölkproducerande länderna i Europa ökat sin produktion. Ostpriserna är det som påverkats mest. Eftersom en stor del av den mjölk som processas på mejeriet blir ost, påverkas priset till producenterna mycket. Text och foto: Lars Ericson, Länsstyrelsen i Västerbotten I skrivande stund, mitten av oktober, verkar priset på världsmarknaden ha börjat vända svagt uppåt, så kanske har vi nått botten för den här gången. Säkert är att priserna kommer att fortsätta att variera och det kommer förmodligen också ta tid innan en prishöjning på världsmarknaden slår igenom här i vårt område. Hur har produktionen i våra län påverkats? - Den stora tillgången av ost på marknaden har gjort att Norrmejerier har varit tvungna sänka priset till grossisterna, säger Henrik Wahlberg, styrelseordförande i Norrmejerier. Inte minst Rysslands bojkott har påverkat marknaden, då 70 procent av det som importerades av dem kom från EU, vilket motsvarar cirka 330 000 ton ost årligen. Priset till mjölkproducenterna har sänkts med 60 öre under året, men man planerar inga ytterligare sänkningar. - Invägningen i Norrmejeriers område har inte påverkats mycket ännu. Några nya ekoproducenter från Jämtland gör att invägningen till Norrmejerier totalt hittills i år ökat något (+0,7 procent), medan invägningen av den konventio- 14 nella mjölken minskat med 1 procent jämfört med i fjol, fortsätter Henrik Wahlberg. Hur ser det ut hos producenterna? Birgitta Falk, som arbetar som affärsrådgivare hos LRF Konsult, har mycket kontakter med mjölkproducenter framför allt i Västerbotten. - Situationen är besvärlig, säger Birgitta, framför allt innebär den en stor påfrestning på likviditeten. De som är mest sårbara är de som nyligen startat med produktionen och de som nyligen investerat. Företagen ser över sin produktion och vidtar åtgärder för att kortsiktigt få ner kostnaderna och förbättra likviditeten. På lite längre sikt måste dock lönsamheten bli bättre. Birgitta menar också att den effekt som förseningarna av EU-utbetalningarna har är väl så besvärlig som marknadsläget. Hur ser framtiden ut? I våra län står mjölkproduktionen för en stor del av omsättningen i lantbruksnäringen. För att få nya producenter krävs att det finns en lönsamhet i näringen. I det nyligen avslutade projektet ”Mera mjölk i tankarna”, gjorde vi en del beräk- ningar på lönsamheten för investeringar i ny mjölkproduktion, genom att titta på typgårdar. Trots att det mjölkpris som använde i kalkylerna var betydligt högre än det som råder i dag, visade det sig svårt att kunna bygga nytt med lönsamhet. En tydlig trend i materialet var att investeringsutrymmet per ko ökar ju större stall man bygger. Slutsatsen är inte att det är omöjligt att investera, men att man måste söka billigare lösningar och investera stegvis så att kostnaden per koplats minskar. Återväxten är för liten idag - Trösklarna för att starta som ny mjölkproducent i dag är höga och det är också relativt få som är intresserade av att arbeta inom näringen, säger Henrik Wahlberg. Vi behöver stimulera fler att utbilda sig inom näringen, men det måste också skapas nya möjligheter för de som vill starta att finansiera företaget. - Det behövs utan tvekan en bättre lönsamhet på sikt, för att locka ungdomar att satsa på mjölkproduktionen, säger Pär Antonsson, ordförande för LRF Ungdomen i Västerbotten. – Med dåliga utsikter att tjäna pengar blir det svårt att konkurrera med andra sektorer. Samtidigt får man inte glömma att jobbet med lantbruket är otroligt omväxlande och intressant. Världen behöver mer mat i framtiden. Kan vi stärka vår ställning på marknaden och få politiken mer intresserad av näringen, finns goda möjligheter både till utveckling och till nyrekrytering, avslutar Pär. Åtgärder inom EU Det är nu klart att de extra stödpengar som EU avsatt för mjölkbönderna kommer att betalas ut i två omgångar. Den första omgången blir i december och den andra under våren 2016. Totalt ska 152 miljoner kronor fördelas, hälften från EU och hälften nationella medel. Samtidigt meddelade jordbruksministern att man efter diskussion med bankerna, avbryter jobbet med statliga lånegarantier, som man inte bedömer kunna ge de effekter som var planerat. Stärka lokalproducerat Norrmejeriers satsning i Burträsk, för att öka produktionen av Västerbottensost, är naturligtvis viktig för att trygga avsättningen i framtiden. Som alltid är det en balansgång mellan att bibehålla en bra prisnivå och att utöka volymerna på marknaden. - Konsumenterna har ett starkt förtroende för våra produkter, säger Henrik Wahlberg. Vi kommer därför att bli ännu tydligare med att profilera flera av våra produkter som norrländska. Inte minst gäller det våra ostar, som liksom mjölkpaketen nu får ett porträtt av en mjölkbonde. Vi förstärker också budskapet med texter om norrländskt, GMO-fritt och betande kor. Den långsiktiga trenden är att försäljningen av konsumtionsmjölk minskar och det utrymmet måste tas av andra produkter med minst samma lönsamhet, för att priserna till producenterna ska kunna hållas på en rimlig nivå, avslutar Henrik. småskalig produktion utgöra ett viktigt komplement för att förbättra lönsamheten. Redan nu finns flera goda exempel med gårdsproducerad ost och glass. För att mjölkproduktionen i våra län ska utvecklas måste vi hitta vägar för att stödja producenterna på bästa sätt. Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att finansiera viss kompetensutveckling. Tillsammans måste både offentliga och privata aktörer arbeta aktivt för att stötta utvecklingen. Lika viktigt är att Norrmejerier lyckas bra på marknaden och inte minst att konsumenterna har fortsatt förtroende för produkterna. För en del gårdar kan utvecklingen av Skicka en intresseanmälan till Norrbotten: [email protected] 010-225 54 44 Behöver du behörighet för att hantera och använda bekämpningsmedel? Du kanske behöver gå en utbildning för behörighet att använda växtskyddsmedel? Västerbotten: [email protected] 010-225 42 75 Besök gärna Jordbruksverkets hemsida: www.jordbruksverket.se/växtskydd 15 NÄSTA NUMMER Bensbyns stenugnsbageri – bakar surdegsbröd och surdegsbullar på kravmärkt mjöl! Sköter du jordbruksmarker? – snart dags för SAM-ansökan! Har du sökt ett åtagande för betesmarker och slåtterängar i år? I år finns ditt förslag till åtagandeplan i SAM internet. Du måste själv ta fram förslaget och läsa igenom det så du vet vad ditt åtagande kommer att omfatta. Du kommer att få ett brev när vi handlagt klart ditt ärende och det är dags att ta fram åtagandeplanen. Det här behöver du göra: • Logga in i SAM internet och ta fram manualen som heter ”Manual förslag till åtagandeplan för nya miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar”. Den finns på Jordbruksverkets hemsida. • Ta fram förslaget till åtagandeplan och läs igenom det noga. Kontrollera att den mark och de villkor som finns med här motsvarar det du har skött i år och kommer att sköta så länge åtagandet gäller. • Det kan finnas block som behöver uppdateras – då måste du uppdatera blocken innan du kan se din fullständiga plan. Du har möjlighet att lämna synpunkter på åtagandeplanen och på ditt föreslagna åtagande. Det gör du under övriga upplysningar i SAM internet eller skriftligen till oss senast det datum som står i brevet du får. Därefter kommer Länsstyrelsen att fastställa uppgifterna i din åtagandeplan. De villkor som står i planen är sedan bindande i 5 år. Telefonnummer för jordbruksstöden och SAM internet 0771-67 00 00 Våra e-postadresser: [email protected] eller [email protected] Våra webbplatser: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten eller www.lansstyrelsen.se/norrbotten
© Copyright 2024