Svenska Filminstitutet
Box 27126, 102 52 Stockholm
Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5
Telefon: 08-665 11 00
Fax: 08-661 18 20
www.sfi.se
Riktlinjer för det redaktionella arbetet med
digitaliseringen av filmarvet
November 2015
Bakgrund till digitaliseringsprojektet
Omställningen till digital projektion på landets biografer är vid årsskiftet 2013/14 i
det närmaste genomförd. För att filmarvet ska kunna tillgängliggöras också utanför
Filminstitutets egna lokaler, måste alltså digitala kopior av arkivets analoga
filmsamlingar framställas.
Filmhusets biografer kommer så länge det är möjligt att vara utrustade med
analoga projektorer, men på mycket lång sikt kommer även analog projektion i dessa
biografer att vara ett minne blott. Dessutom slits analoga filmkopior vid varje
projektion, och inom en förhållandevis snar framtid kommer möjligheten att ersätta
slitna kopior med nya analoga kopior inte finnas kvar, eftersom tillgången på
fotokemiska laboratorier och råfilm kommer att försvinna. Därför måste det analoga
filmarvet digitaliseras för att överhuvudtaget kunna tillgängliggöras i framtiden.
Det rör sig alltså om digitalisering både ur bevarande- och
tillgänglighetsperspektiv. Uppskattningsvis rör det sig om sammanlagt drygt 2 500
långfilmer och drygt 6 000 kortfilmer i samlingarna som bör vara föremål för
digitalisering. Ambitionen är att samtliga dessa filmer digitaliseras för att kunna
tillgängliggöras i framtiden, såväl på biograf som via andra plattformar i andra
visningsfönster. Därför är det redaktionella arbetet tills vidare en fråga om att välja
prioriteringsordning snarare än att göra ett urval.
Syftet med detta dokument
Det är viktigt att det redaktionella arbetet i digitaliseringsprojektet är så transparent
som möjligt, och att det finns klara och tydliga riktlinjer för hur arbetet bedrivs, och
utifrån vilka kriterier valet av filmer till de årsvisa digitaliseringsplanerna görs, inte
minst med tanke på de stora summor allmänna medel som krävs för att möjliggöra
digitaliseringen.
Observera att detta dokument inte tar upp frågor som rör utgångsmaterial
för skanning eller etiska överväganden vad gäller bearbetning av ljud och bild, och
heller inte inbegriper hur arbetet utförs eller med vilka verktyg, eller hur det
dokumenteras. För detta finns separata styrdokument.
Dessa riktlinjer antogs av Filminstitutets ledningsgrupp i mars 2014, och ska
vara föremål för kontinuerlig revidering. Senaste revideringen skedde i november
2015.
2
Redaktionsråd
Turordningen för de filmer som ska digitaliseras bestäms av ett redaktionsråd som tar
fram årsvisa digitaliseringsplaner, som sedan antas av Filminstitutets ledningsgrupp i
samband med att de årliga verksamhetsplanerna fastställs. Sammankallade i
redaktionsrådet är projektledare för det digitala filmarvet.
Redaktionsrådet består av medarbetare från följande avdelningar och enheter vid
Svenska Filminstitutet:
• Filmarvet (Ledning, Digitala filmarvet, Digitaliseringen, Filmarkivet,
Biblioteket, filmarkivet.se)
• Omvärld (Cinemateket, Barn & Ungdom)
• Stöd (Utlandsenheten)
• Kommunikation
Redaktionsrådet är i sin tur uppdelat i olika arbetsgrupper, med ansvar för följande
områden:
• Stumfilm
• Långa spelfilmer 1930-59
• Långa spelfilmer 1960-79
• Långa spelfilmer 1980• Lång dokumentärfilm
• Kortfilm (spelfilm och dokumentär)
• Experimentfilm (kort och lång)
• Barn- och ungdomsfilm
• Mångfald
Sammankallande i varje arbetsgrupp ska även kontakta företrädare för den
akademiska världen.
Till redaktionsrådet är även knutet ett konsulterande externt råd med företrädare för
Kungliga Biblioteket, Institutionen för Mediestudier vid Stockholms Universitet,
Svenska Filmkritikerförbundet och Sveriges Förenade Filmstudios.
Urval
Svensk film
Definitionen av det svenska filmarvet i filmarkivets övergripande arkivpolicy, Riktlinjer
för Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet, är ”all film som erhållit produktionsstöd eller
PRS från Svenska Filminstitutet, eller som visats på biograf i Sverige, eller som
underställts granskning av Statens biografbyrå med avsikt på biografdistribution”.
Inom ramen för digitaliseringsprojektet avses dock enbart svenskproducerad film
(vilket även kan inbegripa icke-biografvisad film om särskilda film- och/eller
kulturhistoriska skäl föreligger), förutom i de särskilda fall som anges nedan.
Utländsk film
För samproduktioner med utländska produktionsbolag i majoritet och med ett eller
flera svenska produktionsbolag i minoritet, ska redaktionsrådet ta reda på om filmen i
fråga är aktuell för digitalisering i ett av samproduktionsländerna. Om så är fallet ska
filmen inte ingå i digitaliseringsprojektet, men möjligheterna ska undersökas att få
tillgång till material som möjliggör framtagandet av svensktextad, okrypterad digital
visningskopia.
3
Samproduktioner som inte är aktuella för digitalisering i ett annat av
samproduktionsländerna kan ingå i digitaliseringsprojektet. Det kan då bli aktuellt att
låna in analogt utgångsmaterial från annat arkiv, om adekvat material saknas i
samlingarna.
Helt igenom utländska filmer kan vara aktuella för digitalisering i de fall dessa är
unika, och original- och/eller bevarandematerial enbart finns i våra samlingar och inte
någon annanstans i världen.
Andra utländska filmer med särskilt svensk intresse (t ex inspelade i Sverige eller med
svenska upphovsmakare) kan i ett senare skede också bli aktuella för digitalisering,
beroende på tillgång till utgångsmaterial (d v s det material som skannas) och
rättigheter, och beroende på om digitalisering planeras/utförts av annat arkiv eller
rättighetsinnehavare.
Material i samlingarna
Endast filmer till vilka det finns adekvat utgångsmaterial i samlingarna är föremål för
digitalisering. Med adekvat material menas original- eller bevarandematerial. Filmer
som endast föreligger i form av visningskopior är tills vidare inte aktuella för
digitalisering.
Filmer som i samlingarna endast föreligger på nitratfilmsbas är tills vidare aktuella för
digitalisering först då analogt bevarandematerial tagits fram, vilket då används som
utgångsmaterial för digitalisering.
Filmer till vilka arkivet i dag saknar adekvat material kan komma att ingå i
digitaliseringsprojektet, under förutsättning att rättighetsinnehavaren i samband med
digitalisering deponerar utgångsmaterialet till arkivet. Undantag gäller för de filmer
som finns bevarade hos Sveriges Television, vilka är aktuella för digitalisering även
om material inte deponeras till arkivet.
Filmer som redan digitaliserats av andra
Filmer som redan digitaliserats av andra och som föreligger i DCP-format ingår inte i
digitaliseringsprojektet.
Filmer som av t ex rättighetsinnehavare redan har digitaliserats i adekvat upplösning
men där digitala biografkopior inte föreligger, ingår inte heller i
digitaliseringsprojektet. Däremot ska möjligheterna undersökas att som frivillig
deposition ta emot digitalt material, från vilket det skulle vara möjligt för
Filminstitutet att framställa DCP.
Kriterier för prioriteringsordning
Filmer för barn och unga
I enlighet med regeringens riktlinjer ska särskilt fokus ligga på filmer för barn och
ungdom.
4
Filmer med kvinnliga kreatörer
I enlighet med regeringens riktlinjer och Filminstitutets övergripande
jämställdhetspolicy ska också filmer med kvinnliga kreatörer (regissörer, producenter,
manus- och förlageförfattare, fotografer mm) prioriteras.
Variation vad gäller epoker, filmkategorier, rättighetsinnehavare
Redaktionsrådet ska se till att varje års digitaliseringsplan utöver ovan nämnda
kategorier innehåller ett representativt urval filmer från olika tidsepoker och av olika
kategorier. Ambitionen är också att en variation av rättighetsinnehavare är
representerade i varje års digitaliseringsplan.
Efterfrågade filmer
Vid upprättandet av de årsvisa digitaliseringsplanerna ska hänsyn tas till filmer med
särskilt stor efterfrågan, t ex från festivaler i samband med retrospektiver. (För filmer
som efterfrågas av rättighetsinnehavare och är aktuella för utgivning och distribution,
se avsnittet under Filmer som digitaliseras efter önskemål från rättighetsinnehavare).
Filmer till vilka utlåningsbara kopior tidigare saknats
Viss hänsyn i prioriteringsarbetet ska också tas till de filmer där utlåningsbart analogt
material saknats, och som därför inte tidigare funnits tillgängliga utanför Filmhusets
egna lokaler.
Filmer med oklart rättighetsläge
För filmer med oklart rättighetsläge ska efterforskningar göras för att se om det går att
fastställa legitim rättighetsinnehavare.
När det gäller filmer med identifierade rättighetsinnehavare vars underliggande
rättigheter löpt ut är dessa tills vidare inte aktuella för digitalisering, eftersom dessa är
”blockerade” så till vida att vare sig rättighetsinnehavare eller någon annan kan ge
tillstånd till visning.
När det gäller s k föräldralösa verk (helt eller delvis) är dessa aktuella för
digitalisering, eftersom de kan tillgängliggöras via nätet enligt ny inskränkning av
upphovsrättslagen som införs 2014.
Avtal med rättighetsinnehavare.
Avtal skrivs med rättighetsinnehavare inför den första digitalisering som görs av
respektive rättighetsinnehavares filmer. Avtalen reglerar Filminstitutets rätt att nyttja
det digitala materialet, och rättighetsinnehavarens tillgång till detsamma.
Avtalen reglerar också Filminstitutets rätt att låna ut digitala biografkopior till externa
biografer, där – om inget annat specificerats – den lånande biografen först måste
inhämta visningstillstånd från rättighetsinnehavare innan Filminstitutet kan lämna ut
material.
I samband med avtalen översänds också förteckning till respektive rättighetsinnehavare
över deras filmer i varje års digitaliseringsplan.
5
I de fall avtal redan tecknats med rättighetsinnehavare, skickas årligen endast nya
förteckningar.
Filmer som digitaliseras efter önskemål från rättighetsinnehavare
Varje år reserveras en kvot av filmer i digitaliseringsplanen till filmer som
rättighetsinnehavare önskar få digitaliserade. Kvoten uppgår till högst 20 % av det
totala antalet filmer per år. Information om denna kvot översänds i samband med att
rättighetsinnehavare får sig tillsända förteckningen över årets filmer, och information
finns också på Filminstitutets hemsida.
För att en film ska bli föremål för digitalisering efter önskemål från
rättighetsinnehavare ska denne kort redogöra för sina distributions- och
utgivningsplaner av den aktuella filmen. Redaktionsrådet tar därefter ställning till om
önskemålen ska tillgodoses eller inte.
Tillgängliggörande
Eget nyttjande
Avtalen med rättighetsinnehavare ger Filminstitutet rätt att visa framställda DCP i
egna lokaler utan kostnad, samt att tillhandahålla lågupplösta påseendefiler i
Filminstitutets interna verksamhet och för besökare i biblioteket.
Utlån, distribution av DCP
Framställda DCP lånas ut efter förfrågningar från externa biografer. Filminstitutet ska
aktivt verka för att dessa DCP ska finnas tillgängliga i reguljär biografdistribution,
antingen via egen distributionsverksamhet efter avtal med rättighetsinnehavare, eller
genom att verka för att tredje part distribuerar filmerna.
Andra visningsfönster
Rättighetsinnehavare har tillgång till framställda mastrar från vilka material kan tas
fram för broadcast-försäljning, DVD/Bluray-utgivning eller VoD-tjänster.
Filminstitutet ska aktivt verka för att rättighetsinnehavare, utgivare, tillhandahållare
av VOD-tjänster etc använder det digitala material som Filminstitutet har framställt.
Filminstitutet ska aktivt verka för att i så många visningsfönster som möjligt
tillgängliggöra de fåtal filmer Filminstitutet själv innehar rättigheterna till. Detta
gäller också de filmer som inte längre skyddas av producenträttigheter eller
upphovsrätter.
6
Bilaga A
Redaktionsrådets sammansättning, november 2015
Filmarvet
Lova Hagerfors, sammankallande (Digitala filmarvet)
Jon Wengström, (Filmarkivet)
Lars Karlsson (Digitaliseringen)
Magnus Rosborn (Filmarkivet)
Mats Skärstrand (Biblioteket)
Kajsa Hedström (filmarkivet.se)
Mathias Rosengren (Ledning)
Omvärld
Danial Brännström (Cinemateket)
Malena Janson (Barn & Unga)
Stöd
Gunnar Almér (Utland)
Kommunikation
Jan Göransson
Arbetsgrupper
Stumfilm
Jon Wengström (sammankallande), Magnus Rosborn, Danial Brännström
Långa spelfilmer 1930-59
Magnus Rosborn (sammankallande), Jan Göransson, Jon Wengström
Långa spelfilmer 1960-79
Lova Hagerfors (sammankallande), Kajsa Hedström, Jan Göransson, Gunnar Almér
Långa spelfilmer 1980Jan Göransson (sammankallande), Kajsa Hedström, Gunnar Almér, Mathias
Rosengren
Lång dokumentärfilm
Mats Skärstrand (sammankallande), Danial Brännström, Magnus Rosborn
Kortfilm (spelfilm och dokumentär)
Kajsa Hedström (sammankallande), Magnus Rosborn, Jon Wengström
Experimentfilm (kort och lång)
Kajsa Hedström (sammankallande), Mats Skärstrand, Danial Brännström
Barn- och ungdomsfilm
Malena Janson (sammankallande), Lova Hagerfors, Jan Göransson
Mångfald
Danial Brännström (sammankallande), Lova Hagerfors, Gunnar Almér
7
Bilaga B
Sammansättning konsulterande externt råd, november
2015
Sammankallande Filminstitutet
Lova Hagerfors
Jon Wengström
Institutionen för Mediestudier vid Stockholms Universitet
Jan Olsson
Malin Wahlberg
Kungliga Biblioteket
Mats Rohdin
Svenska Filmkritikerförbundet
Mårten Blomkvist
Henric Tiselius
Sveriges Förenade Filmstudios
Astrid Friberg
8