2015:26 Prognos mars 2015
Prognos mars 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna ESV gör Sverige rikare – Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. – Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Mars 2015 Drottninggatan 89 Box 45316 104 30 Stockholm Tfn 08-690 43 00 Fax 08-690 43 50 www.esv.se ISSN 1401-7865 ISBN 978-91-7249-363-6 ESV 2015:26 Ekonomistyrningsverket ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2019. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari 2015. Beräkningarna slutfördes den 17 mars 2015. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm [email protected] Fax: 08-690 43 50 Datum: 2015-03-27 Dnr: 5.3-117/2015 ISBN: 978-91-7249-363-6 Tryckeri: Edita Västerås 2015 Sammanfattning Underskotten i de offentliga finanserna är stora och marginalerna till utgiftstaken små. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar. Konjunkturen stärks Tillväxten i ekonomin blir starkare i år än förra året även om det första kvartalet blir svagt jämfört med den kraftiga ökningen under fjärde kvartalet 2014. Det är en stigande global tillväxt och därmed starkare export, i kombination med en dämpning av importen som framför allt förklarar uppgången under året. Den inhemska efterfrågan – konsumtion och investeringar – fortsätter att öka i god takt även om investeringstakten sjunker till följd av tillfälligt höga investeringar under 2014. Återhämtningen i ekonomin fortsätter under kommande år och tillväxttakten är hög både 2016 och 2017. Därefter avtar den då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Då aktiviteten i ekonomin stiger väntas efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög och antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt drygt 1 procent per år 2015–2017. Arbetskraften fortsätter också att öka starkt men inte lika starkt som sysselsättningen, vilket innebär att arbetslösheten, som har legat runt 8 procent ända sedan 2011, börjar sjunka. Inflationen är mycket låg för närvarande och väntas förbli låg under hela 2015 och 2016. Därmed väntas räntorna ligga kvar på låga nivåer under lång tid1. sumtionsskatter som moms och energiskatt. I år leder en starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna från skatt på arbete, bolagsvinster och konsumtion. Därtill ökar skatteintäkterna som ett resultat av höjd kommunalskatt samt skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter. Hushållens kapitalskatter ökade kraftigt förra året. Den höga nivån förklaras av stora kapitalvinster och utdelningar samt att sänkta utlåningsräntor har lett till att hushållens ränteavdrag är låga, trots att hushållens skulder har växt snabbt. Ränteavdragen fortsätter sjunka något i år men ökar därefter i takt med att räntorna och skulderna stiger. Hushållens kapitalvinster väntas ligga kvar på en hög nivå i år, till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Även utdelningarna väntas vara fortsatt stora. Nästa år sjunker de bland annat som en följd av att sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas med statslåneräntan, väntas fortsätta öka i en snabb takt. Det dämpar skatteintäkterna på kort sikt då räntan är låg. Den låga statslåneräntan sänker också avkastningsskatten, som tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar. Statens övriga inkomster är dämpade i år till följd av fortsatt låga utdelningar från LKAB och Vattenfall samt låga EU-bidrag. Kommande år stiger utdelningarna medan Riksbankens inlevererade överskott sjunker kraftigt för att utebli helt från och med 2017. Utgifterna ökar måttligt totalt sett Starkare konjunktur och skattehöjningar stärker inkomsterna i år Förra året ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt till följd av skattesänkningar och en dämpad underliggande utveckling för kon1 Beräkningarna låstes den 17 mars. Den 18 mars sänkte Riksbanken reporäntan till -0,25 procent. Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive räntor, ökar totalt sett måttligt under hela prognosperioden. Men det är stor variation mellan olika utgiftsområden. Den största ökningen står barnbidrag och föräldraförsäkring för, som en följd av fler barn och ökad medelersättning. Utgifterna för migration och integration ökar kraftigt i år och de kommande två åren till följd av ett mycket stort antal asylsökande. I slutet av prognosperioden minskar antalet asylsökande och utgifterna sjunker. Även utgifterna inom ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, som är det största utgiftsområdet, ökar mycket i år då sjukpenningdagarna fortsätter stiga till följd av fler och mer långvariga sjukfall. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter däremot att minska eftersom strikta regler gör att inflödet i systemet är lågt samtidigt som utflödet är högt då många med sjukersättning ålderspensioneras. Inom arbetsmarknadsområdet minskar utgifterna under hela prognosperioden som en följd av att arbetslösheten sjunker. Utgifterna för statsskuldsräntorna, avgiften till EU och Riksgäldskontorets nettoutlåning varierar kraftigt under prognosperioden, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Det gör att de totala utgifterna på statens budget också skiftar mycket mellan åren. Statens lånebehov minskar – men det är fortsatt stort de närmaste åren Saldot på statens budget går från -72 miljarder kronor 2014 till -63 miljarder kronor i år. Lånebehovet minskar därmed även om det är fortsatt stort. Kommande år fortsätter saldot att förbättras när inkomsterna ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna ökar måttligt. Underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden Det blir underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden. Förra året uppgick underskottet enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna till 81 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. Men ESV bedömer att skatteintäkterna för 2014 blir cirka 10 miljarder kronor högre än vad Nationalräkenskaperna redovisat och att utfallet sannolikt kommer att revideras. Även i år visar de offentliga finanserna ett betydande underskott på 69 miljarder kronor, motsvarande 1,7 procent av BNP. Givet att inga ofinansierade reformer genomförs minskar underskotten successivt under prognosperioden till följd av återhämtningen i ekonomin i kombination med en måttlig ökning av utgifterna. Underskotten leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar under hela prognosperioden. Mätt som andel av BNP sjunker den däremot från och med nästa år, efter att ha ökat sedan 2012. Det är framför allt i staten som det finansiella sparandet visar stora underskott de närmaste åren men ett litet överskott väntas 2019. Det beror framför allt på att utgifterna inom vissa utgiftsområden ökar mycket de närmaste åren. Kommunsektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 20 miljarder kronor i år. Resultatet, som är det saldo som kommunernas balanskrav baseras på och därmed är det som avgör hur stort budgetutrymme kommunerna har, visar däremot ett överskott på 14 miljarder kronor. Den stora skillnaden mellan dessa mått förklaras av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste åren och väntas vara fortsatt höga i år och kommande år (hela investeringen ingår i det finansiella sparandet men resultatet påverkas endast av avskrivningarna). Konsumtionen ökade också kraftigt förra året och väntas fortsätta att öka mycket i år, dels för att det demografiska behovet blir allt större, dels för att en stark inkomstökning möjliggör en förstärkning utöver det demografiska behovet. Inkomsterna fortsätter att öka starkt framöver och därmed kan också konsumtionen fortsätta öka. Både resultatet och det finansiella sparandet sjunker något under prognosperioden. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visade 2014 ett överskott på 6 miljarder kronor, motsvararande 0,1 procent av BNP, enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna. I år väntas ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet var positivt 2014, liksom det blir i år, beror främst på att de genomsnittliga pensionerna sjönk 2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016 ökar pensionerna betydligt snabbare. Överskottsmålet nås inte åren har det skett en märkbar försvagning och från 2014 är sparandet i genomsnitt drygt 0,5 procentenheter lägre än målet. Det ackumulerade sparandet 2000–2019 uppgår till 0 procent av BNP. Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte under prognosperioden. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. Överskottsmålet infördes år 2000 och det ackumulerade finansiella sparandet kretsade under många år kring målet om 1 procents överskott. De senaste Liten marginal till utgiftstaket i år Utgiftstaken klaras samtliga prognosår. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7 -0,3 1,3 2,1 2,8 2,7 2,3 2,1 1,9 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,3 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,5 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 1,9 1,0 0,2 0,4 0,4 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7 -0,2 -0,4 6,5 3,2 5,4 4,8 3,6 2,9 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5 -1,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0 -0,2 3,3 4,3 4,5 4,6 4,6 4,6 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5 -0,7 6,5 3,9 4,9 4,7 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,6 4,1 3,8 2,1 2,7 1,6 2,1 2,0 2,1 1,6 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,9 5,0 7,8 7,9 8,2 7,4 6,9 6,8 6,9 6,5 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,3 7,0 6,9 6,8 -1,0 -2,9 -34 -52 -81 -69 -62 -59 -52 -33 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -2,1 -1,7 -1,5 -1,3 -1,1 -0,7 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 36,7 36,1 36,4 38,6 40,6 40,7 39,9 39,1 38,3 37,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,1 -0,3 -0,8 -1,1 -1,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1 -0,2 -0,3 -0,6 -0,8 -1,0 Sjuårsindikatorn 0,2 -0,5 -1,0 -1,1 -1,3 -1,4 -1,4 -1,3 -1,1 -0,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2 -0,2 -0,7 -0,9 -1,1 -1,2 -1,3 Konjunkturjusterat sparande -0,2 -0,3 -0,2 -0,9 -1,8 -1,6 -1,4 Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,5 34,4 33,4 32,5 31,5 30,0 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,9 42,7 42,7 42,5 42,6 42,6 42,7 Totala utgifter på statens budget, mdkr 781 805 812 921 862 883 879 905 929 944 Takbegränsade utgifter, mdkr 986 989 1 022 1 067 1 096 1 111 1 143 1 179 1 209 1 235 223 222 238 257 258 268 286 303 317 332 Marginal till utgiftstaket, mdkr 38 74 62 28 11 14 20 31 41 Budgetsaldo, mdkr -1 68 -25 -131 -72 -63 -29 -23 -7 16 Engångseffekter på statens budget, mdkr 23 36 8 -74 -14 -6 -3 -6 -3 0 -24 32 -33 -57 -58 -57 -26 -16 -4 16 varav Ålderspensionssystemet, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen ................................................................................. 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget ........................... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter ........................................................................................................... 13 2.1.1 Skatt på arbete ........................................................................................................................... 14 2.1.2 Skatt på kapital .......................................................................................................................... 15 2.1.3 Skatt på konsumtion................................................................................................................... 17 2.2 Inkomsterna på statens budget .............................................................................................................. 18 3 Utgifterna på statens budget ........................................................................................... 23 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 Migration (UO 8) ..................................................................................................................................... 25 Integration och jämställdhet (UO 13) ...................................................................................................... 26 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) ...................................................................................... 27 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) ...................................................... 28 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) .................................................................................................... 29 Statsskuldsräntor (UO 26) ...................................................................................................................... 30 EU-avgiften (UO 27) ............................................................................................................................... 32 Riksgäldens nettoutlåning ...................................................................................................................... 32 Realekonomiskt fördelade utgifter .......................................................................................................... 34 4 Saldot på statens budget ................................................................................................. 37 5 Offentliga finanser ........................................................................................................... 39 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 Offentliga sektorns finansiella sparande ................................................................................................. 39 Statens finansiella sparande .................................................................................................................. 40 Kommunsektorns finansiella sparande ................................................................................................... 41 Ålderspensionssystemets finansiella sparande ...................................................................................... 43 Den offentliga skulden ............................................................................................................................ 44 Jämförelse med andra prognosinstitut.................................................................................................... 46 6 De budgetpolitiska målen ................................................................................................ 49 6.1 Överskottsmålet ..................................................................................................................................... 49 6.2 Utgiftstaket ............................................................................................................................................. 50 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ................................................... 51 8 Revideringar sedan föregående prognos ........................................................................ 53 Appendix .............................................................................................................................. 57 Kontaktpersoner ................................................................................................................... 75 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 5 Förteckning över faktarutor Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga ............................................................................................................ 31 statsskuldsräntor ............................................................................................................................................ 31 Riksgäldens nettoutlåning .............................................................................................................................. 34 Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF) .................................................................................................... 40 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp .......................................................................................................... 46 Indikatorerna för överskottsmålet ................................................................................................................... 49 Konjunkturjusterat sparande – metod............................................................................................................. 50 Engångseffekter ............................................................................................................................................. 67 Appendix Appendix 1. Volymer 2014–2019 ................................................................................................................... 58 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2018, jämförelse med statens budget och föregående prognos............................................................................................................. 59 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2013–2018, jämförelse med föregående prognos och statens budget ........................................................... 60 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2014–2019 .................................. 62 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2010–2019 ........................................................... 63 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2013–2019 .................................................................................... 64 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2014–2019 .............................. 65 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2014–2019 ......................................... 67 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2014–2015 .......................................................................... 69 Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2005–2019 ............... 70 Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2010–2019 ........................................ 70 Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa 2007–2018 ..................................................................... 71 Appendix 13. Beräkningsförutsättningar 2014–2019 ...................................................................................... 72 Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster 2012–2019 ........................................................................... 73 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 2 Den makroekonomiska utvecklingen Konjunkturen stärks Sveriges BNP ökade fjärde kvartalet 2014 med hela 1,1 procent jämfört med det tredje kvartalet, vilket var mer än väntat. Offentlig konsumtion och bostadsinvesteringar fortsatte att öka starkt samtidigt som hushållens konsumtion vände från en svag ökning under tredje kvartalet. Även tillväxten i exporten tilltog. En hög inhemsk efterfrågan och stigande export bidrog till att importen fortsatte öka snabbt. Importen av tjänster och investeringar höjdes också av investeringar i forskning och utveckling som bedöms vara av engångskaraktär. Därmed väntas investeringarna och tjänsteimporten sjunka under första kvartalet 2015. Totalt sett väntas BNP-ökningen bli betydligt svagare det första kvartalet i år än det fjärde kvartalet 2014 då även vissa andra poster än investeringar i forskning och utveckling bedöms ha ökat tillfälligt starkt det fjärde kvartalet. Dessutom dämpas ökningstakten i bostadsinvesteringarna och offentlig konsumtion. Sett för helåret 2015 stiger dock tillväxttakten jämfört med 2014 som en följd av att konjunkturen tar bättre fart. Framför allt är det nettoexporten som vänder, från att ha sänkt BNP-tillväxten med drygt 1 procentenhet förra året till att höja den med 0,3 procentenheter i år. Investeringarna i näringslivet exklusive forskning och utveckling samt bostäder ökar också snabbare i år än förra året samtidigt som konsumtionen fortsätter att öka starkt. En stigande BNP-tillväxt ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen väntas öka med närmare 1,5 procent i år. Det leder till att arbetslösheten, som i stort sett har legat konstant sedan 2011, börjar sjunka. De kommande två åren sker en fortsatt återhämtning i ekonomin och BNP ökar i ungefär samma takt som i år medan sysselsättningen ökar något långsammare. Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande, vilket leder till att BNPoch sysselsättningstillväxten dämpas. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor Procent 1 127 10 1 096 8 1 066 6 1 035 4 1 004 2 973 0 942 -2 912 -4 881 -6 850 -8 2009 2011 2013 Årlig procentuell förändring 2015 2017 2019 Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Det finns fortfarande en stor risk att tillväxten blir svagare än väntat. Risken är framför allt kopplad till en sämre global konjunktur. I Europa kvarstår många strukturella problem och konjunkturen är bräcklig. Det finns också geopolitiska osäkerheter som kan påverka ekonomin mer än väntat. Den kraftiga ökningen av BNP under fjärde kvartalet kan dock vara ett tecken på att konjunkturen är starkare än väntat och att tillväxten för innevarande år är underskattad. Negativ ränta ända till fjärde kvartalet 2016 Trots relativt stark tillväxt i ekonomin och stigande, om än låg, inflation sänkte Riksbanken reporäntan till -0,1 procent, och aviserade att de skulle börja köpa statsobligationer, vid det penningpolitiska mötet i februari. I våra beräkningar ligger reporäntan kvar på -0,1 procent till fjärde kvartalet 2016. Därefter höjs den successivt när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. 2 Beräkningarna låstes den 17 mars, dagen innan Riksbankens räntebesked. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 7 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Stigande efterfrågan på svenska exportvaror I USA är konjunkturåterhämtningen i full gång. I euroområdet är tillväxten fortfarande svag men framtidsutsikterna har ljusnat igen efter en svacka under slutet av förra året. I många tillväxtekonomier har tillväxttakten dämpats men den är fortsatt hög. Den globala konjunkturen stärks gradvis framöver, genom bland annat en expansiv penningpolitik i många länder, mindre åtstramande finanspolitik samt det kraftiga fallet i oljepriset. Framåtblickande indikatorer i USA och euroområdet tyder på en fortsatt förstärkning av tillväxten. Tillväxten i euroområdet gynnas också av den kraftiga försvagningen av euron mot flera valutor de senaste månaderna. I våra nordiska grannländer, som är viktiga exportmarknader, ser utsikterna sämre ut men totalt sett ökar ändå tillväxten på svenska exportmarknader. En ökad efterfrågan från omvärlden och en försvagning av kronan under det senaste året lyfter svensk export. Redan under fjärde kvartalet förra året noterades en tydlig uppgång i både varu- och tjänsteexporten enligt Nationalräkenskaperna. Uppgången bedöms till viss del vara tillfällig. Den samlade bilden av flera företagsundersökningar är att framtidsutsikterna har stärkts men att det ännu inte är något tydligt lyft i konjunkturen för exportföretagen och orderingången är fortfarande dämpad. Första kvartalet i år väntas exporten därför inte vara lika stark som under fjärde kvartalet förra året men för helåret 2015 ökar exporten mer än 2014. Nästa år tilltar tillväxten i exporten än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Importen dämpas Samtidigt som exporten har ökat relativt svagt har den inhemska ekonomin utvecklats väl och därför har importen ökat betydligt mer än exporten. Därtill var tjänsteimporten tillfälligt hög det fjärde kvartalet 2014 som en följd av höga investeringar i forskning och utveckling som bedöms vara av engångskaraktär. Därmed sänkte nettot av utrikes handeln BNP-tillväxten med drygt 1 procentenhet 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 2014. De tillfälliga effekterna slår tillbaka i år samtidigt som exporten ökar starkare i förhållande till den inhemska efterfrågan. Det leder till att importen ökar långsammare än exporten och bidraget från nettoexporten blir positivt. Hushållens konsumtion fortsätter öka starkt Hushållens konsumtion ökade på bred front 2014 och steg med 2,4 procent. En stark tillväxt av hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var viktiga förutsättningar för en snabb ökning av konsumtionen. Den reala disponibelinkomsten ökade med 2,7 procent, vilket innebar att hushållen ändå fortsatte att öka sitt sparande under 2014 och sparkvoten ligger nu på en mycket hög nivå sett i ett historiskt perspektiv. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 -2 -2 -4 -4 -6 -6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Trots en förstärkning av konjunkturen, en stark arbetsmarknad och goda inkomstökningar har hushållens framtidsförväntningar försämrats de senaste månaderna. Hushållens konfidensindikator föll under januari och februari och ligger nu under det historiska genomsnittet. Det är förväntningarna om framtiden, främst avseende Sveriges ekonomi, som är lägre än normalt. De låga förväntningarna kan ha en viss dämpande effekt på hushållens konsumtion under 2015. DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Å andra sidan är förutsättningarna för en stark konsumtionsökning relativt goda. Hushållens höga sparande och starka nettoförmögenhet, i kombination med en fortsatt god ökning av disponibelinkomsten och en sjunkande arbetslöshet talar för att konsumtionen fortsätter att öka starkt i år. Konsumtionen väntas därmed öka i samma takt i år som förra året, vilket innebär att sparkvoten sjunker något. Under 2016, när den europeiska konjunkturen stärks betydligt och svensk export därmed tar fart ordentligt, väntas hushållen bli mer optimistiska. Konsumtionstillväxten stiger då och sparkvoten fortsätter falla. Från 2017 växer konsumtion långsammare då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande och sparkvoten ligger då relativt stabilt. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtion 2,4 2,5 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 1,0 0,2 0,4 0,4 Fasta investeringar 6,5 3,2 5,4 4,8 3,6 2,9 1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,3 4,3 4,5 4,6 4,6 4,6 Lager 6,5 3,9 4,9 4,7 4,7 4,7 -1,1 0,3 0,0 0,1 0,2 0,2 BNP 2,1 2,8 2,7 2,3 2,1 1,9 BNP, kalenderkorrigerad 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Import Nettoexport1 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Allt starkare investeringskonjunktur Investeringarna ökade med 6,5 procent 2014, vilket var starkare än väntat. Under fjärde kvartalet påverkades investeringarna kraftigt av tillfälligt höga investeringar i forskning och utveckling. Vad gäller den övriga investeringsutvecklingen var det främst bostadsinvesteringar och investeringar i kommunsektorn som ökade starkt under året samtidigt som maskininvesteringarna backade. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka starkt under 2015, om än i en betydligt långsammare takt än under förra året. De kommunala investeringarna bedöms ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren, även om ökningstakten dämpas, för att därefter falla tillbaka då stora byggprojekt avslutas. De statliga investeringarna är låga i år då investeringarna i bland annat Citybanan fasas ut. Från och med nästa år ökar investeringarna starkt till följd av nya investeringar inom infrastruktur. Bland annat tar byggandet av Förbifart Stockholm fart. Sammantaget ökar investeringarna betydligt långsammare 2015 än 2014 till följd av de då tillfälligt höga investeringarna i forskning och utveckling och av att ökningstakten i bostadsinvesteringar och investeringar i kommunsektorn nu dämpas. Investeringarna i näringslivet exklusive forskning och utveckling samt bostäder ökar snabbare i år än förra året. Under 2016 tar investeringarna mer fart och de ökar fortsatt starkt under 2017. Därefter faller ökningstakten tillbaka till normala nivåer. Ökad efterfrågan på arbetskraft… Sysselsättningen ökade med 1,4 procent, motsvarande 68 000 personer, 2014. Sysselsättningsgraden steg med 0,5 procentenheter, till 66,2 procent. Behovet av arbetskraft väntas vara fortsatt stort framöver, både inom tjänste-, kommun- och byggsektorn. Indikatorerna tyder också på en fortsatt stark ökning av antalet sysselsatta i år. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har stigit och enligt olika företagsundersökningar har företagen expansiva anställningsplaner. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta stiga snabbt i år. Arbetskraften fortsätter också att öka men inte lika snabbt som sysselsättningen. Det innebär att arbetslösheten, som legat runt 8 procent ända sedan början av 2011, börjar sjunka. Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden, som har ökat med 1,5 respektive 1,8 procentenheter sedan 2010, fortsätter att stiga i år. Därefter bryts uppgången och sysselsättningsgraden ligger i stort sett konstant medan arbetskraftsdeltagandet sjunker något. Det beror bland annat på att sysselsättningen har återhämtat sig från svackan under finanskrisen och närmar sig en mer normal nivå samt att effekten av de politiska reformer som genomförts de senaste åren ebbar ut. Exempelvis bedöms jobbskatteavdragen ha haft en positiv effekt på utbudet av arbetskraft. En annan EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN anledning är att sammansättningen av befolkningen ändras. Utlandsfödda, som har ett lägre arbetskraftsdeltagande och lägre sysselsättningsgrad än inhemskt födda, ökar markant som andel av befolkningen. Andelen har ökat under lång tid men inte i lika stor utsträckning som antas för de kommande åren. Under prognosperioden består befolkningsökningen bland de arbetsföra enbart av utlandsfödda. I likhet med de som är födda i Sverige har sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda ökat de senaste åren, framför allt bland de äldre. De har stått för 65 procent av sysselsättningsökningen 2013 och 2014. Eftersom antalet utlandsfödda ökar så mycket framöver, främst till följd av många asylsökande, och att det tar tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden, bedöms ökningstakten i sysselsättningsgraden stanna upp under prognosperioden. Om den positiva trenden med stigande sysselsättningsgrad bland de som är födda utomlands, och även bland de som är födda i Sverige, fortsätter finns det potential för en högre sysselsättning än beräknat. uppger att det råder brist på arbetskraft stigit, framför allt inom tjänstesektorn som har stått för den största sysselsättningsökningen de senaste åren. Det bedöms inte hämma sysselsättningsökningen i någon större utsträckning på kort sikt. Men att bristtalen stiger trots att arbetslösheten fortfarande ligger på en relativt hög nivå kan innebära att sysselsättningspotentialen är mindre än väntat och att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Inom vissa sektorer flaggas det redan nu för att bristen på rätt kompetens leder till flaskhalsar som dämpar sysselsättningsuppgången. Antalet arbetade timmar ökade mer än antalet sysselsatta förra året, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Både i år och nästa år väntas medelarbetstiden i stället sjunka då sjukfrånvaron ökar. Det innebär att antalet arbetade timmar ökar långsammare i år än förra året. Efter 2016 är medelarbetstiden oförändrad. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av arbetskraften Procent av befolkningen 67,5 9,0 67,0 8,5 Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, fp 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Produktivitet 0,4 1,3 1,6 1,6 1,4 1,4 Arbetade timmar 1,8 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 Medelarbetstid 0,3 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 66,5 8,0 Sysselsatta 1,4 1,4 1,0 0,9 0,8 0,6 66,0 7,5 Arbetskraft 1,3 1,0 0,7 0,6 0,6 0,5 65,5 7,0 Personer i program, tusental 191 191 178 171 169 167 65,0 6,5 Arbetslöshet, ILO 7,9 7,6 7,3 7,0 6,9 6,8 64,5 6,0 Öppen arbetslöshet1,2 5,5 5,2 5,1 5,0 4,8 4,8 64,0 5,5 1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 2007 2009 2011 2013 Sysselsättningsgrad 2015 2017 2019 Arbetslöshet (höger axel) Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Källa: SCB och ESV …men risk för vissa matchningsproblem Å andra sidan finns det risk att sysselsättningsökningen dämpas av att det uppstår matchningsproblem på arbetsmarknaden. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökar har andelen företag som 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Eftersom antalet arbetade timmar ökar långsammare i år än förra året stiger produktivitetstillväxten. Ökningen i produktiviteten fortsätter ändå att vara låg sett i ett historiskt perspektiv och det bedöms inte bli något större lyft de kommande åren heller, efter den svaga utveckling som varit de senaste åren. DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Lönerna ökar långsamt Låg och långsamt stigande inflation Förra året ökade lönerna med 3 procent enligt preliminärt utfall från SCB:s konjunkturlönestatistik. Den underliggande ökningen var lägre eftersom en del av löneökningen är en statistisk effekt3. I år väntas lönerna fortsätta öka måttligt. Löneökningen är dämpad till följd av det låga resursutnyttjandet i ekonomin. Både arbetsgivarnas och arbetstagarnas inflationsförväntningar är också låga, vilket dämpar lönekraven. Givet den låga inflationen ökar reallönerna med drygt 2 procent i år, trots låga nominella löneökningar. Under hösten inleds en ny avtalsrörelse. Låg inflation och låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt talar för att avtalsökningarna blir relativt låga även för kommande avtalsperiod. Samtidigt kan den starka sysselsättningsökningen, som väntas leda till att arbetslösheten börjar sjunka och att bristtalen stiger, ha en viss press uppåt på lönerna. Sammantaget väntas därmed lönerna öka något snabbare 2016 än i år. Därefter tilltar ökningstakten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Både 2013 och 2014 visade löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Vad den stora skillnaden 2013 och 2014 beror på är dock oklart. Därmed är det svårt att veta om den kommer att kvarstå innevarande år. Vi räknar med att lönerna enligt lönesumman kommer att öka i ungefär samma takt som lönerna enligt konjunkturlönestatistiken kommande år. Det får till följd att lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, ökar snabbare i år än förra året trots att antalet arbetade timmar ökar långsammare och löneökningen enligt konjunkturlönestatistiken i stort sett är densamma. Inflationstakten har stigit något de senaste månaderna men enligt KPI ligger den fortfarande runt 0 procent. Den underliggande inflationen, mätt enligt KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger högre än KPI. I februari var inflationen enligt KPIF närmare 1 procent. Exkluderas priserna på energi var inflationen 1,3 procent. Priserna på både importerade och inhemskt producerade varor och tjänster har stigit de senaste månaderna. Prisökningen på importerade varor och tjänster hänger sannolikt mest ihop med försvagningen av kronkursen under förra året som nu börjar synas i konsumentpriserna. Ett ökat kostnadstryck till följd av en låg produktivitet, och även höjda priser på vissa insatsvaror till följd av kronförsvagningen, har sannolikt bidragit till att höja priserna på inhemskt producerade varor och tjänster. Skattehöjningar på alkohol och tobak har också bidragit till att höja inflationen i år. 3 Den statistiska effekten beror på ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än den som lämnade urvalet. Löneökningstakten beräknas bli cirka 0,3 procentenheter högre till följd av urvalsbytet. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall 2014 1 Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 Timlön, KL 2,9 2,9 3,0 3,3 3,4 3,4 Timlön, NR1 1,7 2,8 2,9 3,3 3,4 3,4 Lönesumma 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 -0,2 0,2 1,0 2,1 2,9 3,1 0,5 1,0 1,4 1,6 1,8 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,4 44,5 44,4 44,8 45,8 47,1 Reporänta, värde vid årets slut 0,00 -0,10 0,25 1,25 2,75 3,25 KPI KPIF2 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Till följd av att oljepriset har halverats sedan sommaren har priserna på drivmedel sjunkit kraftigt de senaste månaderna. Drivmedelspriserna har inte sjunkit lika mycket som oljepriset i dollar eftersom kronan samtidigt har försvagats mot dollarn. Dessutom har skatten på koldioxid höjts. Elpriset har också sjunkit vilket bidrar till att sänka inflationen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Den underliggande inflationen väntas fortsätta stiga något under året men prisökningarna hålls tillbaka av en låg inflation i omvärlden, låga prisökningar på många råvaror och ett fortsatt lågt resursutnyttjande. Energipriserna kommer att trycka ner inflationen under hela 2015. KPIF väntas öka med 1,0 procent i år, vilket fortfarande är långt under Riksbankens inflationsmål. Även exkluderat energipriserna är inflationen en bit ifrån inflationsmålet. KPIF exklusive energi ökar med 1,4 procent. Nästa år stiger inflationstakten ytter 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 ligare trots att prisökningarna på importerade varor då dämpas av att kronan förstärks mot både dollar och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. Därmed bedöms Riksbanken vänta med att höja reporäntan ända till i slutet av 2016. Åren efter 2016 ökar den underliggande inflationen som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger. KPI ökar mindre än KPIF både 2015 och 2016 till följd av fallande bolåneräntor. Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter med 4,0 procent. En förbättring av konjunkturen i kombination med skattehöjningar leder till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Inkomstskatterna ökar starkt i år till följd av att lönesumman stiger med över 4 procent, höjd kommunalskatt samt att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas. Även konsumtionsskatterna ökar betydligt starkare i år än förra året. Det förklaras främst av skattehöjningar på alkohol, tobak, personbilar och energi. Den underliggande utvecklingen för både moms och energiskatter är fortsatt svag i löpande priser. Intäkterna från skatt på kapital ökade mycket förra året då hushållens kapitalskatter steg till följd av höga utdelningar samt låga ränteavdrag. Även hushållens kapitalvinster var höga efter börsuppgång och stigande bostadspriser. I år ligger hushållens kapitalskatter kvar på en hög nivå. Avkastningsskatten minskar däremot då räntenivån sjunker till mycket låga nivåer. Skatten på bolagsvinster stiger även om den svaga utvecklingen i euroområdet fortsätter dämpa de svenska exportföretagens vinster. Sammantaget ökar därmed kapitalskatterna bara marginellt i år. Tabell 5. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 994 1 043 1 090 1 142 1 192 1 241 Skatt på arbete 972 Förändring 2,9 2,2 5,0 4,6 4,7 4,4 4,1 Skatt på kapital 173 193 195 193 203 214 229 Förändring 3,0 11,5 1,1 -1,2 5,7 5,1 6,9 Skatt på konsumtion 461 474 494 512 528 546 565 Förändring 1,9 2,9 4,1 3,6 3,2 3,4 3,6 Totala skatteintäkter 1 618 1 670 1 737 1 800 1 879 1 958 2 040 Förändring 3,2 3,2 4,0 3,6 4,4 4,2 4,2 Underliggande förändring1 3,7 4,2 3,5 3,6 4,4 4,2 4,2 Den underliggande ökningstakten för skatteintäkterna, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår i år till 3,5 procent vilket är något svagare än de två senaste åren. Dessa år ökade skatteintäkterna rensat för skatteändringar med 4 procent per år. Nästa år ökar intäkterna med 3,6 procent. Antalet arbetade timmar ökar svagare än i år, vilket dämpar intäkterna från skatt på arbete. Samtidigt minskar skatt på kapital till följd av lägre avkastningsskatt och kapitalvinster. Däremot leder den förbättrade konjunkturen i Sverige och omvärlden till stigande bolagsskatter. Från 2017 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar drygt 4 procent per år. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Staten 2,9 3,1 2,9 3,0 4,4 4,1 4,2 Kommunsektorn 3,7 3,5 5,2 4,4 4,5 4,4 4,2 3,1 4,8 3,6 4,1 3,8 4,0 ÅP-systemet Skattekvot1 2,9 42,9 42,7 42,7 42,5 42,6 42,6 42,7 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP. Statens skatteintäkter ökar betydligt långsammare i år än övriga sektorers intäkter, trots genomförda skattehöjningar på konsumtion. Det förklaras främst av i stort sett oförändrade kapitalskatter. Både kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter ökar betydligt snabbare, främst beroende på att den huvudsakliga skattebasen, lönesumman, ökar med över 4 procent. Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. Den ligger kvar på samma nivå i slutet av prognosperioden. Övergången till ett nytt system för Nationalräkenskaper (ENS 2010) som gäller från september 2014 medförde att BNP-nivån höjdes. Det innebar även att skattekvoten sjönk med cirka 1 procentenhet. Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 13 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer ökar i år med 8 procent trots att inkomsterna endast ökar med 4 procent. Det förklaras framför allt av att den låga inflationen medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Procent Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Aktuell prognos 3,4 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 Föreg. prognos 3,4 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 Fastställda 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling1 3,6 3,5 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 Diagram 4. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren 4,2 1 Miljarder kronor Miljarder kronor 35 Källa: SKV och ESV Utveckling exklusive regeländringar. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av totala skatteintäkter och består av direkta och indirekta skatter. Den viktigaste skattebasen är lönesumman. 35 25 25 15 15 5 5 -5 -5 -15 -15 -25 -25 -35 -35 -45 Skattehöjningar bidrar till en stark utveckling av de direkta skatterna i år -45 2007 De direkta skatterna på arbete ökar med 6 procent i år, till knappt 560 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökar mer i år än förra året, med 5,3 procent. Det förklaras dels av höjd kommunalskatt, dels av att lönesumman och pensioner, som utgör de viktigaste skattebaserna, ökar mer än 2014. Skattepliktiga förmåner bidrar också till en starkare utveckling av den kommunala inkomstskatten. Den statliga inkomstskatten, som uppgår till drygt 10 procent av de direkta skatterna på arbete, 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Jobbskatteavdrag Kommunal inkomstskatt HUS-avdrag Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Många skattereduktioner men få stora De totala skattereduktionerna uppgår i år till 234 miljarder kronor. Reduktionen för allmän pensionsavgift och jobbskatteavdraget står för drygt 90 procent av de totala reduktionerna. Reduktionen för allmän pensionsavgift ökar ungefär med lönesumman men medan ökningstakten för jobbskatteavdraget är något lägre. Reduktionen för reparation och ombyggnad, ROT, Tabell 8. Hushållens skattereduktioner Miljarder kronor Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Allmän pensionsavgift 81,1 85,1 86,8 89,1 93,5 97,5 100,8 104,2 108,3 112,3 116,8 121,8 126,8 Jobbskatteavdrag 40,5 53,5 65,2 76,8 80,4 83,6 85,8 100,2 103,4 105,5 108,4 112,0 115,9 9,4 12,5 13,3 13,8 14,9 16,9 18,6 19,5 20,1 20,7 21,3 0,9 1,3 1,7 2,1 2,6 3,1 3,4 3,8 4,2 4,6 5,0 ROT RUT 0,1 0,4 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sjöinkomst 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Fastighetsavgift 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Gåvor till ideell verksamhet Mikroproduktion förnybar el Installation av bredband 0,0 Totala reduktioner 122 139 163 180 189 197 205 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 225 234 242 250 260 270 Källa: SKV och ESV Anm.: Taxeringsutfallet finns endast för HUS-avdraget. Uppdelningen av HUS-avdraget på RUT och ROT har gjorts utifrån Skatteverkets löpande redovisning av reduktionerna. 14 2019 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET uppgår under prognosperioden till cirka 20 miljarder kronor medan motsvarande för hushållsnära tjänster, RUT, uppgår till 3–5 miljarder kronor. I volym ökar RUT-tjänsterna mer än ROTtjänsterna. Skattereduktionen för sjöinkomst uppgår till cirka 50 miljoner kronor och minskar över tid. Reduktionen för fastighetsavgiften infördes 1996 och uppgår i år till 209 miljoner kronor. Skattereduktionen för gåvor beräknas förra året ha uppgått till 270 miljoner kronor. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att den ska slopas från och med 2016. I år införs en reduktion för mikroproduktion av förnyelsebar el som beräknas uppgå till 170 miljoner kronor per år. Totalt sett ökar skattereduktionerna med 3,5 procent i genomsnitt per år under 2016–2019. Avkastningen utgör skatteunderlag för hushållens kapitalskatter. Avkastningen från det individuella försäkringssparandet ingår däremot inte i underlaget för kapitalskatt utan schablonbeskattas med en avkastningsskatt. År 2014 uppgick hushållens totala lån till 3 259 miljarder kronor och skuldkvoten, lånen i förhållande till hushållens disponibla inkomster, till 165 procent. I år ökar hushållens lån med 5 procent och skuldkvoten ökar till 167 procent. Kommande år antas lånen öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år. I diagram 5 visas utvecklingen av hushållens lån. 4 000 200 Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman 3 000 175 De indirekta skatterna ökar med 4 procent i år. Arbetsgivaravgifterna, som utgör den största delen av de indirekta skatterna, uppgår till knappt 500 miljarder kronor och ökar i takt med lönesumman. Nedsättningarna som till största delen består av nedsatta arbetsgivaravgifter för unga uppgår i år till 26 miljarder kronor. 2 000 150 1 000 125 Diagram 5. Hushållens lån och skuldkvot Miljarder kronor Procent 0 100 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Hushållens lån, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, totala lån som andel av disponibel inkomst 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Hushållens kapitalskatter är höga till följd av låga räntor Hushållens kapitalinkomster består av löpande kapitalinkomster och kapitalvinster som uppstår vid försäljning av tillgångar. De löpande kapitalinkomsterna beror dels på hushållens tillgångar och skulder, dels på ränte- och utdelningsnivån. Sedan år 2000 har såväl hushållens finansiella tillgångar som skulder ökat kraftigt. Det är framför allt banksparandet samt lån hos banker och bostadsinstitut som har ökat. Hushållens likvida tillgångar består av bankmedel, noterade och onoterade aktier, fonder, obligationer, kontanter och försäkringssparande. Källa: SCB och ESV Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av nettot av ränte- och utdelningsinkomster och avdrag för ränteutgifter. De löpande kapitalinkomsterna är historiskt höga under prognosperioden, vilket förklaras av att räntenivån är låg. Den låga räntenivån påverkar framför allt hushållens ränteutgifter. De två senaste åren har ränteutgifterna minskat som en följd av de sjunkande räntenivåerna. Även i år minskar utgifterna. Trots succesivt stigande skulder och räntenivåer är det först 2019 som nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre än 2013. Sparandet i investeringssparkonton ökar i snabb takt vilket minskar intäkterna från utdelningar och kapitalvinster. Det beror på att avkastningen inte är skattepliktig. Beskattningen sker istället med en schablonskatt, som beror på förmögenheten och statslåneräntan. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 9. Hushållens kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utdelningsinkomster 50 61 55 55 62 72 63 73 76 71 71 71 71 Ränteinkomster – bankmedel 19 25 10 6 15 17 16 13 7 7 15 27 36 Ränteinkomster – obligationer 1 0 1 1 1 3 1 1 1 2 2 2 2 Schablonintäkt investeringsfonder 2 2 2 2 2 2 3 3 Schablonintäkt investeringssparkonton 1 2 6 4 5 9 13 23 Schablonintäkt uppskovsbelopp 3 3 3 3 4 4 5 5 5 5 5 5 Löpande kapitalinkomster 70 89 69 65 81 96 88 99 94 92 103 121 140 Avdrag för utgiftsränta m.m. -83 -106 -80 -72 -102 -110 -98 -91 -81 -84 -98 -124 -156 Netto löpande kapitalinkomster -13 -16 -12 -7 -21 -14 -10 8 13 8 5 -4 -16 Kapitalvinster, netto 168 90 87 114 107 97 112 142 135 123 129 135 142 Netto kapitalinkomster 155 74 75 107 86 83 102 149 148 132 135 132 126 Skatt på kapital, hushåll 50 26 25 35 29 28 32 47 47 42 43 42 41 Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter. Den låga statslåneräntan innebär att schablonskatten i närtid är låg. Mot slutet av prognosperioden innebär dock den högre statslåneräntan att schablonintäkterna ökar snabbt. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd av den senaste tidens börsuppgång samt stigande bostadspriser. Kapitalvinsterna uppgår i år till 3,4 procent av BNP. Nivån är något lägre än 2014 men högre än den genomsnittliga andelen 1993– 2013 på drygt 3 procent. För perioden 2016–2019 antas kapitalvinsterna understiga det historiska genomsnittet till följd av investeringssparkontot. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster eftersom utdelningarna ökar fondförmögenheterna istället för att årligen delas ut. turinstitutets barometer indikerar att det nuvarande läget i näringslivet är starkare än det historiska genomsnittet. Det pekar mot en ökad produktion och försäljning för företag inom tillverkningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstenäringarna. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig jämfört med tidigare återhämtningsfaser, till följd av den fortsatt svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa. Företagens inkomstskatter stiger i år till 94 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i omvärlden att skatteintäkterna från företagsvinster ökar med i genomsnitt knappt 5 procent per år. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster i år till 2,3 procent, andelen är därefter i stort sett konstant under prognosperioden. Företagens vinster ökar i år Tabell 10. Skatt på företagsvinster Företagsvinsterna, och därmed skatteintäkterna, ökade svagt 2014 och uppgick till 90 miljarder kronor. Bolagssektorn visade dock en splittrad bild. Bolagsrapporterna visade en fortsatt stark resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin gick betydligt svagare. År 2015 stiger aktiviteten i ekonomin något jämfört med förra året, vilket bidrar till att även företagens resultat och vinster ökar. Konjunk- 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Miljarder kronor/Procent Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Intäkter Förändring, (%) 89 90 94 99 104 108 113 -0,6 1,1 4,5 5,4 4,6 44 4,3 Källa: SKV och ESV Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslånerän- OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET tan och livbolagens tillgångar. Under 2014 föll statslåneräntan till drygt 1,5 procent. Det medför att avkastningsskatten i år, som grundar sig på statslåneräntan föregående år, minskar till drygt 8 miljarder kronor. I år sjunker den genomsnittliga statslåneräntan ytterligare, vilket innebär att avkastningsskatten nästa år minskar till rekordlåga 5 miljarder kronor. Det innebär en halvering av skatteintäkten jämfört med 2014. En stigande räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt från och med 2017. Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor. Energi- och koldioxidskatterna ökar i takt med BNP i år men minskar framöver 2.1.3 Skatt på konsumtion Miljarder kronor I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Momsintäkterna ökar med 4 procent per år i genomsnitt Efter en ökning om 4,3 procent under 2014 stiger intäkterna från mervärdesskatt något långsammare i år, med 12 miljarder kronor motsvarande 3,5 procent. Den svagare ökningstakten beror framför allt på att bidraget från främst investeringar faller tillbaka. Investeringarna ökade starkt 2014 men betydligt långsammare i år. Hushållens konsumtion ökar däremot starkare i år. Åren 2016 och 2017 ökar intäkterna från mervärdesskatt med drygt 4 procent per år när både investeringarna och hushållens konsumtion växer relativt starkt. Därefter dämpas tillväxten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Momsintäkterna ökar med knappt 4 procent per år 2018–2019. Tabell 11. Mervärdesskatt Miljarder kronor/Procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Intäkter 339 354 367 383 399 414 430 Förändring, (%) 2,7 4,3 3,5 4,4 4,2 3,9 3,8 Källa: ESV I år ökar intäkterna då skatten på bensin och diesel har höjts förhållandevis mycket till följd av beslutade skattehöjningar samtidigt som elförbrukningen väntas öka jämfört med förra årets historiskt sett låga nivå. Därefter minskar intäkterna, trots att skattesatserna ökar. Det beror på att inblandningen av biodrivmedel, med betydligt lägre skattesatser, i diesel ökar samt att försäljningsvolymerna av bensin blir lägre. Totalt sett minskar intäkterna med 0,2 procent av BNP under prognosperioden. Diagram 6. Skatteintäkter från energi- och koldioxidskatter Procent 70 2,1 60 1,8 50 1,5 40 1,2 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Energi- och koldioxidskatt Andel av BNP Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna indexeras årligen med KPI-förändringen. Eftersom KPI ökar snabbare mot slutet av perioden ökar intäkterna något 2018 och 2019. Inblandningen av biodrivmedel i diesel ökar inte i samma höga takt i slutet av perioden, vilket också bidrar till att intäkterna ökar. Den automatiska indexeringen har under perioden 2000–2015, inneburit skattehöjningar på totalt 1,02 kronor per liter bensin. I år höjdes skatten mer än vad den automatiska indexeringen hade föranlett då skattesatserna beslutades lång tid i förväg utifrån en prognostiserad KPI-förändring. Totalt har skatten höjts med 42 öre till följd av aktiva beslut, vilket innebär att skatten sammanlagt har höjts med 1,44 kronor. I realiteten har dock energi- och koldioxidskatterna på bensin EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET bara höjts med 1,14 öre per liter sedan 1999.4 Eftersom inblandningen av biodrivmedel (etanol), med betydligt lägre beskattning, ökat har skatten per liter bensin reducerats. Fram till 2019 höjs skatten med ytterligare 35 öre per liter till följd av indexeringen. Energi- och koldioxidskatterna har höjts mer på diesel än på bensin under perioden 2000–2015. Skatten per liter diesel har höjts med 75 öre till följd av indexeringen och med ytterligare 1,67 kronor per liter till följd av aktiva beslut. Sammantaget under perioden har skatten därmed höjts med 2,42 kronor per liter. Fram till 2018 minskar skatten per liter diesel till följd av att inblandningen av biodrivmedel ökar samtidigt som indexeringen med KPI ger förhållandevis låga skattehöjningar. Måttlig ökning av tobak- och alkoholskatt Skatteintäkterna från tobak och alkohol uppgår i år till knappt 26 miljarder kronor. Det motsvarar 1,5 procent av de totala skatteintäkterna. Skatten på tobak och alkohol baseras på såld kvantitet och inte på försäljningspriset. Jämfört med föregående år ökar skatterna med 1,4 miljarder kronor på grund av skattehöjningar på både tobaksprodukter och alkohol. Volymökningen på alkohol bedöms bli måttlig under prognosperioden, liksom den har varit de senaste åren. Det är främst försäljningen av vin som ökar. Samtidigt fortsätter tobaksförsäljningen sjunka något. En svag volymutveckling gör att skatteintäkterna ökar mycket måttligt under prognosperioden. Utökad trängselskatt i Stockholm nästa år År 2015 uppgår de totala skatterna på vägtrafik till 19 miljarder kronor. Fordonsskatt står för den största andelen. I år ökar skatterna med knappt 2 miljarder kronor, främst på grund av skattehöjning på personbilar. Nästa år kommer trängselskatten i Stockholm att höjas samtidigt som trängselskatt även införs på Essingeleden. Detta medför ökade skatteintäkter om 0,6 miljarder kronor. Intäkterna från trängselskatter i Göteborg och Stockholm uppgår under prognosperioden till 2,5 miljarder kronor per år5. Skatt på vägtrafik utgör 1 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna fortsätter att öka under prognosperioden men i likhet med flertalet punktskatter minskar den som andel av BNP eftersom skattesatserna inte indexeras i samma takt. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. Statens övriga inkomster uppgår i år till 50 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar mycket mellan åren. Den senaste tioårsperioden har aktier i TeliaSonera och Nordea sålts. Dessutom har bolagen Vin&Sprit, Vasakronan, Vectura, Bostadsgaranti samt delar av Apoteket och Bilprovningen sålts. I övriga inkomster ingår dessutom Riksbankens och affärsverkens inlevererade överskott, finansieringsavgift från a-kassor, återbetalning av äldre studiemedel, statliga pensionsavgifter samt bidrag från EU. Skatteinkomsterna är högre än skatteintäkterna i år På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens skatteinkomster ökar i år med 47 miljarder kronor, medan skatteintäkterna endast ökar med 24 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av betalningsförskjutningar till andra sektorer. De påverkas av slutregleringar av skatt till kommuner och landsting, men även på en tidsmässig 4 Detta avser genomsnittet för bensin med miljöklass 1. Eftersom bensin kan innehålla olika mycket biodrivmedel kan skatten per liter bensin, inklusive biodrivmedel, variera något. Det samma gäller skatten per liter diesel. 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 5 Nettot av trängselskatterna är emellertid lägre eftersom skatterna i vissa fall är avdragsgilla kostnader i den årliga inkomsttaxeringen. OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET förskjutning mellan debiterade och inbetalade skatter från hushåll och företag. Från 2016 är effekten av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer i genomsnitt 9 miljarder kronor per år. Låga utdelningar från Vattenfall och LKAB I år uppgår statens aktieutdelningar till knappt 13 miljarder kronor, vilket är på samma låga nivå som 2014. Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s svaga resultat. LKAB:s resultat påverkades 2014 av låga järnmalmspriser samtidigt som bolaget under året hade stora kostnader för den kommande flytten av Kiruna. Det medför att utdelningen till staten minskar kraftigt i år. Tabell 12. Utdelningar från statliga bolag Miljarder kronor Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Akademiska Hus AB 1,4 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 LKAB 5,5 3,5 0,1 1,6 1,7 1,8 1,8 Nordea AB 0,7 TeliaSonera AB 4,6 4,8 4,8 5,0 5,1 5,3 5,6 Vattenfall AB 6,8 0,0 0,0 4,0 4,2 4,4 4,6 Sveaskog AB 0,4 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 0,7 Övriga bolag 1,2 2,3 5,6 2,9 3,1 3,2 3,3 Totalt 20,7 12,4 12,6 15,5 16,3 17,0 17,7 Källa: ESV Vattenfalls resultat har de senaste två åren belastats med stora nedskrivningar, vilka främst avsåg stenkol- och gaskraftverk i Tyskland och Holland. Det leder till att bolaget för andra året i rad inte lämnar någon utdelning till staten. En låg efterfrågan och högre kapacitet inom förnyelsebar energiproduktion har medfört lägre elpriser vilket påverkar Vattenfalls vinster och utdelningsnivå även de kommande åren. Utdelningspolicyn är dock oförändrad och uppgår som tidigare till 40– 60 procent av vinsten. TeliaSoneras utdelning till staten uppgår i år till knappt 5 miljarder kronor. Vi räknar med att bolaget kommande år behåller sin nuvarande utdelningsnivå. Nästa år ökar utdelningarna till 16 miljarder kronor. Det beror främst på att både Vattenfall och LKAB i år åter väntas redovisa ett positivt resultat. Vinsterna i bolagen de närmaste åren, och därmed utdelningen, ligger dock på en betydligt lägre nivå jämfört med tidigare. Bolagen TeliaSonera, Vattenfall, LKAB och Akademiska Hus står för 80 procent av statens totala aktieutdelningar. De fyra bolagen har fortsatt stor betydelse för statens utdelningar under hela prognosperioden. Det statliga aktieinnehavet är 37,3 procent i TeliaSonera medan de tre övriga bolagen ägs helt av staten. Statens aktieutdelningar från de hel- och delägda bolagen baseras på föregående års resultat och utdelningspolicy. Utdelningarna redovisas på statens budget under årets andra kvartal. Minskad inleverans från Riksbanken Riksbankens inleverans till staten uppgår 2015 till 4,1 miljarder kronor. Kommande år väntas Riksbanken redovisa ett negativt resultat och därmed sjunker inleveransen kraftigt. Riksbankens inleverans utgör 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat. Den låga nivån framöver förklaras även av att marknadsräntorna, som har varit låga under en lång period, stiger. Det ger en negativ priseffekt som minskar det inleveransgrundande resultatet. Denna priseffekt uppstår på grund av att obligationerna, som utgör valutareserven, minskar i värde när räntorna stiger. Det innebär att Riksbankens inlevererade överskott till staten blir lågt nästa år och uteblir helt från 2017. Inga försäljningsinkomster i prognosen Inga försäljningar av statlig egendom ingår i prognosen. Regeringen har för närvarande bemyndigande att minska eller helt avveckla ägandet i bolagen SAS, Svensk Exportkredit (till lägsta ägarandel 34 procent), Bilprovningen, Lernia samt Orio AB (före detta Saab Automobile Parts). EU:s förra långtidsbudget avslutad och en ny håller på att starta upp Utfallet för 2014 var relativt högt för bidrag m.m. från EU, vilket beror på att det var sista året för inbetalningar från flertalet av de EU-finansierade programmen inom långtidsbudgeten för 2007– 2013. För 2015 blir inkomsterna 2,7 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att det nya EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Landsbygdsprogrammet ännu inte blivit godkänt av EU-kommissionen. Det väntas starta under andra halvåret 2015 och därför kommer inga inbetalningar göras i år. EU-kommissionen godkände programmen inom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska Socialfonden i december förra året. Det innebär att programmen nu startas upp och att inbetalningar sker allt eftersom utbetalningarna kommer igång under året. Dessutom inbetalas förskott till programmen i år på totalt 0,9 miljarder kronor vilket avser förskott för både 2014 och 2015. Förskotten är tänkta att täcka programmens uppstartskostnader från programperiodens början, det vill säga 2014, men betalas inte ut förrän programmen godkänts. Under 2016 väntas samtliga program inom nya långtidsbudgeten 2014–2020 vara igång vilket innebär att nivån på inkomsterna ökar igen. 20 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Nedsättningar förs till krediteringar på skattekonto Nedsättningar som avser sjöfartsstöd, nystartsjobb samt stöd till yrkesintroduktionsanställning uppgår i år till 8 miljarder kronor. Enligt det nya regelverket för Nationalräkenskaper (ENS 2010) redovisas nedsättningarna inte längre som skatter i statens budget utan under inkomstgruppen 8000 ”Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto”. OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 13. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2010–2019 Miljarder kronor Utfall Prognos 2010 2011 2012 Skatt på arbete 879,7 913,0 945,1 Direkta skatter 474,7 487,3 505,1 Kommunal skatt 522,9 538,2 560,8 42,5 44,6 44,2 Jobbskatteavdrag -76,8 -80,4 Husavdrag -13,7 -0,1 Indirekta skatter Arbetsgivaravgifter Statlig skatt Övrigt Egenavgifter Särskild löneskatt Nedsättningar Tjänstegruppliv m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 972,4 993,8 1 043,0 1 090,4 1 141,8 1 192,4 1 240,9 523,0 528,6 558,8 587,7 616,9 644,7 670,9 581,9 602,4 634,5 663,0 693,0 723,5 754,0 44,8 46,9 50,5 53,9 57,0 58,9 59,7 -83,6 -85,8 -100,2 -103,4 -105,5 -108,4 -112,0 -115,9 -15,0 -15,9 -17,5 -20,0 -22,0 -23,3 -24,3 -25,3 -26,4 -0,1 -0,4 -0,4 -0,5 -0,7 -0,4 -0,4 -0,5 -0,5 405,0 425,7 440,0 449,4 465,2 484,2 502,8 524,8 547,8 569,9 403,9 426,6 442,4 454,3 470,9 490,6 509,7 531,3 553,7 575,8 12,3 12,4 11,7 11,5 12,3 12,8 13,4 14,0 14,6 15,2 33,1 36,2 37,4 36,8 38,2 39,8 41,2 42,9 44,7 46,5 -18,9 -21,6 -22,4 -22,9 -25,1 -25,9 -26,6 -26,9 -27,4 -28,0 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -26,4 -28,9 -30,0 -31,0 -31,9 -33,7 -35,5 -37,0 -38,4 -40,1 Skatt på kapital 191,5 183,5 167,8 172,7 192,6 194,8 192,5 203,5 213,8 228,6 34,5 28,8 27,7 32,3 47,0 46,7 41,7 42,8 42,3 41,0 Skatt på kapital, hushåll Skatt på bolagsvinster 106,6 102,8 89,5 89,0 90,0 94,0 99,1 103,6 108,1 112,8 Avkastningsskatt 11,9 11,9 10,2 6,9 10,4 8,4 4,7 9,0 14,0 22,2 Fastighetsskatt 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,4 34,3 36,9 Stämpelskatt 9,0 8,0 8,0 8,9 9,3 9,5 9,7 10,0 10,2 10,5 Kupongskatt m.m. 3,1 4,6 3,8 4,1 4,2 4,2 4,4 4,7 4,9 5,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 449,3 455,0 452,5 461,1 474,5 493,7 511,5 527,8 545,5 564,9 Mervärdesskatt 324,3 332,5 330,6 339,5 354,2 366,6 382,7 398,6 414,3 430,1 Skatt på tobak 10,6 11,3 11,8 11,1 11,4 11,9 11,8 11,8 11,9 12,1 Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,3 4,0 4,1 4,1 4,1 4,2 4,2 4,2 Skatt på vin m.m. 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,7 5,8 5,9 6,0 6,1 Skatt på öl 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,8 3,9 4,0 4,0 4,1 Energiskatt 41,2 40,6 40,1 40,9 39,0 40,3 39,8 39,4 39,9 41,0 Koldioxidskatt 27,3 25,4 25,2 24,0 23,3 24,8 25,1 24,6 25,0 26,2 Övriga skatter på energi och miljö Skatt på vägtrafik Skatt på import 4,7 4,5 4,5 4,4 4,4 4,9 5,2 5,2 5,3 5,3 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,7 19,7 20,3 20,7 21,0 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,5 6,9 7,3 7,8 Övriga skatter 7,0 7,3 7,1 7,2 6,7 6,8 6,8 6,9 7,0 7,0 Restförda och övriga skatter 1,0 2,7 2,8 11,5 9,4 6,0 5,7 6,1 6,5 5,8 -5,7 -6,3 -6,3 -6,6 -5,9 -5,6 -5,3 -5,0 -4,8 -4,5 6,6 9,1 9,1 18,1 15,3 11,6 11,0 11,1 11,2 10,4 1 521,4 1 554,3 1 568,2 1 617,7 1 670,2 1 737,5 1 800,1 1 879,1 1 958,2 2 040,2 Restförda skatter Övriga skatter Totala skatteintäkter EU-skatter Offentliga sektorns skatteintäkter Kommunalskatt Avgifter till ålderspensionssystemet Statens skatteintäkter 5,7 5,7 1 515,8 1 548,7 5,2 5,8 6,1 6,5 6,9 7,3 7,8 1 563,0 1 612,4 5,3 1 664,4 1 731,4 1 793,6 1 872,2 1 950,9 2 032,4 537,0 552,7 576,2 597,3 618,0 650,4 679,3 709,9 741,3 772,4 183,5 195,2 795,3 800,8 201,6 207,5 213,9 224,0 232,0 241,6 250,9 260,9 785,2 807,6 832,5 856,9 882,3 920,7 958,7 999,1 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 21 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 13. Fortsättning Miljarder kronor Utfall Statens skatteintäkter Periodiseringar 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 795,3 800,8 785,2 807,6 832,5 856,9 882,3 920,7 958,7 999,1 -8,8 48,6 -17,3 5,0 8,6 6,9 10,4 10,1 17,0 -21,0 Uppbördsförskjutningar -9,2 33,7 33,1 13,6 -1,0 8,4 17,0 15,6 18,5 18,9 Betalningsförskjutningar -1,1 11,5 -16,1 -34,7 -16,3 -3,3 -8,4 -8,7 -8,1 -8,8 varav kommuner 13,2 28,0 -0,4 -15,0 -8,2 5,5 0,9 0,0 0,9 1,5 varav ÅP-systemet 2,9 0,7 0,9 -0,2 -0,2 0,9 1,0 0,8 0,8 0,9 varav privat sektor -16,3 -16,9 -17,2 -20,2 -7,9 -9,9 -11,7 -10,8 -10,9 -12,1 -1,0 -0,2 0,7 0,6 0,1 0,2 1,4 1,2 1,1 0,9 varav kyrkan varav EU 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1000 Statens skatteinkomster 786,6 849,4 802,2 786,6 815,2 861,9 890,9 927,6 969,1 1 009,2 Övriga inkomster -7,0 23,0 -14,6 4,0 -25,0 -41,7 -41,2 -45,4 -47,1 -48,7 2000 Inkomster av statens verksamhet 41,8 55,3 48,8 48,1 41,7 30,3 31,3 30,1 31,4 32,5 3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4000 Återbetalning av lån 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,7 0,7 0,6 0,6 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,9 11,0 11,5 11,9 12,3 6000 Bidrag från EU m.m. 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto 13,0 12,3 9,8 10,3 11,9 9,2 11,5 11,3 11,5 11,6 -67,0 -72,3 -76,6 -78,7 -81,6 -84,2 -87,5 -90,5 -93,8 -96,6 -8,0 -5,6 -8,0 -7,6 -8,0 -7,8 -8,3 -8,5 -8,7 -8,9 Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 820,2 849,7 882,2 922,1 960,6 Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 883,0 878,7 904,9 929,4 944,2 -1,1 67,8 -24,9 -130,9 -72,2 -62,8 -29,0 -22,7 -7,3 16,3 Budgetsaldo Källa: SKV och ESV 22 Prognos 2010 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET 3 Utgifterna på statens budget Utgifterna stiger men fortsätter minska som andel av BNP Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive räntor ökar i år och nästa år med 6 respektive 13 miljarder kronor. Det innebär en ökningstakt på knappt 1 procent respektive 1,5 procent. Även åren därefter ökar de måttligt. I genomsnitt är ökningen 1,5 procent per år under prognosperioden. Bakom dessa siffror finns dock stora variationer mellan olika utgiftsområden. Några utgiftsområden ökar tämligen mycket, medan andra minskar. Diagram 7. Utgifter på statens budget Miljarder kronor Som andel av BNP minskar de totala utgifterna från 22,1 procent 2014 till 19,8 procent 2019. Andelen minskar i nästan samma takt som den har gjort under det senaste decenniet. De takbegränsade utgifterna, det vill säga samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna men inklusive utgifterna inom ålderspensionssystemet, är lägre än utgiftstaket alla prognosår. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för beslut om utgiftsökningar, se avsnitt 6.2. Några utgiftsområden kommenteras mer detaljerat i kapitlet: Procent av BNP 1000 50 900 40 800 30 700 20 600 10 500 0 - Migration - Integration och jämställdhet - Hälsovård, sjukvård och social omsorg - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning - Arbetsmarknad och arbetsliv - Statsskuldsräntor m.m. - EU-avgiften - Riksgäldens nettoutlåning 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Totala utgifter Procent av BNP Källa: ESV De totala utgifterna på statens budget, det vill säga inklusive räntorna på statsskulden och nettoutlåningen, ökar i år med 21 miljarder kronor och uppgår till 883 miljarder kronor. Nästa år sjunker de med 4 miljarder kronor för att därefter fortsätta öka. I genomsnitt ökar de med 1,8 procent per år under prognosperioden. Denna ojämna utveckling förklaras främst av att utgifterna för statsskuldsräntor är extremt volatila under dessa år, med en stor ökning i år, en kraftig minskning nästa år och därefter en markant ökning igen. Dessutom var nettoutlåningen ovanligt hög förra året. Den halveras i år och är på samma nivå nästa år. Följande år sjunker den ytterligare. I slutet av detta kapitel finns en tabell som redovisar samtliga utgiftsområden och även ett avsnitt om utgifterna i realekonomiska termer. Större revideringar mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel 8. De flesta utgiftsområden ökar under prognosperioden… De flesta utgiftsområden ökar under prognosperioden, då de påverkas av pris- och löneutvecklingen samt befolkningsökningen. Några områden ökar kraftigt av andra skäl. Den största ökningen sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn, främst för barnbidrag och föräldraförsäkring. Det beror både på att antalet barn och medelersättningen ökar. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 23 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 8. De utgiftsområden som ökar mest under prognosperioden Miljarder kronor Miljarder kronor 120 120 110 110 100 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 2010 2013 Sjukdom och funktionsneds Kommunikationer Integration 2016 2019 Familjer och barn Migration Källa: ESV Utgifterna inom områdena Migration och Integration ökar kraftigt 2015–2017 som en följd av att antalet asylsökande väntas fortsätta vara mycket stort i år och nästa år. Då många av dessa får uppehållstillstånd ökar även utgifterna för kommunersättningar inom integrationsområdet. En del av migrationsutgifterna avräknas från biståndsanslaget. Från och med 2017 baseras ESV:s beräkningar på antagandet om att antalet asylsökande börjar återgå till en mer normal nivå, vilket innebär att utgifterna på dessa två områden successivt minskar. Det största utgiftsområdet på statens budget, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, ökar markant under prognosperioden. Mellan 2002 och 2010 minskade utgifterna inom området. Det berodde framför allt på minskade utgifter för sjukpenning och, från 2009, även minskade utgifter för sjukersättning. Sjukpenningen började stiga igen 2011 medan sjukersättningen fortsatte att minska. Förra året ökade utgifterna för sjukpenning mer än vad sjukersättningen minskade och det väntas de fortsätta att göra under prognosperioden. Betydande investeringar i såväl vägar som järnvägar ökar utgifterna inom området Kommunikationer. Här ingår bland annat vägprojektet Förbifart Stockholm och utbyggnaden av tunnelbanan. 24 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Dessa två projekt finansieras till stor del med trängselskatter i Stockholm. Utgifterna för internationellt bistånd ökar normalt i takt med BNI. I år ökar de dock inte då de ökade utgifterna för migration till viss del avräknas från biståndsanslagen. Även 2016–2019 beräknas stora avräkningar ske, men de minskar med tiden till samma nivå som för 2014. Effekten blir att området under prognosperioden ökar ungefär som det hade gjort utan avräkningar, men på en lägre nivå. Fler utbildningsplatser, samt satsningar på forskning och innovation bidrar till högre utgifter inom området Utbildning och universitetsforskning. Ökningen är störst i år. Utgifterna stiger också inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det gäller främst kostnaderna för statlig assistansersättning, där framför allt medelersättningen ökar. I år ökar även läkemedelsförmånerna. Under prognosperioden fluktuerar de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna mycket kraftigt. Bortsett från tillfälliga kurseffekter finns en underliggande utgiftsutveckling som innebär ökade ränteutgifter under perioden, främst till följd av att marknadsräntorna börjar stiga under nästa år från nuvarande låga nivåer, men också till följd av att statsskulden ökar. …men några utgiftsområden minskar Utgifterna inom området Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskar, framför allt på grund av att allt fler personer får inkomstgrundad ålderspension från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Detta medför att en lägre andel av de nya pensionärerna får garantipension. Dessutom blir antalet personer med efterlevandepension färre. EU-avgiften varierar kraftig under perioden. Förra året var den exceptionellt hög till följd av tillfälliga effekter. Detta gör att avgiften för 2014 var högre än prognosen för 2019. Inom arbetsmarknadsområdet minskar utgifterna något under prognosperioden främst som en följd av att arbetslösheten sjunker. Dessutom minskar den andel av de arbetslösa som har rätt till ersättning. UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 9. De utgiftsområden som minskar mest under prognosperioden Miljarder kronor Miljarder kronor 80 80 70 70 60 60 50 50 40 lägre för att finansiera utgifter för migration. Därefter minskar avräkningen till 12 procent 2019. Tabell 14. Utgifter för migration inklusive avräkning Miljarder kronor Utfall Prognos Anslag 2014 2015 2016 2017 2018 2019 40 UO 8 Migration 12,6 30 30 20 20 Migrationsverkets förvaltningsanslag 10 10 0 0 2010 2013 2016 2019 Arbetsmarknad och arbetsliv Ekonomisk trygghet vid ålderdom Avgiften till Europeiska unionen Källa: ESV 3,6 17,1 19,3 18,6 17,5 15,7 4,5 4,9 4,5 4,1 3,8 Ersättningar och bostadskostnader 7,3 Övriga anslag 1,6 1,8 2,0 1,9 1,9 1,9 Avräkning av migrationsutgifter från UO 7 Bistånd -5,0 -8,4 -8,3 -6,2 -5,5 -5,4 Summa UO 8 inklusive avräkning från UO 7 7,6 10,7 12,4 12,2 11,5 10,0 8,7 11,0 12,4 12,0 10,3 Källa: ESV Kraftigt varierande nettoutlåning Många söker asyl Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. Posten kan variera kraftigt mellan åren. Förra året var nettoutlåningen betydligt högre än i år till följd av en engångseffekt avseende studielånen. Nästa år är den på samma nivå som i år, men framöver sjunker den. År 2009 och 2013 bidrog nettoutlåningen till starkt ökade totala utgifter när Riksbanken då lånade cirka 100 miljarder kronor respektive år, vilket syns i diagram 7. Under 2014 ansökte drygt 81 000 personer om asyl i Sverige. Jämfört med 2013 är det nästan 50 procent fler. ESV bedömer att antalet blir fortsatt stort i år och nästa år, eftersom det just nu inte finns något som tyder på att konflikten i Syrien kommer att ta slut den närmaste tiden. Förutom asylsökande från Syrien är det en stor grupp statslösa som söker asyl, varav många bedöms vara palestinier som har flytt från Syrien. 3.1 Tabell 15. Antal asylsökande 2014 Migration (UO 8) Utgiftsområdet består främst av utgifter som avser mottagandet av asylsökande och Migrationsverkets förvaltningsanslag. Dessa utgifter uppgår i år till 89 procent av utgiftsområdets utgifter på drygt 17 miljarder kronor. Utgifterna för området ökar med 36 procent 2015 och ytterligare 13 procent nästa år för att därefter börja sjunka. De stora utgiftsökningarna i år och nästa år beror på att antalet asylsökande, från framför allt Syrien och dess närområden, väntas vara fortsatt högt. Efter 2016 minskar utgifterna inom området något när antalet asylsökande antas bli lägre. Till viss del finansieras utgifterna för migration av biståndsmedel. I år och nästa år beräknas utgifterna för biståndsverksamheten bli 22–23 procent Utfall varav ensamkommande barn Syrien 30 583 1 233 Eritrea 11 499 1 456 Medborgarskap Statslös 7 863 448 Somalia 4 831 1 118 Afghanistan 3 104 1 547 Irak 2 666 84 Albanien 1 699 82 Serbien 1 512 19 Kosovo 1 474 25 Ukraina 1 332 14 Övriga 14 738 1 023 Totalt 81 301 7 049 Källa: MIV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 25 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET För 2015 räknar vi med att 85 000 personer kommer att ansöka om asyl i Sverige, varav nästan 34 000 syrier och 9 000 statslösa. Nästa år beräknas 80 000 personer söka asyl i Sverige. Beräkningarna för åren därefter utgår från ESV:s antagande om att antalet personer som söker asyl i Sverige börjar återgå till en mer normal nivå. Det innebär att antalet asylsökande beräknas minska till 42 000 år 2019, vilket fortfarande är högt historiskt sett. Om antalet asylsökande inte minskar kommer utgifterna för såväl migration som integration att bli högre. Diagram 10. Antal asylsökande Tusental Tusental 3.2 Integration och jämställdhet (UO 13) Utgiftsområdet Integration består till största delen av utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande, etableringsersättning och insatser till vissa nyanlända invandrare samt ersättning till etableringslotsar6. 90 90 Tabell 16. Utgifter inom integration och jämställdhet 80 80 Miljarder kronor 70 70 Utfall Anslag Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 1,7 2,9 3,4 4,3 4,2 3,7 0 0 Övrigt 0,8 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 Totalt 12,2 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Källa: MIV och ESV Anm.: Den kraftiga uppgången 1992 var en följd av kriget i Jugoslavien, vilket gjorde att 69 396 personer därifrån sökte asyl i Sverige det året. Motsvarande siffror för 1991 och 1993 var 13 226 och 28 816 personer. Migrationskostnaderna ökar kraftigt Behovet av mottagningsplatser ökar när fler personer ansöker om asyl, vilket leder till högre utgifter. Antalet ensamkommande barn har också stor betydelse för utgifterna. Kostnaderna för dessa är betydligt högre än för övriga asylsökande. Mellan 2012 och 2014 fördubblades nästan antalet från 3 600 till 7 000 barn, och i år beräknas 7 700 ensamkommande barn ansöka om asyl. För 2015 räknar vi med att i genomsnitt 86 000 personer är inskrivna i mottagningssystemet, 39 procent fler än 2014. För 2016 och 2017 räknar vi med att antalet inskrivna stiger ytterligare för att därefter börja minska som en följd av att antalet asylsökande antas bli lägre. Det gör att kostna- 26 derna under anslaget för mottagande av asylsökande ökar 2015 och 2016. Därefter väntas de minska. Det stora antalet asylsökande innebär att Migrationsverkets förvaltningskostnader ökar kraftigt i år jämfört med förra året. Även 2016 ökar dessa utgifter. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 7,0 9,1 11,5 14,0 15,3 14,5 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 2,7 4,3 5,5 6,4 6,3 5,6 16,9 21,1 25,2 26,3 24,1 Källa: ESV Utgifterna inom området växer kraftigt i år då antalet asylsökande som får uppehållstillstånd väntas öka. För 2015 uppgår utgifterna till nästan 17 miljarder kronor, vilket är en ökning med 38 procent från föregående år. De närmaste åren fortsätter utgifterna inom området att stiga. I slutet av prognosperioden minskar utgifterna som en följd av färre asylsökande och därmed färre som kommunplaceras. Ersättningarna till kommunerna ökar… Det stora antalet mottagna flyktingar som får uppehållstillstånd leder till att utgifterna för kom6 I februari i år beslutade Arbetsförmedlingen att säga upp tjänsten Etableringslots på grund av att de inte kunde garantera kvaliteten på lotsverksamheten. I ESV:s prognos ligger dock utgifterna för etableringslotsar kvar i avvaktan på hur eventuell lotstjänst och finansieringen av denna kommer att se ut i framtiden. UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET munersättningar vid flyktingmottagande mer än fördubblas från 2014 till 2019. Vi beräknar att totalt 60 000 flyktingar kommer att kommunplaceras under 2015, jämfört med 46 000 personer 2014. År 2016 växer antalet ytterligare, till 70 000 personer. Ökningen beror bland annat på en hög anhöriginvandring men även på att antalet flyktingar som själva ordnar sitt boende i kommunerna har ökat den senaste tiden. Detta trots att antalet lediga bostäder är relativt begränsat. Antalet ensamkommande barn som kommunplaceras beräknas dessutom vara stort under prognosperioden, vilket ökar utgifterna relativt mycket då kostnaderna för dessa flyktingar är högre än för övriga. Från 2018 räknar vi med färre kommunmottagna som en följd av att antalet asylsökande antas minska. Utgifterna inom integrationsområdet börjar därför minska i slutet av prognosperioden. …liksom utgifterna för etableringsstöd Det ökade antalet kommunplacerade flyktingar leder till att fler omfattas av etableringslagen. Målgruppen för lagen är nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande som har beviljats uppehållstillstånd samt anhöriga till dessa. Syftet med lagen är att påskynda deras etablering i arbetsoch samhällslivet med olika typer av insatser som tas fram i enskilda etableringsplaner. Dessa omfattar maximalt två år med vissa undantag. När fler omfattas av etableringslagen ökar utgifterna för etableringsersättning och insatser till vissa nyanlända invandrare samt ersättning till etableringslotsar. Totalt ökar utgifterna för etableringsreformen från 4,4 miljarder kronor 2014 till 10,8 miljarder kronor 2017. Därefter börjar utgifterna sakta minska då antalet kommunmottagna beräknas bli lägre. folkhälsa och sjukvård, stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken samt den prestationsbundna vårdgarantin. Tabell 17. Utgifter inom hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor Utfall Anslag Tandvårdsförmåner m.m. Prognos Ändring, % 2014 2015 2016 2017 2018 2019 5,2 5,5 5,6 5,8 5,9 Snitt Totalt 6,1 3,1 16 Bidrag till läkemedelsförmåner 21,5 22,7 21,8 21,8 21,8 21,8 0,3 1 Statlig assistans ersättning 23,8 24,9 26,1 27,1 28,2 29,4 4,3 24 Övrigt 11,0 10,1 9,9 10,0 -1,9 -9 Totalt 61,6 63,1 63,4 64,5 65,9 67,4 9,8 9,8 1,8 9 Källa: ESV Anm.: De två sista kolumnerna visar utgifternas procentuella förändring, dels som ett genomsnitt per år, dels totalt över hela prognosperioden. Det är i första hand den statliga assistansersättningen som medför högre utgifter inom området. Statlig assistansersättning Kostnaderna för den statliga assistansersättningen bestäms av antalet personer som får assistans med mer än 20 timmar per vecka, antalet ersatta timmar dessa personer får samt timersättningen. De 20 första timmarna bekostas av kommunerna. Timersättningen baseras på ett schablonbelopp som bestäms av regeringen för varje år. För 2015 är schablonbeloppet 284 kronor per timme. För följande år räknar vi upp schablonbeloppet i prognosen med löneutvecklingen. Nedanstående tabell visar att det i första hand är en höjd timersättning som medför högre utgifter under prognosperioden. Tabell 18. Förändring av statlig assistansersättning per komponent under prognosperioden Ändring för hela perioden 3.3 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) Komponent Utgifterna inom området uppgår i år till 63 miljarder kronor och består till 84 procent av utgifter för tandvårds- och läkemedelsförmåner samt statlig assistansersättning. Andra större utgifter avser Procent Miljarder kronor Antal personer 5 1,3 Antal timmar per person 6 1,5 Timersättning 11 2,9 Totalt 24 5,6 Källa: ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 27 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET Läkemedelsförmåner Övriga anslag inom området minskar För perioden 2012–2014 har kostnaderna reglerats i särskilda regeringsbeslut. För 2015 finns en ny ettårig överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med en total kostnad om 22,5 miljarder kronor. Överenskommelsen innehåller 19,2 miljarder kronor för läkemedelsförmånen och 1,8 miljarder kronor för övriga bidrag m.m. Vidare ingår ett särskilt bidrag för hepatit C med 0,8 miljarder kronor som motsvarar 70 procent av den beräknade läkemedelskostnaden. Dessutom ingår ett bidrag om 0,7 miljarder kronor för hepatit C avseende 2014. Överenskommelsen innehåller även en vinstoch förlustdelningsmodell som innebär att parterna delar på kostnaderna för 2015, om utgifterna för läkemedelsförmånen och hepatit C, avviker från det överenskomna beloppet med mer än 3 procent. Prognoserna för 2016–2019 baseras på överenskommelsen för 2015. Utgifterna för övriga anslag minskar under prognosperioden, vilket till stor del beror på en minskning av anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Tandvårdsförmåner Tandvårdsförmånerna består huvudsakligen av utgifter för tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd. Tandvårdsbidraget utgörs av ett belopp per person och år som varierar för olika åldersgrupper. Högkostnadsskyddet utgår med 50 procent av kostnaderna som överstiger beloppsgränsen 3 000 kronor och med 85 procent av kostnaderna som överstiger 15 000 kronor. De kostnader som ersätts maximeras också av det fastställda referenspriset för respektive ersättningsberättigad åtgärd. Från 2013 infördes ett utökat tandvårdsbidrag och ett höjt högkostnadsskydd till personer som har behov av förebyggande tandvård till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det utökade tandvårdsbidraget bekostas av staten och det höjda högkostnadsskyddet av landstingen. Utgiftsökningen för tandvårdsbidraget i övrigt beror i huvudsak på befolkningstillväxten då bidragsnivån varit oförändrad sedan införandet den 1 juli 2008. Utgiftsökningen för högkostnadsskyddet beror på höjda referenspriser, befolkningstillväxten och vissa regeländringar. 28 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 3.4 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Utgifterna inom området består till 85 procent av försäkringssystemen sjuk- och rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning. I år uppgår utgifterna till 102 miljarder kronor och är därmed det största utgiftsområdet på statens budget. Under prognosperioden ökar utgifterna, med 2,2 procent i genomsnitt per år, totalt 11 procent. Sjukpenningdagarna fortsätter att öka Sjukpenningdagarna minskade mellan 2002 och 2010 till följd av såväl ett minskat inflöde som ett ökat utflöde av personer i sjukförsäkringen. De striktare regler som infördes under 2008 förstärkte denna trend. Från 2011 började dock antalet personer med sjukpenning öka igen, och därmed även utgifterna. Diagram 11. Antal sjukpenningdagar Miljoner dagar Årlig procentuell förändring 100 25 90 80 15 70 60 5 50 40 -5 30 20 -15 10 0 -25 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Miljoner sjukpenningdagar (vänster axel) Årlig procentuell förändring (höger axel) Källa: SCB och ESV Då inflödet av sjukfall är fortsatt högt och sjukfallens varaktighet blir längre bedömer ESV att antalet utbetalda sjukpenningdagar under 2015 kommer att öka med drygt 12 procent jämfört med förra året. Det gör att ökningstakten är ungefär i UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET nivå med 2014. Ökningstakten minskar därefter gradvis under prognosperioden. Andelen av antalet sysselsatta som får sjukpenning, omräknat till helårsekvivalenter, väntas i år uppgå till 3,4 procent och 2018 till 3,7 procent. Därefter antas andelen vara oförändrad. Det leder till att kostnaderna för sjukpenning fortsätter öka som en följd av att antalet sysselsatta och ersättningsnivåerna stiger. Många med sjukersättning ålderspensioneras Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat konstant sedan 2007. Då fick mer än 450 000 personer ersättning, omräknat till helårsekvivalenter, vilket motsvarade 7,7 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år. I december 2014 uppgick de till cirka 290 000 personer, eller knappt 5 procent av befolkningen i samma åldersgrupp. Diagram 12. Aktivitets- och sjukersättning Miljarder kronor Tusental personer 100 500 90 450 80 400 70 350 60 300 50 250 40 200 30 150 20 100 10 50 0 0 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar, miljarder kronor Antal personer med aktivitets- och sjukersättning, helårsekvivalenter (tusental) Källa: SCB och ESV Från 2013 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare. Även kommande år väntas fler personer lämna denna ersättningsform jämfört med de som tillkommer. Utgifterna för sjukersättning fortsätter därmed minska. Det låga inflödet beror framför allt på det nuvarande regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Det stora utflödet beror på att många med sjukersättning blir ålderspensionärer. Vi räknar med att 270 000 perso- ner har aktivitets- eller sjukersättning 2019, vilket motsvarar drygt 4 procent av befolkningen i åldern 16–64 år. 3.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Utgifterna inom området består till 55 procent av bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och kostnader för arbetsmarknadspolitiska program. Lönebidrag och bidrag till Samhall uppgår till 26 procent. Utgifterna för utgiftsområdet ligger i år på 66 miljarder kronor, vilket är strax under nivån för 2014. De minskar under nästan hela prognosperioden, i genomsnitt med knappt 1 procent per år, totalt 4 procent under perioden. Utgifterna för aktivitetsstöd, arbetslöshetsersättning och lönegarantiersättning sjunker under hela prognosperioden. Däremot stiger utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Bland övriga utgifter ingår Europeiska socialfonden. En ny programperiod ger successivt högre utgifter. Tabell 19. Arbetsmarknadsutgifter Miljarder kronor Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Arbetsförmedlingens förvaltning 6,9 7,2 7,4 7,4 7,5 7,5 Aktivitetsstöd 14,5 14,3 12,7 11,8 11,8 11,8 Bidrag arbetslöshetsersättning 13,4 13,0 12,4 11,8 11,4 11,4 Kostnad arb.markn.program och insatser 8,7 9,3 9,2 9,5 9,7 10,0 Lönebidrag och Samhall 17,5 17,5 17,5 17,6 17,7 17,7 Lönegaranti 1,6 1,4 1,4 1,3 1,2 1,1 Övrigt 4,3 3,7 4,1 4,4 4,7 4,8 Totalt 66,9 66,4 64,7 63,8 64,0 64,3 Källa: ESV Minskade utgifter för arbetslöshetsersättning Antalet öppet arbetslösa väntas i år uppgå till 256 000 personer, nästan 14 000 personer färre än 2014. Detta motsvarar en minskning av arbetslösheten med 0,3 procentenheter7. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning minskar när arbetslösheten sjunker. Dessutom sjunker andelen 7 Enligt definitionen Öppen arbetslöshet 16–64 år, se tabell 3 i avsnittet om Den makroekonomiska utvecklingen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 29 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET av de öppet arbetslösa som är berättigade till arbetslöshetsersättning. Andelen öppet arbetslösa med rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till drygt 35 procent 2015 på grund av striktare regler och en förändrad sammansättning av arbetslösheten. Andelen väntas fortsätta sjunka till 33 procent 2017 för att därefter ligga kvar på ungefär samma nivå. Minskningen beror på att allt färre arbetslösa väntas uppfylla villkoren för ersättning när antalet arbetslösa minskar. Arbetslösheten väntas under prognosperioden minska med totalt 0,7 procentenheter7. Tabell 20. Antal personer i program och sysselsättningsstöd Tusental Utfall Jobb- och utvecklingsgarantin -därav i sysselsättningsfasen Jobbgaranti för ungdomar Antalet deltagare i arbetsmarknadsåtgärder omfattar i år 191 000 personer, vilket är i nivå med föregående år. Från och med nästa år minskar antalet deltagare som får aktivitetsstöd. Nedgången förstärks av satsningen på att förlänga de särskilda anställningsstöden och att permanenta samt förlänga de förstärkta särskilda anställningsstöden. Fler arbetslösa kommer därmed att gå från aktivitetsstöd till att bli sysselsatta med hjälp av dessa stöd. Totalt sett minskar utgifterna för aktivitetsstöd med 2,7 miljarder kronor mellan 2014 och 2017 för att därefter plana ut, medan utgifterna för anställningsstöd ökar. Inom anslaget aktivitetsstöd är det framför allt antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar som minskar när arbetslösheten sjunker. Arbetsmarknadsutbildning Subventionerade anställningar är riktade till funktionshindrade och personer med varaktig sjukdom. Dessa anställningar kan vara lönebidragsanställning, offentligt skyddat arbete, utvecklingsanställning eller trygghetsanställning. Utgifterna för subventionerade anställningsformer ligger i år kvar på samma nivå som 2014. Behovet av subventionerade anställningar är fortsatt stort, bland annat som en följd av utförsäkringarna inom sjukförsäkringsområdet. Samtidigt sker en omfördelning av stöden, varför lönebidraget mins- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Allt färre i arbetsmarknadsåtgärder Subventionerade anställningar ökar marginellt 30 kar medan trygghets- och utvecklingsanställningar ökar. Det totala antalet subventionerade anställningar uppgår i år till 77 000 och ökar något i slutet av prognosperioden. Start av näringsverksamhet Förberedande insatser Arbetspraktik Totalt med aktivitetsstöd 103 101 94 80 75 74 34 34 32 28 27 27 33 34 30 27 25 25 5 5 5 5 5 5 1 2 2 2 2 2 30 31 31 31 30 29 3 4 3 3 3 3 176 176 166 148 140 138 Totalt med anställningsstöd 14 15 16 16 16 16 Lönebidrag 32 30 31 29 28 29 4 3 3 3 3 3 Offentlig skyddad anställning Utvecklingsanställning 8 8 9 9 9 9 Trygghetsanställning 33 35 36 36 38 39 Totalt med subv. anställning 77 77 77 77 79 79 267 268 259 241 235 233 Totalt i program och sysselsättningsstöd Källa: AF och ESV Färre konkurser 2015 Den förbättrade konjunkturen resulterade i betydligt färre konkurser 2014 och hittills i år jämfört med både 2012 och 2013. Antalet varsel ligger på en låg nivå, även om de har ökat något jämfört med 2014. Utgifterna för lönegarantiersättningen väntas fortsätta sjunka under hela prognosperioden i takt med att konjunkturen stärks. 3.6 Statsskuldsräntor (UO 26) Utgiftsområdet utgörs nästan enbart av anslaget Räntor på statsskulden, som i år beräknas till knappt 28 miljarder kronor. Ränteutgifterna har UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET minskat markant under lång tid, framför allt som en följd av allt lägre räntenivåer, men de varierar kraftigt mellan åren. Förra året var utfallet endast drygt 3 miljarder kronor, medan det i år väntas bli 28 miljarder kronor. Nästa år sjunker det igen, till 11 miljarder kronor, för att därefter stiga de tre följande åren till 36 miljarder kronor 2019. Det är olika typer av kurseffekter som gör att de utgiftsmässiga räntorna varierar så kraftigt. År 2014 blev ränteutgifterna mycket låga främst till följd av stora inkomster av överkurser vid emission, bland annat på grund av det extremt låga ränteläget. I år blir utgifterna höga, framför allt som en följd av stora valutakursförluster i schweizerfranc efter schweiziska centralbankens oväntade beslut att släppa kopplingen till euron. Det snarlika begreppet räntekostnaderna har en jämnare utveckling än ränteutgifterna då räntebelastningen är periodiserad och kursdifferenser inte ingår. Räntekostnaderna påverkas däremot av Riksgäldens nettoutlåning – inte minst den stora utlåningen till Riksbanken – till skillnad från anslagets ränteutgifter. Se faktaruta om de båda räntebegreppen. skott, vilket då sänker skulden något och dämpar effekten av högre marknadsräntor. Diagram 13. Räntor på statsskulden Den kostnadsmässiga redovisningen är anpassad till, men inte identisk med, redovisningen i nationalräkenskaperna och innebär att räntebelastningen periodiseras. Det innebär att den inte påverkas av över-/underkurser vid emission, något som i hög grad påverkar ränteutgifterna. Överkurser uppstår när Riksgälden emitterar lån med en kupongränta som är högre än marknadsräntan. På motsvarande sätt uppstår underkurser när kupongräntan är lägre än marknadsräntan. Räntekostnaderna påverkas inte heller av kursdifferenser vid Riksgäldens förtidsinlösen av lån, också det en effekt av skillnaden mellan kupongräntan och den aktuella marknadsräntan. I räntekostnaderna ingår inte heller – till skillnad från ränteutgifterna – realiserade valutakursdifferenser, som uppstår när lån i utländsk valuta återbetalas till en annan valutakurs än vid lånetillfället. Dessutom uppstår valutadifferenser som följd av de derivataffärer Riksgälden gör för att anpassa valutaskulden till gällande riktvärde. En annan skillnad mellan ränteanslaget och räntekostnaderna är att räntekostnaderna påverkas av Riksgäldens nettoutlåning medan anslaget inte gör det. Se faktaruta under Riksgäldens nettoutlåning. Miljarder kronor Miljarder kronor 120 120 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 1998 2002 2006 Räntekostnader 2010 2014 2018 Ränteutgifter (anslaget) Källa: RGK och ESV Under prognosperioden ökar räntebelastningen. Det beror främst på att marknadsräntorna börjar stiga under 2016 från nuvarande låga nivåer, men även på att statsskulden, som ökat de senaste åren, väntas fortsätta öka 2015–2018. Först i slutet av prognosperioden visar statsbudgeten åter över- Lägre marknadsräntor har stor betydelse Statens ränteutgifter har minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet då de låg på 6 procent av BNP. Under prognosperioden ligger ränteutgifterna på i genomsnitt 0,6 procent av BNP. Det förklaras framför allt av de markant lägre räntenivåerna. I mitten av 1990-talet uppgick exempelvis den femåriga räntan till 8–10 procent, vilket kan jämföras med årets genomsnittliga nivå på 0,2 procent. Femårsräntan stiger framöver, till 3,8 procent 2019, men väntas alltså även då vara betydligt lägre än för tjugo år sedan. Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor Den anslagspåverkande redovisningen av statsskuldsräntorna är utgiftsmässig (i stort sett kassamässig), vilket innebär att den påverkas av de betalningar som görs. Ränteutgifterna är därmed beroende av vilken upplåningsteknik som tillämpas och uppvisar på kort sikt stora skillnader mot en kostnadsmässig redovisning. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 31 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET 3.7 EU-avgiften (UO 27) Avgiften till Europeiska unionen består av Sveriges betalningar till EU. Det är främst EU-budgetens utgiftsnivå som påverkar utgiftsområdets utveckling eftersom EU-budgetens inkomster ska balansera utgifterna. EU-avgiften varierar kraftigt under perioden. Det har främst två orsaker. Den första är att Sverige betalar ordinarie avgift, det vill säga utan rabatter, under 2014 och 2015. Enligt långtidsbudgeten 2014–2020 ska Sverige betala en rabatterad EU-avgift. Denna träder dock inte i kraft förrän 2016 eftersom den först måste godkännas av alla medlemsländer. Sverige kommer då bli kompenserad genom att EU-avgiften för 2016 retroaktivt reduceras med rabatterna för 2014 och 2015. Sveriges EU-avgift är därmed cirka 3,4 miljarder kronor högre både 2014 och 2015 och motsvarande 6,8 miljarder kronor lägre 2016 jämfört med den avgift vi ska betala. Diagram 14. EU-avgiften samt rabatter och korrigeringar Miljarder kronor Miljarder kronor 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 februari i år kom en första återbetalning på 2,8 miljarder kronor vilket också inkluderade återbetalningar för andra korrigeringar. Ytterligare återbetalningar på cirka 1 miljard kronor är också att vänta under året. Med anledning av återbetalningarna beräknas avgiften för 2015 bli betydligt lägre än 2014. Diagrammet visar Sveriges EU-avgift 2014– 2019 och hur de två effekterna påverkar nivån på utgiftsområdet. 3.8 Riksgäldens nettoutlåning Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. I år och nästa år väntas nettoutlåningen uppgå till drygt 11 miljarder kronor. Därefter sjunker den långsamt till knappt 5 miljarder kronor 2019. En faktaruta om nettoutlåningen finns i slutet av avsnittet och en detaljerad tabell för åren 2014–2019 finns i appendix. De senaste åren har nettoutlåningen i hög grad påverkats av extraordinära åtgärder till följd av finanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven, lån till länder med finansiella problem samt transaktioner i stabilitetsfonden. Förra året tillkom en stor engångseffekt avseende studielån. I följande tabell och text beskrivs de poster som främst förklarar fluktuationerna 2014–2019. Tabell 21. Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljarder kronor Utfall -10 -10 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Retroaktiva korrigeringar Sveriges rabatter EU-avgiften inkl Sveriges rabatter EU-avgiften, totalt Källa: ESV Anm: Retroaktiva korrigeringar summerar de effekter som härrör från EU-kommissionens omräkning för 1995–2013. Den andra orsaken är att EU-kommissionen gjorde en allmän översyn och räknade om medlemsstaternas BNI för perioden 1995–2013. Det medförde att Sverige fick betala 1,8 miljarder kronor i december 2014, utöver den ordinarie avgiften. Sverige kompenseras dock för omräkningen. I 32 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Lån till Riksbanken 4,5 10,0 10,5 6,1 2,2 0,0 Lån till Ukraina 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 Lån till Irland 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,3 Lån till Island -1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 CSN, studielån 15,9 6,5 5,6 5,1 5,4 7,1 CSN, kreditreserv -1,1 -0,8 -0,7 -0,8 -0,8 -0,9 Infrastrukturlån Trafikverket 0,9 -0,3 -0,2 0,9 4,6 5,8 Lån till Svenska kraftnät 2,4 1,2 1,3 1,3 1,0 1,0 Stabilitetsfonden -3,5 -3,3 -3,5 -4,1 -5,1 -6,1 Exportkreditnämnden -1,8 -1,1 -1,3 0,0 0,0 0,0 Övrigt 6,6 -1,2 -1,0 -0,4 -0,4 -0,6 Totalt 22,0 11,1 11,5 8,2 6,9 5,0 Källa: RGK och ESV UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET Svagare krona höjer Riksbankens lån Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt motsvarande cirka 200 miljarder kronor i Riksgälden i dollar och euro för att förstärka valutareserven. När enskilda lån för Riksbankens räkning förfaller refinansieras de till en ny valutakurs. Det innebär att nettoutlåningen påverkas av hur eurorespektive dollarkursen har förändrats sedan lånet togs. Till följd av försvagningen av kronan ökade Riksbankens lån förra året med 4 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas lånet till följd av den svagare kronan fortsätta att öka markant. Ökningen beräknas såväl i år som nästa år till drygt 10 miljarder kronor. Därefter avtar ökningstakten. Det är främst den högre dollarkursen som påverkar utvecklingen, eftersom huvuddelen av lånen är i dollar. Lånen löper ofta på 3–5 år. Någon återbetalning av Riksbankens lån är inte beaktad i prognosen eftersom det är oklart när detta ska ske. De utestående lånen antas i sin helhet refinansieras när respektive låneperiod löper ut, även om det totala lånet därmed kraftigt kommer att överstiga det ursprungliga beloppet på 200 miljarder kronor, givet ESV:s antagna valutakurser. År 2019 beräknas lånet totalt uppgå till 227 miljarder kronor. Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning8 föreslog i januari 2013 att en stor valutareserv kan ersättas med möjlighet för Riksbanken att vid behov låna i Riksgälden. Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Lån till andra länder Sverige har nyligen erbjudit Ukraina ett bilateralt lån på 100 miljoner dollar. Lånet kommer att vara kopplat till ett nytt stödpaket från IMF och väntas kunna betalas ut 2016. Det motsvarar då drygt 800 miljoner kronor. År 2012–2013 lånade Sverige ut 5,2 miljarder kronor till Irland. Den första återbetalningen, som motsvarar en fjärdedel av lånet, kommer att göras 2019. Sverige har även bistått Island med lån. Totalt utbetalades 4,6 miljarder kronor 2009–2011. Lånet har emellertid återbetalats i förtid, drygt hälf8 ten 2012 och resterande del 2014. Enligt ursprunglig plan skulle återbetalningarna pågå till 2021. Island kan, efter krisen, nu åter emittera på den internationella kapitalmarknaden. Under finanskrisen erbjöds också lån till Lettland. Landet valde dock att inte utnyttja lånemöjligheten. Studielånet höjt med 1000 kronor per månad Studielån från CSN finansieras med lån i Riksgälden. Från 2014 tas även lån för kapitaliserade räntor. Detta medförde en engångseffekt på 11,7 miljarder kronor i början av 2014, då CSN tog lån för den ingående skuldstocken. Transaktionen påverkade dock inte budgetsaldot då beloppet betalades in till inkomsttitel. De kommande åren kommer därigenom nettoutlåningen för studielån att bli mindre än vad den annars blivit eftersom skuldstocken för kapitaliserade räntor väntas sjunka. Det beror främst på att räntenivån har sjunkit kraftigt de senaste åren. Från och med 2014 belastas också statens budget med förväntade förluster på nya studielån, redan då lånen tas. Dessa medel förs från anslag till en kreditreserv, ett konto i Riksgälden, varifrån framtida faktiska förluster betalas. Under en lång uppbyggnadsfas kommer kreditreserven att öka. Riksdagens budgetbeslut för 2015 innebär att åldersavskrivning av studielån slopas. Därmed minskar från och med 2015 avsättningen till reserven från 7,3 till 4,8 procent av nyutlåningen. I år höjs studielånen med 1 000 kronor per månad. Det innebär cirka 2 miljarder kronor högre nettoutlåning per år. Lån till Citybanan och Förbifart Stockholm Trafikverket lånar till vissa infrastrukturinvesteringar. Dessa lån minskar något i år och nästa år då amorteringarna överstiger nyutlåningen. Från 2017 ökar lånen igen i en relativt snabb takt. Sista året i prognosperioden ökar infrastrukturlånen med nästan 6 miljarder kronor. Nyupplåningen för järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm har varit hög under några år, men har nu upphört. Under perioden väntas i stället lånen för väginvesteringar öka, framför allt för vägprojektet Förbifart Stock- SOU 2013:9 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 33 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET holm. Lånen för detta projekt kommer att återbetalas med framtida inkomster av trängselskatter. Ökade lån till Svenska kraftnät Affärsverket Svenska kraftnät gör för närvarande omfattande investeringar i det svenska stamnätet. Under prognosperioden väntas lånet öka med i snitt drygt 1 miljard kronor per år. Stabilitetsfondens behållning ökar Stabilitetsfonden ska finansiera eventuella framtida statliga stödåtgärder för banker och andra kreditinstitut. Fondens konto i Riksgälden tillförs framför allt de obligatoriska stabilitetsavgifter som instituten betalar samt ränta på fondkapitalet. Behållningen på kontot uppgick i slutet av förra året till 53 miljarder kronor och väntas i år öka med drygt 3 miljarder kronor. Ökningstakten stiger till 6 miljarder kronor 2019. Inflödet av stabilitetsavgifter ökar från 3,3 till 3,8 miljarder kronor. Räntan är för närvarande negativ men i slutet av prognosperioden bidrar även den markant till den stigande fondbehållningen. Regeringen har tidigare aviserat att stabilitetsfonden ska göras om till en fond med egna finansiella tillgångar. I juli 2014 lämnade emellertid Finanskriskommittén förslag på nya regler för finanskrishantering i enlighet med ett EU-direktiv (SOU 2014:52). Där föreslås att en ny resolutionsfond inrättas som tar över delar av stabilitetsfondens tillgångar och att en resolutionsavgift ersätter stabilitetsavgiften. Fondmedlen föreslås även fortsättningsvis vara placerade på konto i Riksgälden. Regeringen har nyligen aviserat att Riksgälden kommer att utses till resolutionsmyndighet och därmed ha en central roll i arbetet med hantering av banker i kris. ESV avvaktar en proposition inom detta område innan några förslag beaktas. Exportkreditnämndens inlåning fortsätter öka Exportkreditnämnden placerar överskott från verksamheten på konto i Riksgälden. Behållningen har ökat markant de senaste åren och väntas fortsätta stiga, med drygt en miljard kronor såväl i år som nästa år. 34 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Riksgäldens nettoutlåning Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Posten ligger utanför de 27 utgiftsområdena och omfattas inte av utgiftstaket. Den utgörs av nettot av ut- och inbetalningar i det som kallas Statens internbank, det vill säga alla förändringar av lån och kontobehållningar. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet – till exempel studielån – som tillfälliga poster, vilka ofta beslutas med kort varsel och därför är svårprognostiserade. Till följd av dessa engångsposter varierar nettoutlåningen kraftigt mellan åren. Riksgäldens nettoutlåning påverkar budgetsaldot och statsskulden fullt ut med de kassamässiga beloppen. Den större statsskuld som följer av ökad utlåning, till exempel det stora lånet till Riksbanken, höjer däremot inte belastningen på ränteanslaget. Förklaringen är att de högre ränteutgifter som beror på skuldens ökning motsvaras av en lika stor ökning av de ränteinkomster som Riksbanken betalar till Riksgälden, vilka också redovisas under anslaget. På motsvarande sätt leder ökade kontobehållningar i Riksgälden till en minskad statsskuld och därmed lägre ränteutgifter, men samtidigt lika mycket högre ränteutgifter under ränteanslaget eftersom anslaget belastas med de räntor som tillförs kontona under nettoutlåningen. Man kan också uttrycka det så att ränteanslaget beräknas på statsskulden exklusive den del som finansierar Riksgäldens nettoutlåning. Det finansiella sparandet i staten påverkas endast av vissa delar av nettoutlåningen. Det påverkas inte av lånetransaktioner, till exempel utbetalningar/amorteringar av studielån. Sparandet påverkas inte heller av kapitaltillskott till banker vilka kan belasta nettoutlåningen. Däremot påverkas sparandet om kapitaltillskotten ger avkastning i form av aktieutdelningar. Vidare påverkas det av transaktioner till följd av statliga garantier, till exempel avseende SAAB Automobile AB. Sparandet påverkas också av löpande inkomster som tillförs nettoutlåningen såsom de stabilitetsavgifter som bankerna betalar. 3.9 Realekonomiskt fördelade utgifter Utgifterna på statens budget kan, förutom att delas in i utgiftsområden, även delas in efter typ av utgift. Att realekonomiskt fördela utgifterna är ett annat sätt att visa vad utgifterna på statens budget används till. Två tredjedelar av utgifterna på statens budget är transfereringar. Drygt hälften av dessa, 307 miljarder kronor i år, går till hushåll. Det är främst utgifter inom sjuk- och föräldraförsäkring, pen- UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET sionsutgifter samt arbetslöshetsrelaterade utgifter. Sett till enskilda transfereringar ökar utgifterna under prognosperioden främst för sjukpenning och föräldraförsäkring med 7 miljarder kronor vardera samt för assistansersättning med 5 miljarder kronor. Däremot minskar utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Även utgifterna för pensioner och aktivitets- och sjukersättningar fortsätter att minska. Detta har beskrivits tidigare i avsnittet. Tabell 22. Realekonomisk fördelning av utgiftsområdena på statens budget Miljarder kronor Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Real resursförbrukning 248 254 260 267 271 275 Konsumtion 219 225 229 233 237 240 Investeringar 29 29 31 33 34 35 Transfereringar 577 578 584 597 608 615 Hushåll 301 307 311 314 318 324 Ålderspensionssystemet 21 22 23 23 23 24 149 151 154 158 160 158 Företag 37 34 38 36 37 37 Utlandet 69 64 58 66 69 72 Räntor 6 30 12 22 32 38 10 11 11 11 11 11 841 872 867 897 922 939 Kommuner Finansiella transaktioner Summa utgiftsområden En annan del av de totala transfereringarna går till utlandet, främst till bistånd och EU-avgift. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten, BNI, och utgör därför normalt en viss andel av denna. År 2014 var emellertid EU-avgiften tillfälligt hög och 2016 blir den tillfälligt låg. Se avsnittet om EUavgiften i utgiftskapitlet. Anslaget för bistånd är lägre än det annars skulle vara, såväl 2014 som alla prognosår, på grund av att en del av migrationsutgifterna avräknas från biståndsanslaget. Konsumtionen, där förvaltningsanslagen ingår, uppgår till 225 miljarder kronor i år. Dessa utgifter ökar med 15 miljarder kronor eller måttliga 7 procent under prognosperioden. Nivån på investeringarna är betydligt lägre, men utvecklingstakten är betydligt högre. Under prognosperioden ökar de med 6 miljarder kronor eller 21 procent. I år är utgifterna inom utgiftsområdena 21,4 procent av BNP. De minskar som andel av BNP under hela prognosperioden till 19,7 procent år 2019. Utgifterna brukar minska som andel av BNP under prognosperioden, mer information om det finns i en faktaruta om automatisk diskretionär finanspolitik i avsnitt 5.1. Fördelningen mellan olika utgiftstyper är relativt konstant under perioden. Bidrag till hushåll och kommuner minskar marginellt medan bidragen till utlandet ökar något, främst på grund av tillfälliga effekter på EU-avgiften som tidigare nämnts. Källa: ESV . EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 35 UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 23. Utgifter på statens budget 2010-2019 Miljarder kronor Utfall Utgiftsområde 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 Rikets styrelse 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,3 12,4 12,5 13,1 13,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,1 12,9 13,5 16,1 14,1 14,5 14,6 14,9 15,4 16,3 3 Skatt, tull och exekution 4 Rättsväsendet 9,4 9,9 10,3 10,4 10,4 10,7 10,8 10,9 11,1 11,3 35,5 37,2 38,2 39,3 40,2 41,0 41,7 42,5 43,4 5 Internationell samverkan 44,6 2,0 1,9 1,5 1,8 1,7 2,1 1,9 1,9 1,9 1,9 6 7 Försvar och samhällets krisberedskap 45,7 44,2 45,5 45,4 48,0 48,5 47,3 48,6 50,0 51,2 Internationellt bistånd 26,7 29,2 30,2 30,8 31,0 29,2 31,0 34,8 37,3 39,2 8 Migration 7,1 7,6 8,2 9,9 12,6 17,1 19,3 18,6 17,5 15,7 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,0 56,5 58,7 59,0 61,6 63,1 63,4 64,5 65,9 67,4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99,9 95,8 94,9 96,4 99,0 102,2 105,8 107,2 108,5 110,4 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,5 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 35,8 33,9 32,9 32,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 70,2 72,0 75,6 78,5 80,8 83,0 86,0 88,5 91,1 94,0 13 Integration och jämställdhet 5,2 5,0 6,8 8,8 12,2 16,9 21,1 25,2 26,3 24,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 68,6 63,3 66,6 69,7 66,9 66,4 64,7 63,8 64,0 64,3 15 Studiestöd 22,6 21,8 21,1 20,6 20,0 18,9 18,5 18,4 18,7 19,9 16 Utbildning och universitetsforskning 53,3 53,7 53,8 56,5 59,4 61,7 63,4 64,1 65,1 66,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11,3 12,0 12,3 12,7 12,8 12,8 12,8 13,0 13,2 13,4 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 19 Regional tillväxt 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,5 3,0 3,1 3,3 3,2 20 Allmän miljö- och naturvård 5,2 5,1 4,8 4,8 5,1 5,3 5,3 5,0 5,0 5,0 21 Energi 2,7 2,9 2,7 2,6 2,9 2,4 2,5 2,3 2,1 2,1 22 Kommunikationer 39,8 38,7 42,9 43,7 46,0 46,7 50,5 53,3 54,2 54,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17,4 16,4 16,4 16,0 16,2 14,0 17,6 16,2 16,7 16,8 24 Näringsliv 8,5 5,3 5,9 5,2 5,4 5,2 5,3 5,2 5,3 5,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 91,4 90,4 91,8 92,5 92,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 23,4 34,5 27,4 16,8 3,3 28,0 10,7 20,2 30,7 35,9 27 Avgiften till Europeiska unionen 30,4 30,6 31,5 37,4 41,6 36,9 30,4 35,3 36,3 37,4 Summa utgiftsområden 786,4 801,5 811,1 827,4 840,9 871,9 867,2 896,7 922,5 939,3 Summa utgiftsområden exklusive räntor 763,0 767,0 783,7 810,6 837,5 843,9 856,5 876,5 891,8 903,3 -9,2 1,6 1,0 96,2 22,0 11,1 11,5 8,2 6,9 5,0 3,4 1,5 0,4 -2,2 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 883,0 878,7 904,9 929,4 944,2 Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 820,2 849,7 882,2 922,1 960,6 -1,1 67,8 -24,9 -130,9 -72,2 -62,8 -29,0 -22,7 -7,3 16,3 Budgetsaldo Källa:ESV 36 Prognos 2010 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 SALDOT PÅ STATENS BUDGET 4 Saldot på statens budget Saldot på statens budget beräknas 2015 till -63 miljarder kronor, en förstärkning med 9 miljarder kronor jämfört med 2014. Rensat för engångseffekter förbättras saldot 2015 endast marginellt, med 2 miljarder kronor. Utgifterna stiger med 21 miljarder kronor, vilket främst beror på att ränteutgifterna ökar kraftigt, medan nettoutlåningen9 sjunker. De övriga utgiftsområdena ökar totalt med måttliga 6 miljarder kronor, eller knappt 1 procent. Det finns dock stora variationer mellan områdena. Inkomsterna stiger 2015 med nästan 4 procent jämfört med 2014. De kassamässiga skatteinkomsterna (skatteintäkter plus periodiseringar) ökar med drygt 5 procent medan övriga inkomster blir lägre1. 150 150 100 100 50 50 2019 0 0 Prognos 790 820 850 882 922 961 -50 -50 Skatteintäkter 833 857 882 921 959 999 -100 -100 Periodiseringar -17 5 9 7 10 10 -150 -150 Övriga inkomster -25 -42 -41 -45 -47 -49 Totala inkomster varav försäljning av egendom -200 -200 2006 2009 2012 2015 2018 0 0 0 0 0 0 862 883 879 905 929 944 Källa: ESV 838 844 856 876 892 903 Statsskuldsräntor m.m. 3 28 11 20 31 36 Kassamässig korrigering 0 0 0 0 0 0 Saldot fortsätter att förbättras de följande åren då inkomsterna stiger i paritet med BNP samtidigt som utgifterna ökar något långsammare än inkomsterna. Statsskuldsräntorna stiger dock i en snabb takt 2017–2019. Först 2019 beräknas budgeten visa ett litet överskott. Totala utgifter Utgiftsområden exkl. räntor Riksgäldskontorets nettoutlåning 22 11 12 8 7 5 Budgetsaldo -72 -63 -29 -23 -7 16 Engångseffekter -14 -6 -3 -6 -3 0 Underliggande saldo -58 -57 -26 -16 -4 16 Källa: ESV 9 Miljarder kronor Miljarder kronor 200 Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Diagram 15. Faktiskt och underliggande budgetsaldo 200 Tabell 24. Statens budget i sammandrag Utfall År 2016 blir saldot -29 miljarder kronor – således fortfarande ett betydande underskott – men markant lägre än 2015. Det är främst en följd av att utgifterna minskar något samtidigt som skatteinkomsterna fortsätter att stiga. Utgifterna minskar till följd av en kraftig nedgång av ränteutgifterna. Exklusive ränteutgifterna ökar utgiftsområdena med 13 miljarder kronor eller 1,5 procent. Det beloppet hålls i sin tur nere av en tillfälligt låg EUavgift. En stor engångseffekt uppstod 2014 som följd av ändrad redovisning av studielån. CSN tog i början av 2014 lån i Riksgälden på 12 miljarder kronor för den ingående skuldstocken av kapitaliserade räntor. Beloppet betalades dock in till staten och redovisades på inkomsttitel. Därmed höjdes såväl budgetens utgifter som inkomster medan saldot förblev opåverkat. Underliggande saldo Faktiskt saldo Engångseffekter försämrar saldot alla år Om man rensar det faktiska budgetsaldot för större engångseffekter får man ett underliggande saldo som är mer användbart för analys. Statsskulden påverkas emellertid av det faktiska saldot eftersom det är identiskt med statens lånebehov, men med omvänt tecken. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 37 SALDOT PÅ STATENS BUDGET Under prognosperioden påverkar engångseffekterna budgetsaldot negativt samtliga år (utom 2019) med 3–6 miljarder kronor per år. Den största negativa effekten gäller Riksbankens lån i Riksgälden. Vid refinansiering av enskilda lån till högre valutakurser ökar belastningen på Riksgäldens nettoutlåning. Denna valutaeffekt uppgår sammanlagt till 29 miljarder kronor under prognosperioden. EU-avgiften påverkas av två stora engångseffekter som medför en ojämn belastning av budgeten. En rabatt på Sveriges avgift för 2014 och 2015 betalas retroaktivt först 2016. Den negativa effekten för 2014 och 2015 uppgår till drygt 3 miljarder kronor per år och den positiva effekten för 2016 38 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 till närmare 7 miljarder kronor. Vidare har en retroaktiv BNI-korrigering på nästan 3 miljarder kronor, som avser 2014, återbetalats först i februari 2015. Sammantaget blev alltså EU-avgiften 2014 tillfälligt hög medan avgiften för 2016 blir tillfälligt låg. Positiva engångseffekter, som alltså stärker saldot, är dels att bolaget Specialfastigheter i år återför kapital, drygt 2 miljarder kronor, till ägaren staten, dels att Exportkreditnämndens behållning i Riksgälden väntas öka med drygt 1 miljard kronor per år 2015 och 2016. Mer detaljer om engångseffekterna finns i appendix 8. OFFENTLIGA FINANSER 5 Offentliga finanser 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande Det blir underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden. Förra året uppgick underskottet enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna till 81 miljarder kronor vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. ESV bedömer att skatteintäkterna för 2014 blir i storleksordningen 10 miljarder kronor högre än vad Nationalräkenskaperna redovisat. Underskottet 2014 kan därför förväntas minska med motsvarande belopp. Även i år blir det ett betydande underskott, 69 miljarder kronor, eller 1,7 procent av BNP. Nästa år blir underskottet något mindre, 62 miljarder kronor. Under prognosperioden stärks det finansiella sparandet framför allt av att regelverket som styr uppräkningen av många av de statliga utgifterna dämpar utgiftsutvecklingen. På längre sikt får detta stor betydelse för offentliga sektorns finansiella sparande. Mellan 2016 och 2019 ger denna effekt sammantaget ett ökat sparande som motsvarar cirka 2,0 procent av BNP10. Utan den positiva effekt som oförändrad politik innebär skulle det prognostiserade finansiella sparandet för 2019, -0,7 procent av BNP, i stället uppgå till 2,7 procent av BNP (se diagram 16). Diagram 16. Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP Tabell 25. Inkomster och utgifter i den offentliga sektorn Miljarder kronor om inget annat anges Inkomster Procent av BNP Skatter och avgifter Procent av BNP 0,0 0,0 1 889 1 966 2 038 2 128 2 217 2 311 -1,0 -1,0 -2,0 -2,0 -3,0 -3,0 48,3 48,4 48,1 48,2 48,3 48,4 1 655 1 731 1 794 1 872 1 951 2 032 42,3 42,4 42,5 42,6 61 66 72 78 85 Övriga inkomster 169 174 178 184 189 194 50,4 50,1 49,6 49,6 49,4 750 770 798 825 851 600 624 645 666 687 Företag 79 85 82 85 88 90 68 65 64 68 71 74 1 029 1 074 1 108 1 146 1 185 1 221 Investeringar 176 181 189 199 205 209 Ränteutgifter 28 26 27 37 47 55 Övriga utgifter 7 5 5 7 8 8 -81 -69 -62 -59 -52 -33 -2,1 -1,7 -1,5 -1,3 -1,1 -0,7 Staten -64 -53 -33 -23 -12 12 Kommunsektorn -22 -20 -22 -23 -23 -27 Ålderspensionssystemet 6 4 -7 -13 -17 -18 Källa: SCB och ESV 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Prognos Prognos exklusive effekten av oförändrad politik Källa: SCB och ESV 583 Procent av BNP 2012 49,1 730 Finansiellt sparande offentlig sektor -4,0 -4,0 1 970 2 035 2 100 2 187 2 270 2 344 Hushåll Utlandet 1,0 2015 2016 2017 2018 2019 42,6 Konsumtion 1,0 2014 66 Transfereringar och subventioner 2,0 Prognos 42,3 Procent av BNP 2,0 Utfall Kapitalinkomster Utgifter Procent av BNP Förstärkningen av det finansiella sparandet sker långsammare än vad som kan förväntas utifrån regelverket som styr uppräkningen. Underliggande finns det ett tryck uppåt för de offentliga utgifterna på andra områden. Små variationer i skattekvoten under prognosperioden Skatteintäkterna utvecklas i takt med BNP då de viktigaste skattebaserna, lönesumman och konsumtionen, i stort sett följer samma utveckling som hela ekonomin. Detta får till följd att skatte10 Se faktaruta nästa sida. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 39 OFFENTLIGA FINANSER kvoten, i frånvaro av politiska beslut om skatteändringar, i princip är oförändrad från 2015. Utgiftskvoten minskar men långsammare än vanligt Utgifterna är mer trögrörliga och följer inte svängningarna i ekonomin i samma utsträckning som inkomsterna. Vid normal tillväxt utan konjunkturella störningar växer de offentliga utgifterna långsammare än ekonomin som helhet. Utgiftskvoten, utgifterna i relation till BNP, föll tidigare under en lång följd av år, men har ökat med 1,6 procent av BNP mellan 2011 och 2014. En förhållandevis svag BNP-utveckling i kombination med tämligen höga utgiftsökningar har bidragit till att kvoten har stigit. Under prognosperioden sjunker utgiftskvoten åter men inte lika snabbt som tidigare ofta har varit fallet i prognoserna. Detta beror delvis på att utgifterna numera ökar mer mellan åren men också på att BNP utvecklas svagare. I närtid ökar framför allt den kommunala konsumtionen. Statens utgiftssida utmärker sig bland offentliga sektorns delsektorer på så sätt att en stor del av utgifterna består av överföringar till övriga delsektorer, främst kommunsektorn. Före konsolidering är utgifterna i staten högst men efter konsolidering är det i stället kommunsektorn som har den största utgiftsandelen. Tabell 26. Inkomster och utgifter i staten Miljarder kronor om inget annat anges Inkomster Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 961 995 1 027 1 071 1 113 1 158 procent av BNP 24,6 24,5 24,2 24,3 24,2 24,2 Skatter och sociala avgifter 824 857 882 921 959 999 Kapitalinkomster 24 22 27 30 31 34 Transfereringar 25 25 26 26 27 27 87 91 92 94 96 98 Tillräknade inkomster Utgifter procent av BNP Transfereringar 1 025 1 048 1 060 1 094 1 125 1 146 26,2 25,8 25,0 24,8 24,5 24,0 589 603 607 623 635 644 Kommun och ålderspensionssystem 225 231 237 242 246 246 Hushåll (inkl. HIO) 292 298 302 306 310 316 Företag och utland 72 74 68 75 79 82 43 44 44 43 43 44 Subventioner Räntor Konsumtionsutgifter Investeringar (inkl. lager) 24 22 22 29 37 42 272 283 285 291 296 299 91 91 97 104 109 113 Anskaffning minus avyttring mark m.m. 1 1 1 1 1 1 Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF) Övrigt 4 4 4 4 4 4 De offentliga finanserna stärks automatiskt över tid utan att några särskilda beslut behöver fattas. Den årliga förstärkningen beror framför allt på reglerna för uppräkningen av de statliga anslagen. Effekten uppgår till 0,5 procent av BNP årligen, vilket motsvarar närmare 20 miljarder kronor. Om BNP växer långsammare än den trendmässiga BNPtillväxten blir effekten mindre eller uteblir. (Se publikationen Automatisk diskretionär finanspolitik – ADF, ESV2013:58.) Finansiellt sparande 5.2 Statens finansiella sparande Statens finansiella sparande väntas bli negativt under flera år. Först 2019 blir det ett litet överskott. Förra året uppgick underskottet enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna 40 till 64 miljarder kronor. Allt annat lika kan underskottet 2014 förväntas minska med cirka 10 miljarder kronor när utfallet så småningom revideras till följd av att skatteintäkterna nu beräknas bli högre. I år blir underskottet 53 miljarder kronor och nästa år 33 miljarder kronor. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Procent av BNP -64 -53 -33 -23 -12 12 -1,6 -1,3 -0,8 -0,5 -0,3 0,3 Källa: SCB och ESV Statens utgifter har under lång tid minskat som andel av BNP. Mellan 2012 och 2014 har utgiftskvoten varit tämligen oförändrad. Den förhållandevis svaga BNP-utvecklingen är en bidragande orsak till detta. Därtill har utgifterna för flera bidragsområden stigit. Vidare har den statliga konsumtionen också ökat som andel av BNP. Från 2015 minskar utgiftskvoten återigen. OFFENTLIGA FINANSER Diagram 17. Statens inkomster och utgifter Procent av BNP Procent av BNP 45 45 Tabell 27. Statens budgetsaldo och statens finansiella sparande Miljarder kronor om inget annat anges Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 40 40 Saldot på statens budget 35 35 30 30 25 25 20 20 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Inkomster Utgifter Källa: SCB och ESV Anm.: Statens inkomster var tillfälligt höga 1999–2001 till följd av överföringar från ålderspensionssystemet, vilka gjordes i samband med omläggningen av pensionssystemet. Därmed sjunker inkomstkvoten kraftigt 2002 när dessa tillfälliga effekter försvinner. Avgränsningar 11 -72 -63 -29 -23 -7 16 -4 22 8 4 4 4 Försäljning av aktier 0 0 0 0 0 0 Extraord. utdelningar 0 0 -2 -5 -2 0 Delar av Riksgäldens nettoutlåning 23 14 15 10 6 4 Övriga avgränsningar -25 13 -5 -6 -2 -1 14 -12 -12 -4 -8 -7 17 -5 -9 -7 -10 -10 Periodiseringar Skatter Räntor Övrigt Finansiellt sparande i staten Procent av BNP Statens utgifter uppgår 2015 till 25,8 procent av BNP och sjunker till 24 procent i slutet av prognosperioden. Utgifterna har sedan 1993 sjunkit i relation till BNP, med avbrott för några enstaka år. År 1993 motsvarade utgifterna drygt 44 procent av BNP. Den snabba nedgången i mitten av 1990–talet utgjorde en del i budgetsaneringen efter krisen några år tidigare. På 20 år har den successiva utgiftsminskningen medfört i det närmaste en halvering av statens utgifter i relation till ekonomin som helhet. Även skatterna har minskat jämfört med de höga nivåerna på 1990–talet. Skattesänkningar i olika steg har medfört att de statliga inkomsterna11 i år uppgår till drygt 24 procent av BNP. Det är ibland stora skillnader mellan saldot på statens budget och saldot som det redovisas i nationalräkenskaperna, det vill säga finansiellt sparande. Skillnaderna beror framför allt på olika avgränsningar i redovisningarna. I det finansiella sparandet hänförs skatter och räntor till det år de avser medan de på den statliga budgeten redovisas det år de betalas. Prognos -6 -5 -3 3 3 3 -2 -1 -1 -1 -1 -1 -64 -53 -33 -23 -12 12 -1,6 -1,3 -0,8 -0,5 -0,3 0,3 Källa: SCB och ESV Olika avgränsningar bidrar i år till att saldot på statens budget är svagare än det finansiella sparandet. Övriga prognosår är skillnaden mellan budgetsaldo och finansiellt sparande liten. En mer detaljerad redovisning av skillnaden finns i appendix 6. 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande Kommunsektorn väntas redovisa ett underskott för det finansiella sparandet på 20 miljarder kronor i år. Det är något bättre än det preliminära utfallet för förra året och beror främst på att inkomstskatterna i år utvecklas starkare. Konsumtionen ökade mycket i fjol och starka inkomster ger utrymme för en fortsatt snabb konsumtionsökning i år. Den högre tillväxttakten på kort sikt beror på en återgång från tidigare låga nivåer under senaste lågkonjunkturen. På längre sikt drivs tillväxttakten i konsumtionen främst av demografiska faktorer. Det vill säga skatter och övriga inkomster. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 41 OFFENTLIGA FINANSER Tabell 28. Kommunernas finanser Miljarder kronor Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Inkomster Inkomstskatt 899 940 978 1 019 1 060 1 096 601 634 663 Fastighetsavgift 693 724 754 16 16 16 17 18 18 148 151 154 158 160 158 Kapitalinkomster 13 14 15 18 20 22 Övriga inkomster 122 125 130 134 139 143 922 960 1 000 1 043 1 084 1 123 753 787 820 852 885 918 Statsbidrag exkl. moms Utgifter Konsumtionsutgifter Volymförändring 1 2,1 2,3 1,4 1,3 1,1 0,9 Investeringar 85 89 92 95 96 97 Transfereringar 75 77 79 82 86 89 39 40 41 43 45 46 7 7 9 12 14 17 därav till hushåll Ränteutgifter Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 1 -1 0 2 2 2 -22 -20 -22 -23 -23 -27 -0,6 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,6 Resultat 14 14 13 13 12 9 Andel av skatter och statsbidrag, procent 1,7 1,7 1,5 1,4 1,2 0,9 därav kommuner 11 11 11 10 10 8 3 3 2 2 2 1 därav landsting Källa: SCB och ESV 1 Kalenderkorrigerade termer. Resultatet, det vill säga det saldo som kommunsektorn planerar och budgeterar efter, blir i år 14 miljarder kronor men försämras sedan något under prognosperioden. På längre sikt dämpas tillväxttakten både för inkomstskatterna som konsumtionen. Resultatet hamnar över 1 procent som andel av skatter och statsbidrag nästan hela prognosperioden. Resultatet är således förenligt med balanskravet, det vill säga att inkomsterna överstiger utgifterna. Balanskravet är en starkt bindande restriktion. I prognosen anpassas därför utgifterna i stor utsträckning till inkomsterna. Skatteintäkterna tar fart i år Förra året ökade skatteintäkterna relativt svagt, bland annat på grund av en måttlig utveckling av lönesumman och en svag utveckling av pensionerna. Både lönesumman och pensionerna utvecklas betydligt starkare i år vilket även påverkar skatteintäkterna. Den starka utvecklingen håller i 42 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 sig kommande år men dämpas något allt eftersom ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Beslutade skattesatser påverkar också utvecklingen. I år har skattesatserna höjts med 13,5 öre i genomsnitt för sektorn jämfört med 2014. Framöver antas skattesatserna vara oförändrade. Statsbidragen ökar med 3,5 miljarder kronor i år. Det är de riktade statsbidragen som står för hela ökningen. En stor del beror på att det träffats ett nytt avtal gällande läkemedelsförmånen vilket innebär en ökning på 1,7 miljarder kronor. Avtalet gäller endast 2015 men ESV antar att avtalet gäller även framöver, med undantag för en engångseffekt på 0,7 miljarder kronor. Statsbidragen ökar också på grund av satsningar inom utbildningsområdet och kompensationer för kommunernas utgifter för flyktingmottagande. De generella statsbidragen minskar däremot i år med 2,4 miljarder kronor. Framöver antas de generella statsbidragen vara oförändrade. Återhämtning driver konsumtionen i närtid Kommunsektorns utgifter består till 80 procent av konsumtion, främst avseende verksamheter inom skola, vård och omsorg. Kostnadstrycket ökar framöver till följd av att antalet barn i grundskola och förskola fortsätter att öka. Från och med 2016 ökar dessutom antalet elever i gymnasieskolan igen efter att ha minskat sedan 2009. Även kostnaderna för vården och äldreomsorgen ökar i takt med att antalet äldre ökar samt att nya behandlingsmetoder införs och nya läkemedel blir tillgängliga. Kostnaderna för kollektivtrafiken bedöms också öka mycket framöver. Förra året var utvecklingen av konsumtionen mycket stark i förhållande till inkomsterna. Det preliminära utfallet visade på en stark ökning av antalet arbetade timmar jämfört med de senaste åren. Detta beror dels på det underliggande demografiska behovet, dels på en återhämtning från låga nivåer de senaste åren. Återhämtningen bedöms fortsätta i år innan den mattas framöver. På lite längre sikt är det främst det demografiska behovet som påverkar utvecklingstakten med restriktion för utvecklingen av inkomsterna. Konsumtionen ökar då med drygt 1 procent per år i volym. OFFENTLIGA FINANSER Tabell 29. Nyckeltal inom kommunal konsumtion Procentuell förändring om inget annat anges Nivå1 Utfall Prognos 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Konsumtion fp Sysselsatta 734 2,1 2,3 1,4 1,3 1,1 0,9 1 096 1,0 1,4 0,6 0,5 0,4 0,3 1,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 1 677 2,3 1,6 0,8 0,6 0,5 0,3 -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medelarbetstid Arbetade timmar Produktivitet motsvararande 0,1 procent av BNP, enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna. I år blir det ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet var positivt 2014 liksom det väntas bli i år beror främst på att de genomsnittliga pensionerna sjönk 2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016 ökar pensionerna betydligt snabbare. Förädlingsvärde fp 482 1,2 1,6 0,8 0,6 0,5 0,3 Förbrukning fp 246 1,7 2,5 2,1 1,5 1,3 1,1 Sociala naturaförmåner fp 124 4,2 4,3 2,8 3,3 2,9 2,7 Utfall Konsumtion lp 753 4,5 4,6 4,1 3,9 3,9 3,7 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tabell 30. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet Miljarder kronor om inget annat anges Prognos Källa: SCB och ESV Inkomster 268 275 284 294 305 318 Anm. Värdena i fasta priser är kalenderkorrigerade. Socialförsäkringsavgifter 214 224 232 242 251 261 Statliga ålderspensionsavgifter 22 22 23 23 24 24 Stort investeringsbehov Räntor, utdelningar m.m. 32 29 28 29 30 33 Investeringarna har ökat kraftigt sedan mitten av 2000-talet. I landstingen finns flera stora investeringar gällande nybyggnation och ombyggnation av sjukhus, det största är Nya Karolinska Solna. Dessutom finns flera pågående och planerade investeringar i kommunaltrafiken, bland annat planeras för utbyggnad av tunnelbana i Stockholm. Befolkningsförändringar ställer krav på kommunal service vilket i sin tur kräver investeringar. Under de senaste åren har en stor investeringsutgift varit verksamhetslokaler för kommunal verksamhet, såsom skolor och äldreboende. Detta bedöms fortsätta även framöver. Utöver detta sker en upprustning, anpassning och ersättning av äldre lokaler. Totalt sett ökar investeringarna under hela perioden men ökningstakten avtar i slutet av prognosperioden. I volym minskar de dock mot slutet. Investeringarna belastar resultatet i form av avskrivningar. Både det finansiella sparandet och resultatet påverkas av de ökade ränteutgifterna som dels beror på en ökad kommunskuld till följd av tagna lån för att finansiera investeringarna, dels på stigande räntenivåer framöver. Utgifter 262 272 290 307 322 336 Pensioner 255 265 283 300 314 329 7 7 7 7 7 7 1 Miljarder kronor resp. tusental (sysselsatta och arbetade timmar). Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visade 2014 ett överskott på 6 miljarder kronor, 4 -7 -13 -17 -18 0,1 -0,2 -0,3 -0,4 -0,4 Källa: SCB och ESV Den så kallade bromsen, som aktiveras när skulderna överstiger tillgångarna, har varit aktiv sedan 2010 och kommer att vara aktiv till och med 2016. I stället för inkomstindex används då ett balansindex vid uppräkning av pensionsutgifterna. Detta innebär att pensionerna blir lägre än de skulle varit utan balansering. Balanseringen upphör 2017, vilket innebär att pensionerna 2017– 2019 skrivs upp med inkomstindex. Tabell 31. Inkomstindex, balansindex och balanstal Utfall 2014 Utv. inkomstpensionerna,%1 Inkomstindex Balansindex Balanstal2 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande 6 0,1 Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 -2,7 0,9 4,4 3,3 2,7 2,6 155,6 158,9 162,4 167,6 174,8 182,2 146,8 150,6 159,7 167,6 174,8 182,2 0,9837 1,0040 1,0375 1,0366 1,0332 1,0304 Källa: PM och ESV 1 Inkomsterna räknas varje år upp med utvecklingen av inkomstindex/balansindex minus 1,6 procent. 2 Balanstalet anger pensionssystemets tillgångar i förhållande till dess skulder. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 43 OFFENTLIGA FINANSER Även om pensionen för den enskilde varierar mellan åren så ökar de samlade utgifterna för inkomstpensionen samtliga år beroende på allt fler ålderspensionärer. Förutom demografiska faktorer påverkar också det faktum att andelen och därmed antalet personer som tar ut pension före 65 årsdagen ökar. När balanseringen är aktiv får det till följd att antalet personer med garantipension och bostadstillägg blir fler, vilket i sin tur ökar utgifterna på den statliga budgeten. Detta motverkas av att den genomsnittliga inkomstpensionen ökar eftersom nytillkomna pensionärer i genomsnitt har en högre pension, vilket innebär att det blir färre som får garantipension och bostadstillägg. 5.5 Den offentliga skulden I detta avsnitt beskrivs den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) och statsskulden. Förutom dessa rena skuldbegrepp finns begreppet den offentliga sektorns finansiella förmögenhet, som utgör nettot mellan finansiella tillgångar och skulder. Sedan 2005 är detta begrepp positivt, vilket innebär att tillgångarna överstiger skulderna. År 2013 utgjorde nettoförmögenheten 25 procent av BNP. De olika begreppen beskrivs närmare i faktarutan i slutet av detta avsnitt. Maastrichtskulden uppgår till 40 procent av BNP Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har Maastrichtskulden minskat kraftigt. Den har sjunkit från 70 procent av BNP12 till som lägst 36 procent vid utgången av 2011. Därefter vände utvecklingen och skuldkvoten steg till nästan 39 procent 2013 till följd av stora underskott. Det var främst en följd av Riksbankens utökade lån i Riksgälden. Skulden har stigit ytterligare 2014, till knappt 41 procent, som följd av ett betydande underskott även då. Skulden är i år i stort sett oförändrad på den nivån för att därefter börja sjunka igen, till 37 procent i slutet av 2019, vilket är i nivå med 2012. 12 ENS2010 medförde sänkt skuldkvot med i genomsnitt drygt 2 procentenheter de senaste åren, varav 1,7 till följd av höjd BNPnivå och 0,6 till följd av nedreviderad skuldnivå. 44 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Tabell 32. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) Miljarder kronor om inget annat anges Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2018 Statens skuld 1 354 1 408 1 425 1 443 1 456 1 441 Kommunsektorns skuld 291 307 324 342 361 384 AP-fondernas statspapper -60 -60 -60 -60 -60 -60 Off. sektorns konsoliderade bruttoskuld Procent av BNP 1 585 1 655 1 688 1 725 1 757 1 766 40,6 40,7 39,9 39,1 38,3 37,0 Källa: SCB och ESV Maastrichtskulden utgörs till stor del av statens skuld och till en mindre del, knappt en femtedel, av kommunsektorns skuld. Den statliga delen har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, men ökade 2013–2014, såväl i kronor som i relation till BNP. Därefter minskar den som andel av BNP, även om den ökar i kronor även 2015– 2017. Kommunernas del av Maastrichtskulden har legat relativt stabilt kring 5 procent av BNP fram till 2011. Därefter steg nivån till drygt 7 procent 2013 och skulden ökar till 8 procent av BNP under prognosperioden. Sveriges har lägre skuld än många EU-länder Ett av EMU-kraven är att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Sverige har betydligt lägre skuld än så. Av EU-länderna klarar 11 länder detta krav 201513. Det är endast fem av 19 länder inom EMU som klarar kravet medan sex av nio länder utanför valutaunionen gör det. Den genomsnittliga skulden för samtliga EUländer uppgår 2015 till 88 procent, medan euroländernas skuld uppgår till 94 procent. Nivåerna är oförändrade sedan 2014. Nästa år sjunker de marginellt. Bland euroländerna har Estland den lägsta skuldkvoten på 10 procent och Grekland har den högsta på 170 procent. Bland länderna utanför euro-zonen varierar skuldkvoten mellan 28 procent i Bulgarien och 90 procent i Storbritannien. Sju EU-länder har i år en skuldkvot som överstiger 100 procent av BNP, samtliga är euroländer, se diagram 18. Största ökningen av skulden sedan 2014 har Cypern (+18 procentenheter) 13 Enligt EU-kommissionens vinterprognos februari 2015. OFFENTLIGA FINANSER medan Greklands skuld minskade mest (-6 procentenheter). Diagram 18. Skuldkvot 2015 för vissa EU-länder samt genomsnitt för EU-28 och Euro-19 Procent av BNP Procent av BNP 180 180 160 160 140 140 120 120 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 Källa: EU-kommissionen Statsskulden ökar i kronor 2015–2018… Statsskulden uppgick i slutet av förra året till 1 347 miljarder kronor och ökade därmed med 110 miljarder kronor under året. Ökningen förklaras i huvudsak av underskottet i budgeten, 72 miljarder kronor, men till en betydande del även av en ökning av de orealiserade valutakursförlusterna, 49 miljarder kronor. Beloppet avspeglar kronans försvagning förra året – valutaskulden värderas till aktuella valutakurser. Diagram 19. Statsskuld och skuldkvot Miljarder kronor Procent av BNP 1 600 80 1 400 70 1 200 60 1 000 50 800 40 600 30 400 20 200 10 0 0 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 2012 2018 Statsskuld (konsoliderad) Skulden ökar i stort sett i paritet med underskotten i budgeten. En förstärkning av kronan dämpar dock ökningen något. Budgetöverskottet 2019 bidrar till att skulden sedan minskar marginellt, till drygt 1 430 miljarder kronor. …men skuldkvoten vänder nedåt 2016 Skuldkvoten, statsskulden i relation till BNP14, föll från sin högsta nivå på 74 procent av BNP efter de statsfinansiella problemen i början av 1990–talet, till 31 procent 2008. Efter en tillfällig uppgång 2009 fortsatte den att sjunka till den lägsta nivån sedan 1970-talet, drygt 29 procent 2011. Skuldkvoten ökade därefter till 33 procent 2013, främst som en effekt av Riksbankens utökade lån i Riksgälden. Försäljningen av aktier i Nordea samma år hade en motverkande effekt. Skuldkvoten fortsatte förra året att öka till drygt 34 procent och ligger kvar på den nivån även i år. Därefter börjar den sjunka igen, med runt 1 procent per år till 30 procent 2019. Riksbankens lån har höjt skuldkvoten markant Riksbankens lån i Riksgälden uppgår i slutet av 2014 till cirka 200 miljarder kronor. Knappt hälften lånades 2009, vilket då höjde skuldkvoten med 2,9 procentenheter. Dubbleringen av lånet 2013 höjde kvoten med 2,7 procentenheter. Riksbankens lån förklarar därmed i stor utsträckning den ökade skuldkvoten dessa år. Någon återbetalning har inte medräknats i prognosen eftersom det är oklart när återbetalning kommer att ske. När enskilda lån för Riksbankens räkning refinansieras till en ny dollar- eller eurokurs påverkas lånets storlek. Med ESV:s antagna valutakurser ökar Riksbankslånet till 227 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. När lånet återbetalas kommer statsskulden att sjunka i motsvarande grad. Om lånet är återbetalat i slutet av 2019 kommer skuldkvoten då att vara 4,8 procentenheter lägre än den nuvarande Skuldkvot (höger axel) Källa: SCB och ESV De kommande åren fortsätter skulden att öka, till som mest nästan 1 450 miljarder kronor 2018. 14 Den höjda BNP-nivån enligt ENS2010 medförde en sänkt skuldkvot med i genomsnitt drygt 2 procentenheter. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 45 OFFENTLIGA FINANSER prognosen, det vill säga drygt 25 i stället för 30 procent. Frågan om Riksbankens kapital och valutareserv bereds inom Regeringskansliet. BNP-tillväxten viktig för skuldkvotens utveckling Skuldkvotens utveckling beror dels på själva skuldförändringen, dels på BNP-tillväxten. Skuldförändringen kan i sin tur delas upp i två faktorer: budgetsaldot och skulddispositioner med mera. Under 2014 bidrog tillväxten till att sänka skuldkvoten men den effekten var lägre än effekten av budgetunderskottet. Saldoeffekten berodde i sin tur till nästan en fjärdedel på engångseffekter. Dessutom tillkom en ovanligt stor påverkan av skulddispositioner med mera som främst bestod av ökade orealiserade valutakursförluster. Detta ledde sammantaget till en markant ökning av skuldkvoten 2014, se nedanstående tabell. I år ökar BNP snabbare än förra året samtidigt som underskottet minskar, men detta räcker inte till för att sänka skuldkvoten, den förblir i stort sett oförändrad. Först från och med 2016 sjunker skuldkvoten när tillväxteffekten dominerar. Det sista året i prognosperioden bidrar både tillväxtfaktorn och ett positivt budgetsaldo till att skuldkvoten sjunker. Under prognosperioden sänker BNP-tillväxten skuldkvoten med i genomsnitt 1,3 procent per år. Givet denna tillväxt (och nollpåverkan av skulddispositioner) innebär det att saldot i genomsnitt kan visa underskott på 1,3 procent av BNP utan att skuldkvoten ökar. Detta motsvarar i år cirka 50 miljarder kronor. Tabell 33. Dekomponering av skuldkvotens förändring Procentenheter Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Förändring av skuldkvoten 1,7 0,0 -1,0 -0,9 -1,0 -1,5 BNP-tillväxten -1,1 -1,3 -1,4 -1,3 -1,3 -1,2 Budgetsaldot 1,8 1,5 0,7 0,5 0,2 -0,3 Bidrag från: varav Engångseffekter 0,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 Skulddispositioner m.m. 1,0 -0,2 -0,3 -0,1 0,1 0,0 Källa: RGK, SCB och ESV 46 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens totala utestående lån och är det begrepp som används av Riksgälden. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som generellt mått på den statliga skuldsättningen, och är det mått som används i budgetpropositionen och här. I den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) ingår hela den offentliga sektorns skulder och interna skulder mellan delsektorerna är borträknade. Skulden värderas till nominellt värde. Detta mått definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsländernas offentliga finanser. Kravet är att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet beräknas som skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder (marknadsvärderade) enligt regelverket för nationalräkenskaperna. Därmed påverkas begreppet exempelvis inte av att staten (Riksgälden) lånar ut medel, då den ökade skuld som utlåningen ger upphov till motsvaras av en lika stor ökning av de finansiella tillgångarna. 5.6 Jämförelse med andra prognosinstitut Prognoserna för BNP-tillväxten 2015 varierar relativt mycket mellan olika prognosmakare, från 2,1 procent till 2,9 procent bland de prognosmakare som finns med i diagrammet nedan. Även 2016 är det stora skillnader i tillväxttalen, det lägsta är på 2,4 procent och det högsta på 3,2 procent. ESV:s prognos är i linje med genomsnittet 2015 men något lägre än genomsnittet 2016. De prognosmakare som har gjort prognoser i mars, efter att det starka utfallet för det fjärde kvartalet redovisades, har höjt prognosen för innevarande år. Konjunkturinstitutet och SKL har starkast tillväxt medan regeringen har svagast. Hälften av prognosmakarna räknar med en starkare tillväxt 2016 än 2015. OFFENTLIGA FINANSER Diagram 20. Prognosjämförelse BNP-tillväxt Procent Procent 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 ESV KI Nordea EU RB SEB SKL Swed- RegSHB bank eringen OECD 27-mar 25-mar 11-mar 15-feb 15-feb 10-feb 28-jan 27-jan 19-jan 10-dec 25-nov 2015 2016 Diagram 21. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP Procent av BNP 0,5 0,5 0,0 0,0 -0,5 -0,5 -1,0 -1,0 -1,5 -1,5 -2,0 -2,0 -2,5 ESV KI Nordea EU RB SEB SKL Swed- Reg- SHB OECD bank eringen -2,5 27-mar 25-mar 11-mar 15-feb 15-feb 10-feb 28-jan 27-jan 19-jan 10-dec 25-nov 2015 2016 Även prognoserna för finansiellt sparande varierar mycket mellan olika prognosmakare, mellan -1,1 och -1,9 procent av BNP i år och mellan -0,6 och -1,5 procent av BNP nästa år. Samtliga prognosinstitut räknar med ett mindre underskott nästa år än i år. ESV:s prognos för 2015 är ungefär i linje med genomsnittet. Nästa år räknar ESV med ett större underskott än samtliga andra prognosmakare. SKL, som har starkast BNP-tillväxt, har minst underskott av prognosmakarna. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 47 DE BUDGETPOLITISKA MÅLEN 6 De budgetpolitiska målen 6.1 Överskottsmålet Överskottsmålet nås inte under prognosperioden. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och vilka instrument som ska användas är dock en politisk bedömning. Samtliga indikatorer visar att de offentliga finanserna befinner sig långt från målet om 1 procents överskott över en konjunkturcykel. Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av att ändra målnivån för det offentliga finansiella sparandet från ett överskott på 1 procent till ett sparande i balans. Uppdraget ska redovisas i augusti 2015. Långt från målet Det konjunkturjusterade sparandet, det vill säga sparandet rensat för konjunkturella effekter, understiger målet under hela prognosperioden. Det delvis framåtblickande sjuåriga medelvärdet, sjuårsindikatorn, når inte heller målet, vilket dock i viss mån beror på att BNP bedöms ligga under sin långsiktiga trend en stor del av mätperioden. När hänsyn tas till konjunkturläget blir sjuårsindikatorn starkare men är ändå långt från målet om 1 procents överskott. Tabell 34. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet Procent av BNP respektive trend-BNP 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Finansiellt sparande Bakåtblickande tioårssnitt konjunkturjusterad Sjuårsindikatorn konjunkturjusterad -2,1 -1,7 -1,5 -1,3 -1,1 -0,7 0,4 0,1 -0,3 -0,8 -1,1 -1,1 0,1 -0,2 -0,3 -0,6 -0,8 -1,0 -1,3 -1,4 -1,4 -1,1 -1,2 -1,3 Konjunkturjusterat sparande -1,8 -1,6 -1,4 -1,3 -1,1 -0,7 Gap till trend-BNP -1,6 -0,7 0,0 0,3 0,4 0,3 Källa: ESV Inte heller det bakåtblickande tioårssnittet når upp till 1 procent av BNP. En korrigering för kon junkturen ändrar inte det faktum att värdet för tioårsindikatorn är långtifrån så starkt att 1 procents överskott nås. Indikatorerna för överskottsmålet Överskottsmålet avser det samlade finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Målet innebär att sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. För att stämma av målet används olika indikatorer. Det sjuåriga glidande medelvärdet används för att utvärdera finanspolitiken i ett framåtblickande perspektiv. Medelvärdet beräknas utifrån sparandet aktuellt år och tre år framåt respektive tre år bakåt i tiden. Det konjunkturjusterade (strukturella) sparandet visar för varje år hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Dessutom analyseras ett tioårigt tillbakablickande medelvärde för att identifiera om det finns några systematiska fel i bedömningen av finanspolitikens inriktning som kan påverka måluppfyllelsen framöver. Vid bedömningen av det sjuåriga och det tioåriga medelvärdet tar regeringen och ESV hänsyn till konjunkturläget under den aktuella tidsperioden. Detta görs genom att medelvärdena konjunkturjusteras. Det innebär att ingen av indikatorerna utgår från faktiska värden, utan baseras på icke observerbara variabler som beräknas utifrån olika metoder och som aldrig får något utfall. Dessutom kan de revideras relativt mycket, såväl framåt som bakåt i tiden. Även om indikatorerna för överskottsmålet endast tolkas framåtblickande förtjänar utvecklingen, sett i ett längre perspektiv, att uppmärksammas. Ett av de viktigare motiven till överskottsmålet är de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. En trendmässig avvikelse från överskottsmålet kan därför vara synonymt med en icke önskad utveckling för skuld och nettoförmögenhet. Överskottsmålet infördes år 2000 och det ackumulerade finansiella sparandet kretsade under många år kring målet om 1 procents överskott. De senaste åren har det skett en märkbar försvagning och från 2014 understiger det genomsnittliga sparandet målet med cirka 0,6 procentenheter av BNP. Det ackumulerade sparandet 2000–2019 uppgår till 0,0 procent av BNP. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 49 DE BUDGETPOLITISKA MÅLEN Diagram 22. Ackumulerat genomsnittligt finansiellt sparande Procent av BNP Procent av BNP 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 -1 -1 -2 -2 -3 -3 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Finansiellt sparande Ackulumerat genomsnittligt sparande från år 2000 Källa: ESV Konjunkturjusterat sparande – metod ESV:s metod för att beräkna det konjunkturjusterade sparandet tar sikte på att beskriva hur det finansiella sparandet skulle vara om BNP och skattebaser hade varit i nivå med trenden, som beräknas med hjälp av ett Hodrick-Prescott filter. Denna metod garanterar att det konjunkturjusterade sparandet ackumulerat över tid sammanfaller med det faktiska finansiella sparandet, vilket är en fördel då överskottsmålet avser just det faktiska finansiella sparandet. Såväl Konjunkturinstitutet som regeringen baserar i stället sina prognoser på den potentiella BNP-nivån, vilken kan avvika från den trendmässiga. Om man jämför ESV:s prognos för det konjunkturjusterade sparandet med regeringens eller Konjunkturinstitutet måste man beakta att det egentligen rör sig om definitionsmässigt olika begrepp. 6.2 Utgiftstaket Utgiftstaken klaras samtliga prognosår. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för några nya beslut om utgiftsökningar. Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för storleken på statens utgifter för att uppnå kontroll på utgiftsutvecklingen i staten. En beloppsgräns för de statliga utgifterna understödjer överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Kombinationen utgiftstak och överskottsmål innebär indirekt också en kontroll av skatteuttaget. Enligt budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen föreslå utgiftstak förminst tre år framåt i tiden. Utgiftstaket omfattar utgifterna inom ålderspensionssystemet och alla 50 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 utgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna. Taket avser den faktiska förbrukningen av anslagsmedel. Det betyder att även utnyttjat anslagssparande och anslagskredit ska rymmas under utgiftstaket. Utgiftstaket har klarats alla år sedan det infördes 1997. För att upprätthålla ett starkt förtroende för de offentliga finanserna är det viktigt att även i fortsättningen klara utgiftstaket. Därför bör det finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoser. Det är den lägsta kvarvarande marginalen under prognosperioden som utgör begränsningen för eventuella varaktiga utgiftsökningar. ESV:s generella rekommendation är att säkerhetsmarginalen ska vara minst 1 procent av utgiftstaket innevarande år, 2015, minst 1,5 procent år t+1, 2016, och minst 2 procent av utgiftstaket år t+2, 2017. För åren t+3, 2018 och t+4, 2019 behövs en säkerhetsmarginal som uppgår till minst 2,5 respektive 3 procent av utgiftstaket. Tabell 35. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor om inget annat anges Utgiftstak i procent av BNP Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 107 1 125 1 163 1 210 1 250 29,3 28,8 28,6 28,6 28,3 Takbegränsade utgifter 1 096 1 111 1 143 1 179 1 209 1 235 i procent av BNP 29,0 28,4 28,1 27,8 27,4 Marginal till utgiftstaket 11 14 20 31 41 i procent av utgiftstak 1,0 1,2 1,7 2,5 3,3 Säkerhetsmarginal 11 17 24 31 i procent av utgiftstak 1,0 1,5 2,0 2,5 Kvarvarande marginal i procent av BNP 2 3 6 10 0,1 0,1 0,2 0,2 26,9 3,0 Källa: ESV Anm.: Utgiftstaken för 2015–2017 enligt beslut 2014/15:FiU1. Utgiftstaket för 2018 är ej beslutat utan är endast förslag. För 2019 finns ännu inget förslag till utgiftstak. I appendix 12 finns en tabell som visar utgiftstak och förändringar av dessa 2007-2018. Där framgår vilka tekniska justeringar som gjorts av beslutade utgiftstak. FÖRSLAG ELLER BESLUT SOM INTE HAR BEAKTATS I PROGNOSEN 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag. I prognosen inkluderas därför enbart fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Nedan redovisas beslut eller förslag som inte har beaktats i prognosen och antaganden som gjorts där det inte finns några konkreta beslut. • Finanskriskommittén har lämnat förslag på nya regler för finanskrishantering (SOU 2014:52). Den föreslår att en ny resolutionsfond inrättas som tar över delar av stabilitetsfondens tillgångar och att en resolutionsavgift ersätter stabilitetsavgiften. Regeringen har, i enlighet med ett EU-direktiv, nyligen aviserat att Riksgäldskontoret kommer att utses till resolutionsmyndighet och därmed ha en central roll i arbetet med hantering av banker i kris. ESV avvaktar en proposition innan några förändringsförslag beaktas. • I februari i år beslutade Arbetsförmedlingen att avsluta tjänsten etableringslots på grund av att de inte kunde garantera kvaliteten på lots-verksamheten. Arbetsförmedlingen kommer nu i stället att anställa egen personal. Detta är enligt Arbetsförmedlingen en tillfällig lösning till dess regeringen återkommer i frågan om vad som ska ingå i uppdraget kring etablering. I avvaktan på detta ligger utgifter för etableringslotsar kvar i ESV:s prognos. • I regeringens beräkningar ingår som regel schablonmässiga inkomster från försäljning av statligt aktieinnehav om 15 miljarder kronor per år. ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 51 REVIDERINGAR SEDAN FÖREGÅENDE PROGNOS 8 Revideringar sedan föregående prognos BNP blev högre och det finansiella sparandet i offentlig sektor bättre än väntat 2014. Även för innevarande år beräknas BNP-tillväxten bli starkare och sparandet bättre. Kommande år är det tvärtom, BNP-tillväxten är svagare och sparandet sämre än i föregående prognos. • • Den makroekonomiska utvecklingen Tabell 36. Makroekonomiska nyckeltal, revideringar sedan föregående prognos • Procentenheter 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fp 0,3 0,2 -0,3 -0,2 -0,1 Sysselsatta, 15-74 år 0,0 0,2 0,1 0,0 0,1 Lönesumma 0,1 0,3 0,2 0,0 -0,0 Reporänta1 0,0 -0,1 -0,3 -0,3 -0,3 Dollar 0,64 0,62 0,64 0,59 0,45 Euro -0,05 -0,09 -0,09 -0,10 -0,10 1 Värde vid årets slut. • BNP ökade betydligt mer än väntat det fjärde kvartalet 2014. Den kraftiga ökningen bedöms delvis vara av tillfällig karaktär men den underliggande aktiviteten i ekonomin är också starkare, vilket har lett till att BNP-tillväxten för 2015 har höjts. Det är framför allt exporten och kommunal konsumtion som har reviderats upp. Kommande år har BNP-tillväxten sänkts. Det förklaras av att BNP ligger närmare potentiell nivå dessa år, eftersom en större del av återhämtningen har skett under 2014 och 2015. Dessutom har potentiell BNP sänkts. • Lite högre BNP-tillväxt och starka indikatorer tyder på att efterfrågan på arbetskraft blir högre i år än beräknat i föregående prognos. Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar har därför reviderats upp. Sysselsättningen är högre under hela prognosperioden eftersom befolkningen nu beräknas öka mer än tidigare. Trots högre potentiell sysselsättning har, som nämnts ovan, potentiell BNP sänkts eftersom • potentiell produktivitet har sänkts mer än vad sysselsättningen har höjts. Lönerna ökar nu mindre än tidigare, främst till följd av en svagare produktivitetstillväxt. Lönesumman har höjts på kort sikt till följd av en starkare ökning av antalet arbetade timmar. I slutet av prognosperioden ligger den däremot på ungefär samma nivå som i föregående prognos då ökningen av antalet arbetade timmar motverkas av en svagare löneökning. Både korta och långa räntor har reviderats ner då Riksbanken har sänkt reporäntan mer än väntat och att marknadsräntorna är lägre. Kronan är svagare än beräknat mot dollarn och dollarkursen har höjts för hela perioden samtidigt som eurokursen har sänkts något. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 37. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt på arbete 1,4 Skatt på kapital 1,9 1,8 -0,6 -1,4 7,7 12,6 1,3 1,4 1,9 varav skatt på kapital, hushåll 7,2 10,2 2,2 2,9 3,2 varav skatt på företagsvinster 0,0 2,1 1,1 0,4 0,0 varav avkastningsskatt 0,2 0,1 -2,4 -2,4 -1,6 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,4 -2,4 -2,9 -3,6 -3,8 varav mervärdesskatt Restförda och övriga skatter Offentliga sektorns skatteintäkter 0,1 -1,7 -2,2 -2,2 -2,3 0,7 1,3 0,5 0,5 0,5 10,1 13,3 0,7 -2,4 -2,7 varav kommunskatter 1,4 2,4 3,0 1,8 1,5 varav ålderspensionssystemet 0,2 0,5 0,9 1,1 0,2 Statens skatteintäkter 8,5 10,4 -3,2 -5,3 -4,4 Periodisering av skatter -10,0 -0,5 7,3 -2,2 0,2 Övriga inkomster staten 0,7 1,7 1,2 0,0 -0,8 -0,8 11,6 5,2 -7,6 -5,0 Totala inkomster statens budget EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 53 REVIDERINGAR SEDAN FÖREGÅENDE PROGNOS • Skatt på arbete har reviderats upp med 1,9 miljarder kronor i år, varav 1,4 miljarder kronor avser direkta skatter och 0,5 miljarder kronor indirekta skatter. De direkta skatterna har i år justerats upp till följd av en högre lönesumma och starkare utveckling av pensionerna. Revideringen förklaras också av att de skattepliktiga förmånerna avseende inkomståret 2014 blev högre än väntat, vilket höjer intäkterna även i år. Samtidigt har skattereduktioner för ROT-tjänster reviderats upp med drygt 1 miljard kronor, vilket sänker skatteintäkterna, medan reduktionerna för RUT-tjänster har justerats ner något. • Hushållens kapitalskatter blev enligt preliminärt utfall för 2014 högre än väntat. Det var både kapitalvinsterna och utdelningsinkomsterna som var högre. Även för 2015 har kapitalvinsterna reviderats upp. • Avkastningsskatten har reviderats ner från 2016 med 1–2 miljarder kronor per år på grund av en lägre statslåneränta. • Momsintäkterna var något högre än väntat 2014. Då de främsta skattebaserna, hushållens konsumtion och investeringar, är något nedreviderad under prognosperioden har momsintäkterna reviderats ned med drygt 2 miljarder kronor från 2015 och framåt. • Energi- och koldioxidskatterna har reviderats ner till följd av att användningen av biodiesel bedöms öka snabbare än tidigare beräknat. Elanvändningen har däremot reviderats ner, vilket också minskar intäkterna. • Utdelningarna har reviderats ner med 1–2 miljarder kronor för samtliga år i prognosen. Det förklaras i år främst av försämrade resultat från Vattenfall och LKAB. Även kommande år väntas dessa bolag ge lägre utdelningar. 54 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 Statens budget – utgifter och saldo Tabell 38. Utgifter på statens budget, utgiftsområden som har reviderats mest sedan föregående prognos Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Internationellt bistånd 0,3 0,0 -1,0 -0,6 -1,1 Migration -0,1 0,1 0,6 0,3 1,0 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -0,1 1,3 0,8 1,0 0,6 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 0,2 0,4 2,7 3,6 4,4 Integration och jämställdhet -0,1 -0,4 0,9 2,7 3,9 Arbetsmarknad och arbetsliv -0,2 -0,6 -0,3 0,7 0,5 Kommunikationer 0,1 -0,4 -1,7 -0,3 -0,4 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,1 -2,6 2,2 0,5 0,2 Statsskuldsräntor m.m. 0,2 5,6 -2,2 -2,7 4,3 Avgiften till Europeiska Unionen 0,0 -2,2 -1,4 -1,4 -1,6 Riksgäldens nettoutlåning 1,9 3,8 4,5 2,8 -1,0 Totala utgifter statens budget -0,8 5,0 5,2 6,0 9,4 Totala inkomster statens budget -0,8 11,6 5,2 -7,6 -5,0 Statens budgetsaldo 0,0 6,7 0,0 -13,6 -14,4 • Utgifterna för Migration har reviderats upp något för prognosperioden, vilket beror på fler asylsökande under 2016–2019. Samtidigt bedöms fler med uppehållstillstånd lämna mottagningssystemet, vilket minskar utgifterna. Effekterna tar till stor del ut varandra. De något högre utgifterna under migrationsområdet medför att utgifterna för internationellt bistånd har reviderats ner. Det beror på att avräkning för migrationsutgifter till viss del får göras från anslaget för internationellt bistånd. • Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg har reviderats upp. Det finns en ny överenskommelse för 2015 mellan staten och SKL som reglerar statens bidrag för kostnaderna för läkemedelsförmåner m.m. vilken ger högre kostnader än väntat. Utgifterna har höjts med 1,7 miljarder kronor för 2015 och med cirka 1 miljard kronor per år de följande åren. Samtidigt har flera andra poster sänkts. • Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättningen har reviderats REVIDERINGAR SEDAN FÖREGÅENDE PROGNOS • • • • • 15 upp då antalet sjukpenningdagar beräknas bli högre. Ökningen i sjukpenningdagar beror både på fler sjukfall och på att sjukfallen blir längre. Utgifterna för Integration och jämställdhet har reviderats upp eftersom fler flyktingar, efter att de har fått uppehållstillstånd, beräknas bosätta sig i kommunerna. Detta leder till att utgifterna för kommunersättning, etableringsersättning och ersättning för etableringslotsar15 blir högre. Utgifterna inom Arbetsmarknad och arbetsliv har justerats ner för i år, vilket främst beror på att antalet öppet arbetslösa har sänkts. Även lönegarantin har reviderats ner då antalet konkurser har varit fortsatt lågt. Utgifterna för Kommunikationer har reviderats ner för samtliga prognosår. Revideringar har främst gjorts för investeringar i väg och järnväg samt för räntekostnader. Bland annat har produktionsplanerna för Förbifart Stockholm förändrats. Utgifterna för Areella näringar, landsbygd och livsmedel har reviderats ner för 2015. Tidpunkt för när EU-kommissionen väntas godkänna merparten av EU-programmen inom detta utgiftsområde har flyttats fram och därmed också tiden för när utbetalningarna kan komma igång. Detta medför att 2,6 miljarder kronor har flyttats från 2015 till 2016 och framåt. Statsskuldsräntorna har höjts kraftigt i år, främst med anledning av större valutakursförluster. Av dessa beror 4,5 miljarder kronor på en kraftig försvagning av kronan mot schweizerfrancen till följd av schweiziska centralbankens oväntade beslut att släppa euro-kopplingen för schweizerfranc. I övrigt har prognosen påverkats av flera faktorer såsom lägre marknadsräntor, markant högre dollarkurs samt ett något högre lånebehov. Dessutom har Riksgälden reviderat sin låneplan sedan föregående prognos. I februari i år beslutade Arbetsförmedlingen att säga upp tjänsten med etableringslots. I ESV:s prognos ligger fortfarande medel för etableringslotsar kvar i avvaktan på hur eventuell lotstjänst och finansiering av denna i framtiden kommer att se ut. • Avgiften till Europeiska Unionen har reviderats ner. EU-kommissionen har uppdaterat sin prognos för medlemsländernas totala BNI i år och nästa år. Det innebär att Sveriges BNIavgift har sänkts med 1,2 miljarder kronor per år. Även växelkurserna har reviderats, vilket har bidragit till en nedrevidering på 0,3 miljarder kronor per år. Båda dessa effekter är större för innevarande år än kommande år. • Riksgäldens nettoutlåning har reviderats upp, främst med anledning av att Riksbankens lån har höjts eftersom enskilda lån refinansieras till högre dollarkurser än väntat. Dessutom har Sverige erbjudit Ukraina lån motsvarande drygt 800 miljoner kronor som väntas betalas ut 2016. CSNs studielån och Trafikverkets infrastrukturlån verkar åt motsatt håll då dessa har reviderats ner, främst mot slutet av prognosperioden. Dessutom har Exportkreditnämndens behållning reviderats upp i närtid. De offentliga finanserna Tabell 39. Offentliga sektorns sparande, revideringar sedan föregående prognos Procent av BNP Staten Kommunsektorn 2014 2015 2016 2017 2018 0,3 0,3 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Ålderspensionssystemet 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Offentliga sektorn 0,3 0,3 -0,1 -0,2 -0,4 • Offentliga sektorns finansiella sparande 2014 blev högre än vad som beräknades i föregående prognos. Därtill kommer sannolikt sparandet för 2014 att revideras upp ytterligare då skatteintäkterna enligt ESV:s bedömning blir högre. Underskottet i offentlig sektor väntas för i år bli mindre än i föregående prognos men större för kommande år. Upprevideringen 2015 är till stor del ett resultat av högre skatteintäkter från hushållens kapitalvinster. Utgifterna väntas bli högre hela prognosperioden. Från och med 2016 medför detta en nedrevidering av offentliga sektorns finansiella sparande. Revideringarna för kommunsektorn och ålderspensionssystemet är förhållandevis små. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 55 APPENDIX Appendix EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 57 APPENDIX Appendix 1. Volymer 2014–2019 Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utgiftsområde 8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna 62 132 86 200 99 400 103 200 98 100 83 600 9 Personer som får statlig assistansersättning, genomsnittligt antal 16 015 16 200 16 400 16 500 16 700 16 800 10 Antal sjukpenningdagar, miljoner 10 Antal individer med aktivitets- och sjukersättning 12 Antal föräldrapenningdagar, miljoner 12 Antal barnbidrag 13 Antal kommunmottagna flyktingar 50,6 57,0 61,7 63,5 64,2 64,6 357 428 349 900 343 900 340 400 338 700 338 100 51,8 53,2 54,2 55,2 55,9 56,7 1 755 874 1 791 800 1 828 400 1 860 400 1 891 300 1 917 400 45 836 60 000 70 000 70 000 60 000 50 000 14 Antal individer med arbetslöshetsersättning 95 081 87 800 84 800 82 300 79 600 79 900 14 Antal individer med aktivitetsstöd (arbetsmarknad) 175 667 173 900 159 300 150 600 147 100 144 700 15 Antal med studiemedel, bidrag och lån 482 155 478 000 474 000 466 000 464 000 464 000 15 Antal med studiemedel, lån ÅP ÅP Antal med det högre studiebidraget 44 644 41 000 40 000 39 000 38 000 38 000 328 907 328 400 328 000 325 000 326 000 328 000 Antal individer med inkomstpension 1 288 400 1 394 900 1 496 200 1 593 100 1 684 900 1 771 700 Antal individer med tilläggspension 1 976 000 2 019 200 2 051 000 2 069 600 2 071 500 2 037 800 3 468 498 3 510 400 3 542 300 3 575 000 3 604 600 3 629 800 Inkomstsidan Antal medlemmar anslutna till en a-kassa (genomsnitt) Källa: AF, MIV, FK och ESV 58 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 APPENDIX Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2018, jämförelse med statens budget och föregående prognos Miljarder kronor Utfall SB Diff. SB Diff. från föreg. prog. 2014 2015 2015 2015 2016 2017 2018 1 Rikets styrelse 12,9 12,2 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14,1 14,6 -0,1 0,0 0,1 -0,1 -0,3 3 Skatt, tull och exekution 10,4 10,6 0,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 4 Rättsväsendet 40,2 40,8 0,2 -0,4 -0,5 -0,4 -0,4 5 Internationell samverkan 1,7 1,9 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 48,0 48,5 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 7 Internationellt bistånd 31,0 29,5 -0,3 0,0 -1,0 -0,6 -1,1 8 Migration 12,6 17,4 -0,3 0,1 0,6 0,3 1,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61,6 61,9 1,2 1,3 0,8 1,0 0,6 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99,0 100,5 1,8 0,4 2,7 3,6 4,4 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39,3 38,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 80,8 83,1 -0,1 0,4 0,3 0,0 -0,2 13 Integration och jämställdhet 12,2 16,7 0,1 -0,4 0,9 2,7 3,9 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 66,9 67,8 -1,4 -0,6 -0,3 0,7 0,5 15 Studiestöd 20,0 20,3 -1,4 -0,2 0,1 -0,3 -0,6 16 Utbildning och universitetsforskning 59,4 63,6 -1,9 -0,4 0,0 0,0 0,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,8 12,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1,1 1,2 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Regional tillväxt 2,9 2,7 -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 5,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 21 Energi 2,9 2,5 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 22 Kommunikationer 46,0 48,9 -2,1 -0,4 -1,7 -0,3 -0,4 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,2 15,7 -1,6 -2,6 2,2 0,5 0,2 24 Näringsliv 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen 5,4 5,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 93,6 91,4 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 3,3 20,5 7,5 5,6 -2,2 -2,7 4,3 41,6 40,1 -3,3 -2,2 -1,4 -1,4 -1,6 -4,6 4,6 2,7 1,2 0,8 3,2 10,4 Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden 840,9 869,3 Summa utgiftsområden exklusive räntor 837,5 848,7 -4,8 -4,5 3,0 5,8 6,1 Riksgäldskontorets nettoutlåning 22,0 0,3 10,7 3,8 4,5 2,8 -1,0 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala utgifter Kassamässig korrigering 862,4 869,6 13,4 5,0 5,2 6,0 9,4 Totala inkomster 790,2 837,0 -16,8 11,6 5,2 -7,6 -5,0 Budgetsaldo -72,2 -32,6 -30,2 6,7 0,0 -13,6 -14,4 Källa: ESV SB = Statens budget. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 59 APPENDIX Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2013–2018, jämförelse med föregående prognos och statens budget Miljarder kronor Utfall Diff. SB 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2015 Skatt på arbete 972,4 1,4 1,9 1,8 -0,6 -1,4 -9,3 Direkta skatter 523,0 1,7 1,4 1,6 0,4 -0,2 -7,4 581,9 1,5 2,5 3,1 1,9 1,7 -3,2 -0,9 Kommunal skatt Statlig skatt 44,8 0,5 0,5 0,3 0,2 0,0 Jobbskatteavdrag -85,8 -0,1 -0,7 -0,7 -0,7 -0,8 0,6 Hus-avdrag -17,5 -0,2 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 -3,5 Övrigt -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,5 449,4 -0,3 0,5 0,2 -1,0 -1,2 -1,9 454,3 0,0 1,1 0,9 0,0 -0,1 -1,8 Egenavgifter 11,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,9 Särskild löneskatt 36,8 0,1 0,0 -0,1 -0,2 -0,3 -1,0 -22,9 -0,4 -0,4 -0,5 -0,5 -0,8 1,6 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -31,0 0,0 -0,1 -0,2 -0,3 0,0 0,1 Indirekta skatter Arbetsgivaravgifter Nedsättningar Tjänstegruppliv m.m. Avgifter till premiepensionssystemet Skatt på kapital 172,7 7,7 12,6 1,3 1,4 1,9 4,4 Skatt på kapital, hushåll 32,3 7,2 10,2 2,2 2,9 3,2 5,6 Skatt på företagsvinster 89,0 0,0 2,1 1,1 0,4 0,0 -1,1 Avkastningsskatt 6,9 0,2 0,1 -2,4 -2,4 -1,6 -0,7 31,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 Stämpelskatt 8,9 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 Kupongskatt m.m. 4,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 -0,2 461,1 0,4 -2,4 -2,9 -3,6 -3,8 -6,1 Fastighetsskatt och fastighetsavgift Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 339,5 0,1 -1,7 -2,2 -2,2 -2,3 -4,5 Skatt på tobak 11,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 Skatt på etylalkohol 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Skatt på vin m.m. 4,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på öl 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 Energiskatt 40,9 0,1 -0,9 -0,8 -1,1 -1,1 -1,5 Koldioxidskatt 24,0 0,1 0,0 0,0 -0,3 -0,3 -0,2 4,4 -0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 -0,2 -0,3 Övriga skatter på energi och miljö Skatt på vägtrafik 16,5 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Skatt på import 5,2 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,2 Övriga skatter 7,2 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 11,5 0,7 1,3 0,5 0,5 0,5 2,6 -6,6 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 1,0 Restförda och övriga skatter Restförda skatter Övriga skatter Totala skatteintäkter EU-skatter Offentliga sektorns skatteintäkter 18,1 0,3 0,9 0,2 0,2 0,2 1,6 1 617,7 10,2 13,5 0,7 -2,3 -2,7 -8,5 5,2 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,2 -8,6 1 612,4 10,1 13,3 0,7 -2,4 -2,7 Kommunalskatt 597,3 1,4 2,4 3,0 1,8 1,5 0,5 Avgifter till ålderspensionssystemet 207,5 0,2 0,5 0,9 1,1 0,2 -4,0 807,6 8,5 10,4 -3,2 -5,3 -4,4 -5,2 Statens skatteintäkter 60 Diff. från föreg. prog. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 APPENDIX Appendix 3. Fortsättning Miljarder kronor Utfall 2013 Periodiseringar Uppbördsförskjutningar Betalningsförskjutningar Diff. från föreg. prog. 2014 2015 Diff. SB 2016 2017 2018 2015 -21,0 -10,0 -0,5 7,3 -2,2 0,2 8,0 13,6 -11,0 -2,1 8,7 1,1 0,3 4,3 -34,7 1,0 1,6 -1,4 -3,3 -0,1 3,8 -15,0 1,4 2,8 -1,7 -2,7 -0,1 2,4 varav ÅP-systemet -0,2 0,0 -0,2 0,2 0,0 0,0 1,0 varav Privat sektor -0,8 varav Kommuner -20,2 -0,4 -0,1 0,0 -0,6 0,1 varav Kyrkan 0,6 0,0 -0,9 0,1 0,0 0,0 1,1 varav EU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd Statens skatteinkomster Övriga inkomster 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 786,6 -1,5 10,0 4,0 -7,6 -4,2 2,8 -19,6 4,0 0,7 1,7 1,2 0,0 -0,8 2000 Inkomster av statens verksamhet 48,1 0,5 0,4 -0,6 -1,1 -1,2 -3,3 3000 Inkomster av försåld egendom 20,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -15,0 4000 Återbetalning av lån 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,9 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 -0,1 10,3 0,1 0,9 1,6 0,8 0,5 -1,2 -78,7 0,1 0,1 -0,1 0,0 -0,5 -0,7 -7,6 0,0 0,3 0,3 0,3 0,3 0,6 -16,8 6000 Bidrag m.m. från EU 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Totala inkomster 790,5 -0,8 11,6 5,2 -7,6 -5,0 Totala utgifter 921,4 -0,8 5,0 5,2 6,0 9,4 13,4 -130,9 0,0 6,7 0,0 -13,6 -14,4 -30,2 Budgetsaldo Källa: ESV SB= Statens budget. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 61 APPENDIX Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2014–2019 Procent om inte annat anges Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2014 2015 2016 2017 2018 Lönesumma (lp) 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 0,1 0,2 -0,1 -0,2 0,0 Antal arbetade timmar, anställda kal. korr. 1,9 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 0,0 0,2 0,1 0,0 0,2 Timlön, NR 1,9 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 Beskattningsbar förvärvsinkomst 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 0,3 0,2 0,1 -0,2 -0,1 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 0,1 0,2 -0,1 -0,2 0,0 Direkta skatter på arbete Indirekta skatter på arbete Lönesumma (lp) Skatt på kapital hushåll Kapitalvinster 23,5 -4,3 -8,6 4,6 4,6 4,6 12,0 3,7 -13,7 -0,4 -0,2 Inkomsträntor inklusive utdelningar 12,2 -5,0 -2,5 12,8 16,7 16,0 12,9 3,4 -7,7 1,0 -0,7 Utgiftsräntor -6,9 -11,4 3,1 17,5 26,7 25,3 -1,5 -3,8 2,4 -0,8 0,8 3,3 4,2 4,9 4,3 4,3 4,3 0,8 0,8 -0,8 -0,6 -0,3 56,9 58,1 59,4 61,3 63,9 66,6 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,2 2 484 2 497 2 510 2 524 2 524 2 524 0 0 0 0 0 3,1 3,6 3,9 3,7 3,8 3,9 -0,2 0,0 -0,4 -0,3 -0,2 0,2 -0,2 0,9 2,1 2,9 3,1 0,0 0,1 -0,2 -0,1 -0,1 Skatt på företagsvinster Bruttodriftsöverskott i företagssektorn Fastighetsavgift Inkomstbasbeloppet (tusentals kronor) Avgiftspliktiga småhusvärderingsenheter (tusental) Mervärdesskatt Hushållens konsumtionsutgifter (lp) Punktskatter KPI, juni-juni, fastställda tal Källa: ESV Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). 62 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 APPENDIX Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2010–2019 Miljarder kronor och procent av BNP Utfall Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 189 1 151 1 108 1 147 1 277 1 394 1 448 1 466 1 485 1 498 131 72 63 29 23 7 -16 Ändrad statsskuldsdefinition från jan 2012 50 Förändring av skulden till följd av: Lånebehovet1 1 -68 25 Skulddispositioner m m: Förändring av orealiserade valutakursdifferenser Förändring av upplupen inflationskompensation Förändring av förvaltningstillgångar Övertagandet av "Venantiuslån" Övrigt -25 7 -9 9 49 -8 -13 -7 -2 -2 1 3 -4 -2 -3 -8 2 4 8 5 -4 28 -12 -15 -4 7 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 -1 -1 0 0 -10 -13 -11 8 Summa skulddispositioner m m: -39 24 -36 -1 45 -9 -12 -3 6 3 Förändring okonsoliderad statsskuld -38 -44 39 130 117 54 17 20 13 -13 1 151 1 108 1 147 1 277 1 394 1 448 1 466 1 485 1 498 1 485 Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året Eliminering av statens eget innehav av statspapper Förändring konsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld vid utgången av året Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 38 32 34 41 48 48 49 50 51 52 -36 -38 37 124 110 54 16 19 12 -14 1 113 1 075 1 113 1 236 1 347 1 400 1 417 1 435 1 447 1 433 31,6 29,4 30,2 32,8 34,5 34,4 33,4 32,5 31,5 30,0 Källa: RGK och ESV 1 Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken. Kommentarer till tabell: • Statsskuldens förändring ett enskilt år beror i allt väsentligt på budgetsaldot, det vill säga det statliga lånebehovet. Andra faktorer som påverkar skulden kan dock vissa år vara betydande. De redovisas här under rubriken Skulddispositioner med mera. Exempelvis påverkas statsskulden av orealiserade valutakursdifferenser, eftersom skulden i utländsk valuta värderas till aktuella valutakurser medan budgetsaldot (ränteanslaget) enbart påverkas av realiserade valutadifferenser. Ett annat exempel är upplupen inflationskompensation på realobligationer, som påverkar statsskulden men inte budgetsaldot. Saldot påverkas först när sådan kompensation betalas ut, det vill säga vid obligationens förfallotidpunkt. En ytterligare faktor som ingår här är förändringen av förvaltningstillgångar inom Riksgäldens skuldförvaltning. Det är medel som tillfälligt placeras på penningmarknaden till dess de används för att finansiera statens lånebehov. Statsskulden redovi- sas brutto, det vill säga utan nettoredovisning mot sådana tillgångar. Posten avspeglar när Riksgäldens upplåning sker i en annan takt än utvecklingen av det statliga lånebehovet. • Riksgälden ändrade från januari 2012 definitionen av statsskulden. De viktigaste förändringarna var att mottagna säkerheter nu räknas in i skulden och att omvända repor i egna statspapper inte längre konsolideras bort. Effekten av förändringen blev att den redovisade statsskulden i början av 2012 blev 50 miljarder kronor högre än enligt det tidigare måttet. Statens skuldsättning ökade inte. Det var endast det officiella måttet på statsskulden som blev något högre. Maastrichtskulden påverkades inte då de nämnda posterna redan ingår i den. Skillnaden mellan de två skuldmåtten minskade alltså. • Elimineringsposten för statens eget innehav av statspapper avser framför allt Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 63 APPENDIX Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2013–2019 Miljarder kronor Utfall Budgetsaldo Avgränsningar Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2013 2014 2015 2016 2017 2018 -130,9 -72,2 -62,8 -29,0 -22,7 -7,3 16,3 0,0 0,0 6,7 0,0 -13,6 -14,4 56,4 -4,0 22,4 8,3 4,4 4,1 3,7 0,0 1,4 9,5 2,3 2,2 -1,1 Försäljning av aktier m.m. -20,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära utdelningar -4,5 -2,1 -4,8 -2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,4 -1,8 0,0 0,0 varav Specialfastigheter AB -2,1 varav Svensk Bilprovning AB varav Riksbanken Delar av Riksgäldens nettoutlåning varav CSN studielån (inkl engångseffekt 2014) varav premiepensionssystemet varav Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden 0,0 -4,5 -1,8 -2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 -1,8 0,0 0,0 94,6 23,0 14,3 15,1 10,5 6,4 4,4 0,0 0,2 3,7 4,8 3,6 -0,6 6,0 15,9 6,5 5,6 5,1 5,4 7,1 0,0 -0,6 0,2 -0,1 -0,5 -0,9 -0,6 -1,0 -1,9 -1,9 -1,4 -1,6 -1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 3,4 4,2 -0,6 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 0,0 0,8 0,1 0,0 0,0 0,0 10,0 10,5 6,1 2,2 0,0 0,0 0,0 3,4 4,6 4,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Aktieförsäljning Nordea (Stabilitetsfonden) -21,4 varav lån till Riksbanken 103,6 4,5 varav lån till Island 0,0 -1,9 varav lån till Irland 2,6 0,0 varav övrig utlåning/amortering netto i RGK varav Exportkreditnämnden varav lån till affärsverket Svenska kraftnät Övriga avgränsningar varav räntor, kursdifferenser, swappar m.m. varav kapitalhöjning Europeiska Investeringsbanken -2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,7 -0,5 -0,5 -0,1 -0,6 -0,6 -0,4 -0,5 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,1 -0,5 1,9 2,4 1,2 1,3 1,3 1,0 1,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 -13,1 -24,8 13,0 -4,5 -6,0 -2,3 -0,7 0,0 1,0 7,2 -0,7 -1,4 -0,6 -12,9 -10,6 15,3 -2,8 -3,5 0,0 1,5 0,0 0,1 9,3 -0,8 -1,0 0,0 0,8 0,7 0,5 0,5 0,5 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,2 -0,7 -0,6 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav engångseffekt CSN studielån varav kapitaliserade räntor CSN -2,1 -0,3 varav lån till Ukraina -11,7 1,1 0,0 2,5 0,0 varav amortering av gamla studielån m.m. -1,1 -0,9 -0,9 -0,7 varav förändring av pensionsskuld -2,2 -2,0 -2,0 -2,0 -2,1 -2,1 -2,2 0,0 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,9 -0,9 -0,1 0,5 -0,2 0,1 0,0 0,0 -0,1 -2,3 -0,1 -0,5 -0,5 0,0 1,4 -12,1 -11,6 -3,9 -7,9 -7,1 -0,4 11,6 -4,6 -7,3 2,2 1,3 -6,9 -10,4 -10,1 -0,4 10,0 0,5 -7,3 2,2 -0,2 -1,0 -2,5 0,0 0,0 1,5 2,6 -2,6 -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 11,6 11,6 -4,9 -9,1 -14,3 0,0 -0,1 -0,2 varav EU-sektorn (netto) varav EU-avgiften -2,2 1,4 30,6 14,0 varav periodisering av skatter 21,0 17,3 varav periodisering av räntor 9,6 Periodiseringar Övrigt varav skuldavskrivning CSN varav residual Finansiellt sparande i staten Procent av BNP -8,6 -5,9 -4,5 -3,0 2,6 -2,6 0,7 -1,9 -0,6 -0,6 -0,6 -0,7 -0,7 1,2 -0,7 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6 -0,7 -0,7 0,0 0,0 2,6 -1,4 1,2 -1,4 -43,2 -64,1 -1,1 -1,6 Källa: SCB och ESV Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 0,0 -5,0 varav periodisering EU-avgift, BNI 64 Diff. från föreg. prog. 3,0 2,5 3,0 -53,0 -33,0 -22,8 -11,8 12,2 -1,3 -0,8 -0,5 -0,3 0,3 0,0 0,3 0,3 -0,3 APPENDIX Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2014–2019 Miljoner kronor BP2015 Utfall 2015 2014 2015 2016 Prognos 2017 2018 2019 2015 Diff. från föreg. prog. 2016 2017 2018 Räntor: Periodisering -2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Räntor: Skillnad affärsdag/likviddag -7 Kassamässig korrigering: EU-avgiftsbetalningar -1 427 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Trafikverket, skillnad räntekonto/anslag -1 205 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 748 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -491 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -37 200 -39 100 -40 500 -42 100 -43 900 FMV, skillnad räntekonto/anslag 588 Finansieringsavgift/Arbetslöshetsavgift -187 Övrigt Totalt 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning: Premiepensionsavgifter, inbetalning Premiepensionsmedel, utbetalning -35 000 -35 334 35 000 Övrig förvaltn. premiepensionsmedel CSN, studielån (se även separat tabell) 14 000 CSN, kreditreserv CSN, servicekonto för räntebetalningar Investeringslån till myndigheter 1 000 Myndigheternas räntekonton RGK:s kredit- och garantireserv Stabilitetsfonden -4 000 varav Carnegie varav bankgarantiavgifter 0 0 0 100 35 650 35 500 37 400 39 800 41 900 44 200 0 -100 -100 -100 -1 074 -500 -500 -400 -400 -500 0 0 0 100 15 922 6 500 5 600 5 100 5 400 7 100 200 -100 -500 -900 -1 139 -779 -739 -750 -820 -939 4 21 39 50 232 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 169 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 0 0 0 0 -68 453 -17 -500 -1 100 -1 700 453 83 100 100 -156 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -3 492 -3 281 -3 507 -4 088 -5 088 -6 088 12 83 202 202 -49 -36 0 0 0 0 -36 0 0 0 0 -60 -3 0 0 0 0 0 0 0 varav stabilitetsavgifter -3 162 -3 300 -3 500 -3 600 -3 700 -3 800 0 0 0 0 varav adm.kostn. m. m. 14 12 12 12 12 12 2 2 2 2 -235 46 -19 -500 -1 400 -2 300 46 81 200 200 -68 61 0 0 0 0 61 0 0 0 4 636 -503 -300 -300 -300 -300 -203 0 0 0 varav räntor m.m. Insättningsgarantin Kärnavfallsfonden 0 Infrastrukturlån Trafikverket (se även separat tabell) 2 000 904 -300 -200 900 4 600 5 800 0 300 -1 000 -700 Lån till Riksbanken 1 000 4 467 10 003 10 527 6 095 2 204 0 3 396 4 613 4 101 172 Lån till Island 0 -1939 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lån till Irland 0 0 0 0 0 0 -1 281 0 0 0 0 0 812 0 0 0 0 812 0 0 2 427 1 200 1 300 1 300 1 000 1 000 0 0 0 0 -1 773 -1 100 -1 250 0 0 0 -100 -1 250 0 0 Lån till Ukraina Lån till affärsverket Svenska kraftnät Exportkreditnämnden Övrigt, netto Totalt 14 000 1 659 0 500 500 600 600 0 0 0 0 22 023 11 054 11 526 8 157 6 896 4 992 3 823 4 462 2 842 -976 Källa: RGK och ESV BP2015 = Regeringens beräkning i budgetpropositionen för 2015. Där specificeras större poster i miljarder kronor. Föreg.prog = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 65 APPENDIX Appendix 7. Fortsättning Bruttoredovisning av CSN:s studielån och Trafikverkets infrastrukturlån, miljoner kronor Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2015 2016 2017 2018 26 747 17 900 17 500 17 400 17 800 18 100 -100 -300 -500 -10 825 -11 400 -11 900 -12 300 -12 400 -11 000 15 922 6 500 5 600 5 100 5 400 7 100 0 0 -200 -400 200 -100 -500 -900 1 804 1 000 1 000 2 200 6 200 7 500 100 300 -1 300 -700 CSN: Nyutlåning, inkl. lån för kap. räntor from 2014 varav nytt lån för stock (till inkomsttitel) Amortering, avskrivningar m.m. Nettoutlåning 200 11 676 Trafikverket: Nyutlåning Amortering (belastar anslag inom UO 22) -900 -1 300 -1 200 -1 300 -1 600 -1 700 -100 0 300 0 Nettoutlåning 904 -300 -200 900 4 600 5 800 0 300 -1 000 -700 varav vägar 242 -200 0 1 800 5 200 5 700 -200 200 -1 100 -600 varav järnvägar 662 -100 -200 -900 -600 100 200 100 100 -100 Källa: CSN, RGK, TrV och ESV Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). 66 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 APPENDIX Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2014–2019 Miljarder kronor Utfall 2014 Anslag EU-avgift, försenad rabatt EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI-korrigering Inkomsttitlar 2018 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,0 6,8 -3,5 6,8 -2,6 2,6 12,0 2,2 0,1 0,0 Svensk Bilprovning, extra utdelning 0,3 Specialfastigheter, återföring av kapital Riksgäldskontorets nettoutlåning 2017 -5,8 Vasallen, extra utdelning CSN-lån i RGK för kapitaliserade räntor, till inkomsttitel 2016 -3,2 Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, extra utdelning Kassamässig korrigering Prognos 2015 2,1 11,7 0,0 0,0 -20,3 -7,4 -9,4 -6,5 -2,9 0,2 Premiepensionsavgifter, inbetalning 35,3 37,2 39,1 40,5 42,1 43,9 Premiepensionsmedel, utbetalning -35,7 -35,5 -37,4 -39,8 -41,9 -44,2 Övrig förvaltning av premiepensionsmedel 1,1 0,5 0,5 0,4 0,4 0,5 -4,6 0,5 0,3 0,3 0,3 0,3 0,1 -0,1 Carnegie (Stabilitetsfonden) 0,0 0,0 Lån till Island 1,9 Lån till Irland 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3 Kärnavfallsfonden Insättningsgarantifonden 0,0 Lån till Ukraina -0,8 Lån till Riksbanken -4,5 -10,0 -10,5 -6,1 -2,2 0,0 Lån till affärsverket Svenska kraftnät -2,4 -1,2 -1,3 -1,3 -1,0 -1,0 1,8 1,1 1,3 Exportkreditnämnden Lån till CSN för kapitaliserade räntor, till inkomsttitel Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk) Totala engångseffekter m.m. -11,7 -1,7 0,0 -0,5 -0,5 -0,6 -0,6 -14,1 -6,2 -2,6 -6,5 -2,9 0,2 Källa: ESV Anm.: Engångseffekterna under prognosperioden kommenteras på följande sida. Engångseffekter Statens budget påverkas av transaktioner av extraordinär karaktär, det vill säga engångsvisa eller tillfälliga händelser. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen av budgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter en eventuell justering för ändrade redovisningsprinciper. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ från och med 2014 specificeras i tabellen. Samtliga engångsposter från och med 1995 specificeras i publikationen Tidsserier Statens budget 2013, som finns tillgänglig på www.esv.se under rubriken Statens finanser, Officiell statistik. Engångseffekterna 1990–1994 framgår av en Temaskrift, Engångseffekter. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 67 APPENDIX Kommentarer till tabell på föregående sida: • EU:s långtidsbudget för 2014–2020 innehåller rabatter på Sveriges EU-avgift, vilka inte kommer hinna betalas ut förrän 2016. Det uppstår därför negativa engångseffekter för saldot på drygt 3 miljarder kronor för 2014 respektive 2015 och en positiv effekt 2016 på nästan 7 miljarder kronor när rabatterna betalas ut retroaktivt i form av sänkt EU-avgift. • Dessutom har retroaktiva korrigeringar höjt EU-avgiften (BNI-delen) 2014. Dessa har också lett till en återbetalning i början av 2015 på 2,6 miljarder kronor, vilken i nationalräkenskaperna periodiseras till 2014. På motsvarande sätt ses den här som en engångseffekt för saldot 2014 och 2015. Posten har tillkommit sedan föregående prognos. • Statens aktier i Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO) har sålts och köpeskillingen har kommit in till staten i form av en extrautdelning om 138 miljoner kronor i början av 2015. • Specialfastigheter AB återför i år 2,1 miljarder kronor av sitt kapital till ägaren staten. Detta var inte känt vid föregående prognos. • Från och med 2014 tar CSN lån i Riksgälden för kapitaliserade räntor på studielån. Stocken av kapitaliserade räntor vid ingången av 2014, 11,7 miljarder kronor, lånades också i Riksgälden. Beloppet tillfördes emellertid budgetens inkomsttitel 2811, vilket innebär att transaktionen var neutral för budgetsaldot. • En del av ålderspensionsavgiften betalas in som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgälden. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år. När pensionsrätten fastställts betalas premiepensionsmedlen (inkl. avkastning) från kontot till de fonder som pensionsspararna valt. Detta görs en gång per år, i december månad efter intjänandeåret. En del av kapitalet i den tillfälliga förvaltningen av pensionsmedlen placeras på kontot, medan huvuddelen placeras i obligationer. Förutom dessa in- och utbetalningsströmmar påverkas kontot av myndighetens övriga förvaltning av pensionsmedlen. 68 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 • Kärnavfallsfonden placerar en stor del av sina tillgångar i obligationer och resterande del på konto i Riksgälden. Kontoförändringen kan vissa år vara betydande. I år väntas behållningen öka med 0,5 miljarder kronor, vilket är mer än väntat i föregående prognos. Kommande år väntas behållningen öka med 0,3 miljarder kronor per år. • Även Insättningsgarantifonden har merparten av fondmedlen placerade i obligationer. Fondens kontobehållning i Riksgälden beräknas i år minska med 0,1 miljarder kronor. • Riksgälden sålde i februari 2009 aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Köpeskillingen betalades under 2009 och 2010. Dessutom medförde avtal om vinstdelning ytterligare inkomster under 2011–2014 och väntas ge mindre belopp även 2015. • År 2012–2013 utbetalades lån till Irland om motsvarande 5,2 miljarder kronor. Den första återbetalningen, en fjärdedel av lånet, sker enligt avtalet 2019. • Sverige har nyligen erbjudit Ukraina lån på 100 miljoner dollar, vilket motsvarar drygt 800 miljoner kronor. Lånet väntas kunna betalas ut under 2016. • År 2009 och 2013 lånade Riksbanken sammanlagt motsvarande cirka 200 miljarder kronor i dollar och euro i Riksgälden för att stärka valutareserven. När enskilda lån för Riksbankens räkning refinansieras till högre valutakurser stiger lånebeloppet, vilket ökar nettoutlåningen. Under prognosperioden ökar Riksbankslånet med totalt knappt 29 miljarder kronor, framför allt till följd av en högre dollarkurs. Det är drygt 12 miljarder kronor mer än i föregående prognos. • Affärsverket Svenska Kraftnät väntas öka sitt lån i Riksgälden för att investera i stamnätet, vilket höjer nettoutlåningen med 1– 2 miljarder kronor per år under perioden. • Exportkreditnämndens kontobehållning i Riksgälden har de senaste åren ökat markant. Den väntas fortsätta öka i år och nästa år, med drygt 1 miljard kronor per år, vilket är mer än beräknat i föregående prognos. APPENDIX Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2014–2015 De ingående anslagsbehållningarna för 2015 är 10,3 miljarder kronor. Vid innevarande års slut beräknas anslagsbehållningarna uppgå till 7,6 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till indragningar på 12,2 miljarder kronor. Indragningarna avser outnyttjade medel från tidigare år och påverkar vanligtvis inte utfallet, men reducerar de utgående behållningarna. Regeringen har beslutat om medgivna överskridanden på 0,1 miljarder kronor. Innevarande års prognos har reviderats ned med 4,5 miljarder kronor. När hänsyn tas till indragning av anslagsmedel innebär det att anslagsbehållningarna minskar med 2,7 miljarder kronor. Exklusive indragningar ökar behållningarna under året däremot med 9,5 miljarder kronor. I statens budget för 2015 beräknas behållningarna öka med 4,6 miljarder kronor. Förändring av anslagsbehållningar I statens budget anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post kallad Förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten Förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statens budget. I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på årets budget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten. Förändring av anslagsbehållningar 2014–2015 Utgiftsområden exkl. UO 26 Statsskuldsräntor Miljoner kronor Utfall 2014 Ingående anslagsbehållningar SB/Bprop. Ändringsbudget Prognos 2015 Diff från föreg. prog. 18 499 10 313 -171 834 674 853 331 0 10 480 0 0 273 104 104 Indragningar -16 065 -12 247 -12 247 Utfall/prognos Medgivna överskridanden 837 546 843 911 -4 454 Utgående anslagsbehållningar 10 313 7 591 -7 860 Förändring av anslagsbehållningar -8 186 -2 722 -7 689 7 880 9 524 4 558 Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar Källa: ESV SB = Statens budget för respektive år. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 69 APPENDIX Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2005–2019 Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Löpande momsbetalning byggtjänster Upplösning periodiseringsfonder, skatteeffekt 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 0,0 0,0 1,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 0,0 0,0 0,0 0,0 2,1 0,0 0,0 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14,0 12,0 1,0 0,0 10,7 2,0 0,0 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 14,0 12,0 Källa: ESV Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2010–2019 Miljarder kronor där inget annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Finansiellt sparande -1 -3 -34 -52 -81 -69 -62 -59 -52 -33 procent av BNP 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -2,1 -1,7 -1,5 -1,3 -1,1 -0,7 0 -3 0 0 -1 0 0 0 0 0 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4 -4 7 11 10 4 -1 -3 -3 -3 -0,1 i) Justering för engångseffekter procent av BNP ii) Justering för konjunkturberoende skatter (inkl. sammansättningseffekter skattebaserna) procent av BNP iii) Justering för kapitalskatter procent av BNP iv) Justering för konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter -0,1 0,2 0,3 0,3 0,1 0,0 -0,1 -0,1 -2 19 3 -2 1 4 4 4 4 -0,3 -0,1 0,5 0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 3 1 1 1 1 0 0 -1 -1 -1 procent av BNP 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa justeringar -5 -9 27 16 9 5 3 1 0 1 -0,1 -0,2 0,7 0,4 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 -6 -12 -7 -36 -72 -64 -59 -58 -52 -32 Konjunkturjusterat finansiellt sparande, % av trend-BNP -0,2 -0,3 -0,2 -0,9 -1,8 -1,6 -1,4 -1,3 -1,1 -0,7 Gap mot trend-BNP, procentenheter -0,4 0,5 -1,4 -1,9 -1,6 -0,7 0,0 0,3 0,4 0,3 1,1 0,2 0,4 0,5 0,4 0,1 -0,1 -0,3 -0,3 -0,3 procent av BNP Konjunkturjusterat sparande Gap mot trendarbetslöshet, procentenheter Källa: ESV 70 0,1 -12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 APPENDIX Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa 2007–2018 Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ursprungligt beslutat utgiftstak Reell sänkning av beslutat utgiftstak 949 Slutligt fastställt utgiftstak 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 -12 -11 Teknisk justering av beslutat utgiftsstak (se spec. nedan) 3 971 1 0 -14 938 957 0 6 13 10 2 4 2 -3 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 125 1 163 1 210 1 250 1 Sänkning i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2007. 2 Sänkning i enlighet med Riksdagens beslut m.a.a. Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1. 3 För prognosåren avses beslutade tak för 2015-2017 och förslag för 2018 m.a.a. Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1. Specifikation av tekniska justeringar av beslutat utgiftstak Prop. Justeringspost Bprop. 07 – Bprop. 08 Europeiska reg utv fonden, medel i territoriella program Regl statligt utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 – -0,05 0,1 Regl kommunalek utjämn pga avskaff fastigh.skatt bost -12,1 Regl kommunalek utjämn tfa minskad avdr.rätt pens.spar Premiepensionsutgift redovisas i hushållssektorn -0,9 -0,5 Jämställdhetsbonus på statsbudgetens inkomstsida Bprop. 09 0,1 -0,8 -0,04 Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens 2,0 Nivåhöjn statl utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn 0,3 Regl kommunalek utjämn pga förändr reseavdrag Bprop.10 0,3 0,3 -0,3 -0,3 Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens 3,5 3,5 Regl kommunalek utjämn pga breddad kom fast.avg -0,1 -0,1 Regl kommunalek utjämn pga höjd utj Sverige-Danmark Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,3 0,3 0,6 0,5 0,6 0,8 0,8 -2,2 -1,2 -0,8 Bruttobudgetering stöd till idrotten Sänkta takbegr utg tfa kostnadsmässig budgetering Bprop. 11 Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr t pens 7,5 7,5 Bruttored av avgifter hos Transportstyrelsen 1,1 1,1 Regl kommunalek utjämn pga höjd utj Sverige-Danmark 0,2 0,2 0,2 0,2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader Bprop. 12 Bprop. 13 2,0 0,1 Anslagsfinansiering av hemutrustningslån 1,1 Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus 0,2 0,2 Regl kommunalek utjämn pga förändrade 3:12 regler 0,2 0,2 0,2 Korrig bprop.11, bruttored av avg Transportstyrelsen -0,2 -0,2 -0,2 Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens 1,1 1,1 1,1 Regl kommunalek utjämn pga ändrad kom fast.avg 0,6 0,6 0,6 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,1 Regl kommunalek utjämn pga höjd utj Sverige-Danmark Bprop. 14 0,2 Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens. Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,0 Ändrade principer för redovisning av studielån 2,4 2,4 0,2 0,2 -0,5 2014/15:FiU1 Regl kommunalek utjämn: slopat avdrag pens.sparande -0,8 -2,6 Nivåhöjn statl utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn 0,3 0,3 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0,0 -0,4 Tak för bidragsersättning till nystartsjobb 0,5 0,7 Summa tekniska justeringar av beslutat utgiftstak Avrundningsdiff. i förhållande till faktisk justering av utgiftstak 0,0 -3,8 -0,3 -13,5 0,3 -0,6 0,2 5,8 13,1 10,4 2,2 4,3 1,9 -3,2 -0,2 0,2 -0,1 -0,4 -0,2 -0,3 0,1 0,2 Källa: Budgetpropositioner 2007-2015 samt Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1. Anm.: Med Tekniska justeringar enligt 2014/15:FiU1 avses de justeringar som fortfarande är aktuella efter Riksdagens beslut maa 2014/15:FiU1. Anm.: En fullständig tabell, från och med 1997, kan erhållas från ESV. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 71 APPENDIX Appendix 13. Beräkningsförutsättningar 2014–2019 Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2014 2,1 2,8 2,7 2,3 2,1 1,9 0,3 0,2 -0,3 -0,2 -0,1 BNP (lp) 3 908 3,5 4,0 4,2 4,1 4,1 4,0 0,4 0,3 -0,4 -0,3 -0,2 BNI (lp) 4 050 BNP (fp) 2015 2016 2017 2018 2019 2014 2015 2016 2017 2018 0,0 4,1 4,3 4,2 4,2 4,1 -3,3 0,3 -0,4 -0,3 -0,2 2,4 2,5 2,6 2,1 2,0 2,0 0,1 0,0 -0,2 -0,1 -0,1 1 817 3,1 3,6 3,9 3,7 3,8 3,9 -0,2 0,0 -0,4 -0,3 -0,2 1 587 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 0,1 0,2 -0,1 -0,2 0,0 1,9 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 0,0 0,3 0,1 0,0 0,2 1,7 2,8 2,9 3,3 3,4 3,4 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 1,4 1,4 1,0 0,9 0,8 0,6 0,0 0,2 0,1 0,0 0,1 Arbetslöshet enligt ILO (15-74 år)3 7,9 7,6 7,3 7,0 6,9 6,8 0,0 -0,1 0,2 0,4 0,4 Öppen arbetslöshet (16-64 år)3,4 5,5 5,2 5,1 5,0 4,8 4,8 0,0 -0,2 0,1 0,3 0,3 Hushållens konsumtion (fp) Hushållens konsumtion (lp) Lönesumma (lp) 2 Arbetade timmar, anställda, kal.korr. Timlön, NR Antal sysselsatta 4 772 Personer i arbetsm. pol. program3 KPI, årsgenomsnitt KPI, juni-juni, fastställda tal 314,7 3,7 3,6 3,4 3,2 3,2 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 0,2 1,0 2,1 2,9 3,1 0,0 0,1 -0,2 -0,1 -0,1 0,2 -0,2 0,9 2,1 2,9 3,1 0,0 0,1 -0,2 -0,1 -0,1 Prisbasbelopp 44,4 44,5 44,4 44,8 45,8 47,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inkomstindex5 155,6 158,9 162,4 167,6 174,8 182,2 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,4 Balansindex 146,8 150,6 159,7 167,6 174,8 182,2 0,0 0,0 0,6 -0,2 -0,4 3-mån ränta 0,4 0,0 0,1 0,9 2,2 3,2 0,0 -0,1 -0,1 -0,3 -0,3 5-års ränta5 0,9 0,2 0,8 1,7 2,9 3,8 0,0 0,0 -0,1 -0,3 -0,3 9,1 9,2 8,9 8,6 8,5 8,5 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 6,9 8,3 8,1 7,8 7,6 7,5 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6 5 SEK/EURO 5 SEK/USD5 Källa: AF, RB, SCB och ESV fp = fasta priser, lp = löpande priser. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15). 72 Diff. från föreg. prog Nivå1 1 Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år 2014. 2 Siffrorna avser lönesumma enligt NR. 3 I procent av arbetskraften. 4 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 5 Årsgenomsnitt. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 APPENDIX Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster 2012–2019 Miljarder kronor om inget annat anges Faktorinkomster Löner Lönesumma Utlandslöner, netto Företagarinkomster Räntor och utdelningar, netto Ränteinkomster Ränteutgifter (-) Utdelningar m.m. Arrenden (-) Driftsöverskott egna hem Transfereringar från offentlig sektor 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 839 1 891 1 961 2 032 2 099 2 184 2 275 2 358 1 494 1 530 1 587 1 652 1 715 1 787 1 863 1 937 1 476 1 512 1 568 1 633 1 695 1 766 1 841 1 914 18 17 19 19 20 21 22 23 87 92 97 101 104 109 113 118 205 214 225 225 223 230 239 242 33 27 20 10 11 23 41 56 70 55 41 40 40 48 60 75 244 244 249 258 254 257 260 264 3 3 3 3 3 3 3 3 53 56 53 55 56 58 60 62 555 580 586 602 626 647 667 688 Överföringar från privat sektor, netto 103 108 113 117 121 126 133 140 Skatter och avgifter (-) 627 654 671 712 736 773 806 839 11 11 9 9 9 9 10 10 1 859 1 913 1 980 2 031 2 100 2 174 2 259 2 338 163 174 182 188 194 200 206 212 1 715 1 761 1 817 1 882 1 955 2 026 2 103 2 186 Sparkvot, inkl. avtalspensioner och ppm 15,2 15,6 16,0 15,2 14,8 14,7 14,7 14,3 Sparkvot, exkl. avtalspensioner och ppm 7,8 7,9 8,2 7,4 6,9 6,8 6,9 6,5 Övriga överföringar till offentlig sektor (-) Disponibel inkomst Nettosparande i avtalspensioner och ppm Hushållens konsumtionsutgifter Källa: SCB och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 73 KONTAKTPERSONER Kontaktpersoner Prognosen Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Pernilla Lindblad, redaktör, 08-690 44 93 och Mikaela Bolin, 08-690 44 07. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Utgifter 1. Rikets styrelse 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning 3. Skatt, tull och exekution 4. Rättsväsende 5. Internationell samverkan 6. Försvar och samhällets krisberedskap 7. Internationellt bistånd 8. Migration 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13. Integration och jämställdhet 14. Arbetsmarknad och arbetsliv 15. Studiestöd 16. Utbildning och universitetsforskning 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. 19. Regional tillväxt 20. Allmän miljö- och naturvård 21. Energi 22. Kommunikationer 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel 24. Näringsliv 25. Allmänna bidrag till kommuner 26. Statsskuldsräntor m.m. 27. Avgiften till Europeiska unionen Kassamässig korrigering RGK:s nettoutlåning Inkomster Direkta skatter på arbete, periodiseringar Kapitalskatter hushåll Företagsskatter och återbetalning av lån Indirekta skatter på arbete Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Mervärdesskatt Punktskatter, försäljning och utdelningar Kommunala utjämningsavgifter Skattenedsättningar Bidrag från EU Kalkylmässiga inkomster Makroekonomisk utveckling Makroekonomisk utveckling Kommunsektorns finanser Ålderspensionssystemets finanser Offentliga sektorns finanser Svante Hellman Svante Hellman Karin Edlund Karin Edlund Anna Daniels Anna Daniels Anna Daniels Karin Edlund Stefan Gehlin 08-690 43 15 08-690 43 15 08-690 45 67 08-690 45 67 08-690 44 16 08-690 44 16 08-690 44 16 08-690 45 67 08-690 45 43 Anna Daniels Anna Daniels Karin Edlund Karin Edlund Pernilla Lindblad Pernilla Lindblad Pernilla Lindblad Stefan Gehlin Mikaela Bolin Mikaela Bolin Pernilla Lindblad Svante Hellman Svante Hellman Mikaela Bolin Stefan Gehlin Mikaela Bolin Svante Hellman Mikaela Bolin Svante Hellman Svante Hellman 08-690 44 16 08-690 44 16 08-690 45 67 08-690 45 67 08-690 44 93 08-690 44 93 08-690 44 93 08-690 45 43 08-690 44 07 08-690 44 07 08-690 44 93 08-690 43 15 08-690 43 15 08-690 44 07 08-690 45 43 08-690 44 07 08-690 43 15 08-690 44 07 08-690 43 15 08-690 43 15 Lalaina Hirvonen Björn Andersson Patrik Andreasson Lalaina Hirvonen 08-690 44 04 08-690 44 01 08-690 44 56 08-690 44 04 Björn Andersson Patrik Jonasson Patrik Andreasson Mikaela Bolin Pernilla Lindblad Mikaela Bolin Patrik Andreasson 08-690 44 01 08-690 43 76 08-690 44 56 08-690 44 07 08-690 44 93 08-690 44 07 08-690 44 56 Ann-Sofie Öberg Patrik Jonasson Mikaela Bolin Håkan Jönsson Håkan Jönsson 08-690 43 88 08-690 43 76 08-690 44 07 08-690 45 71 08-690 45 71 Avdelningen analys och prognoser e-post: [email protected], [email protected] EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015 75 Prognos mars 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna ESV gör Sverige rikare – Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. – Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Mars 2015 Drottninggatan 89 Box 45316 104 30 Stockholm Tfn 08-690 43 00 Fax 08-690 43 50 www.esv.se ISSN 1401-7865 ISBN 978-91-7249-363-6 ESV 2015:26 Ekonomistyrningsverket ESV 2015:26
© Copyright 2025