Movium Direkt nr. 1, 2015
DIREKT NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 1, 2015 Kära läsare! Välkommen till ett nytt år med Movium Rådgivning. Det har skett förändringar i kretsen av rådgivare: två nya har tillkommit – vi hälsar välkommen till Patrick Bellan och Anders Folkesson. De porträtteras närmare i en artikel av Moviums rådgivningsansvarige Fredrik Jergmo på sid. 10. Några rådgivare har av olika skäl slutat och blir avtackade i artikeln. Boka redan nu in den 26-27 maj för besök i ett försommarfagert Alnarp! Patrick Bellan och Anders Folkesson medverkar båda i Moviums Rådgivardag den 26 maj, som har rubriken Växtval och biotopgestaltning i park- och naturmark. Även den rutinerade rådgivaren Allan Gunnarsson medverkar. Dagen avslutas med en garanterat inspirerande föreläsning av trädgårdsdesignern Petra Thorpert, SLU Alnarp, kring interaktion mellan färg och landskapsarkitektur. Den 27 maj anordnar Movium tillsammans med SLU Alnarp Landskapslabbets dag, med föreläsningar och guidade vandringar i de växtmiljöer som nu efter 20-30 års kreativa skötselinsatser uppvisar en unik provkarta på upplevelserik landskapsdesign. Håll ögonen öppna framöver för mera information om de spännande Alnarpsdagarna! I denna upplaga av Movium Direkt finns även intervjuer med Tomas Lindvall, stadsträdgårdsmästare i Enköping, som får bidrag till parkverksamheten via en unik insamlingsstiftelse, samt Johan Östberg, forskare vid SLU Alnarp, som är en skribenterna i en nyutkommen bok – Fria eller fälla. Boken innehåller en vägledning för hur urbana träds olika värden kan synliggöras och avvägas i de fall det uppstår konflikter kring planerade åtgärder. Inte mindre än åtta tunga myndigheter och intresseorganisationer står bakom boken, vilket förhoppningsvis borgar för att den presenterade arbetsmodellen blir accepterad och använd i branschen. Hälsningar Göran Nilsson Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium Stallet på Katrinetorps Landeri i Malmö i början av februari 2015. Stallet, med ursprung från början av 1800-talet, har genomgått en omfattande ombyggnad och renovering. Byggnaden återinvigdes i sin nya skepnad i augusti 2013. Här finns nu moderna konferens- och kontorslokaler samt en butik/bokhandel i anslutning till receptionen. Den 15 april 2015 anordnas den årliga populära Publika parker och trädgårdar-konferensen i Stallet – se konferensinbjudan på sid. 17. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 1, 2015 • 1 Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivare Fakta om höstblommande jasmintry Fråga: Jag har nyligen kommit i kontakt med växten jasmintry, Heptacodium miconoides, för mig helt obekant. Känner du till växten? Skulle gärna vilja ha lite mer information för att eventuellt kunna börja använda den. Växten känns mycket intressant eftersom den vad jag förstår ska vara höstblommande. På den webbsida som jag hittade den på anges den klara zon III. Svar: Vad kul att du intresserar dig för denna något ovanliga planta! Ovanlig både i naturen och i handeln. Jasmintry hör till familjen Caprifoliaceae och arten är monotypisk i sitt släkte. Även om den beskrevs för drygt hundra år sedan, var det inte förrän runt 1980 som den först introducerades på marknaden. I odling blir den drygt 3 x 3 meter men hemmavid, i centrala och västra Kina, kan den bli över det dubbla. I litteraturen hittar du den både som Heptacodium miconioides och H. jasminoides. Som du skriver är en av denna buskes stora behållningar just den sena blomningen – vita, väldoftande blommor, omtyckta av fjärilar, men då gäller det att frosten inte tar blommorna, alltså att sensommaren håller i sig. Med detta i åtanke vill jag råda dig att odla den skyddad från allt för häftiga väderomslag, även vad gäller vind. Att plantera den under en lättare skärm går bra, även om den helst uppskattar full exponering. I övrigt är jasmintryet inte så kinkig vad gäller växtplats och som etablerad tål den även perioder av torka. Tänk varmt och väldränerat vid val av växtplats, och håll den borta från allt för leriga, tunga och kalla jordar samt för djup skugga. Även om nu blomningen skulle utebli, vilket den kan göra i allt för kalla lägen, har arten andra prydnadsvärden som gör den väl värd att odla. Den rödbruna barken flagnar dekorativt i 2 • Movium Direkt nr 1, 2015 långa stripor och det grönglänsande bladverket, bestående av bågnerviga blad, sitter ordnat och prydligt i motsatt arrangemang längs skotten. Dessvärre finns inget gott att säga om höstfärgerna, så var glad om bladen hinner gulna något innan vintern tar dem. Mig veterligen kan den vara något svår att få tag på i svenska plantskolor, i alla fall i större kvaliteter, men en god plantskola kan med lite tur säkert vaska fram större exemplar. Satsa på både storlek och kvalitet här, ju större individ desto härdigare är mottot. Men du bör nog inte satsa på att plantera alléer av Heptacodium längs paradgatorna i en första omgång, speciellt inte när det gäller växter som denna som tänjs mot sin nordliga gräns, så börja försiktigt och utvärdera resultatet innan du går all-in. Hoppas du är nöjd med svaret! För vidare läsning se artikel i bifogad länk, på köpet får du även en rafflande introduktion kring hur man skiljer buskar från träd: http://www.dendrology. org/site/images/web4events/pdf/IDS_12_Treeof-the-Year-522e334173b55.pdf Patrick Bellan Fakta om lågvuxen bambu Fråga: Jag jobbar som landskapsarkitekt i en skånsk kommun och jag undrar hur den låga bambun, Pleioblastus humilis var. pumilus, klarar sig i offentlig miljö? Måste den gullas med, eller klarar den lite tuffare tag? Jag vill ha en låg bambu, som ska vara marktäckande på ganska stora områden (70-100 kvadratmeter) under buskar och träd. Svar: Den lilla Pleioblastus är stryktålig och skulle klara sig i de flesta extensivt skötta ytor, men den föredrar beskuggning. Står den i ett vindutsatt läge kan bambun se lite ankommen ut riktigt kalla vinterdagar, men det brukar bli bättre när marken tinar igen. Under säsongen kommer därtill ny tillväxt och blad. Vid etablering har den ganska stort krav på markfukt, men under andra året kan man släppa bevattningen. Vårplantering är alltid att föredra för bambu. Tänk på att Pleioblastus är rotskottsskjutande – vilket ju gör den till en bra marktäckare – men att den gärna tar sig in på omgivande ytor. Har man kortvuxen gräsmatta runt om brukar det lösa sig när den klipps. Är omgivande ytor hårdgjorda kan det vara bra att gräva ned en rotspärr av kraftig plast 30 cm som sticker upp 5 cm. En vanlig kvalitet för just denna bambu är fyrkantig 9 cm kruka som man har till perenner, men oftast finns den även i 2 liters kruka. Eric Wahlsteen Vårstjärna i gräsmatta Fråga: Jag arbetar i ett projekt där man önskar stora mängder vårstjärna, Chionodoxa forbesii, i gräsmattan. Gräset ska anläggas genom utrullning av färdig gräsmatta. Några frågor: 1. Kan löken tryckas ned i jorden innan den färdiga gräsmattan rullas ut? Orkar den lilla löken ta sig igenom det färdiga gräsets rotmassa? 2. Man önskar 1-1,5 cm dressand under den färdiga gräsmattan. Är detta OK för löken? Stor vårstjärna och vårstjärna blandas ofta samman. Stor vårstjärna, Scilla luciliae, på bilden ovan, har större blommor än S. forbesii, men bara 1-2 blommar tillsammans. Blomfärgen är densamma. Den är mycket lättspridd. Foto: Tomas Lagerström. Lökplantering enligt fläcketableringsmetoden. Här sätts blåstjärna, Scilla siberica, i en relativt nyanlagd gräsyta på en bostadsgård. Foto: Tomas Lagerström. Ska löken i så fall planteras i jorden, under dressanden, eller mår den bästa av att planteras direkt i sanden? 3. Beställaren tror att Chionodoxa forbesii inte sprider sig lika aggressivt som Scilla siberica. Stämmer detta? Beställaren önskar ej invasiva arter. 4. De stora plantskolorna går alltid bra att tala med när det gäller buskar, träd och perenner. Men vilka förutom ni är bra på att ge svar på lökfrågor? Har ni några bra tips? Svar: På din första fråga vill jag först anmärka på att ingen lök skall tryckas ner. Löken sätts ner Vårstjärna, Scilla forbesii (tidigare fördes arten till släktet Chionodoxa) på bilden ovan, är en mer högbyggd småblommig art men med många blommor tillsammans. Blomfärgen, en ljust mjukt blåviolett med vitaktig mitt, är densamma som hos stor vårstjärna, S. luciliae. Foto: Tomas Lagerström. Movium Direkt nr 1, 2015 • 3 utan att tryckas ner. Mylla ner lite benmjöl i lökbädden före sättning. Eftersom din beställare inte önskar att löken skall spridas lika starkt som blåstjärna så är växtvalet bra. Min faktiskt ganska långa erfarenhet av vårstjärna är att den tål gräskonkurrens sämre än blåstjärna. I min egen trädgård har inte vårstjärna rymt ut från rabatter och etablerat sig i gräset, i motsats till blåstjärna som fyller på allt eftersom. Däremot rymmer den lätt ut i grusiga ytor, där den trivs mycket bra och sprider sig ogenerat. I mer skuggiga gräslägen har vårstjärnan bättre förutsättningar att sprida sig eftersom gräset där inte är så starkt konkurrerande. Under buskar och särskilt på öst-, syd- och västsidan blir den som bäst. Jag vill säga att en normal turf inte medför något hinder för vårstjärnan att ta sig upp i vårsolen och blomma. Det går utmärkt att sätta löken först och sedan täcka med det tunna sandlagret. Således är vårstjärnan inte en stark konkurrent och därmed inte en invasiv art i gräsmatta. Däremot vill jag föreslå ett kanske lite annorlunda planteringssätt som jag själv testat i olika sammanhang i syfte att få fin effekt av lökväxten. Eftersom du vill få effekt men inte förvildning bör du istället plantera löken i ”färgfläckar” om 25 eller 50 stycken. Till ytan är en fläck en cirkel om 20 respektive 40 cm diameter. Planteras löken på det sättet är det också lättare att motivera att lämna fläckarna vid de första klippningarna på säsongen och låta löken assimilera färdigt och sedan vissna ner utan att tappa energi för nästa års blomning. Löken köps lättast i större mängder direkt från de större frö- och lökföretagen i landet, som till exempel Nelsons och Weibulls Horto. De har också personal som kan svara på frågor om lök, hur många det går på ett kilo, osv. Bra växtval med härlig färg! Lycka till! Tomas Lagerström Marktäckande enar i rondell Fråga: Jag har en fråga angående växtval av krypen i en cirkulationsplats i Stockholmsområdet. Vi föreslår tuvrör i mitten av rondellen, som kantas 4 • Movium Direkt nr 1, 2015 av krypen och dekorsten intill en 2-meterszon mot gata. Vi undrar om krypenen tål trafikmiljöer och i sådana fall vilken sort som är lämplig, höjd cirka 0,3-0,5 meter? Vi har bland annat tittat på Juniperus horizontalis 'Andorra Compacta'. Kan denna art vara lämplig? Är krypenar salttåliga? Svar: Krypenar är bra alternativ för hårdgjord miljö eftersom de är väl anpassade för torka, värme och ”sämre” jordar. Har du möjlighet ska du ge dem ganska mager jord från början eftersom de då blir mer motståndskraftiga för de svampangrepp som associeras med tunga lerjordar. Det finns flera fina alternativ bland marktäckande enar: Juniperus communis 'Green Carpet' är låg och friskt grön. J. communis 'Hornibrookii' får en lätt brunaktig vinterfärg. J. horizontalis 'Andorra Compacta' har blågröna barr som får viss brunviolett vinterfärg. J. horizontalis 'Blue Chip' är en sort som håller snyggt blågrön vinterfärg. J. squamata 'Blue Carpet' har vacker blågrön färg och kan få lite vinterfärgning. Tänk också på kryptuja (Microbiota decussata) som har en vacker gräsgrön färg på sommaren och under vintern byter till snygg brons, en utmärkt marktäckare. Slutligen: tänk på att enarna uppskattar magrare jordar än vad tuvröret (Calamagrostis × acutiflora) gör. Fina alternativ är atlassvingel (Festuca mairei) och silverhavre (Helictotrichon sempervirens). Lycka till! Eric Wahlsteen Växtval för trädkrans på kyrkogård Fråga: Vi har i uppdrag att ge förslag på nya träd i en trädkrans runt en kyrkogård i Hälsingland (zon 4). Nuvarande kyrka är från 1873 och utbredningen av kyrkogården från ungefär samma tid. Enligt uppgift från gamla foton har trädkransen troligen bestått av oxel eller rönn sedan första halvan av 1900-talet. I kyrkogårdens södra del växer skogslönnar som troligen är i bra skick (inväntar inventering/ status). I övriga väderstreck växer främst rönnar (olika arter/tidsperoder) samt en del oxlar. De flesta är i dåligt skick på grund av påverkan från närliggande väg (påkörning, snöupplag med mera) och ska bytas ut. Risk för skador från vägen har minskats då denna har smalnats av och avståndet ökat. Önskemålet från kyrkogårdsförvaltningen är en trädkrans som är högre än rönnar. Gärna lind, lönn eller ek. Lind finns som allé inne på kyrkogården. Trädsorten bör ej vara för bredkronig då det finns närliggande vägar. Samråd av trädarter kommer att ske med länsstyrelsen. Vilka trädsorter kan du rekommendera med avseende på miljö/kulturmiljö? Under trädkransen finns i dagsläget en befintlig caragana-häck som är i dåligt skick. Diskussion har förts att ersätta denna med oxel- eller tujahäck om utrymmet medger. Vad anser du om detta med avseende på kulturmiljöaspekten? Svar: Frågeställningen rör trädkransen runt den äldsta delen av kyrkogården som omger den aktuella kyrkan i Hälsingland. Den nuvarande kyrkan ersatte i slutet av 1800-talet en äldre kyrka på samma plats. Den nuvarande trädkransen utgörs i väster, norr och öster av oxel och rönn som lär härröra från första halvan av 1900-talet. Längs kyrkogårdens södra sida växer äldre skogslönnar, vilka troligen utgör rester av en äldre generation trädkrans. I en miljö som denna, en begravningsplats med lång historisk kontinuitet, är det ur kulturhistoriskt perspektiv i regel lämpligt att i första hand utgå från de trädslag som redan finns på platsen eller som förekommer i trakten. När trädkransar under 1800-talet ursprungligen planterades kring kyrkogårdar valdes ofta inhemska trädslag som fanns lokalt. En avgörande aspekt vid val av trädslag är naturligtvis om detta i sig bedöms som friskt och lämpligt för platsen. I detta fall, där de äldre skogslönnarna verkar trivas och är vitala, är skogslönn ett trädslag som kan övervägas. Detta ligger även i linje med församlingens önskemål om en högre trädkrans. Även lind finns etablerat på kyrkogården med befintliga träd i till synes gott skick, detta träd- slag kan därför också vara ett alternativ. Med tanke på risken för olika trädsjukdomar är det lämpligt att inom kyrkogården som helhet inte satsa på ett och samma trädslag utan gärna sprida riskerna. Vid utbyte av häck kan resonemangen föras ungefär på samma sätt. Eftersom den nuvarande häcken av caragana inte verkar trivas är det rimligt att hitta ett alternativ. Häckens form och uttryck kan vara till ledning i val av sort, i detta fall en lövfällande, klippt häck. Oxel skulle kunna vara ett möjligt alternativ, men inspiration kan också hämtas från andra liknande miljöer i trakten och en koll i arkiven kanske kan ge tips om äldre tiders häckväxter på kyrkogården. Tuja är i detta fall ett mindre lämpligt val kring den gamla kyrkogården eftersom den bildar en kompakt, städsegrön häck, vars formspråk hör till 1900-talet. Cissela Olsson Etablering av oxelhäck Fråga: Vi har en kund som har en häck med oxel där den som helhet etablerat sig dåligt eller ganska dåligt. Den står i en lågpunkt och har kanske för fuktig miljö. Kan man göra någon åtgärd för att förbättra etableringen? Jag funderade på att lägga en 0,5 meter bred och kanske 0,3 meter djup remsa med dränerande grus jämte häcken. Vad tror du om det? Svar: Oxel är mycket känslig för täta och dåligt dränerade jordar och får i dessa miljöer en mycket dålig utveckling. Att bara gräva en ränna på 0,5 x 0,3 meter tror jag inte tar hand om det övergripande problemet då du befinner dig i en lågpunkt. En mer omfattande och djupare dränering är nog en mer långsiktig lösning. Henrik Sjöman Svampangrepp på idegran Fråga: På vår kyrkogård i Bohuslän finns det ett idegransbuskage som angripits av vad vi tror är rotticka. Fruktkroppen som jag hittade var fäst Movium Direkt nr 1, 2015 • 5 planta av samma slag. Olika stora exemplar finns hos vissa plantskolor. Kan man misstänka att det istället rör sig om en växtparasitär svamp så bör man ta bort de två till synes friska plantor som omger den skadade plantan. Om häcken är tvåradig (svårt att se på bilderna) bör även den/de som står närmast den skadade plantan i den bakre raden tas bort. Avlägsna så mycket jord som möjligt utan att skada omgivande rötter. Fyll på med ny jord och plantera de nya plantorna. Maj-Lis Pettersson Invasion av flugor i bostäder Fråga: Idegransbuskage med svampangripna planta. vid stammen ett par cm under markytan, till färgen blekgul och lite bucklig på ytan. Kan det vara rotticka och i så fall: vad vi gör nu? Svar: Jag är tveksam till att det verkligen handlar om rotticka. Beskrivningen av svampen stämmer inte riktigt. En väl utvecklad fruktkropp har vanligen en relativt tunn vit kant och är mer eller mindre fårad genom de årliga tillväxtzonerna. Färgen är på ovansidan vanligen mörkt brun till svartbrun, ibland gulbrun. Ytan är småpucklig eller fårad och svagt luden. Varifrån härstammar de levande delarna vid basen av den döda plantan? Kan det möjligen vara så att plantan har blivit strangulerad? Tycker mig se märken som tyder på det på en av bilderna som skickats med. I så fall skulle svampen kunna vara en svaghetsparasit. Undersök detta närmare. Om så inte är fallet får vi anta att det är en aggressiv svamp. Lennart Nilsson och Gunilla Åhman skriver i ”Kompendium i växtpatologi”, utgiven 1991, att Taxus synes vara resistent mot rotticka. Någon ny artikel som skulle styrka eller dementera detta påstående har jag inte sett. Om plantan dött på grund av strangulering gräver ni upp den försiktigt. Se till att inte skada rötter till intilliggande plantor. Plantera en ny 6 • Movium Direkt nr 1, 2015 Hur får man bort gräsflugor i bostadshus? Svar: Stora mängder av små flugor som invaderar bostäder är ett känt fenomen sedan länge. I början på 1700-talet kom den första rapporten. Dessa flugor var inte artbestämda. Problemen har fortsatt och i början på 1800-talet och framöver har det visat sig att det handlar om en art av flugor, Thaumatomyia notata, som tillhör familjen fritflugor (Chloropidae). Th. notata ska inte förväxlas med de fritflugor som är viktiga skadedjur på stråsäd, gräs och majs. I dagligt tal ser man ofta benämningen gräsflugor för de flugor som invaderar hus. Men det är fel eftersom gräsflugor tillhör en helt annan flugfamilj, Opomyzidae, som inte alls hemsöker husväggar. Flugor som skickats till mig från frågeställaren i Stockholmsområdet har artbestämts av entomologen och flugexperten Ingemar Struwe från Uppsala. Han har bekräftat att i det här fallet handlar det om Th. notata. Arten har en vidsträckt utbredning: hela Europa (utom de allra nordligaste delarna), centrala delarna av Asien, nordligaste och nordöstra delen av Afrika och Saudiarabien. Th. notata övervintrar som fullbildad insekt i sprickor av olika slag, fågelbon, kottar etc. Anledningen till att de söker sig inomhus är att övervintra. I bostäder är det troligen för torr luft och där saknas mat så de överlever bara några veckor. Utomhus kan de tåla en temperatur ned till -30°C. Invasion av fritflugan Thaumatomyia notata i bostadshus. På våren lägger flugorna ägg i framförallt gräsmark där larverna lever av rotlevande bladlöss. Från slutet av juli och ett par-tre månader framöver kan de fullbildade insekterna uppträda i enorma mängder. De söker sig till höga byggnader och till de högst belägna lägenheterna i ett bostadshus. Balkonger går inte att använda och trots att dörrar och fönster hålls stängda så tar sig många flugor in ändå. Lägenhetsinnehavarna upplever detta som en sanitär olägenhet. Flugorna återkommer ofta flera år på rad till samma platser vilket anses bero på att flugorna efterlämnar doftspår på väggarna. Massförekomst av dessa flugor uppträder inte i alla områden där arten är konstaterad. Det har hittills bara inträffat i Europa, från Åbo i norr till Rimini i söder. Narchuk (2000) lyckades samla uppgifter från litteraturen om utbrott av Th. notata från 1805 till 1997. Det visade sig att utbrotten skedde med en viss periodicitet, de upprepades i stort sett vart elfte år. Att minska ner antalet flugor och se till att drabbade lägenhetsinnehavare får en mer dräglig tillvaro har visat sig synnerligen svårt. I Linköping, en av flera platser i landet som drabbats av invasion av fritflugor, har man vid ett höghus prövat en rad olika bekämpningsmetoder: beck- olja med tjärlukt, fläktar, ljusfällor, olika typer av klisterfällor, kalkning av gräsmattor runt huset och silikontätning av håligheter och skarvar. Luftströmmen från en proffsfläkt gav ganska bra resultat, men ljudnivån var alltför störande. Intensiv kalkning av gräsmattorna har på flera platser varit den bästa metoden, men resultatet har inte varit tillfredsställande. Flugorna föredrar att lägga ägg på kortklippta gräsytor. Det innebär att man i så stor utsträckning som möjligt skall sköta gräsytorna på ett mer extensivt sätt. Denna metod testas på flera platser. Orsaken till att flugorna finns i de drabbade områdena är de rotlevande bladlössen, som är föda till flugornas larver. Att bekämpa bladlössen anser jag inte är möjligt. Inte heller lär det vara realistiskt att bekämpa de fullbildade flugorna. Då återstår fluglarverna som målobjekt. Enligt Ph.D. Graeme Gowling, Group Leader, Biologicals Functional Crop Care, BASF, Great Britain, är det möjligt att reducera populationen genom att använda den insektsparasitära nematoden Steinernema carpocapsae. G. Gowling har drygt 25 års erfarenhet av biologisk bekämpning. Han påpekar dock att det inte finns undersökningar gjorda på exakt denna art men en närstående art. Movium Direkt nr 1, 2015 • 7 Jorden måste vid behandlingstillfället vara fuktig ner till gräsrötterna, marktemperaturen lägst +13°C och ytan bevattnas direkt efter behandling eller att behandling görs i samband med regn. Ytan skall sedan hållas fuktig åtminstone under de närmaste två veckorna. Lämplig dos bör vara 500 000 nematoder i 2 liter vatten per kvadratmeter. För att denna metod skall bli så effektiv som möjligt måste man veta när det finns som flest larver i gräsytan. Ingen i Sverige har emellertid undersökt livscykeln för Th. notata. För att få reda på vilken behandlingstidpunkt som ger bäst resultat bör man börja med ett fältförsök. Det kan troligen inte förläggas i ett bostadsområde där burar med största sannolikhet inte får vara i fred. På en ”säker” plats, vid några tidpunkter under våren, behandlas delar tagna från infekterade gräsytor med nematoder och kontroller med enbart vatten. Insektstäta burar placeras över varje led. Mängden fullbildade flugor mäts sedan på lämpligt sätt. Dessa undersökningar bör göras i samarbete med bostadsföretag, kommuner och universitet/högskola med erfarenhet av bekämpningsinsatser. Huvudkälla: Narchuk, E. P. 2000. Outbreaks of carnivorus fly Thaumatomyia notata Meigen (Diptera: Chloropidae) and their periodicity. Annual Reports of the Zoological Institute RAS. Maj-Lis Pettersson Kontroll av gravstenssäkerhet Fråga: På vår kyrkogårdsförvaltning är vi igång med kontroll av gravstenarnas säkerhet. När vi väl har säkrat upp de stenar som inte fyller måttet, finns det riktlinjer för hur vi sedan ska gå tillväga? Hur länge får de stå säkrade, vad gör vi om gravrättsinnehavaren exempelvis inte dubbar om sin sten, med mera? Svar: Nej, det finns inga riktlinjer för hur ni ska gå vidare mer än det som står i anvisningarna för kontroll av gravstenars säkerhet. Generellt gäller att ni ska underrätta gravrättsinnehavaren så snart 8 • Movium Direkt nr 1, 2015 som möjligt och gärna också sätta en skylt på gravplatsen om att detta är åtgärder för att säkra stenen. Ge gravrättsinnehavaren två-tre månader på sig att svara hur han/hon vill göra med stenen: ommontering eller lägga ner. Har han/hon inte bestämt sig på denna tid bestämmer de sig aldrig och denna tid räcker också om det är mer än en gravrättsinnehavare och de behöver fatta ett gemensamt beslut. Om gravrättsinnehavaren väljer att ”lägga ner” stenen, ska ny ansökan lämnas in till kyrkogårdsförvaltningen om ändringen, från stående sten till liggande. Väljs ommontering ska gravrättsinnehavaren kontakta stenhuggeri och beställa arbetet. Problemet är att stenhuggarna är mycket upptagna, så där får ni överse med att det är väntetid. Men det är viktigt att gravsättsinnehavaren beställer arbetet. Kolla detta. Det kan också självklart bli förseningar på grund av väder. Stenarna ska stå säkrade tills de är ommonterade eller läggs ner. Det kan ju vara så att gravrättsinnehavaren lämnar tillbaka gravrätten och då är det ni som tar bort stenen, såvida den inte klassas som bevarandevärd, och då är det ni som bekostar ommontering. Om gravrättsinnehavaren inte gör några åtgärder, så finns det egentligen inga repressalier, skicka påminnelse, gärna efter några månader. För att vara säker på att meddelandet kommer fram, kan det skickas rekommenderat. Men efter att gravstenen stått säkrad i två år är det lämpligt att meddela gravrättsinnehavaren att nu kommer stenen att läggas ner eller ställas av. Låt den vara kvar på förrådet ifall gravrättsinnehavaren gör anspråk på stenen. Ann-Britt Sörensen Stängning av lekplats Fråga: Jag har en kund som i samband med besiktning av en gammal lekplats fått så många felnoteringar av i synnerhet A-karaktär att beslut fattats att vi ska stänga av lekplatsen, eftersom kunden inte vill bekosta en renovering av denna. Min fråga är hur vi på lämpligast sätt stänger av lekplatsen. Räcker det med att sätta upp en skylt och dra ATA-band runt lekplatsen, eller krävs det mer? Lekplatsen består av gungor och ett klättertorn. Svar: Detta är en fråga som fastighetsägaren har att ta ställning till, då denne har ansvar för utemiljöns säkerhet. Fastighetsägaren ansvarar alltså för att vidta erforderliga åtgärder för att begränsa risken för olycksfall. Det är alltså inte besiktningsmannens uppgift att ange vad som ska göras, utan denne anger vad som är fel och gör en riskbedömning. I SS-EN 1176-7 och punkten 8.2.5 Rutiner, kan fastighetsägaren hitta vägledning av följande text: ”Brister som uppkommer medan lekplatsen är i drift och som riskerar säkerheten, bör omedelbart avhjälpas. Skulle detta inte vara möjligt, bör redskapet säkras mot användning genom att det tas ur bruk, nedmonteras eller görs obrukbart på annat sätt”. Jag anser inte att man uppfyller standardens eller lagens krav (PBL) genom att sätta upp en skylt med avspärrningsband då lekplatsen fortfarande är tillgänglig och att man inte kan lägga ansvaret på barn att kunna läsa och förstå eller bedöma säkerhetsrisken. Avspärrningen kan ju i värsta fall göra att barn upplever det extra spännande att gå in på lekplatsen och leka. Avslutningsvis kan sägas att det är viktigt för fastighetsägaren att förstå att det är denne som har ansvaret. Jan-Olof Gullberg Analys av sand på lekplats Fråga: Jag har fått analys av sandprov i samband med arbete på lekplats. Entreprenören står med maskinen och vill lägga sanden så snart som möjligt på lekplatsen. Siktkurvorna verkar OK, men provtagningen är från 2003. Hur anser du att jag ska agera? Svar: I SS-EN 1176-1, tabell 4, anges krav på kornstorlek för till exempel sand (0,2-2 mm). I de fall materialet inte uppfyller de angivna kraven för kornstorlek föreskriver standarden HIC-provning enligt SS-EN 1177. Av siktkurvan i det aktuella fallet för Leksand 0/4 framgår att sanden innehåller material mindre än 0,2 mm och större än 2 mm, varför leverantören har genomfört föreskriven HICprovning. Av rapporten för HIC-provet, som utfärdats av SP, framgår materialets kritiska fallhöjd relaterat till olika skikttjocklekar, vilket i sin tur påverkar projekteringen/anläggningen av lekplatsen och då i relation till lekredskapens högsta fria fallhöjd. Observera att HIC-provets rapport, som är utfärdad 2003, innehåller avvikelser i förhållande till gällande standard då revideringar gjorts sedan dess. Vad jag kan utläsa av rapporten för HICprovningen, daterad 2003-12-17, finns det inget som verifierar att det HIC-provade materialet motsvarar sanden som omfattas av siktprovet för Leksand 0/4, daterad 2014-08-07. Värt att notera i rapporten från HIC-provningen är att man anger att provuttagningen av insänt material är gjord av kunden, det vill säga er leverantör, utan SP:s medverkan. SP har heller inte genomfört något siktprov på det insända materialet som skulle kunna verifiera om sandens kornstorlek överensstämmer med siktprovet från 2014, vilket jag utgår från är det levererade materialet. Sammanfattningsvis kan sägas att det inte går att avgöra materialets stötdämpande förmåga med utgångspunkt från den dokumentation i form av siktanalys och rapport från HIC-prov som du översänt till mig. Hur ni ska agera kan jag inte uttala mig om, beslutet bör ställas i relation till den aktuella lekplatsen och de krav ni ställt på leverantören, till exempel om lekplatsen byggs inom ramarna för en entreprenad. Jan-Olof Gullberg Movium Direkt nr 1, 2015 • 9 Nyheter i Movium Rådgivning: Nya rådgivare välkomnas och några avtackas Av Fredrik Jergmo, Movium, ansvarig för Movium Rådgivning En majoritet av frågorna till våra rådgivare har sedan länge varit växtfrågorna. Artval, komposition, sjukdomar och ståndortsfrågor dominerar och vi ser inga tecken på att det minskar, snarare tvärtom nu när växtsäsongen står för dörren efter en mild och snöfattig vinter i delar av landet! Det är därför extra roligt att presentera förstärkningar i form av två experter på växtsidan. Patrick Bellan Utbildad trädgårdsingenjör och trädkonsult med växtval av vedartat växtmaterial, vegetationsbyggnad och riskträdshantering som specialitet. Patrick kan hjälpa dig med frågor om vegetationsbyggnad och växtval i staden. Han driver egen verksamhet och föreläser regelbundet vid SLU i Alnarp, främst i ämnen som växtkännedom, vegetationsbyggnad, växtteknik och växtanvändning. Hans företag är en del av trädkonsult.nu, ett nätverk av Patrick Bellan, ny Movium-rådgivare. 10 • Movium Direkt nr 1, 2015 yrkesverksamma som samarbetar med trädfrågor gentemot större organisationer. Patrick har inventerat stora delar av Malmös parkträd samt arbetat med uppdatering av Malmös träddatabas. Arbetet innebar bland annat artidentifiering samt hälso- och riskbedömning i enlighet med Standard för trädinventeringar i urban miljö. Vidare är han certifierad i riskträdsinventering, så kallat TRAQ-certifierad (Tree Risk Assessment Qualification), en internationell certifiering framtagen av International Society of Arboriculture. På fritiden skriver Patrick den mycket omtalade bloggen malmöträd, en fotoblogg med tillhörande beskrivningar om Malmös trädflora, som med hjälp av text, bild och kartmaterial kan guida Malmöbor på trädsafari. Missa inte den! Anders Folkesson Landskapsarkitekt och verksam vid SLU i Alnarp. Anders är specialist på design med bygg- och växtmaterial i utemiljöer och bistår i frågor som gäller design och användning av hårda material, till exempel metall, sten, trä, och växter. Anders ger råd om materialens visuella och funktionella egenskaper, hur materialen gör sig tillsammans med andra material, hur de åldras och vilken miljöpåverkan olika materiallösningar innebär. För växtmaterialet specifikt kan han bistå i frågor kring hur växter trivs och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter. Som en bonus för rådgivningen så behärskar han även utformning av öppna dagvattensystem. Vid SLU undervisar han bland annat i växtkomposition, materialkunskap och design. Han har tjugo års erfarenhet från egen konsultverksamhet som har omfattat allt från på vår hemsida, Facebook och i vårt nyhetsbrev. Har du inte nyhetsbrevet så anmäl dig på: www.movium.slu.se/nyheter/nyhetsbrev detaljprojektering till regional planering. Anders har ett stort trädgårdsintresse och har genom åren anlagt en rad egna trädgårdar. Vintergröna växter är ett specialintresse som sannolikt blir ett uppskattat frågeområde i Movium Rådgivning. Rådgivardag 26 maj Årets rådgivardag går av stapeln den 26 maj i Alnarp. Vi tänker nytt och utvecklar rådgivardagen till en möjlighet att lyssna både på föredrag, samt att i mindre grupper få möjlighet att diskutera aktuella utmaningar i den egna verksamheten med rådgivarna och kollegor i branschen. Möt våra nya rådgivare Patrick Bellan och Anders Folkesson tillsammans med rådgivarveteranen Allan Gunnarsson. Rådgivardagen hänger ihop med Landskapslabbets dag, som arrangeras av Movium och SLU Alnarp den 27 maj. Den leds av Allan Gunnarsson som har en rad kollegor med sig både i sal och i fält. Det blir föreläsningar och guidade turer i Tor Nitzelius park, Västerskogen samt i Magnoliaskogen i vacker blomning! Boka in ett lärorikt och intressant besök i Alnarp den 26-27 maj! Mera information hittar du på Moviums hemsida från mitten av mars. Rådgivare som slutat Några av våra veteraner inom rådgivningen har slutat och vi vill passa på att tacka dem för bidrag och inspirerande medverkan under lång tid. På SLU har Tom Ericsson, Jan Erik Mattsson och Mårten Hammer gått i pension. Malte Sahlgren på Malmö Kyrkogårdsförvaltning förbereder sig inför sin pensionering genom att avsluta sina sidouppdrag under året, vilket inkluderar rollen som Movium-rådgivare. Vidare så avvecklar Jordbruksverket sin uppdragsverksamhet vilket innebär att Tilla Larsson inte längre kan medverka som rådgivare. En av våra ljusrådgivare, Niklas Ödmann, slutar och vi hänvisar till våra två andra rådgivare inom området. Avslutningsvis så har Åsa Jacobsson, biolog och specialist på inventeringar av kyrkogårdar på Regionmuseet i Kristianstad, ett längre uppehåll som rådgivare eftersom hon är tjänstledig för att vidareutbilda sig. Vi hoppas kunna presentera flera nya rådgivare under året, håll utkik i Movium Direkt, Interiör från Alnarps landskapslaboratorium. Foto: Göran Nilsson. Anders Folkesson, ny Movium-rådgivare. Movium Direkt nr 1, 2015 • 11 Hallå där Tomas Lindvall ... ... som finns med i styrelsen för Insamlingsstiftelsen för Enköpings parker Vad är bakgrunden till att stiftelsen har kommit till? Jag blev som parkansvarig i Enköpings kommun under våren 2011 kontaktad av en privatperson, Robert Käck, verksam i ett teknikkonsultföretag. Han hade under ett antal år grunnat på hur man skulle kunna säkra att stadens parker kunde fortsätta den positiva utveckling som de haft under en tid. Tillsammans med andra personer med olika bakgrund i våra nätverk började vi föra en diskussion och till slut landade projektet i att en insamlingsstiftelse inrättades och blev registrerad av Länsstyrelsen i november 2013. Robert Käck är ordförande i stiftelsens styrelse. Parkstiftelsen kan på lite längre sikt bidra med att ge parkkontoret extra medel för att finansiera nya idéer för att öka attraktionskraften i Enköping och kanske delfinansiera planerade utbyggnader. Vi har också haft förfrågningar från Enköpingsbor som till exempel vill plantera träd i våra parker i samband med bemärkelsedagar. Nu har vi genom stiftelsen möjlighet att organisera dylika aktiviteter på ett bättre sätt. Vi kan dessutom säga att vi fortsätter en historisk tradition i Enköping – redan för hundra år sedan, under den legendariske doktor Westerlunds tid, verkade en trädplanteringskommitté som engagerade stadens medborgare. Känner du till om det finns liknande insamlingsstiftelser på andra håll i landet? Jag tror att det är ovanligt med stiftelseformen, vi blev inspirerade av bland annat Trädgårdsföreningen i Göteborg när vi jobbade fram projektet. Men annars finns det ju en del vänföreningar som arbetar tillsammans med park- och trädgårdsanläggningar. 12 • Movium Direkt nr 1, 2015 Tomas Lindvall, parkansvarig i Enköping. Foto: Parkkontoret, Enköpings kommun. På vilka sätt samlar stiftelsen in pengar? Vi vänder oss till både företag och privatpersoner. I dagsläget har vi cirka 25 huvudpartner i form av företag som stöttar antingen med pengar eller genom att kostnadsfritt erbjuda tjänster. Vi har till exempel ett företag som skänker fri IT-drift till stiftelsen. Vi har också några vad vi kallar privata partner som bidrar, bland annat Stefan Mattson, före detta stadsträdgårdsmästare i Enköping, som ställer upp gratis med föreläsningar vid olika aktiviteter i stiftelsens eller parkkontorets regi. Sedan finns det då möjlighet för privatpersoner att sätta in stora eller små pengagåvor på bankgiro, plusgiro eller via en SMS-tjänst. Ett annat viktigt inslag för att få in pengar är att stiftelsen på ideell basis engagerar sig i parkkontorets årliga Trädgårdsdagar. Man organiserar utställningar i parkmiljö där företag och organisationer får betala en avgift till stiftelsen för att medverka. Utställningarna ska passa in i Enköpings strategi att vara en miljövänlig och grön tillväxtkommun. Under 2014 var utställningstemat Klimatsmarta produkter, med ett drygt tiotal utställare. Under årets Trädgårdsdag lördagen den 5 september ordnas utställningar med två teman – Smaka på Enköping, där leverantörer av ekologisk mat och dryck får tillfälle att visa upp sig, och Elbilar, med bilåterförsäljare och företag inom energisektorn. Hur mycket pengar har kommit in och använts hittills? Vid senaste styrelsemötet i januari var saldot i kassan drygt 57 000 kronor. Sedan finns det ju ett värde i de tjänster som företag och andra bidrar med. Under det dryga året som stiftelsen funnits har inga medel betalats ut till parkkontoret, strategin har varit att bygga upp ett kapital som kan börja slussas vidare kanske 2016. Inledningsvis kan det bli investeringar i form av exempelvis planteringar och inköp av parkmöbler. Pengarna har satts in på ett bankkonto med fast ränta och låg risk, dvs. det blir inga aktiespekulationer. Vad tror du om insamlingsstiftelsens utveckling framöver? Först vill jag säga att det har varit väldigt trevligt och lärorikt att få vara en del i projektet med att bygga upp stiftelsen och dess verksamhet. Vi har varit ett antal personer med olika kompetenser från olika branscher som verkligen har kunnat samverka om att utveckla en gemensam målsättning. Vi har byggt ett nätverk som hela tiden utökas i takt med att nya partner kommer med. Så jag ser väldigt positivt på stiftelsens framtid och att vi inom parkkontoret med deras bidrag på sikt kan investera i projekt som kanske hade varit svåra att driva igenom med vår vanliga budget. Jag tror också att vi via stiftelsen kan organisera en utökad frivilligverksamhet. Enköpings parker är populära bland invånarna och vi får allt fler förfrågningar om det kan vara möjligt att rent praktiskt hjälpa till med olika inslag i parkskötseln. Stiftelsen kan inrätta arbetsgrupper som kopplar samman alla ideella krafter. Tomas Lindvall är landskapsarkitekt och stadsträdgårdsmästare i Enköpings kommun. Bland externa uppdrag, förutom i insamlingsstiftelsens styrelse, kan nämnas att Tomas är styrgruppsledamot i Swedish Society of Public Parks and Gardens. För mera information om insamlingsstiftelsen: www.parkstiftelsen.se Tomas Lindvall intervjuades av Göran Nilsson. Pastor Spaks park i Enköping i februari 2015. Foto: Tomas Lindvall. Movium Direkt nr 1, 2015 • 13 Hallå där Johan Östberg ... ... som varit med och skrivit boken Fria eller fälla – En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer Vad är syftet med denna bok som nyligen utgivits? Vi hoppas att boken och den modell vi presenterar kan bli en nyckel för trädförvaltare hur man ska kommunicera med länsstyrelsen och andra myndigheter. Det handlar om att kunna kompromissa om det råder konflikter mellan olika intressen. Våra urbana träd har olika värden och via modellen kan dessa synliggöras och viktas när man planerar åtgärder på träd, antingen enskilda eller när de står i grupp. Vem är initiativtagare till boken? Det finns en intressant historia bakom tillkomsten av boken. Johan Arvidsson, som arbetar på Visby Domkyrkoförsamling med bland annat träd- och skötselplaner, ansökte hos Länsstyrelsen om att få fälla och bortföra några träd i dålig kondition på en kyrkogård med rik kulturhistoria på Gotland. Länsstyrelsens handläggare, Fabian Mebus, nekade tillstånd med motivet att träden var värdefulla när det gäller biologisk mångfald. Det blev en långvarig och söndrande konflikt som faktiskt lade grunden till att båda valde att ändra arbetsuppgifter och Fabian tog istället en tjänst på Riksantikvarieämbetet. Efter en tid insåg båda (som numera är goda vänner!) att deras konflikt säkert inte är unik. Tanken väcktes att försöka formulera en vägledning som kan hjälpa trädförvaltare på olika nivåer att se utanför sitt eget område och hur man ska agera gentemot myndigheter. Länsstyrelsen är en viktig instans som enligt lag är beslutande i många fall men även andra myndigheter blir berörda när olika aspekter kring träd diskuteras. 14 • Movium Direkt nr 1, 2015 Fabian Mebus tog på sig, i sin nya roll som utredare kring landskapsvård på Riksantikvarieämbetet, att tillsammans med Johan Arvidsson initiera och inledningsvis samordna ett projekt för att arbeta fram en vägledning. Flera andra myndigheter och intresseorganisationer hakade på: Naturvårdsverket, Trafikverket, Länsstyrelserna, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Sveriges lantbruksuniversitet, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. Så nu efter tre års arbete man kan verkligen säga att det finns en branschöverenskommelse kring vägledningen och den beslutsmodell vi tagit fram. Kan du kort beskriva innehållet och upplägget av boken? Boken är indelad i två delar. I del 1 ger vi bakgrundsinformation för att öka förståelsen hos olika intressenter när det gäller olika aspekter kring trädförvaltning. Vi beskriver också kortfattat den lagstiftning som kan vara aktuell inom området och vilka styrdokument som olika aktörer kan använda sig av. I del 2 ger vi sedan förslag på en arbetsmodell indelad i olika steg som vi tror kan fungera i praktiken när det gäller att avväga olika intressen. Hur får man tag i boken? Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Trafikverket har finansierat tryckning av en upplaga av boken, som vi kostnadsfritt skickat ut till bland annat alla länsstyrelser, kommuner och kyrkogårdsförvaltningar i landet. Sedan finns boken att köpa som Print on demand via Riksantikvarieämbetets hemsida, man kan också ladda ner den som pdf om man hellre själv vill skriva ut de drygt 140 sidorna. Där finns också en länk till en mer omfattande juridisk sammanställning, som jag tror är av mycket stort intresse för alla som arbetar med trädfrågor i Sverige. Har ni ännu hunnit möta några kommentarer angående vägledningen och er föreslagna modell från ”trädbranschen”? Vi har fått positiv respons och under de kommande månaderna är vi beredda på att presentera vägledningen på olika internutbildningar runt om i landet. Sedan kommer flera av oss som varit med i projektet att medverka i ett Moviumseminarium den 20 oktober 2015 i Uppsala. Då går vi igenom vägledningen och beskriver också några praktiska exempel på hur vår modell kan användas. Johan Östberg är forskare vid SLU Alnarp och Moviums rådgivare i Trädinventeringar och ekonomisk värdering av träd i urban miljö. För att köpa eller ladda ner boken: http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/fria-eller-falla/ Johan Östberg intervjuades av Göran Nilsson. Johan Östberg undervisar i parkmiljö under en av Moviums fortbildningsaktiviteter. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 1, 2015 • 15 Nyheter Gröna tak-pris till Danmark Vinnare av Scandinavian Green Roof Award 2014 blev Novo Nordisk A/S Naturpark i Bagsværd i norra Köpenhamn. Motiveringen lyder: ”Novo Nordisk i Bagsværd är ett projekt där möjlighet till rekreation och smart dagvattenplanering kombinerats med stor omsorg om ekologiska värden. Med tre inhemska biotoper och en innovativ design har ett böljande landskap skapats där grön natur och tak flyter samman”. Priset utdelades den 17 december i Malmö av Scandinavian Green Roof Association. Naturparken vid koncernen Novo Nordisk nya internationella huvudkontor invigdes 2014 och är designad och projekterad av SLA landskapsarkitekter i Köpenhamn. Skælskør Anlægsgartnere har ansvarat för anläggningsarbetena. De innovativa växthabitaten har utarbetats av Urban Green, ett tvärfackligt projekt mellan anläggare/trädgårdsmästare, biologer och arkitekter. Byggros har levererat alla systemen till de gröna tak som finns i naturparken. Huvudkontorets nya byggnader i vit kulör, designade så de smälter samman med de gröna omgivningarna, är ritade av Henning Larsen Architects. Över hälften av naturparkens dryga tre hektar utgörs av grönt tak eftersom dessa delar har anlagts ovanpå parkeringsdäck. Istället för jord har lättviktsprodukter använts som droppbevattnas via två stora centrala regnvattentankar. I tankarna samlas vattnet från kontorsbyggnadernas tak och annat dräneringsvatten från området. SLA hävdar att det är det första konstruerade landskapet i Danmark som uppnått 100 procents vattenbalans. Vegetationen på de gröna taken utgörs av en blandning av gräs och ängsvegetation. Man har medvetet valt att minimera innehållet av Sedum-växter eftersom dessa inte har en 16 • Movium Direkt nr 1, 2015 speciellt stor vattenupptagande förmåga. Artsammansättningen präglas av det som kanske allra mest karaktäriserar danska skogar och naturmiljöer med stor biodiversitet: dödislandskapet. Scandinavian Green Roof Award instiftades 2000 och tilldelas en ny byggnation som utmärker sig med den utvändiga vegetationen eller vid att tänka radikalt nytt i arbetet med gröna tak och landskap. Källa: http://arkitektforeningen.dk SLU-forskare får kretsloppspris Avlopp & Kretsloppspriset går i år till docent Björn Vinnerås, forskare i kretsloppsteknik vid SLU. Ur juryns motivering: ”Björn Vinnerås har i mer än femton år arbetat målmedvetet för att sluta kretsloppet, genom en säker återföring av växtnäring från avlopp. Hans forskning innehåller en stor spännvidd av innovativa lösningar som utvecklats för såväl för svenska förhållanden som i internationella projekt … Björns forskning har haft en central betydelse för utvecklingen av återföring av näring från små och stora avloppssystem i kommuner runt om i landet.” Bakom priset står facktidningen VA-Guiden och det delas ut den 20 mars i Borås, under den årliga konferensen Vatten Avlopp Kretslopp. Källa: Nyheter från SLU 2015-02-06 Peter Högberg på förslag som SLU-rektor Under 2015 avslutar Lisa Sennerby Forsse sitt uppdrag som rektor för SLU, en post som hon haft sedan 2006. En rekryteringsgrupp har beslutat att rekommendera styrelsen att föreslå regeringen att till rektor för SLU från och med den 1 juli 2015 utse professor Peter Högberg. Han är jägmästare, professor i skoglig marklära och för närvarande dekan vid skogsvetenskapliga fakulteten, SLU. Källa: Nyheter från SLU 2015-01-30 Publika parker och trädgårdar – planera för barns park- och trädgårdsupplevelser Konferens i Malmö 15 april 2015 Foto: Johan Bävman. För åttonde året i rad anordnas den populära internationella konferensen med inspirerande föreläsningar och trevligt mingel, denna gång med Malmö stad som värd i Katrinetorps vackra 1800-talsmiljö. Konferensen har under åren utvecklats till en av de viktigaste mötesplatserna för alla som jobbar med publika gröna anläggningar i offentlig eller privat regi. I årets konferens står den uppväxande generationen i fokus under temat: Planera för barns park- och trädgårdsupplevelser. Föredragshållarna kommer från USA, Holland, Frankrike, Schweiz, Tyskland och Sverige. Nytt för året är att deltagarna under en del av dagen ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte i två parallella sessioner. I den ena sessionen diskuteras temalekplatser med utgångspunkt från projekt i Malmö och Uppsala. I den andra sessionen lämnar vi tillfälligt barntemat och tar istället utgångspunkt i Pildammsparkens i Malmö 100-årsjubileum samt en aktuell omvandling av Boulognerskogen i Skövde – hur planerar man för utveckling av historiska stadsparker? Välkommen till en spännande dag i ett vårfagert Malmö! Konferensen är ett samarrangemang mellan Movium SLU, SSPPG – Swedish Society of Public Parks and Gardens, Helsingborgs stad, Malmö stad, i samarbete med EGHN – European Garden Heritage Network. För mera information och anmälan: http://www. movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/utbildning Program (Alla föreläsningar är på engelska) 09.00 Welcome! Kent Andersson, City Council President in Malmö, Annelie Johansson, Project Manager, SSPPG & Göran Nilsson, State Extension Specialist, Movium 09.20 09.35 09.45 10.15 News from EGHN – European Garden Heritage Network Christian Grüssen, Project Manager, EGHN Introduction: Why is it important to attract children to our public outdoor environments? Ola Melin, City Head Gardener, City of Malmö Coffee Children´s Garden Programming at Brooklyn Botanic Garden and Design Installations for Children and Youth Session 1: Plan for Development of Historic City Parks Celebrating the 100th Anniversary of Pildammsparken in Malmö Caroline Larsson, Landscape Architect, City of Malmö Boulognerskogen in Skövde in New Shape Marie Larsson, City Head Gardener, City of Skövde Session 2: Theme Playgrounds Program with Theme Playgrounds in Malmö Sara Fridh, Landscape Architect, City of Malmö Pelle Svanslös World – a place for all generations Joanna Silvemark Junemar & Lotta Wikegård, Project Managers, City of Uppsala Coffee The Gardens at Astrid Lindgrens Näs Winner of Stora Turismpriset 2014 Annelie Johansson, Project Manager, Rosendal’s Garden Foundation, Stockholm 14.15 14.40 Brigitte Löwenthal, Landscape Architect, City of Basel Playground Speeldernis in Rotterdam A habitat for children and nature Sigrun Lobst, Landscape Architect, AARDRIJK Planning the Frame of the Attractions at Disneyland Melanie Sifton, Vice President, Brooklyn Botanic Garden, NY Play Cultivate Grow! A cultivation project for preschoolers and educaters 12.15 Lunch 13.15 Two parallel sessions with discussions: Karin Eliasson, Gardener/Artistic Director, Näs Planning for and with Children in the Outdoor Environments in Basel Luc Béhar-Bannelier, Director, Disneyland, Paris Comments and Summing-up Ola Melin 16.30 Completion of the Conference Movium Direkt nr 1, 2015 • 17 Entreprenadbesiktningskurs – steg 2 i Umeå 18 mars SBR Byggingenjörerna arrangerar i samarbete med BEUM och Movium en specialkurs i Umeå i Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö. Steg 1 i kursen anordnades i början av februari 2015, steg 2 inklusive tentamen anordnas den 18 mars. Anmälan sker till SBR, sista anmälningsdatum 18 februari. Information och länk till anmälan via www.movium.slu.se/utbildning Information om BEUM – Föreningen Besiktningsmän för utemiljö: www.beum.se. Kalender Mars 2015 3 10-11 12 12 17 18 18 18-19 19 Smart housing för unga, temadag i Jönköping anordnad av Smart Housing Småland, info: [email protected] Klimatsmart samhällsbyggnad, konferens i Stock- holm anordnad av Teknologisk institut, www.teknologiskinstitut.se Evidensbaserad hälsodesign och effekter av naturunderstödd rehabilitering, seminarium i Alnarp, info: [email protected] European i-Tree Conference i Alnarp, anordnad av i-Tree, Treeco2nomics och SLU, www.i-tree.se Släppmingel STAD, Movium-arrangemang i Malmö, även 19 mars i Stockholm Kirkegårdskonferencen 2015: Fokus på kirkegår- dens værdier i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av bl.a. Københavns Universitet, http://ign.ku.dk/ Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö – steg 2, kurs i Umeå anordnad av SBR Byggingen- jörerna i samarbete med BEUM och Movium www.movium.slu.se Meeting Point Urban Magma, konferens i Malmö om strategier för hållbar stadsutveckling anordnad av bl.a. Urban Magma och Malmö stad, www.urbanmagma.se Det gröna kulturarvet, konferens i Eslöv anordnad av Hållbar Utveckling Skåne och Nätverket Det Gröna Kulturarvet, https://gronakulturarvet.eventbrite.com Jämställda utemiljöer för barn och unga 25 mars 2015 Movium Partnerskapsträff med Göteborgs Stad som värd. Föreläsningar, studiebesök och diskussion kring projektsamarbete. Bland annat en presentation av Boverkets och Moviums rykande färska projekt kring att skapa en vägledning för planering,utformning och förvaltning av urbana utemiljöer för barn och unga. Information och anmälan via www.movium.slu.se/utbildning 19-20 Miljöbalksdagarna: Våra olika roller för en god miljö, konferens i Stockholm anordnad av bl.a. Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se 19-21 Vatten Avlopp Kretslopp, konferens i Borås anordnad av bl.a. VA-guiden och Borås stad, www.vattenavloppkretslopp.se 20 Öppet hus i Alnarp, guidning bland utbildningar och på campus, info: [email protected] 25 Jämställda utemiljöer för barn och unga, Movium Partnerskapsträff i Göteborg 26-29 Nordiska Trädgårdar, mässa i Älvsjö, www.nordiskatradgardar.se April 2015 15 Publika parker och trädgårdar, konferens i Malmö anordnad av Movium i samarbete med Helsingborgs stad, Malmö stad, SSPPG, EGHN 16 Værdisætning af træer i by, park, have og landskab, temadag i Frederiksberg, Danmark, anordnad av Københavns Universitet och Dansk Træplejefo- rening, http://ign.ku.dk/ 21 Temporära aktiviteter som drivkraft för omvandling i industriområden, Movium Partnerskapsträff i Stockholm 24 Landskapsarkitekturdagen 2015 i Alnarp, tema Extreme landscapes, www.landskapsarkitekturdagen.se 28-29 Utomhus i stan – Tankesmedja för friluftsliv 2015, arrangeras i Örebro av bl.a. Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se Information om Moviums egna kurser och seminarier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på 040-41 52 11, [email protected]. Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • [email protected] • www.movium.slu.se 18 • Movium Direkt nr 1, 2015
© Copyright 2024