Mer tillväxt - Bättre vård
Mer tillväxt Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018 1 Innehåll Mer tillväxt – Bättre vård 4 Sammanfattning 6 Strategikarta 8 Bilder av Kronobergs län 9 Sammanfattning av våra mål 10 Nöjda invånare med stort förtroende 14 Ett gott liv i ett livskraftigt län 14 En god hälsa i ett livskraftigt Kronoberg 14 Förtroendet för verksamheten ska öka 15 Vårdval och vård nära patienten 15 Delaktighet i vården 15 Ökat fokus på barns och ungas psykiska ohälsa 16 Integrera somatisk och psykiatrisk vård 16 Hög patientsäkerhet 16 Höj ambitionen för hjärtsjukvården i Kronoberg 17 Nöjda resenärer i kollektivtrafiken 17 Tillgängligheten till Region Kronobergs verksamheter ska vara hög 18 Tillgängligheten inom hälso- och sjukvård 18 Tillgänglighet i kollektivtrafiken 19 Tillgängligheten till länets kulturliv 19 Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden 19 Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas 20 Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare 20 Medarbetarnas delaktighet ska öka 22 Organisationen har en gemensam värdegrund 22 En effektiv verksamhet med hög kvalitet 22 Kvaliteten inom hälso- och sjukvård 22 Kvaliteten i kollektivtrafiken 23 Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete 23 Strategisk upphandling 23 2 Innehåll (forts.) Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör 24 Forskning och utveckling för bättre kvalitet 24 Region Kronoberg ska vara klimat- och miljösmart 24 En hållbar ekonomi i balans 25 Konsekvenser av regeringens budget för Kronobergs län 26 Förslag prioriteringar 27 Förslag volymförändringar 30 Bilagor 34 3 Mer tillväxt- Bättre vård! Region Kronoberg ska vara ett län med livskraft där människor vill arbeta och bo! Tillsammans med länets åtta kommuner skapar vi bra miljöer för vård, arbete, näringsliv, infrastruktur, utbildning, forskning och kultur. Vi ökar hela tiden attraktionskraften för vår region. Förtroendet för våra verksamheter ska öka. Vi förvaltar ett fortsatt högt förtroende genom att förbättra både tillgänglighet och kvalitet. Vi utvecklar vården nära patienten genom hembesök och med andra specialister än allmänläkare på vårdcentralerna. Vi ökar delaktigheten. Genom ett personcentrerat förhållningssätt ska vi se hela människan och öka tryggheten genom fasta vårdkontakter och bättre samarbete med kommunerna. Ett ökat fokus på barns och ungas psykiska ohälsa är ett högt prioriterat område. Vi vill ha en bättre samordning av den somatiska och den psykiatriska vården. Vi värnar om en hög patientsäkerhet där arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner är en stor del. Vi höjer ambitionen för hjärtsjukvården i Kronobergs län och vill erbjuda kranskärlsröntgen och ballongvidgning på lasarettet i Växjö. Det är viktigt att våra kronobergare får en mer tillgänglig och jämlik hjärtsjukvård. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Det är viktigt att vi ger möjligheter till vidareutbildning, att vi tar tillvara den kompetens vi har och hittar möjligheter att rekrytera våra nyanlända med vårdutbildning. Region Kronoberg ska bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Det systematiska kvalitetsoch förbättringsarbetet ska ständigt vara närvarande i alla våra verksamheter. Vi ska ha en hållbar ekonomi i balans. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård, kultur samt kollektivtrafik. Vi arbetar tillsammans med kommunerna för en hållbar kostnadseffektiv kollektivtrafik och för en bra reguljär inrikes- och utrikestrafik via Växjö Småland Airport AB. Både kollektivtrafiken och vår flygplats är avgörande förutsättningar för arbete och tillväxt i regionen. Region Kronoberg fortsätter att arbeta för att stärka infrastrukturen för att vi ska kunna bo och utveckla näringslivet i hela länet. Vi värnar om vår miljö och minskar våra klimatpåverkande utsläpp genom helt fossilbränslefri trafik. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta invånarnas behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få en effektiv ledning och styrning med hög kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. 4 Yngve Filipsson (Fp), Suzanne Frank (M), Sven Sunesson (C), Eva Johnsson (Kd) 5 SAMMANFATTNING Region Kronoberg bildades 1 januari 2015 då landstinget och regionförbundet gick samman i en ny gemensam organisation. Den politiska viljan bakom beslutet är att skapa ett tydligt och starkt regionalt ledarskap, där hållbar regional utveckling och en god hälso- och sjukvård, ska möta människors behov. Region Kronoberg har ansvar för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg Faktaruta En av länets största arbetsgivare med cirka 5 700 medarbetare Omsätter 5,2 miljarder kronor på ett år Huvudman för länets kulturinstitutioner Regionalt tillväxtansvar i Kronobergs län Regional kollektivtrafikmyndighet Erbjuder kollektivtrafik och utför ca 10 miljoner resor med buss och tåg Erbjuder hälso- och sjukvård 2 sjukhus och 2 akutmottagningar 33 vårdcentraler varav 11 privatdrivna 24 folktandvårdskliniker Rättspsykiatrisk regionklinik Vuxen, samt barn- och ungdomspsykiatri Delägare i Växjö Småland Airport AB Vision Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Långsiktiga mål 2018 Målen i den regionala utvecklingsstrategin ”Gröna Kronoberg” (RUS) är vägledande för hela länets utveckling men också för Region Kronoberg som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. I juni 2015 fastställs ny RUS för Kronobergs län. Strategin sträcker sig mellan 2015-2025 och är vägledande för arbetet med regional utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre 6 förutsättningar för hållbar regional utveckling. En utveckling som ska komma invånarna i Kronoberg till godo i form av till exempel minskad arbetslöshet, bättre utbildning och bättre folkhälsa. I Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 ingår den regionala utvecklingsstrategin och dess målsättningar som ett underlag för att formulera konkreta mål och prioriteringar för organisationens verksamhet under treårsperioden. Som ett led i att jämställdhetssäkra Region Kronobergs budget ska individbaserade styrtal redovisas könsuppdelade. Region Kronobergs långsiktiga mål 2018 är: Nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår verksamhet. Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. En effektiv verksamhet med hög kvalitet. Hållbar ekonomi i balans 7 Strategikarta för att nå vår vision och våra mål Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Öka kvalitet och tillgänglighet i mötet med invånaren • Stort förtroende för vår verksamhet Hållbar ekonomi i balans Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas En effektiv verksamhet med hög kvalitet Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen, samt utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare • Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare • God tillgänglighet i flertalet verksamheter • Rekryteringsbehov Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt nyttja våra resurser Utveckla enkla system för ledning och styrning, samt effekti visera processer och verksamhetsplanering • Goda resultat i öppna jämförelser • Svag styrning och dålig koppling till verksamhetens mål • Kollektivtrafikens marknadsandel är • Behov av att utveckla låg i relation till genomsnittet våra mål och skapa • Minskat klimatpåverkande utsläpp delaktighet • Flera varumärken ska bli ett • God hälsa i befolkningen 8 • Stora framtida investeringar • Obalans i relation till resultatmål med underskott i vissa verksamheter Bilder av Kronobergs län Länet växer – men inte alla delar och befolkningen blir äldre… Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som i riket– allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller på landsbygden. För en landsbygdsregion likt Kronoberg sätter utvecklingen tydliga spår. Befolkningstillväxten sker främst i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna i länet har en påtaglig befolkningsminskning. Skillnader i ohälsotal mellan kvinnor och män… Historiskt sett har ohälsotalet i Kronobergs län varit lågt och legat under riksgenomsnittet. Under senare år har dock ohälsotalet ökat och gapet mellan kvinnor och män ökar. Kvinnor upplever i lägre utsträckning än män ett allmänt psykiskt välbefinnande. Hög men minskande sysselsättningsgrad – stora skillnader mellan olika grupper i länet… Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, har under de senaste decennierna varit god. Efter nittiotalskrisen fram till tiden före finanskrisen var sysselsättningstillväxten i länet högre än riksgenomsnittet. Den senaste lågkonjunkturen har slagit extra hårt i Kronobergs län. Under 2008 var arbetslösheten i länet 4 % och år 2014 8,4 %, vilket är den tolfte högsta nivån i riket. 9 En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbetsgivarna, både inom den privata och offentliga sektorn, menar att de har svårt att hitta personer som de vill anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. Rörligheten ökar och möjliggör arbetspendling… Rörligheten i riket, sett till arbetspendlare, har under de senaste decennierna ökat successivt och arbetsmarknadsregionerna har blivit allt större och färre till antal. Kronobergs län har över tid haft en hög inpendling och ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av att samtliga kommuner i länet gränsar till ett annat län. Rörligheten ökar inom länets arbetsmarknadsregioner och mellan de större arbetsmarknaderna i södra Sverige. Trafikförsörjningsprogram har som målsättning att skapa en hållbar kollektivtrafik för alla, vilket bland annat innebär att kollektivtrafiken ska vara attraktiv för att så många som möjligt ska välja att resa med den, samt att kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering för att uppnå ökad geografisk tillgänglighet. De klimatpåverkande utsläppen minskar… De glesa strukturerna i länet medför att den genomsnittliga körsträckan i Kronobergs län är den högsta i södra Sverige, likaså är marknadsandelen för kollektivtrafiken låg. De klimatpåverkande utsläppen i länet har mellan 1990-2012 minskat med 31,2 %. Främst beror minskningen på en omställning inom energisektorn, medan minskningen inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan, varit betydligt mer begränsad och endast långsamt sjunkande. Sammanfattning av våra mål Invånare Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kronobergs län utvecklas i linje med den regionala utvecklingsstrategin. Måluppfyllelse RUS Basvärde saknas % % Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern 71 % 73 % 75 % NKI buss/tåg enligt Kollektivtrafikbarometern 66 % 68 % 70 % Förtroendet för verksamheten ska öka. 10 Tillgängligheten till/i Region Kronobergs verksamheter ska vara god. Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; 85 % 85 % 85 % - kännedom om 1177 69 % 71 % 73 % Ohälsotalet Plats 4 i Sverige ((26,4 dgr) Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa hos befolkningen 16-84 år enligt Folkhälsoenkäten; andel som anger ”god” eller ”mycket god” Kvinnor 69 %, Kvinnor 71 % Kvinnor 73 % Män 77 % Män 78 % 30 % 80 % - rimliga väntetider Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Män 77 % Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden. Kännedom om varumärket Region Kronoberg Basmätning Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Antal timmar för bemanningsföretag/helår 66 474 (jandec 2014) < 50 000 < 40 000 Ledarskapsprofilen enligt medarbetarenkäten 65 67,5 >67,5 Medarbetarprofilen enligt medarbetarenkäten 77,3 ≥77,3 >77,3 Stressprofilen enligt medarbetarenkäten 48,3 ≤48,3 <48,3 Andel av medarbetarna som har kännedom om värdegrunden Basvärde saknas 50 % 100 % Andel av medarbetarna som har kännedom om Region Kronobergs varumärke Basvärde saknas 50 % 100 % (läkare, sjuksköterskor) Organisationen har en gemensam värdegrund. 11 Verksamhetsutveckling En effektiv verksamhet med hög kvalitet. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Öppna jämförelser, totalindex Plats 6 Plats 3 Plats 2 Kollektivtrafikens marknadsandel 11,3 % 11,5 % 11,8 % Implementerat ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Flera olika Delvis ledningssyste implementer m men inget at gemensamt Fullt implementer at Läkarbesök inom primärvård – 7 dagar 94 % (feb 2014) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård – 60 dagar[1] 69 % (feb 2014) 75 % 85 % Behandling inom planerad specialiserad vård – 60 dagar 81 % (feb 2014) 85 % 90 % Andel besökare regionala kulturverksamheter (övriga kommuner/Växjö) 62 % (baserat på 2013 års siffror i Kulturdataba sen) Ökat värde jämfört med 2015 Ökat värde jämfört med 2016 Mätning genomförs >60 Kvaliteten i verksamheten ska öka. Tillgängligheten i verksamheten ska vara god. Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör. Nöjd organisationsindex; Basvärde saknas 12 Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska. Andel av resorna med fordon från bilpoolen som sker med förnyelsebart bränsle 53 % av resorna 75 % av resorna 100 % av resorna Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, bil och minibuss) Samtliga bussar i kollektivtrafi ken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga bussar i kollektivtrafi ken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga fordon ska köras med förnyelsebart drivmedel Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom verksamheten som kommer från icke-fossila källor 89 % 93 % 95 % Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpet 50 % 53 % 60 % av den totala livsmedelsko stnaden Nuläge 2015 (2014-12-31) Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Resultat i förhållande till intäkter 1,9 % 0,6 % 0,1 % Självfinansiering investeringar *Se kommentar nedan Pensionsförvaltning 3% 3% 3% Genomsnittlig likviditet 1 087 mnkr 700 mnkr 700 mnkr Ekonomi En hållbar ekonomi Mål och indikatorer Bokslut i balans *Fastställs i samband med antagande av finansplan. 13 Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Den långsiktiga visionen för Region Kronoberg är ”Ett gott liv i ett livskraftigt län”. Kronoberg ska vara en öppen och välkomnande region som är attraktiv för boende, företag och besökare. Mångfalden i vårt län är en tillgång för den regionala tillväxten. Ett gott liv i ett livskraftigt län En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företagare genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning och kultur. Vi arbetar tillsammans med kommunerna för en kostnadseffektiv kollektivtrafik och för en bra reguljär inrikes- och utrikestrafik via Växjö Småland Airport AB. Både kollektivtrafiken och vår flygplats är avgörande förutsättningar för arbete och tillväxt i länet. För fortsatt täta och goda flygförbindelser mellan vårt län och Stockholm är Bromma flygplats oerhört viktig. En god hälsa i ett livskraftigt Kronoberg Region Kronobergs övergripande folkhälsomål är att medverka till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Kronoberg. En god hälsa är en resurs för den enskilda individen och en framgångsfaktor för samhällsutvecklingen. Folkhälsouppdraget ska löpa som en röd tråd genom hela Region Kronobergs verksamhet. Det förebyggande folkhälsoarbetet måste ske nära medborgarna på vård- och familjecentraler. Arbetet med fysiska och kulturella aktiviteter som en del i folkhälsoarbetet ska fortsätta. Under 2015 görs en revidering av den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillsammans med länets kommuner och andra aktörer. Region Kronobergs likabehandlingsarbete ska utgå från grundvärderingen av alla människors lika värde. Vi ska ha likvärdiga villkor, likvärdigt bemötande och likvärdig tillgänglighet för alla länsinvånare. För att stötta verksamheten av Språkförskola ska Region Kronoberg tillföra en halv logopedtjänst i Ljungby. 14 Förtroendet för verksamheten ska öka Förtroendet för och kvaliteten i Region Kronobergs verksamhet har genom mätningar visat sig vara mycket hög i relation till andra län. Det är av stor betydelse att både invånare och samarbetspartner även fortsättningsvis ska uppleva hög kvalitet och ha högt förtroende för våra samhällstjänster. Därför måste vi fortsätta förbättra både tillgänglighet och kvalitet. Vårdval och vård nära patienten Med ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård är det sannolikt att kronobergarna väljer vård i Kronobergs län. Region Kronoberg ska bedriva en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, hög grad av tillgänglighet och ett gott bemötande så att vård i Kronobergs län blir förstahandsvalet. Vårdval Kronoberg ger möjlighet att välja var man vill ha sin basala hälso- och sjukvård. Det stärker patientens ställning, ökar mångfalden och stimulerar utvecklingen av primärvården utifrån medborgarnas behov. Regelverket för Vårdvalet Kronoberg ska utvärderas. En utvärdering ska ske snarast för att ge underlag till fortsatt utveckling av ersättningsmodell med mera. Patienternas rättigheter ska stärkas genom att erbjuda vårdval inom fler områden. Ett vårdvalsystem förutsätter dock ett visst patientunderlag och är därför endast lämpliga inom vissa områden, till exempel hudsjukvård och psykiatri. För att våra patienter ska få vård på rätt vårdnivå krävs en utveckling av vården “nära patienten”. Genom fler hembesök, rådgivningsteam, ambulanssamverkan och ett utvecklat IT-stöd möter vi patienters behov även utanför sjukhusen. Vårdcentralerna inom Vårdvalet tillförs resurser för att i större utsträckning genomföra hembesök hos personer som kan ha svårt att uppsöka vården, till exempel äldre och barnfamiljer. Ett mer mobilt arbetssätt kan minska återinläggningar och öka tryggheten. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att underlätta det aktiva valet. Därför måste Region Kronoberg satsa på ytterligare information om hur man bäst tillgodogör sig detta. För att underlätta kronobergarnas möjligheter att kunna jämföra mellan olika vårdcentraler, ska 1177.se utvecklas så att man till exempel även ska kunna följa läkarkontinuiteten på vårdcentralerna. Primärvården som är specialiserade på att se hela människan ska vara den naturliga första vårdkontakten. Primärvården bör utvecklas så att det ska vara möjligt för vårdcentralerna att i större utsträckning än idag kunna erbjuda även andra specialistkompetenser. Det ska vara möjligt att genom ett frivilligt uppdrag, profilera en vårdcentral utifrån dess listade medborgares behov och önskemål. För att detta ska fungera måste ersättningsmodeller utvecklas som möjliggör för vårdcentralerna att anställa andra specialister. Basen skall fortfarande vara allmänspecialister och distriktssjuksköterskor, men med andra specialiseringar som till exempel barnläkare, geriatriker, psykologer och paramedicinare flyttar vården närmare medborgarna. Vi vill behålla en blandning av minst 60 % allmänspecialister och högst 40 % övriga specialistläkare. Delaktighet i vården Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Ett personcentrerat förhållningssätt som stärker integritet, självbestämmande och delaktighet ska genomsyra hela vår hälso- och sjukvård. Vi ska arbeta för en ännu mer personcentrerad vård där utgångspunkten ska vara att se hela människan. För att skapa tryggare patienter ska delaktighet och partnerskap i vården eftersträvas. Alla kronobergare som startar en längre vårdperiod ska kunna erbjudas fast vårdkontakt genom läkare, kontaktsjuksköterska eller ett vårdteam. Personcentrerad vård ska 15 också bidra till ett förbättrat samarbete med kommunerna samt kontinuitet i vården för att undvika onödiga vårdbesök och därmed också frigöra resurser. Om patienten önskar ska närstående ges möjlighet att delta i vården, vilket stärks i en ny patientlag som införs 2015. Lagen stärker även barns inflytande över sin vård: barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Anhörigvården är en viktig och stor del av den nära vården. Den avlastar hälso- och sjukvården och omsorgen och förtjänar ett aktivt stöd. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utveckla stödet för vården av närstående. Vi vill också verka för en bra samordning för rehabilitering för barn som har drabbats av funktionsnedsättning till följd av allvarlig sjukdom. Ökat fokus på barns och ungas psykiska ohälsa Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande problem och har också resulterat i att antalet självmord bland ungdomar har ökat. Vi accepterar inte denna utveckling och avser att ge detta område hög prioritet inom hälso- och sjukvården i vår region. Region Kronoberg måste intensifiera arbetet med att förebygga självmord genom att arbeta mer utifrån aktuella studier inom detta område, till exempel awareness-studien från Karolinska institutet, som visat på ett halverat antal självmord jämfört med grupper som inte ingått i denna studie. Barn- och ungdomshälsan som startade 2012 fungerar mycket väl som första linjens vård för ungdomar med psykisk ohälsa. Samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan och länets kommuner ska utvecklas när det gäller förebyggande arbete. Det är mycket viktigt med en sammanhållen vård för våra barn- och ungdomar. Vid påbörjad behandling inom Barn - och ungdomshälsan eller Barn- och ungdomspsykiatrin, ska den fortlöpa under hela gymnasietiden och inte gå över till vuxenpsykiatrin trots att personen fyller 18 år. På sikt ser vi behov av att höja åldern ytterligare till barn- och ungdomshälsan. Barn- och ungdomshälsan verkar i hela länet och Barn- och ungdomspsykiatrin ska finnas tillgänglig både i Växjö och i Ljungby. Barn och ungdomspsykiatrins, BUP, verksamhet uppfyller inte kraven på tillgänglighet och patientnöjdhet. Ett utvecklingsarbete med stöd av SKL har inletts och kliniken behöver nu arbeta med att höja kompetensen, förbättra tillgängligheten samt förtydliga organisation och ledningsstruktur. Om BUP inte lyckas i detta arbete måste Region Kronoberg överväga att öppna för fler driftsformer. Integrera somatisk och psykiatrisk vård Likvärdig vård är en grundläggande värdegrund inom hälso- och sjukvården. Det innebär att vården av de psykiskt sjuka måste samordnas med den somatiska vården. Merparten av landstingen och regionerna i landet har sedan länge arbetat med att integrera psykiatrin med annan vård. Själen är en del av människan och utvecklas i samklang med kroppen i övrigt. Det finns ett stort antal rationella skäl att samordna vården – helhetssyn på patienten, en samlad specialistkompetens på akutmottagningar och jourläkarstationer, närhet till labresurser och narkos, möjlighet till konsultationer och lärande mellan de olika specialisterna. En betydande del av patienterna på en somatisk avdelning har också en psykisk åkomma. Detta gäller även patienter på våra vårdcentraler. Därför måste kompetensen inom detta område höjas. Tillgången på psykologer på vårdcentralerna behöver förbättras i takt med att fler examineras och möjligheten att anställa ökar. 16 Möjligheterna till ökad samordning av den somatiska och psykiatriska vården måste tas tillvara. Befintliga förslag till integrering behöver bearbetas i syfte att få en ökad lokalmässig som ledningsmässig samordning av somatisk och psykiatrisk vård. Hög patientsäkerhet Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Genom att koppla till arbetet inom Patientsäkerhetscentrum och med avvikelsehanteringen kan Patientnämnden i högre grad bli proaktiv och spela en viktig roll i det fortsatta arbetet med patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Vi arbetar med multiprofessionella team för en ökad patientsäkerhet. Avvikelser analyseras och utgör underlag i det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Genom konsekvent arbete med hygienregler minimeras vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området. Hälso- och sjukvårdens lokaler ska vara välstädade för att minska risken för smittspridning. Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Regionen ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. Antalet läkemedelsgenomgångar ska öka. Det minskar läkemedelsåtgången, ökar hälsan och patientens välbefinnande. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. Höj ambitionen för hjärtsjukvården i Kronoberg Kronoberg och Blekinge har idag ett välfungerande samarbete kring hjärtsjukvården, både för akuta och icke-akuta patienter. Men allt för många av kronobergarna har oacceptabelt lång resväg vid akuta behov. Idag är det 40 % av patienterna som inte kan få påbörjad ballongvidgning i Karlskrona inom de 120 minuter som Socialstyrelsen rekommenderar. Kronoberg har också tappat i Öppna Jämförelser beträffande ledtiderna till kranskärlsröntgen, vilket ytterligare stödjer vårt krav på en förbättrad hjärtsjukvård i länet. Vid befarad hjärtinfarkt är tidsfaktorn för påbörjad behandling ofta av stor betydelse för överlevnaden. Vi vill höja ambitionen ytterligare för hjärtsjukvården i Kronobergslän och erbjuda kronobergarna kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Det är viktigt att våra kronobergare har en jämlik och tillgänglig hjärtsjukvård. Vi vill verka för ett fortsatt samarbete med Blekinge för att på sikt kunna rekrytera personal och utveckla hjärtsjukvården till ett gemensamt Hjärtcentrum med två ingångar. Nöjda resenärer i kollektivtrafiken Invånarnas resebehov är ett av de viktigaste skälen i utformningen av framtidens kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Kronoberg ska vara så bra att människor väljer den i första hand. Under den senaste tio-årsperioden har både kommuner och Region Kronoberg satsat på infrastrukturinvesteringar i länet i enlighet med Länstransportplanen för Kronobergs län. Vi har därmed lagt grunden till en god transportinfrastruktur. En väl utbyggd infrastruktur med en väl 17 fungerande kollektivtrafik skapar förutsättningar för att kunna bo och verka i vårt län. Region Kronoberg ska fortsätta arbeta för att stärka infrastrukturen för att öka kollektivtrafikens säkerhet, men framförallt för att möjliggöra boende och näringslivsutveckling i hela länet. Den sammanvägda kundnöjdheten med kollektivtrafiken i vårt län är förhållandevis hög. Vi har därmed ett bra utgångsläge som vi ska förvalta och utveckla för att invånare och besökare ska nyttja kollektivtrafiken i högre grad och för att minska klimatpåverkande utsläpp. Tillgängligheten till Region Kronobergs verksamheter Kraven och förväntningar på välfärden ökar i allt högre grad. Hög kvalitet, öppenhet och tillgänglighet är faktorer som är avgörande för en regions attraktionskraft. Tillgängligheten vid länets vårdcentraler ska vara hög så att kronobergarna erbjuds vård på rätt vårdnivå och i rätt tid. Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården Region Kronoberg står inom den närmaste tioårsperioden inför omfattande förnyelse, förändringar och nybyggnationer avseende de tre sjukhusområdena; Växjö Centrallasarett, Sigfridsområdet och Ljungby Lasarett. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastigheter och lokaler för att våra patienter ska få en högkvalitativ och framtidsanpassad hälsooch sjukvård. Våra medarbetare ska verka i ändamålsenliga lokaler med god arbetsmiljö. Målet är att erbjuda en köfri hälso- och sjukvård. Med e-hälsa och e-tjänster utvecklar vi välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Satsningen på e-hälsa och e-tjänster är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan - en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Från och med 2016 införs e-journal och det är en 18 banbrytande utveckling för patienterna. E-Hälsa handlar om att rätt person, ska ha rätt information i rätt tid som stödjer patientens egenvård. Det innebär att vi måste arbeta vidare med att medborgarna, medarbetarna samt beslutsfattarna ska få tillgång till information. Region Kronoberg tar ansvar för att en regional samordning för e-hälsoarbetet sker. I utvärderingen av e-hälsoarbetet 2014, som publicerades av SKL i mars 2015, poängteras just att regional samordning är en viktig framgångsfaktor. Samordningen innebär att ett nätverk bestående av representanter från både regionen och kommunerna skapas. I samverkan kan kommuner och regionen skapa möjligheter till att använda tekniken som redan finns i vården. Vi vill även upprätta en strategi för hur arbetet med e-hälsa ska se ut den närmaste tiden. Ett bra samarbete med Linnéuniversitet är viktigt. Med en strategisk IT-utveckling kommer nya lösningar för vård på distans. Kronobergs län deltar i det nationella samarbetet e-hälsa för att stärka invånarnas möjlighet att bli mer delaktig i den egna vården. Tillgänglighet i kollektivtrafiken I trafikförsörjningsprogrammet för Kronobergs län 2015-2025 beskrivs mål och utveckling för både den samhällsfinansierade och kommersiella kollektivtrafiken. Utgångspunkten för den regionala kollektivtrafiken är ”Bäst för flest”. Kollektivtrafiken medverkar till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är en viktig faktor för arbetspendling och betydelsefull när företag och invånare väljer lokalisering Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. Vårt trafikutbud ska uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer. De närmaste åren måste arbetet med att tillgänglighetsanpassa hållplatserna intensifieras. Kronobergs län har under många år haft olika system för “beställningstrafik” eller “Närtrafik”. Det har funnits i form av kompletteringstrafik och en del olika projekt. Under 2016 ersätter vi detta med Närtrafik, där hela länet har samma regelsystem. Boende i glesbygd kan ringa för att beställa trafik till huvudort eller bytespunkt i kollektivtrafiken, under lågtrafiktid, och ges på detta sätt större tillgänglighet till service i länet. Tillgänglighet till länets kulturliv Inträdet i kultursamverkansmodellen har medfört positiva effekter i Kronobergs län. Kulturpolitiska frågor har hamnat högre upp på den politiska dagordningen både lokalt och regionalt. I den regionala kulturplanen för Kronobergs län fastställs att den regionala kulturpolitiken ska arbeta för det övergripande målet ett innovativt kulturliv med bredd och spets. Detta ska kulturpolitiken göra genom att stötta den konstnärliga utvecklingen och arbeta för att kulturen ska nå länets invånare. Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Sammanslagningen av två organisationer innebär att minst två varumärken blir ett. En utmaning i varumärkesarbetet är att alla delar i verksamheten ska utgå från samma varumärke. Vi behöver utveckla och etablera varumärket Region Kronoberg både inom invånarperspektivet och medarbetarperspektivet. 19 Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas Region Kronoberg är en av länets största arbetsgivare med ca 5 700 medarbetare med många olika befattningar. Medarbetarna är Region Kronobergs viktigaste resurs. Trots att arbetslösheten fortsätter att vara hög har både det offentliga och näringslivet svårt att rekrytera rätt kompetenser. Det innebär att vi i Kronoberg har en strukturell matchningsproblematik som vi behöver rätta till. Kompetensförsörjning är därmed en högt prioriterad och strategisk fråga för Region Kronoberg. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare ställer krav på aktiviteter under hela medarbetarens arbetsliv. Region Kronoberg arbetar efter modellen: Attrahera – rekrytera – introducera - utveckla/behålla - avveckla. Region Kronobergs strategi för att arbeta med kompetensförsörjning utgår från dessa olika delar. Region Kronoberg ska inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Region Kronoberg ska vara en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. I Region Kronobergs verksamhet finns värdeskapande och utvecklande arbeten, yrkes- och karriärmöjligheterna är många. Vi behöver utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Genom en anpassad introduktion, med bland annat mentorskap och traineeprogram, ska våra nya medarbetare få en bra start i vår verksamhet. Heltidsscheman ska erbjudas till medarbetare som önskar detta och vi ska se över schemaläggningen för att under mandatperioden avskaffa delade turer och minska andelen rotationstjänster inom hälso- och sjukvården. I samband med detta ska en översyn av grundbemanningen göras. Region Kronoberg har, på samma sätt som stora delar av övriga län, stort behov av ett antal nyckelkompetenser inom hälso- och sjukvården. Specialistläkare och sjuksköterskor är några av 20 de yrkesgrupper där Region Kronoberg har ett stort rekryteringsbehov. Vi ska stimulera ATläkare till fortsatt ST- utbildning och erbjuda sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. Vi vill ytterligare utveckla möjligheterna för sjuksköterskor att vidareutbilda sig genom att införa AST (Akademisk specialisttjänstgöring). Fler sjuksköterskor med hög kompetens bidrar till högre vårdkvalitet och ökar yrkets attraktionskraft. Den bärande idén är att utbildningen till stor del ska förläggas till verksamheten så att vetenskaplig teori och praktik kan varvas. På detta vis blir det fritt för en sjuksköterska att söka en utbildningsanställning inom en annan specialitet. Det ökar rörligheten och stimulerar rekrytering till bristområden. Akutläkare börjar bli allt vanligare runt om i Sverige och stärker generalistkompetensen på akutmottagningarna. I Kronoberg finns goda förutsättningar att successivt bygga upp fast kompetens inom detta område. En utveckling av fler akutläkare underlättar också ett minskat nyttjande av andra specialister på akutkliniken och resurser bör kunna frigöras. Den påbörjade satsningen utvecklas under 2016. Genom utvecklad ledning och styrning möter vi de framtida utmaningarna för vår personal- och kompetensförsörjning. Alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling och/ eller fortbildning varje år. Vi ska öka samverkan med Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet avseende vårt kompetensbehov. I vårt samarbete med Linnéuniversitetet ska vi också verka för att bland annat utbildningen till röntgensjuksköterska kan starta i Växjö. Tillsammans med länets kommuner arbetar vi idag för att öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samverkan med universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsarrangörer är viktig i syfte att stimulera till utbildning och forskning både för våra nuvarande och framtida medarbetare. Under de närmaste åren finns även ett stort rekryteringsbehov av undersköterskor, både hos Region Kronoberg och länets kommuner. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utreda hur vi bäst kan garantera tillgång till undersköterskor. Vård- och omsorgscollege är en mycket viktig aktör i det här sammanhanget. Vi ska årligen erbjuda praktikplatser för studenter på olika utbildningsnivåer för att öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Genom att erbjuda prao och sommarjobb visar vi ungdomar vilka yrkesmöjligheter som finns inom vår verksamhet. Det är mycket viktigt att vi på ett tidigt stadium etablerar en kontakt med våra sjuksköterskestudenter, gärna redan första terminen. Detta för att ge dem en bra introduktion och skapa goda relationer som attraktiv arbetsgivare. Region Kronoberg ska ta tillvara alla nyanlända med vårdkompetens. Vi vill erbjuda praktikplats direkt för att etablera kontakt och stimulera till språkstudier. Valideringsprocessen för personer med utländska legitimationer måste påskyndas med nya rutiner. Region Kronoberg ska införa strukturerade samtal med alla äldre medarbetare i syfte att få fler att vilja arbeta längre. För att kunna fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare och uppmuntra till fortsatt anställning vill vi erbjuda flexibilitet i arbetstiden. Det ska vara möjligt att gå ner eller upp i tjänst utifrån behov och önskemål. Äldre medarbetares kompetens måste alltid tas till vara och ska uppmuntras att fungera som mentorer för yngre medarbetare. 21 Medarbetarnas delaktighet ska öka Våra chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation som bygger på dialog mellan chef och medarbetare. En god arbetsmiljö med en bra bemanning och med medarbetare som är delaktiga, kan utvecklas och trivs hos oss skapar förutsättningar för en god hälsa. Organisationen har en gemensam värdegrund Region Kronoberg ska vila på en gemensam värdegrund som ska vara tydlig för både chefer, medarbetare och invånare. Mot bakgrund av regionbildningen behöver vi formulera en gemensam värdegrund för den nya organisationen. Värdegrundsarbetet involverar alla medarbetare och initieras under 2015. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten inom hälso-och sjukvården som ger möjlighet till högre effektivitet. Kvaliteten inom hälso- och sjukvård Region Kronoberg behöver bli bättre på att överblicka och planera tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns. Verksamheten är inte fullt ut organiserad för att stödja patientens väg genom vården, därför krävs ett fortsatt arbete med patientprocessorientering t ex ledtidssatsningen vid cancer. Ett målmedvetet arbete med att utveckla personcentrerad vård med en tydlig utveckling av vård utanför sjukhusen och egenvård kommer att krävas för att möta morgondagens patienter. 22 Samtliga verksamheter inom vår hälso- och sjukvård ska genomföra produktions- och kapacitetsplanering för att utveckla sin verksamhetsplanering på kort och lång sikt utifrån beräknat vårdbehov och tillgängliga resurser. Genom en effektiv verksamhetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, och en tillgänglig hälso- och sjukvård. Vi tillskjuter även medel för att kunna genomföra detta. Vi uppdrar till regiondirektören att beskriva förväntade effekter av de viktigaste åtgärderna såsom minskandet av vårdrelaterade infektioner, produktions-och kapacitetsplanering, KPP (kostnad per patient), införande av nya löne- och HR-system, nya e-hälsotjänster, så att mål kan sättas för förbättrad ekonomi, nytta för invånarna och en bättre arbetsmiljö för personalen. Asylprocessen ställer krav på att människor som anländer till Sverige för att söka asyl ska genomgå en hälsoundersökning. Asylsökande barn under 18 år har enligt lag rätt till samma vård som svenska medborgare. Många nyanlända är ensamkommande barn är i stort behov av stöd och hjälp, vilket kräver ett professionellt omhändertagande och särskilda resurser. Kvaliteten i den regionala kollektivtrafiken Att kollektivtrafiken ska vara det självklara valet för arbetspendlare och besökare gynnar både Kronobergs utveckling och miljön. Vi ska bygga en hållbar kollektivtrafik för alla. Vi ska arbeta för att öka resandet med kollektivtrafiken med särskilda insatser mot valda målgrupper och specifika geografiska områden. Genom ett ökat resande inom nuvarande utbud är målet att under en femårsperiod uppnå en 60% finansieringsgrad. Trafiknämnden ges ett särskilt uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur vi kan nå dit. Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Region Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från invånarnas behov. Samhället står inför stora förändringar vad det gäller invånarnas krav och förväntningar på välfärden. Hög kvalitet, valfrihet, direkt tillgång, snabb service och flexibla lösningar är exempel på krav och förväntningar som Region Kronoberg ska leva upp till. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska vi utveckla verksamheten. Vi arbetar processorienterat, följer upp och utvärderar. Vi vill skapa en förbättringskultur som genomsyrar hela vår verksamhet där varje medarbetare känner sig delaktig och bidrar till kvalitetsutvecklingen för att nå våra gemensamma mål. Vi ska arbeta med enkla och effektiva verksamhetssystem som underlättar för chefer och medarbetare i vardagen. Region Kronoberg ska enligt förebild från Region Skåne, inrätta en tillfällig “Förenklingskommission” i syfte att bland annat utveckla ett bättre resursutnyttjande, tillvarata förenklande rutiner hos medarbetarna, undvika dubbeldokumentation och i möjligaste mån avlasta vårdpersonalens administrationsarbete för att utnyttja kompetensen hos våra medicinska sekreterare. Strategisk upphandling Upphandling har kommit att bli ett alltmer strategisk instrument för nå verksamhetsmål. Region Kronoberg upphandlar varor och tjänster årligen för miljardbelopp. En målsättning är att effektivisera upphandlingsprocessen genom god framförhållning och samplanering, samt följa 23 upp och utvärdera löpande. Av den anledningen är systematiskt arbete med avtalstrohet av stor vikt för att inte besparingen ska försvinna över tid. Genom att i högre grad dela upphandlingar i mindre delar blir det möjligt för mindre och lokala aktörer att lägga anbud. Det främjar det lokala näringslivet och gör också att regionen blir mindre beroende av en stor leverantör. Det kan gälla upphandling av livsmedel, städ, materiel och annat. Upphandlingen är även ett viktigt instrument inom miljö- och klimatarbetet. Innovationsvänlig upphandling är en metod att främja innovationsklimatet i regionen. Genom att inte i detalj reglera hur lösningar skall se ut utan istället specificera vilken effekt man eftersträvar kan nya kreativa lösningar komma fram. Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör Grunden för arbetet är den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Samtidigt bygger regional utveckling på samhandling, där olika intressenter i regionen såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, och civila samhället, bidrar till att målet nås. Därmed är dessa intressenters ställning till Region Kronoberg avgörande för att nå målen i RUS. Region Kronoberg stödjer på olika sätt ett antal näringslivssatsningar. Det behövs nu också en arena där ledande politiker och näringslivsföreträdare kan mötas och diskutera utvecklingsfrågor. Därför skall ett näringslivsråd inrättas. Regionstyrelsen skall under 2016 ta initiativ så att ett sådant råd kan börja arbeta. Forskning och utveckling för bättre kvalitet Kronobergarna ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Forskning, utveckling och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska vara en naturlig del i verksamheten. Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske strukturerat i hela organisationen så att det omsätts i praktisk handling och kommer invånarna till godo. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsarbete. Entreprenörskap ska uppmuntras inom vår region. Entreprenöriellt tänkande hos alla medarbetare ska tas tillvara och utvecklas, som till exempel smartare lösningar inom den egna verksamheten eller möjligheter att delta i utbildningar för innovationer och starta eget. Ett antal företag i regionen bedriver FoU- verksamhet som har direkt bäring på Region Kronoberg. Samverkan med sådana företag gynnar innovation inom såväl företagen och som inom hälso- och sjukvården. Regionens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU Kronoberg), utvecklingsavdelningen och den medicinska kommittén är viktiga resurser i vårt samlade kvalitetsarbete. Region Kronoberg innebär ett vidgat ansvar för regional utveckling, infrastruktur och kultur. Det betyder att FoU också får ett annat ansvar och en organisation, som motsvarar detta ansvar. Region Kronoberg ska vara klimat- och miljösmart För Region Kronoberg ska hållbarhet gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Region Kronoberg ska driva på utvecklingen av en hållbar region, där framtidens klimatutmaningar är centrala tillsammans med en välmående befolkning. Verksamheten ska bedrivas så att klimat- och miljöpåverkan minimeras och bidrar till att nationella och regionala miljömål uppnås. Vi ska 24 fortsatt minska vår egen användning av fossila drivmedel i Region Kronobergs fordon och inom kollektivtrafikens samtliga fordon. I kommande upphandling av sjukresor och serviceresor, möjliggörs en övergång till fossilbränslefri trafik även inom detta område. Region Kronoberg ska eftersträva ett bra produktval genom en minskning av plaster från fossila bränslen i hälso- och sjukvårdsmaterial. Maten är en viktig del av vår verksamhet eftersom näringen från maten är grundläggande för vår hälsa. Inköp av ekologiska livsmedel i ska öka till 53% 2016 och 60 % 2018. Region Kronobergs produktionskök är KRAV- certifierade. En hållbar ekonomi i balans Region Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Landsting och regioner ansvarar för två av de mest expansiva verksamheterna i det offentliga Sverige, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Resurserna i form av personalens kompetens, utrustning, med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Region Kronoberg står inför ett investeringsbehov på närmare 3 miljarder de kommande åren, framförallt i sjukhusbyggnader som stödjer verksamhetsutvecklingen. Målet är att investeringar långsiktigt ska vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. 25 Som ett led för att uppnå en hållbar ekonomi ska Region Kronoberg ha ett resultatmål över tid om 2 %. Det medför sammantaget årligen ett resultatkrav på 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av de samlade intäkterna för skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Region Kronoberg ska göra en utredning avseende olika finansieringsalternativ för lokalinvesteringar. Konsekvenser av olika andelar direktfinansiering respektive lånefinansiering ska belysas. Hälso- och sjukvården har sedan centrumbildningen haft sanktionerade budgetunderskott. För att uppnå en tydligare budgetstyrning inom hälso- och sjukvården ska centrumorganisationerna ha en realistisk budget där det förväntade resultatet är noll. Nuvarande underskott skall istället ligga under Hälso- och sjukvårdsnämnden centralt. Det är nämndens ansvar att under perioden 2016-2018 arbeta bort det centrala underskottet. Konsekvenser av regeringens budget för Kronobergs län Regeringen föreslår nu en höjd arbetsgivaravgift för unga. Region Kronoberg, liksom andra landsting, regioner och kommuner, beräknas få kompensation för detta av staten, men näringslivet får ingen kompensation. Denna höjning kommer naturligtvis att få konsekvenser, inom framförallt exportberoende näringar, men även inom restaurang- och turismbranschen där många unga arbetar. De privata vårdcentralerna och de privata vårdföretagen får inte heller någon kompensation och kommer således drabbas hårt av denna höjda arbetsgivaravgift. Här måste konkurrensneutraliteten säkerställas. Enligt Riksdagens utredningstjänst beräknas arbetsgivarhöjningen motsvara 565 heltidstjänster i Växjö i den privata sektorn, drygt 175 miljoner kronor, i Tingsryd 78 miljoner och så vidare. För parti- och detaljhandeln i vårt län innebär kostnadshöjningen drygt 64 miljoner kronor och motsvarar cirka 215 jobb. Det innebär ett hårt slag för bland annat turismen i länet där många ungdomar arbetar. ( Källa, Svensk Handel, SCB) Som regionalt utvecklingsorgan är det därför viktigt för Region Kronoberg att kartlägga konsekvenserna av höjningen och att föreslå åtgärder för anpassning till den förda politiken. Enligt riksdagens utredningstjänst har ROT- och RUT-avdrag framgångsrikt omvandlat många svarta jobb till vita. Ett minskat avdrag påverkar många av våra företagare här i länet. De allra flesta kommer att behöva skära ned på antalet anställda och en del tror till och med att det blir svårt att fortsätta att bedriva sin verksamhet när denna försämring träder i kraft. ROT-avdragen har inneburit att utförarna mer än fördubblats i länet och 27 000 ROT-avdrag gjordes i Kronoberg under 2014. Även denna utveckling behöver följas av Region Kronoberg. Regeringens budget innehåller även höjd bränsleskatt vilket drabbar ett län som Kronoberg extra hårt. Region Kronoberg ska genomföra en utredning för att undersöka på vilka sätt som kronobergarna drabbas. Rehabgarantin och Sjukskrivningsmiljarden har spelat en stor roll för att stödja utvecklingen av vården. Äldremedel har tidigare finansierat bland annat läkemedelsgenomgångar. När dessa medel nu försvinner ställs krav på att upprätthålla uppnådda resultat utan att resurser tillförs vilket riskerar bli en belastning i olika vårdverksamheter. Den tidigare prestationsbaserade kömiljarden ersätts av tillgänglighetsmedel som baseras på antal invånare. Region Kronoberg förlorar pengar på detta och incitamenten att prestera bättre försvinner. 26 Förslag prioriteringar 2016-2018 TABELL: Sammanställning nettokostnad, finansiering och resultat Mnkr, prioriteringar per år 2016 2017 2018 Budgeterad nettokostnad fg år Generell uppräkning Prioriteringar Hälso- och sjukvård Trafik Regional utveckling Kultur Grimslövs folkhögskola Regiongemensamt Vårdval Tandvård Summa prioriteringar 5 077 140 5 307 158 5 530 170 35 11 1 1 0 21 15 7 90 9 -1 0 0 0 47 9 0 65 -14 -2 0 0 0 27 7 0 18 Budgeterad nettokostnad 5 307 5 530 5 718 Prognos finansiering 5 395 5 581 5 768 17 8 3 17 8 3 17 8 3 11 -27 0 11 -58 0 11 -86 0 5 408 5 562 5 722 101 33 4 Statsbidrag - tillgänglighet/professionsmiljard Statsbidrag - cancersatsning Statsbidrag - glasögonbidrag Finansnetto Finansiell kostnad pensioner Justering skattesats Prognos finansiering Resultat 27 TABELL: Preliminär driftram per nämnd Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnd Trafiknämnd Regional utvecklingsnämnd Kulturnämnd Styrelsen för Grimslövs folkhögskola 3 406 291 49 50 10 3 441 302 50 51 10 3 450 301 50 51 10 3 437 300 50 51 10 Summa nämnder 3 806 3 854 3 863 3 848 839 855 863 870 4 646 4 708 4 726 4 718 Regionservice Regionstab Regiongemensamt Förtroendemannaorganisation 24 69 306 32 26 69 332 32 26 69 378 32 26 69 405 32 Summa ledning och stöd 431 458 505 532 Generell prisuppräkning Verksamhetens nettokostnad 5 077 140 5 307 298 5 529 468 5 718 Finansiering 5 158 5 408 5 562 5 722 81 101 33 4 Nämnd / regiongemensamt Vårdval Summa nämnder och vårdval Resultat 28 Kapiteringsersättning vårdval och barntandvård Vårdersättning vårdval Kronoberg Vårdersättningen1 för år 2015, uppgår till 3 694 kronor exklusive momsersättning per listad och år. Prisuppräkning för år 2016 görs med 2,7 procent enligt LPI inklusive läkemedel. Därmed uppgår vårdersättningen för år 2016 till 3 794 kronor. TABELL: Vårdersättning Kronoberg 2015 Vårdersättning Kronoberg kronor per listad och år Vårdersättning 2014-01-01 3 694 Indexuppräkning, LPI inkl läkemedel 2,7 % 100 Vårdersättning 2015 3 794 Ink lusive 2 % momsersättning 3 870 När vårdersättningen för år 2016 inkluderas med momsersättning (2 procent) uppgår vårdersättningen till 3 870 kronor per listad och år. Barntandvårdspeng Uppräkning av barntandvårdspengen görs med 3,0 procent (LPI exklusive läkemedel). Barntandvårdspengen för år 2016 uppgår därmed till följande, uttryckt i kronor per barn och år: TABELL: Barntandvårdspeng 2016 Barntandvårdspeng kronor per barn och år á-pris 2015 Uppräkning á-pris 2016 Behandlingsansvar 3-19 år 1 278 38 1 316 Områdesansvar 0-2 år 258 8 266 Områdesansvar 3-19 162 5 166 1 Vårdersättningen är viktad till 90 procent efter vårdtyngd, ACG (Adjuster Clinical Groups) och 10 procent efter risk för ohälsa baserat på sju olika socioekonomiska variabler, CNI (Care Need Index). 29 2016 2017 2018 Centralt underskott (kvar sedan centrumbildningen) Överskott div mindre centrala anslag Överskott privata vårdgivare Överskott anslag pensionskostnader 2016 22,0 -10,0 -5,0 -7,0 22,0 -10,0 -5,0 -7,0 22,0 -10,0 -5,0 -7,0 Ej genomförda effektiviseringar 2014 (av 47 mnkr) Ej genomförda effektiviseringar 2015 Överskott anslag avskrivningar 2016 8,0 12,0 -20,0 8,0 12,0 -20,0 8,0 12,0 -20,0 5,0 6,0 2,9 2,0 10,0 6,0 2,9 3,0 10,0 6,0 2,9 4,0 0,5 1,0 1,5 10,0 20,0 30,0 7,0 4,0 1,5 7,0 4,0 4,4 7,0 4,0 4,4 Neonatal - resterande behov enligt budget 2015-2017 Samordnare asylsökande (50 % sjuksköterska) STRAMA (rationell antibiotikabehandling) Öppenvårdsurologi (prostatacancer) enligt budget 2015-2017 Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc) 2,0 0,3 0,4 0,5 0,3 2,0 0,3 0,4 0,5 0,3 2,0 0,3 0,4 0,5 0,3 Processarbeten - vårdlogistik Logoped Språkförskola Ljungby 2,0 0,4 2,0 0,4 2,0 0,4 Summa prioriterade områden 44,8 64,2 75,7 -10,0 -20,0 -45,0 34,8 44,2 30,7 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr, ackumulerat) Hälso- och sjukvårdsnämnd Prioriterade områden Attraktiv arbetsgivare - delade turer/rotationstjänstgöring m m Nytt avtal Obekväm arbetstid (OB) Strukturella löneprioriteringar enligt budget 2015-2017 Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) enligt budget 2015-2017 AST (akademisk specialisttjänstgöring) Läkemedelskostnader (bl a Hepatit C) och nya behandlingsmetoder Operationsmaterial /medicinskt material Köpt vård (prishöjning i avtal med Region Skåne) Serviceavtal Medicinsk fysik och teknik Effektiviseringskrav Vårdrelaterade infektioner, produktions- och kapacitetsplanering mm TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 30 Förslag till volymförändringar i driftram 2016 2017 2018 10,8 -3,0 -7,0 21,5 -6,0 -11,0 32,3 -9,0 -15,0 5,0 5,0 5,0 -1,8 -1,8 -1,8 3,8 3,8 3,8 3,5 2,0 0,4 0,1 2,5 2,0 1,5 0,4 2,4 1,5 2,0 3,0 0,4 2,4 Närtrafik (kompletteringstrafik) Förbättrad täckningsgrad Öresundståg (92%, 94%, 97%) 3,0 -4,0 3,0 -8,0 3,0 -14,0 Summa prioriterade områden 12,8 15,3 13,6 System- och processförbättringar -2,0 -5,0 -5,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 10,8 10,3 8,6 (mnkr, ackumulerat) Länstrafik Prioriterade områden Indexuppräkning nuvarande verksamhet Ökade trafikintäkter (resandeökning) från 2016 Förslag prishöjning av biljettpriser (del av indexuppräkning) Utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö – Alvesta – Växjö enligt budget 2015-2017, bruttokostnad Intäkter utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö – Alvesta – Växjö enligt budget 2015-2017 Höjd skatt på förnyelsebara drivmedel, regiontrafik buss från 2015-01-01 Intäkter i Växjö stadstrafik lägre än Bokslut 2014 och Budget 2015 Höjda banavgifter från 2015-01-01 ERTMS – europeiskt styrsystem för järnvägstrafik APC – Automatiskt passagerarräkningssystem – Öresundståg Nya upphandlingar Effektiviseringskrav 31 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr) 2016 2017 2018 Kompetensförsörjning (1 tjänst) Bortfall av intäkt (delar idag kostnader med annan hyresgäst) 0,7 0,4 0,7 0,4 0,7 0,4 Summa prioriterade områden 1,1 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 1,1 1,1 1,1 2016 2017 2018 Etableringsstöd Kulturarvscentrum södra Småland enligt budget 2015-2017 0,2 0,4 0,4 Utökat stöd till Musica Vitae enligt budget 2015-2017 0,2 0,4 0,4 Summa prioriterade områden 0,4 0,8 0,8 Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning 0,0 0,0 0,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 0,4 0,8 0,8 Regional utveckling Prioriterade områden Effektiviseringskrav Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr) Kultur Prioriterade områden Effektiviseringskrav 32 2016 2017 2018 5,0 0,0 15,0 40,0 47,0 40,0 11,0 11,0 11,0 1,0 1,0 1,0 1,5 3,0 3,0 1,7 1,5 1,7 0,7 0,3 1,7 1,5 1,5 0,7 0,6 1,7 1,5 1,5 0,7 0,6 0,3 0,4 0,4 1,0 25,7 1,0 77,4 1,0 109,4 9,5 1,4 3,0 0,3 1,0 15,2 17,3 1,4 3,0 0,3 2,0 24,0 22,8 1,4 3,0 0,3 3,0 30,5 6,6 6,6 6,6 6,6 6,7 6,7 0,0 0,0 0,0 Regionservice och administration -5,0 -10,0 -15,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 42,5 98,0 131,6 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr, ackumulerat) Regionstyrelsen Regiongemensamt Pensionskostnader Avskrivningar Finansieringsbehov vårdval när sjukskrivningsmiljarden upphör enligt budget 2015-2017 FoU /Universitet enligt budget 2015-2017 Ökade IT-kostnader för vårdinformationssystem och e-Hälsa enligt budget 2015-2017 IT projekt och förvaltning Rakel och GSM täckning (investering ca 10 mnkr) E-arkiv Upphandlingskompetens generalplanen Ekologiska livsmedel (inklusive Grimslövs folkhögskola) enligt budget 2015-2017 Fastighetsinvesteringar - planeringskostnader m m enligt budget 2015-2017 Entreprenörskap Summa regiongemensamt Vårdval Befolkningsökning Kompensation utökat uppdrag BVC med ett andra hembesök Mobil läkare primärvården enligt budget 2015 Vårdval Kronoberg primärvården - tillgång till Medibas Psykologer till vårdcentraler Summa vårdval Tandvård Tandvård - nödvändig tandvård, barntandvårdspeng m m Summa tandvård Förtroendemannaorganisation Summa förtroendemannaorganisation Effektiviseringskrav 33 Investeringsram Regionfullmäktige beslutar i juni året innan budgetåret om investeringsram för budgetåret. I början på aktuellt budgetår beslutar landstingsstyrelsen om en mer detaljerad investeringsplan. Det görs även en tilläggsbudgetering av oförbrukade anslag från föregående år som beräknas utföras kommande år istället. Investeringsram2 för investeringar år 2016 uppgår till totalt 611 miljoner kronor. TABELL: Sammanställning investeringsram 2016 med plan 2017-2018 2015 2016 2017 2018 272 475 599 396 Utrustning i samband med fastighetsinvesteringar Investering medicinteknik (MT) och återanskaffning 77 36 45 36 38 36 40 37 Investering informationsteknik (IT) 22 23 33 24 Inventarier intäktsfinansierad verksamhet 15 15 15 15 Övriga inventarier 17 17 17 17 438 611 738 528 Investeringsram (miljoner kronor) Fastigheter Summa DIAGRAM: Total investeringsnivå i förhållande till avskrivningar 2 I investeringsramen ingår även investeringar i inventarier och fastighetsinventarier för de intäktsfinansierade verksamheterna. För närvarande gäller det rättspsykiatriska regionkliniken, Vårdval Kronoberg, del av tandvårdscentrum (konkurrensutsatt vuxentandvård), mikrobiologin inom medicinskt servicecentrum samt hjälpmedelscentralen inom primär- och rehabcentrum. Dessa verksamheter ska resultatmässigt finansiera sina egna investeringar i utrustning och övriga inventarier och äger därmed en större självständighet i investeringsbesluten. Investeringsramen ska spegla landstingets totala investeringar och vara underlag för behov av finansering, varför dessa investeringar måste ingå som underlag som en del i helheten. 34 Regionfullmäktiges resultatmål TABELL: Resultatbudget 2016-2018 jämfört med 2014 och 2015 RESULTATBUDGET (mnkr) Verksamhetens intäkter och kostnader, netto* Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader* -varav finansiell del pensioner SUMMA FINANSIERING ÅRETS RESULTAT* Utfall Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 -4 480 -186 7 -4 659 -4 865 -212 0 -5 077 -5 106 -201 0 -5 307 -5 309 -221 0 -5 530 -5 497 -221 0 -5 718 3 847 954 42 -28 -18 4 815 156 4 149 1 016 26 -33 -25 5 158 81 4 353 1 070 12 -28 -27 5 408 101 4 533 1 075 12 -59 -58 5 562 33 4 714 1 082 12 -87 -86 5 722 4 0 0 0 101 33 4 Justering skattesats JUSTERAT RESULTAT enligt balanskravet 156 81 DIAGRAM: Landstinget Kronobergs resultatutveckling i förhållande till landstingsfullmäktiges resultatmål Resultatutveckling (mnkr) 160 120 156 146 108 100 100 81 81 80 112 101102 100 71 64 40 33 4 0 Utfall 2014 Prognos 2015 Prel Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Budget (Finansplanen) Bokslut/Prognos Landstingsfullmäktiges resultatmål Justerat resultat enligt balanskravet 35 Underlag långsiktig investeringsplanering 2015-2020 År/miljoner kronor Beslutade och pågående CLV Strålbehandling VC Tingsryd Nybyggnad av VC Strandbjörket CLV kliniskt träningscentrum CLV ombyggnad scopienhet CLV ombyggnad ögon CLV ombyggnad röntgen CLV och LL klinisk kemi Nybyggnad folktandvård Teleborg 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 110 20 3 0 19 38 3 10 7 10 85 51 0 0 0 4 25 20 30 6 10 20 21 246 20 3 0 19 42 38 50 58 16 Löpande årligen Mindre ombyggnad fastigheter inkl reinvestering MT-investeringar Övr inventarier/återanskaffning IT-investeringar Oförutsett (inkl konstnärlig utsmyckning) Inventarier/utrustning intäktsfinans vsh 126 34 20 16 22 17 17 150 59 20 16 23 17 15 161 60 20 16 33 17 15 150 57 20 17 24 17 15 131 38 20 17 24 17 15 133 39 20 17 25 17 15 851 287 120 99 151 102 92 15 136 305 301 208 140 1 105 5 60 120 95 20 Generalplan centrallasarettet Växjö Nybyggnad L-huset samt BB/förlossning Dagvård onkologi Ombyggnad avd 13 Ombyggnad avd 33+gynmott Ombyggnad MFT Ombyggnad plan 9 specialisttandvård Nybyggnad av barnens hus 0 11 24 25 11 1 5 15 10 Nybyggnad patologi Nybyggnad P-hus 10 Flytt av jourrum+omklädn Ombyggnad vårdavdelningar 1,3,4,5 11 Ombyggnad IVA 30 95 70 40 40 4 Ombyggnad ortopedmottagning 90 11 24 53 11 16 230 30 80 70 28 40 54 10 15 25 21 175 164 Vuxenpsykiatrin 15 150 150 5 Habiliteringen Hjälpmedelscentralen 5 15 Ombyggnad vårdcentralen Teleborg 1 10 9 18 65 57 Ombyggnad sterilcentral+operation 5 25 20 Ombyggnad vårdavdelningar 2,3,4, 5, 6 Omdisponering mottagning 8 25 25 2 Omdisponering ambulans och akutmottagning 5 15 10 50 0 36 611 100 100 0 410 315 50 55 20 20 28 37 738 50 255 50 25 3 25 12 108 17 30 Ej detaljplanerat 290 11 120 30 Generalplan Sigfridsområdet och övrigt Summa 40 20 Ej detaljplanerat Generalplan Ljungby lasarett 300 528 376 50 50 323 2 866 Produktionsplanering IT 2014-2018 Projekt Mindre projekt 2014 2015 2016 2017 2018 12 600 15 000 15 000 15 000 15 000 4 000 6 000 3 000 2 000 2 000 Projekt >700 timmar Cosmic Uppgradering 8.0 Cosmic Uppgradering 8.1 Cosmic hälsoärende Cosmic arkivering Cosmic 8.2 Cosmic 8.3 Hemmonitorering integr med Cosmic Införa Nova Ward Whiteboard CDS Beslutsstöd flera realtidsstöd RIS PACS Införande av åtkomstkontroll datanät Införande virtuella nät Biverkningsrapporter till LM-verket IT-arbetsplats 2014 Backbone Nytt ITSM Region Kronoberg Flytt IT A38 Anskaffa och införa övervak-sys Biztalk uppgradering PDMS-system Platina Ekonomisystem HR-system T4 Summa projekt >700 timmar 18 800 Summa planerade projekt totalt Backlogg (ingående för året) Kapacitet projekt Backlogg (utgående för året) Kapacitet projekt Förvaltning Total kapacitet 7 000 1 500 1 500 800 800 700 2 800 500 4 500 1 800 4 000 3 500 2 000 1 200 1 000 4 000 1 600 500 500 800 800 500 500 4 000 500 1 000 800 29 500 1 000 3 400 500 1 000 200 19 400 2 000 4 250 5 000 2 500 2 000 18 750 14 100 31 400 23 400 30 000 24 800 44 500 24 800 41 000 28 300 34 400 28 300 40 400 22 300 33 750 22 300 35 100 20 950 29 100 20 950 34 000 16 050 30 000 67 000 97 000 41 000 72 900 113 900 40 400 76 900 117 300 35 100 82 200 117 300 34 000 83 300 117 300 3 400 3 400 3 400 Utökning med 2 tjänster fr o m 2016 37 5 100 5 000 2 500 Nettokostnadens uppräkning utgår ifrån SKL:s sammanvägda landstingsprisindex (LPI) 3. TABELL: Uppräkning av driftramens intäkter och kostnader Prognosantaganden Budget Budget Plan 2015 2016 2017 Plan 2018 Landstingsprisindex (LPI) inklusive läkemedel 2,2% 2,7% 2,8% 3,3% Landstingsprisindex (LPI) exklusive läkemedel 2,9% 3,0% 3,3% 3,9% Lönekostnader 3,2% 3,5% 3,7% 3,8% Patientavgifter 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Läkemedelskostnader* 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Köpt vård 2,2% 2,7% 2,9% 3,5% Regionvårdsintäkter Övriga driftkostnader och intäkter 2,2% 1,9% 2,7% 1,9% 2,9% 2,2% 3,5% 2,3% Verksamhetens nettokostnad * Eget resurstillsko tt, se vo lymfö rändringar För Region Kronoberg förväntas en befolkningsökning på strax under 1% för planperioden. Detta är något under riksgenomsnittet som ligger på drygt 1%. TABELL: Befolkningsutveckling 2016-2018 jämfört med 2014 och 2015 INVÅNARE Invånare Kronoberg per 1 november Utfall Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 Plan 2018 188 793 190 596 192 298 193 741 195 050 Ökning Kronoberg jfr med fg år (procent) 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% Ökning landet jfr med fg år (procent) 1,1% 1,1% 1,1% 0,9% Intäktsutveckling I denna budget används Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket och Kronoberg avseende skatteunderlaget för perioden 2016-20184. I dagsläget finns endast en överenskommelse om läkemedelsbidraget för 2015. För 2016 och framåt finns det ingen överenskommelse, och det finns därmed en osäkerhet kring nya dyra läkemedel. I nedanstående tabell ligger bidraget enligt överenskommelsen för 2015 som prognos för 2016-2018. Regeringen har slutit en överenskommelse med Läkemedelsindustriföreningen om att införa en takprismodell för äldre läkemedel som medför att kostnaderna och därmed bidraget förväntas minska med 4 mnkr per år 2016 och 2017. Prognosen för 2015 år 418 mnkr. 3 Enligt SKL:s Ekonominytt nr 8/2014, 2014-04-29. Skatteprognos per 2015-02-19. Till tjänstemannaförslag 2 i maj kommer en uppdaterad skatteprognos att finnas. Då kommer även uppgifter om eventuella satsningar eller förändringar från regeringens vårproposition att finnas med. 4 38 TABELL: Intäktsutveckling 2016-2018 jämfört med 2014 och 2015 INTÄKTSUTVECKLING Utfall Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Skatteintäkter (Mnkr) 3 847 4 149 4 353 4 533 4 714 Skattesats kr per skattekrona 11,21 11,60 11,60 11,60 11,60 20 555 21 976 22 841 23 575 24 332 537 610 628 637 644 707 -169 794 -164 849 -159 884 -165 921 -171 Skatteintäkt kr per invånare Plan Skatteunderlagsutveckling (procent) Utjämning (Mnkr) Inkomstutjämningsbidrag (Mnkr) Kostnadsutjämning (Mnkr) Strukturbidrag (Mnkr) 46 46 47 47 47 Regleringsavgift (Mnkr) -47 -66 -109 -129 -154 Generella statliga statsbidrag (Mnkr) Läkemedelsförmånen /Mnkr) 417 417 406 406 414 414 410 410 410 410 Summa skatt, utjämning och generella statliga bidrag 4 801 5 165 5 395 5 581 5 768 Intäktsökning jämfört med föregående år (procent) Intäktsökning exklusiv skattehöjning (procent) 7,3% 2,9% 7,6% 4,0% 4,5% 4,5% 3,4% 3,4% 3,4% 3,4% TABELL: Bokslut 2014 Landstinget Kronoberg – obalans och centrala tillfälliga överskott 200 Utfall 2014 150 100 50 0 -50 -100 Centrala överskott - ej långsiktiga medel -150 Resultatet för 2014 förbättras av tillfälliga statsbidrag, överskott på centrala anslag för bland annat pensioner och en positiv finansiering jämfört med budget. Exkluderat för detta har kärnverksamheten en ekonomisk obalans som kräver åtgärder för att uppnå en långsiktigt ekonomisk balans. TABELL: Kostnadsutveckling 2016-2018 jämfört med 2014 och 2015 KOSTNADSUTVECKLING Utfall Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnader (Mnkr) 4 666 5 077 5 338 5 573 5 791 Nettokostnadsutveckling (procent) 4,8% 8,8% 5,1% 4,4% 3,9% 2,4% 2,8% 2,7% 3,2% 2,8% 3,2% Varav skatteväxling Landstingsprisindex (LPI) Landstingsprisindex (LPI) exklusive läkemedel Plan 3,7% 2,2% 2,9% 1,9% 2,5% 39 Enligt Öppna jämförelser ligger Kronobergs totala kostnader för hälso- och sjukvård/invånare strax under genomsnittet. Kostnaderna för primärvård och läkemedel är låga, medan kostnaderna för den specialiserade somatiska vården ligger över genomsnitt. I jämförelsen finns inte någon möjlighet att justera för strukturella skillnader. Nationella studier visar att Kronoberg har en hög andel vårdrelaterade infektioner. Här finns en förbättringspotential avseende resursutnyttjande. Ambitionsnivån i utbyggnaden av kollektivtrafiken kommer att påverka Region Kronobergs ekonomiska förutsättningar. Beslut om Region Kronobergs trafikförsörjningsprogram 2015-2025 fattas i juni av regionfullmäktige. Utmaningen för Region Kronoberg är att prioritera och balansera de ekonomiska resurserna med de växande behoven. Region Kronobergs pensionskostnader har ökat mycket de senaste åren, och det är flera faktorer som detta beror på. I likhet med andra kommuner och landsting har regionen kostnader från två olika system. Pension intjänad före 1998 kostnadsförs först vid utbetalning. Och pension intjänad efter 1998 kostnadsförs samtidigt som den intjänas. Bedömningen för kommande planeringsperiod är att pensionskostnader fortsätter att öka kraftigt. Tabell: Prognos pensionskostnader 2015-2018 Prognosantaganden Budget Budget Plan 2015 2016 2017 Plan 2018 400 414 439 488 25 27 58 86 425 441 497 574 Pensionskostnader (Mnkr) Pensionskostnader exkl finansiella poster Finansiella kostnader pensioner Pensionskostnad totalt Parametrar för beräkningen Inflationsuppräkning 0,2% 0,2% 2,0% 3,3% Prisbasbelopp 44 500 44 589 45 481 46 982 Inkomstbasbelopp 58 100 59 494 61 755 64 472 Den finansiella kostnaden består av ränteuppräkning och förändring av prisbasbelopp (inflation). Detta för att pensionsförmånerna värdesäkras med förändringen av prisbasbeloppet. När KPA gör våra prognoser använder de sig av prognosparametrar som de får från SKL. Har vi en låg inflation blir basbeloppsuppräkningen låg (2014 var basbeloppsuppräkningen negativ p.g.a deflation). Enligt SKLs antaganden ökar inflationen till 2 % år 2017 och 3,3 % år 2018 vilket gör att basbeloppsuppräkningen i den finansiella kostnaden också ökar. Kostnaden för den förmånsbestämda ålderspensionen ökar också under prognosperioden (främst 2018 och 2019), vilket beror på löneökningar (prognoserna tar nu höjd för en löneglidning), men framför allt beror det på SKLs senaste antagande om en hög inflation vilket gör att tidigare löner räknas upp mer. Ett lågt inkomstbasbelopp gör att fler blir berättigade till förmånsbestämd ålderspension och de som har rätten får en högre nivå. Ett högt prisbasbelopp gör att pensionsunderlaget, som är det medelvärde av löner som används vid fastställandet av förmånen, stiger. Detta påverkar också den finansiella kostnaden något då fler/större förmåner ska värdesäkras med förändringen av prisbasbelopp. 40
© Copyright 2025