Lars Brask
Boverket
Box 534
371 23 Karlskrona
Sollentuna 2015-03-17
Handläggare: chefsjurist Ulf Stenberg
Boverkets regeringsuppdrag om ovårdade tomter och
förfallna byggnader
Villaägarnas Riksförbund har lämnats möjlighet att inkomma med synpunkter med
anledning av Boverkets regeringsuppdrag rörande ovårdade tomter och förfallna
byggnader1.
Bakgrund
Villaägarnas Riksförbund och Länsstyrelsen Värmland har var för sig kommit med
förslag till regeringen. Regeringen har därefter gett Boverket i uppdrag att utreda och
föreslå åtgärder avseende ovårdade tomter och förfallna byggnader.
Villaägarnas Riksförbund har för sin del tagit upp att det borde införas en tydligare
lagstiftning rörande träd och buskar på fastigheter, då den nuvarande avsaknaden av
sådan lagstiftning, kan leda till missämja mellan grannar.
Länsstyrelsen Värmland har påtalat att när byggnader förfaller och tomter blir
nedskräpade, upplevs den förfulade närmiljön som störande av grannarna. Det kan röra
sig om att tomterna är fulla med gammalt avfall som drar till sig skadedjur samt hus som
kan innebära en säkerhetsrisk för barn. En sådan närmiljö kan påverka fastighetsvärdena
negativt i närområdet.
Orsaken till att fastighetsägaren inte åtgärdar problemen kan vara att denne är sjuk,
saknar ekonomiska möjligheter eller att åtgärdandekostnaden är hög i förhållande till
fastighetens värde. Ibland lyckas kommunen inte komma i kontakt med den som äger
huset och har att åtgärda problemen. Möjligheter finns i nuvarande lagstiftning för
kommunerna att utföra åtgärder på fastighetsägarens bekostnad, men om man inte lyckas
få kontakt med ägaren, riskerar kommunerna att få stå för kostnaderna själv. Det kan
leda till att kommunerna avstår från att vidta åtgärder, vilket gör att grannarna inte blir
av med olägenheterna.
1
Regeringsbeslut 2014-09-04, S2014/2300/PBB samt S2014/6519/PBB
Villaägarnas synpunkter
Villaägarnas Riksförbund har fått synpunkter från sina medlemmar om att det vore
önskvärt med en tydligare lagstiftning rörande träd och häckar på fastigheter.
Avsaknaden av tydlig lagstiftning leder ibland till missämja grannar emellan. Det är
egentligen förhållandevis märkligt att byggnation på fastigheter är starkt reglerat i
Sverige, medan det nästan helt saknas reglering för växtlighet på fastigheter, trots att tät
växtlighet kan ge upphov till liknande barriär- och skuggeffekter som byggnader. Med
anledning av medlemmarnas synpunkter och den otydliga lagstiftningen, valde förbundet
att göra en internationell jämförelse, se bilaga 1. Den gav vid handen att lagstiftningen i
Danmark, Norge, Tyskland och England är betydligt tydligare. Villaägarnas Riksförbund
ser positivt på att lagstiftningen förtydligas, så att det även i Sverige blir klart vad som
gäller.
Villaägarnas Riksförbund välkomnar att åtgärder vidtas för att närmiljön ska kunna
förbättras och att problemet med ovårdade och förfallna byggnader ska kunna minska.
Länsstyrelsen Värmland har i sin skrivelse2 den 7 mars 2014 på ett bra sätt beskrivit
vilka problem, som kan uppstå för omgivningen till följd av ovårdade tomter och
ovårdade byggnader.
Det kan precis som Länsstyrelsen Värmland föreslår finnas skäl att se över
möjligheterna att förenkla möjligheterna till delgivning av ägare till ovårdade tomter och
förfallna byggnader. Anledningen är att många ärenden idag strandar till följd av att man
inte lyckas delge ägarna. När det gäller fastigheter som ägs av personer, vilka inte är
bosatta i Sverige, kan det precis som Länsstyrelsen Värmland föreslår, finnas anledning
att titta närmare på om inte dessa måste ange en delgivningsmottagare i Sverige, som är
behörig att ta emot delgivningar för deras räkning. En sådan ordning finns i 8 kap 40 §
aktiebolagslagen, vilken innebär att om bolaget inte har någon behörig ställföreträdare
som är bosatt i Sverige, ska styrelsen bemyndiga en särskild delgivningsmottagare som
är bosatt här att på bolagets vägnar ta emot delgivning.
Det finns idag möjlighet att ansöka om byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelserna i
Sverige. Bidraget är till för att stödja bevarandet av byggnader, parker, trädgårdar och
andra anläggningar, som har högt kulturhistoriskt värde. Bidraget förbättrar närmiljön.
En tanke skulle därför kunna vara att anslå statliga medel till en närmiljöfond.
Kommunerna skulle kunna få täckning för sina kostnader ur fonden för att komma till
rätta med ovårdade och förfallna byggnader, när de inte lyckas få täckning för sina
kostnader från fastighetsägarna. Effekten av en närmiljöfond skulle precis som med
byggnadsvårdsbidraget, kunna bli en förbättrad närmiljö.
VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND
Gunnar Jansson
Förbundsdirektör
2
Referens 404-1636-2014