Rapport om EU-medborgare som vistas i Göteborg
Rapport Utfärdad 2015-12-04 Diarienummer 0504/15 Handläggare Teresa Woodall Bernadett Pakucs Telefon 031-367 9415 E-post: [email protected] Rapport om situationen för EU-medborgare som vistas i Göteborg Rapporten beskriver situationen för EU-medborgare som lever i social- och ekonomisk utsatthet i Göteborg. Antalet intervjuade är 83 personer och intervjuerna är genomförda under några veckor hösten 2015. Finansiering för de medarbetare som genomfört intervjuerna kommer från EU-projektet Welcome Policies, där kartläggningen är en av aktiviteterna. I rapporten ges målgruppens egen bild om deras livssituation, möjlighet till försörjning och hur man lever i Göteborg, synen på deras framtidsmöjligheter men även synen på de insatser som förvaltningen driver i samarbete med idéburen sektor samt vilken hjälp man önskar att få i Sverige. Michael Ivarson Förvaltningsdirektör 1(37) Innehåll Sammanfattning ................................................................................................................ 4 1. Kartläggningsmetod och genomförande ................................................................... 5 2. Bakgrundsinformation om de intervjuade ................................................................. 7 3. Utbildning och arbetslivserfarenhet .......................................................................... 9 4. Information gällande vistelsen i Sverige ................................................................. 11 4.1. Orsaken till att man valt att komma till Sverige ............................................... 11 4.2. Vistelse i andra länder ...................................................................................... 13 4.3. Resan till Sverige.............................................................................................. 13 4.4. Planen med resan till Sverige ........................................................................... 15 4.5. Boendeförhållande i Sverige ............................................................................ 18 5. Framtidssyn ............................................................................................................. 18 6. Hälsa........................................................................................................................ 23 7. Utvärdering av befintliga insatser ........................................................................... 24 8. 7.1. Kännedom om befintliga insatser ..................................................................... 24 7.2. Besöksinformation............................................................................................ 25 7.3. Bedömning av de befintliga insatserna............................................................. 27 7.3.1. Stjärnklart .................................................................................................. 27 7.3.2. Famnen ...................................................................................................... 28 7.3.3. Crossroads ................................................................................................. 29 7.3.4. Öppna förskolan ........................................................................................ 30 Övrigt som undersökts ............................................................................................ 31 8.1. Socialtjänsten.................................................................................................... 31 8.2. Skola/Utbildning .............................................................................................. 31 8.3. Ordningsregler .................................................................................................. 31 8.4. Hot och våld ..................................................................................................... 32 8.5. Önskad hjälp i Sverige ..................................................................................... 33 Avslut .......................................................................................................................... 35 Bilagor ......................................................................................................................... 36 Semistrukturerad intervjuguide ............................................................................... 36 Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 2(37) Tabellförteckning Tabell 1. Utbildningsnivå hos de intervjuade ................................................................... 9 Tabell 2. Yrkesområde man har haft i hemlandet ........................................................... 10 Tabell 3. Det sättet man rest till Sverige ......................................................................... 15 Tabell 4. Boendeförhållande hos de intervjuade ............................................................. 18 Tabell 5. Framtidssyn ...................................................................................................... 19 Tabell 6. De intervjuades hälsosituation ......................................................................... 23 Tabell 7. Kännedom om befintliga insatser .................................................................... 24 Tabell 8. Besöksinformation gällande de befintliga insatserna ...................................... 25 Tabell 9. Besöksinformation om nattboendet och orsaken till att man inte sover där .... 26 Tabell 10. Utvärdering av nattboendet Stjärnklart .......................................................... 27 Tabell 11. Utvärdering av dagcentret Famnen ................................................................ 28 Tabell 12. Utvärdering av informationscentret Crossroads ............................................ 29 Tabell 13. Utvärdering av Öppna förskolan .................................................................... 30 Tabellförteckning Tabell 1. Antal intervjuer gjorda på olika intervjuplatser ................................................. 5 Tabell 2. Antal intervjuer uppdelat på ursprungsort ......................................................... 7 Tabell 3. Antal intervjuade uppdelat efter kön, ålder, familjesituation och barn.............. 8 Tabell 4. Vistelsetid i Sverige ......................................................................................... 14 Tabell 5. Planerad vistelse i Sverige ............................................................................... 14 Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 3(37) Sammanfattning Den här kartläggningen av EU-medborgare som tillfälligt vistas i Göteborg och lever i social- och ekonomisk utsatthet är baserad på 83 intervjuer gjorda under hösten 2015. Syftet med kartläggningen var att få en bättre bild av målgruppens situation. Intervjuerna är både gjorda ute på fält vid olika bosättningar och hos idéburna organisationer som riktar sig mot målgruppen genom olika insatser inom IOP. Intervjuerna är genomförda av två som tillfälligt anställdes vid förvaltning. Båda behärskar målgruppens språk. Samtliga intervjuade utom en härstammar från Rumänien, de flesta från städerna Buzău och Râmnicu Vâlcea. Personen med annat ursprung kommer från Bulgarien. Generellt sett har personerna som intervjuats en mycket låg utbildningsnivå och det framgår tydligt att kvinnor är ännu mindre utbildade än männen. En stor del av gruppen saknade både yrkes- och arbetslivserfarenhet. De flesta med någon form av arbetslivserfarenhet hade detta från kortare och ofta så kallade ”svartjobb” inom byggbranschen eller från säsongsarbete inom jordbrukssektorn. De mest förekommande försörjningarna under deras vistelse i Göteborg, är genom att tigga eller sälja någon av de gatutidningar som finns. Vissa personer har ibland anlitats av privatpersoner för att utföra hushållsnära tjänster. Den främsta orsaken till att man valt att komma till Sverige var att man hört positiva saker från andra som varit här och man därför valde att själva prova möjligheten till en bättre inkomst än man ansåg att man hade möjlighet till i hemlandet. Tanken med resan hit för de allra flesta har varit att hitta någon form av försörjning och man saknade i allra flesta fall någon konkret plan för detta. Många av de intervjuade utrycker en önskan om att hitta ett riktigt jobb men tar dagen lite som den kommer. Som en del av denna kartläggning har även de intervjuades kännedom om och erfarenheter av de befintliga insatserna som finns inom förvaltningen i samverkan med idéburen sektor undersökts. Målgruppens önskemål om hjälp i Sverige har också undersökts. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 4(37) 1. Kartläggningsmetod och genomförande Kartläggningen av situationen för EU-medborgare som tillfälligt vistas i Göteborg, och befinner sig i en socialt- och ekonomiskt utsatt situation har utförts genom intervjuer med målgruppen under perioden 2015-09-07 och 2015-10-07. Syftet har varit att få en bild av målgruppens situation utifrån deras egna perspektiv kring behov, erfarenheter och tankar. Kartläggningsprocessen genomfördes med hjälp av två personer som intervjuade och med stöd av fältassistenterna på Uppsökarenheten av Göteborgs Stad och Stadsmissionen. En av de som intervjuade ansvarade för att organisera och styra upp arbetet i samverkan med förvaltningens utvecklingsledare/samordnare för EUmedborgare. För att utföra arbetet på ett bra sätt under en relativ kort period, var det nödvändigt att ha bred kännedom om målgruppen och de organisationer som målgruppen brukar besöka. Språk- och kulturella kompetenser har också varit nödvändiga med tanke på att målgruppen kommit från sydöstra Europa, framför allt från Rumänien. Inom det EUfinansierade projektet Welcome Policies, har möjlighet att under hösten anställa två personer för att utföra detta arbete möjliggjorts. De två personerna rekryterades därmed för att utföra arbetet. Det har totalt genomförts 83 intervjuer varav hälften ute på fält - på tolv olika geografiska platser, mestadels bosättningar på både kommunal och privat mark. Den andra hälften av intervjuerna är gjorda hos de olika partnerorganisationerna inom det IOP som finns för insatser till EU-medborgare. Intervjuerna på fält är gjorda på kvällarna för att säkerställa att man påträffar målgruppen, då många av platserna är tomma dagtid då de som vistas där är iväg och försörjer sig. Fältbesöken är gjorda tillsammans med fältassistenterna som har god kännedom om bosättningarna. Tabellen nedan visar antalet intervjuer gjorda på de olika platserna. Tabell 1. Antal intervjuer gjorda på olika intervjuplatser Intervjuplatser Antal intervjuer Olika fältplatser/ bosättningar 41 Bräcke Diakoni – nattboendet Stjärnklart 23 Frälsningsarmén – dagcentret Famnen 14 Stadsmissionen – informationscentret Crossroads 1 Räddningsmissionen - Öppna förskolan 4 Total 83 Semistrukturerad djupintervju har använts som kartläggningsmetod vilket innebär att samma intervjufrågor har ställts till alla de intervjuade men inte nödvändigtvis i samma ordningsföljd. Samtidigt ställts det även kontroll- och följdfrågor för att på så sätt bättre förstå svaren eller för att se till att de intervjuade svarar på frågan. (Bilaga 1 – Intervjuguide). Intervjuguiden sammanställdes efter områden som ansågs intressanta att studera. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 5(37) Intervjuerna har genomförts på den intervjuades hemspråk direkt av den som intervjuar, ingen tolk har använts. Varje intervju har tagit cirka 30 minuter att genomföra. Den som intervjuats har tillfrågats och har valt om de vill deltaga eller ej. Intervjuerna har transkriberats med hjälp av anteckningar gjorda på intervjuplatser under varje intervjutillfälle. De intervjuade har varit slumpmässigt valda med speciell uppmärksamhet taget till att få olika åldersgrupper och kön representerade. Dessutom har man försökt att göra intervjuer på flera olika fältplatser där större grupper befinner och det har undvikits att intervjua flera personer från samma familj. Under kartläggningen har sju olika ämnesområden efterforskats: - generell bakgrundsinformation om målgruppen - utbildning, arbetserfarenhet och försörjning - vistelse i Sverige - framtidssyn - generell hälsosituation - utvärdering av de befintliga insatserna riktade mot målgruppen, delvis finansierad av Göteborgs Stad - övriga aspekter gällande socialtjänsten, skolan, ordningsregler, hot och våld samt önskad hjälp i Sverige Anledningen till att dessa områden valdes var att det är områden som ansågs kunna ge en bild av både de enskildas behov och även en bild av hur de insatser som redan finns möter dessa behov. Redovisningen av resultatet följer de här olika ämnesområdena och med en sammanställning och en kort analys av svaren på frågorna. I vissa fall har det varit nödvändigt att kvantifiera vissa svar för att göra en procentuell sammanställning av intervjusvaren. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 6(37) 2. Bakgrundsinformation om de intervjuade Alla de som intervjuerades vid deras besök hos de ideburna organisationer inom IOP kom från Rumänien. På två fältplatser träffade man även personer från Bulgarien, men på de andra platserna kom samtliga personer från Rumänien. Som ett resultat av detta är alla intervjuade utom en rumänsktalande. Bild 1. Karta över ursprungsort bland de intervjuade Kartan visar var de olika platserna ligger i Rumänien där de intervjuade kommer från.Tabell 2 visar antalet intervjuade fördelat på de olika orterna. De intervjuade från Rumänien kom från 15 olika städer men det har identifierats två städer där de allra flesta personer härstammar från, Buzău (40 %) och Râmnicu Vâlcea (25 %). Även när det gäller vår kartläggning som görs inom ramen för IOP, är det Buzau som är den dominerande hemstaden. Detta är anledningen till att förvaltningen arbetar på att etablera en kontakt med kollegorna i Buzau. Personen från Bulgarien kom från en stad som ligger just vid gränsen till Rumänien. Rumänien Tabell 2. Antal intervjuer uppdelat på ursprungsort Ursprungsort Antal intervjuer Buzau 33 Galati 2 Braila 1 Targu Jiu 4 Sibiu 2 Craiova 2 Bucuresti 1 Constanta 1 Ramnicu Valcea 21 Mizil 1 Bistrita 1 Tulcea 2 Babadac 1 Macin 6 Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 7(37) Bg Onesti 4 Ruse 1 I Tabell 3 visas de intervjuades fördelning med avseende på kön och ålder, familjesituation och barn i familjen. Majoriteten uppgav att de var gifta och att de har minderåriga barn. Av dessa är det dock bara fyra personer har uppgett att de haft minderåriga barn med sig och tre av de intervjuade personerna har haft med sig minderåriga barnbarn med sig i Sverige, dock har även förälder/föräldrar även varit här. Ett barn vistades nu tillfälligt ensam med sin farförälder, då föräldern satt i fängelse. De flesta har ett eller två barn (66 % av de som har minderåriga barn) men det finns även personer som haft större familjer med 5-8 barn (13 % av de som har minderåriga barn). Sammanfattningsvis är det få föräldrar som tar med sig barnen till Götborg. Tabell 3. Antal intervjuade uppdelat efter kön, ålder, familjesituation och barn Kön Ålder Familjesituation Minderårigt barn i familjen Kategori Antal pers. man 47 kvinna 36 20-25 9 26-30 8 31-35 11 36-40 13 41-45 11 46-50 7 51-55 7 56-60 14 61-65 3 ensamstående 11 gift 68 sambo 3 inget svar 1 ja 56 nej 27 De flesta intervjuade (77 % av de som har minderåriga barn) berättade att deras barn går i skola eller förskola i hemlandet. De som inte går i skola/förskola är för små och är hemma med någon familjemedlem. Fyra personer ville inte berätta i detalj om sin familjesituation. Av de som uppger att barnen går här går tre familjers barn på Öppna förskolan, den fjärde familjens son är en äldre tonåring och går inte i skola i Göteborg men gjorde så i hemlandet. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 8(37) 3. Utbildning och arbetslivserfarenhet Tabell 1. Utbildningsnivå hos de intervjuade Som det framgår av Tabell 1, har de flesta av de intervjuade grundskoleutbildning men nästan lika många personer saknar helt någon utbildning (23 personer). Antalet personer som ej har avslutat grundskolan, utan endast gått 1-4 år i skola, är också relativt högt bland de intervjuade. Det intressanta är att de som saknar utbildning eller inte har avslutat grundskolan har i stort sett varit kvinnor. Endast fem av de 36 intervjuade kvinnorna har haft grundskoleeller yrkesutbildning. Trots att de intervjuade männen generellt har varit mer utbildade än kvinnorna, har lite mer än hälften av männen endast haft grundskoleutbildning. Det visar på att många i målgruppen är lågutbildade. Tabell 2 illustrerar jämförelsen mellan vilket yrkesområde man har och inom vilket område de intervjuade har arbetat i hemlandet senaste tiden. Hälften av dem har uppgivit att de saknar ett yrke och cirka en tredjedel saknar helt arbetslivserfarenhet. De flesta av dem som saknar ett yrke är kvinnor som mestadels varit hemmafruar. En del av dem uppger att de ibland utfört tillfälliga jordbruksarbeten åt privatpersoner för en dagersättning. De som uppgav att de har haft sitt yrke inom byggbranschen var främst murare eller målare och nästan alla av dem har lärt sig sitt yrke genom praktik men saknar en yrkesspecifik utbildning och därmed formell kvalifikation. Det framgår i Tabellen att det var många fler personer som arbetat inom byggbranschen i hemlandet än de som uppgav sig ha sitt yrke inom detta område. De har främst arbetat som hantlangare och hjälparbetare vid byggen. Det har även framkommit att flertalet av de som arbetat inom byggbranschen eller inom jordbruk endast haft tillfälliga så kallade svartarbeten eller säsongsarbeten. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 9(37) Tabell 2. Yrkesområde man har haft i hemlandet De som haft yrken inom industribranschen har arbetat som mekaniker, svetsare, rörmokare, metallarbetare eller gastekniker. De flesta av dem har avslutat grundskolan och kompletterat med en yrkesutbildning eller kvalifikation. Men även inom gruppen som hade haft yrke och utbildning/kvalifikationer, så uppger bara ett fåtal att de senaste tiden haft ett arbete som motsvarar den kompetens de har. Det har varit yrken såsom mekaniker, svetsare eller rörläggare. De har istället arbetat med andra uppgifter, oftast inom byggbranschen. De intervjuade som uppgav att de har sina yrken inom transportbranschen har dock inte haft några speciella kvalifikationer bortsett från sina körkort och några års erfarenhet som chaufför, med undantag av en person. Denna person hade avslutat gymnasiet och hade också specifika kvalifikationer som lastbilschaufför samt flera års erfarenhet. En del av de intervjuade har berättat att de brukar ha tillfälliga säsongsarbeten inom jordbruk, oftast i närområdet där de bor. Då brukar de hjälpa till med plantering och skördearbeten där det krävs fysiskt arbete men flera personer har nämnt att det blivit svårare att hitta sådana jobb under senare tid på grund av allt högre automatiseringsgrad inom jordbruket. Några enstaka personer som tidigare har arbetat som slaktare, kock, frisör, gyminstruktör eller brandkårschef uppgav nu att de inte har arbetat inom sitt yrkesområde på sistone utan tagit de jobb som funnits inom byggbranschen. Samtidigt har 14 % av de intervjuade jobbat inom andra områden som inte kräver någon speciell kvalifikation såsom köksassistent, städ, vakt, konfektionsarbetare eller inom handel. Fyra av dessa personer hade haft dessa yrken utomlands (i Italien, Spanien, Norge och Tyskland) och resten hade erfarenheten från hemlandet. En stor del av de intervjuade har aldrig varit anställda med ett avtal (37 %). De flesta av dem är kvinnor. Utav dem som varit anställda någon gång hade endast tre personer haft en anställning med avtal under det senaste året. Ser man tio år tillbaka så har 31 % av personerna varit anställda med avtal. Resten av de intervjuade har uppgivit att de haft Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 10(37) någon form av anställning under den kommunistiska regimen (18 %) och 10 % har inte svarat på frågan. Gällande nuvarande försörjning har de flesta av de intervjuade uppgivit att de tigger och/eller samlar burkar (64 %). En del av de som tigger anlitas ibland av privatpersoner för hushållsnära tjänster såsom städ- eller trädgårdsarbeten. Fyra personer av de intervjuade uppgav att de försörjer sig enbart genom tillfälliga arbeten men bara en av de intervjuade har haft ett fast jobb i Sverige. Denna person hade arbete inom byggbranschen. Försäljning av gatutidningarna Faktum, Folk är Folk eller Romfolk står för den främsta försörjningsformen för 19 % av deltagarna. Några av de intervjuade uppgav att de sökte jobb och levde på sina besparingar eller fick viss ekonomisk hjälp från familjen. Överlag var barnbidraget den enda kontinuerliga inkomsten för familjerna i hemlandet vilken inte räcker för att försörja hela familjen enligt flera av de intervjuade. 4. Information gällande vistelsen i Sverige I det här kapitlet tas orsaken till att man kom till Sverige upp, hur planen var och hur det blev. Dessutom redogörs när, hur, och med vem man har rest och hur länge man planerar att stanna. Det kommer också att redovisas om man varit i andra länder och vad man i så fall gjorde där. 4.1. Orsaken till att man valt att komma till Sverige Många personer nämner som anledning till att de valt att komma just till Sverige är att inkomsterna här är bättre än i andra länder. De har kommit hit med en förhoppning om en bättre försörjning och ett bättre liv, detta uppges av 30 % av de intervjuade. Vi hörde att man kan tjäna mycket bättre här än någon annanstans. Sverige drabbades inte så hårt av krisen. (man, 40 år) Jag kom pga. svårigheter hemma. Jag bor i hyreslägenhet och hörde att man kan tjäna pengar här. (kvinna, 34 år) Livet är bättre här och man kan få ihop tillräcklig med pengar för att klara sig. (man, 32 år) Alltid varit förtjust i norra Europa. Tror att man kan tjäna mycket bättre än någon annanstans. (man, 35 år) Nästan lika många personer (29 %) har uppgav att de kom hit eftersom de känner andra som varit här tidigare och de fått berättat positiva saker om Sverige till sig. Exempel på vad som berättats är att man kan leva bättre här, att man kan få ihop mer pengar genom tiggeri, att det är bättre än i andra länder, att man kan hitta jobb och man kan tjäna bättre samt att svenskarna är generösa och har medlidande för de fattiga. Människorna är bra här. De är snälla och vill hjälpa. Här får man mat och kan jobba ihop pengar. I andra länder får man ingenting. (man, 54 år) Det är svårare i andra länder. Hörde från andra att det är bra här. (man, 56 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 11(37) Det var många som kom till länderna i Norra Europa. Människorna är bra här. I andra länder går det inte längre bra. Barnen är hemma med mor och farföräldrar och vi måste försörja våra familjer. (kvinna, 35 år) Varit i många andra länder tidigare och hört att det är bra här. Det är mycket bättre här än i andra länder. Folk tycket synd om oss. Jag har varit i Stockholm, Malmö och överallt i Sverige. (kvinna, 35 år) Hörde från bekanta att man kan tjäna bättre här än i andra länder och att svenskarna är generösa. Jag ville jobba och bygga ett hus i Rumänien eftersom vi är åtta personer som bor i ett rum. (kvinna, 45 år) Hörde från andra att man kan hitta jobb här för att kunna försörja familjen hemma. Jag är den enda som kan jobba i familjen. Min man är sjuk. (kvinna, 43 år) Människorna är goda och generösa. De diskriminerar inte pga. att jag är rom. (man, 47 år) En del av de intervjuade följde med andra bekanta som kommit hit (14 %) eller har haft familjemedlemmar som varit här tidigare och de ville också prova (7 %). Någon annan planerade komma hit och jag hade ingenting annat att göra hemma. Så jag följde med. Jag hamnade i en svår situation hemma. Min fru dog för två år sedan och sex månader därefter dog min mamma också. Jag var väldigt nedstämd. (man, 56 år) Jag kom tillsammans med andra från min hemstad. Jag ville också prova. Flera personer berättade att det går bra här och man kan få ihop pengar. Jag ville försöka eftersom hade ingenting att äta hemma. (kvinna, 57 år) Min mamma har varit här två år och jag kom med henne nu. (kvinna, 45 år) Kom tillsammans med hela familjen och kom för att vara nära familjen och hjälpa till med försörjning. Jag hjälper familjen genom att ta hand om mina barnbarn. Människorna tycker synd om folk och är generösa här. (kvinna, 50 år) Några personer talar om att deras konkreta mål har varit att söka jobb. Jag hade inte längre jobb i Italien och lönerna var mycket lägre än här. Jag hörde att det finns chans att hitta jobb här. (man, 21 år) Hörde att det är möjligt att hitta jobb som frisör. (man, 28 år) Kom med förhoppningen om att hitta ett jobb för att kunna betala hyran för familjen i hemlandet och kunna köpa mat. Hörde att man kan tjäna bättre här än i andra länder. (man, 26 år) Några av de intervjuade är personer som berättar att det kommit till Göteborg från Norge. Några av dem har tidigare sysslat med tiggeri och två personer berättar att de har blivit lurade av arbetsgivaren genom att inte få sina löner. I Norge kan man inte längre tjäna bra. (man, 23 år) Var i Norge men de låter en inte längre att tigga och jag fick höra att här i Sverige är man mer överseende. (man, 26 år) Jag varit här förut för tre år sedan. Nu kom jag från Norge. Har jobbat där två månader men fick inte betalt. Någon har stulit mina papper och id handlingar. Jag anmälde det till polisen. Vet inte vad jag ska göra. (man, 42 år) Varit i många andra länder i Europa, senast i Norge. Många kom hit från Norge. Så jag kom också med dem. Det är ju nära. Det fungerar inte längre i andra länder. Man kan inte jobba ihop pengar. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 12(37) Så vi provar nu på andra ställen. Det är bättre i Sverige. Det är en av de bästa länderna jag varit i. Folk tycker synd om oss. Det finns många bra människa här. (man, 36 år) 4.2. Vistelse i andra länder Lite mer än hälften av de intervjuade varit i andra länder tidigare. De flesta av dem är män (65 % av de som varit utomlands). De mest förekommande länderna där de intervjuade varit tidigare är länder där språket är besläktad med rumänskan, dvs. Italien, Spanien och Frankrike. Anledningen till detta antas vara att det är enklare att kommunicera i dessa länder, och möjligheten till arbete ökar. En del av personerna har tidigare varit i Tyskland eller Norge. 20 % av de intervjuade har varit i flera olika länder inom EU innan de kom till Sverige, inklusive länderna i norra Europa som Danmark, Norge och Finland. Vi har varit i många länder. Först gången var jag 14 år gammal när jag åkte till Spanien för att tigga. (kvinna, 33 år) Varit i många länder ända sedan jag fyllde 20 år. (kvinna, 35 år) Några personer uppgav att resandet blivit en livsstil för dem sedan flera år tillbaka. På så sätt kan de försörja sina familjer som är kvar hemma. De har provat på olika sätt att försörja sig, såsom att arbeta på tillfälliga arbeten, tigga, samla burkar, samla järnskrot eller genom att sälja gatutidningar. När det inte fungerar längre åker de vidare. De brukar oftast resa i grupp med andra familjemedlemmar och barnen är kvar i hemlandet med mor- eller farföräldrar eller någon annan släkting. En stor del av de som varit utanför hemlandet (37 %) uppger att de arbetat i andra europeiska länder. De har oftast haft tillfälliga arbeten inom jordbruk eller inom byggbranschen. En person har jobbat inom hemtjänst. En del (26 %) har berättat att de tiggde även i andra länder eller att de sålde gatutidningar (11 %). Vid sidan av detta har några av dem som varit i Spanien samlat järnskrot och sålt till insamlingsplatser som finns. De intervjuade som tidigare varit i flera andra nordiska länderna uppger att det inte längre går att försörja sig genom tiggeri där eftersom folk inte ger pengar och vill inte hjälpa dem. 4.3. Resan till Sverige Tabell 4 visar vistelsetiden i Sverige. De flesta av respondenterna uppgav att de kom hit för 1-3 månader sedan, men vistelsetiden varierar för de intervjuade. De som intervjuades vid öppna förskolan har vistats här mer kontinuerligt under flera år. Detta är en skillnad jämfört med svaren som erhållits när man intervjuat vid andra platser och verksamheter. Det kan tolkas som att av de fåtal som har sina barn med sig så planerar de att stanna längre i Sverige. Detta kan vara anledningen till att barnen kommer med föräldrarna. En del av de intervjuade berättar också att det inte är första gången att de är här utan de varit i Göteborg flera gånger under de senaste åren (19 %). En person uppgav att han redan för 12 år sedan kom till Sverige för första gången. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 13(37) Tabell 4. Vistelsetid i Sverige När kom man till Sverige? under de senaste veckorna/ dagarna för 1-3 månader sedan varit här längre än 3 månader varit här 1 år eller längre inget svar Total Antal pers. % av total 14 17 % 33 40 % 11 13 % 11 13 % 14 17 % 83 Den största andelen av de intervjuade kunde inte svara på hur länge de planerade att stanna i Sverige. Vistelsetiden är beroende på det som händer här uppger flera personer. Till exempel om man kan betala tillbaka skulden för resekostnader eller beroende möjligheten att spara lite pengar. Många sparar för ett särskiljt ändamål, vilket oftast är att kunna skicka hem pengar till familjen kontinuerligt för deras försörjning eller att för att kunna fixa/renovera boendet i hemlandet. När man kunnat göra det börjar man tänka på att åka hem för en period. Om vädret och boendeförhållandena tillåter kan man stanna längre men drivkraften att försörja sig är oftast starkare än de dåliga förutsättningarna här. Flera personer uppger att de ska stanna så länge som möjligt eller tills de inte orkar längre. Tabell 5. Planerad vistelse i Sverige Hur länge har man planerat att stanna i Sverige? några veckor några månader fram till jul vill etablera sig vet inte inget svar Total Antal pers. 1 8 20 10 28 16 83 % av total 1% 10 % 24 % 12 % 34 % 19 % En del av de intervjuade berättade att de planerat stanna till december eller till jul. Då blir det kallare här och det är svårare att sova ute eller i bil och dessutom vill de spendera julen tillsammans med barnen i hemlandet. Flera kvinnor framhäver julens betydelse och samvaron i familjen. Några personer talar om att de vill etablera sig men detta är snarare kopplat till förutsättning än till en konkret plan. Exempelvis att man vill stanna här om man hittar arbete eller någon uppger att man vill stanna här tills man går i pension. Några av de intervjuade uppger att de inte vill åka hem eftersom de ingenting har i hemlandet eller inte möjligheten till att någon i deras familj kan hjälpa dem. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 14(37) Tabell 3. Det sättet man rest till Sverige Som man ser i Tabell 3, nästan hälften av de intervjuade rest till Sverige med vanlig buss. Samtidigt har flera personer rest hit med minibussar som är organiserade av privatpersoner. Man betalar för resekostnader i efterskott när man har fått ihop tillräcklig med pengar. De som kom med egen bil kom tillsammans med andra resenärer och de har delat på resekostnaderna. Nästan hälften av de intervjuade har sin maka/make med sig till Sverige. En del kom med släktingar (16 %), vänner/grannar (18 %) eller andra bekanta från samma ort (7 %). Det är vanligt att man rest i grupp. Bara 8 % (7 personer) av de intervjuade kom ensamma hit. 4.4. Planen med resan till Sverige Tanken med resan till Sverige var med syfte att söka försörjning för de allra flesta intervjutagare (88 %). Dock har merparten inte kunnat berätta om hur de planerar försörja sig, utan de berättat om sina problem i hemlandet eller om vad de planerar göra med pengarna de har tjänat. Det verkade som att de flesta saknar en konkret plan för sin försörjning. Vill samla ihop pengar för att köpa ved och mat under vintern. (kvinna, 45 år) Jag planerade att göra samma sak som de andra gör. (man, 52 år) Att ge en bättre framtid till barnen. Kom för barnens skull, att kunna ge dem mat och boende i Rumänien. (kvinna, 36 år) Att få ihop pengar för hyran, mat och att kunna skicka pengar hem till barnen. (kvinna, 34 år) Jag vill ha ett bättre liv och vill spara pengar för att bygga ett rum eftersom vår boende rasade. (kvinna, 35) Planen var att tjäna lite pengar för att kunna bygga ett rum till där jag och min man kan bo. Vi bor med min sons familj i samma hus. (kvinna, 59 år) Vill försörja mig själv, att kunna köpa mat. Ingenting annat. (man, 62 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 15(37) En del personer har berättat att de kom hit för att söka jobb (26 personer) men det har i de flesta intervjuer inte framkommit hur man har sökt arbete i Sverige. För de flesta var jobbsökningsplanerna snarare förhoppningar om att någon kanske ska erbjuda dem något jobb än att man skulle söka. Planen var att hitta jobb med en högre lön än det man får i Italien. (man, 21 år) Kom med förhoppningen om att hitta något jobb och etablera mig om jag skulle hitta boende med hyra. (kvinna, 24 år) Min son vill köpa en bil nu och min fru har något jobblöfte i ett hotell. (man, 46 år) Några av de intervjuade talade om att de vill etablera sig, dock endast ett fåtal. Vill stanna här. En översvämning förstörde huset där vi bodde. Nu har vi ingenting i Bulgarien. (man, 54 år) Vill hitta jobb och etablera mig. (kvinna, 58 år) Några personer uppgivit att de har planerat att tigga (12 personer) eller sälja gatutidning (5 personer). Planen var att tigga och skicka pengarna hem till familjen. (kvinna, 65 år) Planen var att sälja gatutidning. Jag kände andra som sålde tidningen här förut från Ramnicu Valcea. Jag hörde att det går jättebra. (man, 45 år) [Planen var] att sälja tidningen Folk är folk. Först ville jag söka jobb (andra i familjen tiggde) men det går inte utan att kunna språket. (man, 40 år) Planen var att sälja tidningen RomFolk. I Norge fungerar inte längre. (kvinna, 35 år) [Planen var] att hitta någon form av försörjning. Vi tiggde i andra länder också så jag visste vad jag ska göra här. Ingen vill anställa oss. Vi måste överleva på något sätt. (kvinna, 35 år) Planen var att tigga och tjäna lite mer pengar eftersom i Norge får man inte längre göra det. (kvinna, 24 år) Planen var att tigga för att kunna skicka pengar hem till barnen och för att renovera taket på vårt hus i Rumänien som gick sönder. (kvinna, 52 år) Ett fåtal personer har nämnt att de kom hit för att skaffa något boende eller att få socialbidrag. När det gäller kontakt, som senare redovisas, är det en majoritet som inte haft denna kontakt. Dessutom har en person berättat att han hoppades att få vård i Sverige. Jag behöver sjukvård och behandling. Hoppades att jag ska få hjälp här. Kan inte utföra fysiskt arbete. (man, 39 år) Nästan hälften av de intervjuade har varit besvikna med vistelsen i Sverige eftersom det inte blev som de tänkt sig. En del som har planerat söka jobb har träffat på olika hinder och har inte hittat arbete. Vissa personer upplevde sig lurade, genom att man exempelvis att en bekant sagt att de skulle hjälpa till för att finna ett arbete. Men, när man kommer till Sverige hörde inte den bekanta av sig. Någon nämner att de har arbetat, men inte fått betalt. Jag söker och söker, lämnat mitt CV på många ställen men det verkar så att jag träffar många rasister. Förstår inte varför man inte vill anställa rumäner. De gillar inte rumäner här. (man, 46 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 16(37) Det är jättesvårt att hitta jobb. Jag kan ta vad som helst. Jag har jobbat i många branscher tidigare. Jag sökte jobb genom privatpersoner jag träffat här men ingen vill hjälpa. (man, 40 år) Jag trodde att det ska gå fortare att hitta jobb som i Italien. Om man pratar där med restauranger och med folk man träffar hittar man jobb efter en vecka. (man, 37 år) En person jag känner har lovat jobb här. Så jag kom med tanken att jobba. Han sa att det finns gott om jobb för lastbilschaufförer. Han kände en rumän som just behövde någon. När jag kom hit svarade han inte på telefon. Jag samlar burkar nu. Vet inte vad jag ska göra. (man, 59 år) Jag har hittat något svartjobb men det hjälper inte utan papper [anställningsavtal]. (man, 41 år) En del personer var missnöjda eftersom de inte lyckades spara tillräcklig med pengar och flera av de intervjuade har berättat att man inte kan tjäna så bra med tiggeri så som de hade föreställt sig. De som kom hit för att tigga så att de kunna försörja sina familjer uppger att de lyckats skicka pengar hem men bara så att det räcker för mat och kanske kläder men inte till någonting annat. Familjerna i hemlandet har oftast inga andra inkomster utom barnbidraget. Man kan inte återvända så länge familjen i hemlandet inte har någonting. (man, 60) Man tjänar jättedåligt med tiggeri. (kvinna, 37 år) Det är inte så som jag föreställde mig. Man kan inte tjäna så mycket genom att tigga. (kvinna, 57 år) En del av de intervjuade (10 %) säger att det inte blev så som de hade föreställt sig men att det ändå är bättre än om de skulle ha stannat i hemlandet. Flera personer har berättat att boendeförhållandena i Göteborg är svåra. Man berättar att man sover ute, i bil eller att man bor med barnen i ett mögligt rum – samtidig som man menar att det är ändå bättre än hemma eftersom de har en inkomst. De kan skicka hem lite pengar även om det bara räcker till mat. Det är svårt. Man kan inte hitta jobb. Jag är inskriven på Arbetsförmedlingen men de gör ingenting, de hjälper inte. Det är meningslöst att vara inskriven där. Jag får ihop pengar genom tiggeri och tillfälliga arbeten hemma hos privatpersoner, ca 100-300 kr/dag. Det är mer än lönerna i Rumänien. Jag har hittills pendlat mellan Rumänien och Sverige. (man, 56 år) Det är ju svårt att sova i bil men det är bättre än att sova ute. Det går att sälja tidningen RomFolk. Folk är intresserad av vår kultur och våra traditioner. (kvinna, 35 år) För vissa personer (20 %) blev vistelsen i Sverige som de tänkte sig. De har berättat att de har mer pengar nu och kan försörja sina familjer eller att de kunnat förbättra sina boendeförhållanden i hemlandet under den tiden de varit här. Flera personer har talat om sina positiva upplevelser om hur folk bemöter dem. En del av de intervjuade var särskilt nöjda, de som säljer någon gatutidning, de som fått hjälp av olika privatpersoner, från andra frivilliga eller kyrkor med svensk undervisning och jobb. Vi bor i husvagn och sover i bil ibland. Vi får mat och har mer pengar. Det är bättre än i Bulgarien. Där hittar man inget jobb. Socialen hjälper inte. De är glada att vi åker iväg. (man, 54 år) Vi har återhämtat oss ekonomiskt. Vi kunde betala tillbaka en del av vårt lån till banken. Jag ska inte stanna här länge nu eftersom vindruvsäsongen börjar. (man, 46 år) Jag är nöjd. Det är en skillnad att tjäna 2000 kr under tre dagar eller under en månad. Jag säljer 6-7 tidningar dagligen. Jag säljer en tidning för 100 kr och jag köper dem för 25 kr. Det är bra. Jag lyckades skicka pengar hem. (man, 45 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 17(37) Nu studerar jag svenska i en kyrka två gånger i veckan [genom privatperson]. Det går bra med tidningsförsäljningen. Jag väntar nu på nästa upplaga. (man, 40 år) Det är bra här. vissa dagar går det jättebra med försäljningen, andra dagar går det sämre men vi är nöjda. Tidningen säljer man för 100 kr men man kan ge mer pengar om man vill. Många gör det. (kvinna, 35 år) Det är bättre nu. Jag gör detta för familjens skull. Ingen utav mina barn har jobb och mina barnbarn måste ha någonting att äta och de måste gå i skolan. Vi hade ingen toalett förut. Jag lyckades skicka pengar hem för att kunna bygga en toalett intill huset. Vi köpte handfat och WC. (kvinna, 57 år) Det är bättre för oss nu. Barnen har mat på bordet, har kläder och kan betala allt som krävs i skolan. Vi har ved för vintern. Så det är bättre. Min man har hittat jobb i byggbranschen nu efter två års lidande. (kvinna, 35 år) Jag har börjat jobba direkt med avtal. Min vän hjälpte mig och en annan bekant hjälpte med husvagnen. (man, 42 år) 4.5. Boendeförhållande i Sverige De flesta av de intervjuade sover på någon av bosättningarna (70 %). En del av dem brukar sova på nattboendet Stjärnklart ibland eller har sovit där tidigare. Som det framkommer på Tabell 4 varierar boendeförhållandena för de intervjuade. De flesta av dem sover i bilar, i tält eller i husvagnar. Tabell 4. Boendeförhållande hos de intervjuade De som inte sover på bosättningar (14 %) uppger att de vistas på centralstationen medan det är öppet och sover sedan ute. Några personer uppger att de sover i bil, en av de intervjuade i husvagn och vissa har sovit enbart på nattboendet sedan de kom till Sverige. En person får hjälp med boende ibland genom sin arbetsgivare som anlitar honom vid behov, men för övrigt sover han på nattboendet. Det blir inte helt uppenbart var resten av de intervjuade sover (16 %). Vissa av dem sover sannolikt i bil eller i husvagn. 5. Framtidssyn Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 18(37) Tabell 5. Framtidssyn Tabell 5 visar en procentuell sammanställning på de intervjuades framtidssyn. Största delen av dem har uppgivit att de vill jobba i framtiden (40 %), men samtidigt så är det fler än så som troligen önskar det och att det är inbakat i svaren om en bättre framtid eller att vara i hemlandet. Perspektivet för vad framtiden är kan också se olika ut för olika respondenter. De flesta av dem ser inte en framtid i hemlandet utan vill helst jobba utomlands. Flera personer nämner dock att det är svårt att hitta jobb i Sverige om man inte kan språket, saknar utbildning, saknar boende eller om man är för gammal. De som har förhoppningar om att de ska få arbete i Sverige är de som har någon yrkeserfarenhet, oftast i byggbranschen eller de som fått tillfälliga arbeten hemma hos privatpersoner. Vissa vill hitta jobb här och etablera sig med hela familjen om försörjning och boende skulle finnas. Samtidigt finns personer som helst vill jobba här och skicka pengarna hem. Några hoppas på att de i framtiden får jobb i hemlandet och kan vara med familjen men samtidigt nämner de att det inte finns så mycket hopp om den möjligheten eftersom fabrikerna stängde kring deras hemtrakter. Några personer som kom direkt från Italien till Sverige berättar att de kom för att söka jobb här med förhoppning om bättre lön. Om de inte hittar något här ska de åka tillbaka Italien. Jag ser inte framtiden i Rumänien. Vill hitta jobb här eller i Norge. Om man inte får hjälp hamnar man i samma situation som andra, börjar tigga eller stjäla. Vi är inte i samma situation i Sverige och har olika förutsättningar. Även om jag har utbildning och ett yrke vill ingen anställa mig. Man kanske inte gillar rumäner här. (kvinna, 58 år) Jag vill jobba. Hoppas att jag hittar jobb i Göteborg. Jag jobbar ibland hemma hos privatpersoner. Många känner mig redan från affären där jag sitter och även de som har sina garage här. De vill hjälpa. De erbjuder ibland tillfälliga jobb. Jag ville helst vara anställd. (man, 56 år) Hoppas allt blir bättre. Jag vill också få något jobb. Jag skulle kunna få något jobb hemma hos privatpersoner, kanske hushållsnära tjänster. Om jag skulle ha jobb och något boende skulle jag även ta med barnen. (kvinna, 35 år) Jag vill så gärna jobba som städerska för att jag inte kan någonting annat. Om jag skulle ha möjlighet skulle jag jobba var som helst. (kvinna, 57 år) Jag skulle vilja jobba inom byggbranschen eller jordbruk i Sverige men vill inte etablera mig här. Skulle vilja vara här max. 10 år. Vill jobba och åka tillbaka till Rumänien efteråt. Jag har mitt hus där. (man, 38 år) Det som tagits upp i nästan samtliga svar gällandesynen på framtiden är att tankarna inte sträcker sig så långt, man tänker inte så mycket på framtiden. Man lever i nuet och är Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 19(37) upptagna med att klara sig till nästa vecka eller nästa månad. En del av de intervjuade (12 %) har uppgivit att de inte har planer alls gällande framtiden eftersom de inte tänker så mycket på den. Vet inte. Det är bra nu. Jag är nöjd. Det vore bättre om jag skulle ha något mer permanent boende. (man, 45 år) Vet inte. Både jag och min man är här för barnens skull. Vi skickar hem pengar så de kan gå i skola. Om man har tre barn som går i skola då slipper man betala till skolan för böcker och allt. (kvinna, 35 år) Vet inte. Sälja mycket tidning och skicka pengar till barnen. (kvinna, 33 år) Vet inte. Det räcker med att tänka på dagen som kommer. Jag vill att mina barn ska gå i skola och ha en bättre framtid. Jag är här för deras skull. (kvinna, 35 år) Några personer hoppas på den svenska staten eller kungahuset skall kunna hjälpa dem i framtiden. Det finns också de som lyfter att de är ganska nöjda med sin vistelse i Sverige när de jämför med hur de haft det i hemlandet, trots svårigheterna man utsätts för. En person utav dem som är nöjd med sin vistelse har fått jobb inom byggbranschen hos ett svenskt företag, några andra har jobbat tillfälligt med hushållsnära tjänster och några personer har kunnat förbättra sin ekonomi med pengarna de jobbat ihop. Hoppas vi kommer på fötterna snart och vi kan fortsätta arbetet vi har gjort förut inom handel. Vi hade en affär som inte längre fungerar. (man, 46 år) Hoppas att det blir bättre i framtiden. Nu är jag nöjd med att ha jobb. Det är svårt med boendet bara. Hoppas att vår ekonomi ska förbättra sig. (man, 42 år) Tror att regeringen och kungen kommer att ge oss mer uppmärksamhet och hjälp någon gång för att kunna integrera mig i det svenska samhället. (man, 47 år) Tror att det blir bättre och den svenska staten kommer att hjälpa med jobb. Om jag skulle ha jobb skulle jag kunna försörja min familj utan att vara tvingad att leva i tält och tigga. (man, 53 år) Hoppas att jag får komma hit även i framtiden för att kunna försörja min familj och att kronprinsessan eller politikerna ska hjälpa mig. (man, 32 år) Hoppas att jag hittar jobb och att svenskarna ska hjälpa mig. Jag är jätterädd nu för att de ska ta min dotter eftersom vi bor i en husvagn. (kvinna, 24 år) Vissa av de intervjuade saknar framtidshopp helt (8 %). De tror att deras liv kommer att bli mycket svårare i framtiden. Några personer är övertygade om att de är för gamla och att ingen vill anställa dem, samtidigt som de är medvetna om att de inte kommer att kunna försörja sig med pensionen de kommer att få. Det finns personer som är rädda för att de inte kommer att få någon pension alls eftersom de aldrig varit anställda. Några andra är bekymrade över att de inte kan tjäna tillräckligt med pengar för att kunna försörja familjen och tror att de kommer att bli hemskickade av exempelvis myndigheterna inom en nära framtid vilket för dem skulle betyda att de inte skulle ha någon inkomst alls. Ingen vill anställa en person i min ålder. Jag har sex år tills jag kan gå i pension men vad det blir för pension vet jag inte eftersom jag inte varit anställd den senaste tiden. (man, 59 år) Har en känsla av att det inte kommer gå så bra med tiggandet och att det blir mycket svårare. (man, 23 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 20(37) Det blir jättesvårt. Jag vill spara för att kunna bygga ut huset men jag är övertygad att det inte går eftersom man bara får ihop lite pengar. (kvinna, 59 år) Vill åka tillbaka till hemlandet och få en bra pension men vet att detta inte kommer hända eftersom pensionerna för jordbruksarbetare är väldigt låga i Rumänien. (kvinna, 57 år) Några personer (4 %) tycker att den enda försörjningsmöjligheten de har är tiggeriet. Deras plan för framtiden är i stort sätt att fortsätta det de gör nu. De uppger att de ska åka till hemlandet snart men de planerar komma tillbaka eller åka till något annat land om de inte längre kan få ihop pengar här. Vill åka tillbaka till Rumänien och vara med familjen men ska komma tillbaka hit eller till vilket land som helst inom EU för att tjäna pengar. (kvinna, 30 år) Planen är att resa tillbaka till hemlandet men jag ska komma tillbaka hit eller ska åka till ett annat land inom EU för att tigga. (kvinna, 45 år) Jag ska komma tillbaka till Sverige för att få ihop pengar. Ska tigga. (kvinna, 35 år) Hoppas jag får lov att tigga så länge som möjligt för att kunna försörja min familj i hemlandet. Hoppas att svenskarna tycker synd om mig och inte kommer skicka mig hem. (kvinna, 52 år) En del av de intervjuade kunde inte svara på frågan gällande vad de vill i framtiden men de utryckte en vilja till att åka hem och vara tillsammans med familjen. Samtidigt har några varit oroade över att det inte går att förändra sitt liv om man inte vet vad man ska göra för att försörja familjen. De vill helst jobba i hemlandet men de anser att deras möjligheter är begränsade. De flesta av de intervjuade (72 %) har uppgivit att de skulle vilja jobba på ett arbetskooperativ i hemlandet om de skulle få möjlighet. Samtidigt har flera personer tillagt att de har dåliga förutsättningar för att jobba i Rumänien eftersom ingen vill anställa någon som är analfabet, saknar utbildning, inte har ett yrke, har hälsoproblem eller om man är för gammal. Några har berättat att i det området där de bor finns det inga jobb att söka. Andra har sagt att de skulle jobba var som helst bara att få vara tillsammans med familjen och ha någon inkomst och trygghet. Vissa yngre av de intervjuade har sagt att de skulle jobba i ett arbetskooperativ men bara för en rimlig lön som motsvarar ungefär det man skulle få i Sverige. De intervjuade som inte vill jobba på ett arbetskooperativ i hemlandet har nämnt flera olika orsaker, till exempel att man vill inte stanna i hemlandet för att det är inte värt att stanna där, det är inte lönsamt att arbeta på kooperativ eller att det inte finns tillgång till sådana jobb. En säger att man är diskriminerad som rom, och ”tillgängligheten av de lediga jobben är bara siffror” säger en annan person. Andra orsaker är att man inte kan arbeta på grund av hälsoproblem eller att man vill jobba inom sitt yrkesområde. En person uppgav att han skäms att söka arbete i hemlandet eftersom han suttit i fängelse och alla vet det. En stor andel av de intervjuade (69 %) har svarat ”nej” på frågan om man är intresserad av att jobba i hemlandet för en minimilön. De flesta uppger att minimilönen inte räcker för att försörja hela familjen. Vissa säger att man kan tjäna mycket mer utomlands. Minimilönen skulle inte täcka våra skulder till banken och det skulle inte räcka till försörjning. (man, 46 år) Hur kan man med minimilön försörja en familj med elva personer och mina gamla föräldrar? Det går inte. (man, 36 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 21(37) Det är en stor skillnad mellan lönerna här och i hemlandet. Nu tjänar jag 16 000 kr (efter skatt) men i hemlandet får man inte mer än 900-1000 lej (ca 200 euro). Det är ju en skillnad. (man, 42 år) Jag har jobbat för minimilön tidigare, men det räcker inte ens för mat för att inte prata om medicin för barnen. (man, 24 år) Varför jobba för minimilön om man kan få mer pengar utomlands. (man, 37 år) Man får ihop mycket mer pengar här än att jobba för en minimilön i Rumänien hela dagen. (man, 22 år) De som svarat ``ja`` på den frågan skulle välkomna en kontinuerlig inkomst i hemlandet eftersom de skulle kunna vara kvar hemma med sina familjer då. Vissa säger att minimilönen också är pengar vilket skulle räcka för dem. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 22(37) 6. Hälsa En stor andel av de intervjuade anser att de har bra eller jättebra hälsa, är friska och inte har några särskilda hälsoproblem som det visas i Tabell 6. Tabell 6. De intervjuades hälsosituation De som tycker att deras hälsosituation är sådär, dålig eller jättedålig berättar oftast att de inte får vård i hemlandet. Vissa har olika besvär efter någon operation och behöver fortsatt behandling som de inte har råd med. De kan inte utföra fysisk betungande arbete på grund av detta. Framför allt de äldre pratar mycket om sina hälsoproblem när frågan tas upp. Hälsoproblem som lyfts är besvär med ryggen, ögonbesvär, reumatism, diabetes, gynekologiska problem, hepatit, problem med hjärtat, sköldkörtelproblem hos en gravid kvinna, olika infektioner, problem med tandhälsan, njurproblem och magsår. Några av de intervjuade kvinnorna uppgav att de är gravida, och haft besvär av graviditetsillamående. De flesta av de intervjuade (77 %) uppger att de inte har varit i kontakt med sjukvården i Sverige. De som haft kontakt har oftast varit på akuten och flera personer berättar att de fått en räkning efteråt, skickad till hemlandet som de inte kan betala. Några personer berättar att de har fått hjälp med sjukvård genom Crossroads. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 23(37) 7. Utvärdering av befintliga insatser I det här kapitlet redovisas utvärderingen av de befintliga insatserna inom IOP(Idéburet Offentlig Partnerskap). Förvaltningen har i samarbete med den idéburna sektorn arbetat i partnerskap sedan 2013 för att förbättra situationen för EU-medborgare som vistas i Göteborg och lever i utsatthet. I partnerskapet ingår organisationen Bräcke Diakoni som driver nattboendet Stjärnklart, Frälsningsarmén med dagcentralen Famnen, Stadsmissionen med informationscentret Crossroads och Räddningsmissionen med Öppna förskolan. Även uppsökande verksamhet som utförs dels av förvaltningen dels av Stadsmissionen ingår i avtalet. Målgruppens kännedom om verksamheterna, om de besöker dem samt deras bedömning av de olika insatserna ligger till grund för utvärderingen. Analysen baseras på 83 intervjuer gjorda på olika bosättningar och hos partnerorganisationer som målgruppen besöker. 7.1. Kännedom om befintliga insatser Tabell 7. Kännedom om befintliga insatser De flesta av de intervjuade känner till nattboendet och dagcentret. Däremot är informationscentret Crossroads endast känt av ca hälften av de intervjuade vilket redovisas i diagrammet ovan. Öppna förskolan är den verksamhet som är minst känd bland respondenterna. Det är vanligt att personerna som känner till nattplatserna Stjärnklart även känner till dagcentret Famnen eftersom inbokningen för sovplatser görs på dagcentret. Endast ett fåtal personer som intervjuades på nattplatserna var obekanta med Famnen. Dessa hade hänvisats till nattplatserna genom fältassistenterna och behövde därför inte boka in sig via Famnen. Detta gällde tre av de 23 personer som intervjuades på Stjärnklart. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 24(37) Eftersom få av de intervjuade haft barn med sig till Sverige har de flesta inte haft någon kännedom om Öppna förskolan. Sju av de intervjuade befinner sig i Göteborg ihop med ett barn eller barnbarn. En av dessa sju saknar helt kännedom om Öppna förskolan. Informationsflödet gällande Crossroads är inte så uppenbar eftersom hälften av de totala intervjuade helt saknar kännedom om informationscentret. Det framgår att 64 % av de som intervjuats på Famnen samt 48 % av de som intervjuats på Stjärnklart inte känner till Crossroads. Samtidigt är merparten av de som känner till Crossroads inte riktigt medvetna om vilken typ av hjälp man kan få där. En del känner till informationscentret från den tiden när man kom dit för inbokningen till nattplatserna, men har sedan dess inte haft mindre kontakt. 7.2. Besöksinformation Tabell 8. Besöksinformation gällande de befintliga insatserna Dagcentret Famnen är den verksamhet som de flesta av de intervjuade besökt. Detta kan bero på att merparten av gruppen mest är intresserad av bashjälp såsom boende, hygien, mat och kläder. Det bör dock uppmärksammas att en del av de som brukar besöka Famnen enbart kommer dit för att boka en plats till nattboendet men de är i övrigt inte intresserade av Famnens utbud. Efter inbokningen skyndar de iväg för att minska sina inkomstförluster. Samtidigt finns grupper som inte är intresserade av nattplatserna men de åker främst dit för att duscha, tvätta eller för klädutdelningen. Merparten av de intervjuade som känner till Crossroads (51 %) har även besökt verksamheten och cirka hälften av personerna som känner till Öppna förskolan har varit där någon gång. Som det framgår i Tabell 1 och 2, så har lite färre än hälften av de intervjuade någon gång sovit på nattboendet trots att de allra flesta känner till det. Däremot om man bortser från de 23 intervjuer gjorts på nattboendet framkommer att bara 22 % av personerna som intervjuades på de andra platserna (fält, Famnen, Crossroads, Öppna förskolan) någon gång sovit på nattboendet (13 personer utav 60). En orsak till att de som besöker Öppna förskolan inte sovit där, är då deras målgrupp främst är barnfamiljer och Stjärnklarts målgrupp är vuxna personer. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 25(37) Tabell 9. Besöksinformation om nattboendet och orsaken till att man inte sover där Som det framstår av Tabell 9, är den vanligaste orsaken (19 %) till att man inte sover på nattboendet att man inte vill betala. Sedan maj 2014 har en avgift för att boka plats införts, denna är på 20 kr. Platserna som bokas via fältarbetare kostar inget. En del av de intervjuade har påpekat att det kostar för mycket och de hellre sparar pengarna för att kunna skicka hem till familjen eller använder pengarna för andra egna behov som mat, medicin eller tobak. Det känns för dyrt. Jag har inte råd att sova där. Vi borde inte betala för boendet och det vore bättre att ge nattplatser i kyrkan [Famnen] gratis. (man, 52 år) Jag föredrar att skicka pengarna jag fått ihop hem till familjen istället att betala där. (man, 60 år) Sover inte längre där. Man måste vara där kl. 22. Min man är också här och om vi skulle sova där båda två borde vi betala 120 kr för två personer för tre nätter. Jag sparar de här pengarna istället. Man har andra utgifter också. Vi måste köpa mat och skicka pengar till barnbarnen. (kvinna, 57 år) Det är för dyrt och jag köper hellre mat med de pengarna. (kvinna, 59 år) Jag har bara varit där en gång genom fältassistenterna. Vet inte vad jag ska göra nu eftersom jag saknar pengar. (man, 42 år) De som intervjuades på nattboendet framförde däremot inga synpunkter på att det kostade något, förutom en person som nämnde att han inte kunde sova där varje kväll på grund av att han inte har råd. En del av de intervjuade har andra boendelösningar såsom att sova i bil eller i husvagn. De ville inte vara åtskilda från resten av gruppen, och valde därför att inte sova på nattboendet. Vi sover i bil. Det är bra i bilen. Vi lagar vår egen mat i parkeringen. Vi är för många och vi kan inte sova där samtidigt. (kvinna, 35 år) Jag sover i skåpbilen. Det är bra där. Vi har bilen på en parkering. Det finns många andra romer från olika länder där. Vi lagar mat och har det bra. (kvinna, 33 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 26(37) Sover i bil. Bodde först på en annan parkering vid Kviberg men polisen sa att vi skulle komma hit [parkeringen vid Delsjömotet] eftersom det är övervakat och är säkrare här. Dessutom är vi ute till kl. 22-23. Om man vill sova där måste man komma före kl. 22. Det går inte. Vi är ju många och det vore inte ok om någon av oss skulle sova där och resten ute eller i bilen. (man, 22 år) Jag sover inte längre där. Jag har möjlighet att sova i husvagn nu och jag hittar inte dit själv. Min man jobbar nu och börjar kl. fem på morgonen. Vi kan inte sova på nattboendet och gå därifrån så tidigt. (kvinna, 35 år) Vi sover i vår bil. Det är bra. Ingen bestämmer när vi kommer och går. Det är lite trångt men vi är tillsammans. Min man är också här och vi vill inte sova på olika platser. (kvinna, 28 år) Sovit där förut men inte nu längre eftersom jag har ett boende nu och jag vill inte gå dit ensam. (man, 40 år) Några personer påpekade att de inte vill blanda sig med andra grupper eller att de är rädda för att bli smittad av sjukdom eller att få loppor, löss eller skabb. Några föredrar att sova på andra ställen för att undvika konflikter eller för att inte smittas av andra. Flera har sagt att de sovit på nattboendet förut men att de inte går dit längre eftersom det är mycket folk som vill ha plats eller att de numera har ordnat en annan boendelösning. Däremot finns personer som skulle vilja sova på nattboendet men eftersom att de är ute sent på kvällen för att försörja sig har de inte möjlighet att sova på Stjärnklart på grund av öppettiderna. Några personer har även uppgett att de är upptagna vid den tiden när man förväntas boka plats på förmiddagen. Platserna till Stjärnklart behöver bokas via Famnen som har öppet dagtid. Det finns även reserverade platser för fältassistenterna att boka in. Vi brukar vara ute sent på kvällen. Man måste komma till nattboendet tidigt. Vi hinner inte. På helgerna är vi ute ibland hela natten eftersom folk brukar gå på disko och vi kan få ihop pengar då. (kvinna, 26 år) 7.3. Bedömning av de befintliga insatserna 7.3.1. Stjärnklart Tabell 10. Utvärdering av nattboendet Stjärnklart Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 27(37) Nästan alla av de intervjuade som gjort en bedömning av nattboendet var nöjda med detta som framgår i Tabell 10. Några var tacksamma för möjligheten att få tak över huvudet och påpekade att det är rent och fint. De speciella önskemålen som nämndes gällande nattboendet var möjligheten att kunna tvätta kläder där, svenskundervisning på kvällarna, att slippa betala och att mildra de stränga reglerna gällande avstängning från nattboendet. En del av de intervjuade har sovit där under lång tid och uppgav att det inte är något problem att man behöver betala. Andra har endast sovit där ibland när det varit dålig väder, när man vill duscha eller när man lyckats spara ihop tillräckligt med pengar. Det är jättebra att man har en sådan möjlighet. Jag sov på centralstationen innan jag fick veta att man kan sova på nattboendet. Det är svårare med pengarna. Jag går runt hela dagen för att leta efter tomburkar. Nu på hösten dricker folk inte så mycket läsk, så jag kan inte alltid spara tillräcklig med pengar för att kunna sova på nattboendet kontinuerlig. (man, 59 år) En person nämnde att det ibland sover för mycket folk där och det kan då bli stökigt. 7.3.2. Famnen Tabell 11. Utvärdering av dagcentret Famnen Åsikterna om dagcentret går isär som framgår av Tabell 11. Merparten av de intervjuade tycker att dagcentret Famnen är ``sådär``, inte dåligt men inte heller speciellt bra. De som var missnöjda klagade mest på att det ofta är problem med duschen och tvättmaskinen. Man klagade även på stölder och att man måste betala för mat som man tycker är för dyr. Det är svårt med duschen. Man kan inte tvätta sig på morgonen och sedan sitta hela dagen ute. Tvättmaskinen gick sönder. Vi brukar elda upp våra gamla kläder när vi får nya. (kvinna, 58 år) Det är många som stjäl där. Det är svårt att få en tid för dusch och tvätt. Det är ju många som vill göra det. (kvinna, 35 år) Det är lite dyrt jämfört med pengarna jag har. (kvinna, 59 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 28(37) Fler av de intervjuade påpekade dåligt bemötandet av personalen och att maten inte var så bra. Gällande maten uppgav de intervjuade att de inte var så vana med rätterna som serveras på Famnen och med smakerna. Personalen verkar inte vara behjälplig. Någon har lovat jobb och jag skulle ha åkt iväg men jag vet inte hur jag kan lösa inbokningen. Jag förlorar min plats på nattboendet om jag inte är på Famnen imorgon igen för att boka plats. Då hamnar jag på gatan. Man vill göra någonting men det finns hela tiden något hinder. (man, 46 år) Jag vill inte klaga på någonting. Man kunde säga mycket om bemötandet, om hur vissa i personalen behandlar oss ibland. (man, 52 år) En person nämnde att det vore bättre om Famnen höll öppet på lördagar och söndagar, istället för att det är som nu när det endast öppet vardagar. En annan person önskade att inbokningstiderna för nattboendet ändrades för att slippa stå i kö hela förmiddagen, vilket för vissa försvårar möjligheten till försörjning. De som hade positiva åsikter om dagcentret var särskilt tacksamma för dusch och tvättmöjligheten. Det förekommer vissa problem ibland men det är bra att det finns och de tar emot oss. De respekterar oss och erbjuder hjälp med dusch, tvätt och mat. (man, 46 år) Det är bra att det finns. Vi brukar tvätta kläder där, annars duschar vi på centralstationen. Man måste betala för det men det är ok. (kvinna, 35 år) 7.3.3. Crossroads Tabell 12. Utvärdering av informationscentret Crossroads De flesta som kände till och varit på Crossroads ansåg att det var bra. Samtidigt nämnde flertalet att de inte fick någon konkret hjälp med att söka arbete utöver information. Fick information några gånger men de kan inte hjälpa med någonting. Jag sökte jobb, lämnat mitt CV hos flera företag men ingenting hände. De borde erbjuda någonting konkret. (man, 56 år) De hjälper oss mycket. Gällande jobb får vi inte så mycket hjälp men de ger oss ändå vissa utgångspunkter. Man vet var man kan börja jobbsökningen. Den senaste tiden har jag inte varit där. (man, 46 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 29(37) Det är jättebra. De hjälper oss så gott de kan. Jag äter frukost där varje dag, så det är jättebra. Det vore bra om de kunde hjälpa oss även med jobb. (man, 59 år) Några personer berättade att de fått hjälp av personalen på Crossroads med inskrivning på Arbetsförmedlingen och att de varit på svenskundervisning vid några tillfällen. Med inskrivningen på Arbetsförmedlingen trodde några personer att man skulle få ett officiellt dokument, liknande arbetstillstånd, som skulle underlätta arbetssökandet. De hoppades att man skulle få en konkret vägledning på Crossroads vad gäller att söka arbete och vad man kan förvänta sig. De berättar att de var lite besvikna på personalen när de inte fick den hjälp de förväntande sig när det gäller att söka arbete. Några personer berättade att de fått hjälp med vård förut eller att de skulle vilja besöka Crossroads eftersom de önskar att få hjälp med vård. Det är bra. Fick hjälp med vård. Med hjälp av brevet personalen skrev tog de emot mig på gynakuten utan problem. (kvinna, 33 år) Det är bra men de hjälper inte speciellt mycket. Jag skulle behöva hjälp med läkarbesök. (kvinna, 58 år) Flera personer nämnde att de inte går dit längre eftersom de inte vet vad det är för hjälp man kan få på Crossroads. En del besökte Crossroads förut endast för att boka plats till nattboendet, eftersom tidigare skedde inbokningen där och inte på Famnen som idag. Vet inte hur de kan hjälpa eftersom jag saknar utbildning och har svårt att hitta jobb. (kvinna, 52 år) Det var bra förut men de kan inte hjälpa oss särskilt mycket. Min man fick mycket hjälp förut med jobbet och med tandvård. Nu kan vi inte längre prata med personalen pga. språket. (kvinna, 35 år) Det är bra men jag går inte längre dit. Jag vill inte slösa tiden. De kan inte hjälpa speciellt mycket. (kvinna, 57 år) 7.3.4. Öppna förskolan Tabell 13. Utvärdering av Öppna förskolan Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 30(37) Alla av de som intervjuades och som kände till öppna förskolan var nöjda med verksamheten och speciellt med personalen. Vårt barnbarn brukar gå dit. Vi är jättenöjda. (man, 54 år) Jag är jättenöjd att har en plats där jag kan lämna mitt barnbarn. (kvinna, 62 år) En del som inte kände till Öppna förskolan berättade att de ändå inte var intresserade av sådana insatser eftersom de inte har barnen med sig. Några personer önskade ta med sig sina barn till Sverige, men de vill inte utsätta barnen för så dåliga förutsättningar med brist på tillgång till boende och några uppgav att de var rädda för socialtjänsten. Visste inte att det finns. [Öppna förskolan] Vill inte ta med barnen eftersom är rädd att staten tar dem. (kvinna, 29 år) 8. 8.1. Övrigt som undersökts Socialtjänsten De flesta av de intervjuade (76 %) har inte haft någon kontakt med socialtjänsten i Göteborg och merparten av dem saknar helt kännedom om socialtjänsten. De flesta vet inte vilken typ av hjälp man kan få. Ett fåtal personer har knutit ihop socialtjänsten med gratis hemresor. Samtliga av de intervjuade som haft kontakt med socialtjänsten besökte Socialjouren enbart för att söka hemresa. 8.2. Skola/Utbildning Merparten av de intervjuade (86 %) har uppgett att de inte har haft någon kontakt med skolan i Göteborg. De som sagt att de varit i kontakt med skolan i Göteborg har gått på svensk undervisning på Crossroads eller på Räddningsmissionen. Några personer som uppgivit att de söker jobb i Sverige har nämnt att man måste kunna språket om man vill jobba här och några andra av dem tillagt att deras chanser att hitta jobb är låga utan att kunna språket. Däremot anser de flesta av dem att man måste försäkra någon form av försörjning först innan man kan börja studera språket. En person nämnde att det går ett rykte att man måste ha en adress i Göteborg om man vill skriva in sig för svensk undervisning. 8.3. Ordningsregler En majoritet av de intervjuade (69 %) har uppgett att de känner till de svenska reglerna om ordning och reda, kring nedskräpning samt att hålla rent efter sig. Det framkom i samtalen att detta inte baseras på någon konkret kunskap om faktiska ordningsregler. De flesta personer har sagt att de samlar sina sopor och slänger i sopcontainrar som finns i närheten. I vissa fall verkar svaret vara motsägelsefullt om man ser sig runt i närmiljön kring bosättningarna eftersom vissa av dem varit ganska nedskräpade. Däremot var några av platserna väldigt rena och det verkade som att de intervjuade som vistades där sett till att ingen av dem slänger sina sopor runt bosättningen. Några personer berättade att det var en självklarhet att de håller platsen rent och att inte lämna några matrester. På så sätt kan de hålla undan även råttorna, som någon uttryckte det. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 31(37) På vissa platser kunde man se mycket saker som hade samlats ihop runt tälten och kojorna. De som vistades på platsen hade ibland samlat på sig saker som folk har slängt som verkat vara användbara för dem. Det kan röra sig om saker och verktyg som underlättar vardagen och sådant de skickar hem till familjen. Som exempel kan nämnas att på en av bosättningarna förvarade man maten i ett gammalt minikylskåp som inte längre fungerade. När det kommit på tal hur de uträttar sina behov ute på bosättningar har några personer beskrivit att det tyvärr inte finns någon annan möjlighet än att göra det ute i naturen, lite längre bort från platserna de sover. Vissa personer uppgav att de endast brukade använda de allmänna toaletterna. Har aldrig sett någonting på papper men vet att man inte får slänga sopor var som helst. (kvinna, 35 år) Vi tvättar i ett handfat och uträttar våra behov i en improviserad toalett i skogen. (kvinna, 52 år) Det är min fru som tar hand om ordning och reda men hygien och toalett tror jag inte att jag har möjlighet att hantera på rätt sätt eftersom vi bor i bilen. (man, 38 år) Om det skulle finnas sopor runtomkring den platsen där vi sover och någon skulle se det dagen efter skulle vi avhysas. Så vi håller området rent. (man, 47 år) Ett flertal personer har uppgivit att de antar att ordningsreglerna är likadana som i andra länder de varit i. Samtidigt finns personer som har varit rädda för handräckning på grund av nedskräpning och har därför haft extra koll på att hålla platsen där de bor ren. Enligt en av de intervjuade har de som får hjälpinsatser av privatpersoner för exempelvis hjälp med boende, svensk undervisning och jobb även fått samhällsinformation av dessa privatpersoner. 8.4. Hot och våld Hälften av de intervjuade har varit oroade för hot och våld. Några av dem har varit offer för misshandel och mordbrand då någon satt eld på deras husvagn. De andra har känt stor oro för att det även kunde hända dem. Man är även oroad för missbrukare som förstör boplatserna och försöker skrämma dem, berättar några personer. Dessutom uppger en del av de intervjuade att de är oroade för de fördomar folk har mot romer från Rumänien eftersom det kan leda till hot och våld. En kvinna har berättat att hon blivit nedspottad och knuffad på gatan och en annan kvinna berättar att hon blivit attackerad en natt och skadad på handen. Man är hela tiden rädd för missbrukare som förstör boplatserna ute. Det hände att någon eldade upp tält. Man är hela tiden rädd och oroad om man sover ute. Därför sover jag alltid på nattboendet. (kvinna, 65 år) Vi fick höra vad som hänt med andra. Det är lugnt här. De som bor här i närheten känner oss och de vet att vi är bra och lugna människor. Ingen kommer hit för att störa eller klaga på oss. Dessutom har den rumänska tv kanalen ProTV sänt en reportageserie med människor som tigger i Sverige. Vissa uppgav i reportaget att de kommer hit för att stjäla. Jag är bekymrad över att folk kommer att tro att alla från Rumänien gör så. Man tror att alla som kommer från Rumänien är tjuvar. Det är inte bra. Vi är enkla människor. (man, 56 år) Någon satte eld på vår husvagn och två person utav oss blev misshandlade. Polisen gör ingenting. Jag vågar inte längre ta med familjen hit. Jag är själv inte rädd men jag kan inte skydda familjen Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 32(37) om jag inte är med dem. Det är inte tryggt att vara här om man inte har ett boende och om man är rädd hela tiden för att man måste flytta husvagnen. (man, 40 år) Man känner sig aldrig trygg. Man vet inte var man ska sova imorgon och det är så oberäkneligt då man inte vet vad folk tycker om andra som letar efter saker bland soporna. Jag skäms för att jag aldrig har gjort detta förut. Det svåra är att ingen gillar rumäner pga. att man har en bild som visar att rumäner kommer hit för att tigga, att stjäla och alla andra är betraktade på samma sätt. Man har så många fördomar mot oss. (man, 59 år) Jag är rädd hela tiden. Kan inte sova på nätterna. Berusade personer och missbrukare attackerar och hotar oss jämt. (kvinna, 57 år) Igår kväll kastade någon smällare på oss. (kvinna, 29 år) Är jätteorolig eftersom blivit attackerad en natt och mitt tält blev förstört. (man, 52 år) De som inte är oroade för hot och våld (35 % av de intervjuade) uppger att orsaken till det är inte finns någon anledning till att göra dem illa eftersom de är lugna människor. Några andra har sagt att de kan skydda varandra eftersom de är många och de försöker hålla ihop. 8.5. Önskad hjälp i Sverige På frågan om man önskar få hjälp i Sverige har nästan alla av de intervjuade svarat ``ja``. Den mest förekommande hjälp som önskas är jobb och boende. Några personer har sagt att all sorts hjälp är välkommen. När det kommer till önskemål om jobb har väldigt få av de intervjuade nämnt mer konkret att vad de vill jobba med. Flera har sagt att det inte spelar någon roll, de kan göra vad som helst. Det viktigast är att få betalt för det, sa en av dem. Ett fåtal personer har uppgett att de skulle vilja jobba inom byggbranschen, inom städ eller med sophantering. Vissa personer skulle vilja få någon form av permanent boende, eventuellt i husvagnar och en del sa att det vore nödvändig med gratis nattboende, fler olika nattboenden eller fler platser i det nattboende som redan finns. En person lägger till att det vore bra om alla i deras grupp skulle få plats på nattboendet samtidigt. Någon annan har föreslagit en mer permanent boende med villkoret att alla som bor där också söker arbete. De som kommit med barn till Sverige har önskemål om att få ett boende där barnen också kunde vara med. Flera andra har nämnt att de skulle vilja få en campingplats eller en parkering med el och vatten och toaletter för sina husvagnar och bilar. Skulle vilja få boende och jobb. Jag kom hit för att skaffa pengar. Det vore bra om Sverige kunde hjälpa oss genom EU- fonder. Det är pengarna alla är ute efter. Jag vet inte vilken sorts hjälp jag kan få. (man, 40 år) Jag ville få ett mer permanent boende och jobb, eventuellt ekonomiskt bidrag från socialen tills jag hittar jobb. Det bästa vore om vi skulle få en plats där vi kunde ställa vår husvagn, där det finns vatten och toaletter. (kvinna, 35 år) Det vore bra att få plats i en parkering där vi kunde lämna vår husvagn eftersom på kyrkogården där vi bor nu kan vi bara stanna tre månader. Jag vill få jobb med avtal. Jag vill jobba. (man, 46 år) Det vore bra om vi skulle få en plats där vi kunde parkera våra bilar för att slippa flytta runtomkring från den ena parkeringen till den andra. T.ex. den här bilen fick jag gratis från en svensk privatperson som ville bli av med bilen. Han tyckte synd om oss. Det är en gammal modell Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 33(37) och han ville inte betala skatt längre. Det är bra för att vi har en plats där vi kan sova nu. Polisen kommer ofta hit och kontrollerar oss. (man, 36 år) Andra önskemål som lyfts fram gäller är följande. Det skall tilläggas att önskemålen är inte rangordnade, utan enbart hopslagna efter inriktning och vara ett önskemål från endast en individ: • • • • • sjukvård: gratis sjukvård, att slippa betala för räkningen man fått till följd av att man varit på akuten, gratis sjukvård till barn ekonomiskt stöd: erbjudas ekonomiskt bistånd, ”en viss summa med pengar för att slippa komma tillbaka” (antas innebära att det sägs att under en period kunde man få ekonomiskt ersättning i Frankrike om man var där för att tigga, för att åka därifrån och inte komma tillbaka), ålderspension i Sverige. utbildning: svensk undervisning med rumänsk lärare, praktikplats, yrkesutbildning, kvalifikation för något arbete, dagis till barnen med heldagsprogram. basbehov: varm mat, gratis mat, kläder, filtar, fler dusch- och tvättmöjligheter, toaletter på bosättningar. andra hjälpinsatser: hjälp med att skaffa ny id-handling, möjlighet att åka hem, hjälp med telefonkontakt med familjen i hemlandet, kortare väntetider för att få samordningsnummer genom Arbetsförmedlingen, hjälp med etablering. Två de intervjuade ville inte ha någon speciell hjälp från Sverige. En av dem söker aktivt jobb och den andra uppger att ha inte vill att polisen kontrollerar dem hela tiden. Låt oss vara i fred. Vi behöver ingen hjälp. Vi klarar oss. Vi behöver frihet. Att ingen kontrollerar oss hela tiden. Vi är vanliga människor som vill ha en försörjning. Lämna oss ifred och skicka inte polisen på oss hela tiden. (man, 22 år) Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 34(37) Avslut De 83 personer som deltagit i denna intervjustudie har bidragit med att ge oss i förvaltningen ökad kunskap om deras förhållanden i Göteborg samt en återkoppling på de insatser som bedrivs genom förvaltningen i samarbete med idéburen sektor. Man har frikostig bidragit med sina berättelser om hur det är att leva som EU-medborgare i en ekonomiskt och socialt utsatt situation i vår stad. Bilden som visas är en bild av människor som vistas i Göteborg och som lever under ansträngda förhållanden, genom en utsatthet av att leva ute, ständig oro för sin försörjning och med den stress det innebär att leva i ett annat land utan språket och långt ifrån sina familjer. Många vittnar om en hopplöshet, där framtidsplanerna inte är långsiktiga utan där fokus är hur man skall få ihop till sin försörjning. Förvaltningens insatser är under ständig utveckling. Utifrån denna rapport samt den återkopplingen av IOP för perioden januari-augusti som nyligen sammanställts, har vårt arbete riktat mot denna grupp människor fått än större möjlighet till utveckling för att vi skall kunna möta målgruppen på ett bra sätt. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 35(37) Bilagor Semistrukturerad intervjuguide Social Resursförvaltningen av Göteborgs stad gör en kartläggning genom att intervjua socialt och ekonomiskt utsatta personer från andra EU-länder som befinner sig temporärt i Göteborg. Syftet är att få en mer omfattande bild av människornas situation utifrån deras eget perspektiv om behov, tankar och erfarenheter. Intervjuerna är anonyma och det som sägs är konfidentiellt. En intervju tar ca 15-20 minuter. Bakgrundsinformation 1. 2. 3. 4. 5. 6. Kön: Ålder: Ursprungsland/ Ort Familjeförhållande: gift/ ensamstående Har du minderåriga barn? Går barnen i skola/dagis? 7. Har du barn med dig i Sverige? Utbildning och arbetserfarenhet 8. Utbildning: 9. Vad har du för yrke? 10. Vad jobbade du med i hemlandet? 11. När var du anställd senast? 12. Hur försörjer du dig för tillfället? Information gällande vistelsen i Sverige 13. Varför har du valt att komma till Sverige? 14. Har du varit i andra länder i Europa tidigare? Vad gjorde du där? 15. Hur tog du dig hit? 16. Med vem har du rest? 17. Vad var planen när du beslutade dig för att resa till Sverige? 18. När kom du och hur länge har du planerat att stanna i Sverige? 19. Blev det som du tänkt dig? Framtidsplaner 20. Hur ser du på framtiden? Vad vill du göra? 21. Skulle du vilja jobba på ett arbetskooperativ i hemlandet om du skulle ha möjlighet? 22. Om du skulle få jobb i hemlandet skulle du jobba för en minimilön? Hälsa 23. Hur upplever du din generella hälsosituation? 24. Har du uppsökt vård i Sverige? Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 36(37) Utvärdering av befintliga åtgärder 25. Nattboendet Stjärnklart 25.1. Känner du till nattplatserna? 25.2. Har du sovit där? 25.3. Om inte – varför inte? 25.4. Vad tycker du om nattplatserna? 25.5. Var sover du när du inte sover på nattboendet? 26. Dagcentret Famnen (Frälsningsarmén) 26.1. Känner du till dagcentret Famnen? 26.2. Har du besökt? 26.3. Vad tycker du om Famnen? 27. Crossroads (Stadsmissionen) 27.1. Känner du till Crossroads? 27.2. Har du besökt? 27.3. Vad tycker du om Crossroads? 28. Öppna förskolan (Räddningsmissionen) 28.1. Känner du till Öppna förskolan? 28.2. Har du besökt? 28.3. Vad tycker du om Öppna förskolan? 29. Har du haft kontakt med socialtjänsten i Göteborg? 30. Har du kontakt med skolan i Göteborg? Övrigt 31. Känner du till de svenska reglerna om ordning och reda, skräp, hålla rent efter sig? 32. Är du oroad för hot och våld? 33. Önskar du att få hjälp i Sverige och på vilket sätt i så fall? Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 37(37)
© Copyright 2024