Nyinflyttad 3 Inte alltid husens fel 6 Städbar innemiljö 7

kundkontakt
en kundtidning från Lokalförvaltningen
Nr 2 2014
Nyinflyttad 3
Inte alltid husens fel 6
Städbar innemiljö 7
Framtidens äldreboende 12
Direktören har ordet
• Säkerställa god fastighetsförvaltning, vilket innebär att sköta
drift av mark, byggnad och
installationer samt underhåll.
Hej alla kunder!
Först och främst vill jag tacka alla som tar
er tiden att kommunicera positiv feedback
till medarbetare och chefer i vår organisation. Det är så viktigt att få ert kvitto på när
vi lyckas tillgodose era förväntningar. Jag har
under senaste månaden fått till mig en hel
del positiv feedback från olika håll hos er.
Det är härligt att höra hur ni uttrycker er
om vår organisation och den utveckling vi
jobbar med. Det beskrivs att det är en tydlig
känsla av att vi verkligen vill skapa samarbete
och föra dialog och att lokalförvaltningen
mer och mer uppfattas som en genuin serviceorganisation.
Dessutom har jag fått till mig flera positiva
uttalanden om enskilda medarbetare hos oss
som har presterat väldigt bra i samband med
svåra dilemman. Det ger oss en tydlig känsla
av att vi är på rätt väg!
Vi är självklart medvetna om de brister vi
har, utifrån era förväntningar, och gör allt
för att utveckla både vår organisation men
också oss som individer/medarbetare/chefer,
för att ni ska bli mer nöjda med vår kvalitet.
Och då är det oerhört viktigt för oss med
er feedback – inte bara när det går illa utan
också när det går bra. Det ger oss självklart
mer energi för att nå vår uttalade målsättning; ”Lokalförvaltningen är en effektiv
organisation som genom stolta medarbetare
har nöjda kunder”.
Budgetförutsättningar för 2015
Äntligen har fullmäktige beslutat om en slutgiltig budget för 2015 och fastighetsavdelningen kan snarast möjligt göra sina slutliga
beställningar till projekt- och serviceavdelningarna.
kundkontakt
Lokalförvaltningens huvudsakliga uppdrag
Mycket glädjande innebar
budgeten en del förbättringar
för lokalförvaltningen jämfört med junibudgeten;
De centrala medel som nu
finns avsatta för underhåll har
ökat med 10 mnkr och bibehålls därmed
utifrån årets nivå. Dessutom ökades ramen
för reinvesteringar med 58 mnkr till den
miniminivå vi har beskrivit som behövs för
att klara de absolut nödvändigaste kraven
som finns i våra fastigheter. Vi kommer
totalt sett att kunna budgetera för ungefär
lika mycket underhåll per kvadratmeter
2015 som vi har haft innevarande år – och
det är på den nivån vi bör vara, om vi räknar bort det behov vi har utifrån eftersatta
åtgärder i våra fastigheter (som i dagsläget
är beräknat till drygt 500 mnkr). Utifrån
reinvesteringsramen kommer vi nu också
kunna genomföra de energiinvesteringar
som är nödvändiga för att följa beslutad
energieffektiviseringsplan. Det känns
väldigt bra att kunna förverkliga den
planen och bidra till stadens miljömål.
Med detta vill jag tacka er alla för ett bra
samarbete under året och passa på att önska
er
God Jul & Gott Nytt År!
Jag hoppas ni får en trevlig läsning av detta
nummer!
Rickard Nilsson
Direktör, lokalförvaltningen
Kundkontakt är en information till lokalförvaltningens kunder. I kundkontakt vill vi
informera om hur vi arbetar, vilka mål vi har och vilka resultat vi uppnår. Redaktören
ansvarar för text och bild om inte annat anges.
Redaktionsgrupp: Eva Lena Pernander (redaktör), telefon 031-365 02 02, Tomas Köhler, telefon
031-365 01 06, Eva Cassel, telefon 031-365 01 48, Ivan Jara, telefon 031-365 07 10,
Björn Öqvist, telefon 031-365 02 31, Jenny Lööf, telefon 031-365 07 98
• Tillhandahålla ändamålsenliga verksamhetslokaler och god
service.
• Utveckla energisparåtgärder.
• På uppdrag av kommunstyrelsen och kunder planera och bygga/
hyra in nya anläggningar eller
bygga om.
• Administrativt samordna kommunens gemensamma byggprocess.
Kundinformation
Lokalförvaltningens kundinformation och länk till webbfelanmälan finns på adressen:
https://quickr.goteborg.se/lf_lokalforvaltningenskundinformation
Det är också här vi publicerar
information vid eventuella driftstörningar som påverkar våra kunder.
Spara gärna adressen som favorit/-
bokmärke.
Webbplats för förskole- och skolprojekt
Nu finns en webbplats för ramprogrammet för förskole- och
skolbyggnader som ska underlätta samverkan med stadsdelarna i planeringen av lokaler
för barn och elever. På webbplatsen finns också en klicbar karta som anger status för
planerade eller pågående förskole- och skolprojekt i Göteborg.
http://byggaforskolaskola.goteborg.se
Bilden på framsidan:
Från föräldrahemmet utanför Borås till
27 kvadratmeter i Munkebäck i Härlanda.
Emilia Samuelsson läser samhälls- och
miljövetenskap på Göteborgs Universitet
och älskar sin nyinredda studentetta med
kokskåp på Kastanjebackens studenthem.
Lokalförvaltningen har byggt om fastigheten. Foto: Jenny Lööf
TRYCKORT:
Lenanders Grafiska, 70734
2
kundkontakt
Nu har vi flyttat in!
Lokalförvaltningen har byggt om äldreboendet Kastanjebacken
till 46 studentlägenheter.
Pasta på längden och tvären. I Community Kitchen, det gemensamma köket, på
Kastanjebackens studenhem samlas Jacopo från Italien, Dídac och Narcís från
Spanien, Felicitas från Tyskland och Abarna från Indien. Matlagningen äger ofta rum
runt klockan åtta-nio på kvällen. Alla är nöjdare med sina lägenheter i lokalförvaltningens före detta äldreboende än med sina tidigare studentboenden i Göteborg.
Några vill försöka förlänga sina universitetskurser för att få lov att bo kvar tills kastanjeträden blommar i vår.
23-åriga Emilia Samuelsson har fram till nu levt med föräldrar utanför Borås och ett
tag bodde hon tillsammans med kompisar och pojkvän i London.
— Så fort man kunde flytta in flyttade jag in. Exakt den 1 oktober. Och jag var här
och kikade innan det var helt klart. Först kändes det ovant att bo själv men jag trivs
väldigt bra. Och jag som alltid haft det stökigt omkring mig tycker plötsligt att det
är roligt att ha det fint hemma.
Hon känner sina studentgrannar i korridoren men har inte hunnit med så mycket
umgänge. Studierna är tuffa.
—- Fast det har ändå blivit mer socialt för nu kan jag vara med kompisar istället för
att tillbringa över två timmar om dagen med att ta mig till och från skolan som jag
gjort i två år.
Text och foto: Jenny Lööf
Nr 2 2014
Egen X-lista för
byggprojekt ses över
Övervakningskamera, solskydd på gården,
lås, mikrovågsugn och trådlöst nätverk. Det
finns en ”X-lista” — en gränsdragningslista
även för kostnader för standardutrustning i
byggprojekt. Nu omarbetar lokalförvaltningen
listan för att göra den tydligare.
— Det ska inte vara en överraskning för våra
kunder i andra förvaltningar vad lokalförvaltningen bekostar och vad de själva måste stå
för när vi bygger åt dem, säger Sven Karlsson på
lokalförvaltningen.
X-listan är en fördelning av kostnader för materiel, installationer och utrustning i byggprojekt.
Listan är ett stöd både för byggprojektledare och
planeringsledare i förvaltningarna. Den tydliggör
vad som ingår i byggprojektet och vad som är
sådant som förvaltningarna själva ska stå för.
Av listan framgår exempelvis att lokalförvaltningen bekostar låscylindrar i nya dörrar i
ombyggda hus men att verksamheten får ta kostnaden för byte av låscylindrar i de andra dörrarna
som inte ingår i ombyggnaden. Ibland är det bråttom.
— Alla fasta installationer såsom larm och trådlöst datanät som verksamheterna ska betala
måste vi planera in redan på projekteringsstadiet,
säger Sven Karlsson.
Ny uppdelning 2015
Vissa av kostnadsfördelningarna är krångliga att
begripa eller omoderna eftersom standarden
höjts. Därför vill lokalförvaltningen utveckla listan. Ansvaret ska bli tydligare och mer ändamålsenligt.
— Idag står lokalförvaltningen exempelvis för
den fasta solavskärmningen på byggnaden och
bara i sådana väderstreck där solen står rätt på.
Verksamheten ska betala för alla andra solskydd
men här har det kommit önskemål från våra kunder om att vi på lokalförvaltningen ska ta ansvar
för alla solskydd oavsett var de sätts upp någonstans, säger Sven Karlsson.
Någon gång under 2015 presenteras en uppdaterad ansvarsfördelning för kostnader i
byggprojekt. Innan
dess ska listan förankras hos kunderna och i stadens ledningsråd.
Den nuvarande listan hittar du på lokalförvaltningens plats för kundinformation: https://quickr.
goteborg.se/lf_lokalforvaltningenskundinformation
Jenny Lööf
3
Modern lägergård öppnar till påsk
Stora Färgens huvudbyggnad. Foto Bengt Andreasson
Lägergården Stora Färgen utanför
Alingsås har med lokalförvaltningens hjälp blivit en modern
lägergård för barn och unga i
Göteborg. Gården startar sin
lägerverksamhet i social resursförvaltningens regi i vår.
Stora Färgens lägergård ska vara öppen
alla helger och lov för verksamhet åt barn
och ungdomar med olika slags sociala problem eller funktionsnedsättningar, berättar
Stefan Almer, social resursförvaltningens
gruppchef för lägerverksamheten.
— Det kan handla om familjer som behöver avlastning eller barn och unga vuxna
som behöver komma iväg på stimulerande
verksamhet under ett antal tillfällen under
året, säger han.
— Verksamheten på lägergården formas
efter deltagarnas olika behov och förutsättningar. Det kan vara allt från friluftsliv,
hajker, bergsklättring och sportaktiviteter
till musikutövande, pyssel, bakning eller
poängpromenader. Aktiviteterna ska vara
utmanande och lärande på olika plan.
Det är stadsdelsförvaltningarna i
Göteborg som ansöker om lägerplatser för
sina invånare. På Stora Färgen finns drygt
80 sängplatser i dubbel-, fyrbädds- och sexbäddsrum fördelade på fyra byggnader.
4
Lokalförvaltningens projektledare Bengt
Andreasson har under ett år jobbat med att
rusta upp byggnaderna och utöka beståndet med ett teknikhus.
— Gården har varit både omodern och
eftersatt. På ytan syns inga jättestora förändringar utan de miljontals kronor vi lagt
på upprustningen har framför allt gått till
att göra byggnaderna energieffektiva men
också brandsäkra så att det är tryggt att
vara här för barn och personal, säger Bengt
Andreasson.
Ökad säkerhet och komfort
Upprustningen har handlat om att säkra
upp utrymningsvägar, ersätta brandfarliga
material med brandsäkra, sätta in sprinklers och förbättra elsystem, ventilation och
uppvärmning. Stora Färgen har också fått
ett nytt tillagningskök.
— Vi har redan startat i liten skala med
13 platser i en av fastigheterna och från
februari har vi en ordentlig potiential att
växa. Det skulle exempelvis kunna vara
lägerskola eller verksamhet för seniorer här
även på vardagar liknande den som finns
på vår lägergård i Hindås, säger gruppchefen Stefan Almer.
Jenny Lööf
fakta
Genom lokalförvaltningen äger
Göteborgs Stad fem lägergårdar:
• Runntången på Tjörn
• Klostergården i Uddevalla komun,
• Tyringegården i Hindås
• Onsalagården i Onsala
• Stora Färgen lägergård utanför
Alingsås.
Stora Färgen, före detta Skärsbo
pojkhem, ägs av Göteborgs Stad
men hyrdes ut till Alingsås i många
år.
Nu har Göteborgs Stad återtagit och
renoverat gården för lägerverksamhet åt ett 80-tal lägerdeltagare från
Göteborg.
Renoveringen är helt klar i mars
2015.
Lägergårdarna är stängda för allmänheten. Social resursförvaltnings
kollo- och lägerverksamhet ordnar
aktiviteter för barn och vuxna med
till exempel olika typer av funktionsnedsättningar
kundkontakt
Många faktorer påverkar innemiljön
Innemiljöproblem i skolor förekommer i många länder och är inget
unikt för Göteborg eller ens för Sverige. Det är vanligt att elever och
personal upplever att luften är torr.
Så här kan du bidra till
att förbättra upplevelsen
av inneklimatet
Möblera rätt
• Placera eleverna en bit från fönstren.
• Täck inte över elementen och placera inte möbler framför dem.
Förbättra städbarheten
D
et här är inte något nytt problem. Redan på 1800-talet skrev
Elias Heyman, professor i hälsovårdslära: ”Allt för varma rum om vintern
medföra därjämte en torrhet i luften som ej
kan vara nyttig. Det är allmänt kändt, huru
sådan luft framkallar en retning i luftvägarne och en känsla av torrhet i svalget, förnimmelser hvilka tydligen visa, att sådan luft
är otjenlig att inandas.”
Innemiljön i våra bostäder, skolor och
andra lokaler har avgörande betydelse för
att vi ska må bra.
— Att det är torrt i luften beror på dels
luftmängden, dels temperaturen. En skola
ventileras tio gånger mer än hemmet, förklarar Jan-Erik Andersson, innemiljöspecialist på lokalförvaltningen.
— Ju mer luft som kommer in i byggnaden vintertid, desto torrare och dragigare
kan det bli. När det blir kallare ute minskar
mängden fukt i luften och de som vistas
i lokalerna fryser. Då vill personalen att
lokalförvaltningen ska höja temperaturen
för att det inte ska bli drag. Men då blir det
i stället ännu torrare i luften.
Partiklarna svävar fritt
När det är torrt i luften binds inte de små
partiklarna samman och bildar damm,
utan svävar fritt omkring i luften. Då tar
de sig lättare in i luftvägarna och orsakar
problem. Partiklarna kommer dels från
människan, dels utifrån, till exempel från
trafiken och från skolgården i form av sporer, sand och jord. På partiklarna fastnar
kemikalier, bakterier och virus. Människan
är den största partikelbäraren och partikelalstraren.
Nr 2 2014
Foto: Matilda Karlsson
Innemiljön påverkas också av faktorer
som temperatur, buller, trafikavgaser, fukt,
belysning och luftens innehåll av olika
ämnen. Men också av byggnadens utformning, installationer och materialval samt
hur den används, underhålls och vårdas.
Hur vi upplever innemiljön skiljer sig
åt mellan olika människor och påverkas
till exempel av kön, känslighet och livsstil.
Olika människor har olika upplevelser av
temperaturer, ljud, ljus, lukter etc.
Stort ansvar för bra innemiljö
Synpunkter på innemiljön från lokalförvaltningens kunder handlar ofta om att
man tycker det är för varmt eller för kallt,
att man känner lukter eller upplever andra
besvär.
— Som fastighetsförvaltare har lokalförvaltningen stor del i ansvaret för att innemiljön är bra och det är därför viktigt att vi
har erforderlig kompetens inom området,
säger Dan Ervall, enhetschef för området
energi, miljö och säkerhet på lokalförvaltningen.
— Kunskaperna måste spänna över så vitt
skilda områden som byggnadsfysik till det
stora antal fysikaliska, kemiska och emotionella faktorer som bidrar till vår upplevelse av innemiljön.
— Det är också viktigt att vi tar till
oss den erfarenhet som finns. Det gör vi
genom att följa forskningen i olika länder
och ta del av andras erfarenheter samt samarbeta internt i förvaltningen. Våra erfarenheter skrivs successivt in i de råd och
anvisningar som utarbetas för bygg- och
fastighetsområdet i Göteborgs Stad, säger
Dan Ervall.
• Rumsmiljön ska vara så städbar
som möjligt. Se över vad som
samlar damm och ta bort onödigt
material från hyllor, golv och väggar.
• Förvara böcker och annat material i stängda skåp. Stolar som
laddas upp statiskt och soffor
som samlar damm under är inte
heller bra för städbarheten.
• Piska soffdynor, mattor och andra
textilier regelbundet.
• Städa professionellt, dvs. använd
rätt utrustning som tar bort osynligt damm samt dammsug undertak, don och lister flera gånger
om året.
• Ta bort sladdar från golvet.
• Sätt upp teckningar etc. på
anslagstavla.
• Revidera städinstruktionerna och
informera lokalvårdspersonalen.
Vädra rätt
• Vädra klassrummen på rasten för
att få ner temperaturen och få in
frisk luft.
Vistas ute
• Om barn och vuxna i skolan vistas
ute mer blir slemhinnorna fuktigare och man mår bättre inomhus.
Klä dig rätt
• Anpassa klädseln efter temperaturen.
5
Lokalförvaltningens innemiljöspecialister letar fukt. Maria Alm med en fuktmätare och Jan-Erik Andersson med en värmekamera.
Många turer i innemiljöärenden
Drygt 200 innemiljöärenden
per år kommer in till lokalförvaltningens
kundmottagning.
En del går att avhjälpa relativt
enkelt, andra är återkommande
och en del är riktigt svåra att lösa.
Många medarbetare på lokalförvaltningen är involverade i dessa
ärenden.
Lokalförvaltningen tar anmälningar om
innemiljöproblem på största allvar. En
inkommen felanmälan som bedöms som
innemiljörelaterad, påbörjas med att en
drifttekniker gör en första kontroll, via
styrsystem, av byggnadens tekniska installationer såsom värme och ventilation.
Eventuella åtgärder utförs och kunden får
återkoppling via fastighetssystemet.
Om inga fel upptäcks och kan åtgärdas i
detta tidiga skede skickas ärendet vidare till
berörd serviceenhet där en fastighetstekniker åker ut till platsen och kontrollerar
ventilation, avlopp och golvbrunnar samt
om man kan se tecken på fuktskador eller
skadedjur. Efter eventuell åtgärd får kunden även här återkoppling via fastighetssystemet.
Om problemet fortfarande inte är löst
lämnas ärendet till en drifttekniker innemiljö som påbörjar en utredning. För att
6
komma vidare får verksamheten närmare
beskriva hur man upplever innemiljön, var
i lokalerna man upplever problem och hur
detta tar sig uttryck. Detta första skede tar
cirka två veckor. Om man hittar felet under
den tiden är det oftast enkelt och inte så
kostsamt att åtgärda.
Mätningar och utredningar
Ibland bedömer driftteknikern att enklare mätningar behöver göras för att kunna
identifiera vilken typ av problem som är
aktuellt — såsom noggrannare fuktindikering för att upptäcka fuktproblem,
mögelspormätning, ljudmätning av ventilation, kontroll av städning och kontroll av
solskydd. Detta sker i samråd med lokalförvaltningens innemiljöspecialister JanErik Andersson och Maria Alm.
Om orsaken till de upplevda problemen
inte har gått att hitta lämnas ärendet över
till innemiljöspecialisterna Deras uppgift
är att leda fördjupade utredningar och vara
med och ta fram åtgärdsförslag. Just nu har
de ett 30-tal större innemiljöärenden.
Vid den här tiden kopplas också förvaltaren in i ärendet för att hålla områdesmöten,
vilka är en viktig kanal för information i
ärendet, skriva handlingsplaner, beställa
åtgärder av övriga enheter inom lokalförvaltningen samt ansvara för kundkontakterna.
För innemiljöspecialisterna börjar nu ett
riktigt detektivarbete för att hitta orsaken
till de upplevda innemiljöproblemen. De
tittar och känner, luktar och sniffar. Kryper
i grunder och på vindar. Ställer detaljerade
frågor till de som upplever någon form
av problem i lokalerna. Svaren blir viktig
information för att innemiljöspecialisterna
ska kunna jobba vidare.
– Om det luktar spyor så kan det t.ex.
bero på att städningen orsakat skador på
mattorna som ger en sådan lukt eller så kan
man känna lukt som beror på att betongen
inte var torr när mattan lades på, förklarar
de.
Luftrenare kan hjälpa
Om de fortfarande inte hittat vad som
orsakat problemen går de vidare med olika
mätningar och analyser och tar ibland
hjälp av konsulter.
– Om vi till exempel inte hittat fukt eller
mögel men det ändå luktar mögel, jordkällare eller liknande, går vi vidare och tar
prover på kemikalier i syllar och bjälklag
samt på luften.
– Gamla tryckimpregnerade brädor kan
vara en orsak till sådan lukt. Det är inte
farligt och det är inte mögel men kan vara
nog så obehagligt.
kundkontakt
Vad kan man då göra åt ett sådant problem? Ja, det kan handla om att sätta in
luftrenare eller att skapa ett tryck i grunden
med hjälp av fläktar som suger ut lukten.
Ibland kan det bli fråga om att riva material.
Det kan även vara fel i byggnadens
konstruktion eller att det kommit in fukt
i huset, fel på värme- och ventilationssystemen, vattenskada eller trasiga avloppsrör
som ibland kan vara väldigt svåra att hitta.
Fukt försvinner
— Men många gånger visar det sig att
det helt enkelt är för torrt och dammigt
i luften, förklarar Jan-Erik Andersson.
Det tas in för mycket och för varm luft i
lokalerna och då försvinner det för mycket
fukt. Människorna upplever då irritation
i ögon, hals etc. För att komma till rätta
med sådana problem måste vi samverka
med dem som vistas i lokalerna.
— Kallare luft och mindre luftmängd
skulle hjälpa men då blir det kallare och
man måste helt enkelt klä på sig lite mer.
— Mängden partiklar kan också minskas
genom förbättrad städning och bättre städbarhet.
Inte alltid husens fel
Varför är det så vanligt med innemiljöproblem i våra byggnader? Det kan finnas många orsaker till upplevda brister i
innemiljön. Det är inte alltid husens fel.
Hus från slutet av 1800-talet och fram till
50-talet ger sällan problem.
Hus från 60- och 70-talen är känsligare
på grund av den tidens byggteknik, t.ex.
platta på mark. Men numera isolerar man
under betongen och det håller plattan torr.
Vi människor blir också luktkänsligare och
allergierna har ökat under flera decennier
trots alla åtgärder vi gör, alla regler som
finns och all myndighetstillsyn.
— Vi tar alltid synpunkter från våra brukare på brister i innemiljön på stort allvar
och försöker alltid hitta lösningar för att
förbättra kundens upplevelse av innemiljön, försäkrar Dan Ervall, chef för energi,
miljö och säkerhet på lokalförvaltningen.
Nr 2 2014
Gör innemiljön städbar!
Städa annorlunda och ta bort onödiga saker som samlar damm! Det
kan vara ett sätt att få en bättre
innemiljö.
Efter ett pilotprojekt med fokus på städning
i stadsdelen Örgryte-Härlanda upplevdes innemiljön mycket bättre och dammmängden minskade betydligt.
Elever
och
personal
på
Bagaregårdsskolan upplevde problem
med ohälsa som man kunde koppla till
innemiljön.
Lokalförvaltningen började då med
att mäta antalet partiklar i luften för att
sedan låta personalen besvara en enkät
om hur de upplevde innemiljön.
Onödiga saker som samlar damm i
t.ex. bokhyllor samt onödiga textilier,
togs bort i två klassrum. Det blev städbart.
Lättstädat efter rensning
från bland annat möbler, kläder, skor,
leksaker och smink.
Vanligtvis upplevs problemen som
störst under vinterhalvåret. Luften, som i
sig redan är torr under vinterhalvåret, blir
ännu torrare när den värms upp och ventilationen är hög. Reningsmekanismen
i luftvägarna påverkas av torr luft.
Slemhinnorna blir känsligare och påverkas lättare av damm och partiklar. Det
är med andra ord bättre att försöka hålla
en lite lägre inomhustemperatur under
vinterperioden.
Genom att göra innemiljön städbar
och städa rätt minskar mängden partiklar i luften som kan orsaka problem.
Att göra en lokal städbar handlar om
att se över vad som samlar damm och att
göra lokalen lättstädad. Förvara material
i stängda skåp, ta bort sladdar från golvet
och plocka ner och släng onödigt material. Soffgrupper och gardiner samlar
stora mängder damm och behöver grovstädas flera gånger per år.
Därefter kunde städpersonalen komma
åt att städa på de högre höjderna, till
exempel ovanpå hyllor, där det tidigare Städa annorlunda
låg fullt med saker som samlade damm. – Det handlar om att städa annorlunda,
Efter utrensning och storstädning t.ex. högt upp på skåp och armaturer och
gjordes nya mätningar och ny enkät. att ta ut och piska mattor och soffdynor,
Resultatet visade att innemiljön upplev- förklarar Jan-Erik Andersson, innemiljödes mycket bättre och att antalet partiklar specialist på lokalförvaltningen.
minskat betydligt. I ett av klassrummen
Han rekommenderar också att man
minskade mängden partiklar med 95 lägger mer tid på att använda utrustprocent. Efter denna positiva utveckling ning som tar bort osynligt damm samt
gjordes likadant i resten av skolan – med
att man dammsuger undertak, don och
samma goda resultat.
lister flera gånger om året
– Våra bokhyllor var ganska belamrade,
Om du är intresserad av att ha ett städvi hade soffor och mycket textilier — ja, projekt i din verksamhet, kontakta ”din”
det var helt enkelt inte städbart. Efter att förvaltare.
vi rensat upp och storstädat känns det
mycket fräschare så det var antagligen
väldigt dammigt, säger Linda Andersson,
lärare på Bagaregårdsskolan.
Damm kan orsaka symtom som exempelvis retningar i luftvägarna, torra ögon
och torr hud. Damm finns i soffor och
textilier — även i kläder, på hyllor och
under skåp, kring frånluftsdon och i
frånluftskanalerna samt på flera andra
ställen. En dammig miljö spelar stor roll
för upplevelsen av inneklimatet.
Dammet består av partiklar som kan
vara bärare av virus, bakterier och kemikalier, vilka i sin tur kan orsaka allergi
och andra hälsobesvär. Kemikalier kan
En hylla full med material är inte så städbar.
komma från byggmaterial men också Foto: Bengt Andreasson
7
Bättre inneklimat med driftoptimering
Kunderna upplever ofta att inneklimatet blir bättre när lokalförvaltningen ställer in fastigheternas installationer och samtidigt sparar energi. Det kallas driftoptimering och är den enskilt
största aktiviteten i lokalförvaltningens energieffektiviseringsplan. En första utvärdering visar att besparingen hittills är
större än beräknat.
V
åren 2012 startade lokalförvaltningen
driftoptimeringsprojektet med målet att mer systematiskt
arbeta med fastigheternas energianvändning. Detta innebar fördjupad utbildning i
energieffektivisering av fastighetsinstallationer följt av ett praktiskt första moment med
optimering av ett par fastigheter för att utarbeta rutiner och arbetssätt. Driftoptimering
går ut på att först kartlägga och dokumentera och sedan ställa in fastighetens installationer så att bästa möjliga innemiljö uppnås
till lägsta möjliga energianvändning.
samt hur mycket energi som används för
de olika installationerna och vilka åtgärder som föreslås samt enkla kalkyler över
besparingspotential och kostnader. Det tar
omkring en vecka att gå igenom en fastighet. Till det kommer sedan lika mycket tid
för administrativt arbete, t.ex. att utarbeta
handlingsplanen.
Sedan arbetar lokalförvaltningen efter
fastighetens handlingsplan och genomför ändringar och investeringar. De flesta
åtgärderna är små och utförs normalt sett
inom en månad från färdig handlingsplan.
Det kan vara ändringar i fastighetens styrAnpassar installationer
system, mindre rörarbeten eller tätning av
Det handlar i första hand om att anpassa de fönster.
tekniska installationerna till den verksamÅtgärder av större karaktär förs över till
het som bedrivs i lokalerna. Konkret inne- respektive förvaltare som beställer åtgärder
bär det bland annat att se till att rätt mängd från lokalförvaltningens projektavdelning.
luft når lokalerna till lägsta energiåtgång Dessa åtgärder vävs ofta in i andra projekt
från fläktarna och med rätt temperatur, att i ett lite längre tidsperspektiv beroende på
värmevattnet går rätt väg genom elemen- storlek och angelägenhet.
ten med rätt flöde och temperatur och att
drifttider anpassas efter verksamhetens och Lyssnar på verksamheten
fastighetens behov. Helt enkelt att få fastig- Sedan början av året arbetar två drifttekniheternas värme och ventilation att fungera ker, Karl Sundén och Per Nilsson, på heltid
så effektivt som möjligt. Utöver detta görs med driftoptimering. De tycker det är ett
även en kartläggning av eventuella investe- roligt arbete med mycket kundkontakt och
ringsbehov avseende fastighetens energian- eget tänkande.
— Nu har vi tid att utveckla och följa
vändning. I de fastigheter som gåtts igenom
leder dessutom utredningen till att många upp på ett nytt sätt och kan ta oss tid att
övriga brister och synpunkter fångas upp titta ordentligt på de problem vi ställs inför,
och hanteras i lokalförvaltningens organi- säger de.
— Tidigare tvingades vi prioritera driftopsation.
Enligt lokalförvaltningens energieffekti- timeringen mot den dagliga driften och
viseringsplan ska varje år 200 000 kvadrat- skötseln i våra respektive stadsdelar vilket
meter fastighetsyta gås igenom – allt från gjorde att mycket fokus gick förlorat.
– Vi har lärt oss mycket från de fastigheter
skal och belysning till fastighetens installationer för uppvärmning. Allt sammanställs som hittills optimerats. Vi arbetar mycket
med att ta oss tid att lyssna på verksamhei en handlingsplan för fastigheten.
ten då vi märkt att det finns ett samband
Handlingsplan
mellan inomhusklimat och hög energianHandlingsplanen visar hur energianvänd- vändning.
ningen fördelar sig mellan olika energislag
— Stadigt blir vi även bättre på att för(värme från pellets eller el till belysning) medla det vi funnit i utredningen till verk-
8
samheten, något som känns viktigt då vi
får in så mycket funderingar och frågor. Vi
antar att även de vi pratar med på plats kan
bli nyfikna — inte minst om vi sprungit på
något problem med inomhusklimatet. En
stor del av energianvändningen står verksamheten för och det är även här viktigt att
öka kunskap, intresse och engagemang.
— Vi får många bra frågor från verksamheterna och försöker svara på dem så gott
vi kan. Vi har märkt att en hel del gamla
problem blivit lösta efter att vi avsatt tid för
att utreda dem. Under våra genomgångar
av fastigheterna ser vi också en del saker
som behöver åtgärdas och kan ofta ligga
steget före och göra reparationer och förebyggande insatser innan kunden själv har
upptäckt problemet.
Balans i ventilationen
Karl Sundén och Per Nilsson får ofta frågor
ute i verksamheten om varför ventilationen
stängs av på lov och varför ventilationen
kan vara avstängd när förste person kommer till lokalerna.
De förstår att detta kan upplevas som
restriktivt men förklarar att det bottnar i
ekonomin bakom fläktdriften.
– Om majoriteten av personalen på en
skola kommer vid 7.30 och lektioner startar 8.00 så försöker vi hitta en balans mellan komfort och ekonomi vilket betyder att
fläktarna kommer starta mellan 7.00 och
7.30. Att starta ventilationen en timme
tidigare på alla våra grund/gymnasieskolor
skulle innebära en ökad kostnad för värme/
el med två till fyra miljoner kronor. Många
gånger har vi stängt av ventilation på lov
då verksamhetschefen inte meddelat att det
bedrivs verksamhet i lokalerna. När vi får
veta, via vår kundmottagning, att det finns
verksamhet, så startar vi självklart ventilationen.
kundkontakt
Så här kan du som är
kund hjälpa oss minska
energianvändningen
Vi ser gärna att våra kunder hjälper oss att tänka på energianvändningen genom att släcka ljuset när
lokalerna lämnas, hålla entrédörrar
stängda och att rapportera om problem som vi inte har sett. Informera
också vår kundmottagning, telefon
365 03 65, om • ändrade verksamhetstider (t.ex.
nu har vi inte längre schacklubb
på tisdagskvällar)
• belysning som är tänd i onödan
• dragiga fönster och dörrar
• övriga frågor/synpunkter
Information gav resultat
Driftteknikerna Per Nilsson och Karl Sundén på plats i en undercentral. Foto: Mikael Saghdahl
Kökspersonalen på Nordlyckeskolan
informerade lokalförvaltningen om
att spolslangarna man använder
för att städa golvet och kokgrytor
var kopplade direkt på varmvattnet,
något som gör att rengöringsmedlet inte fungerar som det ska och
ledde till bastukänsla när man städade. Lokalförvaltningen satte då in
blandare till spolslangarna och både
lokalförvaltningen och verksamheten blev nöjda.
Du kan påverka
Stadens och lokalförvaltningens mål
Göteborgs Stad har som mål att Göteborg ska minska energianvändningen och öka el-effektiviteten i olika typer av lokaler. Lokalförvaltningen
ska minska energianvändningen i fastighetsbeståndet med 11 procent
2014-2020.
Detta är ett prioriterat mål för lokalnämnden. Nämnden har beslutat om
en energieffektiviseringsplan som beskriver lokalförvaltningens energieffektiviseringsarbete inom åtta delområden och vad som krävs för att
uppnå målen till och med år 2020. Exempel på åtgärder som behöver
göras är driftoptimering av värme och ventilation och brukarsamverkansprojekt (”Vi kan påverka”).
Nr 2 2014
Du som är kund kan bidra till att
stadens gemensamma mål nås, till
exempel genom att gå med i lokalförvaltningens treåriga brukarsamverkansprojekt ”Vi kan påverka”.
Både hela stadsdelar och enskilda
verksamheter kan delta.
I ”Vi kan påverka” får du stöd i arbetet med att minska din verksamhets energianvändning och pengar
tillbaka om det lyckas. Vill du veta
mer om ”Vi kan påverka”? Kontakta
då enhetschef Dan Ervall på telefon
365 07 05.
9
Första ”riktiga” jobbet: måla åt LF
Fyra långtidsarbetslösa ungdomar
har som sitt första ”riktiga” jobb
att måla lokaler och boenden för
lokalförvaltningens räkning. I
projektet Facelift får de en anställning i kommunen under ett år
och arbetslivserfarenhet inför
kommande anställningar eller
fortsatta studier.
Ungdomarna, som är mellan 21 och 25
år har varit i Sverige mellan tre och fem
år. Tre av dem kommer från Somalia och
en från Bolivia. De tycker alla att jobbet är roligt men har ännu inte riktigt
vant sig vid att gå upp tidigt på morgonen. De jobbar mellan 7 och 16, precis som andra hantverkare. Ungdomarna
har tidigare haft praktik och sommarjobb
men det här är det första ”riktiga” jobbet.
Så här föddes idén
— Det var för cirka ett och ett halvt år
sedan som idén till projektet föddes i en
dialog mellan mig och social resursförvaltnings direktör Michael Ivarson, berättar lokalförvaltningens direktör Rickard
Nilsson. Därefter har alla nu inblandade
parter träffats vid ett flertal tillfällen för att
hitta former för aktiviteten.
Han förklarar att syftet med projektet
är att ge långtidsarbetslösa ungdomar en
möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt, för lokalförvaltningen,
att få enklare underhållsarbeten, utförda på
synliga ytskikt som vi ändå inte hade kunnat prioritera de närmsta åren. I huvudsak
handlar det om invändig målning.
Invändig målning
De objekt som målas i projektet väljs ut av
förvaltaren Martin Borgman som ansvarar
för social resursförvaltningens fastigheter.
Det kan till exempel vara bostäder, aktivitetshus och lägergårdar.
Under våren 2014 blev Kent Lundberg
tillfrågad om han ville medverka i projektet
som handledare. Han har ett förflutet som
målare och arbetsledare men kommer närmast från en tjänst som koordinator inom
stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen,
från vilken han nu är tjänstledig.
Kent Lundberg har varit med och planerat projektets utformning och rekryterat
de fyra ungdomarna, som anmälde sitt
10
intresse efter ett informationstillfälle på
kommunens ”Arbetsmarknadstorget”, och
sedan blev utvalda att delta i projektet.
Projekt Facelift inleddes 1 augusti med
två månaders praktik. Från och med 1
oktober har ungdomarna en tidsbegränsad
anställning hos park- och naturförvaltningen – ett så kallat nystartsjobb. Den
dagen de skrev på anställningsavtalet var en
väldigt speciell dag som de firade de med
att gå ut och äta lunch tillsammans.
— Det har gått jättebra hittills, säger
Kent Lundberg. Vi har målat Villa Söder
– ett aktivitetshus med många stora rum
och långa korridorer och verksamheten där blev jättenöjd. Ett stort projekt
som tog en hel månad var Lexbygården
i Härlanda. Vi har också målat några
lägenheter på Oxhagsgatan, dagcentret
Kastanjegården i Härlanda, Gunnareds
gård och Klostergården som är en lägergård
i Bohuslän.
Viktig erfarenhet
Målet med projektet är att ungdomarna
ska gå vidare till någon form av arbete
eller fortsatta studier. De har också en
individuell utvecklingsplan som gjorts
tillsammans med park- och naturförvaltningen. Projektet är väl förankrat hos
Målarförbundet och övriga berörda personalorganisationer.
Genom projektet kommer de också in i
systemet med Försäkringskassan, A-kassan
och så vidare, samtidigt som de får en referens att ta med sig till nästa arbetsgivare.
Kent Lundberg menar att den viktigaste
erfarenheten ungdomarna får är träningen
i att prata svenska. Det ökar deras chanser
att få en anställning och gör det lättare att
hänga med i fortsatta studier. För honom
som arbetsledare är det viktigt att försäkra
sig om att de förstår, något som naturligtvis
är särskilt viktigt när det gäller säkerhetsfrågor.
Respekt och samarbete
— Det har gått fantastiskt bra, tycker Kent
Lundberg. Ungdomarna har funnit sina
roller, de trivs tillsammans och respekterar
varandra.
Vad är då det bästa med att delta i projektet? Att lära sig komma i tid, att jobba
på riktigt och få erfarenhet och att respektera och lära sig samarbeta med andra är
ungdomarnas svar på frågan.
Ifrah Dahir är en av fyra långtidsarbetslösa
ungdomar som deltar i projektet Facelift.
Uppdraget är att, genom i huvudsak målning, frächa upp lokaler som används i
social resursförvaltningens verksamhet.
Foto: Kent Lundberg
Målning pågår. Foto: Kent Lundberg
Drömmar om hur framtiden ska se ut saknas inte hos dem. Att utbilda sig till undersköterska, busschaufför och tandläkare
ingår i framtidsplanerna. Och arbetet hos
lokalförvaltningen är ett steg på vägen.
Ur Göteborgs Stads budget för 2014 och
lokalförvaltningens mål- och inriktningsdokument 2014:
Arbetsmarknadsinsatser för grupper
långt ifrån arbetsmarknaden ska öka.
kundkontakt
Förbättrad webbfelanmälan
Lokalförvaltningen arbetar intensivt med att förbättra webbfelanmälan så det ska bli enklare och mer användarvänligt för våra kunder att felanmäla och för lokalförvaltningen att ge återkoppling.
I systemet ska kunderna själva kunna följa sina felanmälningar och
deras status samt uppdatera sina kunduppgifter. Även kunduppdrag ska
kunna beställas genom verktyget för webbfelanmälan. Kunderna kommer att kunna använda det nya systemet kring årsskiftet.
Kundrepresentanter har medverkat i arbetet genom att ge synpunkter
på lokalförvaltningens förslag.
Webbfelanmälan är en del i en portal som vi kallar SeKund. Senare
under våren 2015 kommer kunderna också att kunna få tillgång till
ytterligare information om ”sina” fastigheter såsom aktuella projekt och
protokoll från t.ex. OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) via portalen, samt möjlighet att lämna synpunkter.
Ansvarsfördelningen ses över
Ansvarsfördelningen i fastighetsförvaltningen, den så kallade X-listan,
ses nu över av en arbetsgrupp bestående av representanter från lokalförvaltningen och dess kundorganisationer. Uppdraget innebär att föreslå förtydliganden/formuleringar i X-listan. Gruppen har inte mandat
att flytta några kryss. Gruppens förslag till förändringar kommer att
behandlas av stadens ledningsråd som består av direktörer/sektorschefer från några stadsdelar, utbildningsförvaltningen, social resursförvaltningen och några fackförvaltningar samt representanter från
lokalsekretariatet.
Arbetsgruppen består av:
Eleonor Larsson, Norra Hisingen
Annika Rynner, Västra Hisingen
Johanna Melkstam, Västra Göteborg
Ann Kalmner, Social resursförvaltning
Mari Leion, Östra Göteborg
Catharina Burman Barkebo, Majorna Linné
Martin Borgman, Lokalförvaltningen
Stefan Samuelsson, Lokalförvaltningen
Marianne Ljungberg, Lokalförvaltningen
Fredrik Sabel, Lokalförvaltningen
Eva Cassel, Lokalförvaltningen
E-learning om energianvändning
Lokalförvaltningen har fått bidrag från Göteborgs Stad för att ta
fram en webbaserad energiutbildning för stadens medarbetare.
Utbildningen är en av de åtgärder i Göteborgs Stads miljöprogram
som ska bidra till att stadens lokala miljömål uppnås.
Utbildningen tas fram i ett samarbete med stadsdelsförvaltningarna Västra Hisingen och Lundby. Den ska handla om vad man som
medarbetare i Göteborgs Stad kan göra för att minska energianvändningen i stadens fastigheter.
Utbildningen är tänkt att bestå av två delar. En kort film som kan
användas fristående eller som en inledning till den interaktiva webbutbildningen, så kallad e-learning.
Utbildningen, som beräknas kunna lanseras i staden under våren
2015, ska både kunna användas fristående och som en del i nuvarande eller kommande koncept kring energibesparing i fastigheter.
Det kan till exempel vara lokalförvaltningens pågående energisparprogram ”Vi kan påverka”.
Nr 2 2014
AKTUELLA PROJEKT
GRUPPBOENDEN (BmSS)
Bergum, Angered – nybyggnad, klar mars 2015
Britthagsgatan, Västra Göteborg – nybyggnad, december 2014
Falkebovägen, Västra Hisingen – nybyggnad, hösten 2016
Kaggeledsgatan, Örgryte-Härlanda – nybyggnad, december 2015
Liegatan, Lundby – nybyggnad, hösten 2015
Sjumilaparken, Västra Hisingen – nybyggnad, hösten 2015
Tvärflöjtsgatan, Askim-Frölunda-Högsbo, våren 2016
Övralidsgatan, Norra Hisingen – nybyggnad, mars 2015
FÖRSKOLOR
Aprilgatan 2A, Östra Göteborg – nybyggnad, våren 2016
Beryllgatan 1, Västra Göteborg – nybyggnad, sommaren 2015
Fjällblomman 7B, Angered – nybyggnad, våren 2016
Hundraårsgatan 19A, Östra Göteborg – nybyggnad, våren 2015
Krumeluren, Norra Hisingen – rivning och
nybyggnad, december 2014
Kvadrantgatan 1, Östra Göteborg – nybyggnad, sommaren 2015
Långmosseskolan, Angered – tillbyggnad, klar
Bergartsgatan 1, Norra Hisingen – nybyggnad, klar januari 2015
Körvelgatan 2, Angered – nybyggnad, hösten 2015
Sjumilaparken, Västra Hisingen – nybyggnad, hösten 2016
Sjupundsgatan 10 (en del av Västerhedsskolan), AskimFrölunda-Högsbo – nybyggnad, december 2015
Syster Ainas gata, Centrum – nybyggnad, februari 2015
SKOLOR
Annedalsskolan, Majorna-Linné – ombyggnad, våren 2015
Bergsgårdsskolan, Angered – nybyggnad, mars 2015
Erikslundsskolan, Norra Hisingen – om- och
tillbyggnad, sommaren 2016
Gamla Påvelundsskolan, Västra Göteborg – rivning, nybyggnad,
hösten 2016
Hultskolan, Askim-Frölunda-Högsbo – nybyggnad,
hösten 2017
Johannebergsskolan, Centrum – ombyggnad och underhåll,
hösten 2016
Landamäreskolan, Västra Hisingen – rivning och nybyggnad,
klar sommaren 2016
Sannaskolan, Majorna-Linnéstaden – ombyggnad,
klar senhösten 2016
Skytteskolan, Askim-Frölunda-Högsbo – ombyggnad etapp 2,
sommaren 2015
Västerhedsskolan, Askim-Frölunda-Högsbo –
nybyggnad, klar december 2015
Ånässkolan, Örgryte-Härlanda – ombyggnad, klar april 2015
ÖVRIGT
Gunnestorpsskolan, Norra Hisingen – ombyggnad kök,
sommaren 2015
Hovåsskolan, Askim-Frölunda-Högsbo – nytt tillagningskök,
december 2015
Järnbrotts hus, Askim-Frölunda-Högsbo – ombyggnad av äldre-boende, december 2015
Mini-Maria, Högsbo, (social resursförvaltning) – nybyggnad,
våren 2015
Stora Färgens lägergård, Alingsås (social resursförvaltning) –
ombyggnad, mars 2015
OBS! Alla färdigställandetiderna är preliminära.
11
Nytt ramprogram för äldreboenden
Göteborg tar fram ett nytt ramprogram
för
äldreboenden.
Tyngdpunkten ligger på att bygga
funktionella och likvärdiga miljöer som underlättar ett hälsofrämjande synsätt och en äldre
människas grundläggande behov
av att fortsätta styra sitt liv och
sina intressen.
Om 20 år har Göteborg 18 000 kommuninvånare som är 85 år eller äldre. Då
behövs det många hundra nya lägenheter i
äldreboenden.
Redan nu utvecklar staden ett nytt ramprogram - en ny gemensam planeringsstandard - för hur vi bygger eller bygger
om äldreboenden för att uppfylla nya krav
på fullvärdiga bostäder och en god arbetsmiljö.
— Det förra ramprogrammet handlade
om att bygga bort flerbäddssalarna. Nu är
det dags för ett nytt program som är anpassat till dagens krav på att ge äldre människor ett bra liv, säger Helena Renström.
Hon är planeringsledare för äldreboenden
på lokalsekretariatet.
Utgångspunkten är en nationell värdegrund för äldre som antogs 2011 och
som betonar värdighet och välbefinnande.
Rumsfunktioner på äldreboendet ska
stödja värdegrunden för äldre.
— En gammal människa ska kunna fortsätta leva sitt vanliga liv och ha möjlighet
att göra samma saker som hon eller han
gjorde i sin tidigare tillvaro. Den fysiska
miljön ska underlätta det så att inte
ohälsa och passivitet ökar, säger Marianne
Hermansson, processledare för Senior
Göteborg och en av dem som är med och
arbetar fram det nya ramprogrammet.
Den fysiska miljön för äldre röner ett
allt större intresse hos myndigheter och
forskare.
Morgan Andersson, utvecklingsledare på
lokalförvaltningen och gästforskare på cen-
Om några decennier är en stor del av 40-talistgenerationen äldre seniorer. Många vill och kan
bo kvar hemma men staden måste också rusta sina kommunala äldreboenden för kraven på
fortsatt hög livskvalitet och självständighet för dem som är svårt sjuka eller rörelsehindrade.
Foto: Colourbox
trum för vårdens arkitektur på Chalmers
(CVA), brottas med olika perspektiv tillsammans med arbetsgruppen.
Om man vill minska den upplevda
skillnaden mellan det hem som man är för
sjuk för att bo kvar i och lägenheten på det
nya äldreboendet – hur ska då en hemlik
miljö utformas om den boende samtidigt
behöver omfattande vård och omsorg?
Hur hittar vi balansen mellan teknik som
hjälper en boende att vara självständig och
må bra men kanske är skrymmande och
inte ser så hemtrevlig ut? Behöver synen på
vad som är en hemlik miljö i äldreboendet
förändras?
Arbetsgruppen har tagit hjälp av forskare från hela Sverige för att tänka klokt
kring lokaler utformade så att äldre kan
leva ett bra liv trots sjukdomar och minskad rörelseförmåga.
Ramprogrammet samlar kunskap från
vårdanställda, forskare, fastighetsansvariga för att få ihop hemtrevliga vård- och
omsorgsmiljöer i äldreboenden.
I december bjuder arbetsgruppen som
arbetar med ramprogrammet in pensionärsorganisationer för dialogsamtal och
kunskapsbyggande.
Nästa år är det nya ramprogrammet för
äldreboenden färdigt.
Jenny Lööf
fakta
Varför ett nytt ramprogram för äldre-
boenden?
• Bättre boendemiljö för äldre
• Bättre arbetsmiljö för anställda
• Rum och funktion stödjer vård- och omsorgsverksamhet
• Likvärdig standard
• Likvärdiga kostnader
• Mer flexibel användning av lokaler
• Miljö- och kostnadseffektivt byggande
och drift