Parentesen nr.3 2015
Parentesen mars 2015 nr 3 Pargasiternas infoblad www.pargas.spfpension.fi Abbedissans bön (Bönen – från 1700-talet – upplästes som avslutning på Märta Salokoskis anförande på månadsträffen 18/2, där hon presenterade sin bok ”Äventyret att bli gammal”) Käre Gud, Du vet bättre än jag att jag håller på att åldras, och att jag en dag skall vara gammal. Avhåll mig från den fatala tron att jag måste yttra mig i alla ämnen och vid alla tillfällen. Befria mig från begäret att jag skall ordna upp andra människors angelägenheter. Gör mig tankfull, men inte dyster, hjälpsam men inte beskäftig. Hjälp mig att inte upprepa ändlösa detaljer, ge mig vingar, för mig till saken! Försegla mina läppar angående mina krämpor och besvär. De tilltar och det känns allt mer frestande att älta bekymren. Jag vågar inte be om ett förbättrat minne, men jag ber om växande ödmjukhet och mindre tvärsäkerhet när mitt minne inte stämmer överens med andras. Lär mig den strålande läxan, att jag tar fel ibland. Låt mig förbli någorlunda angenäm, jag vill inte vara ett helgon, somliga helgon är svåra att leva med. Men en sur åldring är något av kronan på djävulens verk. Ge mig förmågan att se det goda i oförutsedda sammanhang och att se talangen hos människor där man inte väntat sådant. Och käre Herre, gör mig vänlig, så att jag säger dem vad jag ser. Amen! Foto: Jatta Laineenkare 1 Pargasiternas händelsekalender våren 2015 18/3 7/4 15/4 16/4 21/4 12/5 20/5 Månadsträff med årsmöte på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 8. Styrelsemöte på Humana kl. 10.00 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 9. Uttagning i Kasnäs, Kimitoön till förbundets frågesporttävling Pensionärsförbundets vårmöte med frågesportfinal i Dragsvik, Raseborg Styrelsemöte på Humana kl. 10.00 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 10. Glöm inte bort dina vänner från förr, de hoppas att du knackar på deras dörr. De väntar på att få friska upp sina minnen så länge de har kvar sina oskadda sinnen. För oss som är äldre nog arbetet räcker, man hela dagen med letande täcker. ”Var hade jag riktigt ställt min mugg? Du milde, jag minns ju ej ett enda dugg!” För den som kan söka sig ut bland folk och få tala svenska utan tolk känns åldern ändå sällan så tung med glädjen att minnas när man var ung. Ruth Johansson Foto: Mikael Reuter 2 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2015 Styrelsen Ordförande Jan-Erik Bergquist [email protected] Olle Anckar [email protected] Vivan Norring-Nyström [email protected] Pirkko Lehtonen [email protected] Robi Lindblad [email protected] Bjarne Nylund [email protected] Kari Penttinen [email protected] Marianne Saanila [email protected] Christina Stolpe [email protected] Vice ordförande och kassör Sekreterare Övriga ledamöter Funktionärer: Medlemssekreterare Pressombud Teknikansvarig Fotograf/Klippboken Reseledare Parentesens redaktion Webbansvarig Webbredaktör 040 778 55 56 0500 83 74 38 040 562 14 90 02-458 19 48 0400 93 05 98 02-458 04 81 050 363 78 12 02-458 41 21 050 511 97 77 02-458 80 46 040 722 62 26 02-458 88 31 040 702 71 62 Christina Stolpe Bjarne Nylund Kari Penttinen Robi Lindblad Asta Lindholm, Rauni Schleutker Stina Engblom Colliander [email protected] Mikael Reuter 040 552 49 78 [email protected] Marianne Saanila (se ovan) Lilly Hollstén 02-458 55 03 [email protected] Gusse Laurén 02-458 02 01 [email protected] Medlem av SPF:s arbetsutskott: Webbadress 02-458 28 25 0440 39 28 82 Kristina von Weissenberg [email protected] 040 455 06 55 www.pargas.spfpension.fi ******************************************************************* Redaktörer för detta nummer av Parentesen: Marianne Saanila (marianne [email protected], 040 722 62 26) Mikael Reuter ([email protected], 040 552 49 78) 3 Smågrupper Måndagar kl. 09.00–12.00 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista. Måndagar kl. 13.00 Bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen. Tisdagar kl. 09.00–10.00 Bowling (nybörjare) i bowlinghallen enligt deltagarlista. Tisdagar kl. 11.00–12.00 Boccia i yrkesskolans gymnastiksal (senare i vår utomhus vid yrkesskolan) Fredagar kl. 09.00–11.30 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista. Fredagar kl. 14.00 Vattengympa i Folkhälsans hus. Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna. Kontaktpersoner Boccia: Estrid Enlund 050 346 35 70 Bowling: Bo Åkerholm 040 540 79 05 Bridge: Jan-Erik Bergquist 02-458 28 25 Da Capo: Olle Anckar 040 778 55 56 Encore: Kurt Långbacka 0400 87 41 57 Vattengympa: Olle Anckar 040 778 55 56 Trädgård: Pirkko Lehtonen 02-458 74 51 Musikgruppen Da Capo Vi träffas nästa gång i Pargas kyrka lördagen den 28 mars kl. 18 då kören Candomino ger konsert. Efteråt samlas vi på restaurang KAMU. Följande träff blir hemma hos Pia-Gunn och Olle söndagen den19 april kl. 18. På programmet står orkestermusik av Sibelius. Vi planerar en gemensam musikutfärd med Encore i maj . Arrangörsgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Olle Anckar 2. Mårten Malmlund 3. indragen 4. Birgitta Bröckl 5. Rainer Wahtera 6. Ros-Marie Lindroos 6. Kurt Lindroos 7. Stina Engblom Colliander 8. Riitta Seppä 9. Christina Stolpe 10. Jörgen Hollstén 11. Bo och Doris Åkerholm 040 778 55 56 0400 71 03 12 [email protected] [email protected] 050 561 69 46 0400 91 22 69 050 562 54 10 0500 59 40 45 0400 71 53 88 044 373 12 38 040 702 71 62 0400 46 36 64 040 540 79 05 050 372 27 10 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 4 Reseledarna har ordet 14–18/4 Polen, Kraków med omnejd. Start kl. 6.30. Kom ihåg passet! Kolla även bestämmelserna (Finnavia / Packa rätt) för handbagaget (små förpackningar, det är inte den mängd som är kvar i en burk eller flaska som räknas utan vad som ryms i den). Namnet ni har anmält till Forte skall vara detsamma som i passet, alltså första namnet i passet. Fråga om något är oklart. 26–28/4 Förbundets jazzkryssning till Stockholm (se God Tid). Bokningar och förfrågningar: Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post [email protected]. 5/5 Vårresan till S:t Mårtens och Pemar och Oxvägen från Åbo. Start kl. 9, tillbaka ca 17. Anmälan fr.o.m. marsmötet t.o.m. aprilmötet. Turen är guidad ända från Åbo, bl.a. Oxvägen, kyrkan i S:t Mårtens, den sista avrättningen i Finland, el- och handarbetsmuseet i Pemar, lunch, kaffe med kaka i Astas trädgård. Inträden, guidning, lunch och kaffe 40 EUR. 31/8–7/9 Ruskaresa med buss till Norra Ishavet. Resan passar alla! Vi besöker bl.a. Kajana, Ivalo, Lemmenjoki, Utsjoki, Nuorgam, Enare, Uleåborg. Med buss kör vi upp på ett fjäll, varifrån vi ser Enare träsk i all sin skönhet. Vi ser också norska Ishavskusten. En oförglömlig båtfärd i Lemmenjokis kanjon. Vid en ödestuga vid Ravadasåns vattenfall dricker vi pannkaffe som kokats på öppen eld och äter vår matsäck. Vi besöker en äkta samisk renfarm och får mata renar, träna kast för att fånga renar och lära oss jojka osv. Pris 800 euro (med 30 resenärer) inkl. resorna, de nämnda måltiderna, 3 dagars matpaket, båtfärden, programmet på renfarmen och inträden. Anmälan och närmare information fr.o.m. marsmötet t.o.m. majmötet. 26–28/10 Seniorskeppet från Helsingfors, se God Tid 14/11 Stormskärs Maja Matiné ÅST. Anmälan t.o.m. september. Om inte annat meddelas startar bussen alltid från busstationen och kör Kalkvägen. Reseledarna är på plats kl. 12–13 före månadsträffen. Observera att anmälan till resor är bindande om inte annat avtalats. Kontaktuppgifter: Asta Lindholm 040 575 31 20 [email protected] Rauni Schleutker 040 520 43 98 [email protected] 5 Pargasiternas bowlinggrupp Under årens lopp har de bowlande pargasiternas antal vuxit till sig allt mer, och verksamheten har fått mer varierande former innefattande allt från ett rent fritidsnöje till avancerad tävlingsverksamhet. Antalet aktiva bowlare under året rör sig om ett drygt fyrtiotal, och de som regelbundet veckovis tränar i Pargashallen är ca 30 personer. Ett tjugotal av de mest aktiva deltar i olika tävlingar på banor främst i Sydvästra Finland och på Åland. Tävlingarna gäller ofta motsvarande pensionärsföreningar, men även deltagande i öppna tävlingar förekommer. Många av pargasiterna har låtit sig registreras i lokala bowlingföreningar för att kunna delta i reguljär tävlingsverksamhet. Vi håller huvudsakligen till i bowlinghallen i Pargas, där vi tränar under tre dagar i veckan så att grupp 1 (14 pers.) tränar måndagar kl. 10.00 och fredagar kl. 09.00, medan grupp 2 (14 pers.) tränar måndagar kl. 09.00 och fredagar kl. 10.30. Grupp 3 (14 pers.) tränar tisdagar kl. 09.00. Bowlinghallen i Pargas tillhandahåller bowlingklot och bowlingskor för dem som inte har egen utrustning. De flesta aktiva bowlarna har skaffat sig egen utrustning. Pargasiterna brukar köpa rabattkort som för närvarande kostar 110 euro för 20 timmar; vi har ingen sponsring från föreningen. Inom oss brukar vi arrangera olika små lekfulla tävlingar. som: - en tremannatävling med utlottade lag (senast 13 lag) i tre omgångar/ 4 serier. Spelas som vår- och höstcup. klubbkamper mot pensionärslag i Mariehamn, Reso och Salo samt finska pensionärerna i Pargas. deltagande i ”veteranbaker”-tävlingarna i Sydvästra Finland, vilket förutsätter registrering i Bowlingförbundet. årets clou är vår egen lillajulfest i bowlinghallen i Pargas där vi tävlar individuellt sinsemellan i två serier, varefter vi avnjuter en riklig jullunch under gemytlig samvaro. Den som vill komma med i bowlingverksamheten kan kontakta bowlinghallen direkt för att boka tid. Information och vägledning fås direkt av hallpersonalen. För ordnande av pargasiternas aktiviteter har olika medlemmar fungerat som ledare efter behov. (t.ex. Göran Lax, researrangemang; Seppo Rajamäki, inbördes tävlingar; Bo Åkerholm, allmän information). Vi önskar alla hugade pargasiter välkomna med i bowlandet som ger god motion i trevligt sällskap! Bo Åkerholm 6 Teater till förmån för skejtpark i Pargas Hösten 2013 beslöt Pargas stads fullmäktige att reservera pengar för en skejtpark. Även NTM-centralen stöder projektet, som startats på initiativ av några aktiva ungdomar. Parken kommer att byggas invid skolorna och PIUG och beräknas vara färdig hösten 2015. Behovet av tilläggsfinansiering är ca 25 000 euro och en arbetsgrupp tillsatt av Pargas stad samlar pengar och söker sponsorer för projektet. Teaterstycket "Efter festen" visas i Pargas till förmån för skejtparken. Teater Josefina uppför "Efter festen" i Pargas onsdagen den 25 mars. Pjäsen visas kl. 19 i kultursalen i PIUG. "Efter festen" är skriven av Benjamin Laustiola med Johanna Ringbom och Pekka Laiho i rollerna. Dramat utspelar sig i baksätet på en bil på hemvägen efter en fest. Både det ena och det andra nystas upp under resans gång. För regin svarar Johan Simberg. Biljetter fås vid dörren, men den som vill försäkra sig om en plats kan boka biljetter av Lena Långbacka, tfn 040-556 99 08 eller per e-post: [email protected]. Arrangör är arbetsgruppen för Skejtparksbygget i Pargas och eventuell vinst går oavkortat till byggandet av parken. Onsdag, 25 mars kl. 19.00 PIUG, Pargas, Skolmästargatan Biljetter: 20€ vid dörren. Kontant betalning. Bokningar: [email protected] tfn: 040-556 99 08 Se föreställningen och stöd skejtparken! Eventuell vinst går till byggandet av Skejtpark i Pargas 7 Underbar är den ... våren När solen om våren lagt vintern på båren vi draga med kåren till skogen åstad, och alla patruller med tält och kastruller vid trummornas buller marschera i rad. Tralalallalla, tralalall... Patrull Björnen i scoutkåren Pargas Pojkarna övade med patrulledaren, Kronströms Affe. He va han tidn, scouttiden kommer alltmera sällan på tal. Den tiden, var för min och nästäldsta brorsans del i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet. Kom man från centrumhållet vandrande över Spången eller Lilla bron fanns brödfabriken, Holmbergs Fotoateljé (Runebergska huset) och Möbelfabriken till vänster. I gränden på höger hand efter bron bostadshus med litet postkontor, i följande hus Pargas Pojkarnas samlingslokal nere i husets källarvåning samt ett mindre rum för scoutledarna. Över marsisarna till Qvidja slott. Stämningen var god fast utrustningen och maten på vatokelkkan vägde. – Dra på nu bara pojkar, vi ska hem innan isen far, uppmuntrade Affe. Det var ännu vinter när ”fyrvaktarna” skuffades omkull och utedassen tömdes. Ingen vårfläkt i den doften, möjligen tidigt varsel. Många vårvintrar var undertecknad skitusmajor ute på stugan. Tussilagon räknas som ett av de första vårtecknen, men försvinner då vinterstormen lägger en halv meter snö över förväntningarna. Mars, april. Havsvattnet går ut, isen bryts längs stränderna. Riktiga vintrar låg snön som ett tjockt vitt täcke över isen. Vårsolblidan gjorde snön tung, och havsvattnet steg sakta upp över kärnisen. Vår bandyrink/skridskobana påminde om en swimingpöl med tio till femton centimeters djup. Vattenfyllda blev stövelspåren och man började varna för rutten is. Vårtecken om något. 8 Galeaserna förtöjda ute vid ”Klockarsbråoen” ( Klockarsbryggan) låg flott från vinterns isomfamning, skepparna hade strött aska längs skrovet på isen och vårsolen gjorde ett gott jobb för skutan. Samma sol torkade upp däcken. Nåterna tätades och det började dofta tjära. En av vårens bästa men numera sällan återkommande dofter. En aprilmorgon 1958 hade maskingubbarna på S/S Atlas ångan på topp och maskinen uppvärmd. Den stora fyrbladiga propellern under aktervalvet gick långsamt runt och skrovet ruggade mot sjuttio centimeter höga iskanter på var sida om fartyget. Däcksmanskapet var påmönstrat och isbrytaransatserna för att forcera det tjocka istäcket och öppna fartygsrännan in till ”båolagets” fabriker fick sin början. Skepparns hand slöts om mässinghandtaget på maskintelegrammet: Fullt fram. Folk på land och pilkfiskare ute på Kyrkfjärden kunde se rökplymen från Atlas skorsten. Ser man på, efter Atlas kommer våren. – He börjar närm sej voren, sa slipgåbbarna. I väntan på våren 2015 Koltrasten, en vinter-vår-bekanting med fasoner. Koltrasten kommer från någonstans i mitten av januari. Han äter helst under enbusken som står bredvid tallen. Småtipporna äter från fågelbordet, med plåttak riktigt. En och en halv meter ovanför koltrasten. Jag tror att det är samma gulnäbbade hanne som gästat oss år efter år. Har funderat på att städsla en ornitolog som kan ringmärka ”Kolakalle” så man kunde anmäla honom till fågelskyddet, orsak: illa beteende mot egen art. Första dagarna efter ankomsten är han skygg och flyger skrikande sin väg. Du får ju bara matpåfyllning jädrans minikråka. Han hickar något svar uppe på grannens trädkvist mittemot. Efter en vecka hoppar han bara runt enen. – Nå fyll på då, störande gubbfan. För bara ett par dagar sedan kom hon, koltrasttjejen. Men hon skall då inte hoppa runt enbusken och förse sig ur hans, herr gulnäbbs frö- och jordnötsblandning. – Sök dig något annat! Det kommer en hona till. Han jagar bort dem båda, mesarna tolererar han. Men vänta bara, om ett par månader är allting förändrat. Våryran stiger honom åt huvudet. Se då finns ingen tanke på att jaga bort honorna. Ingen ände på tjusande vårdrillar. Han tror sig vara en prins från Österlandet. Maharadjan av enbusken. Nalle ******************************************************************* Om finlandssvenska och språkriktighet Vad är egentligen finlandssvenska, och hur skiljer den sig från svenskan i Sverige? Varför är det så viktigt att vi också i Finland försöker hålla oss till en allmänsvensk norm? Och vad ska vi i så fall i första hand tänka på, i tal såväl som i skrift? Det var de huvudsakliga frågeställningarna när jag den 11 februari hade glädjen och äran att inför ett fyrtiotal intresserade pensionärer och andra åhörare tala om finlandssvenska och språkriktighet på Stadshuset i Medborgarinstitutets och PSP:s regi. 9 Finlandssvenskan är inget eget språk utan kan snarast betraktas som en nationell varietet av det svenska standardspråket. Det innebär att finlandssvenskan i huvudsak följer samma normer som rikssvenskan, även om det främst i fråga om ord och uttryck förekommer vissa avvikelser som sammanhänger med vår kultur och vårt samhälle. Dessutom avviker som bekant det finlandssvenska uttalet tydligt från det sverigesvenska – men också i Sverige finns ju tydliga regionala skillnader i fråga om uttalet. Den svenska språkvården i Finland har i över hundra år haft som mål att svenskan i Finland ska skilja sig så lite som möjligt från svenskan i Sverige. Det gör att vi kan vara en integrerad del av den svenska språkgemenskapen. Vi kan ha en gemensam litteratur (både skönlitteratur, barnlitteratur och facklitteratur) och gemensamma ordböcker och uppslagsverk, vi kan studera och arbeta i Sverige (åtskilliga finlandssvenskar har t.ex. verkat som publicister på hög nivå i Sverige), vi har samma språk i EU osv. Ett viktigt argument är också att våra finskspråkiga landsmän kan känna att den svenska de lär sig är gångbar i båda länderna. När det gäller uttalet är det varken realistiskt eller eftersträvansvärt att vi försöker låta som sverigesvenskar. Däremot kan det vara bra att särskilt i mer formella sammanhang uttala ord som kastade, kommit, huset, inte, skulle och måste så att också slutbokstäverna hörs, och att uttala t.ex. föredrag och översätta med lång vokal och budget med betoning på första stavelsen.. Det finns som sagt vissa ord och uttryck som vi behöver för att beskriva vår verklighet eller som är viktiga för vår identitet. Vi måste självfallet kunna tala om aktielägenheter, arbetarinstitut, bostadsaktiebolag (eller husbolag), samkommuner och yrkesinstitut även om sådana inte förekommer i Sverige, och vi kan använda ord som abiturient, glansbild, gårdskarl, menföre, pulpet och småkusin även om de uppfattas som föråldrade eller regionala i Sverige eller har en lite annan betydelse där. Men det stora flertalet finlandismer klarar vi oss utan. Vårt språk blir inte rikare av att vi kallar missbrukarvården ”rusvård” och en utbildningsdag ”skolningstillfälle”, eller att vi refererar till ett yttrande i debatten som en ”taltur”. Jag hänvisar här till Finlandssvensk ordbok (Schildts), som tar upp ca 2 500 finlandssvenska ord och uttryck och ger rekommendationer om hur de kan användas eller undvikas. Två störande finlandismer som inte gäller enskilda ord tog jag särskilt upp under föreläsningen. Den ena var den felaktiga pluralformen på -n av en-ord som hobby och studerande. Det heter flera hobbyer och flera studerande, inte flera ”hobbyn” och ”studeranden”. Däremot har neutrer (ett-ord) på vokal -n i pluralis: flera yrken, flera anföranden. Och den andra var den felaktiga användningen av på måndag osv. för att ange förfluten tid. På plus veckodag i obestämd form pekar i svenskan alltid framåt, så på måndag bör bara användas om närmast följande måndag. I övrigt hänvisar jag till min nyutkomna bok Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet (Scriptum). Boken ger en allmän bakgrund till finlandssvenska språkvårdsfrågor och tar främst upp språkdrag som inte är enskilda ord och uttryck, såsom uttal, skrivregler, ordböjning, meningsbyggnad, namnbruk och principer för översättning. Mikael Reuter 10 Pensionär på resa I slutet av januari var det dags för vår vinterträff. Vi är fyra killar från lilla Emmaboda i södra Småland som träffas två gånger om året för att spela bridge och återuppleva gamla minnen. Kanske ska jag presentera mina skolkamrater från realskolan i Emmaboda. Staffan gick ett par år före oss andra och blev civilingenjör inom teknisk fysik, skärpt kille. Han startade efterhand eget företag inom IT och sålde det i rätt tid innan nedgången bland IT-företagen, en förutseende kille. Fram till pensionen jobbade han som privatkonsult. Sitt gamla hus i Vallentuna bytte han till ett nyare och mindre i samma område för några år sedan. Numera fastighetsägare i Skåne, spelar bridge till husbehov och orienterar även som 75-åring. Ove blev projektledare på LM, det där svenska företaget som under ett antal år försökte konkurrera med Nokia. Han bor kvar i sitt stora hus i Täby och har köpt ytterligare ett, som en pensionsförsäkring. Reser och sportar mycket, däremellan utnyttjas han som barnvakt för barnbarnen. Spelar ganska mycket bridge som pensionär. Jonas är ny i gänget men minns förvånansvärt mycket av det bridgespel som vi praktiserade i realskolan. Han blev civilekonom och ekonomichef inom ett stort livsmedelsföretag nere i Skåne. Sport och motionsintresserad. Också här ser barnbarnen fram emot att få Jonas som barnvakt. Det kan inte hjälpas att jag känner mig som en katt bland hermeliner bland dessa högutbildade killar. Men jag måste ändå tillstå att mitt engagemang för pensionärer både lokalt och på riksnivå imponerar lite på mina gamla skolkamrater. Flytten till Finland som pensionär ger mig också lite beundrande blickar. Jag får väl visa min klass när vi kommer till bridgebordet. Ove har i och för sig spelat ganska mycket, men jag borde klara honom. Jonas och Staffan ser jag som noviser och de ska inte vålla mig några problem. Men nu ska jag ta mig till Vallentuna. Tack vare skjuts ända till Vikingterminalen i Åbo slipper jag åka första biten med kommunala färdmedel. I och för sig den lättaste etappen, så jag hade nog klarat den själv. Båtbiljetter tur och retur har jag köpt via nätet och betalat i förskott. Bokningsnummer och utskriften på betalning har jag med mig. Pass behövs inte. Det enda lilla problemet i terminalen är att jag behöver hjälp med att dra biljetten på rätt sätt genom den automatiska biljettkontrollen. En rödklädd kontrollant hjälper mig efter två misslyckade försök. Viking Grace är jättefin och har bra hytter. Jag har en egen B2-hytt på plan 6 för 92 € Det känns inte som att jag vill äta något, så det får bli det gamla vanliga öl och jäger och en svensk kvällstidning under lampans sken. En flaska vin och lite godis till värdparet inhandlas. Innan jag somnar, går jag igenom morgondagens resande. Jag vet att det inte går att betala med vare sig kort eller pengar i Stockholmstrafiken. Någon gång under natten vaknar jag för att ytterligare fundera på morgondagens resa. 11 Båten är framme kl. 06.30. Gör mig ingen brådska, eftersom jag har gott om tid. Ove har lovat hämta vid Täby kyrkby kl. 08.00. Det är inte ens gryning utan mörkt, disigt, och några plusgrader. Utanför står en buss med skylt T-centralen. En del passagerare har fixat biljett och sitter redan i bussen. Kön till stolpen med biljettautomaten är inte oövervinnerlig, så jag ställer mig sist. Busschauffören hjälper folk vid stolpen men ska också ha koll på att ingen smiter in i bussen utan biljett. När jag kommer näst längst fram kollar jag över axeln för att bilda mig en uppfattning om hur jag ska göra. Nu är det min tur. Jag är utrustad med ett svenskt betalkort så stolpen borde känna igen det. In med kortet i skåran. Jag vet att det har gått in på rätt sätt. Ändå kommer chauffören till min hjälp och ber mig börja om från början. Nu ber den om min kod. Var finns knappsatsen? Jo, under displayen på stolpen. Nu får allt farbror böja på knäna. Jag blir nästan förvånad när biljetten rasslar ut och jag är 50 kr fattigare men utrustad med biljett till T-centralen. Bussen kör en annan väg och inte igenom Slussen som tidigare, men jag känner att jag är i goda händer så det gör ingenting. Nu gäller tunnelbana och Roslagsbanan till Täby kyrkby. Vid promenaden i underjorden under Stockholms city hittar jag Stockholms länstrafiks logga. Tänk om jag kan få hjälp med en biljett där. Jo, de är villiga att hjälpa en vilsen finsk pensionär. Det tar lite tid men efter en stund är jag utrustad med biljett à 54 kr från Tcentralen till Täby kyrkby med byte vid Tekniska Högskolan till Roslagsbanan. Bytet går fint. Det är bara att följa alla andra i morgonrusningen och skyltningen är bra, så allt löser sig. Vad alla har bråttom i Stockholm, så är det inte i Pargas! – Ove och jag har inte kommit överens om exakt var vi ska träffas men efter kontakt via våra smarttelefoner hittar vi varandra. Lite kort om bridgespelet. Efter första dagen leder Ove, Staffan är tvåa, jag trea och Jonas fyra. Vi ska ju spela ytterligare en dag, så den placeringen ska jag absolut ta igen. Dagen efter går tankarna ganska mycket till återresan till Vikingterminalen. Dessutom retar det mig att killarna påpekar att jag har betalat alldeles för mycket för mina biljetter. Du skulle ha gjort så och så i stället så hade det bara kostat så mycket. Jamen jag kom ju fram i alla fall. Sömnen den natten är väl inte den bästa men fullt tillräcklig. Efter andra dagens bridgespel sker sammanräkning och jag förstår att det inte har gått så bra som jag hade tänkt mig: gårdagens resultat står sig. Fy på dig, du som är så duktig i bridge! Båtresan hem går utan besvärliga tankar. Hittar en konjak till bra pris och så ska ju min hustru Jatta ha en bra parfym, dock inte till extrapris. Öl och jäger är ju standard, men nu tillkommer också tre tapas och ett glas vitt. Givetvis blir sömnen betydligt bättre än på utresan. Jatta hämtar mig på busstationen Bustis. En liter konjak väger ganska mycket. VÄLKOMMEN HEM TILL VÅRT LUGNA PARGAS! Janne 12 Köpmansgatan 16 13 Köpmansgatan 9 21600 Pargas ******************************************************************* Foto: Mikael Reuter Extra exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A. 14
© Copyright 2024