en agenda för att främja utvecklingen av innovationer för en bättre
jämlik hälsa en agenda för att främja utvecklingen av innovationer för en bättre och mer jämlik hälsa förord vi vill föra en aktiv dialog – för att skapa en mer jämlik hälsa förord 3 inledning 4 visionen 6 trender och samhällsutmaningar 10 behov och utmaningar 18 insatser 26 noter 32 agendaprocessen och dess aktörer 33 utgivare: Malmö högskola rapportförfattare: Anna Holmberg, Margareta Rämgård och Mattias Esbjörnsson textredigering: Lotta Solding, Ordspråk formgivning: Jonny Andersson, Jadesign 2 jämlik hälsa ”Vi tror på en framtid med god och rättvis tillgång till hälsofrämjande tjänster för samtliga invånare, oavsett ursprung eller socioekonomisk status. Att undanröja ojämlikheter i hälsa skapar ett r ättvisare samhälle och har en stor ekonomisk potential i form av minskade kostnader för vård och omsorg, förbättrad produktivitet och framväxten av produkt- och tjänsteinnovationer inom hälsoområdet.” E u:s medborgare lever i genomsnitt längre och har ett friskare liv än tidigare generationer och hälsonivån har stadigt förbättrats de senaste decennierna. Samtidigt finns det en stor ojämlikhet i hälsa, både mellan och inom eu:s medlemsstater. S verige har goda förutsättningar för att arbeta med att främja social hållbarhet och jämlik hälsa. Som bas har vi en välfärdsmodell som tar ansvar för hela befolkningens hälsa i policys och p olitiska styr organ. Denna modell ger en solid grund att bygga vidare på och är på så sätt unik i en internationell jämförelse. I takt med utvecklingen av ny kunskap, innovativa tekniker och alternativa arbetssätt finns dock anledning att se över behoven av att utveckla och förändra modeller och samverkansformer. Den decentraliserade svenska styrningen för välfärdstjänster möjliggör ett aktivt lokalt arbete och på många håll i landet arbetar man för att stärka social hållbarhet och minska skillnaderna i hälsa: skl (Sveriges Kommuner och Landsting) arbetar aktivt tillsammans med folkhälsomyndig heten för att stärka social hållbarhet och minska skillnaderna i hälsa. Ett medlemsforum ”Mötes plats social hållbarhet” har skapats för att samla och utbyta kunskap om social hållbarhet.1 I Skånes regionala utvecklingsstrategi ”Det öppna Skåne 2030”2 (som tagits fram i dialog med Skånes invånare, kommuner, m yndigheter, akademi samt näringsliv och idéburen sektor under 2014), är arbetet för en förbättrad och mer jämlik hälsa samt utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, centrala delar. Detta har sedan följts upp i Region Skånes handlingsplan för folkhälsoarbete 2015–2018, där social hållbarhet är satt i fokus.3 Kommissionerna i Malmö, Östergötland och Västra Götaland har alla undersökt de lokala förutsättningarna att stärka social hållbarhet och minska skillnader i hälsa. I Malmö stad håller man nu som bäst på att implementera rekom mendationerna från Malmökommissionen. I Göteborgs stad antog Kommunfullmäktige 2013 ett nytt folkhälsoprogram för staden, där man utgått från de rekommendationer som framkommit i de tre kommissionsarbetena och i skl :s arbete. Göteborgs stad håller nu på att genomföra ett stort förändringsprogram i sin organisation, där stadens interna organisa tion strävar mot en ökad social hållbarhet som betonar policyförändringar och insatser. I Stockholm stad har man enligt budget för 2015 planer på att tillsätta en kommission för social hållbarhet. Sveriges Läkarförbund har under 2014 tagit fram en folkhälsopolicy för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I början av februari samlades ett flertal e xperter på folkhälsoområdet tillsammans med företrä dare för civilsamhället, myndigheter och närings liv för att tala om jämlik hälsa. Parollen var ”Samling för jämlik hälsa” 4 och arrangerades av Socialdepartementet. Temadagen var en upptakt till den kommission för jämlik hälsa regeringen planerar att tillsätta under våren. Vi kan i dag se ett ökat intresse från närings livet att arbeta med social hållbarhet och jämlik hälsa, vilket vi tror är en förutsättning för framtida satsningar. Näringslivet ser en stor potential för utveckling av tjänster och produkter inom området. Idéburna organisationer har varit en viktig aktör för folkhälsoutvecklingen i Sverige, och de är också en viktig aktör för framtiden. Folktandvården och barnavårdscentraler är exempel på verksamheter som idéburen sektor har bidragit till. En satsning på innovationer för jämlik hälsa bedöms leda till en bättre anpassad och mer resurseffektiv hälsosektor genom nya arbetssätt och metoder, ökad sysselsättning, nya tjänster och produkter, nya affärsmodeller samt export av tjänster, produkter, utbildning och kunskap. Målsättningen med agendaarbetet har varit att samla representanter från alla sektor (näringsliv, offentlig sektor, akademi, idéburen sektor och invånare) för att skapa en samverkansplattform kring hälsofrämjande arbete och innovationer. Vi kan redan nu se att agendaarbetet har bidragit till ytterligare mobilisering för hälsoområdet och en aktiv dialog mellan olika aktörer. Charlotte Ahlgren Moritz, Malmö högskola Anna Maria Drake, Lunds universitet Mikael Stamming, Region Skåne Carl Älfvåg, Länsstyrelsen Skåne Birgitta Vilén Johansson, Malmö Stad Eva Hall, Svenska Röda Korset jämlik hälsa 3 inledning kraftsamling för att möta utmaningen om att uppnå en mer jämlik hälsa D enna agenda syftar till att möta Sveriges utmaning med att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. För att ta sig an denna utmaning behövs en kraftsamling från alla berörda aktörer. Agendan är där för framtagen i samverkan mellan offentlig sektor, idéburen sektor, näringsliv, akademi och medborgare. Agendan beskriver vikten av att Sverige minskar den ojämlika hälsan och ökar den generella hälsan för att skapa ett hållbart samhälle. Agendan b elyser de utmaningar och behov som vi behöver ta itu med för att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Agendan åskådliggör Sveriges potential och goda förutsättningar för att utveckla innovations området till ett nationellt styrkeområde. För att realisera visionen om att Sverige ska vara ledande inom utvecklingen av innovationer för bättre och mer jämlik hälsa pekar agendan ut ett antal verktyg, insatser och kunskaps områden som behöver utvecklas. Agendans horisont sträcker sig fram till år 2035, men fokuserar främst på insatser fram till år 2025. Det slutgiltiga målet – att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen – gör det långsiktiga perspektivet nöd vändigt. Det kortare perspektivet behövs för att koppla agendan till aktörernas planerings- och strategiarbete. Dessutom knyter det kortare perspektivet an till de pågående regionala och lokala arbetena. Stora utmaningar Morgondagens samhälle står inför ett antal stora utmaningar varav befolkningens hälsa är en. En god och jämlik hälsa hos befolkningen och en fungerande vård och omsorg är viktiga förut sättningar för en hållbar samhällsutveckling och tillväxt. En stor utmaning för samhället kommer att vara att minska den ojämlika hälsan och öka den generella hälsan genom att främja mer hälsosamma levnadsvanor, särskilt med fokus på barn och unga för att möjliggöra en bra start i livet, att förebygga sjukdom, samt att göra individerna till medaktörer i utvecklingen av smartare och bättre hälsotjänster och varor. 4 jämlik hälsa Detta ska ske i en tid då vi står inför kraftigt ökade kostnader i hälso- och sjukvården och en förskjutning i den klassiska befolkningspyramiden, till fördel för högre medellivslängd. Allt fler nationer har liksom Sverige en allt mer åldrad befolkning och allt fler som överlever allt längre med ett flertal lång variga sjukdomar. Detta är ett resultat av både bättre medicinska behandlingsmetoder och bättre läkemedel, något som ibland beskrivs med uttrycket vår tids medicinska paradox. Parallellt med denna demografiska utveckling ökar antalet personer med livsstilsrelaterade sjukdomar och ohälsa. Befolkningstillväxt och ett ökande antal flyktingar och migranter fordrar större förebyggande satsningar inom hälso- och sjukvårds området. Forskning visar att skillnader i hälsa mellan samhällets olika grupper ökar och att individens hälsa är beroende av såväl genetiska som socioekonomiska och geografiska faktorer.5 Redan idag ställer denna utveckling krav på samhällsekonomiska prioriteringar, något som kommer att bli allt tydligare framöver. Individuell angelägenhet En samhällelig trend, som sker samtidigt med dessa utmaningar, är att god hälsa och välbefinnande i allt högre utsträckning är på väg att bli en individuell ange lägenhet. Vi ser en ökad medvetenhet och ett utökat personligt engagemang i val av livsstil och aktiviteter, i syfte att behålla en god hälsa och hög livskvalitet för vissa grupper i samhället. Samtidigt ökar skillnaderna mellan utfallet i hälsa hos olika grupperingar. Detta ställer höga krav på den enskilda individen, som utöver att ha tillgång till nya välfärdstjänster också behöver ha god kunskap om vad som främjar en hälsosam livsstil. Krav ställs också på samhället, som i sin samhällsplanering och folkhälsoplanering måste ha hälsa och välbefinnande i fokus för att skapa förutsätt ningar för en jämlik hälsoutveckling hos medborgarna. I morgondagens samhälle, med en ökad migration och mångfald, kommer det att behövas ett utbud av tjänster och varor som är anpassade till olika grupper i samhället utifrån deras specifika behov, livssituation, förutsättningar och preferenser. Det måste också fi nnas ett utbud som gör det möjligt för alla individer att engagera sig i sin hälsa utifrån sina förutsättningar. Framtidens hälsotjänster och varor måste vara lättillgängliga för alla medborgare och vara utvecklade tillsammans med användaren för att vara attraktiva och funktionella. Stor tillväxtpotential I detta ligger en stor potential för utveckling av en internationell marknad för hälsotjänster och hälso produkter, som möjliggör för användaren att hantera sin hälsa och välbefinnande på det sätt som passar individen bäst, utifrån sina förutsättningar och sin livs situation, för att förändra sina levnadsvanor. Samtidigt kommer det att uppstå behov av tjänster och varor som sätter hälsan i fokus vid till exempel utveckling av skolans, barnomsorgens och äldreomsorgens verksamheter och då man planerar för städer, trafik och rekreation. En god och jämlik hälsa i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och tillväxt, eftersom den påverkar produktionen genom att fler människor kommer i arbete, får högre produktivitet i arbetet samt fler produktiva år i arbetslivet. Likaså kan innovatio ner inom området leda till hälsoekonomiska effekter tack vare förbättrade välfärdstjänster, arbetssätt och processer inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Innovationerna kan också leda till utveckling och marknadsintroduktion av nya tjänster och produkter inom hälsoområdet. Vikten av samverkan Hälsofrämjande arbete kan inte enbart bäras av hälsooch sjukvårdssektorn. För att uppnå målet med en jämlik hälsa måste internationella såväl som nationella aktörer förändra de klyftor som finns när det gäller levnadsvillkor. Detta fordrar förändringar på policy nivå i samverkan mellan flera aktörer: stat, idéburen sektor, lokala myndigheter, internationella aktörer och näringslivet För att skapa förutsättningar för att nå visionen krävs en nationell satsning i att utveckla innovationer för en bättre och mer jämlik hälsa. Man bör dock vara uppmärksam på de lokala variationer som förekommer, då det finns stora skillnader mellan till exempel storstad och landsbygd. Lösningarna måste möta respektive områdes specifika behov. jämlik hälsa 5 visionen sverige ska leda utvecklingen av hälsoinnovationer 6 jämlik hälsa V isi o n e n i n n e b ä r at t S v e r i g e å r 2 0 2 5 : 1 Har en mer jämlik hälsa, där den sociala g radienten mellan olika grupper i samhället har minskat. 2 Har högre produktivitet och använder samhällets resurser bättre. 3 S verige är ett välfärdsland och har en unik världsledande ställning när det gäller flera h älsoindikatorer på befolkningsnivå, som hög med ellivslängd och låg spädbarns dödlighet. Trots detta står Sverige inför utmaningen att hälsoskillnaderna ökar mellan olika grupper i samhället. Tidigare hälsofrämjande innovationer har gett Sverige en internationellt ledande position. Sveriges möjligheter inom området är betydande. En nationell satsning inom hälsoområdet, där Sverige redan har tydliga konkurrensfördelar, kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft, leda till jämlikare hälsa hos Sveriges befolkning samt ekonomisk tillväxt. Visionen är att Sverige år 2025 är ledande inom utvecklingen av innovationer (produkter, tjänster och samhälleliga förutsättningar) som leder till bättre och mer jämlik hälsa, innovationer som möjliggör för invånarna att engagera sig i sin hälsa utifrån sina egna förutsättningar. Är en kunskapsnation när det gäller området jämlik hälsa. 4 Är ett föregångsland när det gäller samverkansmodeller för att jobba tvärsektoriellt på lokal, regional och nationell nivå. 5 Är en förebild för hur invånarna kan vara medaktörer i utvecklingen av hälsotjänster och varor. 6 Är framgångsrikt när det gäller utveckling av innovationer inom hälsoområdet. 7 Är en ledande exportnation av tjänster/produkter inom området. 8 Är attraktivt för investeringar inom hälsoområdet. jämlik hälsa 7 God hälsa ger ekonomisk tillväxt Förutom att det ligger en stor tillväxtpotential i en satsning på hälsoområdet i form av export av produkt och tjänsteinnovationer samt framväxt av nya och tillväxt i befintliga företag, kommer en jämlikare hälsa i sig att leda till ekonomisk tillväxt. Sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt kan göras tydligt genom att belysa humankapitalets betydelse för produktion, inkomster, kostnader och samhällsekonomiska utfall.6 En god hälsa påverkar produktionen, genom att människor får ökat arbetskraftsdeltagande, högre produktivitet i arbetet och fler produktiva år i arbetslivet. Bättre hälsa leder till en bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår, vilket skapar förutsättning för bättre social position med bättre inkomster. Detta får i sin tur konsekvenser för sparande- och konsumtionsnivån i samhället och kan bidra till mindre kostnader för vård, service och ekonomiska transfereringar. En god hälsa skapar alltså förutsättningar för ökade inkomster, som i sin tur kan innebära att konsumtion, investeringar och tillväxt ökar. Genom att minska sociala skillnader i hälsa kan man både förbättra hälsan och livskvalitén hos människor och samtidigt få ökningar av bnp. Ojämlikhet kostar Den ekonomiska samarbetsorganisationen oecd slår i rapporten ”Society at a Glance 2014”7 fast att tillväxten i Sverige skulle varit drygt sju procent högre mellan 1990 och 2010, om inkomst klyftorna inte ökat så kraftigt. Inkomstklyftorna har ökat i de allra flesta oecd-länder sedan 1980-talet och är de högsta på 30 år. Allra mest har klyftorna ökat i Sverige. Enligt oecd är den viktigaste förklaringen till detta att fattigare medborgare har svårare att investera i u tbildning och humankapital, vilket minskar deras möjligheter att ”göra en klassresa”. Detta drabbar inte bara den fattigaste tiondelen av 8 jämlik hälsa befolkningen utan de fattigaste 40 procenten. Rapporten finner samtidigt ”inga bevis för att omfördelningspolitik, såsom skatter och bidrag, skadar ekonomisk tillväxt, så länge dessa åtgärder är väl utformade och riktade. Åtgärder som hjälper till att begränsa eller vrida tillbaka ojämlikhet kan inte bara göra samhällen mindre orättvisa utan även rikare”, konstaterar man i rapporten. Enligt oecd är bästa botemedlet mot ojämn fördelning bland annat satsningar på utbildning och bättre hälsovård. Sirona Health Solutions har på uppdrag av skl genomfört ett arbete för att belysa de vinster som samhället gör om man minskar skillnader i ohälsa.8 Analysen var inriktad på tre områden: rökning, fetma och psykisk ohälsa och målet var att uppskatta kost nader kopplade till ojämlikheter för kön och utbild ningsnivå. Analysen visade att ojämlikheter i hälsa medför stora kostnader och förluster i livskvalitet, att den ekonomiska bördan delas av ett flertal olika aktörer och att det tar lång tid för folkhälsoåtgärder att få genomslag på sjukdomsbördan. I rapporten ”Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland”9 har man beräknat vad o jämlikhet i hälsa kostar under ett år. Enligt beräkningarna har ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland under ett år gett upphov till omkring 1 600 dödsfall ”i förtid”, drygt 27 000 förlorade levnadsår, ett produktions bortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. Författarna slår fast att resultatet är samstämmigt med andra internationella studier och visar att de samlande kostnaderna för ojämlikhet i hälsa uppgår till betydande belopp samt att kostnaden är ett av de stora samhällsekonomiska problemen i dag. Resultatet från rapporten är i linje med den nationella beräkning som Folkhälsoinstitutet gjorde som underlag till den Folkhälsopolitiska rapporten 2010.10 jämlik hälsa 9 trender och samhälls utmaningar för en mer jämlik hälsa hälsa och hållbarhet – vad och hur kan vi påverka? 10 jämlik hälsa Miljö S a m h ä l l s e k o n o mis k a s t r a t e g i e r Jordbruk o c h l ivsm e d e l fritid o c h ku lt u r Utbildning Trafik Socialförsäkring M a t va n o r Arbets löshet Arbets mi l j ö Motion N a r ko t i k a Boende Barns vu x e n k o n t a k t e r A l ko h o l Tobak S o c i a lt stöd Socialtjä n s t Sex och samlevnad Sociala n ät v e r k sömnva n o r Hälso och S j u k vå r d m.m. m.m. Å l d e r , kö n o c h a rv E n vanlig definition av hållbarhet är den som bygger på Brundtlands kommissionen om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De ekonomiska effekterna av socio ekonomisk ojämlikhet i hälsa påverkar både social och ekonomisk hållbar het negativt. Hållbarhet har stor betydelse för en befolkningsgrupps hälsa, även i ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. För att öka produktiviteten i landet bör fler människor få möjligheter att bidra till tillväxten. Här utgör den utlandsfödda delen av befolkningen en stor resurs. Att bidra till människors hälsa genom att stärka hela befolkningens anknytning till det etablerade samhället utgör en viktig komponent i integrations processerna. Eftersom en god hälsa kan relateras till hållbarhetsfaktorer, så är hälsa en viktig beståndsdel för en regional hållbar u tveckling. Region Skåne har som första region i landet tagit ett första initiativ i den riktningen, genom att integrera hälsa i den regionala utvecklingsplanen. För att uppnå en god hållbarhet och en jämlik hälsoutveckling i samhället är det särskilt angeläget att fokus riktas mot barn och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor, integration och förmåga till nyanländas kunskapsinhämtande om hälsa samt en sektorsövergripande samverkan. eu-kommissionen beskriver integrationsprocessen som långsiktig, men betonar också att det behövs nya arbetssätt. Vad är hälsa? Det finns en rad definitioner på hälsa som styrs av olika filosofiska begrepp på människan. Till de teoretiska begreppen räknas who:s hälso deklaration från 1948.11 Inom den hälsopolitiska verksamheten har det skett en omsvängning från ett medicinskt synsätt på hälsa, till ett synsätt där man sätter in hälsa i ett större helhetsperspektiv. I who:s definition så framkommer såväl handlingsperspektivet som det samhälleliga och ekologiska perspektivet, genom att who definierar hälsa som en process, som människan själv skapar och upplever.12 Dessa definitioner har en gemensam utgångspunkt att hälsa kan upplevas som god, trots närvaro av sjukdom samt att den utgår från en subjektiv upplevelse. För att uppnå bättre hälsa bör individens egna levnads vanor förändras (kost och motion samt tobak- och alkoholkonsumtion). Hälsa kan även beskrivas som en process mot ett ökat välbefinnande, som inkluderar faktorer utanför individen som till exempel samhällsplanering, miljö och samhällsekonomiska strategier. Dessa samhällsfaktorer påverkar också individens levnadsvanor och dess valmöjligheter. I Whitehead och Dahlgrens lökformade modell13 utvecklas detta vidare när de beskriver ett perspektiv på hälsa utifrån olika nivåer. Faktorer som kön, ålder och arv är centrala för hur per soner utvecklar hälsa och de är svåra att påverka, medan de faktorer som orsakas av personers livs stil och strukturella förhållanden är mer påverkbara för olika insatser. Effektiva insatser som syftar till en jämlik hälsa i befolkningen måste därför ta hänsyn till såväl individens egna preferenser som samhälleliga förut sättningar. jämlik hälsa 11 Fa k ta Jämlik hälsa fordrar ”universell proportionalism”, det vill säga större generella insatser inom ramen för ett välfärdssystem som utformas utifrån de grupper i samhället som har störst behov. Detta resulterar ibland i att ge olika insatser för att skapa jämlika resultat. 12 jämlik hälsa bät t r e hälsa d en so ci a la g ra e di n te n sämre Livsstilsförändringar i ett hälso främjande perspektiv Inom folkhälsoarbete i Sverige har man traditionellt tidigare talat om primär, sekundär och tertiär prevention av sjukdom och ohälsa. Den sistnämnda benämns numera ofta behandlande preventivt arbete. På engelska används Health promotion istället för primär prevention och Disease p revention för att före bygga sjukdom och dess komplikationer. Begreppet hälsofrämjande arbete används ibland synonymt med promotivt hälsoarbete, med innebörden att främja det friska hos personer med hälsa, ohälsa eller sjukdom. Prevention innebär att förebygga ohälsa och förhindra sjukdom. Ett preventivt arbete innebär till exempel att stödja personer genom att anpassa dem till en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller att bidra till att förändra någons levnadsvanor vid funktionsnedsättning. Detta sker ofta genom att informera en person att ändra en eller flera levnadsvanor, som att övergå till en mer näringsriktig kost och ökad fysisk aktivitet. Inom ramen för ett sådant hälsoperspektiv finns en tydlig relation mellan en agenda med fokus på ett hälsofrämjande arbete och målet med vinnovas strategiska innovationsprogram för att motverka de stora folksjukdomarna.14 Detta eftersom exempelvis diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar är starkt knutna till våra levnadsvanor. Promotion innebär att förhindra ohälsa och att stödja den enskilda personen att utveckla en hälso främjande livsstil utifrån sina egna förutsättningar. Ett promotivt arbete med individens levnadsvanor tar sin utgångspunkt i personens egna möjligheter och stödjer deras egen förmåga till förändring. Ett promotivt hälsofrämjande innebär till exempel att stärka individens egen kapacitet eller förändra levnadsvanor såsom konsumtion av felaktig kost, för lite motion och allt för stort alkoholintag, genom att förändra olika aktiviteter i miljön så att individerna ges möjlighet att främja sin hälsa. Ett sådant exempel är när ungdomar själva ges möjligheter till livsstilsförändringar i relation till deras bostadsort, genom olika aktiviteter på fritidsgårdar och i skolan. Ett promotivt hälsoarbete förutsätter en delaktighet på lika villkor där den professionella rådgivningen utgår från att stärka det som personen själv betraktar som sina styrkeområden. l ägre Social p o si t i o n högre Den sociala gradienten och omgivningsfaktorers betydelse för hälsa Mycket forskning har pekat på sambandet mellan socioekonomiska faktorer och hälsa. Studier har visat att hälsan förändras gradvis med stigande inkomst. Det finns också evidens som pekar på starka samband mellan hälsa och utbildning, inkomst, inkomstfördelning samt individens sociala position i samhället. De faktorer som påverkar en jämlik hälso utveckling i befolkningen kallas för hälsans bestäm ningsfaktorer. Även omgivningsfaktorer som var vi lever och bor, har betydelse för en jämlik hälsoutveckling. Människor som växer upp i segregerade områden i en stad har ofta sämre hälsa än övrig befolkning. Unga personer är här en särskild utsatt grupp, eftersom deras möjligheter till likvärdig utbildning, fritidsaktiviteter och hälsocentraler ofta präglas av de möjligheter som finns på den plats där de lever och bor. Levnadsvanorna kan således även relateras till miljöer i både stadsområden och landsbygd och är en viktig del i områdesutvecklingen. Hälsofrämjande insatser som tar utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer handlar ofta om att finna nya innovativa processer, arbetssätt och hjälpmedel för att uppnå delaktighet och egenmakt för samhällets alla medborgare. Hälsan påverkas av såväl sociala som ekonomiska faktorer och berör även den fysiska, psykosociala lokala miljön i relation till olika livsstilsfaktorer. Allt detta påverkar hälsan i befolkningen i ett komplicerat samspel, där olika aktörer i samhället måste arbeta mot samma mål för att förändra hälsan långsiktigt i befolkningen. Den sociala g radienten I varje samhälle följer människors hälsa en social gradient som innebär att ju högre social status, desto bättre hälsa.15 Med att ha en hög status menas till exempel att ha hög utbildning och stora materiella resurser. “Recommendation: Empower all groups in society through fair representation in d ecision making about how society o perates, p articularly in relations to effects on health equity, and c reate and maintain a social framework for policy making.” 16 Fa k ta Prevention: Förebyggande åtgärd för att förhindra u ppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Promotion: Processer som främjar hälsa, utgår från en positiv företeelse som man vill stärka. jämlik hälsa 13 Fa k ta Enligt WHO17 innehåller det g rundläggande hälsofrämjande arbetet: Egenmakt Delaktighet i samhället Jämlikhet Självbestämmande Samarbete Ömsesidigt hjälpande Delat ansvar 14 jämlik hälsa “The private sector has a profound impact on health and wellbeing. Where the Commission reasserts the vital role of public sector leadership in acting for health equity, this does not imply a regulation of the private sectors activities.”16 Hälsolitteracitet – att förstå sin s ituation För att motverka att grupper och individer marginaliseras och diskrimineras, är det även ange läget att olika befolkningsgrupper bereds möjlig heter att förstå varandras villkor och bakgrunder. För att å stadkomma detta behöver vi ett hälsofrämjande arbete som också belyser människors förutsättningar att inhämta kunskap om vad som påverkar deras hälsa. Vanligtvis tänker vi på hälsolitteracitet som något som förbättrar människors funktionella och interaktiva hälsokunskap. Det innebär att personer ska förstå hälsorisker och att de främjar sin hälsa genom att ändra levnadsvanor eller genom att aktivt söka information. Men det är även av vikt att agera tillsammans med andra för att ta itu med de sociala faktorer som påverkar hälsan hos en grupp av människor.18 Hälsolitteracitet kan även kopplas till det faktum att människors kunskapsinhämtande påverkas av var de bor och verkar. Exempelvis har människor med högre utbildningsnivå en fördel gentemot personer som inte kan tillgodogöra sig språklig information av olika anledningar. Closing the Gap – rekommendationer för jämlik hälsa who har pekat på vikten av ett globalt hälso främjande arbete i sin rapport ”Closing the gap in a generation, health equity through action on social determenant on health”.16 Rapporten är resultatet av ett omfattande kommissionsarbete under ledning av Professor Sir Michael Marmot. Kommissionen pekar ut tre övergripande rekommendationer: Förbättra vardagens villkor – de förhållanden under vilka människor föds, växer upp, bor, a rbetar och åldras. Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser – de strukturella drivkrafterna bakom dessa levnadsvillkor – globalt, nationellt och lokalt. Mät och förstå problemet och bedöm effekten av olika åtgärder, bredda kunskapsbasen, utveckla yrkesgrupper med expertis om de sociala bestämningsfaktorerna mot hälsa samt öka allmänhetens medvetenhet om detta. I rapporten betonas att jämlik hälsa är en förutsättning för en global rättvisa. Den visar också att den modellen som tar hänsyn till hälsans estämningsfaktorer är en förutsättning för detta. b Hälsofrämjande arbete kan inte enbart bäras av hälso- och sjukvårdssektorn. För att uppnå målet med en jämlik hälsa måste internationella såväl som nationella aktörer förändra de klyftor som finns i levnadsvillkor, vilket fordrar förändringar på policy nivå i samverkan mellan flera aktörer som stat, civil samhälle, lokala myndigheter, internationella aktörer och näringsliv. Forskning har påvisat att ju tidigare i orsakskedjan en insats sätts in, desto fler människor kan omfattas och effekten blir större.19 who-rapporten pekar särskilt på vikten av: Interventioner som berör barn och unga och deras tillgång till utbildning. Hänsyn måste tas till hälsans bestämningsfaktorer i samhällsplanering, i såväl urbana områden som i rurala lokala miljöer. Rätten till arbete i hela befolkningen samt en hälsooch sjukvård som utgår från hälsans bestämnings faktorer i sitt arbete. Förutom att förändra policys och lagstiftning, rekommenderas ett nära samarbete med akademin för att följa upp interventioner i ett vetenskapligt perspektiv, utifrån olika geografiska skalor. Det är också angeläget för att få ny vetenskaplig evidens på hur hälsans bestämningsfaktorer påverkar ohälsan i olika nationer och regioner, vilket fordrar att det utvecklas nya mätmetoder och indikatorer. En förutsättning för att genomföra who:s rekommendationer är att det finns stabilitet i en offentlig sektor som är statligt förankrad, på ett sådant sätt att det är möjligt att genomföra större policyförändringar genom en ekonomisk omfördelningspolitik. Den betonar också att det är angeläget att de röster blir hörda som själva berörs av ojämlikheter. Rapporten visar således att för att uppnå en jämlik hälsa långsiktigt så behövs en kom bination av strukturella och lokala förändringar som även berör ett hälsofrämjande arbete i människors vardag. Privata sektorns roll i who:s rekommendation grundar sig bland annat på att ekonomisk tillväxt ses som en faktor för att utplåna ojämlikheter i hälsa inter nationellt, eftersom det finns tydliga kopplingar mel lan ekonomisk tillväxt i ett land och hälsoutvecklingen i befolkningen. Det är framförallt tre rekommendatio ner i rapporten som riktar sig mot näringslivet. Att stärka internationella och nationella överens kommelser, standards och anställningspraxis och att säkerställa tillgången till arbete och bra arbets miljöer. Att stödja utbildning. Att investera i den forskning som har som utgångs punkt att undersöka hur sjukdomar orsakas av ojämlik hälsa samt fattigdomsforskning. jämlik hälsa 15 Nationella arbeten Som en följd av WHO:s rekommendationer 2010 har olika nationella arbeten om ojämlikheter i hälsa och social hållbarhet genomförts. I Sverige har det inte genomförts någon komission på nationell nivå, men flera lokala och regionala arbeten i Malmö, Västra Götaland och Östergötland. Exempel på nationella kommissioner: Storbritannien: ”Fair Society – Healthy Lives”, 2010. Integrera jämlikhet i hälsa i ordinarie styrning och ledning. Norge: ”Nasjonal strategi for ujevne sosiale helseforsjeller. Den kongelige helseog omsorgsdepartementet”, 2006. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder. Danmark: ”Uligheder i sundhed – årsager og indsatser”, Sundhedsstyrelsen 2011. Svenska regionala och lokala kommissioner: I Västra Götaland beslutade region styrelsen 2010 att inledda arbetet ”Samling för social hållbarhet – handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland”. Arbetet skedde i samverkan med länets kommuner och samordningsförbund, statliga myndigheter, föreningslivet och fackliga organisationer och resulterade i en handlingsplan för jämlik hälsa för hela Västra Götaland. (“Together towards Social Sustainability – actions for health equity in Västra Götaland”, Sweden 2013). Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionens arbete var riktat mot att fördjupa analysen om orsakerna till växande s killnader i hälsa i Malmö. I uppdraget ingick även att arbeta fram vetenskapligt underbyggda strategier i ett tätt samarbete med akademin, vilket utmynnat i en rad åtgärder på policynivå. Malmö stad implementerar nu dessa rekommendationer i hela sin organisation med fokus på social hållbarhet. (”Malmös väg mot en hållbar framtid – hälsa, välfärd och rättvisa”, Malmö stad 2013.). stergötland En tredje kommission finns i Ö genom regionförbundet östsam. Kommissionen består av ett antal forskare och högre tjänstemän som har som mål att undersöka hälsoläget tvärsektoriellt och identifiera k unskaps- och erfarenhets perspektiv inom ramen för det nationella folkhälsoarbetet. Kommissionen la fram sin slutrapport i slutet av 2014. (”Östgöta kommissionen för folkhälsa – slutrapport”, 2014). 16 Efter önskemål från sina medlemmar tog Sveri ges kommuner och landsting (skl) på sig att samordna ett arbete för minskade skillnader i hälsa, ”Samling för social hållbarhet”. I arbetet som tog två år deltog 20 kommuner, landsting och regioner. Arbetet resulterade bland annat i fem rekommendationer och 23 åtgärder som skl presenterade i rapporten ”Gör jämlikt – gör skillnad” i början av 2013. De fem huvudrekommendationerna, som ligger väl i linje med de tre kommissionsarbetena, är: jämlik hälsa Ge barn och unga en bra start i livet. Ge alla människor förutsättningar till egen försörjning. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Kommissionernas och skl:s arbete börjar implementeras och användas på flera håll i landet, till exempel i Malmö och Göteborg. Folkhälsomyndigheten har även gett företaget Ramböll ett uppdrag att genomföra en process utvärdering av kommissionerna i Malmö, Västra Götaland och Östergötland, för att på så sätt få fram vilka framgångsfaktorer och hinder som funnits i genomförandet av respektive föränd ringsarbete. Slutsatserna av denna processutvär dering kommer att ge substantiellt bidrag till de insatsformer som föreslås i denna agenda. Den offentliga sektorn har således gjort ett genomgripande arbete för att analysera och implementera delar av who:s rekommenda tioner, regionalt såväl som lokalt. Insatser har genomförts på olika geografiska skalor som inbegriper läns-, kommunal och stadsdelsnivå. Samtliga arbeten slår fast att m inskade skillnader i livsvillkor är en f örutsättning för ett hållbart samhälle och att hälsa ska ses både som ett mål och ett medel. I huvudsak har arbetena koncentrats runt offentlig s ektor och akademi, men involverar inte idéburen s ektor och den privata sektorn som aktiva jämbördiga deltagare i processerna. Barn och ungdom i fokus Ett centralt fokus i samtliga kommissionsrapporter är frågor som berör barn och ungdomar,20 eftersom tidiga hälsofrämjande insatser ger mer genomgripande effekter på lång sikt. Samtidigt pekas det på att föräldrarnas situation är utgångs punkten i beskrivningen av barnens hälsa. Andra viktiga frågor som är i fokus är därför: utbildning, arbete och inkomst samt hälsofrämjande miljöer och stadsplanering. Fa k ta Health literacy: Människors förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa brukar benämnas hälsolitteracitet. jämlik hälsa 17 jämlik hälsa i sverige – behov och utmaningar hur får vi en hållbar hälsoutveckling? 18 jämlik hälsa U tgångspunkten för agendan har varit att identifiera vilka behov och utmaningar som Sverige behöver ta sig an för att uppnå en hållbar hälsoutveckling och stärka Sveriges konkurrenskraft inom hälsoområdet. En del av dessa har framkommit i tidigare kommissionsarbeten, men då inte lika starkt fokuserat på samverkan mellan de olika sektorerna. Här listar vi de behov vi sett och vilka utmaningar som finns kopplade till dem: Behov 1 Strukturförändringar som skapar f örutsättningar för jämlik hälsa De strukturförändringar som behöver åtgärdas för att minska skillnader i hälsa framkommer av de olika kommissionsrapporterna och berör framförallt offentlig sektor. Rekommendationen är att social hållbarhet och minskande skillnader i hälsa behöver integreras i politiska beslut och policys. Samtidigt behöver de enskilda organisationerna utveckla strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar för att minska skillnader i hälsa. Det krävs också att man kan mäta, analysera och bedöma effekterna av de åtgärder som vidtas, för att se att man är på rätt väg. I dag finns lokala och regionala åtgärder föreslagna för att minska skillnaderna i hälsa, men det saknas än så länge en nationell strategi. Regeringens mål är dock att de påverkbara hälso klyftorna ska slutas inom en generation och de har beslutat att en nationell kommission för jämlik hälsa ska tillsättas under våren 2015.21 Det är viktigt att de strukturella åtgärder, som genomförs på nationell och regional nivå, anpassas lokalt genom en aktiv samhällsplanering, där samhällets alla sektorer samverkar. Stadsplanering och områdes utveckling kan relateras till ett hälsofrämjande arbete i form av gröna områden, idrottsarenor, fritidsgårdar, cykelbanor med mera. Även lokalisering, utformning och nytänkande av primär vårdssektorn är angeläget för ett hälsofrämjande arbete som ska utjämna ojämlikheter mellan olika grupper i samhället. utmaning: Att integrera jämlikhet i hälsa i ordinarie styrning och ledning. Behov 2 Hälsofrämjande arenor För att främja hälsan hos befolkningen behöver man påverka och förbättra livsvillkoren i männis kors närmiljö/vardagsmiljö. Ett sätt att göra detta är att skapa miljöer och sammanhang som kan stärka de hälsofrämjande effekterna i individens omgivning. Sådana stödjande miljöer kan också kallas för arenor. Exempel på arenor är: skolor, arbetsplatser, ungdomsmottagningar, bibliotek, bostadsområden, familjecentraler och faciliteter för fysisk aktivitet. Arenor möjliggör för många aktörer att arbeta tvärsektoriellt tillsammans, för en bättre hälsa hos befolkningen. I dag pekar många på behovet av att utveckla nya hälsofrämjande arenor som kan möta dagens behov och krav och att öppna upp existerande arenor för användning av fler aktörer. Arenorna behöver utvecklas lokalt, tillsammans med dem som ska använda arenorna. Som exempel kan nämnas Lokale- og Anlægsfon den22 i Danmark, som 2011 gjorde en utredning som visade att förekomsten av bra faciliteter och starka föreningar i de boendes närområde ledde till betydligt fler aktiva än i bostadsområden med svaga föreningar och ett mindre bra utbud. I rap porten pekar man bland annat på att det är viktigt att utveckla idrottsanläggningar tillsammans med användarna och att involvera och engagera de närboende i utvecklingen och genomförandet. jämlik hälsa 19 Akademin har förutom forskning även en uppgift i att implementera nya arbetssätt i sina utbildningar. Detta bör ske i samverkan med både privata och offentliga aktörer, exempelvis primärvårdens vårdcentraler och socialtjänsten. Genom att skapa nya former där studenter bereds möjlighet att utveckla bland annat hälsofrämjande samtal med befolkningen, i olika former av studentmottagningar i samarbete med såväl offentlig sektor som privata entreprenörer, kan nya kunskaper och arbets metoder utvecklas. I n vå n a r e Idéburen sektor N ä r i n g s l iv utmaning: Att skapa lokala miljöer och sam manhang som främjar hälsan i befolkningen samt att se till att dessa miljöer erbjuds utrymme i den offentliga strukturen. A k a d e mi Behov 3 offentlig sektor Samverkan över sektorsgränserna tillsammans med invånarna Det finns behov av nytänkande kring samverkans betydelse för en hållbar hälsoutveckling. För att uppnå hållbarhet behövs även en ökad delaktighet och inflytande från det civila samhället och invå narna. Många samverkansinriktade insatser har involverat traditionella aktörer inom såväl offentlig som privat sektor. Samverkan har ofta skett i en trippel helix-modell mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, där den idéburna sektorn och de berörda grupperna i befolkningen inte deltagit på jämbördig nivå. Företrädare från den idéburna sektorn har ofta fungerat som remissinstans och idéspruta och de olika befolkningsgruppernas deltagande har närmast varit obefintligt. Ett problem är att samhäl let är sektorsindelat och tenderar att fragmentisera problem som förutsätter ett mer sammansatt synsätt för hållbara lösningar. Samhället behöver därför utveckla nya samverkansstrukturer för ett hälso främjande arbete för de komplexa utmaningar som finns. För att alla goda krafter ska tas tillvara, och för att alla ska ges möjlighet att medverka, finns det behov av att tänka utifrån en Penta Helixmodell (samverkan mellan fem parter), som förutom o ffentlig sektor, akademi och näringsliv, även omfattar den idéburna sektorn och enskilda individer, det vill säga invånarna. Internationellt sett har Sverige en fördel med en välfärdsmodell som tar ansvar för hela befolk ningens hälsa i policys och politiska styrorgan. Men för att uppnå jämställdhet i hälsa krävs det att detta arbete kombineras med ett mer deltagar orienterat perspektiv i samverkansprocesserna, där människors egna behov kommer tydligare i fokus. Detta är viktigt ur en demokratisk synvinkel, för att stärka personers egenmakt och på så sätt skapa en framtidstro för de människors som berörs. Frivilligarbetet i den idéburna sektorn är särskilt angeläget att se som en resurs i en sådan modell 20 jämlik hälsa för samverkan, då detta är ett socialt kapital i det svenska samhället för en framtida hållbar utveck ling. För att stärka de idéburna som röstbärare och öka mångfalden av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvård samt omsorg, har det i Sverige tagits fram en n ationell överenskommelse mellan regeringen och de idéburna organisationerna.23 Den nationella ö verenskommelsen gäller samver kan mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting, samt idéburna organisationer inom det sociala området. Detta har sedan även följts upp av regionala överenskommelser. Som första region i Sverige undertecknade den idéburna sektorn i Skåne och Region Skåne 2010 en unik överenskommelse om samverkan.24 utmaning: Att identifiera incitamenten för alla par ter att samverka och att kunna påvisa synergieffekter av detta. Behov 4 Innovationer för implementering och uppskalning I dag bedrivs det många lovvärda och bra projekt med målsättningen att förbättra hälsan hos befolkningen. Men Sverige lider av en sorts projektsjuka, där tidsbegränsade projekt inleds, genomförs, utvärderas och glöms. I värsta fall börjar man något år senare om igen från i stort sett samma ställe som förra gången. Det är alltför sällan som projekt leder till att nya metoder och arbetssätt implementeras i de involverade organisationerna eller att nya verksamheter bildas. Det är först när projekt implementerats som de får genomslag och en Då man arbetar med samhällsutveckling bör man utgå utifrån en Penta Helix-modell istället för den tradi tionella Trippel Helixmodellen (offentlig sektor, näringsliv och akademi), som ofta används då man talar om forskning, utveckling och innovation. I Penta Helix-modellen ingår även invånarna och idé buren sektor som viktiga utvecklingsaktörer. förändring kan påbörjas. Men om vi aldrig k ommer till implementeringsstadiet så kommer vi aldrig att åstadkomma en förändring och förflyttning mot något nytt. Det är därför viktigt att man redan i planeringsstadiet av projekt funderar igenom strategier för implementering, uppskalning och tillvaratagande av erfarenheter. Det finns behov av att sprida kunskap kring lyckade projekt och olika tillvägagångssätt för implementering, ta fram nya strategier för att implementera och skala upp framgångsrika projekt. I Sverige finns goda exempel på innovativa projekt som har utvecklats lokalt och som nu håller på att spridas i ett nationellt perspektiv.25 Det finns också behov av att dela erfarenheter mellan olika aktörer och sprida kunskap kring genomförda och pågående projekt. utmaning: Att utveckla kompetens och strategier kring implementering och uppskalning. Att påverka finansieringsmöjligheterna till att också kunna omfatta drift och inte enbart kortsiktiga utvecklingsprojekt. Behov 5 Insatser för barn och unga, marginaliserade grupper och migranter Barn och unga Internationella jämförelser pekar på att barn i Sve rige har en god hälsoutveckling generellt i befolk ningen. När det gäller fysisk hälsa ligger landet ofta i topp, till exempel avseende låg förekomst av och risk för barnolycksfall. Men den psykiska ohäl san tenderar att öka. Flera undersökningar visar att det psykiska välbefinnandet försämras samt att allt fler ungdomar har sömnsvårigheter, är nedstämda och oroliga. Den självrapporterade psykiska ohäl san visar sig i flera studier vara sämre än i andra europeiska länder och självmorden bland unga är ovanligt högt i Sverige i relation till andra länder. Kungliga vetenskapsakademin samlade redan 2010 en mängd olika forskare som konstaterade hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om föränd ringar i barns psykiska hälsa, speciellt yngre barns hälsa. Av den anledningen kunde forskarna inte dra några slutsatser om hur barn upplever den psykiska ohälsan och hur det påverkar deras liv. Sedan dess har forskare såväl som idéburen sektor och statliga myndigheter konstaterat att ungdomar och barn har hälsoproblem som härstammar från sociala faktorer. Genomgående i barnens och ungdomars egna förklaringar är att de känner sig ensamma med att bära på tunga hemligheter och stor smärta.20 Hjälpoch stödinsatser har för många barn varit kortsiktiga och fragmentariska, men barnen b eskriver också av en vilja att åstadkomma en bättre livssituation och ett bättre mående. Marginaliserade grupper Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är några förklaringar, menar ledande forskare. Personer som inte kommer in på arbetsmarknaden har svårare att på egen hand förändra sin livssituation till det bättre och riskerar i förlängningen att bli marginaliserade och få sämre hälsa. Sämre livsvillkor ökar benägen heten för ohälsosamma levnadsvanor (exempelvis rökning, riskbruk av alkohol, fettrik kost och brist på motion), eftersom personers levnadsvanor formas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende). Migranter Kopplat till detta ser vi i dag en annan trend i Sverige: En växande klyfta mellan olika g rupper, där livslängden ökar snabbare för dem med högre socioekonomisk status. En viktig grupp att ta i beaktande i detta sammanhang är nyanlända. Hälsotillståndet bland migranter, särskilt flykt relaterad migration, är i allmänhet sämre än hos den övriga befolkningen. Forskning visar att det finns en klar koppling mellan migration orsakad av flykt och individens hälsa. Orsakerna till sämre hälsa kan sökas i förhållanden i hemlandet före flykten, flykten i sig samt existerande förutsättningar för etablering och integration efter a nkomsten till Sve rige. Ett fungerande mottagande och integrations processer som bättre förhåller sig till migranters förutsättningar, är därför en nyckelfråga. Det finns alltså ett behov av insatser för att vända den negativa utvecklingen med till exempel ökade klyftor, sämre psykisk hälsa hos barn och unga samt flyktingars svårigheter att etablera sig. För att åstadkomma detta behövs en kombination av strukturella och lokala förändringar. Åtgärderna jämlik hälsa 21 bör vara generella, men anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Här gäller det bland annat att utveckla nya arbetssätt, där hänsyn tas till att hälsofrämjande insatser också bör beaktas i en lokal samhällsplanering, paral lellt med likabehandling i ett generellt perspektiv via policy och lagstiftning. Det lokala samhället har en unik möjlighet genom att det kan utveckla lokala organisationers och myndigheters förmåga att tillsammans med medborgarna identifiera otillfredsställda behov och anpassa arbetet till olika gruppers behov, för att stärka hälsan i hela befolkningen. Eftersom ingen forskning ännu tydligt har definierat psykisk ohälsa, behöver medborgare själva integreras i processerna för att vi ska förstå själva grundproblematiken för psykisk ohälsa. utmaning: Att prioritera insatser som syftar till en positiv hälsoutvecklingen hos barn och unga, marginaliserade grupper och migranter. Behov 6 Näringslivet måste med För att uppnå ett socialt hållbart samhälle måste 22 jämlik hälsa alla sektorer i samhället involveras och bidra. Man kan i dag se ett ökande intresse från näringslivet att arbeta med social hållbarhet och många företag tar ett större socialt ansvar än vad lagar och förordningar kräver. Många företag ser det sociala ansvaret som en natur lig del av sin verksamhet och som en tydlig konkurrens fördel bland annat genom att det stärker varumärket, ökar motivationen hos de anställda och attraherar engagerad personal samt boende i området.27 Näringslivet har inte haft en naturlig del i kommissionernas eller SKL:s arbete. Man har dock börjat se en ökande medvetenhet hos offentlig sektor om behovet av att samverka med näringslivet vid implementeringen av åtgärderna. Näringslivet har å sin sida börjat efterfråga vad de kan bidra med. Mötes platsen Social Hållbarhet anordnade i december 2014 seminariet ”Näringslivets roll för social hållbarhet”, där företrädare från näringslivet och offentlig sektorn gav sin bild av näringslivets roll för social hållbarhet. Man diskuterade hindren och framgångsfaktorerna för strategisk samverkan mellan näringslivet, det offentliga och andra aktörer. Det framkom att de större företagen välkomnar en dialog kring social hållbarhet med offent lig sektor. De skulle också gärna vilja se social hållbar het som en del i upphandlingsunderlagen. I dag sker upphandling på ett sådant sätt att det inte ges mycket utrymme för företagen att jobba aktivt med social håll kommer att användas av de människor p rodukterna och tjänsterna är avsedda för. Om man inte gör detta finns det en risk att det hälsofrämjande a rbetet utgår från ett perspektiv som inte känns igen och är anpassat för dem det berör. Vilket i sin tur kan leda till ökad ohälsa. utmaning: Att skapa delaktighet i utvecklingen av framtidens hälsoinnovationer. Behov 8 Nya metoder för att stärka hälsolitteracitet barhet. För mindre företag är det dock svårt att leva upp till alltför stora åtaganden när det gäller social hållbarhet. Här gäller det att vara försiktig med generella krav och tillåta någon typ av differentie ring av förväntningarna beroende på företagets storlek. Likaså bör man anpassa kraven kring social hållbarhet till respektive upphandling, och enbart ställa krav där det är möjligt, samt vara medveten om vilka konsekvenser dessa krav kan leda till. utmaning: Att skapa förutsättningar för närings livet att aktivt delta och bidra i arbetet med att minska ojämlikheten i hälsa. En god förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa underlättar vår möjlighet att fatta välgrundade hälsorelaterade beslut både när vi är friska och sjuka. Att fatta beslut som påverkar den egna hälsan är en del i det dagliga livet. Vilket beslut vi fattar kan hänga samman med vår förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa. Med ökad kunskap kan invånarna själv göra egna hälsoval samt lättare förstå hälso- och sjukvårdssys temet. För att skapa sådana förutsättningar för såväl unga och gamla som utsatta grupper och migranter är det av stor vikt att arbeta med hälsolitteracitet. I ett mångkulturellt samhälle med ett integrationsper spektiv, där målsättningen är att motverka margina lisering och diskriminering samt stärka demokratin, behövs nya innovativa metoder för att nå alla medborgare. Inte minst är det viktigt att utveckla metoder som ökar människors förutsättningar att inhämta kunskap om vad som påverkar deras hälsa. Innovativa arbetssätt som berör hälsolitteracitet 28 behöver utvecklas tillsammans med medborgarna och integreras djupare och i relation till verkliga situationer, till exempel i hälsofrämjande arenor, i verksamhetsförlagd utbildning, i de professions utbildningar som utbildar för hälsofrämjande insatser samt hos organisationer, företag och myndigheter som ger information om hälsa. utmaning: Att identifiera eller skapa de arenor som ska vara en utgångspunkt för att kunna ge män niskor förutsättningar att påverka sin hälsoutveckling. Behov 9 Sociala innovationer för hälsa Behov 7 Sätta användarnas behov i centrum när man utvecklar nya tjänster och produkter Näringslivets förmåga att ta fram produkter och tjänster tillsammans med brukarna måste u tvecklas. Risken är annars att nya välfärdstjänster och produkter inte fungerar ändamålsenligt och inte Nya innovationer inom hälsoområdet kommer antagligen till stor del att utvecklas i samverkan mellan olika sektorer och falla in under b egreppet social innovation. Sociala innovationer brukar förklaras som initiativ som strävar efter att möta samhällsutmaningar, som innefattar innovativa idéer och metoder för hur vi ska lösa samhällsproblem på nya sätt. Främst används det för att beteckna entreprenörskap inom områden som kommit att uppfattas som ett ansvar uteslutande för offentliga, jämlik hälsa 23 politiskt styrda organ. Erfarenheten är dock att framgångsrika sociala innovationer ofta uppstår i ett tvärsektoriellt sammanhang, där aktörer från olika samhällssektorer samarbetar kring ett gemensamt mål. Området sociala innovationer är fortfarande under uppbyggnad och det finns behov av att belysa området; att utveckla kunskap och kompe tens kring social innovation och de brister, behov och möjligheter som finns inom området.29 Design för social innovation är ett område som just nu växer internationellt. Från att design främst setts som ett nytänkande sätt att utveckla produkter, innefattar begreppet i dag förmågan att lösa komplexa samhällsproblem. En mängd design drivna processer med koppling till social innovation pågår för närvarande, på både strategiska och mer praktiska nivåer. Designprocessens förmåga att samla och involvera aktörer och användare, tillsammans formulera behov och utforska möjliga lösningar samt att småskaligt testa och utveckla, lämpar sig väl för att utveckla sociala innovationer. På flera håll runt om i världen, framför allt i offentlig sektor, har man sett vinsten med detta prövande arbetssätt, som leder till ett sektorsövergripande engagemang. EU-kommissionen har nyligen tagit fram en handlingsplan för designdriven Innovation, som lyfter fram design som en motor för att förnya offentlig sektor. För att bygga upp kapacitet för att jobba på detta sätt har testbäddar och labb börjat växa fram. De senaste åren har intresset för olika former av labb ökat explosionsartat.30 Allt har sin grund i ett växande behov av nya processer för problemlösning, för att utveckla nya innovativa lösningar på dagens samhällsutmaningar. Det finns många olika typer av labb, men de flesta strävar efter att vara en gemensamplattform för kreativt, gränsöverskridande och användarcentrerat innova tionsarbete. utmaning: Att utveckla kunskap och kompetens kring social innovation och innovationsprocesser som möjliggör för involverade aktörer och användare att tillsammans formulera behov och utveckla lösningar. Behov 10 Finansiering av sociala innovationer Det finns ett stort behov av en utveckling av olika sorters stöd för olika typer av sociala innovationer och för olika faser i innovationsprocessen. Ofta spänner sociala innovationer över bransch- och sek torsgränser i syfte att ta sig an ett samhällsproblem. Och det är just denna gränsöverskridande karaktär som hindrar samhällsentreprenörer och sociala före tag från att ta del av traditionella åtgärder i form av till exempel banklån och riskkapital eller i form av stöd och rådgivning. För att en social innovation ska vara uthållig krävs att det finns en bra affärsmodell; där skiljer sig inte sociala innovationer från kommersiella 24 jämlik hälsa innovationer. Men eftersom verksamhetens syfte har en annan karaktär än den traditionella kommersiella, så krävs nya typer av affärsmodeller som tar hänsyn till målet att göra samhällsnytta samt verksamhetens tvärsektoriella utformning. I många länder har man därför idag tagit fram särskilda organisationsformer som bättre lämpar sig för verksamheter inom detta område. Behovet av kapital till sociala innovationer och samhällsentreprenöriella initiativ har således lett till en mängd olika nya finansieringslösningar, bland annat mikrolån, crowdfunding, Social Stock Exchange, Social Impact Bonds samt social banking och Sociala investeringsfonder. I rapporten ”Nya finansieringsformer för social innovation”, framtagen av Mötesplats Social Innovation 2014, belyser man den internationella utvecklingen av området som i dag kallas Impact Investment.31 I rapporten pekar man på att det finns ett uttalat behov av att konkreti sera och utveckla investeringsprodukter som tydlig gör investeringsprocessen och samhällseffekten. Den mest omtalade och innovativa investeringsprodukten hittills är Social Impact Bonds. utmaning: Att utveckla konkurrenskraftiga affärs modeller och stärka det finansiella stödet för sociala innovationer. Behov 11 Stöd för att förverkliga nya idéer I dag finns det runt om i Sverige olika verksamheter som syftar till att stödja personer att förverkliga sina affärsidéer. Ett stort antal av dessa verksamheter är inkubatorer och deras roll är att stötta nybildade företag och skapa rätt förutsättningar för framgång och tillväxt. När ett företag kommit in i en inkubator erbjuds de en inspirerande miljö med många andra nybildade bolag, tillgång till olika typer av kompen tens som ekonomi och juridik samt tillgång till olika nätverk och stöd att hitta rätt vägar till olika typer av finansiering. För att kvala in i en inkubator behöver företagen ha en affärsmodell och ett ”bra” team. Företagen bedöms utifrån bland annat unikhet/ nytänkande, skalbarhet, tillväxtpotential och inter nationella förutsättningar. Om detta uppfylls erbjuds företaget plats i Inkubatorn. De idéburna organisationerna har under agendaprocessen pekat på den innovationskraft som finns bland annat hos de personer som själva berörs av ojämlikheterna i samhället. Här finns en uppsjö av innovativa idéer som har potential att bli affärsverksamheter om de tas tillvara. För att göra detta möjligt behövs det ett p rofessionellt och fungerade stöd till de personer som har idéerna. Det krävs initierad kunskap kring hur man kan finansiera denna typ av verksamhet, möjliga samarbetspartners, hur man kan visa på innova tionens potential och hälsofrämjande effekt, men också en inspirerande miljö och en förmåga att ge individanpassat stöd. För att få fler hälsofrämjande innovationer på marknaden ser vi ett behov av en ny typ av inkubatorer som kan gå in och ge stöd tidigt i p rocessen, innan man har bildat ett företag och tagit fram en affärsmodell. utmaning: Att bredda stödverktygen för utveck lingen av nya hälsofrämjande innovationer, till att även inkludera aktörer i tidiga faser. Behov 12 Fylla kunskapsluckor Det finns behov av att skapa förutsättningar för kunskapsspridning och tillämpning av befintlig forskning samt att dela resultat och erfarenheter mellan olika aktörer. Här efterfrågas bland annat en databas där man samlar evidensbaserade metoder och forskning kring social hållbarhet och hälsa samt en digitalplattform där man kan lägga upp information om och resultat från pågående och slutförda projekt. Vidare behöver det utvecklas bättre hälso indikatorer, som gör det möjligt att följa hälso utvecklingen och mäta effekterna av olika interventio ner längs vägens gång. De hälsoindikatorer som man mäter i dag ger inte utslag förrän efter lång tid och är svåra att koppla till de åtgärder som genomförts. Det är även centralt att det utvecklas deltagarbaserade perspektiv som ger kunskap om människors hälsa och levnadsvanor utifrån ett så kallat ”bottom-up perspektiv”. Andra områden som bör belysas är implementeringsforskning, forskning om befolkningens levnadsvanor ur ett promotivt perspektiv, idrott och fysisk aktivitet, fysisk och psykisk hälsa speciellt hos barn och unga. Urbana processer som belyser sam hällsplaneringens relation till hälsa och ohälsa samt kommunikation och utbildning om hälsa är andra forskningsområden som behöver utvecklas. utmaning: Att dela och sprida kunskap och erfa renheter mellan olika aktörer samt utveckla indikato rer för hälsa för att följa hälsoutvecklingen och mäta effekterna av olika interventioner. Slutsats: Fler hälsofrämjande arenor och ökad samverkan Den samlade bilden som växer fram ur dessa behov och utmaningar är bland annat att om S verige ska röra sig mot en mer jämlik hälsa behövs fler hälso främjande arenor ute i samhället. För att de hälsofrämjande arenorna ska växa fram och inte stanna vid att vara punktinsatser, krävs en förmåga till ökad s amverkan mellan olika sektorer, ”poolande” av gemensamma resurser samt ökad kompetens kring implementering och uppskalning. För att arenorna ska a nvändas och vara användbara måste de utvecklas tillsammans med medborgarna, i den lokala miljön. För att Sverige ska vara ledande inom utvecklingen av innovationer för bättre och jämlik hälsa krävs också inkubatorer som är s pecialiserade inom området och har kompetens kring participatoriska metoder. rocessen För att uppnå en förändring måste hela p understödjas av att jämlikhet i hälsa integreras i ordinarie styrning och ledning på lokal, regional och nationell nivå samt att det finns finansiering till utvecklings-, forsknings- och innovationssatsningar inom området. jämlik hälsa 25 insatser för utvecklingen av jämlik hälsa innovationer centrala för att utveckla hälsoområdet 26 jämlik hälsa F örmågan att skapa och dra nytta av innovationer spelar en central roll för hållbar tillväxt, sett till inkludering av såväl sociala, miljömässiga som ekonomiska aspekter. Det innebär att innovationer inte bara bidrar till välstånd, de är också av vikt för att ta sig an hälsoområdet, som är en av våra största globala utmaningar. Denna agenda beskriver resultaten från ett antal internationella, nationella och regionala utred ningar. Tillsammans med det samskapande arbete som genomförts inom ramen för denna agenda, med ett flertal nationella aktörer, har vi motiverat vikten av att ta sig an området jämlik hälsa samt lyft fram ett antal prioriteringar och utmaningar vi kommer att möta. Vi har stor tilltro till att visionen (se nedan) är möjlig att realisera genom att fullfölja de förslag som presenteras i agendan. Visionen är att Sverige år 2025 är ledande inom utvecklingen av innovationer (produkter, tjänster och samhälleliga förutsättningar) som leder till bättre och mer jämlik hälsa, innovationer som möjliggör för invånarna att engagera sig i sin hälsa utifrån sina egna förutsättningar. En central utgångspunkt för visionen är att det finns ett tydligt behov av betydande strategiska, och framförallt samordnande, insatser inom området jämlik hälsa. Det behövs fokuserade och kontinu erliga statliga insatser, så att innovationsförmågan stärks och fler innovationer kommer till använd ning. Dessa innovationer inkluderar utvecklingen av nya tjänster, teknik, processer och policys samt prioriteringar inom forskning och utbildning. Vi betonar också vikten av långsiktighet, eftersom hälso effekterna av sådana satsningar blir mätbara först i ett långt tidsperspektiv. Däremot kan man redan på kortare sikt se förändringar i strukturer, policys och innovationsförmåga; områden som leder till tillväxt. De 12 utmaningar som redogjorts för i före gående kapitel behöver mötas genom olika insatsformer eller instrument. På en övergripande nivå handlar det om att utreda och utgå från befolkningens behov, anamma ett samverkande förhållningssätt och skapa innovativa lösningar som är redo att implementeras. För att kunna utveckla innovationer inom området är det också viktigt att kunna jobba på nya sätt och ta lärdom från andra discipliner. Handlingsplanen med de fyra generella förslagen på hur vi kan möta de utmaningar som identifierats innehåller följande komponenter: Kunskapsöverföring. Innovativa utvecklingsprojekt i samverkan. Innovationsutveckling i offentlig sektor. Öppen, användardriven och participatorisk innovation. Skapandet av agendan, och mer specifikt dessa fyra förslag, bör inte ses som en enskild händelse utan bör också återkommande följas upp och revideras. Kunskapsöverföring Tillgängliggörande av kompetens är en nyckelfråga och det handlar såväl om kompetensutveckling som kompetensöverföring, för att kunna utveckla innovationskraften inom hälsoområdet. Det krävs kontinuitet, och en sammanhållen satsning för att ta sig an området från olika perspektiv. Vi ser framför oss två huvudsakliga inriktningar: 1. Den första handlar om ett centrum som under söker potentiella finansieringsmöjligheter för insatser inom området, bidrar med utredningar och analysarbeten, stöttar områdets aktörer att hitta projektpartners till exempelvis inom ”Horizon 2020” och erbjuda årliga programkonferenser. Men också att samla ihop och tillgängliggöra forskning och erfarenheter från tidigare projekt. jämlik hälsa 27 2.Den andra inriktningen innebär att man utveck lar olika insatsformer för att stötta mobilitet mellan de olika aktörerna. Från akademins sida handlar det om att möjliggöra ett större utbyte för såväl forskning som utbildning att komma ut i offentlig verksamhet. Utbyte ska också kunna gå åt andra hållet. Det finns goda skäl att inspireras av bland annat Riksbankens Jubileumsfonds Flexit-anställningar eller kommundoktorander. Det handlar om att skapa och stötta en struktur där samverkan får ett större genomslag och man bidrar till att utveckla ny kunskap kring områ den som: implementering, deltagarbaserade processer, interventionsstudier över tid, hälsoin dikatorer, samverkansprocesser och geografiska skillnader. Kopplat till följande behov: Den offentliga sektorn har en viktig roll, eftersom den är en stor aktör som genom att förändra sina procedurer och strukturer blir en viktig drivkraft för både utveckling och användning av innovationer och därmed till tillväxt och en bättre och mer jämlik hälsa. Likaså kan offentliga aktörer bidra till att skapa ett innovativt samhällsklimat, där regelverk och styrmedel kan användas för att premiera nytän kande och utveckling, även i näringslivet. En viktig förutsättning är att offentliga aktörer utvecklar ett närmare samarbete med andra offentliga aktörer, privata och idéburna organisationer, med forskare och akademiska miljöer, samt viktigast av allt: med användaren i centrum. Kopplat till följande behov: 1 , 3 , 5 och 6 . 2 , 4 , 8 , 9 , 10 , 11 och 12 . Innovativa utvecklingsprojekt i samverkan Sverige har ett stort antal Små och Medelstora Företag (SMF) och den stora utmaningen ligger inte i att starta fler, utan att få befintliga företag att växa. Det finns redan idag olika satsningar för denna grupp av företag, till exempel v innova:s Innovationsprojekt i företag och ALMI:s Tillväxtlån, som båda syftar till att stötta innovativa företag med tillväxtambitioner. Det finns dock ett återstående behov, som dessa befintliga satsningar inte tydligt fångar upp. Från vårt agendaarbete har det framkommit att det krävs en vidare syn på innovation (till exempel hur små aktörer kan gå samman för att hävda sig i konkur rens och möta formella krav i upphandlingar), ett vidare perspektiv på samverkan där offentlig aktör/ idéburen sektor/invånare har möjlighet att delta. Helt enkelt ett mer tvärdisciplinärt angreppssätt, som faller utanför ramarna för befintlig sektorindel ning, både vad gäller etablering av projekt och partners, men än viktigare vad gäller kompetens och erfarenheter för bedömning och stöd till dessa projekt. Inom ramarna för denna insatsform är det lämpligt att kunna erbjuda såväl förstudie- och planeringsbidrag som genomförande av fullskaliga projekt. Kopplat till följande behov: 2 , 3 , 4 , 6 , och 11 . Innovationsutveckling i offentlig sektor En ökad innovationsförmåga inom offentlig sektor är av avgörande betydelse för kvaliteten i den svenska välfärden, liksom för ökade möjligheter till hållbar tillväxt och samhällsnytta. Där spelar v innova idag en viktig roll med sina satsningar inom området. 28 jämlik hälsa Öppen, användardriven och p articipatorisk Innovation Öppen innovation är ett synsätt som förändrar bilden över organisationers gränser och var skapandet av innovationer äger rum. Det innebär att företag eller offentliga aktörer systematiskt letar efter innovationer utanför sin organisation samt bjuder in fler aktörer, stora som små, till en plats i innovationsprocesserna i samband med utveck lingen av nya tjänster, processer och produkter. Den centrala utgångspunkten är att i en värld där alltmer kunskap tillgängliggörs via till exempel Inter net, har alla aktörer inte råd att enbart förlita sig på sin egen forskning eller kunskapsutveckling. Det är också osäkert om ”de som äger problemen” är bäst lämpade att själva kunna ta fram nya innova tioner. Dessutom kan det vara mycket mer kostnads effektivt att istället köpa eller licensiera innovationer från externa aktörer. Likaså bör man vara öppen för att innovationer som utvecklats internt inte alltid tas vidare, och dessa bör man kunna slussa vidare, genom exempelvis licensiering. I anslutning till detta bör man också betona vik ten av att lyfta fram initiativ från kunder och/eller användare, det vill säga användardriven innovation eller participatoriska angreppssätt. Som i de andra förslagen är det av stor vikt att utgå från använ daren, men med dessa metoder inkluderar man användaren på ett mer tydligt sätt i utvecklingen. Användaren kan representeras av såväl personal och invånare som idéburen sektor. Inspiration för dessa initiativ kan hämtas från olika typer av inno vationstävlingar, v innova:s satsningar på Öppen Innovation, Testmarknad, Living Labs och Inno vationsslussar. Vad som är viktigt är att man kan erbjuda detta stöd, med temat jämlik hälsa, under en längre tid, eftersom många satsningar lider av att de avslutas innan man har uppnått implemente ring och kontinuerlig verksamhet. Kopplat till följande behov: 3 , 5 , 7 och 9 . jämlik hälsa 29 insatser behov N ya metoder för h e a lt h liter ac y Fi n a n si e r i n g a v s o c i a l a i n n o va t i o n e r Fylla kunskaps lu c ko r Ku n s k a p s överförin g I n n o va t i o n e r för im p l e m e n t e r i n g och u p ps k at t n i n g N ä r i n g s l iv e t måste med Stöd för at t f ö rv e r k l i ga n ya i d e é r I n n o va t iva u t v e c k l i n g s - p rojek t I n sat s e r f ö r m a r g i n a l is e r a d e grupper f a mi l j e r , b a r n oc h unga Hälsofrämjande a r e n o r I n n o va t i o n s utveckling i offentlig sektor Strukturförändringar so m s k a pa r f ö r u t s ä t t n i n g a r för jämlik hälsa Sociala i n n o va t i o n e r för hälsa S a mv e r k a n över sek tors gränserna t i l l s a mm a n s m e d medborgarna Öppen, a n vä n d a r d r iv e n och p a r t i c i p a t o r is k d e si g n Sät ta a n vä n d a r n a s b e h o v i c e n t r um när man u t v e c k l a r n ya tjä n s t e r o c h produkter 30 jämlik hälsa De fyra föreslagna insatserna möter var och en ett flertal av de tolv olika behovsområdena. Ett antal av insatserna ger också ett kompletterande bidrag till ett flertal behovsområden. Figuren ovan ger en schematisk översikt som visar hur behov och föreslagen insats leder till att uppnå målen för 2025, och därmed också vara viktiga pusselbitar i agendans vision. vision Visionen är att Sverige år 2025 är ledande inom utvecklingen av innovationer (produkter, tjänster och samhälleliga förutsättningar) som leder till bättre och mer jämlik hälsa, innovationer som möjliggör för invånarna att engagera sig i sin hälsa utifrån sina egna förutsättningar. Samverkan för jämlik hälsa Målsättningen med agendan har varit att sätta fokus på jämlik hälsa och vikten av att arbeta hälsofrämjande. I agendan har vi pekat ut behov som behöver tillgodoses och gett förslag på verktyg och insatser för att möta behoven. Vår förhoppning är att agendan ska inspirera till fortsatt dialog om jämlik hälsa och leda mål 2025 1 Har en mer jämlik hälsa och att socialgradienten mellan olika grupper i samhället har minskat. 2 Har högre produktivitet och bättre resursutnyttjande. 3 Är en kunskapsnation när det gäller området jämlik hälsa. 4 Är ett föregångsland när det gäller samverkansmodeller för att jobba tvärsektionellt på lokal nivå. 5 Är en förebild för hur individerna kan vara medaktörer i utvecklingen av hälsotjänster och varor. 6 Är framgångsrikt när det gäller utveckling av innovationer inom området. 7 Är en ledande exportnation av tjänster/produkter inom området. 8 Är attraktivt för investeringar inom denna sektor. till skapandet av ett centrum för jämlik hälsa. Förhoppningen är också att agendan ska leda till att det avsätts resurser för ett innovationsprogram inom området och att agendan ska vara till hjälp då finasiärer designar sina insatsområden och utlysningar. Vi hoppas att vi väckt ditt intesse för området och ser fram emot en fortsatt dialog. jämlik hälsa 31 noter http://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplatssocial-hallbarhet/ 1 Se hela mig, BRIS, 2012 20 Pressmeddelande, 3 februari 2015, Socialdepartementet “Väl kommet initiativ att tillsätta en kommission för jämlik hälsa“ http://www.regeringen.se/sb/d/19774/a/253845 21 Region Skåne, ”Det öppna Skåne 2030”, Skånes regionala utvecklingsstrategi, beslutad av Regionfullmäktige juni 2014 2 Mats Brandström Region Skåne, ”Ett socialt hållbart Skåne 2030 – Handlingsplan för Region Skånes folkhälsoarbete 2015–2018”, fastställdes av Regionstyrelsen dec 2014 3 Pressmeddelande, 3 februari 2015, Socialdepartementet ”Välkommet initiativ att tillsätta en kommission för jämlik h älsa” http://www.regeringen.se/sb/d/19774/a/253845 4 Utmaningen har identifierats och lyfts fram internationellt, i såväl rapporten ”Closing the gap” från WHO, som i ”Minska ojämlikhet i hälsa i EU” från Europeiska Kommissionen och det europeiska ramprogrammet för forskning och innova tion: ”Horisont 2020” och även i nationella rapporter från Storbritannien, Norge och Danmark. I Sverige har det inte genomförts någon analys på nationell nivå, däremot har man kommit till liknande slutsatser i lokala/regionala arbeten i Malmö, Västra Götaland och Östergötland. 5 Lundgren, Nordgren, Vinberg ”Hälsa, humankapital och ekonomisk utveckling” Statens folkhälsoinstitut 2010 Lokale- og Anlægsfonden i Danmark arbetar aktivt med att inspire ra och bidra till skapandet av arenor för fysisk aktivitet. Fonden ut vecklar och stödjer byggandet av idrott-, kultur- och fritidsanlägg ningar. De stödjer projekt som skapar anläggningar vars aktiekur och funktion inspirerar till fysisk aktivitet t.ex. m otoriklandskap och playspots. På deras hemsida kan man hitta Idékataloger och exempel på idrottshus, klubblokaler, kulturanläggningar och fritidsanläggningar som fonden delfinansierat. http://www.loafonden.dk/inspiration/idraetshuse 22 http://overenskommelsen.se/ 23 http://overenskommelsenskane.se/ 24 Ett sådant exempel är initiativet Partnerskap Skåne som lyckats vidareutveckla och förändra introduktionen av nyanlända i Skåne. Ett annat exempel är Göteborgs stads arbete med att samla idéer till innovation ur ett hållbarhetsperspektiv. 25 6 OECD ”Society at a Glance 2014, ”OECD Social Indicators – The crisis and its aftermath”, 2014 7 Sirona Health Solutions presenterade resultat från arbetet på SKLs seminarium ”Investera i Hälsa. Vad vinner vi?”. http://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser/ dokumentation/alldokumentation/dokumentationinve steraihalsavadvinnervi.4599.html 8 Fredrica Calidoni, Christina Christiansson, Göran Henriksson, ”Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland”, 2011 Se t.ex. Petersen S, Bergström E, Cederblad M (2010) Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturö versikt med tonvikt på förändringar i tid. Stockholm, Kungliga vetenskapsakademin. Kungliga vetenskapsakademin samlade redan 2010 en mängd olika forskare som konstaterade hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt mindre barns hälsa, vilket omöjliggjorde dem att uttala sig om hur de upplevde psykisk ohälsa och hur detta påverkat deras liv. Sedan dess har forskare såväl som idébu ren sektor och statliga myndigheter konstaterat att ungdomar och barn har hälsoproblem som härstammar från sociala faktorer. 26 9 Folkhälsopolitisk rapport 2010 ”Framtidens folkhälsa – allas ansvar” 10 WHO’s definition på hälsa innebär "ett tillstånd av full ständigt fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom(WHO 1948) 11 Willman, A. Hälsa är att leva. En teoretisk och empirisk analys av begreppet hälsa med exempel från geriatrisk omvårdnad. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, 1996 12 Dahlgren G, Whitehead M Policies and Strategies to Promote Social Equity in Health, 1991. 13 Ett bra exempel på ett globalt företag som tar en aktiv roll i social hållbarhet är Sodexo. Sodexo är världens artonde största arbetsgivare och levererar ett brett utbud av tjänster till företag, institutioner och offentlig sektor. Sodexo lanserade 2009 en glo bal och långsiktig plan för att verka för en hållbar framtid. Sodexo utgångspunkt är att det gäller att arbeta med social hållbarhet på alla nivåer och jobbar därför med frågorna både internationellt, nationellt och lokalt. 27 Begreppet hälsolitteracitet innebär människors förmåga, kunskap, motivation och självförtroende att tillgå, förstå, bedöma och tillämpa hälsoinformation i skriven, talad eller digital form för att bedöma och fatta beslut i det dagliga livet gällande sjukvård, sjuk domsprevention och hälsofrämjande för att förbättra livskvalitén. 28 Social innovation är ett tillväxtområde där Sveriges möjligheter på en internationell marknad är betydande, något som bland annat påpekas i debattboken ”Det svenska välfärdsundret – nästa exportsuccé”. Genom social innovation och samhällsentreprenör skap som metod och logik finns stora möjligheter till förnyelse och utveckling av flera svenska styrkeområden. Här spelar Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö högskola en viktig roll. MSI är ett nationellt kunskapscentrum vars främsta uppgift är att följa vad som händer inom området, både i Sverige och internationellt. 29 http://swelife.se/ 14 Marmot, M. Status Syndrome. Significance, Vol 1, issue 4, sid 150–154, 2004 15 WHO, Closing the gap in a generation, health equity through action on social determenant on health, 2008 16 Health Promotion: A Discussion Document on the Concept of and Principles, WHO, 1984 17 Nutbeam, D. Health literacy as a public health goal: a challenge for contemporary health education and communication strategies into the 21st Century. Health Promotion International, 15, sid 259–267, 2000 18 Regeringens proposition 2007/08:110. 19 32 jämlik hälsa Mötesplats Social Innovation ”Kartläggning av Designlabb”, 2014 30 Rapporten ”Nya finansieringsformer för social innovation – En internationell utblick om impact investment” kan laddas ner här http://www.socialinnovation.se/wpcontent/uploads/2014/12/MSI_Impact-investing_A4_ LowRes_141211.pdf 31 bilaga 1 agendaprocessen och dess aktörer aktiv och bred dialog I arbetet med agendan har en rad intressenter från näringslivet, offentlig sektor, idéburen sektor, akademi samt representanter för medborgarna involverats. Detta för att genom en aktiv dialog identifiera behov och problem samt ta fram en gemensam målbild. För att säkerställa att strategin är nationellt förankrad har det även genomförts en rad intervjuer med nyckelpersoner inom samhällets olika sektorer. En process i flera steg Arbetet har genomförts i en stegvis process, där till och börja med gatekeepers – personer med initierad kunskap och nätverk inom hälsoområdet – identifierades och kontaktades för en intervju. Dessa personer är knutna till större nationella organisationer och myndigheter, som möjliggör att deltagandet kan skalas upp på en nationell nivå. Näringslivet representeras av aktörer som opererar på olika skalor. Internationella börsnoterade före tag såväl som mindre nationellt knutna aktörer som arbetar med socialt entreprenörskap har intervjuats för att få en bredd i analysen. För att göra arbetet hanterbart bedrevs arbetet från början i ett lokalt och regionalt perspektiv i Skåne och Göteborg, för att sedan kopplas upp mot andra regioner och nationella spelare. Workshoppar över gränserna Efter att ha genomfört en rad intervjuer och etablerat en bild över området, bjöds personer, som identifierats med stöd av gatekeepers, in till två stycken tvärsektoriella workshoppar. Med på dessa workshoppar fanns representanter från alla s ektorer samt brukare. Målsättningen var att föra en dialog kring området och identifiera n ödvändiga initiativ för att stärka Sveriges konkurrenskraft inom hälsoområdet, utan att i förväg föreslå lösningar. Deltagarna i workshopparna har processat fram en definition på hälsa, avgränsat målgrupper, identifierat goda exempel samt föreslagit å tgärder och vision. Förslagen i agendan har således utmynnats utifrån en samverkansprocess med sam hället olika sektorer. För att ytterligare stärka engagemanget från näringslivet och få input från nystartade bolag anordnades en workshop med Medeons inkubatorföretag som jobbar inom hälsoområ det. För att få med synpunkter från ungdomar anordnades en fokusgruppsdiskussion med en grupp unga personer tillsammans med Rädda Barnen. Projektet deltog även i seminariet ”Närings livets roll för social hållbarhet” som anordnades av SKL i december 2014, där internationella företag, svenska företag och representanter från svenskt näringsliv deltog.33 Agendan har tagits fram i samverkan mellan representanter från näringslivet, offentlig sektor, idé buren sektor, akademi och medborgare eftersom hälsoområdet är komplext och involverar många olika aktörer och intressenter. Organisationer som bidragit i p rocessen Nedan listas de organisationer som bidragit i arbetet med agendan. Almega Avonova Hälsa Syd AB Bocz by AWIL BRIS Cancerkompisar FIFH Fontänhuset Göteborg stad Helsingborgs stad Hälsomedicinskt center Innovationskontor Syd Kaichron Kommunförbundet Skåne Lund life science incubator Lunds universitet Länsstyrelsen i Skåne län Malmö stad Malmö högskola Medeon Mötesplats Social Innovation Noaks Ark Nätverket – idéburen sektor Skåne Palmer – psykoterapi och utbildning Previa Region Skåne jämlik hälsa 33 Riksbyggen Riksidrottsförbundet Rädda Barnen Region Syd SKL Skånes Idrottsförbund SP Stadsmissionen Svenska Röda Korset Svensk sjuksköterskeförening Sveriges läkarförbund SVID Sodexo tränahjärnan & klaraskolan Tonttu Flera andra strategiska agendor berör hälso området. Dessa agendor har andra inriktningar som kompletterar denna agenda. Agendan har framför allt samarbetat med Folksjukdomar, En åldrande befolkning, Strategisk agenda för tjänste innovation i Sverige och Designagendan. Lista över personer som deltagit i agendaprocessen Styrgrupp Tapio Salonen, Malmö högskola Ania Willman, Malmö högskola Susanna Hedenborg, Malmö högskola Eva Hall, Svenska Röda Korset Elisabeth Bengtsson, Region Skåne Anna Maria Drake, Lunds universitet Teresa Jonek, Almega Eva Engquist, kommissionär i Malmö kommissionen, fd ordförande Mötesplats Social Innovation Katarina Carlzén, Länsstyrelsen i Skåne Birgitta Vilén-Johansson, Malmö stad Projektledning Anna Holmberg, Malmö högskola Margareta Rämgård, Malmö högskola Mattias Esbjörnsson, Malmö högskola Personer som intervjuats Offentlig sektor Jonas Frykman, SKL Margareta Forsberg, Göteborg stad Peter Molin, Göteborg stad Anna Byström, Göteborg stad Heidi Stensmyren, Sveriges Läkarförbund Marie Köhler, Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Carina Nilsson, Malmö stad Katarian Carlzen, Länsstyrelsen Mats Brandström, Region Skåne Bengt Stavenow, Region Skåne Anna Balkfors, Malmö stad Elisabeth Bengtsson, Region Skåne Fiona Winders, Malmö stad 34 jämlik hälsa Idéburen sektor Maria Leiner, Nätverket – Idéburen sektor Skåne Peter Mattsson, Riksidrottsförbundet Mikael Sandgren, Rädda Barnen Näringsliv Jonas Gumble, Svensk industri design, SVID Charlotta Szczepanowski, Riksbyggen Stefan Forsgren, Sodexo Teresa Jonek, Almega Johan Holmberg, Hälsomedicinsk center Akademi Per-Anders Hillgren, Malmö högskola Louisa Szücs Johansson, Mötesplats Social Innovation Hanna Sigsjö, Mötesplats Social Innovation Tapio Salonen, HS, Malmö högskola Eva Engquist, MSI, Malmö högskola Ania Willman, HS, Malmö högskola Anna-Maria Drake, Lunds universitet Eva Hall, Röda Korset Carin Cuadra, HS, Malmö högskola Deltagare i workshop på Malmö högskola den 30 september 2014 Fredrik Mantin, Previa Patrik Rein, Höganäs kommun Monika Dora, Avonova Hälsa Syd AB Sofia Bunke, Lunds universitet Anna Thörnquist, Region Skåne Bengt Stavenow, Region Skåne Anna Balkfors, Malmö stad Helena Ljusberg, Lunds universitet Ulf G Andersson, Medeon Magdalena Almén, Medeon Roland Ekström Jenny Vikman, Malmö högskola Karin Book, Malmö högskola Annika Eklund, Kommunförbundet Skåne Ingela Sjöberg, Kommunförbundet Skåne Nina Palm, BRIS Mikael Sandgren, Rädda Barnen Region Syd Jenny Lundskog, Rädda Barnen Region Syd Daniel Andersson, Skåneidrotten Anna-Karin Ekman, Fontänhuset Jenny Jentzsch, Fontänhuset Anna Christensen, Noaks ark Syd Peter Nilsson, FIFH Ziad Jomaa, Länsstyrelsen Therese Wihlborg, Stadsmissionen Elisabeth Bengtsson, Region Skåne Deltagare i workshop på Malmö högskola 7 november 2014 Sofia Bunke, Lunds universitet Anna Thörnquist Region Skåne Marie-Louise Region Skåne Bengt Stavenow Region Skåne, Region Skåne Ulf G Andersson, Medeon Magdalena Almén, Medeon Roland Ekström Nina Palm, BRIS Mikael Sandgren, Rädda Barnen Region Syd Jeanette Skoog, Skånes Idrottsförbund Anna-Karin Ekman, Fontänhuset Jenny Jentzsch, Fontänhuset Samir Kafedzic, PlantEra PlantÄra Malin Grahn, Helsingborg stad Martina Svensson, Helsingborg stad Anneli Sjöstrand, Helsingborg stad Eva Fallgren, Helsingborg stad Mats Brandström, Region Skåne Thomas Bardenstam Mattias Esbjörnsson, Malmö högskola Anna Carlsson, Malmö högskola Elisabeth Mangrio, Malmö högskola Ann-Cathrine Bramhagen, Malmö högskola Carina Nordquist-Falk, Region Skåne Deltagare i workshop på Medeons inkubator 14 januari 2015 Inga-Lill Lellky, Cancerkompisar Kerstin Palmer, Palmer Psykoterapi och Utbildning Gunilla Radu, tränahjärnan & klaraskolan AB Angelique Wiltgren Skrinjar, Bocz by AWIL Sylvia Bogelund, Bocz by AWIL Marie Klint, Kaichron Ulf G Andersson, Medeon Magdalena Almén, Medeon Victoria Rydengård, Medeon Andreas Ek-Sarfraz, Hälsorådgivaren Karl Mårtensson, Tonttu Thomas Bäckström Fokusgruppsdiskussion med ungdomar och Rädda Barnen januari 2015 Ungdomar från olika stadsdelar i Malmö Alison Mendez, Rädda Barnen Margareta Rämgård, Malmö högskola bilaga 2 De workshoppar som hållits har alla dokumenterats, läs mer om dem här: http://www.mah.se/varhalsa jämlik hälsa 35 Visionen är att Sverige år 2025 är ledande inom utvecklingen av innovationer (produkter, tjänster och samhälleliga förutsättningar) som leder till bättre och mer jämlik hälsa, innovationer som möjliggör för invånarna att engagera sig i sin hälsa utifrån sina egna förutsättningar. denna agenda är framtagen inom ramen för strategiska innovationso mråden, en gemensam satsning mellan vinnova, energimyndigheten och formas. syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. www.jamlikhalsa.se
© Copyright 2024