BARNET I DEN PALLIATIVA VÅRDEN
BARNET I DEN PALLIATIVA VÅRDEN PÅVERKAR HELA FAMILJEN Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor [email protected] Christina Lindström Bitr.Vårdchef, Barnsjuksköterska Lilla Erstagården Barn och ungdomshospice [email protected] NYTT PROGRAM 08.30- 09.00 Kaffe och registrering 09.00 – 10.00 Introduktion i barnpalliativvård 10.00 – 10.30 Teamarbetets betydelse i mötet med barn i palliativ vård 10.30 – 10,45 Paus 10,45-12,00 Kommunikationens roll i mötet med barn i palliativ vård 12.00 – 13.00 Lunch 13.00 – 14.30 Symtomlindring 14.30 – 15.00 Kaffe 15.00 – 16.00 Närståendestöd och mötet med närstående DAGENS PROGRAM ● Inledning pallitivvård ● Team arbete ● Kommunikation ● Symtomlindring av barn ● Närståendestöd och mötet med närstående VAD ÄR PALLIATIV VÅRD Palliativ kommer från ordet pallium på latin och betyder mantel Med palliativ vård menas i litteraturen all vård som inte har ett kurativt syfte och innebär på så sätt inte bara vård i livets slutskede Bjork M, Wiebe T, Hallstrom I. An everyday struggle-Swedish families' lived experiences during a child's cancer treatment. J Pediatr Nurs. 2009 Oct;24(5):42332.Beck-Friis B, Strang P. Palliativ medicin. 3. uppl. ed. Stockholm: Liber; 2005. FYRA HÖRNSTENAR I PALLIATIV VÅRD ● Symtomlindring ● Samarbete 5 ● Kommunikation och relation ● Stöd till de närstående WHO’S DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN • Palliativ vård av barn är en aktiv vård av barnets kropp, själ och ande, och innebär också att ge stöd till familjen • Den börjar när sjukdomen är diagnostiserad, och fortsätter oavsett om barnet får behandling riktad mot sjukdomen eller ej • Vårdgivaren måste utvärdera och lindra barnets fysiska, psykiska och sociala symptom • God palliativ vård kräver bred tvärvetenskaplig kompetens och alla tillgängliga resurser • Palliativ vård för barn kan ges av ett flertal olika vårdgivare http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ EUROPEISK STANDARD ● Barn med livshotande tillstånd som kan ha botande behandling men som också kan miss-lyckas. ● Tillstånd där barnet föds med en allvarlig sjukdom och en tidig död är oundviklig ● Progressiva sjukdomar, där möjlighet till bot inte finns men som kan bli långvarigt liv ● Bestående sjukdomar men inte progressivt. Fritt översatt från Craig F, Abu-Saad Huijer H, Benini F, Kuttner L, Wood C, Feraris PC, et al. [IMPaCCT: standards of paediatric palliative care]. Schmerz. 2008 Aug;22(4):401-8. BEGREPP Vård i livets slutskede PALLIATIV VÅRD https://vimeo.com/81144878 BRYTPUNKTER ● Fas 1= tidig fas, När det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande Palliativ vård ● Fas 2 = sen fas, När vården övergång till palliativ vård i livets slutskede Bör hållas av den ansvariga läkaren och ska dokumenteras i journalen. Brytpunkt är ett administrativt uttryck som framför allt används inom och mellan professioner Nationellt vårdprogram för palliativ vård (2012-2014) ETISKT RÅD DOKUMENTATION AV BEHANDLINGSBEGRÄNSNINGAR 12 DOKUMENTATION AV BEHANDLINGSBEGRÄNSNINGAR Registrera behandlingsbegränsning som eget sökord i journalanteckning så är det lätt att hitta via filterfunktion 13 DÖDSFALL BLAND BARN 1 – 19 ÅR I SVERIGE År 2014 RIKET Perintala tillstånd 117 17 Medfödda missbildningar 89 16 Tumörsjukdomar/blod 62 14 Nervsystemet 21 3 Symptom & sjudomstecken 36 4 Yttre orsaker Totalt; 446 Stockholm 77 Socialstyrelsens databas data hämtad 20150903 122 STOCKHOLM 23 PALLIATIV VÅRD AV BARN I VÄRLDEN Nivå 1:ingen känd 2: man arbetar på att skapa 3: känt utbud 4: man integrerar vården med annan vård Knapp C., et al. Pediatr Blood Cancer. 2011 Sep;57(3):361-8 INTERNATIONELL BARNPALLIATION International Childrens Palliativ Care Network (ICPCN) ä PALLIATION I SVERIGE SABH och Lilla Erstagården 24/7 Övrigt via barnklinikerna själva och vuxen ASIH FAMILJECENTRERAD VÅRD Barnets familj i centrum. Vården och vårdpersonalens ansvar är att se hela familjens behov och att tillgodose dessa Föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och utgör en viktig del för samspelet med den omgivande miljön Björk, M., Wiebe, T., Hallström, I. Striving to Survive: Families´ Lived Experiense When a Child is Diagnosed With Cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing. 2005; 22: 265-275. Bischofberger E. Barnet i vården. 1. uppl. ed. Stockholm: Liber; 2004 FAMILJECENTRERAD VÅRD Plötsligt jämrade sig Hannah. Jag vaknade omedelbart och Hannah sträckte ut armarna mot mig. Jag flög upp ur gungstolen och kontrollerade morfinpumpen och slangen till den centrala ven katetern för att se att allt fungerade som det skulle. Har du ont, älskling? frågade jag och strök henne över huvudet. Ska jag trycka på knappen och ge dig mer morfin? Hannah nickade” Housden M, Mena-Berlin D. Flickan med de röda skorna : berättelsen om Hannah, min älskade flicka som dog i cancer. Malmö: Bra böcker; 2003 FAMILJECENTRERAD VÅRD ”En dag gick det inte längre att smärtlindra honom genom medicinerna han fick i munnen så jag och hans pappa tillsammans med en läkare i Lund beslutade att han skulle få en morfin pump” Milton H. En ängel till låns. Stockholm: Sivart; 2011 NYCKELN TILL EN GOD PALLIATIV VÅRD FÖR BARN ÄR ETT BRA SAMARBETE MED FÖRÄLDRARNA 22 SAMARBETE Hemsjukvård Sjukhus 23 Hospice NÄTVERK FÖR PALLIATIVVÅRD FÖR BARN Uppstartat och utgår från Lilla Erstagården kontakt person [email protected] Syfte: Att samla den kunskap och kompetens som finns i palliativ vård för barn i Sverige i ett multidisciplinärt nätverk för ett bättre och enhetligare omhändertagande av barn och familj. Verka för att vi får en nationell utbildning i barnpallliativvård i Sverige Sprida kunskap om barnpalliativ vård PALLIATIVA RIKTLINJER https://www.togetherforshortlives.org.uk/assets/0000 /1052/Basic_Symptom_Contro_in_Paediatric_Palliat ive_Care_2011.pdf 25 PALLIATIVA RIKTLINJER Nationellt vårdprogram för palliativ vård (2012-2014) http://www.cancercentrum.se/PageFiles/3493/NatVP_Pallia tivv%c3%a5rd_2012_final.pdf Socialstyrelsens Nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede ( 2013) http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-4 TEAM SAMARBETE Hemsjukvård Sjukhus 28 Hospice AMBULANSPAPPER VI SOM TEAM ARBETAR ● ● ● ● ● ● 30 Verksamhetschef Vårdchef Bitr. Vårdchef Barnsjuksköterskor Barn/undersköterskor Sjukgymnast ● ● ● ● ● ● ● Kurator Syskonstödjare Diakon Präst Clowner Musikterapeut Bildpedagog Kock SAMARBETE SABH Sachsska Barnsjukhuset Astrid Lindgrens Barnsjukhus Habilitering, Spec. förskolor, Andra landsting 31 SYMTOMLINDRING I BARNPALLIATIVVÅRD SYMTOMLINDRING − − − − − − − − 33 Andning Cirkulation Nutrition Illamående Elimination Hud/trycksår Smärta Psykosocial/Ångest ANDNING Små barn och större barn samt olika diagnoser skiljer sig åt ● Andnöd ● Ångest ● Sjukdomen leder ofta till sängläge ● Muskelsvaghet ● Ökad slembildning ● Svårigheter att hosta. Barnet låter väldigt rossliga ● Tracheostomi opererade ● Cheyne-Stokes andning 34 SYMTOM PÅ ANDNÖD ● Cyanos ● Rossel ● Näsvingespel ● Lufthunger ● Hosta ● Motorisk oro ● Förvirring ● Hyperventilering 35 ANDNINGSORGAN Hur bedömer vi dyspne hos barn i palliativ vård? Titta på barnets andning och fråga patienten hur de upplever andningen, undvik saturations mätare. Var kvar i rummet hos en patient som har svår med andningen, trygghet hos personalen inger lugn och ger en avslappning till patienten, andas i takt med patienten inge ett förtroende va där. 36 ANDNINGS HJÄLPMEDEL ● Hemventilator ● Hostmaskin ● Bipap ● Bolla ● Apneelarm ● (Saturationsmätare) ● Sug ● Optilow? 37 38 MEDICINSKA ÅTGÄRDER Opioider är förstahands läkemedlet vid dyspne, men även benzodiazepiner Robinul mot mycket slem, sc eller peros 4-10ug/kg/dos x 8 Scopoderm plåster till vuxna Fläkt mot ansiktet Ingen evidens finns för syrgas Liben“I Can’t Breathe” - Dyspnea in Pediatric Palliative Care Liben StephenMcGill University, Pediatrics, Montreal, QC, Canada OMVÅRDNAD ● Försök se orsaken till andnöden/andningsbesvären ● Ändra läge i sängen ● Komma ur sängen om orken finns ● Musik kan ge delvis avslappning ● Frisk luft ● Närhet, tröst, lugn och ro runt patienten ● Beröring, taktil massage 40 CIRKULATION ● Sjunkande blodtrycket, kall perifert ● Grå/ vaxvit ansiktsfärg, framträdande spetsnäs ● Näsan får ett spetsigare utseende ● Svullna extremiteter, marmorering 41 ● Feber i slutskedet försvårad värmeavgivning OMVÅRDNAD VID NEDSATT CIRKULATION Strumpor/tofflor på fötterna alt fårskinn i fotända decubitus madrass värmedyna/ värmekudde vid sängens fotända Värm kalla händer i dina egna varma, det tar inte bara bort kylan utan ger även tröst och medmänsklig kontakt. 42 OMVÅRDNAD VID NEDSATT CIRKULATION Vid feber ha svalt i rummet ge svalkande avtvättning, se till att byta kläder och sängkläder efter behov Undvik Alvedon då detta ger mer svettningar (Ipren) 43 CIRKULATION AKUT LUNGBLÖDNING ● Patienter som löper störst risk från detta är barn med pulmonell Aspergillus, eller barn med leukemier som genomgått benmärgstransplantation. Det kan vara en dramatisk och katastrofal terminal händelse. Infiltration av leukemi i huden som ger blödningar 44 BLÖDNING ● Omvårdnad ● Familjerna måste informeras att detta kan uppkomma och förberedas ● Använd färgade handdukar för att suga upp blod, bädda sängen med mörka lakan och örngott så den visuella blödningen blir mindre dramatisk ● Överväg snabb sedering av patienten om detta uppkommer ● Kan undvikas genom att ge trombocyter regelbundet. Alternativt tranexam syra på kompresser. 45 HICKA ● Inte så vanligt och besvärande för små barn men kan vara mycket jobbigt och plågsamt för äldre barn och tonåringar Oklart varför döende drabbas av jobbig hicka 46 OMVÅRDNAD VID HICKA Genom att via munnen lyfta på gomspenen med en sked kan man stoppa hicka. Andra sätt att stimulera farynx eller gommen är att t.ex. dricka kallt vatten, inta1-2 teskedar strösocker, dra i tungan, äta torrt bröd eller krossad is Genom att åstadkomma förhöjd koldioxidhalt i blodet. Patienten kan då få åter andas i en papperspåse eller hålla andan maximalt 47 NUTRITION Man dör ej för att man slutar äta. Man slutar äta och dricka för att man ska dö. Sokrates 48 NUTRITION Vad gör vi om magen slutar att fungera? Intravenös vätska i slutskedet? J Journal of Avanced Nursing 1994;19:71-76. Zervekh J. Do dying patients really need IV fluids? American Journal of Nursing 1997;97(3):26-30. Critchlow J, Bauer-Wu S M. Dehydraton in terminally ill patients: perceptions of long-term care nurses. Journal Gerontological Nursing 2002;28(12):31-39 Curr Opin Support Palliative Care 3(1):72-78,2009 Dala, , Del Fabbro E, Bruera E: Is there a role for hydration at the end of life? jj NUTRITION Sond PEG 51 NUTRITION Viktigt att ta upp med föräldrar och barn i ett tidigt skede och fortlöpande föra diskussioner runt vätska och mat. Dokumentera fattade beslut i journalen. 52 MUNVÅRD Den sista tiden när det viktigt att fukta munnen för att minska eventuell törst Bra uppgift att lägga på föräldrar, fukta munhålan regelbundet ca var 20 minut eller när barnet önskar 53 OMVÅRDNAD ● Små mängder vätska tillförda med tesked eller en sudd. ● Isbitar att suga på. ● Halva vindruvor att suga på. ● Citronbitar att suga på. ● Konserverad ananas eller frusna bär att suga på ● Olivolja några droppar att smörja munnens slemhinnor med. 54 OMVÅRDNAD ● Torka ur munnen försiktigt med en sudd av gasväv doppad i mineralvatten (innehåller salt och bikarbonat och motverkar svampinfektion). ● Ibland måste man an vända peang, en tång som håller fast gassudden så att den sjuke inte sväljer eller biter för hårt i sudden. 55 OMVÅRDNAD ● Matolja på tungan gör att den inte torkar in, särskilt om den sjuke andas med öppen mun. ● Smörj läpparna med cerat, vaselin eller liknande. ● Större barn kan använda sugtabetter eller tuggummi för att öka saliven ● Sandium gel finns att lägga i munnen. 56 ILLAMÅENDE Tänk på att det kan vara ett symtom på för mycket mat eller TPN Opioid inducerad Sjukdomrelatrat vanligt bland äldre tonåringar samt svåra cancersjukdomar med lever påverkan. Choleoastas 57 OMVÅRDNADSÅTGÄRDER ● Undvika lukt ifrån mat ● Vädra rummet ● Lavendelkuddar (efter behov) ● Kan räcka med avledning 58 MEDICINSKA ÅTGÄRDER ● Läkemedel ex. Zofran, Kytril, Emend, 59 ELIMINATION Svårt sjuka plågas ofta av förstoppning/ diarré Många barn tycker det är pinsamt att berätta om toalettvanor och säger inte ifrån förrän förstoppningen är ett faktum. 60 ELIMINATION Förstoppning – Morfinbehandling Det skall alltid förebyggas. Naloxon® Skall alltid sättas in vid Morfinbehandling 61 OMVÅRDNADSÅTGÄRDER Förändra om möjligt kosten, ex på lösande kost mer fiber, katrinplommon /russin, messmör, päronpuré, pepparkakor. Magmassage vattenhjulet / sol och måne, Uppvärmd vetekudde kan också kännas skönt. 62 LÄKEMEDELSHANTERING VID FÖRSTOPPNING Naloxon Laxoberaldroppar Movicol Lactulos Klyx Lillys blandning (1 dl sirap + 1 dl ljummen mjölk blandas använd sond och 50 ml spruta för att föra in blandningen i tarmen.) Relistor iv ej publicerat på barn 63 ELIMINATION Urinstämma ● stor oro, rynkad panna eller grina illa. ● smärtsamt tillstånd ● Obs vid opioid tillförsel 64 OMVÅRDNADSÅTGÄRD ● Känna på blåsan/ Bladderscan ● Varma kuddar ● Sätta på vattenkranen ● Varma blöta handdukar över urinblåsan 65 MEDICINSK ÅTGÄRD ● Läkemedel efter ordination ● Katetersättning ● Tappning 66 HUD/VÄVNAD Trycksår uppstår genom att huden utsätts för högt tryck under längre tid vilket försämrar blodcirkulationen i vävnaden. Även förskjutning av vävnadsskikten kan orsaka trycksår, så kallad skjuvning som exempelvis uppstår när patienten glider ner i sängen. Känslig ställen Hälar, höfter, armbågar, sacrum, skulderblad och öron. 67 OMVÅRDNAD Observera huden dagligen ● Rodnad är det första tecknet på att huden utsatts för tryck. ● I första hand förebyggs trycksår genom regelbundna lägesändringar och användning av tryckavlastande madrasser, kuddar och fårskinn. ● God hygien, ● Smörj in huden med mjukgörande salva/kräm ej massera 68 BEHANDLING TRYCKSÅR ● Avlastning och Hydrokollidala förband anpassade efter vart såren sitter. Rena och granulerande sår bör inte läggas om mer än en till två ggr/ vecka för att inte störa läkningen och ”riva upp” granulationsvävnad. Se till att barnet är ordentligt smärtlindrat innan omläggning 69 NÄR SKA VI INTE GÖRA? KLÅDA ● Dålig lever/njurfunktion, ● Biverkan från morfin, ● Svampinfektioner ● Eller relaterat till barnets grundsjukdom 71 OMVÅRDNAD VID KLÅDA • • • • • • • • • 72 Bomulls kläder Oljebad, undvik uttorkande tvålar och duschkrämer. Mjukgörande kräm Kylbalsam Potatismjöl kan dämpa klådan Duscha svalt Undvik att frottera huden efter tvättning, klapptorka i stället. Svalt rum och sval säng Taktil massage MEDICINSK VID KLÅDA Antihistaminpreparat SMÄRTA Olika typer av smärta Fysisk smärta Psykisk smärta Neurogen smärta Existentiella smärtan 74 SMÄRTSKATTNING , ● Olika smärtskattningsinstrument, små barn, barn med funktionshinder utan verbal kommunikation − − − − − 75 ALPS 1 ALPS 2 Ansiktskala VAS BOSS nyfödd - 3 mån 3 mån - 3 år 3 år - ca 6 år Från ca 6 år barn utan verbal kommunikation ALPS 2 3 MÅN – 3 ÅR ( FLACC) 76 ANSIKTSSKALA 3 ÅR- CA 6 ÅR 77 VAS: FRÅN CA 6 ÅR 78 BOSS NON-COMMUNICATING CHILDREN'S PAIN CHECKLIST - POSTOPERATIVE VERSION (NCCPC-PV) BARN UTAN VERBAL KOMMUNIKATION 79 SMÄRTA ● Orala läkemedel ● Smärtplåster ● Smärtpumpar med intravenöst läkemedel ● Vanligaste läkemedel är: Diazepam, Midazolam, Morfin, Ketogan, Catapressan/ klonidin, Ketanest, Hydromorfin, Gabapentin, Dynastat ● Bearbetning av riktlinjer för barn pågår… 80 SMÄRTA ● Skelett smärtor ● Bisfosfonat infusioner ● Palliativ strålbehandling viktigt med information om syftet till barn och förälder PALLIATIV SEDERING Görs av PPC specialist/anestesi läkare. Respit sedation Akut sedation Mediciner Midazolam Benzodiazepiner Propofol Pentobarbital SMÄRTA NEUROLOGI Baclofen mot spastisitet Siralud (lic) muskelspasm Melantonin för sömn Klonidin NEUROLOGICAL SYMPTOMS (NONCANCER) Alla neurologiska symtom kan förvärras på grund av obehag, sjukdom, förstoppning, störd sömn och medicinsk toxicitet. ● Nyttiga interventioner är regelbunden sömn och en lugn miljö. Effektiv tarmregim. ● Andra effektiva strategier swaddling, ”vagga”,studsmatta, massage, musik, sjukgymnastik och stödjande kuddar. ● Vibrerande matta, ”tyngdtäcke”, en sval fläkt eller vattenbad 84 AROMATERAPI LIKA EFFEKTIVT SOM SMÄRTLINDRANDE LÄKEMEDEL?. 85 Barn mellan 11-18 år under cancerbehandling. Grupp 1/ Antingen fått pannan masserad med Lavendelolja/ eller lavendeldoftande ljus pannan masserad. Grupp 2/ rutin omvårdnad endast. Barnen fick via smärtskala beskriva smärtan 5 min före interventionen, 5 min efter interventionen. Resultat Aromaterapi är en välgörande omvårdnads intervention som främjar avkoppling och lindrar uppfattningen av smärta hos patienterna. HYPNOS Bra mot långvarig smärta och kan läras ut för självhypnos, viktigt att man ger smärtlindring också samt att man har utbildning för att lära ut hypnos. Barn i ålder 8-12 år bäst att utföra på han tar barnet till en favoritplats allt du behöver är en röst till barnet men man bör gå utbildning i detta innan man börjar praktisera det själv. Appar finns utformade för detta och kan laddas ner på ex appstore Healing Buddies comfort kit Friedrichsdorf SJ Department of Pain Medicine, Palliative Care & Integrative Medicine, Children’s Hospitals and Clinics of Minnesota, Minneapolis, MN, USA and Department of Pediatrics, University of Minnesota, Minneapolis, MN, 86 USA. PSYKOSOCIALA SYMTOM RUT KIMAN ARGENTINA I slutskedet hos barn kan det som vuxna komma in i delirium, förvirrade, kortare stunder av vakenhet och förvirring kan vara symtom som barnet uppvisar. En skala finns för att gradera tillståndet http://www.icudelirium.org/docs/CAM_ICU_worksheet.pdf Man pratar och olika delirium, Hyperaktiv och hypoaktivt ● Haldol är det preparat som rekommenderas främst då de har färre antikolinergiska biverkningar och är mindre sederande. Ger heller ingen kardiovaskulär påverkan. ● Hypoaktiv dilerium, förvirring då man främst behandlar med Risperidone ett neuroleptikum 87 PSYKOSOCIALT Minnes box Inget är omöjligt Alla får vara tillsammans Hur vill familjen ha det ? PSYKOSOCIALT ● Min stora dag ● Linas glädjefond ● Nalles resa ANDLIGT /KULTURELLT Bejaka det andliga och det kulturella, visa intresse för hur just denna familjen vill ha det. Ta reda på fakta och ta hjälp av sjukhuskyrkan NÄR SER MAN ATT DÖDEN ÄR NÄRA? ● Mindre vakenhet, coma, agitation ● Inte intresserad av dryck ● Svårighet att svälja ● Svag puls, sjunkande blodtryck ● Desorienterad i tid ● Liten urinprodukt ● Förändrat andningsmönster, ● Kall hud VAD GÖRA SISTA TIMMAR DAGAR? ● Munvård!!! ● Prata berätta ● Läs böcker eller ha ljudböcker ● Närhet NÄR DÖDEN SKER Kom ihåg 4 H;na ● Håll om ● Håll tyst ● Håll ut ● Häll i 93 EFTER DÖDEN Föräldrars önskemål inget är fel eller omöjligt även här. Konstatera dödsfall Obduktion? Kistläggning Palliativ registret Reflekterande och lärande samtal Bårhus Begravning 94 EFTERLEVNADS STÖD Efterlevnads samtal Sjukskrivning Stödjande samtal Stödgrupper Minnesdag REFERENSER ● Oxford specialist handbook in pediatrics. Paediatric palliative medicine Rickard D.W Hain, Satir Singh Jassal ● Beck-Friis, B, Strang, P (2005) Palliativ medicin. Stockholm: Liber ● Basic symtom cotrol in paediatric palliative care The Rainbows childrens`s hospice guidlines 7th edition 2008 Satbir , Singh Jassal ● http://www.vardhandboken.se/Texter/Trycksar/Forebyggande-atgarder/ ● Textbook of interdisciplinary pediatric palliative care Joann Wolfe Pamela s Hinds Barbara M Sourkes Elsevier Saunders 2011 96 https://www.youtube.com/watch?v=1MTam gMJRkA 97 98
© Copyright 2024