SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE
Tillsyn av tränings- och
gymanläggningar
Miljö- och hälsoskyddsavdelningen
Tillsyn av tränings- och gymanläggningar
Ronnie Sjölander
Maria Wahlström
Citera gärna ur skriften men ange källa
© Författaren och Gävle kommun 2014
Grafisk form Pangea design
www.gavle.se
Sammanfattning
Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har under 2014 gjort kontroller på 19 st gym.
Kontroller har utförts av hygien- och rengöringsrutiner för lokaler och utrustning samt
rutiner för underhåll av gymlokaler, dusch- och omklädningsutrymmen. Vi har gjort
mätningar av varmvattentemperatur i syfte att förebygga legionellarisker. Vi har
kontrollerat att ändamålsenliga produkter används för rengöring och desinfektion. Rutiner
för avfallshantering, ventilation och temperatur har kontrollerats. Rutiner för att hålla en
lämplig ljudnivå i lokalerna vid exempelvis gympingpass har granskats.
Helhetsintrycket har varit bra och företagen har i regel en god nivå på egenkontrollen
avseende hygien och smittskydd. Rutiner för daglig städning av lokalerna finns. Även
tagytor (ytor man tar på ofta t.ex. handtag) på träningsredskap rengörs, normalt sett någon
eller några dagar per vecka. Rengöring av ytor som t.ex. högre liggande horisontella ytor
har endast i ett fåtal fall ansetts behöva få mer frekvent rengöring.
Resultaten visar i drygt hälften av kontrollerna att kundanpassad information saknas om
att personer med pågående infektioner, hudinfektioner och sår inte bör vistas i lokalerna
alternativt lägga om ev. hudåkommor i syfte att minimera risk för smittspridning.
Kundanpassad information med instruktion om att brukarna ska göra rent tagytor, bänkar
och stretchingmattor saknas ofta, trots att det är meningen att kunderna ska komplettera
den grundläggande rengöring som gymföretaget sköter.
Knappt hälften av de besökta anläggningarna hade någon form av anmärkning på duschoch omklädningsrum, oftast var det bristande underhållsåtgärder som kan innebära att
utrymmena blir svåra att rengöra effektivt. Bristfälligt rengjorda och/eller belamrade
städutrymmen förekom på åtta av de undersökta anläggningarna.
Tre av anläggningarna hade marginellt bristfälliga temperaturer på tappvarmvatten, strax
under + 50 °C. Det har dock föranlett avvikelse och uppmaning om snar åtgärd för att
minimera tillväxt av legionella.
Ljudnivån på musikljud vid gympingpass eller annars i gymlokalerna har inte bedömts
vara ett större problem. Oftast uppger man att nivån får vara högst ca 80 dB(A), vilket inte
är en fara för hörseln under t.ex. ett 1-2 timmars besök på ett gym.
Innehållsförteckning
Inledning
2
Syfte
2
Metod
2
Resultat
3
Diskussion
5
Uppföljning
6
Aktuell lagstiftning
7
Inledning
Under hösten 2014 har Miljö- och hälsoskyddsavdelningen bedrivit ett projekt
om tillsyn av träningslokaler med inriktning på gym.
Idrottsanläggningar, gym och träningslokaler är inte anmälningspliktiga enligt
miljöbalken. Det innebär att man inte behöver kontakta Byggnads- och
miljönämnden för att starta denna typ av verksamhet. Men miljöbalkens regler
gäller ändå gym och träningslokaler och det är nämnden som kontrollerar att
reglerna följs. I miljöbalkens 26:e kapitel finns t.ex. regler om
verksamhetsutövarens kontroll, innebärande bl.a. krav på fortlöpande planering
och kontroll av sin verksamhet för att förebygga risker för att olägenheter för
människors hälsa uppkommer.
Karaktäristiskt för gym och idrottslokaler är att ett stort antal personer använder
hygienutrymmen och utrustning. Behovet av ett väl fungerande arbete med att
hålla god hygien i duschar, toaletter och omklädningsrum och att hålla redskap
rena är därför stort.
Riskerna för smittspridning gällande förkylningar, influensa, vinterkräksjuka
men även t.ex. antibiotikresistenta bakterier, är skäl för att hålla en god nivå på
det rutinmässiga hygienarbetet, t.ex. genom att återkommande rengöra tagytor,
bänkar och liknande. Vidare kan bristfällig hygien, städning och underhåll
orsaka spridning av smitta såsom bakteriella hudinfektioner, vårtor eller
svampinfektioner (särskilt fotsvamp), men även legionella vad avser otillräcklig
temperatur i duscharnas varmvattensystem.
Syfte
Syftet med projektet har dels varit att höja företagens medvetande om
egenkontrollkravet i miljöbalken, dels att kontrollera efterlevnaden av ett antal
relevanta häloskyddsaspekter såsom hygien, smittskydd, städning, underhåll
och legionellarisk m.fl.
Ett annat syfte har varit att ge en bild av tillsynsbehovet på denna typ av
verksamheter samt föreslå lämplig tillsynsfrekvens.
Metod
Gymlokaler valdes ut som avgränsning för tillsyn denna gång för att de typiskt
har stor genomströmning av människor samt generellt sett mycket tagytor där
risk för spridning av smitta kan förekomma. Det finns givetvis även andra typer
av träningsanläggningar som inte prioriterats vid detta tillfälle.
Totalt har 19 anläggningar besökts inom kommunen. Grunden för urvalet har
varit företagsregistret. Bokade besök med en systematisk genomgång av rutiner
tillsammans med verksamhetsansvarig gjordes. Flera av gymmen är s.k. 24timmarsgym och bemannade endast delar av dagen eller obemannade med
kodlås.
En checklista med 17 st. kontrollpunkter togs fram (bilaga 1).
Aktuell lagstiftning samt annan viktig information finns listat i Bilaga 1.
En enkel åtgärd som komplement till goda hygien- och städrutiner.
Resultat
Kontrollpunkter med antal avvikelser redovisas nedan i fallande ordning. Se
även Figur 1. Totalt antal kontrollerade verksamheter är 19 st.

Instruktioner till kund, 12 st
Kundanpassad information bör finnas om att personer med pågående
infektioner, hudinfektioner och sår inte bör vista i lokalerna alternativt
lägga om ev. hudåkommor. Någon form av instruktion till kund om att
göra rent efter sig är lämpligt. Motsvarande utrustning för rengöring bör
finnas lätt tillgänglig.

Dusch-/ omklädningsrum bedöms vara lättstädat, väl
underhållet samt hålls rent, 9 st
Ytorna bör vara lätt rengörbara, vägg- och golvbeläggning bör vara hel,
risk för vattensamlingar på golvet bör undvikas. Obehandlade träytor i
dessa utrymmen bör undvikas.

Tillgång till städutrymme, 8 st
Avskilt ventilerat utrymme bör finnas. Fuktig städutrustning bör kunna
hängas upp. Utslagsvask med tappställe bör finnas. Utrymme bör vara
rent och obelamrat.

Lokalen bedöms vara lättstädad, 5 st
Lätt rengörbara ytor, fri från ovidkommande föremål, textilier bör vara
lättskötta. En städplan bör finnas där det framgår allt som ska städas,
hur ofta, hur det ska utföras och i förekommande fall av vem det ska
göras.

Utrustningen bör vara lättstädad, 5 st
Ytor ska vara lätt rengörbara.

Kontroll av varmvattentemperatur i tappställe, 3 st
Minst + 50 °C på tappvarmvatten måste uppfyllas.

Ändamålsenliga produkter bör användas, 3 st
Förekommande rengörings- och desinfektionsprodukter bör vara
anpassade till användningen.

Tillgång till kundtoalett, 2 st
Flytande tvål och engångshanddukar bör finnas. Rekommendation att
handdesinfektionsmedel finns.

Ventilation, 2 st
Ventilationsflöde om exempelvis 10 l/s och person, eller annars anpassat
till den aktuella verksamheten bör finnas.

Städmetoder för utrustning och ytor som kommer direkt i
kontakt med hud, 1 st
För att motverka spridning av ev. smittämnen bör dessa ytor
återkommande rengöras av verksamheten. Redskap som har spruckna
eller skadade ytskikt bör kasseras eller renoveras.

Lukt, 1 st
Avvikande lukt som kan indikera kemiska eller mikrobiella emissioner
från byggnadsmaterial eller avlopp bör ej finnas. Bristfällig effektivitet
på ventilation i förhållande till beläggningsgrad kan också orsaka
upplevelse av dåligt luft.

Ljud, 1 st
Rutiner bör finnas för kontroll av ljud där höga ljudnivåer kan
förekomma.

Egenkontroll av verksamheten, 0 st
Verksamhetsutövaren ska fortlöpande planera och kontrollera
verksamheten för att motverka olägenheter för människors hälsa.
Rutiner för att ta emot klagomål/ synpunkter på hälsa och säkerhet bör
finnas.

Termisk inomhusmiljö, 0 st
I offentlig lokal bör lämplig temperatur anpassad till verksamhet finnas.

Avfall, 0 st
Avfallsbehållare med kapacitet anpassad till mängden avfall bör finnas.

Säkerhet, 0 st
För att undvika olyckor bör träningsutrustning underhållas efter behov.
Antal avvikelser per kontrollpunkt vid tillsyn av
gymanläggningar 2014
14
Antal avvikelser
12
10
8
6
4
2
0
Kontrollpunkt
Figur 1. Antal avvikelser per kontrollpunkt vid Samhällsbyggnad Gävles tillsyn av gymanläggningar i Gävle kommun 2014.
Diskussion
Ett gym i Gävle kommun har i medeltal ca 150 besökare/ dag med en variation
från 30 på mindre anläggningar och uppemot 1000 besökare dagligen på större
anläggningar. En god grund för hygienarbetet på en anläggning är allmänt
viktigt ur folkhälsosynpunkt men kan även ses positivt ur samhällsekonomisk
synpunkt då antalet sjukskrivningar bör minska. Trenden med en ökning av
antibiotikaresistenta bakterier, exempelvis MRSA, i samhället motiverar också
att ha bra rutiner för rengöring av lokaler och utrustning.
Gymföretagen har enligt vår uppfattning haft en god nivå på sitt hygienarbete.
Städ- och rengöringsrutiner för lokalen finns och frekvensen på städningen har
oftast ansetts rimlig. Rutiner har oftast också funnits för att göra rent
utrustningens tagytor, bänkar, stretchingmattor och liknande. Detta sker som
regel inte dagligen utan endast några dagar per vecka. Det är ur gymföretagens
synvinkel meningen att kunderna ska sköta den tätare rengöringen efter att de
använt en träningsutrustning. Det har så gott som alltid funnits sprayflaskor och
torkpapper utställt i lokalerna, ibland med anslag om hur de ska användas och
ibland underförstått hur de ska användas, dvs instruktion har saknats.
Vi har inom projektet sagt att ändamålsenliga medel för att rengöra dessa ytor
bör användas. De medel som används idag är ofta fysikaliskt verkande framtaget
av gymgrossister. Ibland finns även alkoholbaserade medel. Vid användande av
kemiskt ytdesinfektionsmedel rekommenderar Landstingets vårdhandbok att
isopropanol ca 45 volymprocent innehållande tensider används, vilket framförts.
Ej ändamålsenliga produkter har i vissa fall använts, exempelvis utspädd
handdesinfektionsmedel och köksrengöringsmedel som används för
ytdesinfektion eller ytrengöring.
Höga krav har ställts på omklädnings- och duschrum så att de är väl underhållna
och väl rengjorda. Obehandlade träytor i samband med fuktiga miljöer i duschoch omklädningsrum accepteras inte. Det har dock bara i något enstaka fall varit
avvikelse på grund av mer omfattande brister i underhåll av dusch- och
omklädningsrum.
Städutrymmena är påfallande ofta belamrade och har sämre rengöring än
lokalerna i övrigt. Andra förekommande avvikelser är dammsamlande ytor i
lokalerna som ”glöms bort” liksom slitna ytskikt på utrustning som omöjliggör
bra rengöring eller desinfektion.
De bristande temperaturer som förekommit på tappvarmvatten har varit
marginella, strax under + 50 C. Det har dock föranlett avvikelse och uppmaning
om snar åtgärd.
Punkter som i övrigt föranlett anmärkning är t.ex. brister i ventilationens
funktion eller avsaknad av rutiner för att kontrollera ljudnivåer vid
gympingpass. I regel har gymföretagen själva strängare krav på ljudnivåerna än
vad lagstiftningen kräver.
Uppföljning
Rapporten kommer att vara del av underlag för tillsynsplanering.
Uppföljning av avvikelser sker inom ramen för den fortlöpande tillsynen.
Bilaga 1
Aktuell lagstiftning
Miljöbalken 2 kap., allmänna hänsynsregler
Miljöbalken 26 kap. 19§, verksamhetsutövarens kontroll
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om:
inomhus FoHMFS 2014:13
Handböcker
- Objektburen smitta
nomhus
Socialstyrelsens handböcker tillhandahålls numera av Folkhälsomyndigheten
som tagit över flera av Socialstyrelsens tidigare uppgifter.
Mer information
Miljösamverkan Västra Götaland, Handläggarstöd för gym- och
idrottslokaler. 2014.