1. No category

T
E
T
I
L
A
V
K
B
E
B
R
O
A
J
V
FLER R B E T S G I G I S
A E K O LO
V
I
T
K
R
A
A
Å
V
V
R
I
I
T
G
AT N I N G S N ARBE TS
V
I
N
V
S
D
I
T
G
K
N
BIL
I
A
T
R
N
T
U
D
T
T
L
I
A
D
K
J
B
T
A
T
Ö
E
R
U
ÅRSPLAN
2015
T
T
I
H
T
L
D
J
A
D
A
V
Ö
A
T
K
T
T I V S FLER JOBB TIV STAD HBB K VALITE S TA D H Ö
V
K
I
O
T
O
A
J
T
J
E
R
K
R
H
R
T
A
E
E
G
T
L
R
L
A
F
T
F
I
T
T
T
M
A
E
E
O
I
H
H
N
N
M
G
G
I
I
O
O
O
L
L
K
K
L
L
N
E
E
Å
Å
O
L
H
K
H
I
T
E
T
B
U
U
L
A
I
T
K
K
B
GIS R E S TA O LO G I S I VA R E S Å E K O LO
V
A
I
K
G
V
G
E
I
S
N
S
T
S
G
T
Å
E
E
S
G
V
I
B
B
N
R
I
R
N
A
S
A
N
V
G
D
I
V
D N I N T T R A K T I J D U T B I L T AT TRAK T BILDNING
A
T
Ö
E
R
U
T
T
T
I
H
T
E
L
D
J
A
D
A
IT
V
Ö
A
T
K
T
E
H
S
T
B
I
D
B
L
V
A
I
O
R A K T HE T FLER J TRAK TIV ST R JOBB K VA K T I V S TA D
ÅLLIG ONOMI AT IGHE T FLE M I AT T R AI G H E T F L E
BIL EK SK UTHÅLL B I L E KO N OK U T H Å L L KONOMI AT
S
I
E
A
I
T
G
G
L
I
G
I
S
L
O
B
O
L
L
E
A
L
Å
T
O
R
S
O
H
A
K
T
E
V
E
I
R
U
A
G
K
Å
B E T S I N G S N I V ARBETSGIV EKOLOGIS E STABIL E
N
R
V
I
Å
A
D
T
V
V
I
L
I
K
I
N
A
G
B
S
R
S
T
G
T
T
T
N
E
I
A
Å
B
N
V
R
T
I
D
E
A
N
L
T
I
I
S
V
VAL ÖJD UTB TRAK TI ILDNING
T
H
B
A
T
D
T
U
A
E
T
T
I
D
J
L
A
Ö
V
H
K
JOBB K TIV STAD ÅLLIGHE T
AT TRA GISK UTH
O
L
O
K
E
Årsplan för Eskilstuna kommun
och de helägda bolagen.
Beslutad av kommunfullmäktige 17 juni 2014
INNEHÅLL
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Årsplanen – en vägledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
En årsplan som andas utveckling av Eskilstuna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
GRAFISK FORM & PRODUKTION:
För framtiden i den miljösmarta industristaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Konsult och uppdrag, Kommunikation
HÅLLBAR UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Strategiska mål för hållbar utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Attraktiv stad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Höjd utbildningsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Ekologisk uthållighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Fler jobb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Övergripande processer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Att värna demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Att tillgodose behovet av utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid. . . . . . . . . . . . . . . . . . .28
Att tillgodose behovet av miljö- och samhällsbyggnadsarbete . . . . . . . . . 30
Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
Att främja näringsliv och arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33
EFFEKTIV ORGANISATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Strategiska mål för effektiv organisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Kvalitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
Attraktiv arbetsgivare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38
Stabil ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
EKONOMISK PLAN 2015-2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Ekonomisk sammanställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47
Foto omslag:
Överst till vänster - Pierre Pocs
Övriga - Orasis foto
2 FOTO, där inget annat anges:
Orasis foto
TRYCK:
Strands Grafiska AB
KONTAKT:
Eskilstuna kommun
Kommunledningskontoret
631 86 Eskilstuna
Tel 016-710 10 00
Webb eskilstuna.se
ÅRSPLANEN - EN VÄGLEDNING
Å rsplan 2015 beskriver vad
kommunfullmäktige vill
uppnå under året samt de
ekonomiska förutsättningarna för
kommunkoncernens verksamheter.
Huvuddelen av planens inriktning
och ekonomiska förutsättningar
beslutas av kommunfullmäktige
i juni. Därefter planerar nämnder
och bolagsstyrelser sin verksamhet
och återkommer i sina verksam­
hetsplaner med förslag på åtagan­
den som ska bidra till att nå ­målen
i årsplanen. Under perioden
­september-november sker dialog
kring åtagandena. I november be­
slutar kommunfullmäktige om kom­
pletteringar till årsplanen. Dessa
kompletteringar består av ett urval
av nämndernas och bolagsstyrelser­
nas åtaganden utifrån ett kommun­
övergripande perspektiv.
Årsplanen består således av två
delar som kompletterar varandra
och ska därför läsas tillsammans.
I god tid före årsskiftet, senast 20
december, bör varje medarbetare
känna till sin enhets lokala verksam­
hetsplan så att verksamheten kan
drivas effektivt redan från början av
­verksamhetsåret.
Hur är årsplanen uppbyggd?
Årsplanen är byggd utifrån två
perspektiv – Hållbar utveckling
och ­Effektiv organisation. Hållbar
utveckling är det utåtriktade per­
spektivet och anger vad vi ska åstad­
komma för invånare, brukare och
kunder. Effektiv organisation är det
inåtriktade perspektivet och anger
hur det inre arbetet utförs och vilka
resurser som finns.
Hållbar utveckling skapas genom
sju övergripande processer. I dem
skapas sociala, miljömässiga och
samhällsekonomiska värden för
Eskils­tunaborna. Tillsammans med
en effektiv organisation gör det
att resultatmålen uppnås. De sju
övergripande processerna redovisas
i årsplanen utifrån de långsiktiga
värden som dessa processer skapar.
I Årsplan 2015 anges de fyra utåt­
riktade samt de tre inåtriktade
strategiska målen som är hämtade
från strategisk inriktning 2012-2015.
Till målen finns ­nivåsatta i­ndikatorer.
­Indikatorerna utgör ett underlag
för att bedöma om målen nåtts.
De ­flesta indikatorerna redovisas
för kvinnor respektive män. Indika­
torerna redovisas i tabellform där
värden i fetstil avser utfall och
­övriga v
­ ärden avser prognoser.
Ägardirektiv
För styrning av bolagskoncernen
finns också kommunfullmäktiges
ägardirektiv som gäller de helägda
kommunala bolagen.
Vill du veta mer?
Fördjupad information hittar du i
Strategisk inriktning 2012-2015 och
i foldern som beskriver kommun­
koncernens styrsystem. Strategisk
inriktning beskriver vad kommun­
fullmäktige vill uppnå under man­
datperioden, de strategiska målen
och samtliga indikatorer.
Begrepp
Med begreppet Eskilstuna kommunkoncern menas organisationen, det
vill säga Eskilstuna kommun med förvaltningar samt de av Eskilstuna
Kommun­företag AB helägda bolagen Eskilstuna Energi och Miljö AB,
­Eskilstuna Kommunfastigheter AB, Parken Zoo AB, Eskilstuna Bad AB
samt Eskilstuna Jernmanufaktur AB. I texten används kommunkoncernen.
Med begreppet Eskilstuna menas det geografiska området Eskilstuna
­kommun, det vill säga Eskilstuna, Torshälla samt landsbygden. I texten
används Eskilstuna.
3
EN ÅRSPLAN SOM ANDAS UTVECKLING AV ESKILSTUNA
Pär Eriksson, kommundirektör
E xamensdags – det är så jag kan
känna när kommunfullmäktige be­
slutar om Årsplan 2015. Ett doku­
ment bland andra kanske någon tänker
men för den kommunala verksamheten
så är årsplan och budget avgörande för
hur vårt arbete ska gestalta sig. Det är där
den politiska och demokratiska processen
anger tonen, vägval och prioriteringar.
En årsplan formuleras alltid i ett samman­
hang. En kommun – ett Eskilstuna – lever
inte i ett vakuum utan påverkas av såväl
internationella som nationella strömningar.
Årsplan 2015 skrivs i ett läge då det råder
stor osäkerhet i världen. Vi ser nya sociala
och etniska spänningar som leder till
allvarliga mänskliga umbäranden, en ny­
mornad rasism och nya flyktingströmmar.
Vi ser också en internationell ekonomi
som förvisso håller på att återhämta sig
men alltjämt är i en svår situation med ­relativt hög arbetslöshet bland annat i vårt
eget Europa. En situation som särskilt
drabbar de unga.
Men vi ser också positiva utvecklings­
tendenser på världskartan. Barnadödlig­
heten och den rena fattigdomen minskar.
Läskunnigheten ökar och de rättmätiga
kraven på demokrati och en stärkt ställ­
ning för barn och kvinnor ökar.
I Sverige ser vi en tendens att samhället
splittras. Många har fått det bättre både
socialt och ekonomiskt samtidigt som en
grupp tenderar att ställas utanför utbild­
ning, arbete och egen försörjning. Det tär
på sammanhållningen och skapar på sikt
ett ojämlikt samhälle som ingen eller få
vill leva i.
4 Även om den här bilden målas med grov
pensel och kanske utan allt för många
nyanser så är det viktigt att se Eskilstuna
kommuns årsplan i den här kontexten.
Kommunfullmäktiges årsplan är tydlig på
några punkter. Där poängteras vikten av
ett sammanhållet Eskilstuna som bygger
på gemenskap men som också ställer
höga krav på den enskilde. Det kan
­handla om vikten av arbete, utbildning
­eller att gemensamt ta ansvar för våra
barn och ungdomar.
Årsplanen sätter fokus på vikten av att
vi fortsätter att skapa en attraktiv och
miljösmart stad. Under 2014 tog Eskils­
tuna det symboliska steget och blev en
av kommunerna i landet som har över
100 000 invånare. Det ställer nya krav på
smarta energilösningar, kollektivtrafik,
­infrastruktur, vägar, bostäder, service,
skolor och äldreboenden.
Årsplanen pekar också ut skolan och
vikten av höjd utbildningsnivå som en
fortsatt strategisk fråga för Eskilstunas
utveckling. Barn och ungdomars sociala
situation är en fråga som årsplanen sär­
skilt pekar ut som viktig.
Regionen blir allt viktigare för Eskilstuna.
Vi blir allt mer integrerade i Stockholmsoch Mälardalsregionens arbetsmarknad
och utvecklingspuls. Just därför är det
viktigt att Eskilstuna tar en ledande roll
i utvecklingen av vårt län samtidigt som
vi närmar oss våra grannstäder Västerås,
Strängnäs och Enköping än mer.
Mälardalens högskolas framtid är en
annan mycket viktig fråga för vår stads
utveckling. En stor del av de med aka­
demisk bakgrund har sin bakgrund på
högskolan. Lägg då till att många av våra
egna medarbetare – förskolelärare, lärare,
socionomer och sjuksköterskor – har
utbildats där så förstår vi högskolans be­
tydelse för Eskilstunas utveckling.
I slutändan är det våra verksamheter som
ska göra jobbet. Våra medarbetare som
lär ett barn läsa, håller i en hand och
tröstar vid en svår situation, arbetar med
ungdomar och erbjuder kultur och fritid,
prövar bygglov och gör brandtillsyner,
levererar vatten, el och värme, bygger
och förvaltar bostäder, håller våra gröna
parker i gott skick eller stödjer företag att
etablera sig.
Allt detta värde skapas tillsammans med
näringslivet, föreningar och organisationer,
enskilda och Eskilstunabor.
Ska vi leva upp till alla ambitioner och
högt ställda förväntningar krävs att vi
utvecklar vår kommunala organisation till
mer av ingredienserna i en modern kun­
skapsorganisation som präglas av mod,
nytänkande och samarbete.
Det är det som våra folkvalda politiker
har rätt att kräva av oss – en positiv kraft
som är en del av att utveckla Eskilstuna.
Ytterst är det budskapet i kommunfull­
mäktiges årsplan.
Det är det som är en kommun.
Nu har politiken sagt sitt. Nu har vi allt
framför oss. Så spännande och utmanande.
Pär Eriksson
kommundirektör
FÖR FRAMTIDEN I DEN MILJÖSMARTA INDUSTRISTADEN
Jobb, skola och välfärd i omställning för ett grönare och rättvisare Eskilstuna
Magnus Johansson (MP), Ingrid Sermeno Escobar (MP), Jimmy Jansson (S),
Mona Kanaan (S), Maria Chergui (V) och Joel Hamberg (V).
Eskilstuna är i dag en av
­landets snabbast ­växande
­kommuner. Städerna Eskils­
tuna och Tors­hälla har nu
tillsammans med tätorter och
landsbygd en be­folk­ning på
över 100 000 in­vånare. Här
finns barns dröm­mar, äldres
erfarenheter, studenters framtidstro, arbetarnas flit och
uppfinnarnas idé­rikedom.
­Eskilstuna är en kommun full
av möjligheter.
V i tar oss an motgångar och
­problem. Vi anstränger oss för
att alla människor ska känna
välbefinnande. Vi gör det med en insikt
om akuta miljöproblem, social utslag­
ning, diskriminering och arbetslöshet.
I denna årsplan lägger vi fast kommun­
koncernens prioriteringar för att till­
sammans med enskilda, föreningar, före­
tag och myndigheter utveckla platsen
Eskilstuna.
Samtidigt finns det barn och ungdomar
som inte mår bra. Dessa barn växer
upp i miljöer som inte är acceptabla.
De befinner sig i situationer som kan
få allvarliga konsekvenser och påverka
deras möjlighet att leva ett gott liv nu
och i framtiden. Eskilstuna kommun
ska bryta trenden. Vi ska visa att FN:s
barnkonvention lever i vår stad och att
vuxenvärlden tar sitt ansvar.
Ingen får passivt se på när en ung
människa far illa. Det är alltid vuxen­
världens ansvar att agera. Föräldrar,
vuxna, civilsamhället och myndigheter
bär gemensamt ansvaret.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet de
gröna och Vänsterpartiet kräver att hela
den kommunala organisationen och att
hela samhället gemensamt ställer upp,
tar sitt ansvar och på alla tänkbara vis
bidrar till att våra barn och unga ges de
förutsättningar de behöver för en god
uppväxt. Det är en central fråga under
den kommande mandatperioden och
den har huvudfokus i denna årsplan, vid
sidan av jobben, skolan, äldreomsorgen
och omställningsarbetet.
Jobb är nyckeln till frihet. Ingen kan slå
sig till ro i vår kommun innan alla som
kan och vill arbeta får den möjligheten.
Arbetslöshet är ett samhällsproblem,
men lika mycket ett problem för den
enskilda människan. Arbetslöshet får
aldrig bli norm. Inte i en stad, aldrig i en
stadsdel, ej någonsin i en familj. Normen
är utbildning och jobb. Därför ska kom­
munen i samverkan med näringsliv och
andra aktörer göra allt som står i dess
5
makt för att få fler i arbete. Vår absoluta
övertygelse är att alla människor vill
vara med och bidra och att enskilda
människor gör allt vad de själva kan för
att åstadkomma detta.
Samtidigt ska vi fortsätta det fram­
gångsrika arbete som vår skolpersonal
bedriver i Eskilstuna. De förbättrade
resultaten i skolan indikerar att vi är på
rätt väg. Nu gäller det att fortsätta och
utveckla arbetet ytterligare.
Inom äldreomsorgen står vi också inför
utmaningar. Detta kommer att kräva
resurser, investeringar och nya sätt att
tänka. I arbetet med att ställa om Eskils­
tuna finns stora utmaningar. Vi har en
offensiv agenda. Den ska genomföras.
Majoritetens politiska
­målsättning
I Eskilstuna kan alla människor i frihet
förverkliga sina idéer, känna trygghet
och verka för ekologisk hållbarhet.
I Eskilstuna kan du försörja dig själv
­genom studier och arbete. I Eskilstuna
är välfärden formad efter dina behov
och finns där när du behöver den.
Eskils­tuna tar ansvar för dagens och
kommande generationer.
Majoritetens fokusområden:
>> Nya jobb i befintliga och nya företag
samt i välfärden.
>> Sveriges bästa skola 2020.
>> Den klimat- och miljösmarta industri­
staden.
>> Äldreomsorg att vara trygg i och stolt
över.
>> Frihet genom jämställdhet och social
rättvisa.
>> Kultur och trygghet för ett attraktivt
Eskilstuna.
>> Fler bostäder för god livskvalitet.
Majoritetens huvudsakliga
prioriteringar i Årsplan 2015
Majoriteten lägger i och med denna
årsplan grunden för det som ska vara
vår strategiska inriktning för nästa
mandatperiod. Vi ser de utmaningar som
6 Eskils­tuna och Torshälla står inför, och
vi vill tillsammans med medborgarna
möta dem. Vi är övertygande om att det
finns en enorm inneboende kraft i vår
kommun som måste få komma till sin
rätt. Alla, var och en för sig, och gemen­
samt, kan bidra till vår egen frihet och
samtidigt bygga vidare på vårt samhälle
där vi gemensamt möter utmaningar
och ­skapar förutsättningar. Nedan har vi
­sorterat våra satsningar under ett antal
rubriker för hur vi vill utveckla Eskils­
tuna den kommande mandat­perioden.
Ibland berör våra satsningar flera rub­
riker. Vi vill föra en kraftfull politik där
kommunen tillsammans med närings­
liv, föreningsliv och invånare möter
utmaningar och tar vara på styrkor och
möjligheter.
Förebyggande är ett ledord. Föredöme
likaså. Därför är satsningar på folkhälsa
en självklarhet. Likaså vårt fokus på
jämställdhet och mångfald. Vår filosofi är
enkel. Vi vill understödja och uppmuntra
goda krafter och initiativ. Vi vill mot­
verka och försvåra sådant som inte är av
godo för kommunens utveckling, som
ojämställdhet, diskriminering och rasism.
På så sätt kan vi sakta flytta vår kom­
mun framåt i positiv anda.
Nya jobb genom ­befintliga
och nya företag samt i
­välfärden
Att kunna försörja sig själv är grunden
för ett liv i frihet. Att slippa vara beroen­
de av andra människor eller samhället.
Att inte behöva känna tacksamhets­
skuld eller ångest för att få ekonomin
att gå ihop. Att kunna förverkliga sina
drömmar och vara generös mot andra
människor. Allt det kräver i princip ett
eget arbete och en inkomst.
Eskilstuna är en industristad. Så kommer
det fortsatt att vara och det är vi stolta
över. Men då krävs att vi utbildar oss för
det. Samtidigt ska vi arbeta för att alla
branscher ska kunna växa. Nya jobb kan
skapas både inom industrin och inom
andra områden. Så också inom väl­
färden när människors behov ökar. Det
är också viktigt att jobba med befint­
liga företag i kommunen parallellt med
nyetableringar. Genom att ha ett bra
näringslivsklimat och en myndighetsut­
övning med kvalitet kan företagen ges
förutsättningar att växa och anställa.
Kraven på högre utbildning ökar succes­
sivt. Arbeten som för några år sedan gick
att få med grundskoleutbildning kräver
allt oftare gymnasieutbildning. Arbeten
som ganska nyss krävde gymnasieut­
bildning kräver idag ytterligare yrkesut­
bildning eller högskoleutbildning. Om
Eskils­tunas arbetsgivare ska kunna ut­
vecklas och växa måste de hitta rätt per­
sonal. Om Eskilstunaborna ska kunna ta
de jobb som erbjuds krävs rätt utbild­
ning. Socialdemokraterna, Miljö­partiet
de gröna och Vänsterpartiet menar att
hela den kommunala organisationen
ska fokusera på att stötta människors
möjligheter till arbete. Det ska göras i
samverkan med näringslivet och myn­
digheter. Varje krona ska prövas utifrån
hur den bidrar till att rusta människor
genom utbildning och till jobb. Resurser
som idag går till försörjningsstöd ska
istället användas till aktiva insatser för
utbildning och jobb.
Den kommunala organisationen ska vara
ändamålsenligt utformad för att möta
denna utmaning. På samma sätt ska
individen ses i allt detta. Sjukskrivningar
ska mötas med rehabilitering och stöd.
Arbetslöshet ska motverkas genom ar­
betsmarknadsinsatser. Försörjningsstöd
ska alltid vara det sista medlet att ta till.
Vår utgångspunkt är att arbetslösa utan
gymnasieutbildning ska få de förutsätt­
ningar som krävs för att ta sig in på ar­
betsmarknaden. Men kommunens insats
ska alltid ses som temporär. I synnerhet
försörjningsstöd.
Insatser för att utveckla livsmedels­
näringen behövs. Eskilstuna ska jobba
för att etablera en del av det nationella
resurscentrumet Eldrimner. Livsmedel
ska vara en inkomstbringande export­
vara likväl som Eskilstunabor ska kunna
köpa högkvalitativa lokalproducerade
ekologiska livsmedel.
Unga människor är en extra utsatt
grupp. Därför är det viktigt att de tidigt
får erfarenheter och möjligheter till
nätverk. Majoriteten vill att alla i årskurs
nio och alla i årskurs två på gymnasiet
ska er­bjudas sommarjobb. Jobben ska
sökas och krav ska ställas som på vilken
arbetsplats som helst. Jobben kan kom­
bineras med studier i syfte att höja betyg
som inte är tillräckliga.
Majoriteten har därmed pekat ut jobben
som högt prioriterade av Eskilstuna
kommunkoncern och samhället i stort.
Vi stärker därför resurserna på den så
viktiga yrkes- och vuxenutbildningen.
Andra insatser som syftar till att fler
kvinnor och män kommer i arbete är till
exempel ett vägledningscentrum med
kvalificerad studie- och yrkesvägledning
i samverkan mellan arbetsmarknads­
aktörer, privata näringslivet, fackliga
organisationer och frivilligsektor.
Majoritetens fokusområden för fler jobb:
>> Utreda möjligheten att kunna studera
på Komvux med försörjningsstöd om
du är mellan 20 och 55 år.
>> Sociala insatser genom jobb och
utbildning inom området odling hos
AMA: 2 miljoner kronor.
>> Sommarjobb till unga i årskurs nio
och årskurs två på gymnasiet: 2,5
miljoner kronor.
>> Gymnasieutbildning med bredare
fokus på fordon.
>> Stärkta jobbinsatser, ytterligare yrkes­
utbildning och Komvux: 10 miljoner
kronor.
>> Satsning på jobb och etableringar
inom mathantverk: 5 miljoner kronor.
>> Stöd för brobyggare i syfte att få fler
med romsk bakgrund i arbete: 0,5 mil­
joner kronor.
>> Inrätta ett vägledningscentrum utifrån
den av fullmäktige beslutade arbets­
marknadsberedningsrapporten.
Sveriges bästa skola 2020
Socialdemokraterna, Miljöpartiet de
gröna och Vänsterpartiet menar att det
är fullt möjligt att åstadkomma Sveriges
bästa skola i Eskilstuna kommun år
2020. Vi har under den senaste mandat­
perioden tillfört skolan stora resurser.
Eskilstuna kommun ligger nu på samma
nivå som de jämförbara kommuner vi
jämför oss med. Genom majoritetens
riktade insatser har skolan försetts med
den senaste tekniken. Vi investerar i
moderna skollokaler. Satsningar har
gjorts på barns läsning och lärarnas
löner. Vi ser nu att skolresultaten blir
allt bättre, tvärtemot trenden i riket. Det
är avgörande för Eskilstunas utveckling
och för enskilda individer att den posi­
tiva utvecklingen i skolan fortsätter. Vi
släpper inte taget utan avser att fortsätta
stimulera det goda arbete våra lärare gör
i skolorna.
Ju mer ansvar skolornas personal får, ju
närmre eleven skolpengen hamnar, ju
tydligare fokus är på lusten att lära, läsa,
skriva och räkna, desto större framgång.
Skolans roll i att fungera kompensa­
toriskt är central. Barnens förmåga
att klara en god utbildning oavsett
­föräldrars bakgrund är grundläggande.
Skolan ska därför ge tillräcklig stimulans
åt den som har lättast för sig, samtidigt
som den som har det svårast ska få allt
tänkbart stöd. Erfarenheter visar att
7
när dessa två individer finns i samma
klassrum blir båda vinnare. Därför är det
önskvärt med minskad skolsegregation.
Målet är att alla skolor ska vara lika bra
skolor. Ingen ska känna att den behöver
välja bort en skola och våra gemensam­
ma resurser ska följa eleverna utifrån
deras behov.
Inom området förskola lägger Eskilstuna
kommun idag mer resurser än de flesta
kommuner i Sverige. Vi ser ändå ett be­
hov av personalförstärkningar. Utgångs­
punkten är den utredning som nu görs
där resurser omfördelas för att verka
närmare barnen. Gruppernas storlek
ska inte vara större än att barnens behov
kan tillgodoses. Det kan, utifrån dagens
storlek, innebära att man kan behöva
minska gruppers storlek. Till det finns
fortsatta behov att bygga fler förskole­
avdelningar.
Majoritetens fokusområden för Sveriges
bästa skola 2020:
>> Förskolan förstärks med ytterligare 3,2
miljoner kronor.
>> Grundskolan förstärks med ytterligare
8,7 miljoner kronor.
>> Gymnasieskolan förstärks med ytter­
ligare 7,0 miljoner kronor.
>> Bemanningen ska optimeras efter
barnens behov och fler förskoleplatser
skapas.
8 Den klimat- och miljösmarta
industristaden
Eskilstuna kommer fortsatt att vara en
stolt industristad. I den globala kon­
kurrensen är det viktigt att vi hittar ett
sätt att vara konkurrenskraftiga. Sam­
tidigt ska vi ta vårt ansvar att leva på
ett sådant sätt att vi är solidariska med
dem som kommer efter oss. Naturen är
en resurs vi lätt tar för givet. Det mesta
som ger oss människor en bra levnads­
standard har vi tagit ur naturen på ett
eller annat sätt. Om vi inte är varsamma
riskerar vi att utrota växter och djur,
höja jordens temperatur och beröva
kommande generationer de resurser
och tjänster naturen ger oss. Därmed är
hållbarhetsfrågor i högsta grad en fråga
om solidaritet.
Våra största utmaningar i kommunen
handlar om att ställa om energisystemet
så att energiförbrukningen minskar trots
att vi växer som stad. Samtidigt ska vi se
till att energin produceras med minimal
miljöbelastning. Hur vi bygger om våra
gamla byggnader och hur vi bygger nya
är avgörande för hur vi ska lyckas.
En annan utmaning är hur vi människor
transporterar oss. Eskilstuna arbetar
aktivt med att bidra till ett mer energi­
effektivt transportsystem inom lager
och logistik. Samtidigt är många av oss
väldigt beroende av bilen. Bilen är både
dyr att äga, den tar mycket plats i stads­
utrymmet och den kräver stora gemen­
samma resurser via skattemedel. I en tid
när resurser är begränsade både privat
och offentligt är det nödvändigt att
uppmuntra och stimulera alternativ till
bilen. Kollektivtrafik och framkomlighet
för cyklister och fotgängare är viktiga
komplement och ju mer effektiva och
attraktiva de är desto fler kan ställa sin
bil till förmån för alternativ. Eskilstunas
invånare kommer behöva använda bilen
även i framtiden. Men det ska ske på
ett smart och integrerat sätt i det övriga
reseutbudet.
Tillgängligheten till Eskilstunas stads­
kärna är begränsad. Fysiska hinder som
ån och järnvägen gör det svårt att med
enkla medel förbättra in- och utfarter till
staden. Det är därför viktigt att utreda
möjligheten till parkeringar utanför
stadskärnan som kan kompletteras med
olika transportsystem för att förenkla
resvägarna. Vidare vill vi utreda möjlig­
heterna att bilda ett nytt parkeringsbolag.
En beprövad metod i andra städer som
bidragit starkt till ekonomisk utveckling
och nya stadsdelar är spårbunden trafik
med hög kapacitet och punktlighet. Vi
utreder nu möjligheten att skapa ett
spårvägssystem. Det arbetet behöver
intensifieras. Både kommunen med dess
bolag, staten och det privata näringslivet
behöver involveras.
En tredje faktor som har stor påverkan
på miljön är maten. Sverige ­producerar
allt mindre mat och vi importerar
mer än vi exporterar. Det gör oss mer
beroende av andra länder samtidigt
som vi går miste om arbetstillfällen. Det
får ­också en negativ miljöpåverkan på
grund av långa transporter. Vi ser en
stor potential att stärka produktionen
av ­lokalt odlad mat i Eskilstuna med
omnejd. Vi vill därför stimulera ökad
produktion och konsumtion av närodlad
och lokalt uppfödd mat. Kommunen
som konsument är en viktig spelare
och sättet vi upphandlar på har stor
på­verkan. Vi vill stärka kommunens när­
varo på den lokala marknaden. Måltids­
personalens insats är viktig för all annan
verksamhet. Maten i äldreom­sorgen
och på våra skolor är grundläggande
för hur våra brukare och elever mår.
Vår köks­personal jobbar framgångsrikt
med ­högre ekologiska inköp, minskat
matsvinn och förbättrad kvalitet. Maten
lagas från grunden. Arbetet integreras i
pedagogiken och den övriga verksam­
heten. Det sparar pengar som istället
kan användas till lönesatsningar.
äldre upplever att de kan påverka inne­
hållet i sin vardag och att de är nöjda
med äldreomsorgen. Ökad kontinuitet
inom hemtjänsten, exempelvis genom
färre personal i äldres hem, är en viktig
faktor och att äldre har verklig valfrihet i
vardagen. Majoriteten menar att valfrihet
och respekt för den enskildes behov inte
har att göra med driftsform av väl­färden.
Vi tycker däremot att det ska gå att ut­
kräva ett direkt politiskt ansvar och att
det finns fullständig insyn och att offent­
lighetsprincipen ska råda. I synnerhet i
verksamheter där människor är särskilt
sårbara och är i beroendeställning. Vi
menar att resurserna ska användas till
våra äldre och inte till avkastning i bolag
som inte återinvesterar vinsterna i våra
äldre eller i vår stad. De skattemedel
medborgarna avsätter till vård och stöd
för våra äldre ska användas i verksam­
heten. Det är vår grundinställning, men
det betyder inte att vi säger nej till olika
utförare av välfärden.
Äldreomsorg att vara trygg i
och stolt över
Eskilstuna kommer likt de flesta kommu­
ner behöva investera i nya boende­platser
inom äldreomsorgen. En beredning är
tillsatt för att se hur vi ska möta upp mot
dessa behov på bästa tänkbara sätt. Det
faktum att vi blir allt äldre och är f­riskare
längre, men ofta också väl­digt sjuka i
livets slutskede, ställer högre krav på
individuella behov. Det kan handla om
exempelvis trygghets­boenden, service­
boenden, korttidsplatser, hemtjänst och
äldreboenden. Kommunen behöver inte
stå för allt. Men när det kommer till de
mer vårdkrävande insatserna ökar sanno­
likt kommunens engagemang. Ett krav
som majoritetens ställer är att sam­verkan
mellan kommun och landsting ska fort­
sätta utvecklas med individen i fokus.
Ingen människa ska behöva känna den
minsta otrygghet oavsett hur samhället är
organiserat.
Eskilstunas äldre invånare har i många
fall varit med och byggt den här staden.
Genom hårt arbete och kunnande har
de genom ett långt yrkesliv bidragit
till vår industri och välfärd. Det är en
självklarhet att våra äldre ska känna sig
trygga och att samhället finns där med
stöd och insatser utifrån varje enskilds
behov. För oss är det viktigt att våra
Om äldre personer har möjlighet att
vara aktiva och engagerade ökar också
sannolikheten att få vara frisk och må
bra. Föreningslivet är en viktig resurs i
detta. Antalet äldre ökar och samtidigt
växer föreningarna. Det skapar ett behov
av fler och större lokaler. Därför ska
en beredskap skapas för att möta upp
­denna i grunden positiva utveckling.
Majoritetens fokusområden för den
­klimat- och miljösmarta industristaden:
>> Naturvårdsarbetet förstärks: 1 miljon
kronor.
>> Kollektivtrafiken förstärks: 5 miljoner
kronor.
>> Grönt respass erbjuds: 0,5 miljoner
kronor.
>> En satsning på höjda löner för mål­
tidspersonal görs.
>> Miljö- och räddningsverksamhet för­
stärks: 0,9 miljoner kronor.
Majoritetens fokusområden för en äldre­
omsorg att vara trygg i och stolt över:
>> Äldreomsorgens bemanning förstärks
med ytterligare 10 miljoner kronor.
>> Satsningen förutsätter att optimerad
bemanning införs inom vård- och
omsorgsverksamheten. Det frigör
successivt resurser till äldreomsorgen.
Deltidstjänster och vikariat blir hel­
tidstjänster genom rätten till önskad
sysselsättningsgrad.
>> Föreningars behov av bättre och mer
lämpade lokaler utreds tillsammans
med kommunens pensionärsorganisa­
tioner.
Frihet genom jämställdhet
och social rättvisa
Flickor och pojkar, kvinnor och män,
är lika mycket värda. Så sägs det ofta.
Ändå kan vi se, gång på gång, hur de
strukturer vi har i samhället konsekvent
underordnar kvinnor i relation till män.
Eskilstuna kommun är inget undantag.
Vårt sätt att agera som arbetsgivare är
ett exempel. Yrken där män är i över­
vägande majoritet har sällan delade turer,
tjänstgöringsgrader långt under heltid
och brister vad gäller arbetskläder. Flera
yrkeskategorier där kvinnor är i majori­
tet har fått vänja sig med att delade turer
och begränsad anställningsgrad är var­
dag. Detta ska upphöra. Om Eskils­tuna
kommun, som är framgångsrikt i sitt
jämställdhetsarbete, ska vara trovärdig
måste vi se till våra medarbetares bästa
och deras förutsättningar att göra ett så
bra jobb som möjligt.
I syfte att bli Sveriges mest j­ämställda
kommun fortsätter vi att prioritera
arbetet med jämställdhetsintegrering.
Analyser av all utåtriktad verksamhet
mot medborgarna, flickor och pojkar,
kvinnor och män, ur ett jämställdhets­
perspektiv ska intensifieras. I detta
arbete är delaktighet bland alla för­
valtningar och bolag avgörande. Det är
också viktigt att ledande politiker och
tjänstemän är stöttande och kunniga för
att kommunen ska kunna nå framgång i
jämställdhetsarbetet.
Kommunen ska också säkerställa att
de resurser som medborgarna lägger
9
fördelas jämställt. Vi vet att så ofta inte
är fallet. Inte sällan är pojkar och män
vinnare. Kommunen har ett moraliskt
ansvar att se till att medborgarna inte
behandlas olika beroende på kön.
Mäns våld mot kvinnor är den yttersta
formen av ojämställdhet och ska upp­
höra. Kommunen ska främja de krafter
som arbetar för att stötta kvinnor som
vill och kan ta sig ur situationen. Därför
ökar majoriteten det kommunala stödet
till Kvinnojouren MOA. Samtidigt ska
stöd fortsatt ges till barn som bevittnat
våld och till män som slår så de kan ta
sig bort från det destruktiva beteendet.
Fler lägenheter måste skapas som kan
utgöra en fristad för de kvinnor som
utsätts. De kommunala fastighetsbolagen
ska vara behjälpliga. Men det är också
möjligt att kommunen ska äga ett antal
bostadsrätter för att i samverkan med
kvinnojouren stötta kvinnor.
Vi föds alla olika och inte heller väljer vi
våra föräldrar. Vi kan aldrig förutspå en
sjukdom eller en olycka. Alla kan bli ar­
betslösa. Samhället är inte rättvist. Med
den vetskapen har kommunen en viktig
roll i att utjämna skillnader och fördela
möjligheter. En kommun kan inte göra
allt, men den kan göra mycket. Varje
individ har självfallet ett eget ansvar för
sitt liv och sina livsval. Men människan
kan inte styra över allt. Ibland blir det
inte som vi har tänkt oss och då behöver
vi hjälpas åt. Kommunen har en roll i att
vara hjälpande, stöttande och solidarisk.
Människor som behandlas illa riskerar
att göra andra illa. Därför har vi allt
att vinna på att ta hand om varandra
i förebyggande syfte. Det är moraliskt
nödvändigt, men också smart. Oavsett
ålder ska utgångspunkten vara att alla
människor förtjänar nya chanser.
Den socialpolitik kommunen ska
föra, ska vila på fler ben. Insatser ska
foku­sera på att på olika sätt hjälpa
män­niskor ur svåra situationer. ­Bostad,
utbildning och arbete är grund­läggande
och livsavgörande faktorer för att
må bra. Missbruk ska motverkas och
­psykisk ohälsa mötas med stöd och
förståelse. Samverkan med landstinget är
absolut nödvändigt och måste förbättras.
Det vinner både individer, kommunen
10 och landstinget på. Vi ser också att
i­deella krafter är positivt i det s­ ociala
arbetet. Vi är samtidigt bekymrade
över hur det sociala arbetet runt barn
och unga är utformat. Stora kostnader
och brister i kvalitet hos många privata
utförare är oroväckande. Fler alternativ
på hemmaplan, tidigare insatser och ett
systematiskt arbete med gott bemötande
och nära samarbete mellan kommunens
olika delar är ett krav. Ett barns svåra
­situation är allas ansvar. Ingen kan
någonsin lämpa över ansvaret på någon
annan. Majoriteten kräver därför att
kommunens alla delar gemensamt sätter
barns behov i centrum genom en sam­
verkansmodell som snabbt och i ett ti­
digt skede möjliggör detta. I dialog med
landstinget ska kommunen säkerställa
så att alla barn och ungdomar som blivit
LVU-placerade får samlad vårdplan.
Vi är mycket medvetna om det hårda
ekonomiska och organisatoriska trycket
vi sätter på arbetet med att minska
kostnader för försörjningsstöd. Vår
bedömning är ändå att en förändring
är nödvändig och vi uppdrar nu till
organisationen att inför fastställande av
budget i november återkomma med en
plan för hur arbetet ska gå till. Åter vill
vi understryka vikten av samarbete i
hela kommunkoncernen och med övriga
myndigheter för att nå framgång.
Ett stärkt fokus riktas också på kommu­
nens folkhälsoarbete för att uppnå social
hållbarhet och en jämställd och jämlik
hälsa mellan flickor och pojkar, kvinnor
och män. Kommunens förvaltningar och
bolag ska fortsatt kunna söka pengar
för ett progressivt folkhälsoarbete med
höjda krav på metodutveckling.
Majoritetens fokusområden för frihet
genom jämställdhet och social rättvisa:
>> Tillgång till arbetskläder ska finnas för
de yrkeskategorier där detta krävs.
>> Brottsofferjouren: 0,2 miljoner kronor.
>> Kvinnojouren MOA: 0,4 miljoner
kronor.
>> Satsning på socialsekreterares löner:
1 miljon kronor.
>> Vård på hemmaplan: 10 miljoner
kronor.
>> Insatser mot missbruk: 1 miljon
kronor.
>> Sommaröppen härbergesverksamhet:
0,1 miljon kronor.
>> Stärkt ram för vård av barn och unga:
8 miljoner kronor.
>> Satsning på folkhälsa: 0,5 miljoner
kronor.
Kultur och trygghet för ett
attraktivt Eskilstuna
Alla flickor och pojkar, kvinnor och män
har rätt till och behöver en stimulerande
fritid i alla åldrar. Här har kommunen en
viktig roll. En stad måste vara attraktiv
för att människor ska må bra i den, för
att företag ska växa, för att jobb skapas
och för att föreningar ska kunna berika
människors liv. Tillgängligheten till
kultur och ett rikt fritidsliv är ojämlikt
fördelad. Den som har god ekonomi kan
nästan alltid komma i åtnjutande av det
som önskas. Om egna resurser saknas
blir det svårare. Kommunen är därför
en viktig aktör för att tillgängliggöra
kulturen och idrotten till så många som
möjligt.
Om ett samhälle investerar mer i kultur
och idrott så bidrar det till minskade
klyftor och motsättningar. Det bidrar till
ökad trygghet. Genom att människor,
inte minst unga, erbjuds tillgång till
möjligheter att utöva idrott, musik,
teater och mycket mer så minskar
risken att hamna snett. Genom att låta
människor få upptäcka och odla sina
talanger så bygger vi på det goda som
finns i människor. Vi skapar möten
mellan människor. Vi river barriärer och
möjliggör utbyten. Kulturen är en viktig
trygghetsskapande faktor i ett samhälle.
Den skapar attraktivitet.
Eskilstunaborna är i relation till invånare
i andra kommuner relativt sparsamma
konsumenter av kultur. Vi vill från majo­
riteten stötta såväl utövare som konsu­
menter, genom att utreda en modell med
kulturcheckar. Det skulle kunna ge med­
borgare fri tillgång till kulturevenemang
samtidigt som kommunen upphandlar
ett antal evenemang för allmänheten att
ta del av. Detta arbete kan ske i sam­
verkan med de kommunala bolagen.
Eskilstuna liksom övriga Sverige är i
behov av mer sammanhållning och
social jämlikhet samt att människor
känner identitet och tillhörighet
med Eskils­tuna. Främlingsfientlighet,
diskrimi­nering och rasism ska alltid
bekämpas. För att ­stärka detta arbete
ska Eskilstuna kommun bli medlem i
det europeiska ECCAR-nätverket. Det
är när människor från olika bakgrunder
möts i inter­kulturella miljöer som vi
skapar ­förståelse och lär av varandra.
Vid 2015 års slut ska minst 1 procent av
befolkningen vara flyktingguide/språk­
vän. Sam­verkan mellan kommun, civilt
samhälle och högskola förstärks inom
ramen för Unesco­center LUCS .
För att stödja den civila sektorns
arbete med att främja goda kun­skaper
i ­svenska och engelska inrättas ett
språk­centrum. Verksamheten kan finna
synergier med flyktingguidesarbetet.
Samordning och lokalbehov finansieras
med maximalt 1 miljon kronor.
Majoritetens fokusområden för kultur
och trygghet för ett attraktivt Eskilstuna:
>> En musikskola för alla: 2 miljoner
kronor.
>> Arbetet med UNESCO: 0,1 miljon
kronor.
>> Koppla stödet till bildningsförbunden
till befolkningsstorleken. Öka kraven
för jobb och sociala insatser.
>> Utvecklad verksamhet på mötes­
platser/fritidsgårdar: 0,5 miljoner
kronor.
>> Etablera språkcentrum: 1 miljon
kronor.
>> Möjligheten att införa ”kulturcheckar”
prövas för att stimulera utbud och
konsumtion. av kreativa näringar. De
kommunala bolagen bistår i detta
arbete.
ekonomiska resurser att få tag på en
bostad. Eskilstuna måste få fler bostäder
byggda. För att åstadkomma det krävs
en beredskap av mark. Det har vi. I dag
finns en tillgång på mark motsvarande
600 bostäder. Majoriteten har lagt fram
en plan för 5 000 bostäder de komman­
de tio åren. Det kommer inte att räcka,
men det är en bra grund.
En av utmaningarna är att nya bo­städer
ska byggas till ett pris som är mer rimligt.
Ett sätt att bygga billigare är att bygga i
centrala delar av staden eller på platser
där infrastruktur redan finns. Om den
nya bostaden inte belastas med kostna­
der för vägar, el, gatlyktor och mycket
annat så blir den billigare. De stråk som
fullmäktige har pekat ut i översikts­
planen underlättar för detta tankesätt.
Eskilstuna behöver blandade former av
bostäder: hyresrätter, bostadsrätter och
enbostadshus. Genom att bygga fler­
bostadshus kan en del äldre som idag
bor i enbostadshus flytta ifrån sin ofta
allt för stora bostad och bo kvar i sitt
närom­råde. Det är viktigt att få en bra
balans på det som byggs så att det dels
underlättar flyttkedjor men också så att
det inte förstör bostadsmarknaden vilket
skulle kunna förhindra nybyggna­tion.
De hus som byggs ska stå länge. Därför
är det avgörande att de byggs med
­kvalitet, med material som människor
inte blir sjuka av och på ett sätt som
­håller nere energiförbrukningen. Husen
ska också vara vackra och bidra till
stadens attraktivitet.
Majoritetens fokusområden för fler bo­
städer för god livskvalitet:
>> Fullmäktige antar en plan om minst
5000 bostäder de kommande 15 åren.
vi före­tar oss. Det är vår uppfattning.
Eskils­tuna är en stad som byggt sin
historia och framtid på kämparglöd och
vilja. Vi har gång på gång visat att vi kan
klara av de utmaningar vi företar oss.
Det finns gott om utmaningar. Samtidigt
finns det nära oändligt med resurser om
vi bara är kloka och kan se dem. Den
största resursen är alla vi som bor i vår
stad. Tillsammans kan vi åstadkomma
mycket för oss själva, för varandra och
gemensamt. En stad är precis som du
och jag - full med möjligheter, men
också med sidor som vi behöver jobba
med. Oavsett vilket så nås bara för­
bättring och framgång om vi väljer att
bygga på det goda i syfte att hämta kraft
och inspiration för att kunna möta våra
bekymmer.
Vi ska utbilda oss mer, så att vi kan
ta det jobb eller starta det företag vi
drömmer om, så att förmågan att stå
på egna ekonomiska ben och samtidigt
hjälpa andra ökar, så att vi orkar ta oss
an klimat- och miljöutmaningen, så att vi
alla kan bidra till att utveckla oss själva
och vår kommun, så att fler i Eskilstuna
kan göra sin goda livsresa och i frihet
förverkliga sina drömmars mål och i
praktiken få uppleva sina bästa stunders
längtan.
Jimmy Jansson
Socialdemokraterna
Magnus Johansson
Miljöpartiet de gröna
Joel Hamberg
Vänsterpartiet
>> Allmännyttan fastställer sin plan om
150 lägenheter/år. Totalt byggs då 300
lägenheter/år.
Fler bostäder för god
­livskvalitet
>> En effektivare process för bostadsbyg­
gande skapas där bolagsorganisation
och kommunorganisation ses över.
Bostäder är inte bara en produkt på en
marknad. Att ha någonstans att bo är en
rättighet. Eskilstuna har idag bostads­
brist. Följden av det är att det blir allt
svårare för människor som inte har
Med dessa ord och denna årsplan har
vi lagt grunden för att fortsätta utveckla
Eskilstuna inom de nödvändiga om­råden
som vi pekat på. Om vi alla hjälps åt
så kan vi människor klara av allt vad
11
HÅLLBAR UTVECKLING
HÅLLBAR UTVECKLING
Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder.
Hållbar utveckling definieras enligt FN:s miljökonferens i Rio 1992
som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att även­
tyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Hållbar utveckling består av tre delar:
Miljömässiga värden; att bevara vattnens, jordens och eko­
systemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och
människans hälsa. I Eskilstuna handlar det bland annat om rent
vatten, ren luft, mark utan föroreningar och klimatpåverkan.
Samhällsekonomiska värden; att hushålla med mänskliga och
materiella resurser på lång sikt. I Eskilstuna handlar det bland
annat om invånarnas ekonomiska välfärd, kommunikationer,
­möjligheten att driva företag och handel, tillgänglig kompetens
för arbetsgivare och möjlighet att få arbete för den enskilde.
Sociala värden; att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt
samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. I Eskils­
tuna handlar det bland annat om social omsorg, utbildning och
trygghet, jämställdhet, mångfald, icke-diskriminering, jämlika
villkor, den enskildes personliga och kulturella välfärd och en god
folkhälsa.
Det är i de övergripande processerna som sociala, miljömässiga och
samhällsekonomiska värden skapas för Eskilstunaborna. Det ger en
hållbar utveckling som tillsammans med en effektiv organisation gör
att resultatmålen nås och att vi närmar oss visionen.
12 HÅLLBAR UTVECKLING
Regionsamarbete
Eskilstunas utveckling står i sam­
klang med vad som sker i regionen.
Eskilstuna ska vara drivande i att
stärka Mälardalsregionen. Det gör
vi bland annat genom att fortsätta
arbetet tillsammans med 4 Mälar­
städer – Enköping, Västerås, Sträng­
näs och Eskilstuna. Samtidigt är
Sörmlands landsting och kommuner
viktiga samarbetspartner för att
utveckla regionen och relationerna
med grannlänen. Kommunikationer,
infrastruktur, Mälaren, miljö- och
klimatarbete, näringslivsutveckling,
turism och kultur är exempel på
viktiga samarbetsområden.
EU
Det internationella arbetet fokuse­
ras på de nya EU-programmen. En
del i detta arbete är att skapa del­
finansiering till planerade projekt i
Eskils­tuna.
En av världens mest
­miljö­smarta industristäder
Eskilstuna utsågs till årets miljö­
kommun 2012. Arbetet med grön
omställning och att nå en ekologisk
hållbar utveckling har hög prioritet.
Insatserna för att minska Eskilstunas
klimatpåverkan intensifieras utifrån
klimatplanen för att Eskilstuna kom­
mun ska vara klimatneutral 2020.
Under 2015 genomförs bland annat
utbyggnad av sol- och vindproduk­
tion, omfattande energieffektivise­
ringar genom en energitjänstupp­
handling samt realisering av en
intern omlastningscentral. Genom
en stor satsning på mathantverk
inom näringslivet kopplat till livs­
medel ökar Eskilstunas bidrag till en
ekologisk hållbar utveckling. Lands­
bygden stärks med fler och växande
företag kopplade till livsmedel och
turism. Under året blir samtliga
restau­ranger och kaféer inom kom­
munkoncernen KRAV-certifierade.
Ambitionen att vara en av landets
­ledande Fair Trade Cities med ut­
ökad rättvis handel säkras under
2015 med skärpta målsättningar
på samverkan och med fler varu­
grupper.
Tillsammans med industri, akademi
och myndigheter utvecklar Eskils­
tuna miljöarbetet. Ett nytt erbjudan­
de utarbetas till alla invånare, vilket
innebär att det privata bilägandet
kan minska till förmån för ett Grönt
respass som underlättar vardagen.
Folkhälsa
Eskilstuna har en utmaning i hälso­
läget, främst bland unga pojkar och
flickor. Under 2015 revideras hand­
lingsplanen och indikatorerna för
folkhälsa samt jämlik och jämställd
hälsa. Fokus för folkhälsoarbetet
är utsatta barn och unga. En väl­
färdsrapport som på ett samlat sätt,
utifrån målet jämlik och jämställd
hälsa, beskriver hälsoläget och
livsvillkoren i Eskilstuna kommun
tas fram var tredje år. Ansvar och
samverkanslösningar ska tydlig­
göras för att arbetet ska bli än mer
effektivt. SKL:s rekommendationer
innefattar att göra analyser av hur
kommunens verksamheter bidrar till
utveckling av jämlik och jämställd
hälsa. Kunskapen om socioekono­
miska beräkningar och kalkyler för
långsiktiga satsningar behöver ytter­
ligare fördjupas. En politikerutbild­
ning inom långsiktigt systematiskt
folkhälsoarbete genomförs under
våren 2015.
Arbetet med att stävja doping utökas
och involverar alla gym. Inom gym­
nasieskolan ska ett projekt kring
livsåskådning och vad som gör
människan lycklig implementeras.
Jämställdhet
I alla delar av Eskilstuna kommun­
koncern ska beslut genomsyras av
ett feministiskt perspektiv. Eskils­
tuna kommun har undertecknat
SKL:s avsiktsförklaring att fortsätta
arbeta för att jämställdhetsintegrera
kommunens utåtriktade verksamhet.
För att uppfylla åtagandet att bli en
av Sveriges mest jämställda kommu­
ner krävs ett fortsatt uthålligt och
systematiskt utvecklingsarbete inom
hela kommunkoncernen. Samtliga
förvaltningar och bolag ska o
­ ckså
avsätta personella resurser och
ekonomiska medel för arbetet med
jämställdhetsintegrering. Vidare ska
vi utarbeta analyser samt utveckla
och vidmakthålla en jämställd och
jämlik service.
Interkulturellt arbete
Den interkulturella strategin imple­
menteras och samtliga förvaltningar
och bolag deltar i detta arbete. Ett
fokusområde är att anpassa, utveck­
la och förenkla kommunens infor­
mation utifrån språk och kultur för
att bättre fungera som en länk mel­
lan kommunen och medborgarna.
Flyktingguide/språkvän fortsätter
med målet att nå 500 nya match­
ningar 2015.
Eskilstuna kommun arbetar aktivt
med att koppla ihop kommunen,
civila samhället och forskarsam­
hället inom ramen för Unesco/LUCS
och i samverkan med Mälardalens
högskola och andra forsknings­
centra ska utbildningsmaterial och
forskningscirklar arbetas fram som
riktar sig till verksamheter inom
kommunen.
Kommunen deltar aktivt inom EC­
CAR:s (European Coalition of Cities
against Racism) svenska nätverk och
avser att bli medlem i europanät­
verket under hösten 2014. ECCAR:s
10-punktsprogram mot rasism och
diskriminering ska omsättas i prak­
tiken där det bland annat ingår att
ta fram konkreta indikatorer för att
kunna mäta arbete för att motverka
diskriminering.
Eskilstunas arbete med nationella
minoriteter och finskt förvaltnings­
område fortsätter att utvecklas.
Samråd med nationella minoriteter
behöver formaliseras och få en
tydligare koppling till kommunens
styrning.
Romsk inkludering ska finnas med i
ordinarie verksamheter men be­
höver också drivas som ett särskilt
utvecklingsarbete. De erfarenheter
och den kompetens som har byggts
upp i arbetet med romsk inklude­
ring måste tas tillvara. Brobyggare är
en arbetsmetod som stöds nationellt
och som ska testas även i Eskilstuna.
13
HÅLLBAR UTVECKLING
Strategiska mål
EN ATTRAKTIV STAD
Eskilstuna är en spännande, vacker och grön stad i en expansiv region. Stadsparken är ett av många exempel på områden under utveckling.
Eskilstuna är en spännande, vacker och grön stad i en expansiv region. En öppen och lyhörd stad
som har mod att ständigt utveckla sin själ. Här bejakas olikheter, idéer, innovationer – i mötet
skapas det nya. Människor uppmuntras att ifrågasätta, påverka och bidra.
Samverkan, bra kommunikationer och starkare arbetsmarknad är förutsättningar för framgång.
Vi är stolta över och utvecklar arvet från industristaden, Torshälla, landsbygden och Mälaren.
Innerstadens utbud, puls och mötesplatser utvecklas. Ett rikt nöjes-, k­ ultur- och idrottsutbud,
aktivt föreningsliv och ideella krafter berikar staden. Tillgängligheten till rekreation i naturen är
god och staden binds ihop i stråk med korta avstånd och välkomnande entréer. Det är lätt och
bekvämt att ta sig fram. Invånarna upplever att kommunens olika verksamheter ger en jämställd
och bra service, har ett gott bemötande och når goda resultat. Eskils­tuna är en attraktiv stad för
människor att växa upp, leva, verka och åldras i.
Under mandatperioden prioriteras förtätning av staden, kultur- och idrottssatsningar, trygghetsskapande åtgärder samt att förbättra medborgarnas upplevelse av kommunkoncernens service.
Fokus 2015 för en attraktiv stad
• Fristadstorget är ombyggt och fylls
med stadsliv genom en unik samver­
kan mellan förvaltningar, föreningar,
näringsliv och myndig­heter.
• Kultur- och hälsoinslag i det offent­
liga rummet utökas. Cykling och
resande med kollektivtrafik stärks
• Nytt badhus och ny arena byggs.
• Innehållet och servicen i de nya
arenorna utvecklas, i den befintliga
14 Munktellarenan och för hela Munk­
tellstaden.
•Utemiljöer i kommunen utsmyckas.
•Varumärket Eskilstuna stärks.
• Solidaritet med människa och
miljö ska vara vägledande vid all
upp­handling.
• Minst 300 nya bostäder byggs. Fokus
är stadsläkning som skapar kraft i
befintliga stadsdelar, det vill säga
förtätning av staden och s­ tarkare
ihopkoppling av olika stadsdelar för
att skapa en attraktiv och hållbar
stad för Eskilstuna­borna.
•Arbetet med ortsutveckling i sam­
verkan med Leader utifrån de tätorts­
analyser som görs i enlighet med
översiktsplanen fortsätter.
Strategiska mål
HÅLLBAR UTVECKLING
ORTSINDIKATORER
A. Invånare som är nöjda med Eskilstuna som en ort
att bo, leva och verka i
D. Jämställdhetsutvecklingen i Eskilstuna
Index201020112012201320142015
Andel kvinnliga chefer i offentlig sektor
Eskilstuna
60
————6667
Riket
63
Andel kvinnliga chefer i näringslivet
Eskilstuna
20————2728
Riket
24
Andel heltider av förvärvsarbetande, kvinnor/män
Eskilstuna 64/87————69/8870/88
Riket
62/87
Andel män som använder föräldrapenning, nettodagar
Eskilstuna
22,0 —21,222,122,228,030,0
Riket
22,023,224,424,8
Andel män som använder tillfällig föräldrapenning, nettodagar
Eskilstuna
35,034,035,336,636,738,040,0
Riket
35,036,035,836,237,2
Kvinnor
60—57546364
Män
58—50516364
Totalt
595254536364
B. Invånare som är stolta över Eskilstuna som ort
Index
2008201020112012201320142015
Kvinnor
Män
56
58
——64596162
——51576162
Totalt
57
——57586162
C. invånare som upplever trygghet
Procent
2009201020112012201320142015
Index201020112012201320142015
Kvinnor
38—42404545
Män
43—44464545
Totalt
41—43434545
E. Invånarna är nöjda med möjligheten till aktiv fritid
på orten, exempelvis friluftsliv, idrott och kultur
Index201020112012201320142015
Kvinnor
68—60667070
Män
63—67607070
Totalt
66—64637070
F.Befolkningsförändring
Antal201020112012201320142015
Kvinnor
287584624434250250
Män
447701545530250250
Totalt
734 1 285
1 169
964500500
ORGANISATIONSINDIKATORER
1. Invånare som är nöjda med möjligheten till inflytande
och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare
3. Ökande andel nöjda brukare och kunder
Index201020112012201320142015
Kvinnor
— —57,057,0— —
Män
— —51,055,0— —
Kvinnor
41—40354445
Män
38—34354445
Totalt
404037354445
2. Invånare som är nöjda med hur kommunkoncernen
sköter sina verksamheter
Index201020112012201320142015
Kvinnor
54—57555656
Män
50—51575656
Procent201020112012201320142015
Totalt
—69,154,056,0— —
Rikssnitt
—68,854,053,0— —
4. Andel av förvaltningars och bolags verksamheter för
invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv
Procent201020112012201320142015
————7080
Totalt
52—54565656
15
HÅLLBAR UTVECKLING
Strategiska mål
HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ
Ett av fokusområdena 2015 är att minska skillnader i resultat mellan skolor och klasser.
Här jobbar flickor och pojkar med matematik i Skiftingehus matteverkstad.
Flickor och pojkar får en trygg, stimulerande och lärande uppväxt och deras föräldrar är trygga i
utvecklingsmöjligheterna. Skolans viktigaste uppgifter är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och
demokratiska medborgare.
Skolan ska ge elever lust och möjlighet att förverkliga sig själv och sina livsdrömmar. Flickor och
­pojkar stimuleras att välja gränsöverskridande utbildningar. Rektorers och lärares roller är avgörande
för att utveckla framgångsrik pedagogik och goda kunskapsresultat. Utomhuspedagogik är viktig
för att skapa förståelse för naturen. Segregationen bryts och eleverna har starkt inflytande. Var och
en rustas för arbetsmarknaden utifrån sina förutsättningar.
Högskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningens totala utbud erbjuder attraktivitet och dynamik för arbetsmarknadens behov och för framtidsyrken. En höjd utbildnings­nivå med en bra blandning av kompetenser från yrkeshögskola och akademi gör Eskils­tuna attraktivt.
Under mandatperioden prioriteras resultaten i grundskolan och att stimulera intresset för fort­satta
studier.
Fokus 2015 för höjd utbildningsnivå
• Kunskapsnivåerna förbättras så att
skillnader i resultat mellan skolor
och klasser minskar. Alla har rätt till
en likvärdig utbildning.
• Personalbemanningen och grup­
pernas storlek i förskolan ska utgå
från elevernas behov och det peda­
gogiska uppdraget hos personalen.
16 • Samverkan med Mälardalens hög­
skola för att säkra fortsatt rekryte­
ring och kompetensutveckling.
• Läsfrämjande åtgärder görs för att
stimulera flickor och pojkars läsning
från förskoleklass till årskurs tre.
• Stereotypa könsroller, rasism och
homofobi ska motverkas i för­skolan
och skolan genom satsningar på
förstärkt värdegrundsarbete och
genuspedagogik.
• SFI ska utvecklas kvalitetsmässigt
och individualiseras samt riktas så
att fler går vidare i studier och jobb.
Strategiska mål
HÅLLBAR UTVECKLING
ORTSINDIKATORER
G. Andel 25-30-åringar som avslutat högre studier/
utbildning
Procent201020112012201320142015
Kvinnor
454443424748
Män
282827273031
Totalt
373635343940
ORGANISATIONSINDIKATORER
5. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet är
i f­ örskolan och barns och elevers upplevelse av ­
trygghet i grundskola och gymnasium
8. Andel elever som når målen i de nationella proven
i skolår 3 och betygen i skolår 6
Index
2009201020112012201320142015
Procent201020112012201320142015
Förskola
Flickor
Pojkar
4,5 —4,54,43,7— —
4,4 —4,44,43,7— —
Skolår 3
Eskilstuna
Flickor——6867
Pojkar——6361
Totalt
4,4 —4,44,43,7— —
Totalt——6564
Grundskola
Flickor
Pojkar
4,4 —4,54,43,5— —
4,4 —4,44,43,5— —
Riket
Flickor———74
Pojkar———67
Totalt
4,4 —4,54,43,5— —
Totalt——6970
Gymnasium
Flickor
Pojkar
4,34,44,34,33,4— —
4,44,54,44,43,5— —
9. Andel elever med betyg i 16 ämnen
Totalt
4,34,44,44,43,5— —
Procent201020112012201320142015
1-51-51-51-51-41-41-4
Flickor
80,379,883,880,684,086,0
Pojkar
75,376,578,876,482,084,0
Skala
Totalt
77,978,181,278,483,085,0
6. Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan
Index
2009201020112012201320142015
Flickor
Pojkar
————2,82,82,8
————2,72,82,8
Totalt
2,8 —2,82,72,82,82,8
Skala
1-31-31-31-31-31-31-3
7. Antal barn per personal i förskolan
Antal201020112012201320142015
Eskilstuna
5,45,55,85,8
Medel 7 kommuner
5,3———
Riket
5,45,45,45,4
10. Genomsnittlig betygspoäng för elever som lämnar
gymnasiet
Betygspoäng201020112012201320142015
Eskilstuna
Flickor
——
Pojkar
——
——
——
Totalt
13,613,713,713,8
Riket
Flickor
Pojkar
————
————
Totalt
14,014,014,014,0
11. Andel invånare 20 år med grundläggande
behörighet till universitet och högskola
Procent201020112012201320142015
Eskilstuna
626160616465
Riket
64
17
HÅLLBAR UTVECKLING
Strategiska mål
EKOLOGISK UTHÅLLIGHET
Elham Elias, trainee på Stenby förskolas kök. Köket är ett av många som KRAV-certifierats.
Målet är att samtliga verksamhetsrestauranger ska KRAV-certifieras.
Ekologisk uthållighet innebär låg klimatpåverkan, att luft, vatten och mark skyddas från föro­ren­
ingar och en natur med bevarad biologisk mångfald. Det kräver att ekosystemens motståndskraft
och förmåga till återhämtning stärks.
Som ekokommun ska Eskilstuna vara ledande i arbetet med grön omställning och ta ansvar för en
hållbar framtid.
Fokus ligger på att få hela kommunkoncernen aktiv i detta arbete samt att påverka allmänhet och
företag att verka på ett ekologiskt hållbart sätt. Genom modern, energieffektiv samhälls­planering,
lägre energianvändning, förnybara energikällor, effektiva transporter, hållbar produktion och konsumtion samt kretsloppsinriktad avfallshantering ska ett ekologiskt hållbart samhälle formas.
Inriktningen är att höja invånarnas och medarbetarnas kunskapsnivå, att göra det enkelt och roligt
att leva klimatsmart i vardagen och se till att verksamheterna i den egna organisationen minskar
miljöpåverkan på orten.
Fokus 2015 för ekologisk uthållighet
• Klimatplanen förverkligas för att
göra kommunen klimatneutral 2020.
•Utbyggnad av solceller.
• Minst 25 procent energieffektivise­
ring på fyra år genom energitjänste­
upphandling.
• Kretsloppsparken färdigställs.
•Utrymmet för fotgängare och
­cyklister ska öka.
• Fisktrappor anläggs i Eskilstunaån
för fria vandringsvägar för vatten­
levande organismer.
•Arbetet för att öka de hållbara rese­
sätten gång, cykling och kollektiv­
18 trafik fortsätter genom att bland
annat introducera ett Grönt respass.
• En kollektivtrafikplan med syfte att
minska bilberoendet tas fram.
Ett
• kommunkoncerngemensamt
planerings- och utredningsarbete
görs för att samla kunskap i syfte att
möjliggöra en spårvägsetablering i
Eskilstuna.
•Alla offentliga verksamhetsrestau­
ranger KRAV-certifieras.
• En omlastningscentral etableras för
förbättrad miljö vid verksamhets­
lokaler.
• Självförsörjningsgraden av livsmedel
ökar genom satsning på Mathant­
verk. Målet är att Eskilstuna ska vara
nettoexportör av livsmedel.
• En utredning görs för att inrätta fler
naturreservat och en nationalpark.
Ett
• kommunalt parkeringsbolag av­
ses att bildas efter utredning. Syftet
är att möta upp marknadens efter­
frågan på p-platser och lätta på den
svåra trafiksituationen i stadskärnan.
• Projekt Hälsosam förskola genom­
förs med syfte att säkerställa så att
byggnader och leksaker är fria från
gifter och farliga kemikalier.
Strategiska mål
HÅLLBAR UTVECKLING
ORTSINDIKATORER
H. Koldioxidutsläpp per invånare i kommunen
L. Mängd avfall till förbränning
Nivån för indikatorn ska sjunka till 1900 kg/invånare år 2015, att jämföras
med 2916 kg/invånare för år 2008. Ny mätmetod innebär att inga värden
finns tillgängliga.
Avfall
(kilo per invånare)
I. Elförbrukning per invånare i kommunen
M. Andel hektar ekologiskt brukad åkermark
201020112012201320142015
295265246234223212
201020112012201320142015
Procent201020112012201320142015
Kilowattimmar
per invånare 10 881
7 982
7 881
7 353 10 000
9 800
J. Andel nybyggda lågenergibostäder
Procent201020112012201320142015
— —1,64,3
6,17,58,0 —11,512,0
N. Andel miljöcertifierade skolor/förskolor
Procent201020112012201320142015
30,040,444,367,070,075,0
K. Andel resor till skola och jobb till fots eller med
cykel eller med kollektivtrafik
Inga nivåer för indikatorn finns framtagna för 2015.
ORGANISATIONSINDIKATORER
12. Elförbrukning per årsarbetare i kommunkoncernen
14. Andel ekologiska livsmedel
201020112012201320142015
Procent201020112012201320142015
Kilowattimmar
per årsarbetare 11 329 10 918 10 832
252730343640
9 099 10 400 10 200
13. Energiförbrukning för tjänsteresor med bil
15. Andel anställda i kommunkoncernen som jobbar på
en arbetsplats som är miljöcertifierad
201020112012201320142015
Procent201020112012201320142015
Kilowattimmar
per årsarbetare 1 079709864848950925
17,017,518,018,0 75,0100,0
19
HÅLLBAR UTVECKLING
Strategiska mål
Foto: Pierre Pocs
FLER JOBB
Elektronikpartner producerar kundanpassad elektronik, till exempelvis fordonsindustrin. Kommunens näringslivsfrämjande
arbete ska bland annat fokusera på befintliga företag som bas för etableringar och nyföretagande.
Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregion – en klar konkurrensfördel. Dock är det många som saknar jobb. Viktigast är därför att fler ska kunna försörja sig.
Individens ansvar för att stärka sig själv för att kunna bidra är centralt. Kommunen ska vara snabb
och handlingskraftig med att stödja företag som vill etablera sig och anställa.
Aktiva insatser i samverkan med näringsliv och samarbetspartners utvecklar förutsättningarna och
skapar fler jobb.
Regionförstoring, bättre kommunikationer, goda möjligheter att distansarbeta, högre utbildningsnivå och ett differentierat näringsliv ger en flexibel arbetsmarknadsregion. Utbildning och praktik
som matchar efterfrågan stärker människor och företag. Fokus ligger på att utveckla den redan
starka tillverkningsindustrin, på logistiksatsningar utifrån det strategiska läget, nya gröna företags­
etableringar samt kunskapsintensiva branscher som attraherar högutbildade människor.
Innovationskraft, entreprenörskap och miljövänliga produktionsmetoder ska stimuleras och stödjas.
Fokus 2015 för fler jobb
•Verklig tillväxt sker i jord, sjöar, hav
och skog. Eskilstuna utvecklar sitt
arbete med lant- och skogsbruket till
att bli ekologiskt hållbart.
• Handlingsplanen Fler jobb och fler i
jobb genomförs successivt.
• Näringslivsarbetet med befintliga
företag som bas för etableringar och
nyföretagande utvecklas.
•Åtgärder i form av affärsutvecklings­
program och stärkt kompetensför­
sörjning skapas för att underlätta för
20 befintliga företag att utvecklas och
skapa fler jobb. •Branscher som är särskilt intressanta
för etablering (cleantech, mathant­
verk, logistik, återbruk och kunskaps­
intensiva industriföretag) ska ges
tydliga och attraktiva erbjudanden.
•Utvecklingen av kommunens
närings­liv inom energi- och miljö­
teknik stärks.
• Satsningen på cirka 300 traineejobb
fortsätter.
•150 personer med funktionsnedsätt­
ning ska få anställning i kommun­
koncernen till 2016.
•Arbetet med att erbjuda varje ung­dom som slutar årskurs 9 och
gymnasiets årskurs 2 i Eskilstuna
ett sommarjobb eller feriepraktik
fortsätter.
• Inom arbetsmarknads- och familje­
nämnden anställs fler personer
inom odlingsverksamheten och den
utökas med ny placering.
Strategiska mål
HÅLLBAR UTVECKLING
ORTSINDIKATORER
O. Förvärvsfrekvens, andel av nattbefolkningen
20-64 år som har arbete
Q. Lönesumman per sysselsatt för dagbefolkningen
i förhållande till riket
Procent
Procent
2009201020112012201320142015
Eskilstuna
Kvinnor
Män
96,7
92,7
96,796,796,6 97,697,898,0
92,092,093,1 94,294,695,0
Totalt93,8
93,793,794,1 95,295,696,0
2009201020112012201320142015
Kvinnor
Män
68
71
707071717273
737574747576
Totalt
70
7272,5 73 737475
Kronor
P.Arbetslöshet
Procent201020112012201320142015
Total arbetslöshet 16-64 år
Kvinnor
12,813,213,313,5
Män
15,014,014,515,6
13,05,5
15,06,0
Totalt
13,913,613,914,6
14,05,7
Kvinnor
Män
Riket
249 500 251 045 251 051 258 043
322 400 251 045 324 191 316 852
288 500 289 001 288 993 305 168
Utrikes födda 16-64 år
Kvinnor
— —29,231,631,910,0
Män
— —31,732,9
32,713,2
Totalt
— —30,632,3
32,4
11,6
Ungdomar 18-24 år
Kvinnor
25,027,725,923,8
21,88,2
Män
27,629,727,227,727,39,9
Totalt
26,428,726,525,9
24,79,0
ORGANISATIONSINDIKATORER
16. Nivå för planlagd mark
201020112012201320142015
Flerbostadshus,
kvm, bruttoarea 22 160 32 800 21 360 21 360 24 000 24 000
Småhustomter,
antal
291258308479300300
Industrimark,
hektar
1381381953452525
Handelsmark,
hektar
7,07,67,68,010,010,0
17. Antal jobb vid nyetableringar
19. Andel som genomgått arbetsmarknadsinsatser
och yrkesutbildning och som har jobb efter
6 månader
Procent201020112012201320142015
Arbetsmarknadsinsatser
Kvinnor
——2941
Män
——2941
Totalt
——2941
Yrkesutbildning
Kvinnor
——875565
Män
——694965
Totalt
606176526465
201020112012201320142015
Antal nya jobb
70650350416400400
18. Antal hushåll som får försörjningsstöd mer än
3 månader över en 12-månadersperiod
Antal201020112012201320142015
Hushåll
3 030 3 204
3 024
2 788
2 630
2 325
21
HÅLLBAR UTVECKLING
Övergripande processer
ÖVERGRIPANDE PROCESSER
I stort sett all verksamhet genomförs i form av processer. Undantaget är projekt för sär­
skilda ändamål. Det är därför naturligt att styrsystemet utgår från övergripande processer.
De lyfter fram kärnverksamheten och visar hur den skapar värde för ­Eskilstunaborna, hur
den bidrar till hållbar utveckling.
En process skapar värde för invånare, brukare och kunder. Kommunkoncernen har
­identifierat sju övergripande processer som beskriver uppdrag, inriktning
och ­ambition.
Fyraåriga mål har arbetats fram för varje process. Utifrån befintliga resurser p
­ rioriteras
i­nsatser inom och mellan de olika processerna.
De övergripande processerna ska säkerställa att miljömässiga, samhälls­ekonomiska och
sociala värden är i balans och att en hållbar utveckling uppnås. Detta är en förutsättning
för alla processer. För att säkerställa att hållbar utveckling uppnås är det viktigt att fokusera
på vilka behov som processen ska tillfredsställa samt hur dessa fångas av organisationen.
För att fånga upp behoven och kunna besluta om hur de ska tillfredsställas måste aspekter
som jämställdhet, mångfald, integration, barnrätts­perspektiv, folkhälsa, trygghet, miljö­
påverkan och kommunikation alltid beaktas.
22 Övergripande processer
HÅLLBAR UTVECKLING
Foto: Eskilstuna kommun
ATT VÄRNA DEMOKRATI
Barnhearingar är ett sätt att jobba med barnets rättigheter. Flera barnhearingar har genomförts och den senaste
var i maj då flickor och pojkar från Gökstensskolan, British junior Secondary samt Lagersbergsskolan deltog.
Processen med syfte att värna demokratin ger Eskilstunaborna och deras valda representanter
information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter.
Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direkt­demokrati och med­
borgardialog. Den kommunala organisationen ska vara till­gänglig för invånarna och ge förtroendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.
Möten mellan människor i det offentliga
rummet är grunden för ett gott demo­
kratiskt samtal. Invånarnas, i synnerhet
barns och ungdomars, upplevelse av in­
syn, dialog och inflytande ska förbättras
och fördjupas. Ett ungdomsfull­mäktige
ska inrättas. Barnhearingarna som in­
rättades 2013 fortsätter att utvecklas
för att tillsammans med ett ungdoms­
fullmäktige och stadsbyggnadsnämn­
dens barnpanel bli viktiga instrument
för barns del­aktighet och inflytande.
Stadsbyggnadsnämndens barnpanel
får inflytande över kommunens fysiska
planering och offentliga rum. Det utgör
också en del av barnrättsarbetet som tar
sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention.
Ett samlat kontaktcenter
Befintliga kommunala råd och forum
ska utvecklas genom stärkt fokus på
samverkan, dialog och bättre kvalitet i
kommunens verksamheter.
Synpunktshanteringen utvecklas till att
bli en e-tjänst som ska underlätta för
invånare och brukare att lämna förslag,
kritik och beröm. Återkopplingen om
hur medborgarförslag, synpunkter och
klagomål förbättrat kommunens verk­
samheter ska utvecklas.
Nöjd-politiker-index ska under året ha
förbättrats med tio procentenheter jäm­
fört med när indexet infördes.
En väg in, ett samlat kontaktcenter, för­
bereds och planeras starta 2016. Syftet
är att den kommunala servicen ska bli
mer tillgänglig, ha högre kvalitet samt
effektivisera arbetet.
Trygghetsfrågorna drivs vidare inom
ramen för Trygga Eskilstunas nya orga­
nisation. Målbilder har tagits fram som
särskilt betonar drogbekämpning, ökad
trygghet i våra skolor och stärkt förvalt­
ningssamverkan. Demokratiprocessen
utgör en del i det kommungemensamma
arbetet för att förbättra för barn och
ungdomar i riskzoner och bekämpa
social utsatthet. En metodik införs som
kartlägger och förbättrar läget på vålds­
utsatta platser, så kallade hot-spots.
Kommunen ska stärka informationen,
öka kvaliteten, förlänga öppettiderna
och ge vägledning på kommunens
mötes­plaster för att nå fler medborgare
och nya grupper.
Utveckling i stadsdelarna
Stadsdelsutvecklingsarbetet i Lagersberg,
Råbergstorp och Stenby drivs vidare.
Skiftinge blir nytt fokusområde för kon­
cerngemensam stadsdelsutveckling.
En tryggare stad
En viktig del av den interkulturella
strategin är en särskild satsning på sam­
hällsinformation och kommunikation för
att skapa en bättre länk mellan kommun
och invånare.
Den nya mandatperioden som b
­ örjar
2015 får stort fokus, bland annat g­ enom
introduktion för förtroendevalda.
23
HÅLLBAR UTVECKLING
Övergripande processer
ATT TILLGODOSE BEHOVET AV UTBILDNING
Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. Här jobbar tjejer och killar med
hållfasthetsberäkningar under en teorilektion på fjärde året av Rinmangymnasiets teknikprogram.
Processen ger Eskilstunaborna goda kunskaper och bra förutsättningar för att lyckas väl i arbets­
livet. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. D
­ essutom medverkar
processen till att barn, elever och studerande utvecklas till kloka, e­ ngagerade och demokratiska
medborgare genom samverkan mellan skola, föräldrar och samhälle.
Skolinspektionens tillsynsrapport från
2014 visar att Eskilstuna är en bra utbild­
ningskommun men också att det finns
stora utmaningar. En utmaning är att
höja kunskapsnivån så att skillnader i re­
sultat mellan skolor och klasser ­minskar
för att säkerställa alla barns rätt till en
likvärdig utbildning. Den långsiktiga in­
riktningen är att vara en av landets bästa
skolkommuner år 2020.
Det är fortsatt fokus på kunskapsresultat
och kvalitet. Det pedagogiska ledar­
skapet ska stödjas utifrån varje elevs
behov. Det är ett långsiktigt arbete som
kräver uthållighet.
24 Fler barn och elever
Den demografiska förändringen går
snabbare än vad tidigare prognoser visat
vilket medför ökat barn- och elevantal
i alla skolformer. Detta gäller särskilt
grundskolan. Enligt skolinspektionen
behöver personaltätheten inom för­
skolan ses ur ett barnperspektiv. En stor
översyn av hela förskolans organisation
pågår under 2014 för att se vilka insatser
som behövs för att öka personaltät­
heten och anpassa barngrupperna och
dess storlek utifrån barnens bästa och
pedagogernas möjlighet att göra ett gott
arbete.
Det är brist på vissa lärarkategorier
och svårt att rekrytera lärare med
legitimation. Idag finns en samverkan
med Mälar­dalens högskola för att säkra
fortsatt rekrytering och kompetensut­
veckling.
Elever i behov av särskilt stöd ska identi­
fieras tidigt och stödinsatser sättas in.
Tidiga insatser behöver prioriteras i flera
av kommunens nämnder.
Fördelning av resurser
Det är idag ökat behov av tjänsterna i de
anslagsfinansierade verksamheter som
Övergripande processer
ger stöd till elever med behov av särskilt
stöd, som inte kan ges på den enskilda
skolan.
2015 är det fullt genomslag för det nya
resursfördelningssystemet för förskola
och skola. Det nya resursfördelnings­
systemet kommer att få effekt för delar
av de anslagsfinansierade verksamheter
som finns idag då medel i första hand
kommer att fördelas i grundbelopp och
sökbara tilläggsbelopp. Det ställer krav
på nya arbetssätt och större samverkan
mellan förvaltningar, huvudmän och
processer för att behålla och utveckla
stödet till barn och familjer med behov
av särskilt stöd.
Satsning på läsning
Förskola och skola behöver vara en
aktiv del i stadsdelsutvecklingen utifrån
att Eskils­tuna växer. Antalet inskrivna
flickor och pojkar på mångkulturella
enheten ökar. Det är en utmaning att
utveckla arbetet med en ökad andel
HÅLLBAR UTVECKLING
nyanlända elever där det krävs snabb
etablering i skolan.
Goda läsvanor är den enskilt största
­faktorn för människor att förverkliga
sina livsdrömmar. Satsningen på läsfräm­
jande åtgärder för att stimulera flickor
och pojkar från förskoleklass till årskurs
tre till läsning startar höstterminen
2014. Ett stort utvecklingsarbete sker
i samverkan mellan barn- och utbild­
ningsnämnden, Torshälla stads nämnd
och kultur- och fritidsnämnden för att
genomföra arbetet med att öka läslusten
för alla barn i Eskilstuna.
Lust att lära
Det är viktigt att öka lusten för studier
bland barn och unga. Det arbete som
har gjorts för att motverka en antiplugg­
kultur bland pojkar och m
­ inska känslan
av stress bland flickor lägger en bra
grund för fortsatt a­ rbete med att öka
lusten för ett livslångt ­lärande hos barn
och unga.
Gymnasieskolan har ställt om för färre
elever i flera år och nu ser det ut som
om omställningen är klar och att det
snarare börjar vända. Gymnasieskolan
ser ut att nå en budget i balans och
anslagen höjs för att behålla kvaliteten
och för att Eskilstuna ska ligga närmare
jämförbara kommuners nivå.
Hållbarhet i fokus
Inom fordonsprogrammet styrs fokus
från bilar till hållbara fordonsslag så
som cykel, spårvagn och buss. En sats­
ning på ECOFriends görs för att stärka
skolans möjlighet att utbilda barn och
unga i hållbarhet. Eskilstuna Energi och
Miljö förväntas tillsammans med Parken
Zoo samverka med skolan om detta.
Trycket på vuxenutbildningen för­
väntas öka. Med ett nytt och tillämpligt
antagningssystem och förbättrad s­ tudieoch yrkesvägledning ska sökande
bättre matchas till rätt utbildning efter
individu­ellt behov och kompetens.
25
HÅLLBAR UTVECKLING
Övergripande processer
ATT TILLGODOSE BEHOVET AV VÅRD
OCH SOCIALA TJÄNSTER
Eskilstunas växande befolkning skapar ett ökat behov av vård och sociala tjänster för såväl unga som gamla. Fler vårdplatser behövs,
liksom bostäder av olika slag. Här samtalar undersköterskan Marie Peterson på Torsiliahemmet med en av de boende.
Processen ger det stöd den enskilde behöver för att utifrån sina egna förutsättningar och behov
kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Processen syftar till varaktiga
förbättringar med tillämpning av evidensbaserade metoder för behovsanpassad vård och omsorg.
Alla delar av kommunkoncernen ska bi­
dra till arbetet inom processen för vård
och sociala tjänster. Kommunkoncernen
ska med alla medel fokusera på detta
arbete både ur ett förebyggande och ett
omedelbart perspektiv. Frivillighetsarbetet
utvecklas genom angivande av fokus
och utökning av antalet uppdragstagare.
Eskilstuna har en stadigt växande
befolkning men också hög arbetslöshet.
Därmed ökar behovet av stöd och hjälp
för barn, unga och vuxna.
26 Förebyggande arbete
Att flickor och pojkar går i skolan är
en välkänd frisk- och skyddsfaktor.
Även barns förutsättningar att delta i
fritidsverksamheter är viktig. Därför
behövs ett nära samarbete mellan skola,
socialtjänst, kultur och fritid med flera i
det tidiga och förebyggande arbetet. En
kommunövergripande handlingsplan för
förebyggande arbete för barn och unga
tas fram under 2014, och åtgärder ut­
ifrån handlingsplanen prioriteras 2015.
Ett fortsatt stort behov av insatser för­
väntas, i synnerhet för flickor och pojkar.
Därför kommer särskilt barn och unga i
socialt utsatta situationer att prioriteras.
I Eskilstuna är det en större andel som
försörjer sig med hjälp av försörjnings­
stöd jämfört med övriga riket. Detta
behöver omgående åtgärdas. Vi tror att
alla människor kan resa sig och med
rätt stödinsatser kan bidra till sitt eget
välbefinnande genom utbildning och
arbete. I Eskilstuna är det en större
Övergripande processer
andel som någon gång fått behandling
för narkotikaproblem. Det gör att Eskils­
tuna kommunkoncern behöver förbättra
sitt arbete med att ge stöd till enskilda
eskils­tunabor. Det drogförebyggande ar­
betet fokuseras på målgruppen ungdom
enligt den fastställda ANDT-planen.
Insatser på hemmaplan
Under 2013 ökade den andel av
befolkningen som inte har avslutat
grund­skolan, som är bostadslösa, som
är ensamstående, som uppbär försörj­
ningsstöd och som försörjer sig via
försäkringskassan. Dessa faktorer har
bidragit till fortsatt ökande ärende­
mängder. Särskilt stor är ökningen för
barn och unga. Utredningstiderna har
blivit längre och både antalet vårddygn
och externa placeringar har ökat. Störst
har ­ökningen varit för flickor. Med en
ny organisation, som föregås av den
beslutade ­utredningen, och ett utvecklat
arbetssätt, kan fler Eskilstunabor lämna
ett destruktivt leverne. Dörrarna till
utbildning och arbete ska bli fler.
Biståndsinsatser på hemmaplan, med
fokus på flickors och pojkars behov,
­prioriteras. För att kunna erbjuda god
och effektfull vård på hemmaplan
behövs tät och kontinuerlig samverkan
med myndigheter, landstinget, organisa­
tioner och föreningar inom och utanför
kommunen. Arbetet för ungdomar med
riskbeteende eller med ett pågående
missbruk fortsätter, bland annat genom
planering av ett gemensamt HVB-boende
i länet.
Den sociala investeringsfond som inrät­
tades 2014 har börjat finansiera utveck­
lingsarbeten som ska leda till förbättrade
villkor för barn och unga.
Motverka våld
Mäns våld mot kvinnor är ett ­allvarligt
samhällsproblem och att bekämpa
våldet är ett av Sveriges fyra nationella
jämställdhetsmål. Eskilstuna kommun tar
sitt fulla ansvar för att på olika sätt stödja
kvinnor och barn som blivit utsatta för
eller bevittnat våld. Samtidigt ger vi stöd
HÅLLBAR UTVECKLING
till män som slår för att de ska upphöra
med detta. Kvinnojouren MOA får högre
kommunal finansiering för sin verksam­
het och arbetet med att möjliggöra fler
boendeplatser för våldsutsatta kvinnor
intensifieras.
Kommunen ser också över sin egen till­
gång på lägenheter för att i samverkan
med kvinnojouren och den egna verk­
samheten kunna erbjuda fler kvinnor en
fristad vid behov.
Myndighetsutövningen är under hårt
tryck i alla delar av vård och sociala
tjänster. En översyn av myndighetsut­
övningen görs under 2014 med syfte att
stärka rättssäkerheten och ge en mer
effektiv resursanvändning.
Olika boendeformer
Kompetensförsörjning
Socialstyrelsens föreskrifter om beman­
ning inom vård- och omsorgsboende
träder i kraft nästa år. Någon statlig
finansiering finns inte beslutad för dessa
ökade krav.
Svårigheter med kompetens- och perso­
nalförsörjning befaras öka. Redan nu
är det brist på olika yrkesgrupper som
enhetschefer, biståndshandläggare, sjuk­
sköterskor och undersköterskor. Det är
en utmaning att få fler att aktivt välja
omvårdnad som yrkesval i livet och
arbetet med arbetsmiljö och karriärvägar
måste fortsätta.
Överförmyndarnämnderna i ­Eskilstuna
och Strängnäs slås samman 2015. Be­
hovet av gode män och förvaltare för­
väntas öka de närmaste åren.
Fler bostäder behövs. Andelen äldre
ökar och ökningen går snabbare i Tors­
hälla än i kommunen i övrigt. Antalet
personer med funktionsnedsättningar
och komplexa behov ökar. Bostads­
bristen påverkar möjligheten att verk­
ställa beslut om bostad med särskild
service för personer med funktionsned­
sättningar. Den begränsar också möj­
ligheten för äldre att flytta till lämpliga
bostäder med följden att man bor kvar
i sin bostad. Detta bromsar upp den
naturliga boendekedjan. Vi vill utreda
servicehus som ytterligare ett komple­
ment i boendeutbudet för äldre, vilket
ger bättre förutsättningar att anpassa
stödbehovet utifrån individen. Planering
för ett nytt äldreboende i Torshälla pågår.
Boendet beräknas att invigas 2017. Flera
av de äldre i Torshälla är finsktalande
och en ny vårdenhet för dessa personer
prioriteras.
Ny teknik inom vård- och omsorgsverk­
samheterna planeras, för att arbeta effek­
tivt och för att säkerställa att brukare får
den vård och omsorg de beviljats. En
översyn ska visa om det är mer effektivt
att ta hem en del av den hantering av
medicintekniska hjälpmedel som idag
görs av andra och där kommunen hyr
stora delar av utrustningen.
27
HÅLLBAR UTVECKLING
Övergripande processer
ATT TILLGODOSE BEHOVET AV KULTUR
OCH BERIKANDE FRITID
På ungdomscaféet Bonsai i Torshälla träffas invånare över generationsgränserna.
Processen skapar förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla E­ skilstunabor
och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Det sker genom att erbjuda upplevelser,
aktiviteter och bildning samt att samla, vårda och visa kulturarvet.
Kulturlivet är den avgörande delen
i att skapa en attraktiv kommun dit
människor och företag söker sig. Med
ett öppet och rikt kulturliv växer Eskils­
tuna. Därför ska det utredas hur alla
Eskils­tunabor ska kunna tilldelas en
kulturcheck. En trygg försörjning för
kulturskapare och en hög tillgänglighet
för invånarna ger förutsättningar för ett
starkare kulturliv.
tillsammans med inblandade aktörer och
ska sedan revideras. Även den modell
för föreningsstöd som infördes fullt ut
2013 ska utvärderas under 2015.
2015 är sista året för kommun­
koncernens handlingsplaner för kultur
och idrott. Planerna ska utvärderas
Alla kvinnor och män, flickor och pojkar
i Eskilstuna ska ha tillgång till och
möjlighet att ta del av det kultur- och
28 Fokus på barn och unga
Ett modernt barnkulturcentrum skapas
och planering för detta genomförs under
året.
fritidsutbud som erbjuds. All utåtriktad
verksamhet ska analyseras ur ett jäm­
ställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Att tillgodose barn och ungas livsvillkor
är en viktig utmaning. Fler flickor och
pojkar ska ha möjlighet till en menings­
full fritid, vilket kräver större delaktighet
i utformningen. Trösklarna för barn och
ungas möjlighet att delta i föreningslivet
och ta del av utbudet behöver sänkas.
Nya behov behöver tillgodoses. Idrott
och kultur ska vara en viktig del i ar­
betet med att främja en jämlik hälsa för
Övergripande processer
barn och unga. Verksamheter för barn
och unga ska prioriteras och det kom­
mer att ske en omfördelning av resurser
inom processen.
Arena och badhus
Munktellstaden berikas med en ny
idrottsarena och ett nytt badhus vilket
kommer att utveckla hela området
ytterligare. Innehållet och servicen i de
nya arenorna, i den befintliga Munktell­
Arenan och i hela Munktellstaden ska
utvecklas.
I samband med att Eskilstuna växer och
staden förtätas finns ett behov av att
foku­sera på och synliggöra utsmyck­
ningen av utemiljöer. Samverkan mellan
förvaltningar, föreningar och näringslivet
stärks.
HÅLLBAR UTVECKLING
En förstudie om ett framtida kulturhus
ska genomföras. På samma sätt ska de
växande pensionärsorganisationernas
förutsättningar och behov av lokaler
utredas.
EM i friidrott för juniorer äger rum
i juli 2015 och kommer att vara ett
evenemang som involverar kommunen,
invånarna, näringslivet samt förenings­
livet såväl lokalt, nationellt som interna­
tionellt.
Fristadstorget invigs i oktober 2014.
Torget är en naturlig mötesplats där det
ska vara tryggt och attraktivt att vistas.
Det nya Fristadstorget och andra mötes­
platser i det offentliga rummet ska fyllas
med lockande aktiviteter.
Evenemangsstrategi
Eskilstuna ska vara en trovärdig och
pålitlig evenemangsstad som erbjuder
service i toppklass, skapar möjlig­
heter och gör det enkelt för arrangörer.
Arbetet med att genomföra kommunens
evenemangsstrategi ska ge positiva
effekter för besöksnäringen och stärka
varumärket Eskilstuna.
Torshälla fyller 700 år 2017 och arbetet
med att planera jubileumsåret pågår.
Turismutvecklingen är i fokus och
Torshälla arbetar för att utveckla sin
unika särart som turistmål. Parken Zoo
är ett annat viktigt turistmål där en del
av ­attraktionen är att locka med miljö­
anpassade produkter och upplevelse­
lärande. ECOFriends-konceptet får
resurser att implementeras.
29
HÅLLBAR UTVECKLING
Övergripande processer
Foto: Pierre Pocs
ATT TILLGODOSE BEHOVET AV MILJÖOCH SAMHÄLLSBYGGNADSARBETE
Fler bostäder och byggnation av solceller för att nå målen i klimatplanen är exempel på prioriterade områden framöver.
Processen syftar till att skapa attraktiva stadsdelar med god service, ett pulserande c­ entrum och
en hållbar landsbygd för Eskilstunaborna. Med de naturliga förutsätt­­ningar­na som utgångspunkt
främjas en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Stadsbyggnad i form av transportsnål planering, byggande,
skapande av infrastruktur och underhåll ­syftar till en hållbar utveckling med utnyttjande av kommunens geografiska läge i ­regionen. Men ­också till att vårda och bevara värdefulla tillgångar i
form av byggnader, stads­miljöer, landsbygd och natur. Vattenförsörjning, avloppshantering, återvinning och energi­produktion bedrivs med miljömässigt hållbara metoder.
Behovet av nya bostäder ökar. En
plan för var bostäder ska byggas de
närmaste 15 åren har tagits fram och
arbetet med att förverkliga den på­
börjas. Fokus är stadsläkning, förtätning
och att ut­veckla kopplingarna mellan
stadsdelarna i enlighet med översikts­
planen. Centrum, väster, norr, Årby samt
området mellan Lagersberg, Råbergstorp
30 och ­Fröslunda ska förberedas för nya
bostäder. Minst 300 nya bostäder ska
byggas varje år. Allmännyttan ska bygga
150 bostäder per år under den närmaste
femårs­perioden. Arbetet med att få fler
aktörer att bygga bostäder fortsätter.
­Planeringen görs samlat där kommunens
egna behov av lokaler för skolor och
boenden integreras i planeringen.
Spårväg utreds
Vi utreder nu möjligheten att skapa ett
spårvägssystem. En bred samverkan
inom kommunkoncernen krävs för att
möjliggöra och optimera en framtida
spårvägsetablering. Statliga insatser är
också önskvärda och sannolikt nöd­
vändiga.
Övergripande processer
HÅLLBAR UTVECKLING
Ett kommunalt parkeringsbolag avses
bildas efter utredning. Syftet är att möta
upp marknadens efterfrågan på p-platser
och lätta på den svåra trafiksituationen
i stadskärnan. Arbetet samordnas med
utredningen av bolagskoncernen.
för att göra kommunen klimatneutral
2020. Hela den kommunala person­
bilsflottan består idag av miljöbilar och
användningen av förnybara bränslen ska
öka i syfte att nå en fossilfri fordons­
flotta 2020.
Stadsdelsutvecklingsarbetet i Lagers­
berg, Råbergstorp och Stenby fortsätter
sam­tidigt som projekt även startas i
Skiftinge. Byggnation av bad och arena
fortsätter, liksom att förbereda för Mälar­
dalens högskolas nya campus.
Kretsloppsparken ska färdigställas under
2015 med en bred verksamhet som
också involverar företag i Eskilstuna.
Eskilstuna Energi och Miljö planerar att
investera i ett nytt biobränsleeldat kraft­
värmeverk som ska ersätta det gamla.
I slutet av 2014 invigs omlastnings­
centralen. Samtliga leveranser till
kom­munen ska på sikt gå genom
om­lastningscentralen vilket kommer
effektivisera logistiken, halvera a­ ntalet
transporter och minska utsläppen.
Under 2015 planeras alla transporter till
kommunens verksamheter där högsta
möjliga säkerhet och miljöhänsyn sätts
i fokus.
Klimatplanen i fokus
Utbyggnaden av solceller fortsätter men
behöver ske i snabbare takt för att nå
målen i klimatplanen. Möjligheten att
bygga en större anläggning där intres­
senter kan köpa andelar utreds. Energi­
effektiviseringsarbetet i de kommunala
lokalerna och bostäderna intensifieras
Grönt respass
Arbetet för att öka de hållbara resesätten
gång-, cykel- och kollektivtrafik fort­
sätter. Ett Grönt respass introduceras
som minskar Eskilstunabornas beroende
av att äga en egen bil. Gång- och cykel­
vägar byggs ut och informationsinsatser
som främjar cykling genomförs i enlig­
het med cykelplanen. En kollektivtrafik­
plan med syfte att öka resandet tas fram.
Den biologiska mångfalden behöver öka.
Med satsningar på fler naturreservat,
­planering för inrättandet av en national­
park och fria vandringsvägar för vatten­
levande organismer mellan M
­ älaren
och Hjälmaren utvecklas Eskilstunas
miljöarbete.
31
HÅLLBAR UTVECKLING
Övergripande processer
ATT BEDRIVA SAMHÄLLSSKYDD
OCH SÄKERHETSARBETE
Eskilstuna kommun bedriver ett framgångsrikt arbete med att förebygga och minska konsekvensen av olyckor och bränder. Att
­ tbilda unga flickor och pojkar i brandskydd är en del i det arbetet. Här är det brandmannen Nic Nordin som undervisar barnen.
u
Processen utvecklar en säker och trygg kommun för invånarna. Genom information, utbildning
och förebyggande säkerhetsarbete elimineras eller minskas risken för olyckor. I de fall olyckor ändå
inträffar minskar konsekvenserna för människor, miljö och egendom genom att en hög skyddsnivå
säkerställs för människors hälsa och intressen när det gäller säkra livsmedel, skydd mot farliga utsläpp, mot bränder, skadegörelse och olyckor.
Arbetet med att förebygga och minska
konsekvenser av olyckor är framgångsikt
i Eskilstuna och ska fortsätta på samma
sätt. Det gäller exempelvis utbildning i
brandskydd riktad till kommuninvånare
och kommunanställda. Räddnings­
tjänstens arbetssätt som effektivt hindrar
spridning av brand och därmed minskar
konsekvenserna av en brand ska fort­
sätta. En ökande befolkning innebär ett
ökat antal larm vilket är en fortsatt ut­
maning. En första insatsperson kommer
att inrättas i Kvicksund, ett samarbete
mellan Eskilstuna och Västerås.
Samarbete mellan
­förvaltningar
En bredare samverkan mellan flera
förvaltningar sker nu för att systemati­
sera arbetet med att förhindra fall-,
32 drunknings- och trafikolyckor. Detta
görs även tillsammans med externa
aktörer som Trafikverket. Arbetet för att
samverka kring personer som bedöms
ha hög risk för att råka ut för olyckor
ska ­intensifieras.
Högen med fluff, restprodukter från
bilskrotning, är en fortsatt utmaning som
måste hanteras. Det sker genom åtgärder
för att för­hindra fortsatt brand, hitta lös­
ningar för att forsla bort materialet samt
sanering av området.
Dialog och kommunikation
Miljökontoret arbetar för att förbättra sin
kommunikation med de som har kontakt
med kontoret. Detta sker genom en sats­
ning på ökad tydlighet i beslut och övrig
kommunikation samt rundabordsamtal
med näringslivet.
Miljötillsynen stärks resursmässigt inför
2015 samtidigt som generationsväxling
sker inom delar av räddningstjänsten.
Genomförandet av kommunens vatten­
plan som beräknas antas under hösten
2014, startar 2015.
Ny plan för trygghet, säkerhet och
krisberedskap samlar koncernens arbete
under 2015.
Övergripande processer
HÅLLBAR UTVECKLING
Foto: Pierre Pocs
ATT FRÄMJA NÄRINGSLIV
OCH ARBETE
Eskilstunaföretaget Clevr arbetar med virtuella lösningar och upplevelser. Kommunen vill underlätta för befintliga
företag att öka sin tillväxt genom bland annat affärsutvecklingsprogram och kompetensförsörjning.
Processen främjar arbete och ökar ekonomisk utveckling i kommunen genom att skapa gynn­
samma förutsättningar för näringslivets växtkraft. De grundläggande förutsätt­ningarna förbättras;
till exempel kommunikationssystem, trygghet, offentlig service, i­nnovationskraft, markberedskap
och arbetsmarknadens kompetensförsörjning.
Eskilstuna växer och har en ung befolk­
ning som ger framtidskraft. Trots det är
arbetslösheten högre än riksgenomsnit­
tet och många har svårt att få fäste på
arbetsmarknaden. Utifrån de näringslivs­
politiska och arbetsmarknadspolitiska
beredningarna har en handlingsplan
tagits fram för 2014-2015. Målet med
handlingsplanen är fler jobb och fler i
jobb. På kort sikt är högre sysselsättning
viktig och på lång sikt högre lönenivå.
Fokus är att bedriva näringslivs­arbete
med befintliga företag som bas för
­etableringar och nyföretagande. Ut­
gångspunkten är att fler ska ha möjlig­
het att försörja sig och att stödja företag
som vill etablera och anställa.
Främja befintliga företag
Under året kommer särskild uppmärk­
samhet att läggas på åtgärder som
underlättar för befintliga företag att
öka sin lönsamhet och skapa fler jobb.
Det innebär exempelvis stöd i form av
affärsutvecklingsprogram och stärkt
kompetensförsörjning genom bland
annat yrkes­utbildning. Hundra före­
tagsbesök har hittills gjorts och resul­
tatet av intervjuerna ligger till grund
för en kartläggning av näringslivets
behov och utvecklings­potential. Under
2015 kommer ytterligare företagsbesök
­genomföras.
För att stärka konkurrenskraften i kom­
munen kommer framtida strategiska
branscher att identifieras. Livsmedel
skapas på kommunens landsbygd och är
en viktig del i näringslivet. En storsats­
ning på mathantverk ger förutsättningar
att utveckla Eskilstuna i harmoni med
naturen och människan. Eskilstuna
ska jobba för att etablera en del av det
nationella resurscentrat Eldrimner inom
kommunen.
33
HÅLLBAR UTVECKLING
En metodik för undervisning om före­
tagande ska tas fram för skolans lägre
årskurser samt ett entreprenör- och
vägledningscenter.
I en kommun där kulturområdet stärks
och präglas av större tolerans och
mångfald trivs invånare och besökare.
Människor och deras kunskap är idag
företagens och offentliga verksamheters
viktigaste tillgång. Företag flyttar till och
växer på platser där människor trivs.
Eskilstuna ska vara en sådan plats.
Intressanta branscher för
etablering
Tydliga och attraktiva erbjudanden till
företag och organisationer som ­önskar
etablera sig behöver utvecklas. De
branscher som är särskilt intressanta
för etablering är logistik, mathantverk,
cleantech, återbruk, ­kunskapsintensiva
industriföretag samt hållbar handel och
konsumtion. Det finns ett behov av
etableringar som ger instegsjobb. Eskils­
tunas profil som miljökommun tillsam­
mans med befintliga myndigheters och
företags kompetens inom energi- och
34 Övergripande processer
miljöteknik ska tas tillvara för att stärka
utvecklingen av kommunens näringsliv i
dessa branscher.
Under 2015 läggs fokus på de människor
som står längst ifrån arbetslivet. Proces­
sen från försörjningsstöd till egen för­­
sörjning ses över och anpassas till indi-­
vid för att snabbare få människor till
egen försörjning. Antalet valideringar av
betyg och intyg för invandrare ska öka.
Fortsatt traineesatsning
För att utveckla den lokala arbetsmark­
naden och ge kvinnor och män möjlig­
het till egen försörjning kommer flera
satsningar att göras. Under 2015 fort­
sätter satsningen med 300 traineejobb
inom kommunen. ­Genom framtagen
socio-ekonomisk analys ska utvärdering
göras för att lyfta fram effekterna samt
utfallet av trainee­projektet.
Ytterligare kompetenshöjning sker
­genom yrkesutbildning samt lärlings­
platser där fler platser än tidigare
kommer att erbjudas. Befintliga yrkes­
utbildningar och aktörer ska kartläggas.
Kommunen har tillsatt en utbildnings­
mäklare som tillsammans med närings­
livet ska identifiera behov och utveckla
yrkesutbildningar.
Feriepraktik för ungdomar
För att förbereda ungdomar för yrkes­
valet kommer samordningen av studieoch yrkesvägledning i samverkan med
vägledningscentrum att förbättras på
alla nivåer. För att stimulera till v­ idare
utbildning kommer extra stöd och
in­satser att ges till dem som inte fått
godkänt slutbetyg. Arbetet att erbjuda
varje ungdom som slutar årskurs 9 och
gymnasiets årskurs 2 ett sommarjobb
eller ferie­praktik fortsätter.
I syfte att få fler Eskilstunabor med
­funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga en varaktig
anställning har samarbete med Arbets­
förmedlingen initierats. 150 personer
med funktionsnedsättning ska få anställ­
ning i kommunkoncernen till 2016.
EFFEKTIV ORGANISATION
EFFEKTIV ORGANISATION
Effektiv organisation, med perspektiven medarbetare, ekonomi och
­ rocesskvalitet, visar inåtriktat hur kommunkoncernen ska genomföra
p
sitt uppdrag.
Perspektiv processkvalitet. Hög processkvalitet uppnås genom
att systematiskt planera, utföra, följa upp och förbättra verksamheten, det vill säga tillämpa PUFF som är kommunens metod för
kvalitetsutveckling. Bättre analys behövs som grund för beslut om
förändringar och förbättring. En ny analysmodell införs för att förenkla och stärka analysen i kommunens olika verksamheter. Ett
modernt arbetssätt utvecklas bland annat genom att använda nya
e-tjänster och ny teknik för att både förenkla administrationen och
för att utveckla processerna.
Även i utveckling av den inre processkvaliteten står slutleveransen
till brukare och kunder i fokus.
Perspektiv medarbetare. Kommunkoncernens verksamhet består
i huvudsak av tjänsteproduktion. Här har medarbetarna en nyckelroll
då det är de som utför och förmedlar tjänsten i mötet med invånare,
brukare och kunder. Att samtliga medarbetare vet vilka mål som ska
uppnås samt att de med sin kompetens och sina idéer bidrar till att
uppfylla Eskilstunas vision för framtiden, är en förutsättning för att
verksamheten ska nå resultat och ut­vecklas i rätt riktning.
Perspektiv ekonomi. En förutsättning för att kunna bedriva en
bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i
balans, inklusive driftkonsekvenser för investeringar och lång­siktiga
åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomi­styrning
ger en stabil ekonomi.
Genom ett tydligt uppdrag och fokus på resultat skapar kommunkoncernen en modern organisation där mötet med kunden och
brukaren alltid står i centrum. Bra ledarskap gynnar kreativitet och
innovation. Fungerande kommunikation ger tydlighet och samsyn
om de mål som organisationen ska nå. Tillgängliga resurser används
effektivt.
Stora delar av det kommunala uppdraget styrs av lagar och regler.
En effektiv inre organisation avgör hur långt man kan nå med tillgängliga resurser och hur arbetet utförs inom processerna.
En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för demo­krati,
bra och tillgänglig service och en effektiv styrning. Den effektiva
­organisationen utgår från och är starkt fokuserad på att skapa resultat och värde för brukare, kunder och invånare.
Fokus 2015 är att ut­
ifrån de gemensamma
strategierna arbeta för
att uppnå beslutade
kvalitetsnivåer och
förverkliga organisationens mål:
•Utveckla mötet med brukare
och kunder.
• Fullfölja kompetenssatsning­
en Modigt medarbetarskap
med Modiga idéer.
• Medarbetaröverenskommel­
ser med alla medarbetare.
• Synliggöra den röda tråden,
det vill säga hur medarbetar­
överenskommelsen och
enheters uppdrag sitter ihop
och bidrar till vision och
strategiska mål.
• Lyfta fram enheten och en­
hetschefens roll, till exempel
genom att tydliggöra roller,
ansvar och mandat.
• Följa upp och kommunicera
resultat genom beslutsstöd­
system och styrkort.
• Införa processtyrning för att
säkra och förbättra kommun­
koncernens resultat.
Det är i de övergripande
processerna som sociala,
miljömässiga och samhälls­
ekonomiska värden skapas för
Eskilstuna. Det ger en hållbar
utveckling som tillsammans
med en effektiv organisation
gör att resultatmålen nås och
vi närmar oss visionen.
35
EFFEKTIV ORGANISATION
Strategiska mål
Foto: Munktell Science Park pressbild
KVALITET
Genom ett kommunikativt klimat och personliga möten skapas värde för invånare, kunder och brukare.
Bilden är från en av många nätverksträffar på Munktell Science Park.
Med fokus på uppdrag och resultat och med effektiva arbetsmetoder skapas värde för invånare,
brukare och kunder. Genom att tydliggöra nivån på service och tjänster kan rätt förväntningar
byggas. Det personliga mötet är avgörande för kvaliteten på tjänsten.
Inre processer identifieras och utvecklas löpande i samverkan med kunder, brukare och sam­
verkanspartners. Fortlöpande mätningar och analyser ligger till grund för att utveckla och kvalitetssäkra arbetsprocesser så att resurser används på bästa sätt.
Avgörande framgångsfaktorer är medarbetarnas och ledningens kunskap, idéer och e­ ngagemang samt ett kommunikativt klimat som gynnar styrning, ledning, utveckling och ständiga för­
bättringar.
Framgångsrika verksamheter med goda resultat lyfts fram för att inspirera till lärande. B
­ rukarnas
möjlighet att påverka verksamheterna har hög prioritet.
Under mandatperioden prioriteras utveckling av resultatstyrning och utveckling av e-tjänster.
Fokus 2015 för kvalitet
•Utreda och implementera ny bolags- •Ta tillvara förslags- och innovations­
•Arbeta mot målet att Eskilstuna blir
• Öka Eskilstunas attraktivitet och
• Skapa funktionen Jämför service på
och nämndorganisation.
stärka varumärket.
• Förbättra service och tillgänglighet
genom en väg in och fler e-tjänster.
• Stärka processtyrning för resultat
och effektivitet.
36 kraften i koncernen med stöd av
Modiga idéer.
• Löpande styra och kommunicera en­
hetens resultat med stöd av styrkort.
• Synliggöra kommunens verksam­
heter och resultat i den koncern­
gemensamma kvalitetsmässan Eskils­
tuna inspirerar 16-18 april 2015.
Sveriges kvalitetskommun 2015.
eskilstuna.se
• Förbättra gemensamma verksamhetsoch stödprocesser genom 10-stegs­
modellen.
Strategiska mål
Arbetet att positionera Eskilstuna och
öka attraktiviteten fortsätter. En viktig
insats är att utveckla inflyttar- och med­
flyttarservice för att attrahera personer
med hög kompetens. Att utveckla kom­
munkoncernens varumärke är även det
ett led i varumärkesarbetet.
En väg in - det vill säga ett kontaktcen­
ter, som hanterar servicefrågor och ären­
den via telefon, besök, mail och digitala
kanaler, i kombination med utökad
självservice är en framgångsfaktor i en
modern och effektiv kommun. Kon­
taktcenter och självservice via e-tjänster
ökar tillgängligheten för invånarna till
dygnets alla timmar och effektiviserar
samtidigt verksamheten.
Allt vi gör ska skapa värde för invånare,
brukare och kunder. Genom att arbeta
utifrån processer kan vi lättare hålla
­fokus på värdeskapandet, särskilt om
brukare och kunder har komplexa behov.
Att synliggöra våra processer ger också
möjligheter att utveckla och effektivisera
arbetet. Att utveckla innebär lika ofta att
vi tar bort det som inte skapar värde. När
processen är tydlig kan vi också sätta
mål, säkra delar som är avgörande för att
nå resultat och följa upp vårt arbete.
Modiga idéer
Kommunledningen har prioriterat viktiga
verksamhetsprocesser som behöver
utvecklas.
EFFEKTIV ORGANISATION
Alla kan med rätt stöd utveckla sin för­
måga att bära fram och förverkliga idéer,
förslag och innovationer. Små föränd­
ringar i vardagen kan bli stora förbätt­
ringar för våra intressenter och för oss
själva. Ibland krävs större förändringar.
Det kan vara att bryta invanda mönster
eller testa helt nya lösningar, arbetssätt,
tjänster och produkter. För att klara
framtida behov, mål och resultat krävs
att vi stimulerar utvecklingskraften som
finns hos medarbetarna i organisationen.
Modigt medarbetarskap fullföljs nu med
kompetenssatsningen Modiga idéer
där hela organisationen ska utveckla
förmågan att stimulera och ta tillvara på
förslags- och innovationskraften. Chefer
och nyckelpersoner utbildas i att bygga
öppna och kreativa kulturer och de har
testat verktyg för att främja innovation.
Alla medarbetare introduceras i innova­
tiva arbetssätt för att möta utmaningar
och behov på arbetsplatsen.
Kvalitetsmässa
Alla enheter utarbetar ett styrkort i sin
lokala verksamhetsplan. Med stöd av
styrkorten kan enheten löpande styra
och kommunicera resultatutvecklingen
på arbetsplatsträffar.
väntan. I april 2015 ska en ny kvalitets­
mässa arrangeras då vi visar vårt goda
arbete samtidigt som medarbetare får
möjlighet att inspirera varandra, in­
vånare, brukare och kunder. Skatte­
betalarna får möjlighet att se vad de får
för sina skattekronor och vi får samtidigt
möjlighet att stärka vårt varumärke och
attrahera nya medarbetare.
Ett högt betyg i Sveriges Kommuner
och Landstings utvärdering Kommun­
kompassen bidrog till att vi var en av sju
kommuner som nominerades till priset
Sveriges kvalitetskommun 2013. Nu tar
vi ny sats för att bli Sveriges kvalitets­
kommun 2015 genom att fullfölja 15
interna utvecklingsområden och lika
många resultatförbättringar. Till exempel
handlar det om planering och upp­
följning genom styrkort, att alla med­
arbetare fullföljer utbildningen Modigt
medarbetarskap samt bättre resultat
genom höjd utbildningsnivå, nöjdare
brukare och fler i jobb.
En funktion för att jämföra service
ska skapas på eskilstuna.se. Den ökar
insynen i kommunens verksamhet, visar
våra resultat och underlättar för in­vånare
att kunna jämföra olika tjänster som
kommunen tillhandahåller.
2013 genomfördes kommunkoncernens
första lokala kvalitetsmässa, Eskilstuna
inspirerar. Mässan besöktes av 6 500
personer och resultatet blev över för­
ORGANISATIONSINDIKATORER
20. Antal e-tjänster i kommunkoncernen
22. Upplevd nytta av internportalen
Antal201020112012201320142015
Procent201020112012201320142015
Formulär
—8282
192
Digitaliserade ärenden ————
Fullt integrerade tjänster,
internt och externt
———38
—67——
23. Effektiv styrning av verksamhetsprocesser
Andel201020112012201320142015
21.Tillgänglighetsmått
Procent201020112012201320142015
Andel som får svar på e-post inom två dagar
Eskilstuna
717986758690
Medelkommun
78747280
Syfte och processmål formulerade
—00
100100
Tydliggjord servicenivå,
(ex servicedeklarationer) —00
28
100
Andel som får kontakt med handläggare vid telefonkontakt
Eskilstuna
696062498690
Medelkommun
564841
44
Andel som uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt
Eskilstuna
827477708990
Medelkommun
83818287
Andel som uppger att det är lätt att hitta på eskilstuna.se
Eskilstuna
889187928990
Medelkommun
69757479
37
EFFEKTIV ORGANISATION
Strategiska mål
Foto: Eskilstuna kommun
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
En ögonblicksbild från ett av vårens utbildningstillfällen för kommunkoncernens
blivande innovationsledare i satsningen Modiga idéer.
I egenskap av länets största arbetsgivare med 8 500 medarbetare följer ett särskilt ansvar och för­
troende att förvalta.
För att locka och behålla kompetens har kommunkoncernen en god arbetsmiljö som främjar hälsa,
visar tillit, ger utvecklingsmöjligheter och stimulerar till nya idéer. Medarbetare ges ansvar och bidrar
med sina kunskaper och idéer till utveckling av verksamheterna.
Mångfald och olikheter i alla dess former skapar energi och dynamik som stärker k­ onkurrenskraften.
Tillsammans med ett ledarskap som präglas av helhetssyn och delaktighet, där kompetens tas till
vara och där fokus ligger på mötet och verksamhetens resultat för invånare, brukare och kunder
finns det goda förutsättningar att nå ambitionen att bli Sveriges attraktivaste arbetsgivare 2015.
Under mandatperioden prioriteras ledar- och medarbetarskap och önskad sysselsättningsgrad.
Fokus 2015 för attraktiv arbetsgivare
• Fokus 2015 för attraktiv arbetsgivare • Fullfölja Modigt medarbetarskap och •Utforma alternativa karriärvägar
integrera det med Modiga idéer.
så att kompetens tillvaratas och
• Mångfalden bland kommunens
kommunens
attraktionskraft som
Fullfölja
arbetet
med
kompetensför­
­personal ska öka på alla nivåer.
•
arbetsgivare ökar.
sörjning och önskad sysselsättnings­
• Flerspråkighet ska ses som meriter
grad.
• Främja åtgärder inom begreppet Den
vid kommunens rekrytering.
säkra och hälsosamma arbetsplatsen.
Ta fram en strategi för personal- och
•
• Införa optimerad bemanning.
kompetensförsörjning.
• Erbjuda Grönt respass till alla an­
ställda.
• Lönesatsning på måltidspersonal och •Utveckla förutsättningarna för chefsocialsekreterare.
38 och ledarskap.
Strategiska mål
Som länets största arbetsgivare med
8 500 medarbetare följer ett särskilt
ansvar och förtroende att förvalta. För
att attrahera och behålla kompetens
har kommunkoncernen en god arbets­
miljö som främjar hälsa, visar tillit, ger
utvecklingsmöjligheter och stimulerar till
nya idéer. Medarbetare ges ansvar och
bidrar med sina kunskaper och idéer till
utveckling av verksamheterna. Mångfald
och olikheter skapar energi och dyna­
mik som stärker konkurrenskraften.
Kommunen främjar ett ledarskap som
präglas av helhetssyn och delaktig­
het och där kompetensen tas tillvara.
Fokus ligger på det enskilda mötet och
verksamhetens resultat för invånare,
brukare och kunder. Allt detta samman­
taget skapar goda förutsättningar att nå
ambitionen att bli Sveriges attraktivaste
arbetsgivare 2015.
Önskad sysselsättningsgrad
Under mandatperioden prioriteras
ledar- och medarbetarskap och önskad
sysselsättningsgrad.
Fokus är att fullfölja påbörjade sats­
ningar och arbeta uthålligt med att vara
en attraktiv arbetsgivare.
EFFEKTIV ORGANISATION
Arbetet med att ta fram en strategi för
personal- och kompetensförsörjning
fullföljs och ett IT-stöd för att effektivi­
sera uppföljning och utveckling av
kompetens implementeras. I strategin
fokuseras på att attrahera, rekrytera och
engagera medarbetare. Insatser för att
stärka möjligheten till intern karriär och
utveckling är viktig.
Arbetet med att införa optimerad beman­
ning inom vuxennämnden och Torshälla
stads nämnd fortsätter och fullföljs
under året.
Under 2015 slutförs den första delen
av Modigt medarbetarskap och då
har samtliga medarbetare genomgått
satsningen. Vidare ska verktyg och
förhållningssätt i det vardagliga arbetet
omsättas och tillsammans med Modiga
idéer ska ­mötet med invånare, brukare
och kunder förbättras.
Arbetet med att trygga chef- och ledar­
försörjning, bland annat genom att möj­
liggöra ett hållbart ledarskap, fortsätter.
Det innebär att krav och förväntningar
ska ställas i relation till chefens villkor
och resurser. Förutsättningarna för chefoch ledarskap ska genomlysas ur både
kvalitativa och kvantitativa aspekter.
Fortsatt hälsofokus
Hälsoåret övergår till ett fortsatt arbete
med att sätta medarbetares och chefers
hälsa i fokus utifrån ett mer hälso­
främjande och förebyggande arbete.
Personal­förmånerna ska även gälla
syste­matiska hälsokontroller och riktade
hälsofrämjande insatser inom tunga eller
hälsofarliga arbeten. Alla erbjuds att ta
del av förmånen Grönt respass.
Lönekartläggningen som sker under
2014 blir ytterligare en grund för fortsatt
utveckling av den prestationsbaserade
lönemodellen. Detta sker i enlighet
med den långsiktiga lönestrategin och
utvecklas utifrån den utvärdering som
görs 2014. Måltidspersonal och social­
sekreterare får höjd lön genom en sär­
skild lönesatsning. En medarbetarenkät
kommer att genomföras under hösten
2014 vilket ger ytterligare underlag både
för kommungemensamma och förvalt­
ningsspecifika insatser.
ORGANISATIONSINDIKATORER
24.Ledarskapsindex
27. Andel medarbetare med önskad sysselsättningsgrad
Index201020112012201320142015
Inga nivåer för indikatorn finns framtagna för 2015
Kvinnor
69,086,070,070,0
Män
67,567,368,870,0
Totalt
68,767,869,670,0
28. Andel medarbetare som är födda utanför Norden
25.Medarbetarskapsindex
Kvinnor
6,77,29,99,9
Män
8,69,97,77,7
Index201020112012201320142015
Totalt
7,07,78,18,19,09,5
Procent201020112012201320142015
Kvinnor
78,376,979,080,0
Män
77,877,678,080,0
Totalt
78,276,978,280,0
26. Andel medarbetare som upplever god hälsa
Procent201020112012201320142015
Kvinnor
88,986,687,5 —
Män
90,089,789,2 —
29. Andel medarbetare som är stolta över att arbeta
inom Eskilstuna kommun
Procent201020112012201320142015
Kvinnor
80,475,777,677,6
Män
79,077,776,376,3
Totalt
80,176,177,677,688,090,0
Totalt
89,187,388,0 92,093,094,0
39
MIL JÖ
EFFEKTIV ORGANISATION
& SA
LLSBYG
GNAD
StrategiskaMHÄmål
KULTUR
NÄRING
ARBETSMSL
AR
STABIL EKONOMI
& FRITID
SAMHÄ
0
10
20
En förutsättning för en stabil ekonomi är att ha god ordning på finanserna.
LLSSKY
30
DD &
40
50
En god ekonomistyrning på alla nivåer är en förutsättning för att bedriva en bra verksamhet. Långsiktig planering och en stabil ekonomi gör det möjligt att satsa offensivt, hantera nya förutsättningar
och klara konjunkturväxlingar. På både kort och lång sikt är det av y­ ttersta vikt att ha balans mellan
intäkter och kostnader samt fokusera på driftkonsekvenser av i­nvesteringar och långsiktiga åtagan­
den. Varje generation ska bära sina kostnader, vilket kräver stort ansvarstagande och god budget­
disciplin.
Alla verksamheter ska drivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Varor, t­ jänster och
lokaler ska anskaffas affärsmässigt utifrån verksamheternas resursbehov och med miljö­mässigt och
socialt ansvarstagande. Det ska finnas tydliga samband mellan resultat och resursåtgång. Skattepengarna ska användas för invånarnas bästa och alltid där de gör ­största möjliga nytta.
Under mandatperioden prioriteras att stärka ledningens resultatfokus samt att förbättra resurs­
effektivisering av inköp och lokaler.
Fokus 2015 för stabil ekonomi
• Fullfölja införandet av besluts­
• Modern kommun – Minska administ­ •Agera långsiktigt ur koncern­
• Öka avtalstrohet.
•Belysa driftkonsekvenser i samband
med nyinvesteringar.
stödssystem som underlag för
kommu­nikation och styrning.
40 ra­­tionen inom kommunkoncernen.
perspektiv och undvika kortsiktiga
spar­åtgärder.
Strategiska mål
För att uppnå en god ekonomistyrning
krävs att ekonomin, som är ett medel för
att nå målen, är integrerad med verk­
samheten och verksamhetsstyrningen.
Styrsystemet är grunden för ekonomi­
styrning. För att förbättra stödet till
ledningen har beslutsstödsystem med
styrkort, HR-rapporter och ekonomisk
uppföljning med prognos införts. Sys­
temet ska successivt kompletteras med
processvisa rapporter. Genom att samla
beslutsstöden i ett system får chefer en
samlad bild av sina resultat. Under 2015
läggs stor kraft på att utveckla chefernas
arbete med styrkortsmetodik.
För att förbättra resurseffektiviseringen
ska andelen inköp i det nya e-handels­
systemet öka. Fokus ligger även på att
utveckla inköpsanalyser och att förbättra
bemanningsplanering. Genom ökad
avtalstrohet och noggrannare analyser
av inköpta varor och tjänster kan både
kvalitet som kostnadskontroll förbättras.
Genom en aktiv bemanningsplanering
säkras rätt kompetens och resurs när
brukare och kunder efterfrågar den som
mest.
Modern kommun
Arbetet inom ramarna för Modern
kommun intensifieras. Syftet är att höja
EFFEKTIV ORGANISATION
kvaliteten i välfärdstjänsterna samtidigt
som administrationen effektiviseras.
Fram till 2017 ska 20 miljoner kronor
sparas. Medlen ska tillföras de ­operativa
verksamheterna. Utgångspunkten för
effek­tiviseringen bör vara ­e-tjänster,
standardisering av administrativa
re­surser och system, en översyn av ar­
betsuppgifter samt att utreda inom vilka
områden gemensamt resursut­nyttjande
skapar effektivitet. Administrativa stor­
driftsfördelar ska identifieras och tas
tillvara. De projekt som prioriteras under
hösten 2014 kommer drivas under 2015
för att tillsammans spara motsvarande
10 miljoner kronor.
Stort investeringsbehov
Eskilstuna växer och under kommande
år finns behov av stora investeringar.
Förutom nytt badhus och ny arena finns
behov av fortsatt utbyggnad. Det gäller
investeringar i förskolor, äldreboenden,
gruppboenden, kraftvärmeverk och
spårvägsnät, med mera. Investeringsbe­
hoven kommer att anstränga ekonomin.
ekonomiskt fördelaktigt att inrymmas
i befintligt lokalbestånd än att bygga
nytt. Detta för att hålla driftkonsekven­
ser av investeringar nere till förmån för
personal­resurser.
Förändringar i fastighetsprocessen
genomförs. Dessa innehåller bland annat
förtydliganden i ansvarsfördelning samt
införande av volymstudier som ett för­
stadium i processen.
Energitjänsteupphandling görs på hela
kommunens fastighetsbestånd. Även
bolagskoncernen gör en upphandling på
betydande delar av beståndet. Energi­
besparingen ska uppgå till minst 25
procent inom fyra år. Eskilstuna kom­
mun uppfyller kraven på god ekonomisk
hushållning genom att ha en ekonomi
i balans, en effektiv organisation samt
en hög måluppfyllelse inom hållbar
utveckling.
Det är viktigt att löpande fokusera
på driftkonsekvenserna av planerade
investeringar samt att ha hög press på
lokaleffektiviseringar inom det befintliga
beståndet. Innan nybyggnation sker ska
en prövning alltid göras om det är mer
ORGANISATIONSINDIKATORER
30. Resultat i förhållande till skatteintäkter och
generella statsbidrag i genomsnitt under
mandatperioden
Procent201020112012201320142015
Resultat
4,83,53,53,92,52,5
31. Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans
33. Avtalstrohet vid inköp
Procent201020112012201320142015
Totalt
6276767580
34.Lokaleffektivitet
Procent201020112012201320142015
Antal201020112012201320142015
Kvm per elev
i grundskolan
Nämnder
8/88/95/95/99/99/9
Bolag
4/54/53/54/65/55/5
Kvm per elev
i gymnasiet
22221818
Kvm per årsarbetare
94939393
16161515
32. Självfinansieringsgrad av investeringar
Procent201020112012201320142015
12797
10987 90114
41
EKONOMISK PLAN 2015-2017
EKONOMISK PLAN 2015 - 2017
Samhällsekonomisk ­utveckling
Svensk ekonomi har startat bra 2014. Utsikterna inför
framtiden är ljusa. Tillväxten i omvärlden får allt bättre
fart vilket bidrar till att Sveriges BNP beräknas växa med
3 procent både 2014 och 2015. Förbättrade förutsätt­
ningar för den svenska exporten gör att både industrins
och övriga näringslivets investeringar dras upp. Ökade
lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar till att
förstärka efterfrågan. Hushållens konsumtionsutgifter
förväntas växa samtidigt som sparandet minskar. Det ger
ytterligare draghjälp till den svenska ekonomin. Till­
växten beror till största del på inhemsk efterfrågan, efter­
som konsumtion och investeringar växer snabbt. Åter­
hämtningen på viktiga svenska exportmarknader som till
exempel euroområdet bedöms fortsatt svag.
Sysselsättningen fortsätter öka och under hösten 2014
väntas läget på den svenska arbetsmarknaden att förbätt­
ras med minskad arbetslöshet som följd. Den ökade sys­
selsättningen medför tillväxt i skatteunderlaget men den
mycket låga inflationen begränsar tillväxten. För 2015
och 2016 förutspår SKL en konjunkturell återhämtning
som leder till stor sysselsättningsökning och fallande
arbetslöshet till under 7 procent.
Priser och löner utvecklas långsammare än normalt.
I takt med att resursutnyttjandet stiger, ökar också prisoch löneökningstakten. År 2017 räknar SKL med att
arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsätt­
ningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd.
Utvecklingen i Eskilstuna
Under år 2013 ökade antalet invånare i Eskilstuna med
964 personer. Under det första kvartalet år 2014 visar
preliminära uppgifter att antalet invånare ökat med 363
personer, där invandringsöverskottet svarade för 27 pro­
cent (99 personer). Enligt arbetsförmedlingen ­minskade
antalet arbetslösa från april 2013 till april 2014 med
111 personer. Andelen arbetslösa (öppet + program) av
befolkningen (16 - 64 år) är därmed 13,8 procent, vilket
kan jämföras med motsvarande uppgift för riket som är
8 procent. Särskilt hög är arbetslösheten bland ungdomar
(18 - 24 år) och utrikes födda, där andelarna uppgår till
23,8 respektive 32,4 procent. Motsvarande uppgifter för
riket är 14,6 respektive 20,3 procent. För Eskilstuna står
kvinnor för hela minskningen av arbetslösheten medan
männens arbetslöshet ligger på konstant nivå. Den korta
arbetslösheten har sjunkit medan de som varit arbetslösa
i mer än två år har ökat.
Ekonomiskt läge 2014
Kommunens ekonomi är fortfarande stabil men resultat­
nivån ligger på lägre nivå än föregående år. Kommunens
prognostiserade resultat för 2014 uppgår till 84 miljoner
kronor vilket innebär att vi uppnår årets mål och utgör
1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
42 Det långsiktiga målet är 2,5 procent. Nämnderna prog­
nostiserar ett underskott mot budget med 50 miljoner
kronor. Det är arbetsmarknads- och familjenämndens
underskott som är mest alarmerande.
Det är 8 av 11 nämnder och 6 av 6 bolag som prog­
nostiserat en budget i balans. Inom bolagskoncernen
rapporterar ingen avvikelse mot budgeterat resultat.
F­ örändringar i ­ekonomiska
­förutsättningar
Skatteintäkter och generella statsbidrag
SKL:s bedömning i april 2014 är att skatteunder­laget
ökar med 3,4 procent under 2014 och med 4,7 p
­ rocent
för 2015. Totalt för perioden 2013 till 2017 ­räknar SKL
med en ökningstakt på 23,9 procent v
­ ilket är u
­ ngefär
lika som regeringens bedömning. Befolkningsföränd­
ringen i Eskilstuna beräknas uppgå till 900 ­personer år
2014 och beräknas ge ett tillskott på 39 miljoner kronor.
En förutsättning för att uppnå och bevara en god eko­
nomisk hushållning är att följsamheten är god mellan
löpande intäkter och kostnader. Prognosen för 2014 visar
att nettokostnaderna ökar med 4,9 procent medan skatte­
intäkterna ökar med 3,1 procent. Beräkningarna bygger
på att alla nämnder klarar sina effektiviseringskrav och
har en budget i balans.
Finansnetto och finansiell ställning
Finansnetto år 2015 är budgeterade till minus 17 miljo­
ner kronor. I finansnetto ingår, förutom de finansiella
kostnader­na och intäkterna även utdelningen från kom­
munens helägda bolag.
Budgeten för räntekostnaderna bygger på att riks­
bankens reporänta ligger på 1,35 procent vid 2015 års
slut, att Stibor 90 ligger på 1,60 procent i genomsnitt
­under 2015 samt att räntemarginalerna från finans­
instituten förblir oförändrade.
Marknadsmässig borgens- och ränteavgift, tas ut på samt­
liga nya och äldre lån som innehas av bolagskoncernen.
Internbanken fastställer löpande nivån på dessa avgifter.
För 2015 uppgår dessa till 28 miljoner kronor.
Utdelningen från bolagskoncernen för 2015 beräknas
till 5 miljoner. Investeringarna om 390 miljoner kronor
och exploa­teringen om 60,4 miljoner kronor finansieras
delvis genom upplåning.
Nyupplåningen är beräknad på en volym om 200 mil­
joner kronor. Den är en konsekvens av att investerings­
budgeten och exploateringsbudgetens nivå överstiger
budgeterat resultat plus kostnaderna för avskrivningarna.
EKONOMISK PLAN 2015-2017
Hänsyn ska också tas till likvidavräkningarna på skatte­
intäkterna för tidigare år.
­Befolkningsförändringen påverkar
nämndernas ­verksamheter
Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas an­
talet barn i förskolan öka med 400 fram till 2019. Antalet
elever i grundskolan prognostiseras öka med 1350 under
perioden 2014 till 2019. Antalet elever i gymnasieskolan
minskar under de närmaste året för att därefter börja öka
från och med 2015. Från 2014 till 2018 beräknas elev­
antalet öka med 350 elever.
De ändrade volymerna för friskolornas andel av elev­
antalet innebär ökade krav på omställningar för att möta
aktuella behov. Modellen för förändring i elevantal resul­
terar i ökat anslag för barn och utbildningsverksamheten
med 40 miljoner kronor för 2015.
Ett ökat antal äldre innebär demografiskt tryck på äldre­
omsorgen, sammantaget ökar antalet äldre inom kom­
munen med cirka 1 300 personer fram till 2019. Detta
kommer att ställa ökade krav på äldreomsorgen. Den
demografiska resursfördelningsmodellen för äldre inne­
bär ökade anslag med 7,0 miljoner för 2015.
Budgeten bygger på en befolkningsökning med 900
in­vånare. Prognosen för invånare, barn och elever upp­
dateras i samband med komplettering av årsplanen.
Ekonomiska förutsättningar som
påverkar nämndernas ramar
Inflations- och löneförändringar
Samtliga nämnders ramar räknas upp och kompenseras
för beräknade löne- och prisökningar. Sammantaget är
uppräkningen 2,3 procent. Kompensation för löneföränd­
ring sker senare i samband med lönerevision.
Effektiviseringar
Nämndernas ramar är minskade med ett årligt effektivi­
seringskrav på 0,6 procent.
Effektivisering administration
Kommunens administrativa kostnader behöver ses över.
Utöver den 2015 höjda effektiviseringen om 0,6 procent
ska den totala administrationen i organisationen minskas
med 20 miljoner under en femårsperiod fram till och
med 2017. Utgångspunkten för effektiviseringen bör vara
e-tjänster, standardisering av administrativa rutiner och
system, en översyn av arbetsuppgifter samt genom att
utreda i vilka områden gemensamt resursutnyttjande ska­
par effektivitet. Arbetet påbörjades under 2013 och ska
från och med 2014 minska de administrativa kost­naderna
med 4 miljoner per år. Avsikten är att motsvaran­de
­resurser tillförs den operativa verksamheten.
Vindkraft sänker elkostnader
Under 2014 kommer kommunen att upphandla vindkraft.
Kommunens årliga elkostnad beräknas kunna sänkas
med 10 miljoner kronor. Under 2015 beräknas be­
sparingen bli 7,5 miljoner kronor och nämndernas
ramar minskas i mot­svarande mån.
Internränta
Internräntan är 4 procent för 2015, vilket är oförändrat
mot 2014.
Personalomkostnadspålägget
Personalomkostnadspålägget är 39,56 procent, vilket är
en sänkning med 0,76 procentenheter.
Pensionsskulden
De årliga pensionsutbetalningarna beräknas för 2015 till
87 miljoner kronor.
Effektiviseringstryck och miljöavgifter på inköp,
­personbilar och flygresor
Tidigare beslutade miljöavgifter kvarstår med 1000 kronor
per personbil och månad, 20 procent på flygkostnader
vid köp inom avtal och 40 procent på flygresor som köps
utan­för avtal. Effektiviseringsavgift med 5 procent kvar­
står för inköp utanför avtal i aktuella produktgrupper.
Demografi – barn och ­utbildningsverksamheten
Alla utförare av förskola och grundskola i Eskilstuna
får från och med 2013 en skolpeng beräknade utifrån
gemensamma principer. Skolpengen beslutas av kom­
munfullmäktige i slutet av november. Förskolorna och
skolorna ersätts varje månad utifrån mätningar av antalet
barn och elever. För 2015 har det avsatts 40 miljoner
kronor för att täcka kostnaderna för fler barn och elever
i förskolan och skolorna.
Demografi – äldre och personer med
­funktionsnedsättning
Modellen för äldre innebär att Vuxennämnden tillförs
6 miljoner och Torshälla stads nämnd 1 miljon kronor.
Vuxennämnden tillförs 16,5 miljoner kronor för att möta
det ökande antalet personer med funktionsnedsättning.
Driftkonsekvenser som följd av investeringar
och andra beslut
Från och med 2013 fördelas inte kapitalkostnader till
respektive nämnd i Årsplan. Istället görs en central reser­
vering av de godkända kapitalkostnaderna. Nämnderna
tilldelas kapitalkostnader när investeringen färdigställts
och aktiverats. För nya investeringar 2015 och helårs­
konsekvenser av tidigare års investeringar har 26,4 miljo­
ner kronor reserverats.
Reserven för skolpeng på barn- och
­utbildningsförvaltningen har avvecklats
Reserven för skolpengen på 17,8 miljoner kronor i barnoch utbildningsförvaltningens reserv har avvecklats och
skolpengen höjts med motsvarande pengar. Enligt beslut
i kommunfullmäktige i april 2014 så har 6 miljoner
­kronor använts till gymnasiet.
43
EKONOMISK PLAN 2015-2017
Ökade kostnader för
Kollektivtrafiken i länet
För att täcka nya övergripande kostnader i länet ­tillförs
stadbyggnadsnämnden 11,6 miljoner kronor i ökat anslag.
Musikskola och fritidsgårdar
Kultur- och fritidsnämnden tillförs 2 miljoner kronor för
musikskolan och 0,5 miljoner kronor för fritidsgårdsverk­
samhet.
IT-pedagogik
Den tidigare satsningen på IT-pedagogik fortsätter 2015
med ytterligare 1 miljon kronor.
Odling-AMA
För flytt av odling till ny plats samt för utveckling av
koncept och mottagande av barn från förskolor, skolor
och försäljning av råvaror bland annat till kommunens
måltidsverksamhet tillförs 2 miljoner kronor.
Rättning av nationella prov
Kommunen har erhållit 0,4 miljoner kronor i det gene­
rella statsbidraget från staten för rättning av nationella
prov som läggs in i skolpengen till grundskolan.
Ungas läsvanor
Satsningen på ungas läsvanor i årskurs F-3 fortsätter och
anslaget ökas med 4,5 till totalt 9,0 miljoner kronor.
Gymnasiesärskolan
Den nya gymnasiesärskolan tillförs 0,2 miljoner kronor i
det generella statsbidraget från staten.
Nya ekonomiska prioriteringar
Vård på hemmaplan
För att stärka och utveckla vård på hemmaplan, främst
för barn och unga men även för vuxna missbrukare, till­
förs arbetsmarknad- och familjenämnden samt Torshälla
stads nämnd 19 miljoner kronor.
Jobb
Genomförande av handlingsplan för jobb och förbättrat
näringslivsklimat. Förstärkning inom bland annat yrkes­
utbildning och Komvux med 10 miljoner kronor.
Förskolan
Personalbemanningen och gruppernas storlek i för­skolan
ska utgå från elevernas behov och det pedagogiska
uppdraget hos personalen. Förskolan tillförs 3,2 miljoner
kronor.
Grundskolan och gymnasieskolan
Satsningen på höjda kunskapsresultat i skolan förstärks.
Grundskolan och gymnasiet tillförs 8,7 respektive 7 mil­
joner kronor.
Omsorg
För att möjliggöra införande av optimerad bemanning
och stärka kvaliteten i vården tillförs äldreomsorg och
LSS 10 miljoner kronor.
Kollektivtrafik
Stadsbyggnadsnämnden tillförs 5 miljoner kronor för att
behålla en attraktiv kollektivtrafik.
Mathantverk
Näringslivet som verkar med livsmedel som bas be­
höver utvecklas. Eskilstuna ska jobba för att etablera en
del av det nationella resurscentrumet Eldrimner inom
­kommunen. Därför satsas 5 miljoner kronor.
Koncerngemensam utveckling
Kommunstyrelsen tillförs 2,4 miljoner kronor för kon­
cerngemensam inre utveckling.
44 Naturvårdsarbete
För att stärka naturvårdsarbetet tillförs 1 miljoner kronor.
Språkcentrum
För att stödja den civila sektorns arbete med att ­främja
goda kunskaper i svenska och engelska inrättas ett
språkcentrum. Samordning och lokalbehov finansieras
med max 1 miljon kronor.
Grönt respass
För att utveckla koncept kring grönt respass tillförs 0,5
miljoner kronor.
Miljö- och räddningstjänstnämnden
För att stärka bemanningen inom miljö- och räddnings­
tjänsten tillförs 0,9 miljoner kronor med tyngdpunkt på
miljötillsyn.
Folkhälsa
Arbete med folkhälsa stärks med 0,5 miljoner kronor.
Romer
För att möjliggöra satsningen på ”brobyggare” tillförs
kommunstyrelsen 0,5 miljoner kronor.
Sommarjobb
Sommarjobb erbjuds elever i grundskolans årskurs 9
samt gymnasieskolas årskurs 2. För att möjligöra detta
tillförs ytterligare 2,5 miljoner kronor till den tidigare
satsningen om 2 miljoner kronor.
Kvinnojouren MOA
Tillförs 0,4 miljoner kronor.
Brottsofferjouren
Tillförs 0,2 miljoner kronor.
Härbärgesverksamhet
Tillförs 0,1 miljon kronor
Unesco
För att utveckla verksamhet och samverkan med
­UNESCO-centret i Eskilstuna tillförs 0,1 miljon kronor.
Finansiering av prioriteringar
Försörjningsstöd minskas med 16 miljoner kronor.
Genom att flytta hem vård på bortaplan sparas 10 miljo­
ner kronor.
Kommunstyrelsens reserv för oförutsett minskas med
5 miljoner ­kronor.
Synergier mellan bolagen och kommunen ger 3 miljoner
kronor (1,5+1,5).
EKONOMISK PLAN 2015-2017
Årets resultat
Anläggningsinvesteringar
Redovisade förutsättningar ger ett budgeterat resultatmål
på 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag
för år 2015. Prognostiserat genomsnittligt resultat för
2011-2014 uppgår till 2,5 procent, vilket når resultatmålet.
Anläggnings­
investeringar
Känslighetsanalys i kommunens budget 2015
Självfinanseringsgrad,
procent
Kommunkoncernens ekonomiska läge påverkas av ett
antal yttre faktorer. Här redovisas en känslighetsanalys.
Den visar vilka effekter på resultatet som förändringar av
grundantaganden ger.
miljoner
kronor
Känslighetsanalys i kommunbudget
Utdebitering
I krona
+/-
181
Skatteunderlag
I procentenhet
+/-
49
Invånare
100
+/-
4,9
Personalkostnader
I procentenhet
+/-
40
Ränta
I procentenhet
+/-
5,5
Investeringar
Investeringsvolymen för Eskilstuna kommun har ­under
flera år legat på en hög nivå, runt 350 miljoner kronor
per år. Budgeten för fastighets- och övriga anläggnings­
in­vesteringar beräknas 2015 till 390 miljoner kronor. För
2016 är motsvarande belopp 509 miljoner. Utöver det till­
kommer anskaffning av inventarier i ­storleksordningen
60-70 miljoner som varje nämnd själv budgeterar. Under
2015 kommer 183 miljoner kronor att investeras i fastig­
heter. De enskilt största investeringsobjekten som kom­
mer att färdigställas under 2015-2019 är nya äldreboen­
den både i Torshälla och Eskilstuna, nya gruppboenden
inom Vuxennämnden. Barn- och Utbildningsnämnden
kommer dessutom att genomföra större byggnationer
kopplat till Björktorpsskolan samt Skiftingehus. Andra
större fastighetsinvesteringar avser upprustning av för­
skolor.
Under 2015 kommer 206 miljoner kronor att investeras
i ­övriga anläggningar, det vill säga gator, vägar, parker,
kajer, idrottsplatser, fordon etc. Större investeringar inom
­denna del rör Munktellarenan, Munktellstaden, Sundby­
holm, ny bro Väster samt nytt växthus.
Utöver dessa investeringar planeras för nytt badhus och
arena. Hänsyn har tagits till de driftkonsekvenser som
kan bli aktuella. Totalt beräknas investeringsutgiften
2015 till drygt 700 miljoner kronor. Anläggningarna kom­
mer att ägas av Eskilstuna kommunfastigheter AB.
Den långsiktiga ambitionen för självfinansieringsgraden
är att den ska uppgå till 90 procent. Investeringstrycket
är så högt att nivån inte bedöms kunna uppnås under
perioden. Självfinansieringsgraden för perioden 20152017 beräknas sammantaget uppgå till mellan 72 och 89
procent.
Nettoinvestreringar,
­miljoner kronor
Prognos
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
463
390
509
491
61
89
72
77
Exploatering av mark
Den totala investeringen i markexploatering uppgår till
60 miljoner kronor för 2015.
Eskilstuna växer och har behov av nya bostäder. Nya
bostäder kommer att byggas i bland annat Snopptorp
(Stålforsen), Djursta (Skiftinge), Slagsta (Orkestervägen)
och i Torshälla (Bjällersta). Under 2015 planerar Eskils­
tuna Kommunfastigheter att bygga nya hyresbostäder
bland annat i centrala Eskilstuna (Munktellstaden)
och kvarteret Skolmästaren (f d Tunafors skola). Plan­
läggning för nya bostäder pågår i kvarteret Nithammaren,
­kvarteret Nätet, Odlaren (Trumtorp), Hällbybrunn och
Hållsta. Markanvisning har gjorts för Slottskolans parke­
ring (Eskils­hem 4:7 och 4:8). Detaljplanering pågår också
för nya verksamhetsområden i Tuna Park och i Skiftinge.
Utvecklingen av Eskilstuna Kombiterminal i Folkesta och
Eskilstuna Logistikpark i Kjula är av strategisk betydelse
för näringslivets och arbetsmarknadens utveckling. Den
enskilt största exploateringen under de senaste åren
är utbyggnaden i Eskilstuna Logistikpark. Här kommer
byggnation av huvudgata samt viss teknisk försörjning
att färdigställs 2014. Under 2015 kommer lokalgator samt
övrig teknisk försörjning att byggas utifrån kundernas
behov. Investeringstakten i Kjula är dock starkt beroende
av exploateringsutvecklingen.
Vid nyetablering av verksamheter och exploatering
ställs krav som leder till en ökad hållbarhet samt att det
strategiska målet attraktiv stad uppnås. För att bygga nya
bostäder ställs krav på aktiva tak (solfångare, solceller
eller växter). Energiförbrukningen i nya byggnader ska
vara högst 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
Budgetreserver på alla nivåer
I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla
­händelser. För att uppnå en ekonomi i balans på alla
nivåer i organisationen krävs budgeterade reserver och
handlingsberedskap för väntade och oväntade ­händelser.
Budgetreserven behöver anpassas till osäkerhets­
faktorerna i respektive verksamhet och bör uppgå till
minst 1 procent av respektive enhets nettobudget. En
reserv ökar förutsättningarna för att kunna hantera
­oförutsägbara händelser vilket är särskilt angeläget i
rådande ekonomiska läge.
45
EKONOMISK PLAN 2015-2017
Avslutande ekonomiska
kommentarer
ligheter. Samtliga stödprocesser kommer att arbeta med
att hämta hem effektiviseringsmöjligheter. Ett särskilt
hemtagningskrav om 20 miljoner under en femårsperiod
är fastställt.
Under det senaste året har osäkerheter i den internatio­
nella konjunkturen successivt minskat. Den ekonomiska
utvecklingen är fortfarande svag i många av de syd­
europeiska länderna. Det har gjort att återhämtningen i
­Sverige skett i långsam takt. Vårens konjunktursignaler
har dock varit mer positiva än negativa. Tillväxten i
­Sveriges 20 viktigaste exportländer beräknas öka med
1 procent det kommande året. SKL pekar på en arbetslös­
het om 8 procent hösten 2014. Jämviktsnivån i sysselsätt­
ning nås först 2017.
För att stärka ekonomistyrningen är det av största vikt
att alla enheter den 20 december har godkända verksam­
hetsplaner med styrkort och budget fastställda. Fortsatt
god intäkts- och kostnadskontroll samt stärkt resultat­
styrning är prioriterat. Styrkorten börjar växa fram och
genom dem följs resultatdrivande nyckeltal som på­verkar
verksamhetsresultaten. Det är viktigt att styrkorten ut­
vecklas så att de utgör en naturlig grund för löpande
styrning av enheter och för dialog på arbetsplatsträffar.
Kommunkoncernens långtidsplan
Sveriges kommuner och Eskilstuna prognostiseras ha
ökade skatteintäkter under perioden. De beräknas dock
inte svara upp mot det successivt ökade demografiska
trycket och kommunens pris- och löneökningar. Lång­
tidsprognosen visar på ett högt demografiskt tryck på de
kommande två mandatperioderna. Det blir framför allt
fler barn i grundskolorna och äldre över 85 år. För att
klara detta, krävs enligt denna rapport, ett årligt effektivi­
seringskrav om 0,6 – 0,7 procent, en årlig resultatnivå
om ca 2,5 procent, god intäkt och kostnadskontroll samt
ett kollektivt ansvarstagande och god budgetdisciplin
på alla enheter. Här betonas också vikten av att pressa
investeringsnivåerna med fokus på driftskonsekvensen
av investeringarna.
Smartare arbetssätt
Fortsatt kostnadstryck på den kommunala organisationen
ökar kraven på lokaleffektiviseringar, affärsmässighet,
förmåga att följa ramavtal vid inköp samt optimal beman­
ning av verksamheterna. Att ta tillvara på effektiviserings­
möjligheter genom bland annat e-tjänster, ny teknik,
smartare arbetssätt och samverkan såväl internt som
externt är av vikt. Den generella effektiviseringsnivån
uppgår till 0,6 procent. Under året kommer särskild upp­
märksamhet ges åt administrativa effektiviseringsmöj­
46 Eskilstuna fortsätter att växa vilket gör att investerings­
trycket är mycket högt. Trots hårda prioriteringar är
självfinansieringsgraden på investeringar de två ­närmaste
åren 89 respektive 72 procent. Detta beror på höga in­vesteringsvolymer och medför att nyupplåningen för
2015 beräknas uppgå till ca 200 miljoner kronor. De
långsiktiga driftkonsekvenserna av investeringarna be­
aktas fortlöpande inför nya investeringsbeslut. Eskilstuna
närmar sig nu kulmen av kostnader för den äldre pen­
sionsskulden. I förtid har 254 miljoner kronor betalats
av för att kapa toppen på pensionsskulden. Att beakta
driftkonsekvenser för investeringar och pensionsskuld är
en förutsättning för en ansvarsfull bedömning av investe­
ringsnivån.
Ekonomisk hushållning
Den stärkning av soliditeten som skett de senaste åtta
åren gör att kommunkoncernen vilar på en stabil grund.
Den successiva förändringen i rating från D- till A-nivå är
också en indikation på det.
Den ekonomiska planen 2015-2017 bygger på en
­successiv återhämtning av konjunkturen och att inga
större bakslag kommer. Den prognostiserade ­ökningen
av skatteintäkterna räcker dock inte fullt ut för att
svara upp mot kostnadsutvecklingen i verksamheterna.
Resultat­nivån för 2015 är 2,5 procent.
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
FÖRUTSÄTTNINGAR
Utdebitering
Folkmängd 1/11 året före
Inflationspåslag
Internränta
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
22,18
99 692
2,3 %
4,0 %
22,13
100 492
2,3 %
4,0 %
22,13
101 392
2,3 %
4,0 %
22,13
102 192
2,5 %
4,0 %
22,13
102 992
2,7 %
4,0 %
KOMMUNALSKATT OCH GENERELLA BIDRAG (mnkr)
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Kommunalskatt
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag/-avgift
Strukturbidrag
LSS-utjämning
Slutreglering tidigare år
Kommunal fastighetsavgift
3 747,4
1 012,6
108,4
44,9
23,9
5,5
- 21,8
152,1
3 820,9
1 048,9
149,9
23,1
10,4
10,9
11,6
152,7
4 021,0
1 089,4
151,1
9,2
10,5
19,2
0,0
152,7
4 229,0
1 131,2
152,3
- 20,2
10,5
19,3
0,0
152,7
4 436,2
1 172,6
153,5
- 48,8
10,6
19,5
0,0
152,7
Summa
5 073,0
5 228,4
5 453,1
5 674,8
5 896,3
3,1 %
4,3 %
4,1 %
3,9 %
Utveckling i %
FINANSNETTO (mnkr)
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Utdelning kommunala bolag
82,7
-107,1
9,1
87,1
-107,0
9,0
91,1
-113,2
5,0
94,8
-126,6
5,0
97,1
-138,9
5,0
Summa
-15,3
-10,9
-17,1
-26,8
-36,8
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Verksamhetens driftnetto
Reavinster
Avskrivningar
-4 734,8
11,0
-160,5
-4 936,1
9,9
-197,8
-5 090,6
-5 284,5
-5 481,2
-209,1
-220,8
-231,5
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
-4 884,3
-5 124,0
-5 299,7
-5 505,3
-5 712,7
5 073,0
-15,3
173,4
-11,0
162,4
5 228,4
-10,9
93,5
-9,9
83,6
-47,5
5 453,1
-17,1
136,3
0,0
136,3
-40,5
5 674,8
-26,8
142,7
0,0
142,7
5 896,3
-36,8
146,8
0,0
146,8
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
3,2 %
1,6 %
2,5 %
2,5 %
2,5 %
RESULTATRÄKNING (mnkr)
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Finansnetto
Årets resultat
Reavinster
Årets resultat enligt balanskravet
Användning av AFA-pengar
RESULTATMÅL
Årlig måluppfyllelse, %
47
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
DRIFTBUDGET 2015 NETTOKOSTNADER (mnkr)
Nämnder
Kommunstyrelsen
Arbetsmarknads- och familjenämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Kommunrevisionen
Kultur- och fritidsnämnden
Miljö- och räddningstjänstnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Torshälla stads nämnd
Valnämnden
Vuxennämnden
Överförmyndarnämnden
Budget 2015
271,1
630,2
1 683,6
2,1
229,4
67,9
330,7
303,6
0,6
1 267,7
8,1
4 795,0
ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA
KOSTNADER UNDER KOMMUNSTYRELSEN
Budget 2015
Fastighetsenheten (KLK)
Mark- och fastighetsenheten (KLK)
Friskolor
Skaderegleringsutgifter
Pensionsutbetalningar (netto)
Pålägg på inköp
Miljöavgifter på personbilar och flyg
Statsbidrag förskola
Internränta
PO-pålägg
9,1
3,4
267,2
2,0
87,0
-3,4
-2,0
-34,7
-141,1
-5,1
Summa verksamhetens driftnetto
48 Förändringar 2015
206,8
5,4
2,2
2,0
3,0
2,5
15,0
59,1
2,5
5,0
1,0
26,4
10,0
-40,5
36,8
-8,0
-7,5
0,6
5 299,7
mnkr
KOMMUNSTYRELSEN271,1
Ingående budget 2014
276,1
Ramförändringar0,7
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
-1,0
Inflation exklusive löneökningar
2,8
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
-1,1
Beslutade verksamhetsförändringar
Läsning F-3
4,5
4,5
Politiska prioriteringar
7,5
Förändrat effektiviseringskrav
-0,2
Naturvårdsarbete1,0
Språkcentrum, lokal och samordnare
1,0
Mathantverk - Nationellt resurceentrum, näringslivssatsning
5,0
Folkhälsoarbete0,5
Romer - Satsning på ”brobyggare”
0,5
Unecsco - utvecka och samverka med UNESCO-centret i Eskilstuna
0,1
Brottsofferjour0,2
Synergier mellan bolagen och kommun
-3,0
Koncerngemensam utveckling
2,4
Engångsanslag-17,7
Modigt medarbetarskap
-5,5
Högskolan utöver samhällskontraktet
-0,7
Prioritering skola - kommunstyrelsen
-1,0
Integration, AFA-pengar 2013
-2,5
Handlingsplan Näringsliv & arbete, AFA-pengar 2013
-8,0
ARBETSMARKNADS- OCH FAMILJENÄMNDEN
Ingående budget 2014
Budgetregleringsposter:
Löneökningar
KS allmänna
Ekologisk utveckling
Grön omställning
Näringslivsutveckling
Ortsutveckling
Reserv - oförutsett
Demografi - utbildning
Kretsloppspark
Spetssamverkan Mälardalens högskola
Fältarbetare - ungdomar
Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt
tidigare år
Större framtida investeringar
Användning av AFA-pengar från 2013
Reserv trainee
Projekt minskad adm
Lägre elkostnader
Omlastningscentral
EKONOMISKA DRIFTRAMAR PER NÄMND
630,2
694,0
Ramförändringar-2,8
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
-2,5
Inflation exklusive löneökningar
2,4
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
-2,7
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
Politiska prioriteringar
8,2
Förändrat effektiviseringskrav
-0,5
Vård på hemmaplan, missbruk och barn och unga
17,1
Utbildningsförstärkning inom yrkesutbildning och komvux
samt sociala jobbinsatser
10,0
Odling - Flytt till ny plats samt utveckling av koncept
2,0
Sommarjobb för elever i åk 9 samt gymn åk 2
2,5
Vård externa placeringar
-9,0
Minsking av försörjningsstöd
-14,4
Kvinnojouren MOA
0,4
Härbergsverksamhet0,1
Engångsanslag-69,2
Jobbcoaching-1,0
Vård barn och unga KÅP 2013
-2,6
Yrkesutbildning för försörjningsstödstagare
-1,2
Flytt av projektpengar från AMF, lönekostnader
-54,4
Vård barn, unga och vuxna, AFA-pengar 2013
-9,0
Ingus, AFA pengar 2013
-1,0
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
Förändringar 2015
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Anslagsfinansierad ram
Ingående budget 2014 (anslagsfinansierad)
Ramförändringar (anslagsfinansierad)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
Överföring av reserv för skolpeng till KS gem
mnkr
1 683,6
319,6
339,4
-19,7
-1,7
0,8
-1,0
-17,8
Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad)
Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad)
Förändrat effektiviseringskrav
0,0
-0,3
-0,3
Engångsanslag (anslagsfinansierad)
Den nya gymnasiesärskolan
0,2
0,2
Förskola (skolpeng)
Ingående budget 2014 (förskola skolpeng)
Ramförändringar (förskola skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem.
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
439,4
516,6
-79,4
-2,2
2,3
-77,4
-2,1
Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng)
Politiska prioriteringar (förskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka resurserna i förskola
0,0
2,2
-0,4
2,6
Engångsanslag (förskola skolpeng)
0,0
Grundskola (skolpeng)
Ingående budget 2014 (grundskola skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem.
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
660,0
799,7
-146,6
-3,3
3,4
-144,0
-2,7
Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng)
1,0
Grundskolepeng, rättning nationella prov
0,2
IT-pedagogik0,8
Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka kunskapsresultaten i skolan
5,9
-0,7
6,6
Engångsanslag (grundskola skolpeng)
0,0
Gymnasiet (skolpeng)
Ingående budget 2014 (gymnasiet skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem.
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng)
Höjning av skolpeng gymnasiet (beslut kf april 2014)
264,6
298,1
-44,3
-1,3
1,3
-43,3
-1,0
5,1
5,1
Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka kunskapsresultaten i skolan
5,7
-0,3
6,0
Engångsanslag (gymnasiet skolpeng)
0,0
Förändringar 2015
mnkr
KOMMUNREVISIONEN2,1
Ingående budget 2014
2,1
Ramförändringar0,0
Inflation exklusive löneökningar
0,0
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
Politiska prioriteringar
0,0
Engångsanslag0,0
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Ingående budget 2014
229,4
228,9
Ramförändringar-0,8
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
-1,1
Inflation exklusive löneökningar
0,8
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
-0,5
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
Politiska prioriteringar
2,3
Förändrat effektiviseringskrav
-0,2
Musikskolan2,0
Fritidsgårdsverksamhet0,5
Engångsanslag-1,0
EM i friidrott
-1,0
MILJÖ- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTNÄMNDEN
Ingående budget 2014
67,9
67,5
Ramförändringar-0,5
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
-0,1
Inflation exklusive löneökningar
-0,1
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
-0,3
Beslutade verksamhetsförändringar
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka bemaningen
0,0
0,9
0,0
0,9
Engångsanslag0,0
Gemensam Första insatsperson i Kvicksund
STADSBYGGNADSNÄMNDEN330,7
Ingående budget 2014
320,3
Ramförändringar10,2
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
-1,4
Inflation exklusive löneökningar
0,5
Kollektivtrafiken, gemensamma kostnader i länet
11,6
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
-0,5
Beslutade verksamhetsförändringar
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Behålla en attraktiv kollektivtrafik
Grönt respass
0,0
5,2
-0,3
5,0
0,5
Engångsanslag-5,0
Underhåll gator, AFA-pengar 2013
-5,0
49
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
Förändringar 2015
TORSHÄLLA STADS NÄMND
Anslagsfinansierad ram
Ingående budget 2014 (anslagsfinansierad)
mnkr
303,6
188,2
194,4
Ramförändringar (anslagsfinansierad)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Demografi äldre
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
0,1
-0,9
0,7
1,0
-0,7
Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad)
0,0
Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad)
Förändrat effektiviseringskrav
Vård på hemmaplan, missbruk och barn och unga
Vård och omsorg, äldre
Vård externa placeringar
Minsking av försörjningsstöd
0,1
-0,2
1,9
1,0
-1,0
-1,6
Engångsanslag (anslagsfinansierad)
Vård barn och unga KÅP 2013
Underhåll gator, AFA-pengar 2013
Vård barn, unga och vuxna, AFA-pengar 2013
-6,4
-0,4
-5,0
-1,0
Förskola (skolpeng)
Ingående budget 2014 (förskola skolpeng)
Ramförändringar (förskola skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Löneökningar 2014, helårskonsekvens
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
43,3
43,3
-0,2
-0,2
0,2
-0,2
Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng)
Politiska prioriteringar (förskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka resurserna i förskola
0,0
0,2
0,0
0,2
Engångsanslag (förskola skolpeng)
0,0
Grundskola (skolpeng)
Ingående budget 2014 (grundskola skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
72,1
71,6
-0,3
-0,4
0,4
-0,3
Förändringar 2015
mnkr
VUXENNÄMNDEN1 267,7
Ingående budget 2014
1 249,3
Ramförändringar12,1
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
-6,2
Inflation exklusive löneökningar
2,2
Demografi äldre
6,0
Demografi - personer med funktionsnedsättning
16,5
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
-6,4
Beslutade verksamhetsförändringar
Politiska prioriteringar
Förändrat effektiviseringskrav
Vård och omsorg, äldre
0,0
7,8
-1,2
9,0
Engångsanslag-1,5
Funktionsnedsatta, AFA-pengar 2013
-1,5
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN8,1
Ingående budget 2014
7,9
Ramförändringar0,2
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
0,0
Inflation exklusive löneökningar
0,2
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
Politiska prioriteringar
0,0
Engångsanslag0,0
SUMMA NÄMNDERNA
Förändringar 2015
4 795,0
mnkr
Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng)
0,2
IT-pedagogik0,1
Grundskolepeng, rättning nationella prov
0,1
Ingående budget 2014
Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka kunskapsresultaten i skolan
0,6
-0,1
0,7
Beslutade verksamhetsförändringar
0,0
Politiska prioriteringar
0,0
Engångsanslag0,0
Engångsanslag (grundskola skolpeng)
0,0
FASTIGHETSENHETEN (KLK)
MARK OCH FASTIGHET (KLK)
VALNÄMNDEN0,6
Ingående budget 2014
4,5
Ramförändringar0,0
Inflation exklusive löneökningar
Beslutade verksamhetsförändringar
Politiska prioriteringar
0,0
0,0
Engångsanslag-3,9
Justering valår
-3,9
50 9,1
9,1
3,4
Ingående budget 2014
5,9
Beslutade verksamhetsförändringar
Politiska prioriteringar
0,0
0,0
Engångsanslag-2,5
Logistik driftbidrag
-2,5
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
Förändringar 2015
FRISKOLOR (KS-GEM)
Förskola (skolpeng)
Ingående budget 2014 (förskola skolpeng)
Ramförändringar (förskola skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem.
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng)
Politiska prioriteringar (förskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka resurserna i förskola
Engångsanslag (förskola skolpeng)
Grundskola (skolpeng)
Ingående budget 2014 (grundskola skolpeng)
Ramförändringar (grundskola skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem.
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
mnkr
267,2
77,3
77,0
-0,4
0,4
77,4
-0,4
0,0
0,3
-0,1
0,4
0,0
144,9
143,4
-0,7
0,7
144,0
-0,6
Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng)
0,2
IT-pedagogik0,1
Grundskolepeng, rättning nationella prov
0,1
Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka kunskapsresultaten i skolan
1,3
-0,1
1,4
Engångsanslag (grundskola skolpeng)
0,0
Gymnasiet (skolpeng)
Ingående budget 2014 (gymnasiet skolpeng)
Ramförändringar (gymnasiet skolpeng)
Effektiviseringskrav, grund 0,5%
Inflation exklusive löneökningar
Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem.
Minskning av PO med 0,76 procentenheter
45,0
43,1
-0,2
0,2
43,3
-0,2
Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng)
Effektiviseringar nya gymnasieskolan
Höjning av skolpeng gymnasiet (beslut kf april 2014)
0,9
Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng)
Förändrat effektiviseringskrav
Stärka kunskapsresultaten i skolan
1,0
0,0
1,0
Engångsanslag (gymnasiet skolpeng)
0,0
Förändringar 2015
ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER
mnkr
225,0
Skaderegleringsutgifter2,0
Pensionsutbetalningar (netto)
87,0
Pålägg på inköp
-3,4
Miljöavgifter på personbilar och flyg
-2,0
Statsbidrag förskola
-34,7
Intern ränta
-141,1
PO-pålägg-5,1
Budgetregleringsposter:
Löneökningar206,8
KS allmänna
5,4
Ekologisk utveckling
2,2
Grön omställning
2,0
Näringslivsutveckling3,0
Ortsutveckling2,5
Reserv oförutsett
15,0
Reserv demografi
59,1
Kretsloppspark2,5
Spetssamverkan Mälardalens högskola
5,0
Fältarbetare - ungdomar
1,0
Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år
26,4
Större framtida investeringar
10,0
Användning av AFA-pengar från 2012
0,0
Användning av AFA-pengar från 2013
-40,5
Projekt minskad administration
-8,0
Lägre elkostnader
-7,5
Traineeprojekt - fler i jobb
36,8
Ingående budget 2014
0,0
Flytt av projektpengar från AMF, lönekostnader
54,4
Minskade lönekostnader
-22,1
Minskade försörjningsstödskostnader
-8,5
Reserv Trainee-projektet, AFA-pengar
13,0
Omlastningscentral0,6
Nya politiska prioriteringar
0,0
SUMMA VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
5 299,7
0,9
51
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
BALANSRÄKNING (mnkr)
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Fastigheter och inventarier
Bidrag till statlig infrastruktur
3 704,4
119,1
3 891,8
119,1
4 207,8
119,1
4 534,1
119,1
4 814,6
119,1
Aktier och andelar
Räntebärande långfristiga fordringar
Finansiella anläggningstillgångar
58,0
1 352,6
1 410,6
58,0
1 352,6
1 410,6
58,0
1 352,6
1 410,6
58,0
1 352,6
1 410,6
58,0
1 352,6
1 410,6
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
5 234,1
5 421,5
5 737,5
6 063,8
6 344,3
Förråd m.m.
Övriga kortfristiga fordringar
Kassa och bank
141,9
1 371,4
12,9
185,8
1 417,6
12,9
199,0
1 413,9
12,9
182,4
1 413,9
12,9
182,4
1 413,9
12,9
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
1 526,2
1 616,3
1 625,8
1 609,2
1 609,2
SUMMA TILLGÅNGAR
6 760,3
7 037,8
7 363,3
7 673,0
7 953,5
Eget kapital vid årets början
Årets förändring av eget kapital
2 222,6
173,4
2 396,0
83,6
2 479,6
136,3
2 615,9
142,7
2 758,6
146,8
EGET KAPITAL
2 396,0
2 479,6
2 615,9
2 758,6
2 905,4
85,2
85,2
85,2
85,2
85,2
178,1
178,1
178,1
178,1
178,1
Långfristiga lån
Långfristiga skulder
2 022,7
2 022,7
2 216,6
2 216,6
2 405,8
2 405,8
2 572,8
2 572,8
2 706,5
2 706,5
Kortfristiga lån
Övriga kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder
1 190,0
973,5
2 163,5
1 190,0
973,5
2 163,5
1 190,0
973,5
2 163,5
1 190,0
973,5
2 163,5
1 190,0
973,5
2 163,5
SKULDER
4 186,2
4 380,1
4 569,3
4 736,3
4 870,0
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
6 760,3
7 037,8
7 363,3
7 673,0
7 953,5
Pensionsavsättning
AVSÄTTNINGAR
NYCKELTAL
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Nettokostnadernas (exkl avskr.) andel av skatteintäkter och
generella statsbidrag
Finansnettots andel av skatteintäkter
Andel av skatteintäkter disponibla för investeringar
93,1%
0,3%
6,6%
94,4%
0,2%
5,4%
93,4%
0,3%
6,3%
93,2%
0,4%
6,4%
93,1%
0,5%
6,4%
Årets resultat
Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder)
173,4
-256
83,6
-194
136,3
-189
142,7
-167
146,8
-134
Soliditet
35,4%
35,2%
35,5%
36,0%
36,5%
52 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
FINANSIERINGSANALYS (mnkr)
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
173,4
160,5
8,8
0,0
83,6
197,8
0,0
0,0
136,3
209,1
0,0
0,0
142,7
220,8
0,0
0,0
146,8
231,5
0,0
0,0
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
325,2
281,4
345,4
363,5
378,3
+/+/+/-
-50,1
0,0
0,0
0,0
-43,9
-46,2
0,0
0,0
-13,2
3,7
0,0
0,0
16,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
275,1
191,3
335,9
380,1
378,3
-548,5
17,6
-0,8
-385,2
0,0
0,0
-525,1
0,0
0,0
-547,1
0,0
0,0
-512,0
0,0
0,0
-531,1
-385,2
-525,1
-547,1
-512,0
-326,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-93,2
193,9
0,0
189,2
0,0
167,0
0,0
133,7
0,0
251,6
193,9
189,2
167,0
133,7
-4,4
0,0
-0,0
0,0
0,0
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för avskrivningar
Just. för förändring pensionsavsättning
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i
årets resultat
Minskn/ökn förråd m.m.
Minskn/ökn övriga kortfristiga fordringar
Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder
Förändring av rörelsekapital enligt specifikation
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investering i aktier och andelar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utlåning
Ökning räntebärande långfristiga fordringar
Minskning räntebärande långfristiga fordringar
Upplåning
Nyupptagna långfristiga lån
Amortering långfristiga lån
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
53
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
INVESTERINGSBUDGET 2015-2019 (mnkr)
SAMTLIGA NÄMNDER
Nämnd
Kommunstyrelsen
Arbetsmarknads- och familjenämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Miljö- och räddningstjänstnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
kommunalt finansierat
delfinansierat övriga medel
Torshälla Stads nämnd
Vuxennämnden
Summa nämnder
Investeringsbeslut
Investeringsplan
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
2015
2016
2017
2018
2019
240,4
0,0
0,0
93,7
35,5
85,2
0,0
0,0
5,2
6,5
98,2
2,2
65,0
26,2
9,0
109,5
1,0
113,0
33,4
4,0
105,5
2,5
75,0
21,4
4,5
105,5
2,5
75,0
12,0
5,5
25,5
2,5
75,0
6,0
6,0
363,1
123,0
262,1
468,0
50,0
0,5
31,5
34,0
78,9
2,5
39,7
68,0
76,7
30,0
94,0
47,0
72,5
52,0
89,9
68,0
58,2
38,0
7,0
103,0
26,8
0,0
0,0
133,0
1 585,8
212,9
389,7
508,6
491,3
406,7
274,8
INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr)
KOMMUNSTYRELSEN
Investering
Säkerhetshöjande åtgärder
Energi- och miljöåtgärder
Solel (4,8 Gwh)
Tillgänglighet
Mindre ombyggnader
Sättningsskador
Vindkraft
Stadshusets innergård
Gång- och cykelväg Sundbyholm medfinans
trafikverket
Sundbyholms slott – ventilation samt
­energiåtgärder
Naturvård
Vatten vid arenor
Fastighetsinvestering
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
X
105,0
5,0
118,0
2,2
10,0
79,0
1,2
X
X
X
X
X
Summa anläggningsinvestering
5,2
Investeringsbeslut
Investeringsplan
2015
2016
2017
2018
2019
3,0
20,0
10,0
1,5
3,0
2,5
39,0
1,0
10,0
3,0
80,0
10,0
0,5
3,0
2,0
80,0
20,0
0,5
3,0
2,0
80,0
20,0
0,5
3,0
2,0
0,0
20,0
0,5
3,0
105,5
105,5
25,5
10,0
5,2
240,4
85,2
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
2,0
1,0
2,0
1,0
98,2
109,5
ARBETSMARKNADS- OCH FAMILJEFÖRVALTNINGEN
Investering
Västra Folkskolan1 Fristadsskolan
Vildrosen 1
Effektivisering av lokaler
Nytt HVB hem
Verksamhetsanpassningar
Summa anläggningsinvestering
54 Fastighetsinvestering
X
X
X
X
X
Investeringsbeslut
2015
Investeringsplan
2016
2017
2018
2019
1,0
2,5
2,5
2,5
1,0
2,5
2,5
2,5
0,6
0,1
0,5
1,0
0,0
0,0
2,2
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr)
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Investering
Arbetsmiljö/verksamhetsanpassning
Lokalanpassning gymnasieskolan
Rinman hus 2 (MKE, Stödcentrum)
Björktorpsskolan
Nya förskoleavdelningar/nya grundskolelokaler
Gröna skolgårdar
Ombyggnation Skiftingehus
Hällberga skola (kök och matsal)
Fastighetsinvestering
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
X
X
X
X
X
X
X
Summa anläggningsinvestering
0,0
0,0
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
2,1
1,6
2,5
6,0
4,5
1,0
0,5
6,0
1,5
1,4
0,8
0,5
Investeringsbeslut
Investeringsplan
2015
2016
2017
2018
2019
12,0
3,0
8,0
6,0
10,0
1,0
22,0
3,0
12,0
3,0
12,0
3,0
12,0
3,0
12,0
3,0
25,0
12,0
1,0
60,0
59,0
1,0
59,0
1,0
59,0
1,0
65,0
113,0
75,0
75,0
75,0
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Investering
Spontanaktivitetsytor
Motionsspår
Utveckling Vilsta friluftsområde
Förbättringar friluftsområden
Offentlig konst
Utveckling Rademachersmedjorna
Stadsmuseets magasin
Elektroniskt arkiv
Balsta musikslott - miljöåtgärder
Kulturhus
Åtgärder för miljö, säkerhet och tillgänglighet
Mobil mötesplats (tidigare Ny bokbuss)
Bibliotekshuset - rotrenovering
MunktellArenan - ombyggnation
Fastighetsinvestering
X
X
X
Summa anläggningsinvestering
0,5
1,0
1,0
5,0
2,5
52,5
8,0
Investeringsbeslut
2016
2017
2018
2019
1,2
0,8
2,0
1,5
1,5
1,5
1,5
2,0
1,0
2,0
1,0
2,0
1,0
2,0
1,0
0,5
0,5
0,5
0,5
1,0
1,0
1,0
1,0
27,4
15,4
6,0
33,4
21,4
12,0
0,5
0,5
0,5
5,0
0,5
1,0
2,5
3,7
8,0
93,7
5,2
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
9,0
2,5
4,0
4,0
4,5
5,5
1,5
4,5
6,0
0,5
35,5
6,5
Investeringsplan
2015
26,2
6,0
MILJÖ- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTNÄMNDEN
Investering
Torshälla brandstation
Övningsanläggning
Brandfordon
Brandfordon
Brandfordon
Brandfordon
Räddningsbåt
Brandfordon
Summa anläggningsinvestering
Fastighetsinvestering
X
Investeringsbeslut
2015
2016
Investeringsplan
2017
2018
2019
3,0
2,0
4,0
4,0
4,5
5,5
1,5
4,5
9,0
4,0
4,5
5,5
6,0
55
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr)
STADSBYGGNADSNÄMNDEN – Egenfinansierat
Investering
Cykelprojekt
Nollvision- o trafiksäkerhetsåtgärder
Kollektivtrafikåtgärder
Belysningsplan inkl åtgärder i centrum, parker m m
Ombyggnation och upprustning av lek- och parkmiljöer
Funktionsanpassning av lekmiljöer
Planteringsåtgärder
Miniparker
Munktellstaden
Gränsgatan, infart till Munktellstaden
Upprustning infarter
Objekt enligt grönstrukturplan m fl
Realtidssystem kollektivtrafik
Mått Johanssonsväg - Gap Sundinsväg
Tullgatan
Trafikåtagande väster
Gång- och cykelväg i nya Stenby
Torshällavägen Rinmansgatan - Idunplan
Bro, Väster
Shared space, Nygatan
Utveckling Norra och nedre hamnstigen
Strömsholmen
Infrastrukturåtgärder vid arena & badhus
Konst/kultur
Vulkanen ombyggnad
Växthus
Ny park i Balsta
Kloster Kyrkopark
Mindre åtgärder enl trafik- och cykelplan
Gång- och cykelväg Uttermarksgatan
Gång- och cykelväg Ådalsvägen
Slottsbacken
Kungsplan
Gång- och cykelväg Kungsvägen
Gång- och cykelväg Västerleden
Bro Skogstorp, reparation
Barriäråtgärder
Gång- och Cykelväg Tegelbruksgatan/Gymnastikgatan, järnvägsviadukt
Tegelbruksgatan
Gång- och cykelväg Bynäsvägen
Gång- och cykelväg Klostergatan
Stadsparken
Drottninggatan, Kv. Våghalsen
Rademachergatan
GapSundins bro, förstärkning
Våtmark, Klippbergen
Hagbyvägen gång- och cykelväg, busshållplats och
trafiksäkerhetsåtgärder
Gång- och cykelväg Sundbyvägen
Utegym
Vilsta naturreservat
Summa egenfinansierade investeringar
56 Summa
Nettoutgift
15,0
8,0
12,0
10,0
5,5
5,0
1,5
0,8
69,0
4,5
6,0
8,5
7,0
5,5
19,0
3,0
1,2
6,0
20,0
13,5
3,0
4,5
9,0
5,0
2,5
11,1
5,0
4,5
5,0
3,0
1,5
4,0
10,0
2,5
5,5
3,0
4,0
3,0
T.o.m.
12/31/2014
44,0
Investeringsplan
2015
2016
2017
2018
2019
3,0
3,0
2,0
1,0
2,0
0,5
1,0
0,3
3,0
2,0
1,0
2,0
0,5
1,0
0,3
0,4
3,0
2,0
1,0
2,0
0,5
1,0
0,3
15,0
3,0
2,0
4,5
2,0
2,0
1,0
0,3
0,4
10,0
1,5
3,0
3,0
4,5
2,0
2,0
1,0
0,3
4,5
4,0
1,0
2,0
6,0
17,0
0,5
1,0
3,0
1,0
1,5
4,5
3,0
1,0
1,0
0,5
12,0
1,0
1,2
5,5
0,5
1,5
3,0
1,0
2,5
3,0
2,0
1,0
5,0
2,0
1,0
1,0
1,0
13,0
1,0
1,0
11,1
5,0
1,0
1,0
1,0
4,5
1,0
1,0
3,0
1,5
4,0
1,0
9,0
2,5
5,5
3,0
2,0
3,0
6,0
4,0
3,0
17,0
1,0
4,0
5,5
5,0
3,0
1,0
1,0
1,0
1,0
2,0
4,0
2,0
2,0
2,0
4,0
3,0
10,0
4,0
5,5
5,0
3,0
1,5
4,0
2,0
363,1
Investeringsbeslut
1,5
50,0
2,0
2,0
2,0
78,9
76,7
72,5
58,2
26,8
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr)
STADSBYGGNADSNÄMNDEN – Delfinansierat med andra medel
Summa
Nettoutgift
Investering
Gång- och cykelväg/bro under Mälarvägen
Kungsgatan
Gång- och cykelväg Slagsta-Brunnsta
Gång- och cykelväg Kvicksund-Hällby
Gång- och cykelväg Hållsta-Skogstorp
Gång- och cykelväg Kjula-Svista
Gång- och cykelväg Prästtorp-Gillberga skola-Skogstorp
Gång- och cykelväg Prästtorp-Alberga
Gång- och cykelväg Stenkvistarondellen-Eskilstuna
Gång- och cykelväg Alberga-Västermokorsning
Gång- och cykelväg Folkesta-Dalby
Investeringsbeslut
T.o.m.
12/31/2014
4,0
23,5
4,5
16,5
7,5
10,0
20,0
20,0
9,0
2,0
6,0
0,5
Investeringsplan
2015
2016
2017
2018
1,0
2,0
9,0
2,0
8,0
0,5
5,0
4,0
1,5
15,0
0,5
1,0
18,0
18,0
1,0
2,0
1,0
2,0
2,0
2019
7,0
9,0
8,0
5,0
Summa delfinansierat med andra medel
123,0
0,5
2,5
30,0
52,0
38,0
0,0
SUMMA STADSBYGGNADSNÄMNDEN
486,1
50,5
81,4
106,7
124,5
96,2
26,8
TORSHÄLLA STADS NÄMND
Investering
Fastighetsinvestering
Upprustning av Torshälla förskolor
Nytt äldreboende, ersätta Snäckberget
Cykelbana Ängsholmen
Ny bro vid Krusgården
Gökstensskolan
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder
Gång- och cykelbanor
Försköna Torshällas infarter Ortsutveckling
Upprustning av Torshälla
Utveckla och försköna Storgatan mellan Kvarnfallet och hamnen
Hamnen utveckling
Skulpturpark
Lekplatser, handikappanpassning, byte av redskap
Rådhuset (inventering/förstudie)
Nyckelfria lås till hemtjänsten (effektivisering)
Lekplats och spontan idrottsplats, Krusgården
Kofältet
Ny entré samt staket vid Torshargs IP
Utveckla kanalen från slussen till Gökstensskolan (förstudie)
Ny parkanläggning längs kanalområdet
Trafiksäkerhetsåtgärder Hela Torshällas ­gatuhållarområde
Gatubelysning- trygghetsskapande
Gång- och cykelväg från Vallbybron till S­ tadskällarbron
Cirkulationsplats
Upprustning av Spångas äldreboende, inventarier
Investeringar Ridskolan
Speakerbås Torsharg
Upprustning Mälarvik
Larm och säkerhet
Septitank och gästbryggor i Mälarbaden
Båtupptagningsramp
Summa anläggningsinvestering
X
X
X
X
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
10,0
170,0
5,5
3,7
0,5
5,1
6,5
5,5
5,4
5,0
4,5
2,5
2,6
0,1
3,0
3,0
4,0
0,8
0,5
2,0
4,0
4,0
1,5
6,0
0,5
0,8
0,1
1,5
0,5
2,0
1,0
2,0
0,0
3,0
0,5
1,0
262,1
31,5
4,1
3,5
3,5
2,4
3,0
2,5
1,0
1,6
0,1
Investeringsbeslut
2015
8,0
8,0
2,5
3,2
0,5
1,0
1,0
2,0
2
0,5
3
2
2,0
Investeringsplan
2016
2017
80,0
82,0
1,0
2,0
2,0
1,0
1,0
0,5
1,0
2018
2019
0,5
2,0
0,8
0,5
1,0
1,0
1,0
1,0
1,5
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
6,0
0,5
0,8
0,1
1,0
0,5
0,5
39,7
1,0
1,0
1,0
94,0
89,9
7,0
0,0
57
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr)
VUXENNÄMNDEN
Fastighetsinvestering
Investering
Skogsgläntan, tillbyggnad
Skogsgläntan, ombyggnad
Ekebo , tillbyggnad
Nya gruppboenden
Verksamhetsanpassningar
Ersättning Trumslagaregården
Nytt äldreboende
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
12/31/2014
40,0
10,0
78,0
45,0
25,0
5,0
4,0
X
X
X
X
X
X
X
Investeringsbeslut
Investeringsplan
2015
2016
15,0
5,0
30,0
15,0
3,0
44,0
3,0
130,0
165,0
Summa anläggningsinvestering
468,0
34,0
68,0
47,0
2017
2018
2019
50,0
3,0
50,0
50,0
15,0
3,0
50,0
65,0
68,0
103,0
133,0
15,0
3,0
EXPLOATERINGSVERKSAMHET (mnkr)
Total prognos
Objekt
Vilsta ind.omr
Torshälla-Mälby tomter
Roxnäs tomter
Källsta ind.omr
Svista ind.omr
Kjulakorset ind.omr (norr om E20)
Västerleden
Våghalsen, fd brandstation
Djursta
Odlaren, Trumtorp
Borsöknatorp 2:1, tomter
Odlaren, infrastruktur
Skiftinge handelsplats
Orkestervägen
Slagsta 1:13
Bjällersta
Hållsta 6:1
Eskilstuna logistikpark
Torlunda 1:271, Skogsvallen
Skolmästaren, Tunafors skola
Västerleden, drivmedelstation
Granbacken
Bredäng, industritomter
Stålforsen
Thuleparken
Gillet
Torshälla 5:8, Eklunda
Centrumtomter inkl stadsparken
Stadsläkning: Råbergstorp, ­Lagersberg,
Fröslunda
Stadsläkning: Årby
Markinköp enl. m-strat. plan
Ospecificerade utgifter
SUMMA
58 Inkomst
9,2
1,8
0,5
16,0
37,7
10,4
16,0
3,0
25,5
30,8
5,4
45,0
1,8
1,5
4,0
3,5
451,6
4,5
4,2
8,0
1,6
4,2
1,7
2,6
4,5
3,4
698,4
Utgift
2,8
1,0
0,2
1,3
9,6
5,1
7,8
4,0
2,5
8,6
1,3
16,5
0,3
2,5
1,0
179,4
0,6
0,1
0,5
1,0
0,7
0,8
1,4
0,6
249,6
Prognos 2014
Investering
3,0
0,0
0,0
18,2
1,9
3,8
0,0
17,1
0,0
0,0
18,0
0,0
0,0
1,5
216,9
2,4
1,0
0,3
4,4
2,5
2,5
293,5
Resultat
Invest.
3,4
0,8
0,3
14,7
9,9
3,4
4,4
5,9
22,2
4,1
0,0
10,5
1,8
1,2
1,5
1,0
55,3
1,5
4,1
6,5
0,3
-0,2
1,0
1,8
0,6
0,3
Prognos 2015
Resultat
Resultat
6,0
1,0
0,0
0,8
7,0
6,0
3,4
2,7
1,8
0,6
6,4
13,7
2,0
14,7
1,2
14,4
2,3
-0,5
3,0
-2,5
0,5
0,0
-10,0
-0,2
-0,7
-0,5
-43,4
-0,2
Prognos 2016
Invest.
Invest.
Resultat
1,0
5,0
1,0
4,6
11,4
0,7
-3,0
-1,2
42,5
2,4
0,3
-4,1
0,3
3,6
-0,5
-29,6
4,1
4,2
-0,5
1,6
18,0
-3,0
1,5
0,2
1,0
-0,7
10,0
0,8
0,3
0,0
1,5
-14,0
2,5
2,5
4,5
1,5
0,0
0,0
10,0
155,3
56,0
-43,9
10,0
0,0
10,0
0,0
60,4
-3,2
30,0
26,6
Plats för
Kompletteringar till Årsplan 2015