Faktabok Vart tar pengarna vägen?
Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett faktastöd. Talmanus finner du i PowerPoint-presentationens anteckningssidor. Merparten av det material som du finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket, Finansinspektionen och Kronofogden. Har du frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig av materialet, tveka inte att kontakta mig. Mycket nöje. Katrin Rundström, Projektledare Ekonomismart Sida 1 av 9 Vart tar pengarna vägen? Det är alltid viktigt att ha koll på pengarna. Särskilt viktigt är det när de ekonomiska förutsättningarna förändras, till exempel vid arbetslöshet, studier, familjebildning eller sjukdom. Fasta utgifter För att få koll på pengarna behöver man bland annat ha koll på de fasta utgifterna. Fasta utgifter är sådana utgifter som man brukar betalar i form av räkningar. Det kan vara hyra, räntor på eventuella lån, mobilabonnemang, försäkringar, bilskatt med mera. För att få koll på de fasta utgifterna i form av räkningar kan man göra en årsöversikt. När man gör en årsöversikt går man igenom årets alla månader och skriver upp när de olika räkningar kommer och hur mycket man ska betala. Ofta är inte räkningarna jämt fördelade mellan årets alla månader. De månader då det kommer fler räkningar kan det därför vara bra att ha lite extra pengar sparade. För att undvika ”betalningstoppar” i ekonomin kan man försöka att fördela års- och kvartalsräkningarna månadsvis. Om man tar kontakt med företagen så brukar det gå att lösa. Man kan också kapa topparna genom att ha ett separat betalkonto. Varje månad för man över en genomsnittlig summa av de fasta utgifterna under året till betalkontot, varifrån de löpande räkningarna sedan betalas. När man startar upp ett separat betalkonto är det viktigt att sätta in lite mer pengar än den genomsnittliga summan, detta för att det ska finns täckning under de månader då man betalar mer än genomsnittet i fasta utgifter. Vissa månader kommer det att finnas pengar kvar på betalkontot, efter det att alla räkningar har betalats. Dessa pengar kommer att användas till att ge täckning under de månader då man betalar mer än den genomsnittliga summan. Rörliga utgifter När man har fått koll på de fasta utgifterna, till exempel genom en årsöversikt, är det tags för de rörliga utgifterna, såsom mat, kläder, bensin, nöjen, frisören, tvättmedel och cigaretter. För att få koll på de rörliga utgifterna finns det olika metoder som man kan använda sig av. Några av dessa är: Kassabok; samtliga inköp under en period, exempelvis tre månader, skrivs upp i en kassabok, detta för att få en så rättvisande bild över inköpen som möjligt. När man har skrivit upp alla inköp under tre månaders tid, delas köpen in i olika utgiftsposter – till exempel mat, nöjen, transport och hygien – och delas med tre, detta för att få fram ett genomsnitt per månad. Sida 2 av 9 Spara kvitton; genom att spara kvitton kan man få en bra överblick över vad man lägger sina pengar på. För att få en så rättvisande bild som möjligt bör man spara alla kvitton under en tre månaders-period. Principen är den samma som för kassabok. Efter att man har sparat kvittona delar man in dem i utgiftsposter och delar med tre. Kontoutdrag; man går igenom kontoutdragen och kartlägger utgifterna. Detta ger emellertid inte en lika precis bild av vad man köper som att spara kvitton eller föra kassabok. Kuvertmetoden; när man har betalat alla räkningar tar man ut de pengar som är kvar och lägger kontanterna i fyra olika kuvert, ett för varje vecka. Den första dagen i veckan öppnar man ett kuvert och använder pengarna till veckans inköp. Metoden syftar till att kapa topparna inom månaden för att få en jämn fördelning från vecka till vecka. Budget – ett hjälpmedel En budget är ett prioriteringsverktyg som hjälper till att ge en överblick över vilka inkomster och utgifter man har. Den gör det också lättare att förändra sådant som man är missnöjd med i ekonomin. Med hjälp av budgeten kan man minska onödiga utgifter och satsa på annat som man hellre vill ha. Att göra en budget innebär att man skriver upp alla inkomster och utgifter och jämför de båda posterna. Budgeten kan göra det lättare att planera livet och inte bara chansa och hoppas på det bästa. I Konsumentverkets broschyr ”Koll på pengarna” kan man få konkreta råd om hur mycket pengar som är rimligt att lägga på vanliga hushållsutgifter. Med hjälp av Konsumentverkets budgetkalkyl kan man göra en egen budget. Många underskattar utgifterna vilket gör att budgeten inte blir realistisk. När man har gjort en budget är det viktigt att följa upp och se om den stämde eller om det är något som behöver justeras. Riksnorm för försörjningsstöd 2014 Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka. Riksnormen grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar. Normen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Sida 3 av 9 Gemensamma hushållskostnader inom norm 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers Förbrukningsvaror 110 130 230 260 320 370 420 Dagstidn., tele, TV-avgift 820 910 1 080 1 230 1 390 1 580 1 700 Summa gemens. kostn. 930 1 040 1 310 1 490 1 710 1 950 2 120 Persoliga kostnader inom norm Hemmavarande barn och skolungdom 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år Livsmedel med lunch 800 910 1020 1 160 1 340 1 530 1 810 1 830 dito utan lunch 670 730 840 910 Kläder/skor 300 400 400 430 480 580 580 600 Fritid/lek 40 130 130 250 410 470 500 500 Hygien (personlig) 540 480 120 80 120 200 300 290 Barn- o ungd.förs. 60 60 60 60 60 60 60 60 Summa pers. kostn. 1 740 1 980 1 730 1 980 2 410 2 840 3 250 3 280 Dito utan lunch 1 610 1 800 1 550 1 730 Ensamstående vuxen Sammanboende 1 730 2 820 Kläder/skor 550 1 090 Fritid/lek 400 810 Hygien (personlig) 270 600 2 950 5 320 Livsmedel Summa pers. kostn. Riksnormen tar hänsyn till: hur många personer som finns i hushållet, ålder på barn och skolungdomar, om barn och skolungdomar äter lunch hemma, och om vuxna är ensamstående eller sambor. Sida 4 av 9 Riksnormen innehåller kostnader för: livsmedel kläder och skor fritid och lek hygien barn- och ungdomsförsäkring förbrukningsvaror dagstidning telefon TV-avgift Spartips Bilen En bil är som regel inte en investering. Den är dessutom ofta dyrare än vad man tror, eller vill tro. I vissa fall kan man emellertid behöva ha en bil på grund av var man bor eller vilket arbete man har. När man ska köpa en bil finns det några saker som det kan vara värt att fundera över: Kostnaden för en bil varierar beroende på bilens ålder och storlek. Värdeminskningen drabbar nyare bilar hårdare än äldre. Å andra sidan är oftast driftkostnaderna högre för äldre bilar än för nya. Titta efter bilar med låg servicekostnad och låg bränsleförbrukning. Större bilar drar i allmänhet mer bränsle än mindre. Genomsnittsbilisten sparar cirka 800 kronor per år om bilen förbrukar fem centiliter mindre per mil. Bilens pris är oftast förhandlingsbart. Ska man köpa en ny bil bör man kontakta olika bilhandlare och jämföra priser och pruta. Kanske kan man få med något extra? Utgående modeller eller demobilar säljs ofta billigare. Om man tänker låna pengar till bilköpet är det bra att jämföra totalkostnaden för olika finansieringsalternativ. Priset på begagnade bilar kan variera kraftigt. Att köpa från en privatperson blir oftast billigare än från en bilhandlare. Nackdelen är att Konsumentköplagen då inte gäller. Därför bör man vara noggrann med att testa bilen före köpet. Köper man från en bilhandlare ska man kräva att få en varudeklaration. Det blir alltid dyrare att köpa bilen på kredit. Kanske går det att spara ihop till hela eller delar av summan? Sida 5 av 9 Man kan också minska kostnaderna för bilen genom att: Snålköra, något som sparar på både miljön och pengarna. Att köra fort är dyrt. Snabba accelerationer och häftiga inbromsningar drar bränsle och sliter på både bil och däck. Billigast och bäst för miljön är att köra på högsta möjliga växel, om möjligt hoppa över tvåan och fyran när man växlar upp. Använd motorvärmare i 1,5 timmar vid -15 grader och i 1 timme vid nollgradigt. Då slipper man kallstarter. Kontrollera också lufttrycket i däcken regelbundet, för lågt lufttryck gör att bilen drar mer bränsle än nödvändigt. Montera även bort eventuell takbox och lasta ur onödig last. Vårda bilen ömt. Sköter man om sin bil och är noga med underhållet kan det påverka värdeminskningen. Bilen blir också mer driftsäker. Följ tillverkarens servicerekommendationer för den så kallade avgasgarantin. Tillverkaren ger då garanti för de avgasrenande detaljerna under fem år eller 10 000 mil. Genom att tvätta bilen själv kan man spara tusenlappar. Om man väljer miljömärkta bilvårdsprodukter minskar även belastningen på miljön. Reparera trafiksäkerhetsfel innan besiktning av bilen både för säkerheten och för att slippa ombesiktning. Trafikförsäkringen Alla bilar som används i trafik ska vara trafikförsäkrade, därutöver kan man teckna andra fordonsförsäkringar, som hel- eller halvförsäkringar. Om bilen är i trafik så måste den registrerade ägare ha en trafikförsäkring. Det gäller även om bilen exempelvis är stulen, har användningsförbud, körförbud eller inte är i körbart skick. Bilen måste ställas av hos Transportstyrelsen för att kravet om trafikförsäkring ska sluta gälla. Omfattningen av olika försäkringar kan variera mellan olika försäkringsbolag och det kan vara stora skillnader i exempelvis försäkringspremier. Även om ett försäkringsbolag har den billigaste premien för en bilmodell behöver det inte innebära att de har de billigaste premierna för andra modeller. Kontrollera också att uppgifterna som lämnas till försäkringsbolaget korrekta. Om man anger att man kör 500 mil för mycket per år blir försäkringen flera hundra kronor dyrare. Det är lika viktigt att inte ange för låg körsträcka, då kan man få reducerad ersättning vid en olycka. Mat Mat är en stor utgift i budgeten och det kan vara svårt att veta hur mycket som är rimligt att lägga på mat under en månad. Som exempel kan sägas att om man lägger 1 000 kronor i månaden på mat motsvarar det cirka 33 kronor per dag. Det innebär att man äter för 11 kronor till frukost, 11 kronor till lunch och 11 kronor till middag. 33 kronor ska alltså Sida 6 av 9 räcka till alla dagens mål; en summa som motsvarar vad en kaffe kostar om man tar en fika på stan. Det är alltså inte realistiskt att tro att man bara kan lägga 1 000 kronor på mat i månaden under en längre period. För att få en näringsrik och varierad kost rekommenderar Konsumentverket att en man lägger 2 350 kronor på mat per månad och en kvinna 1 790 kronor. Äter man lunch ute får man lägga till minst 1 000 kronor. Prylar och kläder Vi har gått från ett slit-och-släng-samhälle till ett köp-och-släng-samhälle. När vi gör oss av med saker är det oftast inte för att de har gått sönder och inte går att använda längre, utan snarare för att vi har tröttnat på dem och vill ha något nytt. För att spara pengar på prylar eller kläder kan man: Köpa begagnade saker, till exempel möbler, inredning och kläder, i secondhandbutiker, på nätet och på auktioner. Dessutom kan man göra tvärt om – lämna in eller sälja saker och få en slant för dem istället för att slänga dem. Nya prylar och kläder – och då speciellt plastleksaker – innehåller många farliga gifter som man sällan känner till. Att köpa begagnade leksaker till sina barn är alltså bättre för deras hälsa än att köpa nya. Byta med varandra. Bokbytardagar eller klädesbytardagar med vänner, familj eller kollegor. Slow fashion, slow design, redesign betyder att saker designas och tillverkas på ett sätt som baseras på kvalitet och med en medvetenhet om hur arbetare, naturen och samhället påverkas av produktionen och konsumtionen. Sakerna håller längre och blir mindre trendkänsliga så att de inte behöver bytas ut lika ofta. Försöka att undvika impulsköp. Ett sätt kan vara att ha ett ”ha skoj-konto” där man sätter in de pengar man får spendera utan att ”tänka till”. När de pengarna är slut finns det heller inget utrymme för impulsköp. Vara aktiv och jämför priser. Genom att ha koll på olika abonnemang, exempelvis mobilen, bredbandet och elen, kan man spara pengar. Det är bra att ta reda på vad som gäller innan man handlar. Om ett erbjudande verkar vara för bra för att vara sant, då är risken stor att det just är på det sättet. Det är viktigt att läsa villkoren och det finstilta noggrant och fundera ett varv extra innan man bestämmer sig. Fundera över gymkort och busskort, tränar man på onödigt dyra ställen? Hur ofta kommer man egentligen iväg? Att gå eller cykla kan ibland vara ett alternativ till att åka buss? Besöka statsbiblioteken, där finns böcker, filmer, spel och serier att låna gratis eller till en mycket låg kostnad. Där finns även tidningar och datorer att använda. Sida 7 av 9 Ladda ner från nätet. Det finns mycket som är gratis och lagligt att ladda ner eller streama på internet. Kollektiv konsumtion Ett trendigt sätt att hushålla med pengar är att dela på kostnader med andra. Nya trendspaningar visar att man inte längre sätter lika stort värde i att äga saker som man gjort tidigare. I ett samhälle där man värdesätter personliga egenskaper mer än ägande, blir tillgång till saker och tjänster mer relevant. Bilpool är ett sådant exempel, men det kan gälla allt ifrån att dela på kostnader genom att byta eller låna av varandra till att äga tillsammans. Några olika sätt att dela på kostnaderna är: Flexidrive (hyr ut bilen när man inte behöver den, allt administreras via en internetsida) Skjutsgruppen (samåkning via nätet) Airbnb (hyr varandras hem, hela världen) Couchsurfing (sov gratis på en soffa, hela världen) Coffice (dela kontor med andra på ett kafé) ToolPool (låna verktyg av butiken, de tjänar istället pengar på att sälja skruv och spik) SnapGoods (låna grejer av varandra) Klädoteket (som bibliotek fast för kläder) My ex-boyfriends jewelry (nätsida för att sälja gåvor från sitt ex) Tjänster såsom Spotify och Netflix utvecklas hela tiden. De gör det möjligt att konsumera utan att nödvändigtvis äga. Sparande Att ha ett sparande ger större frihet i vardagen. Sparade pengar är också tryggt att ha, både om diskmaskinen plötsligt går sönder eller om man blir arbetslös. Ett sparande gör det lättare att planera och hantera ekonomin mer långsiktigt. De flesta behöver lägga undan pengar för såväl kortsiktiga som långsiktiga mål. Många rådgivare rekommenderar att man sparar cirka 10 procent av sin lön efter skatt. Det finns många olika sätt att spara och få sparkapitalet att växa. Det underlättar at se sparandet som en fast utgift som man anpassar efter hur mycket ekonomi tillåter. Sätt av mer när lönen stiger och mindre om den sjunker. Genom att spara pengarna på ett särskilt konto så saknar man dem mindre i vardagen. Det kan också vara bra att försöka få sparandet att sköta sig självt. Att lägga in en automatisk överföring från lönekontot är snabbt och enkelt gjort. Buffertsparande Ett bra första steg är att spara ihop till en buffert för oförutsedda kostnader. Ett första mål kan vara att ha en månadslön på buffertkontot. Det är bra att ha en buffert för oväntade utgifter, det är faktiskt ett sätt att leva billigare. Bufferten gör att man slipper låna pengar för att betala de oförutsedda utgifterna. Om man har en buffert kan man dessutom passa på att köpa det Sida 8 av 9 man verkligen behöver när det är rea. Att betala kontant är i princip alltid billigare än att hyra eller köpa på avbetalning. Hur stor buffert man behöver beror på hur man lever, bor och vad man prioriterar. Om man till exempel bor i ett hus behöver man vanligtvis en större buffert än om man bor i en lägenhet. Buffertsparandet bör vara lättillgängligt, det vill säga att man inte har bundit upp det i inversteringar, värdepapper eller aktier. Ett bra sätt att buffertspara är att sätt in pengarna på ett sparkonto i en bank. Bankerna har olika typer av sparkonton som har olika räntor, avgifter och villkor. Det är bra att jämföra bankernas villkor och välja ett konto som passar. Målsparande Vid sidan av buffertsparandet kan man också målspara. Det är lättare att spara om man har ett konkret mål, kanske kan det vara en resa, en soffa eller kontantinsatsen till ett hus. Man kan naturligtvis också spara utan att ha ett tydligt mål i sikte och efterhand komma fram till vad man ska använda pengarna till. Målsparar man på lite längre sikt, exempelvis till handpenningen på ett hus, kan man överväga att placera pengarna i aktier eller fonder. Historiskt sett är aktier den placering som har gett bäst avkastning, men tidigare resultat är ingen garanti för framtida avkastning. När man aktiesparar kan man välja mellan olika risknivåer. Aktiesparande innebär alltid en risk och det finns som sagt inga garantier för att man inte förlorar pengarna. Obligationer, som innebär att man lånar ut och får ränta på pengarna, är ett annat sätt att spara långsiktigt. Glöm inte att det är lika viktigt att veta vilka avgifter som finns för sparandet som avkastningen. 1,5 procent i avgift låter kanske inte så mycket men på 40 år har avgiften ätit upp nästan 40 procent av kapitalet. Privat pensionssparande Det svenska pensionssystemet består av flera olika delar. Den minsta delen utgörs av det privata pensionssparandet, alltså de pengar som man själv väljer att sätta undan till den framtida pensionen. De flesta har störst utrymme att pensionsspara privat i medelåldern, efter ett långt arbetsliv och att barnen har flyttat hemifrån. Vissa väljer dock att börja pensionsspara tidigt. Fördelen med att börja tidigt är att man bara behöver spara ett par hundralappar i månaden för att den framtida pensionen ska öka, man kommer ju att spara under många år. Om man väljer att börja pensionsspara tidigt är det bra att välja fonder som har låga årsavgifter, annars riskerar en stor del av sparpengar att ätas upp av bankernas och fondbolagens avgifter. Att börja pensionsspara när man är ung är inte alltid nödvändigt. Som ung behöver man ofta pengarna till annat, såsom bostad, möbler, barn och en buffert för oförutsedda utgifter. Många vill också köpa ett eget hus eller en lägenhet och måste spara till kontantinsatsen. Pensionssparande är ett bundet sparande till dess att man går i pension, man kan inte röra pengarna även om man skulle behöva. Sida 9 av 9
© Copyright 2024