arbetsgruppen mot
MEDDELANDE
Nr 1
1972
BUILER
inom verkstadsindustrin
Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning
Bullerbekämpning
•
I industrilokaler
CIVILINGENJOA HANS ELVHAMMAA, INGEMANSSONS INGENJORSBYRA AB, GOTEBORG
33 t.043
D Inverkan av bullret inom verkstadsindustrin är väl dokumenterat,
både genom förekomsten av hörscl'---./ skador och genom resultatet av enkätundersökningar bland berörd
personal.
De åtgärder som vidtagits på ar~
bctsplatserna för att minska bullret
har hittills i allmänhet haft karaktären av punktinsatser. En av orsakerna till detta kan delvis vara en viss
osäkerhet inför hur problemen skall
angripas. Källan till denna osäkerhet är ofta otillräckliga kunskaper
och erfarenheter om bullret och dess
uppkomst samt om dämpningsprinCIperna.
D et skall dock poängteras att bullerbekämpning in te är ett renodlat
tekniskt problem utan också inrymmer en mängd andra frågeställningar J exempelvis:
• Hur påverkar bulleråtgärderna
maskinens funktion?
• Hur påverkar bulleråtgärderna
möjligheterna att utföra maskintillsyn ?
• Hur påverkar bullerå tgärderna
maskin passninge n resp. möjligheterna a tt sköta a rbetsrutinerna ?
• V a r skall bekämpningsåtgärderna sättas in, vilket resulta t kan förväntas, hur många människor får
del av förbättringen?
• Hur stor är kostnaden för att genomföra bulleråtgärderna och är
d en motiverad med hänsyn till förväntat resultat ?
I de meddelanden, som utsänds
från Arbetsgruppen mot buller inom
verkstadsindustrin, kommer efterhand a tt redovisas pra ktikfall med
tämligen ingående beskrivningar av
vilka h änsyn som tagits till såväl
buller som andra tekniska och miljömässiga faktorer. Följande artikel
bygger på ett i detta avseende mera
ofullständigt ma terial. Den får tjäna
som exempel på de resultat som kan
nås vid nyprojektering aven industribyggnad, utan a tt ljudalstringen
hos maskiner och arbetsp rocesser i
någon högre grad kunna t påverkas.
Problemställning
Vid bullerbekämpningsarbetet krävs
erfarenhetsmässigt att de enskilda
problemen behandlas systematiskt
om goda resultat skall kunna uppnås. Man m åste med andra ord upprätta ett handlingsprogram, där såväl m ålen och olika åtgärder som
kostnader och förväntat resultat
anges.
De viktigaste punkterna i ett sådant program är:
• Nu varande status (risknivåer)
Resultat av bullerkartläggning när
det gäller befintlig lokal.
För nyprojektering väljs da ta från
referensanläggning.
• Kriterier
Lämpliga kriterier utväljs, angivna
såsom exempelvis ljudnivå, dB (A ),
eller bullert al, NR-värd e. [dB är
styrkebegreppet för ljud. dB (A) innebär att bullermätaren är anpassad
till örats varierande känslighet för
olika tonhöjder. NR - »Noise R ating»- betyder bullertal enligt ISO.]
NR-värdet mo tsvaras normalt av ett
fem enheter högre dB (A )-värde,
t.ex. NR85 -+ 90 dB (A ) .
• Ambitionsnivåer
Olika grader av målsättningsvärden
kan tillämpas:
85 dB (A) anger undre gräns för
hörselskaderiskområdet.
65-80 dB (A ) medger god talkommunikation.
65 dB (A ) anger övre gräns för
behaglighetsområde t.
Olika mål vä ljs normalt på de
skilda arbetsplatserna inom en a n~
läggning beroende på varierande
föru tsättnin gar. Vid nyprojektering
är det emellertid lämpligt att i första
hand rikta in sig på 80 dB (A ) som
maximivärde.
• Algärder
Erforderliga åtgärder för at t uppnå
det fastställda målet på resp. arbetsplats anges.
II Rutiner
Genomförandet av bullerdämpningsåtgärder medför oftast a tt ett
flertal personer (avdelningar) både
utom och inom företaget blir engagerade. För a tt arbetet skall fungera tillfredsstä llande bör de organisatoriska rutinern a vara fast lagda.
• K ostnader
Kostnadsberäkningen bör inkludera
alla direkta (material, arbeten, osv. )
och indirekta (stillestånd, produktionsbortfall, osv.) kos tn ader.
• Tidsplan
• Genomförande
• UpPföljnin g
Särtryck ur Verks täderna nr 7/8, 1972
L:>==t>
Foto: Pressens Bild.
Uppföljning oc h erfarenhetsåterföring är mycket viktig i ett långsiktigt program fö r bullerbekämpning.
Bullerbekämpningsprinciper
Vid dämpning av bullret i arbetslokaler måste man ofta beakta att
ljudet alstras både som luftljud och
som stomljud.
(Luftljud är ljud som utstrålas
direkt från ljudkällan genom lulten
till omgivningen, t. ex. ljudet från
ett trycklultutsläpp.)
(Stomljud är ljud som primärt
orsakas av vibrationer i byggnadsSlom me eller maskinytor men av
dessa utstrålas i fonn av luftljud til1
omgivningen. Ett exempel är kra fter
som orsakar obalans i ett slitet maskinlager. Dessa alstrar vibrationer
i maskinkåpan J som utstrålar lagerljudet. )
I följande praktikexempel behandlas luftljudsdämpning. Denna
kan utföras på olika sätt.
Dämpning av ljudkällan
En radikal och genomgripande förbättring av bullerförhållandena kan
främst erhållas med tystare arbetsprocesser och anläggningar. I allmänhet kan detta endast genomföras vid nyinköp av maskiner, då åtgärder i efterhand på befintliga maskiner i regel medför att arbetsprocessen eller maskinens prestation
förändras.
Avskärmning av bullerkällan
Genom fullständi g eller delvis inkapsling aven maskin kan bullerutstrålningen till arbetslokalen minskas. Även om man - för att tillåta
erforderligt materialflöde respektive
luftcirkulat.ion för kylning - måste
acceptera tämligen ofullständig avskärmn ing, kan god buIlerdämpning
erhållas i vissa riktningar.
Atgärder mot liudspridning
Ljudet från en fritt uppställd bullerkälla utomhus utbreder sig i alla
riktningar. Detta medför att ljudenergin sprids, varför ljudintensiteten avtar med ökande avstånd från
källan. Inomhus däremot refl ekteras
ljudet mot hårda begränsningsytor, och väsen tligt högre ljudnivåer
erhålls.
Förses lokalytorn a med ljudabsorberande beklädnader, dämpas ljudets utbredning och betydligt tystare
förhållanden kan ås tadkommas på
något avstånd från bullerkällorna.
Ljudabsorbenter är överhuvudtaget
en förutsättning för goda ljudförhållanden i en industrihall, även då
maskiner
och
arbetsoperationer
dämpats.
För mera detaljerad information
i dessa frågor hänvisas till Meddelande nr 19 från Arbetsgruppen mo t
buller inom cellulosa- och pappersindustrin: »Bullerdämpning av industrilokaler med absorbenter. Olika
absorbenttypef» . (Rekvireras från
Arbetarskyddsnämndens
Kansli,
Sveavägen 63, 11 359 Stockholm) . •