1. No category

Kommunstyrelsen
Kommunledningskontoret
Demokrati och Välfärd
Maria Hopstadius
Datum
1 (3)
2015-05-02
Minnesanteckningar
Resursnätverk för det interkulturella arbetet
i Eskilstuna
28 april, kl. 13:00 – 16:00
Rademacherrummet, Stadshuset
Närvarande:
Magdalena Lindfeldt, planeringsarkitekt, Stadsbyggnadsförvaltningen
Heidi Trakowski, kulturstrateg, Kultur och - fritidsförvaltningen
Evelyn Denesfay, lärare SV/HI, St. Eskils, språkintroduktionsprogrammet
Charlotte Westerberg, IM-programmets studievägeldare, St. Eskils.
Michelle Nilsson, SV/EN lärare, Rinmanskolan
Lena Halander, rektor för den Interkulturella enheten, barn - och
utbildningsförvaltningen
Annette Johansson, utvecklingsstrateg, Torshälla stads förvaltning
Liselotte Perbro, chef på hyresenheten, Eskilstuna K-Fast
Isabel Jansson, kommunikationsstrateg, KLK
Annica Burridge, utbildningsinspektör/barnrättsstrateg, KLK
Vedad Begovic, integrationsstrateg, KLK
Maria Hopstadius, interkulturell samordnare, KLK
Anmält frånvaro
Therése Norén, kommunikationsstrateg, arbetsmarknads- och familjeförvaltningen
Anna Fridell, utvecklare, vård- och omsorgsförvaltningen
Information
Nätverket är nu komplett och samtliga förvaltningar och bolag har utsett sina
representanter i nätverket.
Anneli Johansson, HR strateg, miljö- och räddningstjänstförvaltningen har
avslutat sitt uppdrag. En ny HR chef kommer att rekryteras och den personen
kommer representera förvaltningen i vårt nätverk.
Mötets tema: Barnrättsperspektivet
Barnrättsperspektivet är en av de sex värdegrunderna som Strategin för ett
interkulturellt Eskilstuna vilar på. Detta innebär att barns lika värde, enligt FN:s
konvention om barnets rättigheter måste beaktas i alla beslut som tas. Kunskap om
barnkonventionen ska finnas i alla nämnder och förvaltningar och
barnkonsekvensanalyser ska genomföras som rutin i samtliga ärenden som på
något sätt kan komma att påverka barn och unga i vår kommun. Skolan och
E-post
[email protected]
Eskilstuna – den stolta Fristaden
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-02
förskolan som är bland de viktigaste socialiseringsagenterna skall kunna säkra det
interkulturella Eskilstunas fortlevnad.
1. Evelyn Dannesfy och Charlotte Westerberg presenterar resultatet av sin
enkätstudie
Evelyn har tidigare varit i kontakt med Maria och Vedad om en enkätundersökning
hon har gjort. Nätverket har tagit del av Evelyns analys på PP. OBS! Det
utskickade materialet är arbetsmaterial, få ej spridas och citeras!
Bakgrund: Utifrån sin långa erfarenhet som lärare på språkintroduktionen kan
Evelyn intyga att integrationen mellan elever som går språkintroduktionen och
elever som går i vanliga gymnasieklasser är den stora utmaningen för såväl elever
som lärare. Introduktionsprogrammet är till för elever som nyligen har flyttat till
Sverige och saknar behörighet för ett nationellt program. De läser i särskilda
klasser beroende på sin språknivå. Detta gör att kontakten med svenska elever är
oerhört begränsad.
Syftet med enkätundersökningen: Att få fram statistiskt underlag om vilken kontakt
elever som gå på introduktionsprogrammet vid St. Eskils, Rinman eller Rekarne
gymnasiet upplever ha med det svenska språket och andra svenska elever.
Målgruppen är ungdomar i ålder 16-20, har bott i Sverige allt från 1 år upp till 3 år.
Frågorna man ställt till ungdomarna är:
o Hur länge har du bott i Sverige?
o Har du någon svensk kompis i din ålder som du brukar träffa och prata med?
o Skulle du vilja ha lektioner där du träffar svenska elever?
Resultat:
o Totalt gick 307 elever på språkintroduktionen då undersökningen genomfördes.
o Svarsfrekvensen på St. Eskils är 89 %, något lägre på de övriga två skolorna. Kan
bero på att många av eleverna hade sin praktik då enkäten skickades.
o 71 % har ingen kontakt med svenska elever (188 elever motsvarar ungefär sex
gymnasieklasser). Av dessa 71 % är det 22 % som aldrig har pratat med svenska
ungdomar (55 elever). 29 % har någon form av kontakt (74 elever).
o 93 % har uppgett att de vill ha lektioner med svenska och träffa svenska elever.
o Bland svaren om varför man inte har kontakt med svenska elever uppger
ungdomarna att ”Jag är ny och kan inte”; Jag kan inte svenska”; ”Det är svårt att
förstå vad svenska ungdomar säger”; ”För att jag är invandrare”; ”För att jag
inte förstår” m.fl.
Analys
Trots vissa begräsningar i studien är det en viktig problematik som den lyfter fram.
Det behövs flera insatser för att kunna vända på den. Skolan är dessutom en av de
viktigaste socialiseringsagenterna och ungdomarna ska få kunna möta svenska
språket och svensk kultur i skolan. Det finns behov av att se över situationen för
dessa elever. Det finns både vilja och engagemang hos enskilda lärare men det
behövs också tid för planering, en bättre samverkan mellan olika aktörer och
insatser från flera håll. Det krävs tid och stöd för att komma på framtida
möjligheter för kompetensförsörjning för eleverna. Och kanske flera
individanpassade åtgärder. Detta i förlängningen kommer att höja ungdomarnas
motivation och underlätta integrationen.
Ett framgångsrikt exempel enligt Evelyn är SPRINTSFI-projektet i Mölndals stad.
Detta är ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen, gymnasiet,
E-post
[email protected]
2 (3)
Eskilstuna kommun
Datum
2015-05-02
vuxenutbildningen och social-och arbetsmarknadsförvaltningen som rimligen kan
vara av intresse i vår kommun.
Frågan är vad kommunen kan göra?
Evelyn kommer att presentera sin enkät för gymnasierektorerna under deras
månadsmöte den 20 maj.
Några förslag från nätverket:
o Det framgångsrika projektet Flyktingguide/Språkvän kan vara mycket passande
för dessa ungdomar
o Viktigt att kommunicera med Thure Morin, förvaltningschef på arbetsmarknadoch vuxenutbildningsförvaltning för att kunna undersöka möjligheterna.
o I det nya kulturpolitiska programmet skulle man kunna föra in dessa idéer
o Fundera kring om man ska göra en kommunikationssats av Evelyns enkätsstudie
och därmed planera för en extern publicering när den väl är klar
2. Michelle Nilsson berättar om sin studie om en kritisk granskning av strategin
för ett interkulturellt Eskilstuna 2014-2018. Studien görs inom ramen för kursen
Språk - och textgranskning vid Linné universitet i Växjö och ska resultera i en
uppsats. Michelle har valt att granska strategin samt två slumpmässigt valda
skolors verksamhetsplaner i syfte att se huruvida strategin är lättillgänglig, föreslå
möjliga förändringar samt se hur det interkulturella perspektivet återspeglas i de
valda skolplanerna. En preliminär slutsats är att vad det gäller bilder ur ett
interkulturellt perspektiv har man kommit längre jämfört med text.
3. Annica Burridge berättar om sitt uppdrag som barnrättsstrateg. I uppdraget
som tillsattes 2013 (KS beslut) ingår att stärka integreringen av FN:s konvention
om barnets rättigheter i Eskilstuna kommuns olika verksamheter. Det handlar om
att utveckla värdegrundsarbete och kommunens förhållningssätt att sätta barnen i
fokus och egentligen är det fråga om mänskliga rättigheter. Det är viktigt att alla
förvaltningar aktivt arbetar med dessa frågor.
4. Förslag på dagordning till nästa träff:
o
o
o
Heidi Trakowski håller i 2 timmars workshop om den
kulturpolitiska planen
Michelle presenterar sin färdiga uppsats
Diskrimineringsbyrån Humanitas presenterar sin verksamhet.
Nästa träff, den 11 juni 2015. 9.00–12.00 i Stadshuset.
Samtliga föredrag kommer att skickas via mail.
Vid pennan: Maria & Vedad
E-post
[email protected]
3 (3)