Motionerna i sin helhet

Motioner
Resultat för miljön
Vattendirektivet - Motion 2.1
Behandlas av kommitté nr: 3
Nu pågår remissrunda av det nya åtgärdsprogrammet för vattendirektivet. Efter
vattenmyndigheternas förslag med omfattande åtgärder har oron hos oss lantbrukare växt.
Flertalet av vattenmyndigheternas åtgärdsförslag som påverkar jordbruket syftar att i första
hand reducera mängden fosfor. Det finns inget förslag avseende dagvatten, processvatten i
industrin. Inget om kväve, inget om hormonstörande medicinrester, tungmetaller eller annat
som inte hör hemma i våra vattendrag. Tror vattenmyndigheten att det enbart är jordbruket
som ska fixa samhällets miljöproblem? Självklart vill vi jobba för ett bättre vatten men det
blir problem med landsbygdsutveckling när så stora kostnader läggs på landsbygden. Men vi
vill göra det kostnadseffektivt och det måste vara högre tillförlitlighet i de data som ligger till
grund för åtgärderna. Vi vill se en konsekvensutredning av förslaget. Enligt miljöbalken
förskrivs en konsekvensanalys där kostnad respektive nytta ska kvantifieras.
Vattenmyndighetens företrädare betonar att deras roll är att föreslå nödvändiga åtgärder för att
uppnå det som definieras som god ekologisk vattenstatus. Ska vi nå god status i alla vatten
kommer det att kosta mycket pengar. Det finns dock en möjlighet att finansiera en lagstadgad
åtgärd via landsbygdsprogrammet. Även om medel tas ur landsbygdsprogrammet skulle det
bara innebär en omfördelning och andra områden skulle få stryka på foten. Medel som behövs
för att öka lantbrukarnas konkurrenskraft. Investeringsstöd mm behövs för att öka Sveriges
inhemska livsmedelsproduktion. Idag är det nere på 50% av självförsörjningsgrad. Dessa
förslag som nu är ute på remiss är tänkta att gälla såsom lag utan att passera lagstiftande
riksdag eller kommunala beslut. Detta är frågor som ytterst behöver upp på riksdagsnivå.
Vattenskyddsmyndigheten påstår att man enbart ger ”förslag” utan konsekvensanalys som
sedan myndigheter tar ställning till. Många åtgärder som bygger på gissningar och antagande
som saknar tillräcklig vetenskaplig grund. Men myndigheten som efter remissrundan lägger
fram det slutgiltiga förslaget är vattenmyndigheten. Ett förslag som inte går att överklaga. Jag
kan inte förstå hur man i en rättsstat som Sverige ens kan föreslå att man med tvingande regler
kan ta i anspråk mark utan ekonomisk ersättning.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att vattendirektivets åtgärdsförslag är ett för stor ingrepp i äganderätten och ska
därför behandlas i den parlamentariska demokratin dvs riksdagen.
2.
att enligt miljöbalken ska en konsekvensanalys tas fram där kostnad och nytta
ska kvantifieras.
Johnny Skytte - Kil
Yttrande från krets/distrikt:
Distriktsstyrelsen yttrande på motion från Kils centerkrets Förslaget för vattenförvaltningen
den kommande 6-årsperioden är som motionären beskriver, mycket
långtgående. För Värmland handlar det om åtgärder på framförallt landsbygden
för 3-4 miljarder kronor. Enbart för jordbruket handlar det om kostnader på 20
miljarder för hela landet. Bristerna i förslagen är många. Konsekvensanalysen
saknas, likaså en avvägning mot exempelvis landsbygdsutveckling och
livsmedelsproduktion. Finansieringen är överlagd till ett alltför otillräckligt och
därtill redan intecknat landsbygdsprogram. Samt till principen att förorenaren
betalar. I ett så omfattande förslag så är det rimligt att den sakkunniga
myndigheten utarbetar trovärdiga åtgärdsprogram samt gör noggranna analyser
över konsekvenserna och lämnar förankrade förslag på finansiering. Dessutom
måste det ske en avvägning mot andra intressen på nationell nivå, av riksdag och
regering. Vi bifaller därför motionen
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Vattenförvaltning - Motion 2.2
Behandlas av kommitté nr: 3
Den sista april går remisstiden ut för åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen 2015-2021.
Undertecknad är starkt kritiskt till förslagen, och frågan lyfts till högre nivå. - Förslagen
lägger stora kostnader på jordbruket som redan är hårt pressat. De står i strid med
samhällsintresset livsmedelsproduktion, och här måste politiska ställningstaganden göras.
Norrbotten sorterar under Bottenvikens vattendistrikt, som ytterst styrs av en delegation, med
landshövding Sven-Erik Österberg som ordförande. Utgångspunkten i arbetet är EUs
ramdirektiv för vatten, och de olika vattenmyndigheterna i Sverige föreslår åtgärder för att
bevara och förbättra kvaliteten på vattnet. Bland förslagen för att få ett minskat
näringsläckage i distriktet märks t ex strukturkalkning på tusentals hektar jordbruksmark,
kalkfilterdiken, införande av skyddszoner och restriktioner för användning av stallgödsel. I
åtgärdsprogrammet utgår man i stort från att lantbruket är ett miljöproblem, istället för att se
att vi producerar livsmedel som kommer samhället till godo. De räknar med att en del av
vattenproblemen ska lösas genom nedläggning av jordbruk. Men effekten blir att vi istället
tvingas importera mat från länder där jordbruket i mycket högre rad bidrar till övergödning.
Här står stora samhällsintressen på spel som livsmedelsproduktion och förnybar energi i form
av småskalig vattenkraft. Förslagen riskerar utarma hela landsbygden, och det är därför
nödvändigt att regeringen gör en analys och ett politiskt ställningstagande Undertecknad anser
att frågan måste lyftas från Vattendelegationen till politisk nivå och yrkar på att stämman
beslutar att: - uppdra till partistyrelsen att på alla tillgängliga sätt verka för att konsekvenserna
från vattenfövaltningens åtgärdsförslag inte belastar svenskt jord- och skogsbruk på ett sådant
sätt att jord och skogsbrukets konkurrensvillkor försämras. Sunderbyn 2015-04-29 Nils-Olov
Lindfors
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att uppdra till partistyrelsen att på alla tillgängliga sätt verka för att
konsekvenserna från vattenfövaltningens åtgärdsförslag inte belastar svenskt
jord- och skogsbruk på ett sådant sätt att jord och skogsbrukets
konkurrensvillkor försämras
carola liden - Luleå
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Vattendirektivet , Västerhavet - Motion 2.3
Behandlas av kommitté nr: 3
Havs och Vattenmyndigheten genom Länsstyrelsen Västra Götalands har utarbetat Förslag
och Åtgärdsprogram för att i första hand minska fosforutsläpp till Västerhavet. Detta Förslag
och Åtgärdsprogram benämns Vattendirektivet och är ett s k EU-direktiv. De som beröres av
totala vattendirektivet är ägare av mark. Vattendirektivet är helt utformat utifrån databaser och
övrigt teoretiskt inhämtat material. Förslagen är inte prövade i en praktisk utformning på
gårdars åkrar, ej heller prövat praktiskt utmed åar, bäckar. Vi inom jord-skogsnäringen
ifrågasätter starkt om det svaga underlag från några jordbruksförsök verkligen kan vara
godtagbart underlag för de mycket stora omfattande, dyra och svårgenomförbara åtgärder som
Vattendirektivet föreslår. Huvudsyftet med förslaget är att bromsa upp, helst stoppa allt vatten
från diken, bäckar, åar Vattendirektivets åtgärdsprogram är kostnadsberäknat av
Länsstyrelsen. Det har för Uddevallas del ett kostnadsförslag på 55 miljoner. I
åtgärdsprogrammet ingår överhuvudtaget ingen finansieringsplan. Kommunen skall vara den
myndighet som skall ha hög jord-skogskompetens för att analysera och visa var/när/hur
Vattendirektivets åtgärdsprogram skall genomföras. Det handlar om all Uddevallas åker-och
skogsmark men framför allt om ca 2000 hektar åkermark plus mark som beröres av Bäveåns
vattenråd. För den sistnämnda visar Länsstyrelsens förslag även att 33 % av alla föroreningar
som mynnar i Bäveån-Byfjorden kommer från Skansverket . De mindre el-kraftverken, 6 st ,
har även stora ekonomiska krav på tillstånd och att eliminera vattenhinder. Lantbruket i
Uddevalla liksom i Bohuslän har ingen ekonomisk möjlighet att bära föreslagna kostnader.
Landsbygdsenheten, Länsstyrelsens eget organ, kan i nuläget inte räkna fram en bidragskalkyl
och skapa ett täckningsbidrag/ha som ger utrymme för nämnda kostnader Det är viktigt att
Centern tydliggör att andra förslag seriöst prövas, bl a förslag som har som mål att stimuleras
växten att ta upp ökat antal kilo fosfor Vattendirektivets är föremål för remissbehandling,
senaste dag 30 april 2014.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centern bevakar kommunens svar, där tydligt skall framgå att förslaget är
orealistiskt, både ekonomiskt och i praktisk handling att genomföra.
2.
att påvisa att förslaget helt saknar acceptans i sin nuvarande utformning.
3.
att motionen förmedlas till Centerpartiet Bohuslän, dess distriktsstyrelse och till
dess riksdagsgrupp.
Anna-Malin Joelsson - Uddevalla
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Vattendirektivet - Motion 2.4
Behandlas av kommitté nr: 3
Under än längre tid så har man diskuterat hur man skall tolka vatten direktivet. Och det visar
sig att man tolkar det helt olika beroende på vilka handläggare som har hand om frågan. Så
som man tolkar det i Västra Götaland, innebär det att nästan all småskalig vatten kraft
kommer att vara tvungna att avvecklas. Samt att alla vatten oaser som bygds under
århundraden måste rivas. Med det förslag som ligger blir verklighet skulle landsbyggden slås
ut. Man lägger nästan all skuld på jordbruket för den negativa miljöpåverkan som hela
samhället har bidragit till. Det är ett stort hot för lansbyggdens utveckling om detta skulle bli
verklighet. Om förslaget går igenom så får landsbyggden betala nästan hela kalaset. Plus att
det är vissa åtgärder vi inte vet om de har någon positiv effekt. Detta är bara några saker som
vi tagit upp om förslaget det finns mycket mer att titta på. Som det är idag så ligger besluts
rätten hos tjänstemännen i denna fråga. För Vara kommunkrets. Ordf Ulf Genitz Vi från
Centerns kommunkrets i Vara vill
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet på riksnivå jobbar för att sådan här stora frågor måste avgöras
av politiken inte av några tjänstemän.
2.
att Centerpartiet jobbar för alla skall vara med att ta ansvar för vår miljö.
3.
att motionen skickas vidare till riksstämman.
Ulf Genitz - Vara
Yttrande från krets/distrikt:
Det råder ingen tvekan om att vatten är vårt viktigaste livsmedel och skall skyddas. Att man
utifrån detta inom myndigheter övertolkar Eu:s vattendirektiv gagnar inte
miljöarbetet utan gör snarare att människors inställning till ett aktivt miljöarbete
och att hela tiden förändra möjligheterna att förbättra en redan bra vattenkvalitet
motverkas. På olika sätt har maktbalansen förskjutits så att tjänstemän på olika
nivåer i de statliga myndigheterna fått allt större makt och att beslut flyttats
ytterligare från den politiska nivån till ren myndighetsutövning. Att man
dessutom i arbetet kring vattendirektivet tagit en ställning mot små
vattenkraftverk som gör att man krockar med ett annat miljömål gör inte att det
blir lättare att förklara innebörden i vattendirektivets totala miljönytta.
Därutöver förslår vattendirektivet en rad åtgärder som kommer bli ytterst
kostsamma för jordbruket varav en del är ytterst tveksamma om de har någon
som helst effekt på vattenkvalitén dessutom fins det föreslagna åtgärder som
direkt står i konflikt med EUs tvärvillkor för jordbruksstöd. Centerpartiet i
Skaraborg vill därför att man ser över förslagen i vatten direktivet så att de inte
krockar med andra regelverk och miljömål samt att de kostnader som drabbar
enskilda näringsidkare i samband med implementeringen ersätts fullt ut av
staten. Distriktsstyrelsen föreslår stämman att motionens attsatser bifalls. att
statliga medel tillskjuts för de ökade kostnader som drabbar näringsidkare i
samband med vattendirektivets implementering att Vattendirektivet inte
implementeras på ett sådant sätt att det står i konflikt med redan beslutade miljö
och energimål samt krockar med övriga regelverk för tex jordbruksstöd. att
sända motionen vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Distriktsstämman beslutar att motionen bifalls att statliga medel tillskjuts för de
ökade kostnader som drabbar näringsidkare i samband med vattendirektivets
implementering att vattendirektivet inte implementeras på ett sådant sätt att det
står i konflikt med redan beslutade miljö och energimål samt krockar med
övriga regelverk för t.ex jordbruksstöd att motionen jämte yttrande sänds vidare
till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Omställning till fossilfria fordon - Motion 2.5
Behandlas av kommitté nr: 3
Omställningen till fler miljöbilar går alldeles för långsamt. Vi behöver ta krafttag för att nå
målet om fossilfria kommunala transporter. Tack vare Alliansen i Uppsala antog
kommunfullmäktige 2014 ett av Sveriges mest ambitiösa miljö- och klimatprogram.
Etappmålet om miljöbilar innebär att kommunens egna fordon ska vara fossilbränslefria år
2020, maskinparken och upphandlade transporter fossilbränslefria eller klimatneutrala år
2023. Uppsala kommun har idag 456 dieselbilar som kan tankas med biodiesel. En snabb och
enkel åtgärd är att utreda vad som krävs för att detta ska ske. Elbilar och laddning är ny teknik
som kräver ny kompetens och ett nytt beteende. Det behövs således kontinuerlig utbildning
och stöd till kommunala chefer och tjänstemän som arbetar med upphandling av transporter
och parkering. Detta kan ske genom årliga utbildningar om miljöbilar med fokus på el- och
laddhybridfordon. Kommunernas energi- och klimatrådgivare kan ansvara både för utbildning
och fortsatt rådgivning. För att öka kunskapen hos medborgare kan en likande utbildning
hållas om elbilar och laddning hemma och på jobbet genom ett årligt medborgarseminarium
på kvällstid. Det är idag få personer i Sverige som har den kompetens som krävs för en smart
omställning till fler miljöbilar, därför behöver vi hjälpas åt att sprida kunskapen och slå hål på
myterna. För att nå målet fossilfri fordonsflotta yrkar jag på att Centerpartiet ska verka för:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att utreda vad som krävs för att befintliga dieselbilar i offentlig verksamhet som
kommuner och landsting i allt högre grad tankas med biodiesel
2.
att Kommunala Energi- och klimatrådgivare får i uppdrag att genomföra en
årlig utbildning om miljöbilar inklusive upphandling av elbilar och
laddinfrastruktur
3.
att Centerpartiet i Uppsala kommunkrets lämnar ärendet vidare till
Centerpartiets riksorganisation
Mia Nordström - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Kretsstyrelsens yttrande Kretsstyrelsen för Centerpartiet Uppsala kommunkrets föreslår
stämman besluta: att bifalla motionen i sin helhet att vidaresända motionen till
distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets partistämma. Kretsstämmans
beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till beslut Distriktsstyrelsens yttrande
Mia Nordström föreslår i sin motion att Centerpartiet ska verka för att utreda
vad som krävs för att befintliga dieselbilar i offentlig verksamhet som
kommuner och landsting i allt högre grad tankas med biodiesel och att
Kommunala energi- och klimatrådgivare får i uppdrag att genomföra en årlig
utbildning om miljöbilar inklusive upphandling av elbilar och laddinfrastruktur.
Motionen är i huvudsak inriktad på åtgärder i Uppsala kommun, till exempel
vad gäller utbildningsinsatser. En klarläggande av vad som krävs för att tanka
befintliga dieselbilar med biodiesel, det vill säga ett drivmedel som kemiskt är
lika fossil dieselolja, men som framställs av till exempel raps, har dock intresse
för både landsting och övriga kommuner och borde egentligen vara ett nationellt
ansvar i en politik för en fossiloberoende fordonsflotta. Distriktsstyrelsen
föreslår distriktsstämman besluta: att föreslå partistämman bifalla motionen
Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens förslag föreslå
partistämman att bifalla motionen.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Nationellt mål för elfordon - Motion 2.6
Behandlas av kommitté nr: 3
Det kommer att krävas både biodrivmedel, effektivisering och elektrifiering för att nå
prioriteringen om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Till målet om förnybara drivmedel bör
det kopplas ett tydligt delmål som fokuserar på elektrifiering av fordon. Naturvårdsverket och
Trafikverket har i tidigare arbeten pekat på att det behövs cirka en miljon elfordon år 2030 för
att nå de svenska klimatmålen. Ett nationellt mål ger dignitet och vägledning till privata och
offentliga aktörer att våga satsa. Nederländerna har satt upp mål på 1 miljon elbilar 2025.
Nederländerna har därefter implementerat ett omfattande åtgärdspaket. Målet har medfört att
till exempel Amsterdam har tagit beslut på att alla bussar ska gå på el. Schiphol flygplatsen
har idag 167 eltaxibilar. Nederländerna ser att e-mobilitetsektorn kan skapa många nya jobb
och exportintäkter. Sverige har alla förutsättningar att vara en ledande nation i elektrifiering
av fordon. För att ta en ledande position behövs modiga politiker och första steget är ett
tydligt mål och inriktning! Jag yrkar därför på
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ska verka för ett nationellt mål på 1 miljon elfordon till 2030
Mia Nordström - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Mat och biobränslen på åkermark - Motion 2.7
Behandlas av kommitté nr: 3
Lantbrukets förbrukning av diesel ligger på ca 250 000 m3 per år och kostnaden 2014 var ca 3
miljarder kronor. Ingen vet idag vilket bränsle som kommer att ersätta fossil diesel.
Förmodligen är det flera olika bränslen som blir aktuella beroende på lokala förutsättningar.
Vi bedömer att en teknikneutral syn och en mångfald av förnybara drivmedel kommer att föra
utvecklingen snabbare framåt. Den skapar också fler arbetstillfällen inom landet.
Livsmedelsförsörjningen i Sverige är beroende av en ständig tillförsel av fossil energi. Det
gäller odling av vegetabilier och uppfödning av djur, men även förädlingsindustrin som
producerar konsumentfärdiga matvaror av råvarorna. Mellan de olika leden sker dessutom
stora mängder transporter. Vi importerar ca 50 % av maten som äter. Hälften av oljan som
förbrukas i Sverige kommer från Ryssland. Om en plötslig krissituation ströp tillgången på
diesel, eldningsolja och mineralgödsel skulle befolkningen snart svälta. Det visar en studie
ledd av JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Projektet visar vilka konsekvenser en
akut fossilbrist får för livsmedelsförsörjningen, men lyfter också frågan om vilken beredskap
Sverige har idag. Vad finns det för möjligheter att klara en snabb omställning från fossila
bränslen med de traktorer som idag finns i lantbruket? Agroväst Livsmedel AB genomförde
2013-2014 ett projekt om användning av RME som dieselersättning till traktorer i lantbruket.
Projektet finansierades av Jordbruksverket och testerna gjordes på Naturbruksgymnasiet
Uddetorp. Baserat på genomförda prov, utredningar och analyser drogs följande slutsatser: •
Rapsdiesel, RME/B100, är ett drivmedel som är lämpligt för användning i de flesta traktorer.
B100 är beteckningen på ett drivmedel som består till 100 % av RME. B100 har hittills
använts mest i bussar och lastbilar. Scania har haft B100-motorer för bussar och lastbilar
under flera år och Volvo Lastvagnar sedan november 2013. • RME är ett förnybart och
hållbart drivmedel – även efter 2017 då nya krav på hållbarhet införs. • Inom 5-10 år finns
sannolikt inget annat hållbart drivmedel än RME för de traktorer som idag finns i lantbruket. •
Vid körning på RME krävs större omsorg än vid diesel. • RME mest lämpligt för de traktorer
som körs mycket och med hög belastning. • Vid körning på vintern krävs särskilda åtgärder. •
RME innebär att traktorn tappar c:a 5% i effekt och att bränsleförbrukningen ökar med c:a 5%
- varierar från traktor till traktor. • RME är idag billigare än diesel. Återbetalning av
dieselskatt minskar år 2015 till 88 öre. Skatteförslag kan göra att RME blir kostnadsneutralt.
Trots det faktum att RME på kort sikt är den enda möjligheten för att klara den svenska
livsmedelsproduktionen har staten höjt skatten på RME, då man menar att RME i förhållande
till vanlig fossil diesel anses överkompenserat enligt EUs regelverk. EU menar att vi måste
prioritera mat på åkermarken. För lantbrukets del är rapsfrö både mat och energi. Vid
pressning av rapsfrö får man rapskaka som ersätter importerat proteinfoder(soja) och rapsolja
som kan processas till RME. RME kan produceras i både storskaliga och småskaliga
anläggningar. Ett tänkbart upplägg är att t.ex. en spannmålsodlare odlar raps och pressar
rapskaka till djurgårdar i närheten och i en gemensam anläggning processas rapsoljan till
RME som dieselersättning. En förstudie av en småskalig RME processor genomfördes 2013
på Agroväst Livsmedel AB. Generaldirektören för FN:s livsmedelsorganisation FAO, José
Graziano da Silva, skickade i januari 2015 ut nya signaler i debatten om mat kontra
biodrivmedel. Vid konferensen Global Forum on Food and Agriculture i Berlin konstaterade
han att det finns utrymme för att både producera livsmedel och energigrödor och att
produktionen av energigrödor kan bidra till ett bättre jordbruk med högre
livsmedelsproduktion. Vi måste ändra debatten från att handla om ”mat eller bränslen” till att
handla om ”mat och bränslen”, sade da Silva. Vi anser att detta är en mycket viktig signal från
FAO, som borde bidra till att vända debattklimatet från att handla om hot till att handla om
möjligheter. Särskilt borde våra EU-parlamentariker nu vara lyhörda och skrota det så kallade
ILUC-förslaget, det förslag som innebär att EU ska sätta tak för användningen av
biodrivmedel från åkergrödor. Idag betalar EU stöd för att mark tas ur produktion samtidigt
som man straffbeskattar RME ett mycket märkligt sätt att agera på tycker vi. När FAO säger
att det inte finns något hot mot livsmedelsförsörjningen från odling av energigrödor, utan att
produktion av biodrivmedel tvärtom kan ge nya inkomster åt fattiga bönder, då borde EU:s
politiker och byråkrater lyssna. Det finns miljontals hektar åker i träda i EU-länderna och i
Östeuropa finns ytterligare tiotals miljoner hektar övergiven åkermark. Det har under senare
tid kommit fler rapporter som motsäger teorierna om ILUC (Indirekt markanvändning). En
studie från Universitetet i Ütrecht visar på vilka stora möjligheter det finns att utnyttja den
outnyttjad mark för energigrödor. En annan forskningsrapport från Iowa State University
visar tydligt att ILUC-modellerna inte grundats på relevanta fakta. Om vi utnyttjar
naturresurserna för att möta klimathoten, och grundar politiken på kunskap om hur hållbart
jord- och skogsbruk fungerar med marknadsvillkor och kloka styrmedel, så har vi mycket
goda möjligheter att lösa klimatfrågan inom de närmaste årtiondena. Vi föreslår att:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet med kraft på alla plan agerar för att RME ej skall beskattas.
2.
att Centerpartiet agerar för närodlad politik som ger lokala småskaliga
produktionsanläggningar.
3.
att Centerpartiet tar beslut om att synen på Lantbruket är en ”mat och bränslen”
leverantör i Sverige och agerar utifrån det.
4.
att motionen skickas till riksförbund stämman.
Johnny Johansson - Götene, Kent-Olof Söderqvist - Götene
Yttrande från krets/distrikt:
Motionärerna tar upp frågan om produktion av inhemska drivmedel till framförallt tyngre
fordon. Den beskattning som skett av bland annat den s.k. biodieseln anser
distriktsstyrelsen vara ytterst olycklig. Att miljömål krockar med andra
målsättningar som t.ex. konkurrensneutralitet som denna beskattning handlar
om, nämligen att biodiesel skulle få en konkurrensfördel gentemot fossil diesel.
Man kan väl bara konstatera att syftet med skattelättnader på biodiesel var just
det att ge miljövänliga drivmedel en fördel på marknaden så att fler skulle ställa
om till fler miljövänliga fordon. Alliansregeringen införde dessutom ett mål om
en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 denna typ av beskattning går stick i
stäv med detta mål. Dessutom ger lokal produktion av olika biodrivmedel inget
nämnt och inget glömt jobb och utveckling på landsbygden. Lantbruket kan
försörja oss med såväl drivmedel som mat det har en rad forskare och utredare
slagit fast. Därför förslår Distriktsstyrelsen stämman besluta att bifalla motionen
i sin helhet att sända motion vidare till partistämman i Falun 2015
Distriktsstämman beslutar att motionen bifalls att motionen jämte yttrande sänds
vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Laddinfrastrukturen för elbilar - Motion 2.8
Behandlas av kommitté nr: 3
Mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen kommer från våra vägtransporter. För att minska
klimatpåverkan antog Alliansen i Uppsala 2014 ett ambitiöst mål om fossilfria transporter till
år 2020. Det är fullt möjligt att nå målet genom att effektivisera transporterna, öka andelen
biodrivmedel och öka eldriften av våra fordon. Med en ökad andel eldrift minskar utsläppen
av många miljö- och hälsoskadliga ämnen som bidrar till cancer, allergier, försurning,
övergödning och växthuseffekten. Att elmotorn är helt tyst medför också en kraftig minskning
av buller. Eldrift ger således fördelar som möjliggör nya transportmönster. Fordon för
gaturenhållning och avfallshämtning kan utföras nattetid utan att störa samtidigt som det
minskar trängsel under dagtid. I väntan på nationella styrmedel som bonus malus och
investeringsstöd för laddstolpar kan kommunerna hjälpa till att snabba på utvecklingen för
elbilar. Kommuner behöver tillsätta resurser för att utbilda personal i upphandling och
användning av elfordon. Jag yrkar därför på att Centerpartiet ska verka för:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att kommuner i Sverige sätter upp laddstolpar vid nybyggnation av kommunala
parkeringshus och på kommunala parkeringsplatser
2.
att kommuner i samverkan med näringslivet etablerar snabbladdstationer som
kan användas av taxibilar, färdtjänst och lätta lastbilar
3.
att Centerpartiet i Uppsala kommunkrets skickar ärendet vidare till
Centerpartiets partistämma
Mia Nordström - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Kretsstyrelsens yttrande: Kretsstyrelsen för Centerpartiet Uppsala kommunkrets föreslår
stämman besluta: att bifalla motionen i sin helhet att vidaresända motionen till
distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets partistämma Kretsstämmans
beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till beslut. Distriktsstyrelsens yttrande
Mia Nordström har motionerat om att svenska kommuner ska sätta upp
laddstolpar vid nybyggnation av kommunala parkeringshus och på kommunala
parkeringsplaster och att kommuner i samverkan med näringslivet etablerar
snabbladdstationer som kan användas av taxibilar, färdtjänst och lätta lastbilar.
Motionen berör framför allt landets kommuner, men till viss del naturligtvis
även landsting. En viktig del i att minska de utsläpp som orsakas av fordon är att
gå över till bilar som drivs med hållbart producerad el. El har den fördelen att ett
det redan idag finns ett väl utbyggt distributionsnät till i praktiken alla hushåll i
landet. Ska elbilen få ett ordentligt genomslag behövs också bättre tillgång till
laddmöjligheter vid till exempel parkeringsplatser. Det är då viktigt att alla som
driver och förvaltar parkeringar hjälper till att förbättrar förutsättningarna för
laddning av elbilar. Här har kommuner och andra offentliga aktörer en stort
ansvar. När Centerpartiet och Alliansmajoriteten i landstinget beslutade att
bygga ett nytt parkeringshus vid Akademiska sjukhuset var det därför självklart
att det också skulle finns parkeringsplatser med möjlighet att ladda el-bilar.
Distriktsstämman föreslås därför bifalla motionen, samt för sin del uppmana
landstinget i Uppsala län att sätta upp laddstolpar vid nybyggnation av
parkeringshus och vid landstingets parkeringsplatser. Distriktsstyrelsen föreslår
distriktsstämman besluta: att föreslå partistämman bifalla motionen samt att
Landstinget i Uppsala län ska sätta upp laddstolpar vid nybyggnation av
parkeringshus och vid landstingets parkeringsplatser. Distriktsstämmans beslut:
att i enlighet med distriktsstyrelsens förslag föreslå partistämman bifalla
motionen och att Landstinget i Uppsala län ska sätta upp laddstolpar vid
nybyggnation av parkeringshus och vid landstingets parkeringsplatser.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Elbussar - Motion 2.9
Behandlas av kommitté nr: 3
Spårvagn är en kostsam investering som låser fast kollektivtrafiklinjer till en viss dragning.
Kollektivtrafiknämnden i Uppsala har gjort en utredning som visar att två spårvagnslinjer från
Gottsunda till Gränby skulle kosta mellan 8-10 miljarder kronor. Det skulle ta minst 10 år att
bygga. Uppsala kommun har redan idag en ansträngd budget och erfarenhet från andra
kommuner som Lund visar att det är högst osannolikt att få statligt stöd till spårvagn. Många
kommunala politiker har under lång tid målat in sig i ett hörn med först spårtaxi och nu
spårvagn. Centerpartiet har nu chansen att vara först ut att bredda diskussionen till el- och
laddhybridbussar som alternativ eller komplement. Laddhybridbussar har redan idag en lägre
livscykelkostnad än biogasbussar. När de körs på el har de noll lokala utsläpp och är i princip
bullerfria. Både Volvo och Scania utvecklar elbussar som kan bli världsledande och är en stor
exportmöjlighet för svensk fordonsindustri. Första testlinjen startar i Stockholm 2015. Det
finns ett stort intresse i städer som Köpenhamn och Helsingfors. Svenska städer i samarbete
med svenskt näringsliv har därför mycket goda förutsättningar att bli ledande inom elbussar
och laddinfrastruktur. Biogasbussar kan till exempel flyttas till längre sträckor medan elbussar
i städer kan minska koncentrationen av lokala utsläpp och buller. Genom att inkludera
elbussar i planeringen av kollektivtrafiken kan Sverige få en fossilfri bussflotta, bättre
luftkvalitet och tystare miljöer. Jag yrkar därför på att Centerpartiet ska verka för:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att landsting och kommuner utreder el- och eller laddhybridbussar som ett
alternativ eller komplement till biogasbussar och spårvagn
2.
att Energimyndigheten får i uppdrag att ta fram upphandlingskriterier för
elbussar och laddinfrastruktur
3.
att Centerpartiet i Uppsala kommunkrets lämnar ärendet vidare till
Centerpartiets riksorganisation
Mia Nordström - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Kretsstyrelsens yttrande: El- och laddhybridbussar är helt ny teknik som många städer nu
börjar intressera sig för. Som motionären skriver har Centerpartiet nu möjlighet
att tidigt driva denna fråga politiskt. Mot denna bakgrund föreslår kretsstyrelsen
för Centerpartiet Uppsala kommunkrets stämman besluta: att bifalla motionen i
sin helhet att vidaresända motionen jämte yttranden till distriktsstämman
Uppsala län samt Centerpartiets partistämma Kretsstämmans beslut: att bifalla
kretsstyrelsens förslag till beslut. Distriktsstyrelsens yttrande Mia Nordström har
motionerat om att landsting och kommuner utreder el- och eller
laddhybridbussar som ett alternativ eller komplement till biogasbussar och
spårvagn och att Energimyndigheten får i uppdrag att ta fram
upphandlingskriterier för elbussar och laddinfrastruktur. Kollektivtrafiken i länet
är ett ansvar för landstinget som regional kollektivtrafikmyndighet.
Kommunerna har dock ansvar för infrastruktur i tätorterna, till exempel när det
gäller gator, och har också ansvar för planering av byggandet i kommunen. En
fungerande kollektivtrafik kräver därför ett tätt samarbete mellan kommuner och
landsting. Kollektivtrafiken i länet ska vara fossilbränslefri fram till 2020. Den
huvudsakliga strategin för detta har varit biogas. På grund av att den tekniska
lösning som i ett tidigare skede valdes för regiontrafiken, flytande biogas, inte
fungerade rent tekniskt har det skett en viss omorientering. Utvecklingen när det
gäller ren eldrift har också varit mycket stark under senare år. Problemen med
lokala utsläpp och buller i stadsmiljö har också fått en ökad uppmärksamhet.
Centerpartiets inriktning i länet bör därför vara att fordon utan lokala utsläpp bör
vara huvudinriktningen för den lokala trafiken i länets större städer och tätorter.
Det betyder idag i praktiken någon form av eldrift. När det gäller regiontrafiken
med buss bör huvudinriktningen vara en mix av biogas och biodiesel, eventuellt
kombinerat med elhybrider. Spårvagn är i vårt län i dagsläget endast aktuell i
Uppsala tätort. Där finns det från kommunen en klar vilja att undersöka den
möjligheten. De preliminära utredningar som gjorts visar att det är möjligt att
bygga spårväg i Uppsala, men som motionären påpekar kräver det mycket stora
investeringar. Idag ser vi att allt fler städer satsar på långa bussar med hög
kapacitet. Under förutsättning att dessa drivs med el har de samma positiva
miljöeffekter som spårvagn, men med betydligt lägre investeringskostnader. För
båda alternativen gäller dock att det för att få full utdelning krävs att systemen
tydlig prioriteras i stadens planering. De ska helst inte konkurrera med annan
trafik och ha prioritering i korsningar. Det kan finnas delar av ett framtida
trafiksystem i Uppsala tätort där spårväg kan vara det bästa alternativet,
huvudinriktningen bör dock vara ett prioriterat system med superbussar som kan
ta många passagerare. Motionären föreslår att el- och eller laddhybridbussar ska
utredas som ett alternativ eller komplement till biogasbussar och spårvagn.
Distriktsstyrelsen anser att det är en alltför passiv hållning. Med den kunskap
som finns idag är det elbussar som bör vara huvudalternativet när det gäller
stads- och tätortstrafiken, både i Uppsala och i de större tätorter i länet där det
finns tätortstrafik. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta: att avslå
första att-satsen, att huvudinriktningen för stadstrafiken i Uppsala är eldrift och
ett prioriterat system med superelbussar, att huvudinriktningen för övrig
tätortstrafik i länet är eldrift att föreslå partistämman bifalla andra att-satsen.
Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens förslag avslå
första att-satsen, att huvudinriktningen för stadstrafiken i Uppsala är eldrift och
ett prioriterat system med superelbussar, att huvudinriktningen för övrig
tätortstrafik i länet är eldrift samt att föreslå partistämman bifalla andra attsatsen.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Elektrifierade vägar - Motion 2.10
Behandlas av kommitté nr: 3
Vi har en stor utmaning i att göra fordonsflottan fossiloberoende. Teknikutveckling sker på
många fronter biogas, elbilar, vätgas mm. När det gäller den tunga trafiken är ju strävan att få
över så mycket som möjligt på järnvägen, vilket jag tycker är riktigt. För den tunga trafiken
ser jag det som svårt att ha batteridriva fordon. En lösning är elektrificerade vägar. Det
fungerar ungefär som en bilbana. Detta kräver så klart infrastrukturinvesteringar som är
kostsamma, men det ska ställas i proportion till att bygga nya spår på järnvägen. Samtidigt ser
jag elvägarna som mer flexibla, då lastbilarna kan ha en hybridmotor som går in när den kör i
det finmaskiga vägnätet. För att elförsörja europavägarna i Sverige går det naturligtvis åt en
hel del elektrisk energi. Omställning till fordonstrafik på elvägar kan innebära en möjlig
minskning från nuvarande 80 TWh fossila utsläpp till 8 TWh årlig ren elektrisk energi. Detta
är elproduktion som bör komma från en kombination av sol och vind. Det är ingen hemlighet
att Volvo är långt framme också när det gäller utveckling av tunga fordon anpassade för trafik
på Electric Roads. Sådana test körs redan i USA i samarbete med Siemens. Trafikverket tittar
också på tekniken.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ser positivt på tekniken med elvägar som en del i att göra
fordonsflottan fossilfri.
2.
att motionen sänds vidare till Centerpartiets partistämma i Falun
Harald Lagerstedt - Varbergs
Yttrande från krets/distrikt:
Centerpartiet har varit pådrivande att sätta målet att vi ska ha en fossilberoende fordonsflotta
senast 2030. Utredningen Fossilfrihet på väg, som innehåller en kartläggning av
handlingsalternativ om hur vi ska lyckas få fossilberoende bilar, lastbilar och
bussar år 2030, alltså redan om 14 år överlämnades till Regeringen 2013.
Regeringen måste peka ut riktningen och sätta spelreglerna för hur målet ska
nås, sedan är det upp till branschen att tillsammans med myndigheterna
åstadkomma detta. Motionen tar upp ett handlingsalternativ som är intressant.
Det är inte politikens uppgift att bestämma hur utan vad. Därför kan vi inte ta
ställning till förutsättningarna för en sådan utveckling som beskrivs. Utveckling
mot elektrifierade vägar är sannolik, frågan är bara när, hur det finansieras och
vem som ska ansvara för utbyggnaden. Styrelsen föreslår stämma besluta att
bifalla motionen att vidarebefordra motionen till Centerpartiets partistämman
Distriktsstämman beslutade enligt styrelsens förslag
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Vägsalt - Motion 2.11
Behandlas av kommitté nr: 3
I Sverige har vi lagar som styr hur vi tar oss fram säkert på våra vägar. När det är vinterväglag
ska vinterdäck användas på bilar och motorfordon. Hastigheten ska även anpassas till rådande
väglag enligt lag. Trots detta envisas den statliga organisationen Vägverket med att fortsätta
använda vägsalt och förstöra vår miljö och skada vegetationen runt våra vägar. Det är bara en
tidsfråga innan vägsaltet har kommit ner till grundvattnet och då förstör vårt dricksvatten. Vad
ska kommande generationer då dricka och få sitt vatten ifrån?
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet arbetar för ett totalstopp snarast för användande av vägsalt.
Fredrik Ingels - Västerås
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Reglerna för avfallshantering - Motion 2.12
Behandlas av kommitté nr: 3
Nuvarande bestämmelser om avfallshantering för hushåll har sin bakgrund i en annan
tidsepok. Då syftade avfallshanteringen till att bli kvitt avfallet på enklaste sätt. Syftet var att
förhindra att avfall slängdes på olämpliga ställen eller brändes. Politiken skapade ett system
med en skyldighet för kommunerna att samla in och deponera avfallet. Hushållen blev
skyldiga att ansluta sig. Dagens avfallshantering är helt annorlunda. Avfallet sorteras i olika
fraktioner där en del går till förbränning, annat går till materialåtervinning och miljöfarligt
avfall tas omhand under sträng kontroll. Endast en mindre del av soporna går till deponi.
Även människors attityder till avfallshantering har ändrats kraftigt. De flesta skulle idag inte
tänka tanken att slänga glasflaskor och konservburkar i naturen. Trots den stora förändringen
av avfallshanteringen har insamlingsmetodiken i grunden inte förändrats och det kommunala
monopolet finns kvar. Om det kommunala monopolet togs bort, skulle i varje fall i vissa
områden två eller flera företag vara intresserade av att samla in avfall. Konsumenterna skulle
då kunna välja vilket bolag man vill anlita. Troligen skulle det utvecklas större flexibilitet i
servicen gentemot konsumenterna. Det kommunala monopolet gör det svårare för
entreprenörer att utveckla verksamheter inom avfallshanteringen. Ett exempel kan vara de
biogasanläggningar som byggs på många ställen främst lantbruk. För den som bygger en
biogasanläggning skulle en möjlighet vara att dimensionera anläggning större och samla in
matavfall från närområdet och på så sätt få bättre lönsamhet samtidigt som hushållen får lägre
kostnader. Samhällsekonomiskt och miljömässigt borde det vara positivt att transporterna blir
kortare. De flesta medborgare har idag en annan syn på avfall än man hade när reglerna
infördes. Redan idag delar de flesta sitt avfall i olika fraktioner, som man behandlar på olika
sätt. Det måste finnas regler för hur olika fraktioner av sopor ska behandlas, men det är troligt
att man inom ramen för ett friare regelverk lokalt skulle kunna finna lösningar som är bättre
för miljö, för samhällsekonomin och för de enskilda konsumenterna.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet tar initiativ som syftar till en avreglering av avfallshanteringen
så att regelverket ger större valfrihet för konsumenter och företag.
Kjell Sjölund - Karlsborg
Yttrande från krets/distrikt:
Motionen tar upp ett viktigt ämne som angår oss alla. Det är också riktigt att dagens
avfallsregler har en historisk koppling. Exempelvis hotade man i Göteborg år
1697 med ”pålar med halsjärn, avsedda för dem som kasta orenlighet på gatorna
istället för att köra bort det”. Lite längre fram i tiden var det koleraepidemierna
som aktualiserade ett mer omfattande regelverk för avfallshanteringen. 1834 dog
var tionde göteborgare i kolera, 1882 infördes sophämtning och 1929 var det
dags för sluten kärltömning i Göteborg. Den historiska vandringen kan fortsätta
till 1970 med Lag om sophämtning på landsbygden. Fram till 1980-talet var
hälsoskyddsaspekterna vägledande för avfallsreglerna och som motionen
nämner var syftet främst att bli kvitt avfallet på enklaste sätt. Slit-och-slängsamhällets resursslöseri och sopberg uppmärksammades av miljörörelsen under
1960- och 70 talen och regelverket började ändras i riktning mot avfallssortering
och 1986 öppnades Sveriges första återvinningscentral i Falköping. FNkonferensen i Rio de Janeiro 1992 och de svenska nationella miljömålen 1999 är
andra viktiga årtal på väg mot EU-kommissionens pågående arbete med en ny så
kallad färdplan för cirkulär ekonomi och reviderad avfallslagstiftning med nya
återvinningsmål. Vad som hittills framkommit är att arbetet kommer att ledas av
kommissionären för tillväxt. Tanken är att koppla avfalls- och resursfrågorna
samman med pågående råvarustrategi men också frågor om tillväxt och
kretslopp. Konkret kommer mest troligt mer fokus att läggas på att begränsa
farliga ämnen i kretsloppen, att kraftigt begränsa deponering och att höja målen
för så kallad kvalitativ återvinning, samtidigt som energi ur avfall ges en
tydligare roll, vilket också framkommer i planerna kring en Energi-Union. Åter
till motionärens förslag om att avreglera avfallshanteringen. Den kommunala
renhållningsskyldigheten avser endast hushållsavfall enligt 15 kap. 2 §
miljöbalken (1998:808). Det uppstår ca 115 000 000 ton avfall per år i Sverige
och hushållsavfallet utgör ungefär 3,5 procent av totalmängden. Hushållsavfallet
är en liten men viktig del eftersom det i princip är det enda avfall som är direkt
politiskt styrt. Det kan på så sätt sägas utgöra en vägvisare för hela
avfallsområdet, vilket kommunernas utbyggnad av sortering av matavfall är ett
tydligt exempel på. Det kommunala ansvaret för hushållsavfallet är också
bakgrunden till att kommunerna byggt ut återvinningskapacitet för ”allt” avfall.
Kommunerna fullgör huvudsakligen sin renhållningsskyldighet genom att anlita
privata entreprenörer. Avgifterna som kunderna betalar beslutas politiskt och
fastställs enligt den så kallade likställighetsprincipen, vilket innebär att avlägset
belägna fastigheter på landsbygden betalar samma avgift som centralt belägna
fastigheter i tätorter. En avveckling av den kommunala renhållningsskyldigheten
kräver en utbyggd kontrollapparat som säkerställer att avfallet omhändertas på
ett miljöriktigt sätt och att enskilda avloppsanläggningar töms i tillräcklig
omfattning. En avveckling skulle sannolikt också öka avgifterna och antalet
transporter eftersom möjligheten att samordna insamlingen går förlorad. Trots
att hälsoskyddsaspekterna har hamnat i bakgrunden träder de emellanåt fram i
olika exempel från runt om i världen. Distriktet föreslår stämman att avslå
motionen. att sända motionen vidare till Centerpartiets partistämma i Falun
2015. Reservation, Kjell Sjölund föreslår att motionen bifalles.
Distriktsstämman beslutar att motionen avslås att motionen jämte yttrande sänds
vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Övergivna bilar - Motion 2.13
Behandlas av kommitté nr: 3
Alltför ofta blir bilar övergivna i diken, ute på åkrar eller andra ytor. Enligt uppgift får inte
markägaren flytta dessa utan fordonsägarens tillstånd. Dessa övergivna bilar har en viss
benägenhet att bli plundrade efter någon dag och sedan fatta eld. Båda dessa händelser skapar
risker med såväl glassplitter som oljor och syror som läcker ut och inte minst risk för
brandspridning när det är växande grödor eller skog som omger fordonet. I Stockholm kan en
felparkerad bil forslas bort i princip direkt utan ägarens tillstånd och denne får sedan lösa ut
bilen från en uppställningsplats. En liknande bestämmelse borde inte vara svår att införa för
fordon som lämnats ute i naturen så man slipper dessa plundrade och utbrända bilvrak som
inte kan flyttas på månader, ibland år. Vi hemställer att riksstämman beslutar vidarebefordra
motionen med tillstyrkan till partiets riksdagsgrupp för åtgärd. Styrelsen för Saleby-Trässberg
centeravdelning
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att riksstämman beslutar vidarebefordra motionen med tillstyrkan till partiets
riksdagsgrupp för åtgärd.
Rolf Larsson - Lidköping
Yttrande från krets/distrikt:
Motionären beskriver ett problem som vi alltför ofta ser utefter våra vägar. Lagen (1982:129)
om flyttning av fordon i vissa fall som senast ändrades 2014-10-15 säger
följande: Ett registrerat fordon får flyttas om det varit parkerat på annans mark
under minst sju dygn i följd efter det att markägaren underrättat fordonets ägare
om att det inte får vara parkerat på platsen. Kan fordonets ägare inte anträffas får
fordonet flyttas om det varit uppställt under minst en månad i följd efter det att
markägaren påbörjat försök att underrätta fordonsägaren. Det är givetvis ett
problem för markägaren om ett fordon står olämpligt till på åkrar mm, men då
de nya bestämmelserna precis trätt i kraft så föreslår Distriktsstyrelsen stämman
besluta Distriktsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. att
sända motionen vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Distriktsstämman beslutar att motionen anses besvarad att motionen jämte
yttrande sänds vidare till Centerpartiets partistämma i Falun 2015.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Återvinning av flaskor och burkar - Motion 2.14
Behandlas av kommitté nr: 3
I Sverige och EU idag finns alldeles för dåliga system för att panta burkar och flaskor. För att
ytterligare spara miljön måste vi bli bättre på att ta om hand om plåt och glas. Varför ska jag
inte kunna panta en aluminiumburk oavsett var i EU den kommer ifrån?
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att ta fram nya pantsystem för att ta hand om alla burkar och flaskor som funkar
i hela EU.
Yvonne Andrén - Bollebygd
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Flyttning av grävda diken - Motion 2.15
Behandlas av kommitté nr: 3
Bönder har genom århundraden grävt diken för att göra det möjligt att odla marken och förse
befolkningen med mat. Men ett dike som grävdes för kanske 100 år sedan, och som i
dagsläget borde ha en annan sträckning, får inte flyttas enligt lagen. Det finns ingen som helst
logik i detta. Diken måste få anpassas efter fältens form, brukande, och behov. Att placera ett
dike där det är som mest lämpligt ger många fördelar, istället för att placera det där det
”alltid” har varit. Genom att kunna placera ett dike där det passar bäst kan man odla marken
på ett bättre sätt och minska risken för näringsläckage och markpackning. I många fall skulle
det vara bra att kunna ersätta ett öppet dike med ett täckdike. Detta är inte heller tillåtet, med
motiveringen att man vill ha kvar vattendrag för växter och djur som trivs där, exempelvis
grodor som ju faktiskt är hotade arter. Det finns en poäng i det, men då borde man få
möjlighet att ersätta igenlagda diken med grävda dammar där det är lämpligt. Dammar ger
större miljönytta då de fångar upp näringsämnen och är också bättre på att hålla vatten året
runt. Diken torkar ofta ut under långa perioder vilket försämrar förutsättningarna för
vattenlevande djur som man enligt lagen vill skydda.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att miljöbalken ändras så att det uttryckligen görs möjligt att flytta öppna diken,
och att det också görs möjligt att ersätta öppna diken med täckdiken och ersätta
dessa med dammar.
Henrik Jansson - Vänersborg
Yttrande från krets/distrikt:
Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta: Att instämma i motionens intentioner Att sända
motionen till Partistämman Motivering: Att de förändringar, som motionären
beskriver, ska kunna vidtas känns logiskt. Hur det åstadkoms - om det är ändrad
miljöbalk, annan lagstiftning eller bara ändrad tillämpning som krävs - är
utanför vår kompetens.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ersättningssystem för inlagring av biokol - Motion 2.16
Behandlas av kommitté nr: 3
Människan har genom förbränning av fossila bränslen släppt ut koldioxid motsvarande 380
miljarder ton kol och fortsätter med detta i en ökande takt som nu är 8 miljarder ton/år.
Centerpartiets mål är att vi ska upphöra med användningen av fossila bränslen, men även om
vi når det målet så löser inte det problemet med den koldioxid vi redan har släppt ut och som
vi måste leva med i någon form för all framtid. Därför måste vi dessutom också arbeta för att
ta bort åtminstone en del av den koldioxid vi redan har släppt ut. Det mest lämpliga sättet att
göra detta är genom pyrolys av biomassa, där växtmassa förkolnas samtidigt som energi
utvinns. Denna förkolnade växtmassa, även kallat biokol, har den egenskapen att den bryts
ner otroligt långsamt. (1000-tals år.) Om biokolet blandas in i jordbruksmarken kommer man
på sikt därför att sänka halten koldioxid i atmosfären, samtidigt som biokolet ger en rad andra
fördelar i jorden. Biokolet håller kvar näringsämnen och vatten och gör jorden mer porös och
lättbearbetad. Försök har visat på kraftiga skördeökningar med biokol, speciellt där det är
vattenbrist. Det är fullt möjligt att på sikt lagra in alla de 380 miljarder ton kol vi har släppt ut
om vi lagrar in 25 kg biokol/m2 i världens åkermark (10 % av jordens landyta). Vi behöver
dock inte lagra in allt kol, och genom biokolets positiva effekter kommer den levande
växtmassan på jorden att öka vilket i sin tur innebär att en större del av kolet i koldioxiden
binds i växtmassan. För att åstadkomma detta krävs ett ersättningssystem där den som lagrar
in biokol får betalt. Detta görs lämpligen genom att energiskatten och koldioxidskatten slopas
och ersätts med en koldioxidavgift där pengarna sedan betalas ut som ersättning för
biokolsinlagring. Energiskatten motverkar dessutom en omställning till förnyelsebar energi
eftersom den drabbar även denna, och inte bara de miljöskadliga energiformerna. I dagsläget
används intäkterna från koldioxidskatten till helt andra saker än att lösa det problem som
beskattas och staten är därför beroende av fortsatta utsläpp för att få in skattepengar. Detta
beroende måste brytas. Om alla utsläpp av fossil koldioxid avgiftsbeläggs med 1,50kr/kg
koldioxid så motsvarar det 5,50kr/kg kol. Om hälften av detta betalades ut (2,75kr/kg inlagrat
biokol, vilket skulle göra det ekonomiskt intressant) så skulle varje framtida utsläppt kg
koldioxid betala inlagring av 2 kg biokol. Halten koldioxid i atmosfären skulle då på sikt
sänkas, samtidigt som svält och fattigdom minskas, liksom näringsläckage, och produktionen
av mat och bioenergi skulle öka till följd av jordens ökande bördighet.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att energiskatt och koldioxidskatt ersätts med en koldioxidavgift som används
till att finansiera ett ersättningssystem för inlagring av biokol i marken.
Henrik Jansson - Vänersborg
Yttrande från krets/distrikt:
Att besvara motionen Att sända motionen till Partistämman Motivering: Arbetet för att fasa ut
alla fossila bränslen kräver ekonomiska incitament. Motionären visar på ett sätt
som är intressant och styr i rätt riktning. En svaghet är att specialdestinerade
skatter för viss teknik riskerar låsa utvecklingen och hämma annan teknik.
Många saker finns att ta hänsyn till som vi överlämnar till Partistyrelsen att
överväga.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Tydliga miljömål - Motion 2.17
Behandlas av kommitté nr: 3
Idag står Centerpartiet för att Sverige ska vara fritt från fossila bränslen, genom att bland
annat ge bonus till de som kör bilar med lägre utsläpp, mer miljövänliga drivmedel och att
man ska sänka skatten på gröna förmånsbilar, och detta ska ske inom en generation.
Begreppet ”en generation” innebär en tidsperiod på 25 år, och det skulle alltså landa på 2040.
Vi inom Centerpartiets Ungdomsförbund håller med om att detta är ett bra tilltagande, men vi
vill att målet ska vara att Sverige ska ha en tydligare mållinje, nämligen år 2040, eftersom vi
tycker att Centerpartiet, som ett starkt miljö- och klimatparti, måste vara tydliga mot sina
väljare. Detta ska alltså innebära att alla klimat- och miljömål som Centerpartiet vill ha
uppfyllt ”inom en generation” ska vara uppfyllda till 2040. Detta skulle betyda att 2040 så är
Sverige 100% fritt från fossila bränslen och dess utsläpp, och att målet om att inte ha några
nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 ska börja verkställas 2040. Detta ger alla en tydligare
bild på vad Centerpartiet vill, och det gör det även lättare att arbeta fram en plan för hur man
ska göra. Därför yrkar Centerpartiets Ungdomsförbund genom förbundsordförande Hanna
Wagenius
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ska verka för att göra Sverige fritt fån fossila bränslen,
nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter, och att Sverige ska ha 100% förnyelsebar
energi till 2040.
Hanna Wagenius - Uppsala
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Handelssystem för upptag av koldioxid - Motion 2.18
Behandlas av kommitté nr: 3
Sedan 2005 har undertecknad deltagit i arbetet med att inkludera skogens upptag av koldioxid
i det europeiska handelssystemet EU-ETS. Sedan två år tillbaka så drivs ett projekt för att
utveckla ett system för frivillig kompensation också i Övertorneå. Kyotoprotokollet pekar på
möjligheten att inkludera skogens roll och uppmanar världens länder att i så stor utsträckning
som möjligt inkludera skogens positiva effekt på klimatet. Svensk skog finns företrädesvis i
det boreala ekosystemet som gör att vi har unika förutsättningar att med ett aktivare
skogsbruk binda in väldigt stora mängder koldioxid. Hela Sveriges emission av koldioxid kan
bindas in av växande skog. Den sk Övertorneåmodellen som utvecklats i projektverksamhet
med SLU, Sveaskog, LRF Norrbotten, LKAB, SYVAB, Länsstyrelsen i Norrbotten,
Norrbottens Läns Landsting, skulle praktiserad i Sverige leda till en stor positiv klimateffekt,
ökade arbetstillfällen, ökad produktion av skogsråvara etc. Det skulle allts vara en stor winwin situation. Undertecknad föreslår stämman att besluta: Att partistyrelsen sätter sig in i
systemet som föreslås i Övertorneåmodellen, och verkar för att Sverige skall påverka så att
detta system och skogen skall kunna inkluderas i EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EUETS. Sunderbyn 2015-04-29 Nils-Olov Lindfors
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att partistyrelsen sätter sig in i systemet som föreslås i Övertorneåmodellen, och
verkar för att Sverige skall påverka så att detta system och skogen skall kunna
inkluderas i EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU-ETS.
carola liden - Luleå
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Restaurering av Östersjön - Motion 2.19
Behandlas av kommitté nr: 3
Sammanfattning Miljön i Östersjön är fortvarande mycket dålig. Trots utbyggda reningsverk,
minskade utsläpp och ökad kontroll kvarstår faktumet att en mycket stor del av Östersjön har
allvarlig syrebrist, stort överskott av fosfor samt inga eller begränsade fiskemängder. Det
krävs en politisk samling med representanter från partier i Östersjöländerna vilka delar
Centerpartiets syn i miljöfrågor för att restaurera Östersjön. Bakgrund Forskare vid
Universiteten i Göteborg, Stockholm och Helsingfors har genomfört ett antal projekt i ämnet.
Professor Anders Stigebrandts visade med BOX projekt i Byfjorden utanför Uddevalla att
teorier och teknik fungerade. Information finns på www.marsys.se. De vetenskapliga
rapportern i BOX-WIN projektet visar på möjligheterna att restaurera Östersjön. Information
finns på www.box-win.se. Det krävs en politisk vilja och organisation för att skapa en
plattform som överbryggar akademiska, vetenskapliga och nationella begränsningar.
Centerpartiet skulle kunna axla denna roll och därigenom få en betydande position i
miljöarbetet i Östersjön. Målet är att utan prestige tillsammans med övriga länder runt
Östersjön, lösa uppgiften, få livet tillbaks till Östersjön. Att restaurera Östersjön finns högt
upp på EU:s miljölista. EU organisationen HEL-COM i Helsingfors samordnar arbetet.
Arbetet och åtgärderna är dock upp till Östersjöländerna att genomföra. Se bifogade två
rapporter som stöd och uppbackning. 1.BCG Östersjörapport, (Boston Consulting Group)
framtagen i juli 2014, på uppdrag av WWF. BCG värderar ett livskraftigt Östersjön till tiotals
miljarder EURO. 2. Senaste rapporten från Professor Anders Stigebrandt, GU. Presenterades
på Östersjökonferensen den 12 februari 2015 på KTH. 3. Bild och kart referenser finns på
sidan 2. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att distriktsstämman tar ställning för:
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att till Centerpartiet centralt föreslå att en arbetsgrupp utses vilken för
Centerpartiets räkning samlar systerpartier i Östersjöländerna till ett gemensamt
forum med mål att restaurera Östersjön.
Holger Eriksson - Göteborgs, Claes Hedqvist - Göteborgs, Lars Dahlström - Göteborgs,
Jonathan Lindberg - Göteborgs
Yttrande från krets/distrikt:
Distriktsstyrelsen delar motionärernas önskan om en levande framtid för Östersjön och håller
med om att havsarbetet varit underprioriterat både i utrikes- och miljöpolitiken.
Vi anser att det är viktigt att centerpartiet är drivande i arbetet för att restaurera
Östersjön, lyfter dessa frågor högre upp i prioriteringsordningen och för dialoger
med systerpartier i länderna kring Östersjön. Samarbeten mellan systerpartier i
de nordiska och baltiska länderna finns redan idag och samarbetsorganen
Östersjösamarbetet, HELCOM och EU har en stor och viktig roll för
miljöarbetet i Östersjön. Distriktsstyrelsen anser dock att det bästa sättet att
påverka Östersjöns framtid är att använda befintliga påverkansvägar både via
partier med liknande ideologi och via befintliga samarbetsorgan istället för att
skapa en ny egen grupp. Distriktsstämman beslutar: att anse motionen besvarad.
Att Centerpartiet lyfter dessa frågor högre i prioriteringsordningen för utrikesoch miljöpolitiken. Att skicka motionen vidare till partistämman med
distriktstyrelsens yttrande och distriktsstämmans beslut.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Stopp för multiresistenta bakterier - Motion 2.20
Behandlas av kommitté nr: 3
Jag vill med denna motion att den lokala och regionala upphandlingen av kött utnyttjar de
konkurrensfördelar som vi redan har i Sverige. Denna konkurrensfördel är att vi redan idag
använder minimalt med antibiotika i landet och har en mycket bra djurhållning. Vi är ett av
det länder som använder minst antibiotika i världen, men vi använder inte den styrkan vid
upphandlingar. Vi kan börja direkt, det behövs inga investeringar. Vi minimerar att det dröjer
sig kvar antibiotika i köttet. Provtagningen ska innehålla både fett och fettvävnad. Vi skickar
en tydlig signal till vår omvärld att det inte är okej att använda antibiotika som ett konkurrens
hjälpmedel i en dålig djuruppfödning. Vi visar omvärlden att svenskt jordbruk tar ansvar. Vi
ska fortsätta behandla våra sjuka djur, det vi måste åt är det missbruket som idag finns med
användandet av antibiotika. En förlängd karrenstid är ett sätt. Det kommer att försvåra för
dem som missköter sig, eller inte tar i ett grundproblem. Detta missbruk som pågår idag
innebär att vi i framtiden inte kommer att kunna bota våra djur, inte heller oss själva då vi på
olika sätt blir drabbade. Detta på grund av att bakterierna som träffar på små penicillinrester
lär sig mycket snabbt hur de ska överleva och blir därför allt mer resistenta. Det pågår idag en
mycket ojämn kamp där de resistenta bakteriestammarna blir fler och fler, vi måste agera,
detta är ett sätt. Jag vill med motionen att kommuner och regioner ska kunna använda denna
upphandlingsmodell tillsammans med LRF eller annan jordbruksorganisation på riks-,
regional- eller lokal nivå, ska sätta en förlängd karenstid på antibiotika vid upphandling av
kött. Politiken vänder sig alltså till lokal regional eller regional LRF-avdelning som lägger in
en förlängd tidsram på karenstiden som sedan används vid upphandlingen. Detta för att
förhindra att det finns antibiotikarester kvar som kan medverka till att utveckla resistenta
bakterier, men även för att ge svenskt jordbruk rättmätig konkurrenskraftkontroll organisation
till detta finns redan i form av att alla veterinärer redan idag rapporterar in all medicinering till
jordbruksverket.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att bifalla motionen.
Lars Larsson - Orust
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut