Sticklinge skola prisar Isbiten

Sticklinge skola
prisar Isbiten
– och Anders Hedberg har en dröm om is till alla
I förra numret av idrott& hälsa visade vi på hur man kan arbeta med skidåkning
som medel att nå målen i Idrott och hälsa, framförallt på låg- och mellanstadiet. Den
här gången vill vi visa på möjligheterna till att nå målen med hjälp av skridskoaktiviteter. Något som kräver is. Vid Sticklinge skola på Lidingö har man med hjälp av
förre ishockeyproffset, tillika idrottsläraren Anders Hedberg lyckats få till en lösning
som både skolan, fritidsverksamheten och de boende i närområdet applåderar.
N
är redaktören växte upp i Uppsala och sedan Umeå fanns det
inte bara en utan flera isbanor på
promenadavstånd i varje stadsdel och
vid varje skola. En given lekplats för
kvarterens barn och ungdomar. Men
med åren har antalet banor lagts ner,
delvis beroende på klimatet, och ersatts
av några få stora ishallar, med minskad
isaktivitet, både på skolans lektioner
och på fritiden, som följd.
Tänk om det gick att skruva tillbaks
tiden så att man kunde ha en isbana
som låg nära där dagens barnen bor
och som alltid hade öppet. Den skulle
kunna göra det möjligt för alla, stora
som små, att enkelt ta sig dit och
snöra på sig skridskorna för att ha
en trevlig stund som dessutom gav
fysisk motion och välmående. Tyvärr
är de isanläggningar som är vanliga i
Sverige stora och dyra vilket kräver
ett relativt befolkat område för ett
tillräckligt underlag och även om de
8
placeras på rimligt avstånd så är det
många som ska samsas om istiderna
och det kräver transport av föräldrar
och andra välvilliga.
– Nu finns precis vad som behövs berättar Anders Hedberg, landslagsspelaren som var en av våra första
ishockeyproffs over there, för Idrott
och hälsa! Då Anders senast bodde och
verkade i Kanada upptäckte han för
några år sedan ett populärt koncept som
bygger på en portabel isbana som kan
installeras på vilken plan yta som helst.
Den monteras ihop på några dagar
och blir sedan en konstfrusen isbana
med bra is som alla kan åka på! Dessa
nya moder na isbanor är relativt
energieffektiva och kräver mindre
med underhåll vilket ger väldigt låga
driftskostnader.
Dessutom minskar den på koldioxidutsläppen genom att barnen inte behövers skjutsas till isbanan och en
kvartersbana ger otroliga möjligheter
till spontanidrott där alla samsas
oavsett förutsättningar.
– Det är en stor vinst att ge våra barn
och ungdomar en chans att själva välja
när och hur de vill idrotta, leka och röra
på sig. Ingen tidsbokning, och killar och
tjejer har lika möjligheter att utnyttja
isbanan, menar Hedberg.
En riktig isbana med riktig is är
överlägsen den plastis som vi tidigare
berättat om i idrott & hälsa som de
senaste åren presenterats som ett
miljövänligt alternativ.
Den rätta känslan
– Plastis kan säker t vara ett
alternativ för viss träning inomhus,
men ska man dömma av försök att
använda den till spontanidrott ute så
är det svårt att behålla glidet en på en
plastyta som står ute och utsätts för
nersmutsning, konstaterar Hedberg
som genom åren då hans egna barn gick
i skolan kunde se hur idrottslärarna och
fritidsförvaltningen på Lidingö förde
en ojämn kamp mot "gumman tö" i
försöken att ge eleverna och de boende
i närområdet till skolan en isyta som
fungerade hela vintern.
När han såg de nya lättskötta
Tidskrift i Idro
»
Isbiten vid Sticklingegården på Lidingö sattes upp
på en grusyta nära fritis och dagis för första gången
för tre år sedan och används flitigt både på dagarna
och på kvällar och fritid. .
»
Idrottsläraren Therese Jansson är
mer än nöjd med att kunna vara ute med
eleverna en gång i veckan under i stort
sett hela vintern.
alternativet till naturis, plastis och
ishallar bestämde han sig för att se till
att det finns tillgänglig även i Sverige.
2007 då han flyttade tillbaks
till Sverige ville han testa hur en
anläggning skulle fungera här. Jag
köpte hem anläggningen och efter
första året tyckte Lidingö kommun att
den fungerade så bra att man skrivit
ett hyresantal som sträcker sig ferm
år framåt.
– Att en konstfrusen is är mycket
dyrare än plastis är inte helt sant.
Inköpskostnaden varierar beroende
på sargalternativ och storlek men
för en isyta som den vid Sticklinge
som är 24x21 meter blir runt 750
tusen kronor, det vill säga 2-2,3-tusen
kronor per kvadratmeter.. Naturligtvis
finns möjligheter till leasingavtal
genom bank och med kommungaranti.
Energiåtgången för att hålla isen åkbar
under 4-5 vintermånader beräknas
vara mellan 15-25 000 kWh (beroende
på plats, väder och tid. En inte alltför
vågad gissning från redaktören är att
elräkningen blir mindre än vanligt i år.
Enkel att montera och sköta
Isbanan består av ett kylaggregat med
tillhörande frysmattor som läggs ut på
en plan yta. Därefter byggs en sarg upp
och sedan är det klart att spola vatten.
Installationen av en isbana tar ca
2-5 dagar och sedan behövs 3-6 dagar
för att lägga ut och montera banan och
bygga upp en åkbar istjocklek. Sedan är
isbanan redo att användas! Det krävs
ungefär 1 timmes daglig skötsel för
att isen ska vara i bra åkbart skick. På
Isbiten, som banan vid Sticklinge skola
döptes till efter en namntävling, sköts
banan genom samverkan av skola,
fritids och föräldrar.
– Banan blev en riktig fullträff, ja
en riktig hit, säger Mårten Frendelius
som tillsammans med Hasse Wallin var
lärare i Idrott och hälsa då anläggningen
som skaffades för tre år sedan. De
berättar att Anders Hedberg själv och
ott no 1 » 2010
hans nu vuxne son med liv och lust
deltagit i utläggandet av banan. Även
Anders Bergström, utvecklingsansvarig
på kultur och fritidskontoret som
kan rekomendera banan för andra
kommuner, brukar dra på sig blåstället
för att få upp och igång anläggningen,
som går några dagar snabbare att
montera ner då man stänger av aggregaten i slutet av mars.
Fritids och skola eld och lågor
Alla inblandade är överens om att det
är en kostnadseffektiv investering när
man ser hur väl använd banan är.
– Vi på fritids har banan bara 20 meter
från gården och kan konstatera att under
de fem vardagarna används den flitigt.
Först av förskolan och skolan, sedan av
oss på fritids och sedan är den mer eller
mindre upptagen av spontanidrottande
barn, vuxna och ungdomar fram tills
ljuset släcks klockan elva på kvällen.
Fler och fler vuxna upptäcker också
banan för vart år konstaterar Andreas
Johansson, fritidspedagogen som är en
av enhetscheferna på Sticklingegården.
I år har de vuxna i nätverket som
hjälper till med att sköta banan fått
ligga i ordentligt för att hålla banan
snöfri.
– Det är sjukt mycket snö runt banan
konstaterar Andreas. Man kan nästa
misstänka att banarbetarna fått lika
mycket motion som barnen på banan
de dagar de haft snösvängen.
Therese Jansson är inne på sitt första
år som lärare i Idrott och hälsa på
Sticklinge skola där hon även har några
timmar som specialpedagog.
– Jag är ny på skolan sedan i höstas
och vi använder Isbiten från veckan efter
allhelgonalovet till i början av mars.
En gång i veckan är vi ute på skridskor
och den andra lektionen i Idrott och
hälsa har vi inne. Något som både
jag och eleverna tycker är underbart. I
och med att föräldrarna vet att vi kör
skridskor kontinuerligt så skaffar i
stort sett alla skridskor, något som gör
9
Full fart mitt inne i leken.
att många använder skridskobanan
även på fritiden. Det behöver inte
bli så kostsamt. Bytesmarknader och
begagnatbutiker brukar ha bra utbud
av riktigt bra skridskor, konstaterar
Therese.
Efter idrottslärarexamen från Lärarhögskolan 2004 jobbade hon på en skola
i Skärholmen som hade bra lokaler, en
bollhall och rörelserum med speglar.
– Det gjorde att vi hade bra förutsättningar för bollspel och dans, men
redskapsgymnastik och motoriskt
stimulerande redskapsbanor var det
svårare att erbjuda i undervisningen.
Arbetsmiljön här med välplanerade
lokaler där man slipper släpa grejor
fram och tillbaks samt har möjlighet att
vara ute även på vintern märks när man
kommer hem efter arbetsdagen. Jag är
mycket piggare nu för tiden, berättar
Therese som älskar sitt yrke.
Invigningen 2007 lockade en hel del folk
10
Världens bästa jobb
– Kan man få det bättre än att alltid
få göra roliga saker med eleverna. Att få
vara ute mycket och att kunna påverka
barn och ungdomar till att se positivt
på den här biten av livet, bara att kunna
erbjuda isaktiviteter på lektionerna
i Idrott och hälsa en gång i veckan
under tre månader gör en glad, kvittrar
Therese avslutningsvis.
Med de förutsättningar hon har fått
på Sticklinge skola kan man förstå
hennes entusiasm.
Även på Östermalms IP
Vill du ha mer information kan du titta
in på www.teamhedberg.se och läsa
mer om Isbiten som fått tre efterföljare
i Järvastaden och på Östermalms IP,
mellan Brinkens ishockeyhall och
skridskoovalen där många vuxna
Stockholmsskrinnare nyttjar långrören
om naturisen inte bär.
– Långfärdsskridskor i all ära, men är
man barn och ungdom är det en annan
form av skridskoåkning som lockar till
aktivitet och det är bra om hela familjen
kan roa sig ute på samma ställe, säger
Anders Hedberg som själv växte upp
med en isplätt runt knuten hemma i
Svedjeholmen i utkanten av Ö-vik.
Hans dröm är att alla barn som växer
upp i Sverige skall ha en isbit att leka
på runt hörnet.
Jag vet att det låter tokigt, men
jag kan tänka mig att det inom en
tioårsperiod finns 100 anläggningar av
det här slaget om 10 år.
Fan trot, säger redaktörn. Samtidigt
som jag vet att större under än så har
hänt.
Text: Per Nylander
Bild: Johan Hedberg, Jill Pukite och
Jonathan Paulsen
Ytterligare en länk för den som vill veta
mer: www.customicerinks.com
Anders Hedberg
Tidskrift i Idro