Motionerna i sin helhet

Motioner
Fler företag – fler jobb
Omläggning av skattesystemet - Motion 1.1
Behandlas av kommitté nr: 2
Arbetslösheten ökar genom konkurrens från maskiner och robotar. Mänsklig arbetskraft
ersattes redan under forntiden genom dragdjur, vind- och vattenkraft. Den industriella
revolutionen startade dock först genom uppfinningen av ”Spinning Jenny”. En maskin som
möjliggjorde en mångdubbling av produktionen av garn och som gav upphov till
textilindustrin. Men alla mottog inte spinnmaskinen med samma entusiasm, framförallt inte de
handspinnare som nu såg sina arbeten hotade. Missnöjet var så stort att man 1768 attackerade
uppfinnaren Hargreaves hem och förstörde Spinning Jenny. Textilindustrins mekanisering
blev dock inledningen till ett ökat välstånd och följdes av liknande utvecklingar i bransch
efter bransch. Ökat välstånd gav ökad köpkraft som i sin tur skapade nya arbeten. Produktion
och efterfrågan har kunnat hållas mer eller mindre i balans. Så har det pågått ända tills nu. Nu
har det tillkommit automatisering och digitalisering med articifiell intelligens och robotar som
kan både agera och tänka som människor. All rationalisering i dag går ut på att ersätta
människor med maskiner/robotar. Det har blivit allt svårare att skapa nya arbetstillfällen för
de människor som friställs eller för ungdomar i arbetsför ålder. Människorna blir
utkonkurrerade! För individen är det nedsättande för självkänsla och välbefinnande att inte ha
ett arbete att gå till. Hur ta upp konkurrensen? En sida av problemet är ju kostnaden. För en
arbetsgivare påläggs förutom lönen till arbetstagaren ytterligare 31,42% av lönen som en
arbetsgivaravgift till staten. Arbetstagaren i sin tur betalar minst 30% i skatt. En maskin som
ersätter en människa har kostnader i investering plus moms, men har i regel låga
driftkostnader och är därmed en mycket god affär. Hur skall människan kunna konkurrera
med maskinerna när skattesystemet i så hög grad är uppbyggt på beskattning av mänsklig
arbetskraft? Kan man istället införa t ex en "robotskatt"? Jag har inte lösningen på problemet
men föreslår:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att hela partiet engageras och att alla medlemmar får möjlighet att föreslå ideer
och lösningar.
2.
att partistyrelsen med utgångspunkt från inkomna ideer utarbetar ett förslag till
nytt skattesystem.
Gunnar Nilsson - Vänersborg
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
En modern arbetsmarknad - Motion 1.2
Behandlas av kommitté nr: 1
Många ungdomar söker extrajobb för att dryga ut studiebidrag och för att få
arbetslivserfarenhet, vilket i framtiden kommer öka möjligheterna att driva eget eller bli
anställda. Det finns därför goda skäl att förenkla möjligheterna för företag att anställa
ungdomar. Ett sätt är att låta 16-åringar få arbeta vid samma arbetstider som vuxna. I dag
begränsas är det inte tillåtet för en 17-åring att arbeta natt på McDonalds på helger eller sitta
hamnvakt på natten på somrarna, trots att det för många är helt naturligt att ha mycket energi
då. Framtiden byggs i små och växande företag. Vi behöver på alla sätt angripa problemet
med det låga företagandet bland unga. Ung Företagsamhet är en jättebra satsning som det bör
fortsättas med. UF passar däremot inte alla, vissa skulle föredra att starta eget utanför skolan.
Tyvärr är det idag mycket svårt för en 16-åring att starta företag, exempelvis krävs tillstånd
från kommunens överförmyndare. Detta hindrar många unga från att förverkliga sina
företagarvisioner eller skapa en försörjning. Ett annat problem för många unga är LAS, lagen
om anställningsskydd. Denna lag diskriminerar bland annat mot unga genom
turordningsreglerna, som helt borde avskaffas. Även andra delar av LAS minskar företags
vilja att anställa och de första som det slår mot är de unga. Många unga saknar erfarenhet på
arbetsmarknaden och utgör därför “osäkra kort” för arbetsgivaren, vilket gör att många istället
föredrar en äldre med längre erfarenhet. När detta kombineras med LAS långa
uppsägningstider och den uppsagdes företrädesrätt till anställning så minskar viljan att satsa
på de osäkra korten än mer. De lagar som skulle ge trygghet åt de anställda har istället satt så
hård press på företagen att många unga istället får gå med den otrygghet som
långtidsarbetslöshet innebär. Företrädesrätt till anställning liknar turordningsreglerna och
säger att vid nyanställning efter tidigare uppsägningar på grund av arbetsbrist så ska de som
tidigare varit anställda få förtur. Precis som turordningsreglerna säger dessa att staten vet
bättre än företagare och gör arbetsmarknaden mer stelbent. Denna rätt bör därför avskaffas. I
dag är uppsägningstiden väldigt lång. Det drabbar företag som plötsligt drabbas av någon
ekonomisk katastrof. För småföretagare kan det betyda personlig konkurs. Det är rimligt att
den lagstadgade uppsägningstiden kortas ned, givetvis med möjlighet att i avtal avtala om
längre period. På många sätt fungerar LAS bra för många anställningsvillkor. Allt passar dock
inte alla och därför vore det rimligt att göra LAS dispositiv så att anställningsavtal kan
anpassas mer i detalj. I dag är vissa delar av LAS dispositiv men fler delar borde vara det.
Dessutom är det bara via kollektivavtal som dessa delar är dispositiva. Detta drabbar framför
allt småföretag som valt att inte ha kollektivavtal. Den svenska förtroendemannalagen
snedvrider avtalsförhållandet mellan arbetsmarknadens parter. I dag tvingas företag betala för
de fackliga ombudens arbete. Det är orimligt att en part via lag tvingas betala för den andres
verksamhet. Därför yrkar Centerpartiets Ungdomsförbund via förbundsordförande Hanna
Wagenius
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet verkar för att man från 16 år ska få arbeta på samma arbetstider
som vuxna
2.
att Centerpartiet verkar för att alla omyndiga ungdomar som arbetar själva ska få
förfoga över de pengar de tjänar
3.
4.
5.
6.
7.
8.
att Centerpartiet arbetar för regelförenklingar så att det blir lättare för personer
från 16 års ålder att driva företag
att Centerpartiet verkar för att helt ta bort turordningsreglerna i LAS
att Centerpartiet verkar för att ta bort lagstiftningen om företrädesrätt till
anställning
att Centerpartiet verkar för att minska den lagstadgade uppsägningstiden till
maximalt två månader, likt dagens situation för de som varit anställda 2-4 år
att Centerpartiet verkar för att göra LAS dispositiv
att Centerpartier arbetar för att reformera Förtroendemannalagen så att varje part
bär sina egna kostnader
Hanna Wagenius - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Flexibla arbetstider - Motion 1.3
Behandlas av kommitté nr: 2
Människans behov, drömmar, önskemål och förhoppningar ser olika ut under olika
livsperioder; barndomen, uppväxten, skoltiden, studierna, familjelivet, medelåldern,
ålderdomen. Med ökad livslängd kommer flera av dessa perioder att bli längre. Självklart vill
vi leva ett fullvärdigt, ja ett så fullkomligt liv som möjligt och forma vårt liv utifrån våra olika
behov och sammanhang. Arbetslivet innebär liksom andra livsperioder en förändring. För de
flesta, upp på morgonen, transporter och fasta tider på en arbetsplats. Det skapar en livsrytm
där arbetet blir centralt. Vardagen och ”vardagspusslet” cirklar mycket kring hur arbetet ser
ut; när, var, hur och hur länge. Arbetslivets utformning avgör mycket av om vardagen blir bra
eller dålig och om livsdrömmarna blir verklighet eller allt känns stressigt, hårt och tungt.
Forskningen visar att stress blir en allt vanligare "folksjukdom" som negativt påverkar hälsan,
arbetslivet och vardagen. Kortare arbetstid, friår, 6-timmarsdag eller 30-timmarsvecka är olika
förslag från Vänstern och Miljöpartiet. Det kan låta lockande. Vem vill inte jobba mindre med
bibehållen lön? Men vad kostar sådana reformer och är det verkligen rätt väg? Fler äldre och
längre livslängd kräver en stärkt finansiering av välfärden som snarare talar för att vi måste
arbeta mer och längre. Mindre arbete kan vara både ett önskemål och ett behov, under en viss
livsperiod, precis som mer arbete kan vara det i en annan. Önskan och möjligheten att arbeta
varierar under livscykeln. Längre eller kortare arbetstid är diskuteras också bland arbetsgivare
och enskilda företag. Flexibilitet och rörlighet blir viktigare i en global och snabbt föränderlig
värld, , lättare att anställa men också lättare att säga upp - flexicurity. Centerns svar på 6
timmars arbetsdag och jobb till 75 ska vara rätt och frihet för arbetstagare att arbeta mycket
eller lite under olika perioder i livet och samma rätt och frihet för arbetsgivare att anställa på
längre eller kortare tid. Ett öppet och fritt arbetsliv som skapar flexibilitet för arbetsgivaren
och livsbalans för den anställde. Lagstiftning och arbetsregler, tids- och planeringsperioder
ska utformas, såväl för den anställde som arbetsgivaren, så att detta blir möjligt. Efter
studierna vill och kan man kanske arbeta mycket; pröva sina vingar, träffa mycket folk, se vad
man passar till och vad som är roligt. När man bildar familj vill man inte arbeta lika mycket.
Jag vill också vara hemma med mina barn…Man och hustru vill båda jobba mindra och vara
hemma med barnen när de är små. Föräldraförsäkringens utformning och omfattning är ett
sätt att komma till rätta med dessa behov och önskemål. När barnen vuxit upp och flyttar
hemifrån vill man kanske arbeta mer igen och sedan mindre, lite eller inget alls på ålderns
höst. Det ska arbetstagare och arbetsgivare komma överens om i samråd. I dag är
vardagspusslet en könsfråga. Fackförbundet PTK har visat att deltidsarbete är tre gånger så
vanligt bland kvinnor som bland män. Det är ojämlikt i vardagslivet och det är ojämlikt när
den lägre pensionen ska betalas ut för kvinnan. Livsbalans och flexibilitet - frihet för
arbetsmarknadens parter kan minska denna orättvisa. Mer flexibla arbetstider och
anställningsregler som lämnar åttatimmarsdagen kan också få fler att arbeta hemma och
minska pendlingen och köerna som uppstår när alla ska resa samma tid. Redan byggd
infrastruktur utnyttjas bättre, nya stora motorleder kanske kan undvikas, miljön förbättras.
Dagens teknik med bredband, moderna telefoner, läsplattor och datorer underlättar också
arbete hemifrån. Frihet för arbetstagare och arbetsgivare, med minskade detaljregler på
arbetsmarknaden, stimulerar också arbetsgivare och arbetstagare att själva ta större ansvar.
Det ger fler jobb och ökar arbetstillfredsställelsen för båda parter. Tidpunkter och regler för
när den enskildes arbete börjar och slutar, som t.ex ”uppnådd pensionsålder” har tjänat ut i en
modern värld. Arbetslivets regler ska utformas så att valfriheten ökar för både arbetstagare
och arbetsgivare. Ett program för livsbalans och flexibilitet ska arbetas fram. Ett program som
kan underlätta vardagslivet och arbetslivet över livscykeln. Det ska finnas så många lyckliga,
hela, glada och livsbejakande människor som möjligt. Det ska också finnas så många
framgångsrika, nöjda och tillfreds arbetsgivare och företagare som möjligt. Du tjänar mindre
om du jobbar mindre. Lägre lön ger också lägre skatter till samhället. Det kompenseras av att
du under en längre period i medelåldern arbetar mer och är kvar i arbetslivet längre eller
kortare tider efter både 65 och 70 år. Ekonomiskt bör det inte bli något avbräck i
skatteintäkter för samhället, snarare tvärtom. Mer harmoniska människor är också mindre
sjuka och mindre borta från arbetet. Det är bättre med planerad bortovaro än tvingad
sjukfrånvaro. Det är positivt både för arbetstagare och arbetsgivare. Livsbalans och flexibilitet
på arbetsmarknaden är en win-win situation för såväl den enskilde som arbetsgivaren och
samhället. Mot bakgrund av ovanstående föreslår undertecknad
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att centerpartiet ska ta fram ett program för en fri arbetsmarknad med ökad
valfrihet, livsbalans och flexibilitet.
2.
att motionen översändes till Centerns partistämma i september
Hans Lindqvist - Värmdö
Yttrande från krets/distrikt:
Kretsens yttrande: På Värmdöcenterns årsmöte den 23 februari beslöts att vidarebefordra
motionen till distriktets årsstämma utan eget yttrande. Distriktstämmans yttrande:
Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta: Motionären berör en mycket angelägen fråga. Att
stärka valfriheten för arbetstagaren och stärka flexibiliteten för arbetsgivaren är dock intressen
som kan stå i konflikt med varandra och inget som bör ske genom lagstiftning. Vi anser att
detta är en fråga mellan arbetstagare och arbetsgivare och ramarna och möjligheterna för detta
ska anges i enskilda anställningsavtal. Att avslå motionen Bifall för tilläggsyrkande: Gällande
livsbalans vill vi lyfta bl.a. öppna barndagar och jämnställda pensioner
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Skatteförenklingsutredningen - Motion 1.4
Behandlas av kommitté nr: 2
Till centerns förbundsstämma 2015 2015-03-03 Då jag tagit del av de synpunkter som
framkommit angående skatteförenklingsutredningens förslag, som bl.a. innebär ändrade
skatteregler för skogsägare måste jag reagera på vissa av dessa då det får långtgående
negativa konsekvenser för skogsägare men troligtvis även för skogsnäringen och mångfalden
på sikt. Det som jag först och främst reagerar emot är att man föreslår borttagande av
skogskonto och skogsskadekonto och ersätter detta med en företagsfond. Det skulle innebära
att vid t.ex. en storm eller brand skall 60 % av intäkten beskattas påföljande år. Alla som
arbetar med skog, vet att kostnaderna för att behålla den skog som finns idag i Sverige kräver
åtgärder under hela växttiden fram till slutavverkningen. Vid en storm eller brand blir mycket
av virket skadat och ger en lägre intäkt. Återbeskogningen kostar skogsägaren mycket under
minst 30 – 40 år Detta innebär att vägar, markberedning, plantor och sättning av plantorna kan
uppgå till de 40 % som enl. förslaget kan avsättas i företagsfond. Därtill kommer röjning
under flera år, minst ca 30 år, planteringarna ger inte någon intäkt alls under dessa år. Skogens
positiva inverkan på utsläpp, (minskningen av klimatnegativa effekter) dess mångfald och
möjligheter för rekreation tas inte hänsyn till av skatteförenklingsutredning förslag. För att
underlätta för skogsägaren borde istället skogskonto och skogsskadekonto förlängas till minst
20 år. Då regeringen nu skall ta ställning till utredningens förslag måste åtgärder ske så att
detta inte drabbar skogsägaren och på sikt även hela näringen. Medlem i Bräkne-Hoby
centerparti Ann-Charlotte Johansson
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att skyndsamt agera för att behålla skogskonto och skogsskadekonto även
framöver.
2.
att lägga förslag som gynnar skogsbruket och ger positiva effekter för miljön,
och som ser till att den enskilde skogsägaren har ekonomiska möjligheter att
leva upp till det.
Ann-Charlotte Johansson - Ronneby
Yttrande från krets/distrikt:
Svar på motion om skatteförenklingens utredning Distriktsstyrelsen har gjort samma
bedömning som motionären, att det nya förslaget från skatteförenklingsutredningen inte är så
väl genomtänkt. Där saknas också en konsekvensutredning, kring vilka effekter det får för
skogsägarna och skogsägandet. Vad distriktstyrelsen erfar, så har denna utredning varit ute på
remiss och kommer att behandlas av riksdagen inom en snar framtid. Distriktsstyrelsen
föreslår därför att distriktstämman beslutar att skicka motionen och distriktsstyrelsens
yttrande till partistyrelsen och Centerpartiets riksdagsgrupp samt till förbundsstämman i
Falun. Centerpartiet Blekinge/distriktsstyrelsen
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Jämställda löner - Motion 1.5
Behandlas av kommitté nr: 2
Motion till Centerns förbundsstämma i Falun 24-27/9 2015 Orättvisa löner biter sig fast i vårt
samhälle. Jouravtalet är både föråldrat och omodernt och är därmed inte anpassat för den
moderna professionella yrkesrollen. Nu är det på tiden, att förbättra villkoren och därigenom
höja statusen för vård och omsorgsyrken. Politiken måste ta sitt ansvar, både som arbetsgivare
och beslutsfattare, för rättvisa och jämställda löner, men framför allt att ge alla anställda lön
för den tid de är på arbetet. Det måste till en förändring. Den offentliga arbetsgivaren ska vara
en förebild. Jourtimmarna ingår inte i tjänstgöringsgraden Med några få undantag är
nuvarande jouravtal inte anpassat för den professionella yrkesrollen, många har nattjour i sin
tjänst. Nattjouren är schemalagd tid på arbetsplatsen och varje journatt kan innefatta upp till
tio timmar jour, där hälften av timmarna inte räknas in i tjänstgöringsgraden. Om
verksamheten tillåter, kan personalen vila eller sova, men måste arbeta så snart brukare/
verksamheten så kräver. När man arbetar under jouravtalet ska man ha tillgång till ett
jourrum, men i många fall tvingas personalen ligga på brukarens soffa i närheten av sin
brukare. Lön utbetalas således för halva jourtiden, och för resterande tid betalas en väldigt låg
ersättning, 34 kr per timme på vardagar och 69 kr per timme under helg. Samma ersättning
gäller även under storhelger som jul, nyår, påsk och midsommar. Praxis vid heltid är 2
journätter per vecka. Detta innebär att en heltidstjänst inkl jour, gör att personalen är
schemalagd på arbetsplatsen 1 vecka per månad med enbart jourersättning. I praktiken innebär
det att personalen (utöver sin heltidstjänst) är i tjänst 40 timmar per månad, som inte räknas in
i tjänstgöringsgraden. ”Med jour avses att arbetstagaren utöver fastställd ordinarie arbetstid
står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra
arbete”. För att skapa ett hållbart arbetsliv bör kommuner och landsting uppmanas att se över
och rätta till arbetesförhållandena inom vård och omsorg. Det är inte längre acceptabelt att
gömma sig från ansvaret genom att hänvisa till avtal. Vi vill gärna ha jämställda pensioner,
men först och främst vill vi ha lön för alla schemalagda timmar. Rödeby Centerkvinnor
Kvinnorsektionen C Kalmar län Eva Runesson Blekinge län Eva Wahlgren
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att jourtjänstgöringen ska räknas in i tjänstgöringsgraden.
Eva Runesson - Karlskrona
Yttrande från krets/distrikt:
KRETSENS SVAR Motionen har behandlats vid Karlskrona centerpartikrets årsstämma
20150225. Kretsen ställer sig till fullo bakom motionens intentioner. Att höja status för yrken
inom vård och omsorg blir allt viktigare för att få fler att välja dessa yrken och vi sitter idag
på en tickande bomb med allt fler äldre och allt färre sökande till vårdutbildningarna.
Detaljerna i motionen är däremot en knepig fråga att hantera. Jourersättningar regleras idag av
arbetsmarknadens parter via kollektivavtalen och här bör politiken lämnas utanför. Karlskrona
Centerkrets vill istället framhålla det faktum att Karlskrona kommun eftersträvar en jämställd
personalpolitik och föreslår att: Centerpartiet i Karlskrona arbetar för att Karlskrona kommuns
i nästa lönekartläggning särskilt ska beakta skillnader i utbetalning av jourersättningar mellan
jämförbara grupperingar. I de fall tydliga skillnader finns ska de motiveras och/eller förslag
till justering föreslås för beslut. Kretsstyrelsen 2015-02-24. Stämman beslutade att skicka
motionen och dess svar vidare till distriktsstämman med rekommendationen att skicka vidare
till Centerpartiets förbundsstämma. DISTRIKTETS SVAR Svar på motion om orättvisa löner
som biter sig fast. Det är angeläget att höja tempot i arbetet mot jämställda och rättvisa löner.
Lönekartläggningar är ett verktyg kommuner och landsting kan använda sig av. Finns
orättvisor knutet till jourersättning lyfts det lämpligen till förhandlingar mellan
arbetsmarknadens parter. Motionen tar upp ett antal detaljfrågor som normalt hanteras av just
arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal. Här ska inte politiken blanda sig. Däremot är
det viktigt att se till att vi har ett hållbart arbetsliv och att yrken inom vård och omsorg blir
attraktiva för att trygga vår framtida välfärd. Distriktsstyrelsen yrkar; att Centerpartiet arbetar
för jämställda och rättvisa löner att insatser genomförs för att höja statusen för vård och
omsorgsyrken att motionen i övrigt anses besvarad att motionen vidarebefordras till
Centerpartiets förbundsstämma i Falun Centerpartiet Blekinge/Distriktsstyrelsen
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Jämställda löner - Motion 1.6
Behandlas av kommitté nr: 2
Orättvisa löner biter sig fast i vårt samhälle. Jouravtalet är både föråldrat och omodernt och är
därmed inte anpassat för den moderna professionella yrkesrollen. Nu är det på tiden, att
förbättra villkoren och därigenom höja statusen för vård och omsorgsyrken. Politiken måste ta
sitt ansvar, både som arbetsgivare och beslutsfattare, för rättvisa och ämställda löner, men
framför allt att ge alla anställda lön för den tid de är på arbetet. Det måste till en förändring.
Den offentliga arbetsgivaren ska vara en förebild. Jourtimmarna ingår inte i
tjänstgöringsgraden Med några få undantag är nuvarande jouravtal inte anpassat för den
professionella yrkesrollen, många har nattjour i sin tjänst. Nattjouren är schemalagd tid på
arbetsplatsen och varje journatt kan innefatta upp till tio timmar jour, där hälften av timmarna
inte räknas in i tjänstgöringsgraden. Om verksamheten tillåter, kan personalen vila eller sova,
men måste arbeta så snart brukare/ verksamheten så kräver. Lön utbetalas således för halva
jourtiden, och för resterande tid betalas en väldigt låg ersättning, 34 kr per timme på vardagar
och 69 kr per timme under helg. Samma ersättning gäller även under storhelger som jul, nyår,
påsk och midsommar. Praxis vid heltid är 2 journätter per vecka. Detta innebär att en
heltidstjänst inkl jour, gör att personalen är schemalagd på arbetsplatsen 1 vecka per månad
med enbart jourersättning. I praktiken innebär det att personalen (utöver sin heltidstjänst) är i
tjänst 40 timmar per månad, som inte räknas in i tjänstgöringsgraden. ”Med jour avses att
arbetstagaren utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på
arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete”. För att skapa ett hållbart
arbetsliv bör kommuner och landsting uppmanas att se över och rätta till arbetesförhållandena
inom vård och omsorg. Det är inte längre acceptabelt att gömma sig från ansvaret genom att
hänvisa till avtal.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att jourtjänstgöringen ska räknas in i tjänstgöringsgraden (och att den därmed
ska ersättas med full lön).
Eva Wahlgren - Kalmar län, Eva Runesson - Blekinge
Yttrande från krets/distrikt:
Yttrande Distriktsstyrelsen konstaterar att motionen tar upp en viktig fråga men som idag och
även fortsättningsvis ska hanteras i förhandling om avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetet bör fortsätta för att uppnå jämställda löner. Centerpartiets distriktsstyrelse föreslår
stämman Att med ovanstående yttrande anse motionen besvarad. Distriktsstämman beslutade
enligt distriktsstyrelsens förslag
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ekonomiska frizoner - Motion 1.7
Behandlas av kommitté nr: 2
Landsbygden har via jordbruk och tillverkningsindustri varit en mycket viktig del i Sveriges
omvandling från Fattigt land till ett samhälle med välfärd. Vi håller nu på att tappa bort denna
viktiga del i vårt samhällsbygge. Det finns till och med människor som tror att Landets
välmående produceras i Stockholm. Viktigt motiv är att vi genom att skapa tillväxtområden
på landsbygden kan komma tillbaka till tanken om att hela Sverige ska leva. För att återskapa
en tillväxt på landsbygden, som kommer att ge oss både sysselsättning och resurser till välfärd
vill jag.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ska verka för att det skapas ”ekonomiska frizoner” på
landsbygden, där ekonomiska styrmedel som lägre bolag-skatt,
investeringsbidrag, lägre inkomstskatt, lägre arbetsgivare-avgifter, lägre
drivmedlesskatt ska användas till att det blir ekonomiskt fördelaktigt att starta
och driva företag inom frizonen.
Ulf Jonsson - Arvika
Yttrande från krets/distrikt:
Mot bakgrund av motionärens förslag om ”ekonomiska frizoner” som en väg att återskapa en
tillväxt på landsbygden, som kommer att ge oss både sysselsättning och resurser till välfärd
tillstyrker Centerpartiet i Värmland motionen ”ekonomisk frizon”.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Personalvårdsförmåner - Motion 1.8
Behandlas av kommitté nr: 2
Det behövs en genomtänkt linje för personalvårdsförmåner, även kallat friskvårdsbidrag.
Arbetsgivare kan i dag få skattelättnad för ekonomiska bidrag till de anställdas friskvård. Den
anställde kan i stor utsträckning själv välja hur bidraget ska användas, men det finns likväl av
staten uppställda regler som är både specifika och synbarligen ogenomtänkta. Skatteverket
skriver att som personalvårdsförmån räknas, förutom viss förtäring, ”enklare slag av motion
och annan friskvård”, samt ”Skattefriheten omfattar endast motion eller annan friskvård av
mindre värde och enklare slag.” Mer finns att läsa på Skatteverkets hemsida:
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/personalvardmotionochfrisk
vardmedexempel.4.7459477810df5bccdd4800014540.html Slutsatserna som sedan dras ur
förutsättningarna framstår dock som märkliga. Vissa aktiviteter, som kanotpaddling, tillåts
inte, trots att den inte behöver strida mot kravet på ringa värde såsom det tillämpas, och
tvivelsutan kan gynna både kondition och styrka. Samtidigt tillåts explicit både zonterapi och
homeopati, två pseudovetenskaper utan någon som helst positiv effekt bortom eventuell
placebo. Varför dessa ska vara tillåtna när inte bridge är det undandrar sig min bedömning.
Fler liknande exempel finns. Man kan och bör alltid fundera på vad som ska motivera
skattelättnader, men om man nu ska ha skattelättnad för friskvårdsbidrag bör reglerna framstå
som skäliga. Nuvarande regelverk vållar stor irritation hos både anställda och arbetsgivare.
Det bör antingen stramas åt över hela sin bredd så att endast bevisat nyttiga aktiviteter är
tillåtna, eller relaxeras så att i stort sett vad som helst som den anställde tycker är trevligt och
någorlunda rimligt kan kallas friskvård tillåts. Det är inte oskäligt att begränsa avdraget till
aktiviteter ”av mindre värde”, men då bör man nöja sig med denna anvisning jämte den praxis
som arbetats fram kring vad som räknas som ringa värde, inte ge sig på att utöver denna
begränsning godtyckligt klassa vissa aktiviteter som automatiskt diskvalificerade.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att regelverket för friskvårdsbidrag skrivs om antingen så att en aktivitet för att
beviljas bidrag ska ha en belagd specifik positiv hälsoeffekt, eller så att det
räcker att kunna hävda att en aktivitet bidrar till positivt till brukarens fysiska
eller psykiska välbefinnande.
2.
att motionen vidaresänds till Centerpartiets partistämma
Dan Tilert - Stockholms stad
Yttrande från krets/distrikt:
- Kommittén föreslår att stämman beslutar - Att regelverket kring aktiviteter som klassas som
friskvård utreds - Att därmed anse motionen besvaras - Att vidaresända
motionen till Centerpartiets riksstämma - Att med positiv inställning skickas
vidare motionen till centerpartiets riksdagsgrupp
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Kvinnligt ledarskap - Motion 1.9
Behandlas av kommitté nr: 2
Vi pratar om kvinnliga ledare som inte kommer fram i tillräckligt stor utsträckning. Det kan
gälla kvinnliga styrelseledamöter, VD:ar och företagare. Att hästen som fritidssysselsättning
skolar många kvinnliga ledare vet vi. Liksom att ”Grön rehab”, inte minst med djur, har
väldokumenterad effekt och är företagande som i stor utsträckning lockar kvinnliga
företagare. Är det inte då dags att erkänna hästen som en fritidssysselsättning och ett bra sätt
att nå hälsa
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att sätta press på riksdagen att erkänna hästen och hästsporten som en
fritidssyssla så att det kan ingå i friskvårdspeng för anställda och därmed öka
marknaden för företagande inom sektorn
2.
att erkänna ”grön REHAB” med djur som ett viktigt komplement till sjukvård
så att fler företag, och det offentliga, vågar satsa och kan få samarbetsavtal med
sjukvården
Agneta Åkerberg - Falkenbergs
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Villkor vid ambulerande torghandel - Motion 1.10
Behandlas av kommitté nr: 2
Vi trivs med att ha en utökad torghandel i vår stadsmiljö och efterfrågar i all större
utsträckning lokalt producerade varor. Torghandlare, t.ex de som står på Bondens Marknad,
utgörs av småföretagare som producerar varor hemma ”på gården” och ibland säljer sina varor
på marknader inne i staden eller vid speciella evenemang ordnade av idrottsföreningar och
liknande. Dessa småföretagare belastas alltmer av regler och byråkrati. De jagas av
Skattemyndigheten som om de vore potentiella brottslingar samtidigt som deras möjligheter
att ha just kontant hantering försämras. Att banker tar bort all kontant hantering gör att många
av företagarna på landsbygden får åka miltals för att sätta in sin dagskassa. Sedan 1 jan 2014
måste även torghandlare med kontant- och korthantering ha ett kassaregister. De var tidigare
undantagna från lagen om kassaregister. Nu måste alla torghandlare ha utrustning som är
godkänd för utomhusbruk och strömförsörjning till den. Idag finns det ingen utrustning som
är helt säker för utomhusbruk. Ändå kräver Skattemyndigheten att torghandlare ska skaffa
utrustning (som senare kan behöva bytas ut). Det finns ett par undantag från kravet på
kassaregister: 1. Om man har en omsättning mindre än 4 basbelopp (178 000 kr). Det gäller
då sammanlagd omsättning från både torghandel och butik (om butiken är bemannad, är den
obemannad behöver man inte räkna in omsättningen). 2. Om man är en utländsk torghandlare
utan fast driftställe i Sverige. Det här innebär att på en marknad kan torghandlare som står
bredvid varandra ha helt olika ekonomiska förutsättningar vilket skapar motsättningar.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet verkar för att man återigen undantar ambulerande torghandel
från kassaregister och därmed ger samma förutsättningar och lika villkor för alla
som säljer på marknader vilket är i linje med övriga EU.
2.
att motionen skickas vidare till Centerpartiets partistämma i Falun
Susanne Wicklund - Stockholms stad
Yttrande från krets/distrikt:
– att avslå motionen. - – bifalla Susannes yrkande: - Att skatteverket har en uppdaterad lista
på vilken utrustning som är godkänd som kassaregister vid torghandel. – att
vidaresända motionen till centerpartiets riksstämma
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Sänkt arbetsgivaravgift för småföretagare - Motion 1.11
Behandlas av kommitté nr: 1
I Trollhättans kommun var antalet inskrivna arbetslösa hos arbetsförmedlingen 14 % i
november 2014 och andelen av befolkningen som får försörjningsstöd någon gång under året
är 8 %. I kommunen startas det 8,0 nya företag per 1000 innevånare. Det är en alldeles för låg
siffra och något behöver göras för att vända denna utveckling. Det behövs kraftfulla åtgärder
för småföretagen som vill växa och anställa mer personal och så att fler vägar utveckla sina
idéer och starta företag. Det måste därför göras billigare att anställa personer. Jag yrkar att
arbetsgivaravgifterna sänks och att vi inför Företagarnas föreslagna arbetsgivaravdrag för
lönesummor upp till 3,2 miljoner kronor, vilket motsvarar företag med upp till 10 anställda.
Det är hög tid att städa undan den allmänna löneavgiften helt. Det är enbart en ren skatt på
sysselsättning och jag tycker det är helt fel att straffbeskatta.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att arbetsgivaravgift på lönesummor upp till 3,2 miljoner sänks
2.
att den allmänna löneavgiften avskaffas helt
3.
att motionen sänds vidare till Centerpartiets partistämma
Sven-Olof Johansson - Trollhättan
Yttrande från krets/distrikt:
Att bifalla motionens att-satser Motionären lyfter en viktig förutsättning för att fler ska kunna
komma i arbete. Villkoren för företagen är avgörande för om man kan utöka
anställningarna och rekrytera fler. Vi vet dessutom att fyra av fem jobb växer
fram i små företag som är sårbara för de skattehöjningar som nuvarande
regering aviserat. Centerpartiet vill fortsätta i riktningen med sänkta skatter och
avgifter på arbete. Kretsstyrelsen i Trollhättans svar Vi tycker att motionen
behandlar en viktig och aktuell fråga för Trollhättan och att lösningarna som
föreslås är bra. Enligt NyföretagarCentrums Nyföretagarbarometer 2014
(halvår) ligger Trollhättan på plats 167/290 vilket är allt för dåligt, särskilt med
tanke på att arbetslösheten i Trollhättan är högre än rikssnittet. Den allmänna
löneavgiften kan som motionären säga ses som en ren straffskatt på arbete och
fördyrar därmed för företag som vill anställa och vi ser det därför som önskvärt
att avskaffa denna, även om det är en stor inkomstkälla för staten. Företagarnas
förslag på arbetsgivaravdrag innebär att den rena skattedelen i
arbetsgivaravgiften slopas för alla lönesummor upp till 3,2 miljoner kronor,
vilket motsvarar ungefär kostnaden för tio anställda (maximal nedsättning per
företag blir drygt 316 000 kronor/år). De små företagen, där flest jobb skapas,
gynnas mer relativt större företag och offentlig sektor även om dessa också får
positiva effekter av förslaget vilket vi ser positivt på. Efter behandling tillstyrker
därmed kretsstyrelsen motionen och rekommenderar distriktsstämman för Norra
Älvsborg att bifalla motionen i sin helhet att motionen sänds vidare till
Centerpartiets partistämma
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Omfördelning av arbetstider och skatteuttag - Motion 1.12
Behandlas av kommitté nr: 2
För att få tidspusslet att fungera under tiden barnen är små är det dags att omfördela
arbetstider och skatteuttag. Kortare arbetstider och skattelättnader för småbarnsföräldrar. När
barnen växer upp kan arbetstiden ökas och även skatteuttaget.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att en utredning görs för att undersöka hur arbetstider och skatteuttag kan
utformas
2.
att motionen sänds vidare till Centerpartiets stämma i Falun
Maj-Britt Burlin - Stockholms stad
Yttrande från krets/distrikt:
- Att motionen beträffande utredning om minskad arbetstid som småbarnsförälder är
besvarad. - Att motionen beträffande utredning om omfördelning av
skatteuttaget avslås. - Att vidaresända motionen till Centerpartiets riksstämma
Reservation från Maj-Britt Burlin och Esa Mäkinen - Att bifalla motionen
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Höjd utbildningspremie - Motion 1.13
Behandlas av kommitté nr: 1
Sverige har idag, trots den förra alliansregeringens beundransvärda reformer, ett av världens
högsta skattetryck. Bedömare som World Economic Forum, OECD och Globaliseringsrådet
har uttryckt oro för att detta kan hämma både tillväxt och ekonomisk anpassning till
förändringar i omvärlden. Vårt progressiva skattesystem hämmar inte bara tillväxt utan tjänar
också till att straffbeskatta människor som utbildar och specialiserar sig i sina yrkesval. Att
fasa ut den statliga inkomstskatten och avskaffa värnskatten skulle inte bara göra
skattesystemet mer rättvist utan också utgöra ett stort incitament till att utbilda sig och skaffa
sig specialistkompetens. Detta skulle vara till stort gagn för enskilda människor likväl som för
Sveriges konkurrenskraft och välfärdens framtida finansiering.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
2.
att Centerpartiet verkar för att höja utbildningspremien genom att fasa ut den
statliga inkomstskatten samt, avskaffa värnskatten.
att motionen skickas vidare till Centerpartiets partistämma i Falun
Alfred Askeljung - Stockholms stad
Yttrande från krets/distrikt:
- Att avslå motionens första att-sats till förmån för - Att avskaffa värnskatten - Att stegvis fasa
ut den statliga inkomstskatten - Att vidaresända motionen till Centerpartiets
riksstämma
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Mindre könssegregerad arbetsmarknad - Motion 1.14
Behandlas av kommitté nr: 2
Vi har i Sverige i stor utsträckning två helt olika arbetsmarkader; en offentlig sektor där
många yrkeskategorier helt domineras av kvinnor och en privat som till stor del domineras av
män. För att kvinnor och män ska bli mer flexibla i sina yrkesval och karriärer och
jämställdheten i hemmen öka behöver villkoren på dessa delar av arbetsmarknaden närma sig
varandra. I den kvinnligt dominerade offentliga sektorn behöver erbjudas mer lockande löner
och framför allt heltidstjänster. I den mer manligt dominerade privata sektorn behövs större
tolerans för frånvaro för föräldraledighet och vård av barn eller deltidsarbete. Dessutom måste
förväntningarna på betald och obetald övertid minska för att jobben i längden ska attrahera
kvinnor. Att gå från deltid i offentlig sektor till heltid i privat sektor ger inte bara mer lön utan
stjäl också tid från privatlivet; ofta mer än de timmar per vecka, som egentligen är
överenskommet. Följden blir att många kvinnor byter till deltid eller byter (tillbaka) till
offentlig sektor, medan män ofta kompensererar genom hustrun eller farmor sköter
hemarbetet och hämtar barnen. Så består ojämställdheten både i löner och i deltagande i
hemarbetet. De höga kraven gör också att äktenskap tyvärr slutar med skilsmässa; sedan
jobbar båda över varannan vecka och har barnen varannan vecka. Ojämställdheten i den
privata sfären följer alltså till stor de båda arbetsmarknadernas krav på de enskilda
medarbetarna. Försäkringskassans studie* visar att om man först börjar med jämställdare
arbetsfördelning i hemmen, blir resultatet att även män drabbas av samma stressjukdomar som
redan drabbar dubbelarbetande kvinnor. Man behöver alltså börja med arbetslivets villkor om
det ska vara möjligt att på ett hälsosamt sätt kombinera heltidsarbete med ett fungerande
privatliv.
https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/press/pressmeddelanden/omfattandedubbelarbet
e
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att maximal lagstadgad övertid sänks från 200 timmar till 150 timmar per år .
2.
att maximal lagstadgad arbetstid per vecka sänks.
Karin Green - Kungsbacka
Yttrande från krets/distrikt:
Distriktsstyrelsen delar motionärens analys och slutsats. Vi är mycket långt från målet om full
jämställdhet i hemmet och i arbetslivet, mellan kvinnor och män.
Centerdistriktet har i tidigare ställningstagandet också pekat på problem inom
arbets- och näringslivet, i skolan, i kommunernas och landstingens
prioriteringar, mellan manliga och kvinnliga näringsidkare, samt i
integrationsarbetet. Vi pekar också på behovet av att bryta med könsstereotyper
och roller i reklamen, i skolan och i barnens fostran, samt behovet av såväl
kvinnliga som manliga förebilder för pojkar och flickor. Till Centerpartiets
riksstämmor 2013 behandlades på distriktsstämman en motion med den
innebörden som framtagits av C-distriktet. Inför valet 2014 såg vi jämställdhet i
fritid, skola och arbetsliv som en viktig nationell, regional och kommunal fråga.
Vi vill gärna instämma i motionens syfte, att nå ett lika uttag av föräldraledighet,
övertidsarbete och veckoarbetstid, men ser svårigheter att reglera sådant genom
politiska beslut. Centerpartiet har tagit ställning emot kvotering av uttaget av
föräldraledighet. Arbetstid regleras i arbetstidslagen, samt i avtal mellan
arbetsmarknadens parter. Dessa hindrar dock inte att människor från att ha flera
arbeten. Mot bakgrund av det ställer vi oss tveksamma till motionens båda
attsatser. Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta Att avslå motionen Att
vidarebefordra motionen till Centerpartiets partistämma Distriktsstämman
beslutade enligt styrelsens förslag
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ändrad statlig skatt - Motion 1.15
Behandlas av kommitté nr: 1
I dagens skattesystem så läggs den statliga skatten ovanpå den kommunala beskattningen. För
årsinkomster över 443 300 kr så är den statliga skatten 20 %. För årsinkomster över 629 200
kr är den 25 %. Det här gör att en person i Bräcke (kommunalskatt 36,59 %) kan få en skatt
på 61,59 % för den sista kronan i inkomst. En person i Solna (kommunalskatt 30,01 %) får en
högsta marginalskatt på 55,01 %. Den här stora skillnaden i beskattning kan göra att
högkvalificerad personal inte vill flytta till en kommun med hög kommunalskatt. Det här kan
hämma utvecklingen för kommuner med hög kommunalskatt. Med dagens system bestämmer
staten vilken skattesats som läggs ovanpå den kommunala skattesatsen, men staten bestämmer
inte hur hög den högsta marginalskatten blir. En hög marginalskatt gör att den enskilde inte
får behålla så stor del av en löneökning. Vilket kan minska viljan att anstränga sig mer. Ett
annat alternativ skulle kunna vara att staten bestämmer skattenivån. Skattenivån för inkomster
över 443 300 kr skulle t.ex. kunna bestämmas till 52 %. Personen i Bräcke betalar då
fortfarande en kommunalskatt på 36,59 %, men den statliga skatten för inkomster över 443
300 kr blir då 15,41 %. Personen i Solna får en kommunalskatt på 30,01 % och en statlig skatt
på 21,99 %. Båda personerna får samma marginalskatt, så det spelar inte så stor roll på skatten
ifall en person bosätter sig i Bräcke eller Solna.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ska verka för att den statliga inkomstbeskattningen inte ska
vara en fast procentsats ovanpå den kommunala beskattningen. Den statliga
beskattningen för högre inkomster ska istället bestämma nivån på
marginalskatten.
Håkan Andersson - Skellefteå
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Delade turer - Motion 1.16
Behandlas av kommitté nr: 1
Delade turer är en arbetstidsform som innebär att arbetsdagen styckas upp i två eller flera pass
med flera timmars uppehåll mellan passen. Varje enskilt arbetspass under arbetsdagen kan
vara kort, men tillsammans med den tid uppehållet varar blir den faktiska arbetsdagen ofta
mycket lång. Delade turer påverkar de anställda levnadsvillkor och hälsa negativt. Det kan
ibland ses som ett respektlöst sätt för arbetsgivaren att lösa sina problem på de anställdas
bekostnad. Delade turer är ett enkelt och billigt sätt att lösa arbetsgivarens problem med ett
ojämnt behov av personal. Att ta bort delade turer kan vara en ekonomisk utmaning för
arbetsgivaren, men mycket av utmaningen kan även lösas med att organisera arbetet på andra
sätt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Fackförbundet Kommunal har sedan 2013
ett avtal om att minimera användningen av delade turer. Trots detta så är användningen av
delade turer fortfarande vanlig inom offentlig sektor. I en motion till Partistämman 2013 hade
jag ett förslag om att Centerpartiet ska verka för att den anställde bör ges en skälig
kompensation när ”delade turer” används. Förslaget fick avslag, man menade att det är ett
ansvar för arbetsmarknadens parter. Jag menar att vi representerar arbetsgivarparten inom
offentlig sektor. Det finns många arbetsformer inom arbetslivet som bör undvikas så långt
som möjligt. Några exempel på dessa är övertid och arbete på obekväm arbetstid. I dessa fall
är det normalt att arbetstagaren ges en extra kompensation. Som jag ser det så förtjänar delade
turer motsvarande typ av ersättning. En gynnsam effekt är att kostnaden för ersättningen kan
ge ett ekonomiskt motiv till att minska användningen av delade turer.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ska vara pådrivande i kommuner och landsting för en minskad
användning av delade turer inom offentlig sektor
2.
att Centerpartiet inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska verka för
att de som arbetar delade turer ges en skälig kompensation.
Håkan Andersson - Skellefteå
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Regionalt differentierade arbetsgivaravgifter - Motion 1.17
Behandlas av kommitté nr: 1
Möjlighet till arbete är den viktigaste förutsättningen för att mäniskor ska kunna bo och leva i
glesbygd/landsbygd i alla delar av Sverige. Finns det arbete flyttar mäniskor in, folkmängden
i glesbygdskommunerna ökar och då ökar också möjligheten att behålla en bra service även
på småorter och landsbygd. Idag samlas arbetstillfällen ofta i storstäderna med dyra
byggkostnader och en överhettad bostadsmarknad. En tänkbar finansiering kan vara att
arbetsgivaravgifterna höjs i exempelvis storstadsregionerna, det gör dessutom det ännu
lönsammare att driva verksamhet och anställa i glesbygdsregioner.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet arbetar för att nuvarande system med nedsättning av
arbetsgivaravgiften i vissa glesbygdsområden utökas från dagens 10% till som
max 22 %.
2.
att möjlighet till nedsatta arbetsgivaravgifter ges i alla brancher till skillnad mot
dagens system som bara gäller vissa brancher.
3.
att den totala lönesumman som medges nedsättning ökas.
Erik Thunefors - Ånge
Yttrande från krets/distrikt:
Motionen har inte behandlats vid kretsårsmötet eller distriktsstämman.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
A-kassan - Motion 1.18
Behandlas av kommitté nr: 1
I dag finns det en oerhörd stor mängd människor som uppbär a-kassa. Att denna arbetskraft är
outnyttjad är ett resursslöseri utav gigantiska mått. Att få ta del av denna arbetskraft borde
kunna vara en möjlighet för olika offentliga verksamheter. Att olika verksamheter skall kunna
söka arbetskraft borde vara en möjlighet där man inte inom budget har möjligheter att
anställa. Rätten att uppbära a-kassa borde kompletteras med en skyldighet att utföra
motprestationer.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att partistämman tillkännager för medlemmarna som sin mening att:
Centerpartiet skall verka för att personer som uppbär a-kassa skall kunna tas i
anspråk 20 % av den arbetslösa tiden för att utföra diverse arbetsuppgifter åt
kommun, region eller stat som motprestation till erhållandet av sin ersättning.
Kenne Jönsson - Kristianstad
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Regional arbetsmarknad - Motion 1.19
Behandlas av kommitté nr: 1
Den svenska arbetsmarknaden står inför stora utmaningar. Höjda trösklar till arbetsmarknaden
och inflyttning i kombination med en försämrad matchning och allt snabbare
teknikomställning gör att många människor hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden. Dessa
utmaningar möts till stor del med individanpassade insatser, men mer behöver göras för att
förbättra strukturen och system som dessa individer möter. Den regionala dimensionen i
arbetsmarknadspolitiken saknas, vilket gör att våra system och strukturer inte utnyttjas
effektivt. I flera andra europeiska länder finns en tät koppling mellan arbetsmarknadspolitik
och utvecklingspolitik. Det gäller inte minst arbetsmarknadsutbildningar där lokal och
regional kunskap är centralt. Vid flera kriser i ekonomin under senare år, har vi konstaterat att
det saknas såväl verktyg som analyser över hur övergångar mellan yrken och branscher kan
underlättas och påskyndas. De lokala arbetsmarknadsområdena blir allt större och genom mer
och mer specialiserad utbildning söker arbete i ett större geografiskt område. Regionerna har
idag ett större ansvar för utveckling och stödjande av näringsliv, detta sker genom bl. a
utbildningsplattformar, science centers, och andra insatser ofta kopplade till högskolorna.
Men det finns behov av en ytterligare dimension där utbildningar som kan organiseras av
kommuner eller utbildningsföretag och med koppling till arbetsmarknadspolitik kan korta
vägen mellan arbetslöshet och arbete. Vi menar därför att Centerpartiet bör utveckla en
regionaliserad arbetsmarknadspolitik som ger regionerna resurser att i koppling till uppdrag
inom tillväxt och utvecklingspolitiken på ett effektivare och snabbare sätt kan underlätta för
övergångar i arbetslivet mellan olika yrken och branscher.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet partistämma 2015 beslutar att arbeta för att överföra delar av
den centrala arbetsmarknadspolitiken till regionerna i enlighet med denna
motion
Hans Johansson - Falköping, Ulf Eriksson - Falköping
Yttrande från krets/distrikt:
Lokalt yttrande : Centerpartiet i Falköping föreslår att motionen bifalls att motionen sänds
vidare till Centerpartiet i Skaraborgs distriktsstämma i Saleby 2015. Distriktets
yttrande: Ett jobb kan vara skillnaden mellan att ge upp eller tro på framtiden.
Och det är stort. Jobb skapas av entreprenörer. Centerpartiet jobbar för att ge
entreprenörer bättre villkor så att de kan skapa fler jobb i hela landet.
Centerpartiet vill göra en översyn/utredning omfattande både organisation,
styrning och de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Arbetsförmedlingens
kontakter med arbetsgivare skulle analyseras, eftersom kontakter är en
förutsättning för att förbättra matchningen. Dessutom skulle utredningen se över
hur andra aktörer kan bidra till att hjälpa människor att komma i jobb.
Motionärernas förslag om att Centerpartiet bör utveckla en regionaliserad
arbetsmarknadspolitik som ger regionerna resurser att i koppling till uppdrag
inom tillväxt och utvecklingspolitiken på ett effektivare och snabbare sätt kan
underlätta för övergångar i arbetslivet mellan olika yrken och branscher, skulle
kunna stärka utvecklingen till ett jobb. Centerpartiet står för riktiga jobb.
Distriktsstyrelsen föreslår stämman: att motionen bifalls. att motionen jämte
yttrande sänds vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Distriktsstämman beslutar att motionen bifalls att motionen jämte yttrande sänds
vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Kommunala arbetsförmedlingar - Motion 1.20
Behandlas av kommitté nr: 1
Som vi vet så är Arbetsförmedlingen en ansträngd organisation som inte klarar sitt uppdrag
fullt ut. Handläggare jobbar hårt med många uppdrag och många fler sökande än de klarar av.
Mer administration har lagts på handläggare vilket har gjort att de inte hinner göra det de ska,
nämligen förmedla arbete mellan arbetslösa och företag. I stället för att låta handläggare åka
till de små kontoren så vill man nu att de redan drabbade och utsatta arbetssökande ska åka
långa sträckor för att få träffa en handläggare. Vi vill få till en kraftig förändring på detta. För
att kunna säkerställa att Arbetsförmedlingen verkligen är till för de som är arbetslösa och de
företag som letar arbetskraft så vill vi: - Att de kommuner som blir drabbade ska kunna starta
upp en kommunal Arbetsförmedling. Detta för att kunna säkerställa att alla de som är och blir
arbetslösa ska kunna få tillgång till en arbetsförmedling vart i landet man än bor. - Att kunna
koppla ihop detta med arbetsmarknadsenheten i kommunerna skulle vara ett naturligt steg. Att kommunerna som väljer detta ska kunna få ett statligt bidrag precis som
Arbetsförmedlingen får idag. - Att även myndighetsutövningen skulle läggas på kommunerna.
Detta skulle säkerställa att alla invånare får samma möjlighet vart i landet man än bor. Som
det ser ut i dag så finns det många arbetslösa som får åka långa sträckor för att besöka en
arbetsförmedling. De har ingen hög inkomst och de blir kallade på tider de själva inte kan
styra över. Har man en kommunal Arbetsförmedling så får man en helt annan lokalkännedom
om både de arbetssökande och de företag som finns i kommunen, vilket skulle göra att arbetet
blir mer effektivt och serviceinriktat. Både för företag och arbetssökande. Att hitta arbete idag
hänger mycket på kontakter och lokalkännedom och i de större städerna har man inte den
kännedomen om de små kommunerna. Detta leder till att fler går arbetslösa längre än
nödvändigt och att företag får mycket svårare att rekrytera rätt personal.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att de kommuner som blir drabbade ska kunna starta upp en kommunal
Arbetsförmedling. Detta för att kunna säkerställa att alla de som är och blir
arbetslösa ska kunna få tillgång till en arbetsförmedling vart i landet man än
bor.gång till en arbetsförmedli
2.
att kunna koppla ihop detta med arbetsmarknadsenheten i kommunerna skulle
vara ett naturligt steg.
3.
4.
att kommunerna som väljer detta ska kunna få ett statligt bidrag precis som
Arbetsförmedlingen får idag.
att även myndighetsutövningen skulle läggas på kommunerna.
Catarina Davidsson - Karlsborg
Yttrande från krets/distrikt:
Centerpartiet står för närodlad politik. Likaså för en närodlad arbetsmarknad. Förslagen som
motionären ger utgår från att allt sker från kommunal nivå. Men i flera delar ges
inte den möjlighet till utbildning, till arbete inom varierade arbetsområden på
varje enskild kommunal nivå, så att människor har möjlighet till att kunna välja
utifrån intresse, förutsättningar och behov. Utbudet kan bli för begränsat från
båda håll i att förmedla arbete mellan arbetssökande och arbetsgivare matchning. Ett nära och fungerande samarbete mellan arbetsförmedling,
kommun, arbetsmarknadsenhet, företagare över större område än enbart en liten
kommun på landsbygden ökar möjligheterna för arbetssökande att hitta rätt jobb.
Därtill kan även ett samarbete med specialister inom hälso-och sjukvård vara ett
måste. Ett samarbete mellan ovan nämnda aktörer är en förutsättning för att
kunna bistå arbetssökande på ett optimalt sätt. Vi lever i en värld i utveckling
där tekniken används mer och mer. Det gäller även inom Arbetsförmedlingen.
För de allra flesta arbetssökande kommer rapportering att ske än mer
webbaserat. Nedläggning av kontor på landsbygden har för närvarande inte
längre den prioritet som tidigare befarades. Motionären tar upp en viktig
synpunkt i att många arbetssökande får ta sig långa sträckor till
Arbetsförmedlingskontor på en redan ansträngd inkomst. Så sker idag, och
risken är stor att det även kommer att fortsätta vid vissa tillfällen. Därför är
samverkan och samarbete nödvändigt. En stor utmaning för att hitta arbete idag
och framöver är att kompetensen hos arbetssökande och kompetensen som
efterfrågas matchar varandra. Där behövs kraftansträngning inom fler
politikområden för att kunna möta upp framtidens behov. Men, såsom
motionären föreslår, att starta kommunal Arbetsförmedling i förekommande fall
med statligt bidrag samt även myndighetsutövning är att begränsa till
kommunnivå på landsbygden, där behovet bättre skulle kunna tillgodoses på
Samordningsförbunds och/eller regional nivå. Distriktsstyrelsen föreslår
stämman att motionen avslås. att sända motionen vidare till Centerpartiets
partistämma i Falun 2015. Reservation, Kjell Sjölund för att motionen bifalles.
Distriktsstämman beslutar att motionen avslås att motionen jämte yttrande sänds
vidare till Centerpartiets partistämma 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ekonomiskt stöd till företag - Motion 1.21
Behandlas av kommitté nr: 2
I dag har de företag som behöver ekonomisk stöttning det svårt. Om de går till bankerna och
pratar med dem är det ofta svårt att få hjälp. Jag tror att staten behöver vara mer påtryckande
om att hjälpa företagen på ett bättre sätt. Det kan vara genom att man ger bankerna olika
direktiv för hur de tar sitt ansvar. Det kan också vara att staten går in och borgar på olika sätt.
Jag vet att politiken inte ska lägga sig i riksbankens förehavande, men det finns alltid olika
sätt man kan påverka på. Det hela gäller både etablerade företag och nyetablerade. Även om
man förlorar pengar genom olika slags hjälp så skulle man få igen det mångfalt genom skatter
när företagen är igång. Centerpartiet värnar ju om företagen och då är det här ett sätt att hjälpa
till.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ser över hur staten ska vara pådrivande för att företagen har en
möjlighet att få ekonomisk hjälp när så behövs.
Leif Anderson - Mariestad
Yttrande från krets/distrikt:
Motionerna tar upp grundläggande faktorer för jobb och företagande på landsbygden, vilket är
förutsättningen för landsbygdsutveckling. Stora delar av vårt land har inte
godtagbar teknik i form av fiber och inte heller mobiltäckning. Här måste det
ske en ständig förbättring med statliga resurser. Finansiering av
företagsutveckling för små företag i förändring, är en ständig problemställning.
Staten kan via ALMI företagspartner vara en lösning, för att företag ska kunna
utvecklas. Tyvärr används också ALMI som ett skäl för etablerade banker att
inte ge lån, utan man hänvisar företagare istället till ALMI. Därför är det viktigt
att regelförenklingar och skattelättnader för småföretag fortsätter, samt att staten
tar sitt ansvar mot småföretagare genom detta. Dessutom behöver systemen med
att ”starta eget”- ersättningar utvecklas. Att ge bra förutsättningar för bärkraftiga
små och medelstora företag, borde göra att banker blir mer intresserade av att
finansiera olika verksamheter. Distriktsstyrelsen förslår stämman besluta att
motionen anses besvarad. att motionen jämte yttrande sänds vidare till
partistämman i Falun 2015. Distriktsstämman beslutar att motionen anses
besvarad att motionen jämte yttrande sänds vidare till Centerpartiets
partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Sunda frihetsavtal - Motion 1.22
Behandlas av kommitté nr: 2
Handel är grunden till all företagande och tillväxt i små, som i stora företag. Frihandel är
därför en viktig del i tillväxtarbetet. Avtal om frihandel är ett bra verktyg för att formalisera
handels-samarbeten mellan stater och statsförbund, i synnerhet när de delar samma
värderingar som vi. Frihandelsavtal behöver dock vara utformade så att de ger bra
förutsättningar även för små- och medelstora företag. Utöver det får frihandelsavtal inte på
något sätt äventyra demokratin, djurskydds- och hälsostandards, ursprungsmärkningar,
deklarationskrav och liknande regleringar. Två problemställningar kan identifieras: 1. Lokal
livsmedelsproduktion Livsmedelsproduktionen är grunden för vår dagliga mat och den lokala
särarten, prägel och kvalitet är viktiga i marknadsföringen och står för hälsosam, nyttig och
smakrik mat. Lokala kvalitetsmärken, ursprungsmärkning, innehållsförteckning och
ekomärkning är därför viktiga redskap för konsumenten att välja "rätt" produkt och får veta
vad produkten innehåller, vilken kvalitet som kan förväntas och var den kommer ifrån.
Transparens för konsumenter och att möjliggöra medvetna val måste ha den högsta
prioriteten. Centerpartiet ska därför inte stå bakom frihandelsavtal som, indirekt, upphäver
dessa standards, försämrar märkningar och därmed konsumentsäkerheten. Även Sveriges
stora livsmedelskoncerner och lantbruk är förhållandevis små i jämförelse med stora bolag i
exempelvis USA. Därför gäller det att utforma frihandelsavtal så att även mindre företag och
företag med svenska förutsättningar har en chans att tävla på lika villkor. Vad gäller
Centerpartiets främsta hjärtefrågor så är det alltså viktigt att säkerställa
konsumentinformationen, livsmedelsproduktionen och värnar om miljön. 2. Skiljeförfaranden
i investerarskyddet I den senaste tidens diskussioner, eller det som blivit känt, har det i
omgångar kommit fram olika förslag som tycks vara till gagn enbart för multinationella
koncerner. Först och främst gäller detta skyddet av utländska investerare med
överklagningsrätten i skiljeförfaranden (så kallad ISDS, investor-state dispute settlement). I
sådana förfaranden har utländska investerare möjlighet att överklagar politiska beslut som
ändrar förutsättningar för deras verksamhet och har negativa konsekvenser för omsättning och
vinstuttag. Historiskt har det funnits läkemedelskoncerner som klagar mot nya patientlagar
eller energibolag som klagar mot hårdare miljökrav. Sunda politiska beslut kan alltså
hämmas, fördröjas eller bli mycket kostsamma för enskilda stater. Politiska beslut är dock
grunden i en demokrati. De får inte styras eller påverkas av restriktioner. Demokratiska
politiska beslut får inte bli kostsamma genom att koncerner stämmer stater i skiljeförfaranden
till privata domstolar (ISDS) bakom stängda dörrar som inte är förankrade i våra etablerade
juridiska system och vars beslut inte kan överklagas. Sådana processer kostar i snitt omkring 6
miljoner Euro och inte ens större företag, med svenska mått mätt, kan ta sådana kostnader,
samtidigt som det slår mot statsbudgeten i det drabbade landet. Detta skulle bli ett sätt för
stora multinationella koncerner att påverka politik och riskerar i slutändan
planeringssäkerheten i statsbudgeten. Handel ska inte äventyra demokratin och behöva ha
parallella rättssystem. Skiljeförfaranden mellan stat och företag borde kunna lösas i befintliga
rättssystem. Regeringen har beslutat att underteckna FN-konventionen om öppenhet i
investeringsskyddstvister. Transparenta förhandlingar inom ramen för frihandelsavtal borde
dock vara ett minimikrav och flera åtgärder behövs. Undertecknandet kan alltså bara vara en
liten del i ett större, mer ambitiöst och mer demokratiskt arbete.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet på alla sätt arbetar för frihandelsavtal som - gynnar även små
och medelstora företag
2.
att gynna konsumentinformation, de lokala produkternas kvalitet och
märkningar
3.
att säkerställer demokratisk handlingsfrihet av stater
4.
att man inte tillåter skiljeförfaranden mellan stater och företag utanför
etablerade och transparenta rättssystem
Tobias Kreuzpointner - Aneby
Yttrande från krets/distrikt:
Beslöts att överlämna motionen till riksstämman.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Långsiktighet i svensk ekonomi och näringspolitik - Motion 1.23
Behandlas av kommitté nr: 1
Med huvudkontor följer en mängd direkta högkvalificerade jobb och ofta också viktig
forskning och utveckling. Senast såg vi exempel på detta när Sony flyttar från Lund till Japan
(Tokyo) med förlust av ytterligare 1000 jobb. (Tidigare har huvudkontoret flyttat till Tokyo)
Åtskilliga är de exempel på företag som flyttat sina centra utomlands och att det betytt förlust
av viktiga jobb: Asea, Astra, Scania, Stora, Pharmacia, Aga, ESAB, Gambro. Nu har Axis ju
även övergått till att bli japanskt. Hur det påverkar sysselsättning och verksamhet framöver
vet vi inte. När dessa frågor kommit på tal så har oftast svaret blivit att i en globaliserad värld
är detta något man får ta. Ibland konstateras att huvudkontoren är inte de viktiga. Ungefär
"you loose some and gain some" Medlemmar i centerkretsen i Ängelholm som erfarit dessa
förändringar har en annan uppfattning. Det har betydelse. Företag i andra länder har större
stöd i lagstiftning mm. Nu finns akademisk forskning (Sophie Nachemson-Ekvall) som visar
på att Sverige har en lagstiftning och bolagsstyrning som gör det lättare för internationella
koncerner att ta över svenska bolag än vad som gäller i liknande situationer i flera av våra
konkurrent länder. Likaså visar denna forskning att en annan känsla av tydlig kortsiktighet
som finns i svensk finanskapitalism har drivkrafter i den lagstiftning som finns. Den känsla
som många haft får stöd. Utöver lagstiftningen påverkas kortsiktigheten av
skattelagstiftningen. Det kan inte vara rimligt att vinsten av ett bolags(aktie)-innehav
behandlas på samma sätt om den uppkommit genom ett minut eller timmes långt innehav som
när den uppkommit genom ett långsiktigt decennielångt innehav. En närodlad politik som ju
Centern vill driva bör alltså ta ett omtag i dessa frågor. Näringspolitiken måste utformas så att
svensk lagstiftning försvarar svenska koncerner så att det inte är lättare för ett fientligt uppköp
att rikta sig mot ett svensk bolag än tvärtom att lagstiftningen och bolagsstyrningsregler inte
befrämjar kortsiktighet i innehav och syn på företags verksamhet. att vid uppköp styrelsen har
att se till alla intressenter och inte bara aktieägare. Anställda, samhälle, underleverantörer har
gjort stora investeringar som i ett slag kan bli värdelösa. Andra länder har bestämmelser som
fungerar i denna riktning. att huvudkontoren för koncerner med fördel förlägges/bibehålles i
Sverige att skattelagstiftningen ger stöd för långsiktigt ägande genom att t.ex korta vinster
beskattas på annat sätt än långa innehav
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att ge partistyrelsen i uppdrag att i näringspolitiska programmet inkludera och
fördjupa de aspekter som belyses ovan.
Hans-Åke Jönsson - Ängelholm
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Sociala trygghetssystem - Motion 1.24
Behandlas av kommitté nr: 1
Trösklarna på arbetsmarknaden Varje människas rätt till självbestämmande och till frukterna
av sitt arbete är grundläggande värderingar som härleds ur varje människas okränkbara värde.
För att varje människa ska kunna uppleva autonomi och nå självförverkligandet är tillgången
till arbete och inkomst central. Därför är det eftersträvansvärt med en arbetsmarknad som är
såväl rik i utbud som dynamisk och flexibel. När man reglerar rätten till arbete reglerar man
också varje människas utvecklingspotential. Därför bör utgångspunkten vara att staten ska
hindra det fria utbytet av tjänster så lite som möjligt. Individer och arbetsmarknadens parter
bör i så stor utsträckning som möjligt diktera villkoren på arbetsmarknaden genom frivilliga
avtal. Lagstiftning som förhindrar människor från att försörja sig själva genom hederligt
arbete bör överlag minska och skatten på arbete bör överlag sänkas. Trösklarna in på
arbetsmarknaden är alldeles för höga i Sverige. Det är för dyrt att anställa och det behövs mer
rörlighet på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden är präglad av ett starkt
anställningsskydd, en stark arbetsrätt och starka kollektivavtal med högt förhandlade
lägstalöner. Detta är bra för de som redan befinner sig på arbetsmarknaden (insiders) men
dåligt för de som befinner sig utanför (outsiders), vilka ofta är unga och/eller nyanlända. Att
anställa innebär en stor risk och medför stora kostnader, därför tvekar många arbetsgivare
inför att anställa. Detta måste ändras på. Det är viktigare hur bra du är på ditt jobb än hur
länge du har jobbat där. Turordningsreglerna som bestämmer vem som måste gå när ett
företag måste skära ner på personal bör därför tas bort. Vi vill möjliggöra för en mer
individuell lönesättning och därigenom även öppna upp för lägre ingångslöner och en större
lönespridning. Vi tycker att det är naturligt att den som har mindre erfarenhet ska kunna
konkurrera med ett lägre pris. Genom att få in en fot på arbetsmarknaden kan man sedan
fortsätta sin lönekarriär. I debatten hörs ofta argumentet att låglönejobb inte är värdiga den
svenska arbetsmarknaden. Centerstudenter anser att ett lågbetalt enkelt jobb är mer värdigt än
inget jobb alls. För människor som inte har utbildningen, erfarenheterna, språkkunskaperna
eller det sociala kapitalet för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden ser situationen i
Sverige hopplös ut. Det vill vi ändra på. Ett enkelt jobb är vägen till att få erfarenheterna,
kunskaperna och kontakterna som krävs för nästa steg. Grundtrygghet De svenska
trygghetssystemen är ett oöverskådligt lapptäcke av olika ersättningar med olika
ersättningsnivåer som bestäms på godtyckliga grunder. Centerstudenter föreslår att
trygghetssystemen ska samlas och harmoniseras till ett grundtrygghetssystem. Ett
grundtrygghetssystem garanterar alla människor en värdig trygghet och alla människor
behandlas lika. Det spelar ingen roll varför du saknar förmåga att försörja dig själv, om du är
högutbildad eller lågutbildad, gammal eller ung, eller vilken inkomst du hade tidigare. Alla
får samma ersättning. Grundtryggheten kan sägas motsvara grundersättningen i dagens Akassa, grundersättningen i föräldrapenningen, och garantipensionen i dagens pensionssystem.
Ersättningsnivån bör vara tillräckligt hög för att garantera en värdig lägsta levnadsstandard
samtidigt som den måste vara tillräckligt låg för att skapa incitament till arbete. Ett enklare
och mer sammanhållet system, som erbjuder alla samma ersättning, möjliggör också lägre
skatter. Det gör att de som vill ha en högre lägstanivå än vad grundtrygghetssystemet erbjuder
kan investera i sin egen trygghet. Grundtrygghetssystemet ska inte ses som människors enda
skydd utan möjliggör istället för en större mångfald av trygghetslösningar. Olika människor
känner trygghet av olika saker. Vissa vill köpa inkomstbortfallsförsäkringar, vissa vill
investera i sitt boende och vissa vill ha en ekonomisk buffert på bankkontot. Trygg flexibilitet
Ovanpå grundtrygghetssystemet vill Centerstudenter se ett system av trygg flexibilitet
(flexicurity) liknande det som Centerpartiet redan idag driver. Detta innebär att man
kombinerar en flexiblare arbetsmarknad med en arbetslöshetsförsäkring som fungerar som en
omställningsförsäkring. Ersättningsnivån är inledningsvis hög (högre än i dagsläget) för att
sedan fasas ut relativt snabbt. På så vis kan vi få större rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt
som den som förlorat jobbet kan känna sig trygg i att ha sin tillvaro säkrad under tiden man
söker nytt jobb. Det är dock just under en omställningsperiod som ersättningen är hög. Den
som tidigare varit höginkomsttagare kan inte räkna med att kunna upprätthålla en dyr livsstil
någon längre tid utan får snart anpassa sig och leva på samma villkor som alla andra. Vi
skulle aldrig säga att tidigare höginkomsttagare skulle ha rätt till bättre offentlig sjukvård eller
bättre skolor till sina barn. Utgångspunkten måste vara att när staten är med och betalar
grundläggande samhällstjänster så ska det gälla lika för alla. Utöver detta har
höginkomsttagaren dock alla möjligheter att investera i sin egen trygghet på sätt som denne
själv finner lämpligt. Villkor för företagare Centerrörelsen har sina anor hos självägande
bönder. Det har också påverkat vår politik som präglas av småföretagarfokus. För oss är det
lika självklart att vara sin egen chef som att vara anställd hos någon annan. Därför måste
förutsättningarna på arbetsmarknaden också vara lika väl anpassade för företagare som för
anställda och regelbördan som tynger företagarna minska. Ett grundtrygghetssystem skulle
bättre kunna omfatta företagares trygghet än dagens system och skulle troligtvis leda till att
fler skulle våga starta företag. Det skulle också lyfta ansvar från företagaren för dess
anställdas trygghet. Ansvaret för en annan människas trygghet kan inte bäras av en ensam
företagare utan måste bäras av samhället gemensamt. Centerstudenter yrkar därför, med bifall
för samtliga yrkanden från Centerstudenters förbundsstämma:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ska verka för att de sociala trygghetssystemen ska baseras på
en rättvis och effektiv
grundtrygghetsmodell. Grundtryggheten ska vara lika för alla, oberoende av ålder, erfarenhet
eller tidigare inkomster och huvudsakligen ersätta aktivitetsstöd, aktivitetsersättning,
grundersättningen i dagens A-kassa, föräldrapenningen och garantipensionen samt ytterligare
mindre bidragssystem och arbetsmarknadsåtgärder.
2.
att ersättningsnivån i detta system bör vara tillräckligt hög för att garantera en
värdig lägsta levnadsstandard samtidigt som den måste vara tillräckligt låg för
att skapa incitament till arbete.
3.
att ersättningssystemet ska utformas så att det alltid lönar sig att gå upp i
arbetstid.
4.
att Centerpartiet verkar för en reformering av A-kassan som innebär att
ersättningsnivåerna ska börja på en
hög nivå för att sedan snabbt fasas ut. De fackliga A-kassorna konkurrensutsätts av privata
alternativ
som har samma förutsättningar från stat
5.
att Centerpartiet ska verka för att den ekonomiska tryggheten skall stärkas för
egen- och småföretagare genom införandet av ett grundtrygghetssystem.
6.
att Centerpartiet ska verka för att sjuklöneansvaret avskaffas och ersätts med ett
grundtrygghetssystem.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
att Centerpartiet ska verka för att den övre pensionsgränsen slopas.
att Centerpartiet ska verka för att den undre pensionsgränsen sätts i relation till
medellivslängden.
att Centerpartiet ska verka för att det ska vara möjligt att som arbetsgivare
erbjuda enkla jobb med låg lön.
att Centerpartiet ska verka för att turordningsreglerna i LAS avskaffas.
att Centerpartiet ska verka för att lönesättningen ska bli mer marknadsmässig
för att göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden.
att Centerpartiet ska verka för att möjligheten till sympatiåtgärder och blockad
tas bort.
Alfred Askeljung - Stockholms stad
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Avdrag för CSR-arbete - Motion 1.25
Behandlas av kommitté nr: 2
Vi anser att näringslivets arbete med att utveckla sitt CSR-arbete (Corporate social
responsibility) ska främjas. Genom att marknadsföra sitt sociala engagemang ökar företagets
marknadskraft. För att skapa en snabbare utveckling av företags sociala investeringar krävs
dock ytterligare incitament. Lösningen är att göra det möjligt för näringslivet att göra
skatteavdrag för insatser i samhällsengagemang, det vill säga delar av sitt CSR-arbete.
Förslaget kräver ett tydligt redovisningstekniskt regelverk. Liknande system går att hitta runt
om i världen till exempel i USA. Det förebyggande sociala arbetet behöver ytterligare
ekonomiska resurser. Genom att ge näringslivet företagsekonomiska verktyg att öka sitt CSRarbete ökas de ekonomiska resurserna för detta arbete. En bieffekt blir fler socialt medvetna
företag. Mot denna bakgrund yrkar jag stämman besluta:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att en utredning för införandet av ett CSR-avdrag för företag tillsätts
Hans Dahlgren - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Kretsstyrelsens yttrande: Kretsstyrelsen för Centerpartiet Uppsala kommunkrets föreslår
stämman besluta: att bifalla motionen i sin helhet att vidaresända motionen till
distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets partistämma Isabella
Carneström Edman yrkade på avslag av motionen i sin helhet. Kretsstämmans
beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till beslut. Reservationer: Isabella
Carneström Edman, Gustav Svenungsson, Dennis Larsson, Tobias Samuelsson
och Hanna Wagenius reserverade sig till förmån för avslag av motionen i sin
helhet. Distriktsstyrelsens yttrande Yttrande över motion ang Nya modeller för
effektivisering – belöna välfärdsteknologi som förbättrar produktivitet och
kvalitet, motion ang Definiera vad det är som skall ingå i det offentliga
åtagandet inom sjukvården och omsorgen, motion ang Möjliggör privat
finansiering där det är lämpligt, motion ang Utökad hälsovård för alla över 65,
motion ang Gör det möjligt för företag att göra avdrag för CSR-arbete, motion
ang En sammanhållen vård för äldre, motion ang Förbättrad vård och omsorg i
hemmet, motion ang Erbjud förebyggande hälsosamtal för alla 40-, 50- och 60åringar och motion ang Krav på någon form av resultatutjämningsfond för
verksamheter som helt eller i huvudsak finansieras av skattemedel.
Inledningsavsnittet uttrycker Centerpartiets ideologi. Och de olika motionerna
speglar framtiden och hur alla äldre ska känna trygghet och veta att de får
skötsel och omvårdnad. Den tekniska utvecklingen måste bättre tas till vara och
självständighet och valfrihet är självklara. Det gäller att tänka på det långsiktiga
målet och starta processen redan nu. Finansieringen är en viktig fråga och den
måste beaktas. Centerpartiets partistyrelse har tillsatt flera utredningar i syfte att
se framåt och skapa ny framåtsyftande centerpolitik. ”Välfärdsfrågor – inklusive
socialpolitik och socialförsäkringsfrågor” är en av gruppernas tema. Solveig
Zander leder gruppen och förslagen ska ha kommit partistyrelsen till handa i
slutet av maj. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta att bifalla
motionernas syfte att överlämna dem till Välfärdsgruppen att överlämna dem till
partistämman Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens
förslag bifalla motionernas syfte, att överlämna dem till Välfärdsgruppen samt
att överlämna dem till partistämman.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Resultatutjämningsfond för skattefinansierade verksamheter - Motion 1.26
Behandlas av kommitté nr: 2
Bakgrund: Allt fler lagstadgade samhällstjänster, som är skattefinansierade, utförs av privata
eller ideella verksamheter. När upphandlingar genomförs med tydliga och uppföljbara
kvalitetskrav är en mångfald av leverantörer av skattefinansierade verksamheter inom t ex
skola, omsorg och vård mycket positiv. Oavsett vem som levererar tjänsterna skall de leverera
tjänster i linje med fastställda kvalitetskrav. Mångfalden och konkurrensen driver fram
effektivare verksamheter och stimulerar till kreativitet inom givna ramar. Det är rimligt att
icke offentliga tjänsteproducenter skall avsätta ekonomiska medel som kan aktiveras om
verksamheten får en period av dålig lönsamhet eller försätts i konkurs. Inte minst den
omtalade konkursen av JB Education talar sitt tydliga språk för oss som vill försvara
alternativa producenter av offentligt finansierade tjänster. Rimligheten är också kopplad till
att det offentliga enligt lag är tvungen att lösa problemen om de uppstår och då bör det finnas
ekonomiska medel för att lösa uppgiften. Det är rimligt att medel, för att driva verksamheten
med betydande underskott under ett verksamhetsår, skall reserveras och garanteras via
borgensåtaganden. Det är rimligt att medel, när en verksamhet genererar vinst, fonderas för att
kunna aktiveras under förlustår. Förutom att det är rimligt med en liknande konstruktion
innebär också detta att eventuella vinstmedel under en längre period blir kvar inom
verksamheten. Det innebär också att icke offentliga producenter av skattefinansierade tjänster
får ta en risk liknande övriga företagare där inte det offentliga är en garant för producerade
tjänster. http://www.dn.se/ledare/huvudledare/konkurs-utan-moral
http://www.dn.se/ekonomi/jb-education-gar-i-konkurs/ Mot bakgrund av ovanstående yrkar
jag att:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet grundligt utreder följande förslag: - Införandet av krav på
någon form av resultatutjämningsfond för verksamheter som helt eller i
huvudsak finansieras av skattemedel. - Alla icke offentliga leverantörer av
offentligt lagstiftade samhällstjänster skall avsätta rimliga vinstmedel för att
klara driftkostnader under perioder med förluster och därmed minska risken för
berörda invånare och att skattekollektivet tvingas stå för stora
omställningskostnader i samband med en konkurs. - Att ett rimligt antal år skall
erbjudas för att bygga upp fonderade medel så att inte denna avsättning hindrar
småföretagare och ideella organisationer från att erbjuda sina tjänster till det
offentliga. - Att avsatta medel till del får utnyttjas för kompetensutveckling av
verksamhetens pedagogiska, omvårdande och vårdande personal.
Stefan Hanna - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Kretsstyrelsens yttrande Kretsstyrelsen för Centerpartiet Uppsala kommunkrets föreslår
stämman besluta: att bifalla motionen i sin helhet att vidaresända motionen till
distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets partistämma Hanna Wagenius
yrkade på avslag av motionen i sin helhet Kretsstämmans beslut: att bifalla
kretsstyrelsens förslag till beslut Reservationer: Isabella Carneström Edman,
Olle Romlin, Tobias Samuelsson, Gustaf Svenungsson och Hanna Wagenius
reserverade sig till förmån för avslag av motionen i sin helhet.
Distriktsstyrelsens yttrande Yttrande över motion ang Nya modeller för
effektivisering – belöna välfärdsteknologi som förbättrar produktivitet och
kvalitet, motion ang Definiera vad det är som skall ingå i det offentliga
åtagandet inom sjukvården och omsorgen, motion ang Möjliggör privat
finansiering där det är lämpligt, motion ang Utökad hälsovård för alla över 65,
motion ang Gör det möjligt för företag att göra avdrag för CSR-arbete, motion
ang En sammanhållen vård för äldre, motion ang Förbättrad vård och omsorg i
hemmet, motion ang Erbjud förebyggande hälsosamtal för alla 40-, 50- och 60åringar och motion ang Krav på någon form av resultatutjämningsfond för
verksamheter som helt eller i huvudsak finansieras av skattemedel.
Inledningsavsnittet uttrycker Centerpartiets ideologi. Och de olika motionerna
speglar framtiden och hur alla äldre ska känna trygghet och veta att de får
skötsel och omvårdnad. Den tekniska utvecklingen måste bättre tas till vara och
självständighet och valfrihet är självklara. Det gäller att tänka på det långsiktiga
målet och starta processen redan nu. Finansieringen är en viktig fråga och den
måste beaktas. Centerpartiets partistyrelse har tillsatt flera utredningar i syfte att
se framåt och skapa ny framåtsyftande centerpolitik. ”Välfärdsfrågor – inklusive
socialpolitik och socialförsäkringsfrågor” är en av gruppernas tema. Solveig
Zander leder gruppen och förslagen ska ha kommit partistyrelsen till handa i
slutet av maj. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta att bifalla
motionernas syfte att överlämna dem till Välfärdsgruppen att överlämna dem till
partistämman Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens
förslag bifalla motionernas syfte, att överlämna dem till Välfärdsgruppen samt
att överlämna dem till partistämman.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Förbättra finansieringen för småföretag - Motion 1.27
Behandlas av kommitté nr: 1
För arbetsmöjligheter och välfärd är det viktigt att våra många småföretag ges goda
möjligheter till finansiering. Kommersiella banker och Almi med mikrolån är en möjlighet.
Ändå upplever många småföretagare att det är svårt få till en fullgod finansiering. Därför
föreslår Centerpartiets kommunkrets i Töreboda:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet föreslår förbättringar för småföretagens finansiering
Allan Jakobsson - Töreboda, Karl-Johan Gustafsson - Töreboda
Yttrande från krets/distrikt:
Motionerna tar upp grundläggande faktorer för jobb och företagande på landsbygden, vilket är
förutsättningen för landsbygdsutveckling. Stora delar av vårt land har inte
godtagbar teknik i form av fiber och inte heller mobiltäckning. Här måste det
ske en ständig förbättring med statliga resurser. Finansiering av
företagsutveckling för små företag i förändring, är en ständig problemställning.
Staten kan via ALMI företagspartner vara en lösning, för att företag ska kunna
utvecklas. Tyvärr används också ALMI som ett skäl för etablerade banker att
inte ge lån, utan man hänvisar företagare istället till ALMI. Därför är det viktigt
att regelförenklingar och skattelättnader för småföretag fortsätter, samt att staten
tar sitt ansvar mot småföretagare genom detta. Dessutom behöver systemen med
att ”starta eget”- ersättningar utvecklas. Att ge bra förutsättningar för bärkraftiga
små och medelstora företag, borde göra att banker blir mer intresserade av att
finansiera olika verksamheter. Distriktsstyrelsen förslår stämman besluta att
motionen anses besvarad. Att motionen jämte yttrande sänds vidare till
partistämman i Falun 2015. Distriktsstämman beslutar att motionen anses
besvarad att motionen jämte yttrande sänds vidare till Centerpartiets
partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ett hållbart flexibelt arbetsliv - Motion 1.28
Behandlas av kommitté nr: 2
BAKGRUND 2007 infördes allmän visstidsanställning i Sverige med följd att man kan
anställas på i stort sett hur kort tid som helst, trots att behovet och finansieringen finns över
längre tid. Man kan anställas en gång varje vecka t ex. Det finns andra avarter som
rapporteras t ex att man ska vara tillgänglig och kunna svara på sms inom kort tidsrymd, trots
att man enbart har lön när man blir inkallad att jobba. Olika allmänna visstidsanställningar
kan staplas på varandra under många år. Ungdomar, invandrare och andra som etablerar sig
på arbetsmarknaden drabbas främst av detta oskick. Sverige kritiseras av EU för mängden
osäkra anställningar som används för mer eller mindre kreativt staplande. Grunden är ju
arbetsgivares rädsla för lasade anställda, dvs. Lagen om anställnings-skydd. Inte minst
offentlig sektor använder sig av allmän visstidsanställning på detta sätt, och så fort lasning
närmar sig blir den anställde friställd och ny medarbetare plockas in. Detta är inte hållbar
arbetsmarknad, inte heller hållbar ekonomi i längden och absolut inte hållbar hälsa eller
humant. Hur ska våra ungdomar och andra som trampar otåligt för att få fäste på
arbetsmarknaden kunna få tilltro till systemet och myndigheter? De kan ju inte göra en budget
eller beräkna sin inkomst, de kan inte teckna avtal, abonnemang, ta lån eller hyra en lägenhet
mm. FÖRSLAG Centerpartiet har drivit uppluckring av LAS, vilket är bra, men tyvärr inte
fått gehör i hela Alliansen. Den frågan utgår jag ifrån att vi driver vidare som enskilt parti.
Den är grunden för en lösning på hållbar arbetsmarknad. Allmän visstidsanställning och andra
tillfälliga anställningsformer ska inte kunna staplas på varandra i åratal utan att en person får
en tryggare tillsvidareanställning. Reglerna måste ses över så att det inte går att hitta kryphål
som arbetsgivare och därigenom stapla vidare över satt tidsgräns. Vidare kan det inte vara
meningen att man ska anställa folk på så lösa boliner att det egentligen behövs ett avtal per
vecka, trots ett års behov och känd finansiering. Inte heller att man ska vara rädd för att missa
telefonpåringning och därmed jobb den dagen. Det är en sak om man ingår in en resurspool
och kan bli inringd tidigt på morgonen som sjukvikarie, men när arbetsgivare använder denna
metod som dragspel för att slippa anställa på riktigt och hålla folk med jobb kontinuerligt, då
är det hälsovådligt och kränkande. Centerpartiet är varmt – här är ett angeläget område att
visa det i handling! Britt-Louise Berndtsson Älmeboda CK Gudrun Holmberg CK Ingeborg
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiets riksdagsgrupp omgående tar initiativ till en översyn hur
allmän visstidsanställning missbrukas.
2.
att Centerpartiet skyndsamt verkar för tryggare villkor i arbetslivet för dem som
etablerar sig.
Britt-Louise Berndtsson - Tingsryd, Gudrun Holmberg - Växjö
Yttrande från krets/distrikt:
Motionärerna lyfter fram ett viktigt och komplext område. Centerpartiet eftersträvar lösningar
på arbetsmarknaden som ger möjlighet för såväl arbetstagare som
arbetsgivare/företagare att kunna utvecklas. Det bygger på en ömsesidig respekt
för de regelverk som arbetsmarknadens parter arbetat fram och självklart också
en respekt för lagstiftningen. För rigida regler kan leda till att företag inte kan
anställa personal enligt de förutsättningar som branschen har. Det blir extra
tydligt när det gäller säsongsbetonad verksamhet eller verksamhet med tydliga
hög-respektive lågsäsonger. Då måste det finnas flexibilitet i
anställningsformen. Å andra sidan måste arbetstagarna få drägliga och
förutsägbara villkor i sina anställningsvillkor. Det kan finnas skäl till en översyn
av allmän visstidsanställning, med syfte att stärka båda parters (arbetstagare och
arbetsgivare) möjlighet till anställning.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Arbetsgivaravgiften för unga - Motion 1.29
Behandlas av kommitté nr: 1
Att bekämpa ungdomsarbetslösheten ska tillhöra ett av politikens mest prioriterade områden.
När Alliansregeringen 2007 införde systemet med generellt rabatterade arbetsgivaravgifter för
unga var flera expertmyndigheter däribland IFAU och Finanspolitiska rådet tveksamma till
effekten och om metoden var ekonomiskt försvarbar . IFAU konstaterade att antalet
genererade jobb förväntas bli alldeles för få och varje nytt jobb beräknas kosta ca 1,5
miljoner. Jag konstaterar att det bara är Svenskt Näringsliv och Alliansen som är odelat
positiva till metoden. Den sektor som omfattas är servicesektorn och exempel är handel,
restaurang, turism, kommuner (hemtjänst, personliga assistenter, undersköterskor). Flertalet
jobb inom denna sektor dominerades redan innan reformen av ungdomar. Jobben kräver ingen
vidare yrkesutbildning utöver gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar. Ungdomar
efterfrågas och passar väl in på denna arbetsmarknad och för många ungdomar är det en bra
språngbräda för framtida vidareutbildning till andra yrken. Ungdomsarbetslösheten ligger
trots reformen kvar på en fortsatt alltför hög nivå. Handels undersökning om effekterna av de
sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln visar att andelen unga i de åldersgrupper som
subventionerats minskat från mellan 2007 och 2014. I detaljhandel har minskning skett från
44,1 till 42,3 % och i partihandel från 28,3 till 21,2 %. Svenskt Näringsliv säger däremot att
reformen haft effekt. Jag fäster mindre vikt vid undersökningar gjorda av Svenskt Näringsliv
och Handels eftersom det kan vara partsinlagor och kan innehålla politiska
ställningstaganden. Undersökningen från Handels styrker ändå uppfattningar från IFAU och
professor Lars Calmfors som uttryckt att "sänkta arbetsgivaravgifter för unga är i bästa fall ett
dyrt sätt att öka sysselsättningen i värsta fall en verkningslös åtgärd". Jag menar att det är
duktiga ungdomar som klarat gymnasieskolan som får jobb inom servicesektorn. De får jobb
alldeles oavsett subventionering av arbetsgivaravgiften. Jag tror inte att till exempel handel,
restaurang, kommuner med flera anställer fler än nödvändigt bara för att arbetsgivaravgiften
är lägre. Istället behövs framförallt riktade åtgärder speciellt mot de ungdomar som inte klarat
gymnasieskolan. Alternativt kan premiering av arbetsgivare ske om de anställer en
långtidsarbetslös ungdom. Det kan inte vara optimalt att subventionera en hel sektor utan krav
på någon prestation från arbetsgivarens sida. Den årliga kostnaden 18 miljarder är alldeles för
hög i förhållande till antalet genererade jobb. Dyr blir den för att alla ungdomars jobb
subventioneras. Ett alternativ kan vara att stötta nystartade företag genom att exempelvis
tidsbegränsa rabattering av avgift/skatter för unga. I detta sammanhang är det viktigt att
beakta och undvika snedvriden konkurrens. Bästa hälsningar Dag Boborg
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att mot bakgrund av ovan anföra i motionen anhåller jag att partistyrelsen ser
över partilinjen i frågan om arbetsgivaravgiften för unga.
2.
att mot bakgrund av att ungdomsarbetslösheten är en angelägen fråga både för
opposition och regering bör dialog inledas med regeringen i frågan.
Dag Boborg - Vetlanda
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Heltid som norm - Motion 1.30
Behandlas av kommitté nr: 2
Enligt SCB arbetar 30 procent av alla yrkesverksamma kvinnor i Sverige deltid - jämfört med
bara 11 procent av männen enligt SCB. Av de privatanställda arbetarna arbetar över 45
procent av kvinnorna och 15 procent av männen deltid. Ofrivillig deltid är vanlig och drabbar
kvinnodominerade branscher i betydligt högre grad än mansdominerade branscher. Till och
med inom handeln lyckas den mansdominerade handeln erbjuda männen heltidstjänster
medan den kvinnodominerade handeln erbjuder fler deltids- eller timanställningar. När
kvinnan förvärvsarbetar mindre än mannen, ter det sig naturligt att hon gör det mesta av
hushållsarbetet, som inte ger varken lön eller pensionspoäng. En stor anledning till varför
kvinnan i genomsnitt enbart har 66 procent av mannens genomsnittspension. Vi måste
utjämna orättvisorna mellan kvinnor och män under de år som pensionen tjänas in. Här
handlar det bland annat om att kommuner och landsting måste ta sitt ansvar som arbetsgivare
för jämställda löner och rätten till heltid. Här behövs också en jämställd föräldrapolitik, så att
ansvar för barn och hemarbete fördelas på ett rättvist sätt. När kvinnors inkomster dessutom är
lägre än hennes man, ter det sig ”naturligt” att hon tar ut större delen av föräldraledigheten för
att familjen inte ska tappa inkomster. Det måste till en politisk förändring för att utjämna
dagens skillnader.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet verkar för att heltid ska vara norm, deltid en möjlighet, och att
kommuner, landsting och regioner ska organisera sitt arbete så att fler ges
möjlighet att arbeta heltid
2.
att Centerpartiets företrädare i kommuner, landsting och regioner ska ha en
tydlig målsättning för att fler ska få rätt till önskad arbetstidsgrad.
Solveig Granberg - Umeå
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Tillväxtfrämjande skattelagstiftning - Motion 1.31
Behandlas av kommitté nr: 2
TSS-metoden - en introduktion till en ny Tillväxtfrämjande skattelagstiftning för
småföretagare - ett nytt, starkt utvecklingspolitiskt instrument för ökad tillväxt i Sverige med
fokus på småföretagare. - TSS-metoden bygger på den befintliga skattelagstiftningen och
består av ytterst få, lätt förståeliga element. Den syftar till att snabba upp kapitaltillväxten för
småföretag och förväntas ge en ökad hållbar tillväxt och handlingskraft. Den motverkar bl a
svartjobb, en marknad som idag beräknas omsätta 120 miljarder kronor per år, en förlust för
staten med 65-70 miljarder. TSS-metoden kostar inte staten några pengar eftersom delar av
det befintliga företagsstödet kan räknas bort, motsvarande det skattebortfall som initialt
uppstår. Något nollsummespel är det ändå inte frågan om eftersom jag räknar med att de
synergieffekter som uppstår kommer att generera ökade skatteintäkter för både stat, landsting
och kommun. TSS-metoden riktar sig till vinstgivande, sunda, starka småföretag med en
potentiell tillväxtkurva - endast företag med en dokumenterad vinst av signifikant storlek
kommer att ha nytta av detta förslag. Metoden blir m a o inte någon räddningsplanka för
nolldeklaranter, förlustbolag eller andra tvivelaktiga företag. Metoden stimulerar till
nyföretagande och är direkt lämpad för unga, nystartade företagare, för kvinnor, för
invandrare, dvs personer som saknar etablerade relationer till traditionella låneinstitut.
Eftersom den ger småföretagaren en ekonomisk buffert kommer ungdomsarbetslösheten att
minska – vem motsätter sig det? Syftet är att få fler starka småföretag i Sverige och att skapa
flera arbetstillfällen. Fler arbetstillfällen ger en ökad tillväxt och en bättre välfärd. TSSmetoden stärker vårt näringsliv utifrån dess egen förmåga och minskar beroendet av bidrag
och extern finansiering. TSS-metoden består av följande enkla beståndsdelar: 1. Företaget får
dra av 6 basbelopp samt ytterligare 20 % från årets vinst. Endast 10 miljoner av årets vinst får
bli föremål för denna typ av skattereduktion. Den övre gränsen är högt satt för att företaget
inte ska ”slå i taket” ehuru mycket få småföretag kommer upp i denna vinstmarginal. 2.
Företagaren måste ta ut lägst 6 basbelopp som reguljär lön innan årets vinst räknas fram, detta
för att säkerställa att inbetalningar för sjukkassa och pension etc. sker i vanlig ordning. 3. Inga
regler för fonderingar, inga särskilda anvisningar, företaget förfogar fritt över de medel som
genereras inom dess verksamhet, dock sätts en övre gräns för avsättning till kapital till 50
basbelopp. 4. Kapital som löpande inte använts inom tio år återförs till beskattning. 5. TSSmetoden är applicerbar på alla företag med verksamhet och säte i Sverige och är avsedd att
gynna företagets kapitalbildning, ej dess ägare. 6. En generalklausul för TSS-metodens
andemening styr och lagför personer som åsidosätter denna. Mot denna bakgrund föreslår
undertecknade att:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Uppdra till partistyrelsen att utreda konsekvenser och möjligheter att föreslå
TSS metoden att ingå i en tillväxtvänlig politik för svenska småföretag.
carola liden - Luleå
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ett hållbart längre yrkesliv - Motion 1.32
Behandlas av kommitté nr: 2
Ett längre hållbart yrkesliv tryggar vår välfärd. Vi säger idag att dagens 70 åringar är lika
”gamla” som sina föräldrar när de var 50. Vi borde kunna ha ett mycket längre aktivt yrkesliv.
MEN villkoren måste till vissa delar förändras. Det handlar om stelbenta avtal men också om
en attityd att man inte kan gå ”ner i lön” när man blir äldre och därmed få ett mindre
ansträngande och pressande jobb. Avtal som säger att efter 67 sparkas du ut och att du ska
jobba heltid för att få vara kvar efter 65 år. De offentliga arbetsplatserna synes vara mest
stelbenta.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att se över avtalsreglerna för det offentliga så att det finns möjlighet att arbeta
kvar efter 65 efter sin vilja och förmåga
2.
att arbetar med attityden att löner alltid ska höjas med ålder. Det är Ok att gå
ner.
Agneta Åkerberg - Falkenbergs
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Uppfinnarersättning för nya innovativa företag - Motion 1.33
Behandlas av kommitté nr: 2
Innan jag tog initiativet till att skriva den här motionen har jag först varit i kontakt med
Sveriges Ingenjörer, PTK och kollat med Centerpartiet om vad som är i görningen runt den
här frågan. Jag fick då rekommendationen att skriva en motion. De tio största börsbolagen har
sedan år 2000 minskat sina anställda från 175 000 till 125 000 (Edman, 2015), det är nästan
30 %. Det är tydligt att det i dessa företag inte skapas nya jobb i Sverige, snarare försvinner.
En stor del av Sveriges högutbildade ingenjörer är ändå sysselsatta i den grupp av företag som
dessa tio företag tillhör. Sverige har tillsammans med Irland Europas sämsta
uppfinnarersättning (Peberdy & Strowel, 2009/2010). En anledning till det, skulle kunna vara
den dispositiva lagen (1949:345) och uppfinnaravtalet mellan PTK och företagen (ARM,
1949) (PTK, 1995). Ovanstående lag är inte tvingande. Den är dessutom mycket godtyckligt
formulerad. Som forskare och uppfinnare har jag fått uppleva att ersättningar för patent som
anställd i stora bolag är försvinnande liten, även fast det finns både prejudikat och att
uppfinnaravtalet inte säger så. Det är inte helt ovanligt att en uppfinning genererar vinster på
upp emot en miljard, 1 000 000 000. Den ersättning uppfinnaren får för det är ofta runt 20 000
SEK i två omgångar, dvs. ca. 40 000. Sen ska det beskattas med 50 %, uppfinnarna ligger ofta
på marginalskattenivå. Kvar blir då 20 000 SEK. Det finns gott om innovativa forskare och
ingenjörer i Sverige. Det har jag sett under mina fem år som anställd på forskningsenheten i
ett stort internationellt svenskt företag. Sverige skulle dock kunna få ut så mycket mer av
dessa människors kreativitet. Det finns några viktiga systemfel som jag anser medför att deras
kreativitet i för låg utsträckning leder till nya patent och arbeten. Sveriges uppfinnarersättning
reglerades, fram till dess uppsägning i december 2014, i ett avtal mellan PTK och företagen.
Avtalet sades upp av PTK, på grund av att det inte fick den tillämpning som man hade önskat.
Uppfinnaravtalet är också intimt förknippat med den dispositiva lagen (1949:345). Mycket av
skrivningen i uppfinnaravtalet var direkta citat från ovanstående lag. I uppfinnaravtalet finns
en del mycket lösa skrivningar. Ett exempel på de lösa skrivningarna är ”ersättningar ska
delas ut i positiv anda och ha med i bedömningen att uppmuntra uppfinningar och den
anställdes anseende”, läs lön eller formell befattning. Tyvärr fungerar det inte på det viset,
utan arbetsgivaren tolkar det i princip alltid som att i den anställdes arbetsuppgifter ingår det
att skapa nyheter, oavsett anseende, dvs. lön. Något bättre är det för dem med en högre
formell ställning, men det sållas många duktiga uppfinnare på vägen. Oftast kommer endast
schablonersättningen på några få tiotusentals kronor att betalas ut, om ens det, trots att den
schablonersättningen inte ska ses som den slutgiltiga ersättningen. En bakgrundshistoria Den
nyutexaminerade civilingenjören eller doktorn, låt oss kalla han eller hon för ingenjören,
börjar sitt första arbete i ett stort väletablerat företag. Ingenjören börjar på en mer generell
tjänst och får göra olika sysslor för att få en överblick över hela verksamheten. Ingenjören
visar särskild fallenhet för ett visst område och sätts parallellt med en senior ingenjör eller
specialist inom det området. Den seniora ingenjören har ofta haft sitt specialområde under
lång tid och har sina invanda tankemönster och problemlösningssätt. Den nyutexaminerade
ingenjören å andra sidan kommer med en helt ny utbildning, med de senaste forskarrönen
inom sitt specialområde. Talangfulla nyutexaminerade ingenjörer kommer också ofta snabbt
med nya idéer som leder eller kan leda till nya patenterbara uppfinningar. Det är här
svårigheterna börjar. Beroende på inom vilket område ingenjören är specialiserad, kommer
ingenjörens idéer att leda fram till produkt- eller processpatent. Inom processpatent finns det
ytterligare utmaningar jämfört med produktpatent. Låt oss starta med produktpatent. För det
första vet ingenjören ofta väldigt lite, eller ingenting om patent när han eller hon börjar jobba.
När ingenjören kommer med sin första patenterbara idé har ingenjören ingen aning om att den
är patenterbar eller inte. Och är den patenterbar vet ingenjören ingenting om potentialen i
idén, dvs. hur stora inkomster den kan tänkas generera. Som forskande eller
produktutvecklande ingenjör står det mer eller mindre alltid inskrivet i ingenjörens
anställningsavtal att det ingår i ingenjörens tjänst att komma med idéer som eventuellt kan
komma att patenteras. Oavsett om det ingår i ingenjörens uppgifter eller inte, ska det alltid
utgå en ersättning om processen/produkten patenteras eller skulle kunna patenteras. Det här är
den bit som är bäst reglerad och kommunicerad ute på företagen, även om unga oerfarna
ingenjörer ofta går miste om även denna ersättning. Den här ersättningen kallas också ofta
schablonersättning och är relaterad till om uppfinningen faller under A, B eller C-uppfinning.
Schablonersättningen är ofta, som redan nämnts ovan, på några tiotusentals kronor och
skattepliktig. Vad de flesta inte vet är att schablonersättningen inte är någon fullständig
ersättning, utan en tidig ersättning som ska ge ingenjören en ersättning tidigt i processen, då
patent ofta är en långsam och utdragen process. Här drar storföretagen nytta av sin ställning
gentemot den ofta orutinerade ingenjören. Ingenjören har ingen erfarenhet av den här typen av
förhandlingar, medan storföretaget har många tiotals år, eller till och med hundratals års
erfarenhet. Företaget börjar med att säga att det ingår i ingenjörens arbetsuppgifter. Om nu
ingenjören står på sig kan ingenjören efter vissa ansträngningar få schablonersättningen. Där
slutar det ofta. Här visar sig den snedvridna maktbalansen särskilt tydligt. Ingenjören ska
alltså först utveckla sin idé, med företagets resurser, för att visa att uppfinningen fungerar som
det är tänkt. Det bör poängteras att så länge som ingenjören inte har använt något av
företagets resurser är idén ingenjörens egendom. Företaget driver också ofta på ingenjörerna
under denna process att utveckla idén, utan att upplysa om att så fort de börjar använda
företagets resurser, så förlorar de rätten att kommersialisera idén. När sedan uppfinningen
fungerar och man har bestämt sig för att patentera den, är det alltså företaget som äger rätten
att kommersialisera den och sitter på hela makten. Om nu idéen är patenterbar ska
schablonersättningen falla ut, oavsett om företaget väljer att patentera eller ej. För det första
ska nu ingenjören påkalla en utredning för att utreda om idén är patenterbar eller inte.
Utredningen kostar pengar och kommer eventuellt att leda till att företaget kommer att få
betala ännu mer pengar till ingenjören. Det finns alltså ett mycket svalt intresse för företaget
att göra den här utredningen. Än värre är det när det handlar om processpatent, då seden har
varit att bevara hemligheten, snarare än att patentera. När sedan processen eller produkten är
patenterad ska det alltså utredas om uppfinningen är av extraordinär karaktär och har
genererat särskilda inkomster, eller fördelar. På lägre nivå i organisationerna finns en jargong
att generellt alltid avslå alla ansprå, med motiveringen, -Du har fått din uppfinnarersättning
och att det ingår i dina arbetsuppgifter. Här vet också företaget om den mycket lösa
skrivningen som finns i lagen, där det står att det ska ske i positiv anda, alltså inte klart
definierat på något sätt. Företaget har den anställdes beroendeställning att utnyttja, och det
krävs mycket kurage av ingenjören att gå längre i den här kedjan, trots att det skulle gå
mycket bra att reglera det här via royaltyavtal. Men viljan finns helt enkelt inte. I tidningen
Ingenjören, finns en artikel om två teknologer som genom Sveriges Ingenjörer stämmer Volvo
Personvagnar på 17,4 miljoner kronor. De fick en schablonersättning på 122 106 kronor var
(Obminska, 2014). Det finns massor att säga och göra inom det här, men det behövs mer
djuplodande utredningar för att få fram bättre verktyg, dels genom lagar och information om
vilken rätt ingenjören egentligen har och bör ha. Varför jag tror att det här skulle kunna vara
en Centerfråga, är för att det finns många duktiga uppfinnare ute på de stora företagen. Om de
skulle få en bättre ersättning för sina uppfinningar, tror jag att många av dem skulle kunna
tänka sig att starta nya företag runt andra innovationer. En uppfinnare har sällan bara en idé.
Men uppfinnare på stora företag har ofta idéer av mer avancerad karaktär, läs dyrare att
utveckla. Att en uppfinnare som har stått för idén till ett patent som har genererat 1 miljard
belönas med några miljoner SEK. tycker inte jag är kontroversiellt, måhända stora
internationella arbetsgivare. Men hellre ägg i flera korgar än i en tänker jag som sann
Centerpartist. Uppfinnarersättningen skulle också kunna vara större om uppfinnaren väljer att
starta ett nytt företag, för att ytterligare premiera en breddning av företagen i Sverige.
Referenser ARM, A. (den 18 06 1949). Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar. Sweden. Edman, M. (den 16 april 2015). De fyller utrymmet när industrin
överger landet . Dagens Smhälle. Obminska, A. (den 20 februari 2014). Sveriges Ingenjörer
stämmer Volvo. Ingenjören. Peberdy, A., & Strowel, A. (2009/2010). Employee´s rights to
compensation for investigations - a European perspectiv. Life Sciences. PTK, S. N. (1995).
Uppfinnaravtal Rätten tillarbetstagares uppfinningar.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att lagen (1949:345), som reglerar rätten till arbetstagaren uppfinningar
granskas noggrant och skrivs om, så att den ger ingenjören en mer jämbördig
ställning gentemot storföretaget. Att den är dispositiv bör också ifrågasättas, då
den positiva viljan inte har uppvisats från företagen.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
att lagen på något vis gör det möjligt för uppfinnaren, då den som äger rätten att
kommersialisera utkomsten av patentet har bettet sig uppenbart bedrägligt, att få
tillbaka rätten till kommersialiseringen, eller del av den.
att uppfinnarersättningen korrigeras, så att den på något sätt, får ett angivet
minimital, för att skrivningen ska bli mer tydlig, och att det där klart framgår att
schablonersättningen inte är en slutreglering. Kanske behöver någon typ av
obligatorisk
att uppfinnarersättningen korrigeras, för att stimulera specialisttalanger på
storföretag att fortsätta på den banan.
att uppfinnarersättningen korrigeras, så att den stimulerar specialister och
uppfinnare att dela med sig av sina idéer. Pengar är i sig inte ett incitament, men
motsatsen, dvs. att de företag de är sysselsatta i kan tjäna miljardbelopp på något
som idé
att uppfinnarersättningen korrigeras på ett sådant sätt att det stimulerar till nya
framtida storföretag, genom att uppfinnare och specialister ges möjlighet att
starta nya företag och anställa de kompetenser de i regel själva saknar såsom
försäljning,
att uppfinnarersättningen korrigeras, så att den kompenserar för den mer
långsamma löneutveckling som specialister har, då de måste stanna i sin roll,
annars blir de inte specialister.
att uppfinnarersättningen korrigeras, så att den stimulerar till produktion i
Sverige. Det skulle kunna vara med någon ytterligare reglering, så att någon typ
av förskottsutbetalning måste göras om produktion flyttas utomlands, dels för att
det blir sv
att uppfinnarersättningen korrigeras på ett sådant sätt att uppfinnare snarare
väljer Sverige för att verka i. I dagsläget ligger som sagt Sverige tillsammans
med Irland i botten vad det gäller ersättning för uppfinningar.
Joakim Nordström - Hedemora
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Finansiell service i Sverige - Motion 1.34
Behandlas av kommitté nr: 1
Landsbygd, mindre tätort och städer drabbas alltmer av sämre finansiell service vilket medför
att urbaniseringen påskyndas. För att motverka detta behöver det finnas möjlighet att bo och
verka i hela Sverige. Det är många som idag har svårt att få startkapital om de vill starta upp
ett företag eller få lån om ett företag vill utveckla sin rörelse och anställa fler, enskilda som
inte kan få lån om de vill bygga hus utanför tätorten men även i mindre tätorter uppstår
problemet när banker och olika låneinstitut väljer att inte investera i mindre orter. För att man
ska kunna använda sig av en del av den finansiella servicen krävs det att den nya tekniken
fungerar och det är långt ifrån överallt i Sverige som den fungerar tillfredsställande. För att
minska urbaniseringen, få fler företag att våga satsa och kunna utvecklas på landsbygden och
få fler som kan bosätta sig utanför de större tätorterna krävs finansiell service,
tillfredsställande teknik och kapital.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet arbetar för att utveckla en landsbygdssäkrad finansiell service
med möjlighet till kapital för att minska urbaniseringen och möjliggöra att hela
Sverige ska kunna leva och utvecklas.
Wanja Wallemyr - Falköping
Yttrande från krets/distrikt:
Centerpartiet i Falköping föreslår att motionen bifalls. att motionen sänds vidare till
Centerpartiet i Skaraborgs distriktsstämma i Saleby 2015. Distriktsstyrelsens
yttrande: Motionerna tar upp grundläggande faktorer för jobb och företagande
på landsbygden vilket är förutsättningen för landsbygdsutveckling. Stora delar
av vårt land har inte godtagbar teknik i form av fiber och inte heller mobilt. Här
måste staten ta ett större ansvar. Detsamma gäller förutsättningar för
finansiering vid nyetableringar av företag och utveckling av befintliga företag på
landsbygden. Detta i linje med det som Centerpartiet står för. Distriktet förslår
stämman att motionen bifalls att motionen sänds vidare till Centerpartiets
partistämma 2015. Distriktsstämman beslutar att motionen bifalls att motionen
jämte yttrande sänds vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Arbetsförmedlingen - Motion 1.35
Behandlas av kommitté nr: 1
Under lång tid nu har debatten ilandet handlat om hur det ska skapas fler jobb i Sverige. Inom
Centerpartiet har man som en del av detta drivit frågan om en flexiblare arbetsmarknad och ett
förenklat system för företag att anställa.
Mycket resurser i landet går till Arbetsförmedlingen, men man glömmer lätt att det inte är på
arbetsfördelningen som jobben skapas, utan i samhället och i de små och medelstora
företagen. Även många enskilda företag, ekonomiska föreningar eller privat personer skulle
då och då hjälp under kortare tid, men då det är krångligt och dyrt väljer man att klara jobbet
själv, eller anställer folk svart. Ett förfarande som varken statskassan eller den arbetslösa
tjänar på.
Förr kunde man gå ner till sin lokala arbetsförmedlare och titta på en anslagstavla där
företagare kunde sätta upp en lapp när man snabbt behövt anställa någon för kortare, ofta
okvalificerade arbeten. Samma dag som man kom till förmedlingen kunde man ha ett
tillfälligt arbete eller snabbt hoppa in där det akut saknades folk.
Idag driver vi en politik som syftar till att alla skal ha ett heltidsjobb på tillsvidarebasis. Detta
funkar för de flesta, men är ytterst in flexibel i ett samhälle där allt surrar fortare och fortare,
och där många jobbar i projekt eller kortare förordningar.
Mitt förslag vänder sig till småföretag, enskilda firmor, ekonomiska föreningar och privat
personer som under kortare tid (upp till t.ex. 3 dagar) behöver anställa någon för enklare
arbetsuppgifter. Det skulle kunna vara för snöskottning, hjälpa till att sätta upp en utställning,
packa upp en leverans eller liknande. Arbeten där man normalt inte finner behov av att
anställa, men ändå är i behov av extra händer.
Förslaget vänder sig INTE till större företag, kommuner eller statliga verksamheter. Dessa har
ofta rutiner och organisation att lösa detta ändå.
Mitt förslag är att man låter arbetsförmedlingen samordna sitt datorsystem med skatteverket
datorsystem. Här går arbetsförmedlingen in och är den digitala arbetsgivaren och den som ska
ta ett tillfälligt arbete måste vara registrerad både på skatteverk och på arbetsförmedlingen.
Genom inlogg, t.ex. E-legitimation kan den tillfälliga arbetsgivare, alltså privatpersonen,
småföretagaren eller likande, registrera hen ska anställa. Genom enkla digitala blanketter
skriver man in timmar man ska arbeta, den anställdes personnummer och vad arbetet ska
innehålla.
Datorn räknar sedan ut vad arbetsgivaren ska betala i skatt och sociala avgifter och skickar
detta som e-faktura till den som behöver arbetare. Enkel och smidigt. Eftersom
arbetsförmedlingen är den digitala arbetsgivaren behövs inga särskilda blanketter eller annat
administrativt hinder.
Om arbetsförmedlingen lägger ut alla dessa jobb på en digital anslagstavla, så blir i praktiken
arbetsförmedlingen just det den är satt att vara; en myndighet som förmedlar och till viss del
skapar arbeten.
Kommer detta att skapa många jobb?
Antagligen inte, men det kan om man använder det rätt betydligt minska arbetslöshetsdagarna
för många arbetsföra människor. Det kommer också att ge fler chansen att visa vad de går för
och på det sättet öka deras möjlighet till riktigt jobb. Det kommer nog också att ge statskassan
några extra vita skattekronor.
Systemet kommer inte att kosta mycket att administrera och de pengar som behövs kan man
nog få fram genom att omorganisera några av de pengar som idag läggs på jobbcoacher.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet tar mitt förslag i beaktade som en del av en mer flexible och
enklare arbetsmarknad, och ser hur man rent praktiskt skulle kunna genomföra
det här konkreta förslaget.
2.
att se om annan samverkan kunde ske med arbetsförmedlingens om en mer
lokal aktör för småföretagare och enskilda näringsidkare.
Olof Lindqvist - Östra Göinge
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ränteavdrag - Motion 1.36
Behandlas av kommitté nr: 2
Privatpersoners allt högre belåningsgrad utgör en risk för den enskilde såväl som för
samhället. Nuvarande ordning med avdrag för räntekostnader uppmuntrar till ytterligare lån
vilket i dagens läge inte verkar rimligt. Vinsten för de fyra största bankerna i Sverige uppgick
förra året till nära 30 miljarder kr. Det råkar vara lika mycket som ränteavdragen är värda i
nuläget. I praktiken är avdraget en subvention till bankerna. Staten betalar en del av vad det
kostar att låna pengar, vilket gör att banken ges möjlighet att sälja mer lån.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att ränteavdraget i sin nuvarande form, där ränteutgifter kan kvittas mot
inkomster, avvecklas
David Hårsmar - Borås
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Resultat för miljön
Vattendirektivet - Motion 2.1
Behandlas av kommitté nr: 3
Nu pågår remissrunda av det nya åtgärdsprogrammet för vattendirektivet. Efter
vattenmyndigheternas förslag med omfattande åtgärder har oron hos oss lantbrukare växt.
Flertalet av vattenmyndigheternas åtgärdsförslag som påverkar jordbruket syftar att i första
hand reducera mängden fosfor. Det finns inget förslag avseende dagvatten, processvatten i
industrin. Inget om kväve, inget om hormonstörande medicinrester, tungmetaller eller annat
som inte hör hemma i våra vattendrag. Tror vattenmyndigheten att det enbart är jordbruket
som ska fixa samhällets miljöproblem? Självklart vill vi jobba för ett bättre vatten men det
blir problem med landsbygdsutveckling när så stora kostnader läggs på landsbygden. Men vi
vill göra det kostnadseffektivt och det måste vara högre tillförlitlighet i de data som ligger till
grund för åtgärderna. Vi vill se en konsekvensutredning av förslaget. Enligt miljöbalken
förskrivs en konsekvensanalys där kostnad respektive nytta ska kvantifieras.
Vattenmyndighetens företrädare betonar att deras roll är att föreslå nödvändiga åtgärder för att
uppnå det som definieras som god ekologisk vattenstatus. Ska vi nå god status i alla vatten
kommer det att kosta mycket pengar. Det finns dock en möjlighet att finansiera en lagstadgad
åtgärd via landsbygdsprogrammet. Även om medel tas ur landsbygdsprogrammet skulle det
bara innebär en omfördelning och andra områden skulle få stryka på foten. Medel som behövs
för att öka lantbrukarnas konkurrenskraft. Investeringsstöd mm behövs för att öka Sveriges
inhemska livsmedelsproduktion. Idag är det nere på 50% av självförsörjningsgrad. Dessa
förslag som nu är ute på remiss är tänkta att gälla såsom lag utan att passera lagstiftande
riksdag eller kommunala beslut. Detta är frågor som ytterst behöver upp på riksdagsnivå.
Vattenskyddsmyndigheten påstår att man enbart ger ”förslag” utan konsekvensanalys som
sedan myndigheter tar ställning till. Många åtgärder som bygger på gissningar och antagande
som saknar tillräcklig vetenskaplig grund. Men myndigheten som efter remissrundan lägger
fram det slutgiltiga förslaget är vattenmyndigheten. Ett förslag som inte går att överklaga. Jag
kan inte förstå hur man i en rättsstat som Sverige ens kan föreslå att man med tvingande regler
kan ta i anspråk mark utan ekonomisk ersättning.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att vattendirektivets åtgärdsförslag är ett för stor ingrepp i äganderätten och ska
därför behandlas i den parlamentariska demokratin dvs riksdagen.
2.
att enligt miljöbalken ska en konsekvensanalys tas fram där kostnad och nytta
ska kvantifieras.
Johnny Skytte - Kil
Yttrande från krets/distrikt:
Distriktsstyrelsen yttrande på motion från Kils centerkrets Förslaget för vattenförvaltningen
den kommande 6-årsperioden är som motionären beskriver, mycket
långtgående. För Värmland handlar det om åtgärder på framförallt landsbygden
för 3-4 miljarder kronor. Enbart för jordbruket handlar det om kostnader på 20