1. No category

Program
•
•
Föräldrar med kognitiva
svårigheter och deras barn
Östersund
2015-11-18 — 2015-11-19
Lydia Springer, Sandra Melander
Pernilla Rydberg Hallén och Anna Thalén
•
•
•
•
•
•
•
•
•
8.30-9.00 Fika
9.00-10.15
Identifiering av kognitiva svårigheter
Hur blir det för barnen?
10.15-10.30 Paus
10.30-12.00 Annas berättelse
12.00-12.15 Frågor
12.15-13.15 LUNCH
13.15-13.45 Pernillas berättelse
Bensträckare 5 min
13.50-14.45 Stöd och bemötande, metoder för att underlätta
inlärning och kommunikation
14.45 -15.00 Fika
15.00-16.00 Representanter från olika verksamheter presenterar
handlingsprogram för stöd i föräldraskapet
SUF – Kunskapscentrum
Samverkan – Utveckling - Föräldraskap
Uppsala läns kommuner, Landstinget och Regionförbundet
Stöd till barn och föräldrar
i familjer där någon
förälder har utvecklingsstörning
eller andra kognitiva svårigheter
som
påverkar föräldraförmågan
www.lul.se/suf
Kartläggning i Uppsala län
Hur många familjer och barn finns det
i Uppsala län som har kognitiva
svårigheter av den art att de behöver
stöd i sin föräldraroll?
1
Kartläggning i Uppsala län
Kartläggning i Uppsala län
Två kartläggningslistor:
Kommun
•
•
En lista för föräldrar som har en känd utvecklingsstörning, förvärvad
hjärnskada, Asperger eller ADHD där omfattningen är av den arten
att de behöver stöd i sitt föräldraskap.
En lista för dem som tillhör ”gråzonen” dvs. har stora kognitiva
nedsättningar som innebär svårigheter med bl.a. planering, struktur,
minne, abstrakt tänkande, läsning, räkning eller skrivning och därför
behöver stöd i sitt föräldraskap.
210
388
Grupp 2: Antal familjer
Antal barn
392
704
Totalt:
Antal familjer
Antal barn
Barn
Grp. 2 fam.
Barn
92
9 000
2
2
51
13 500 *
18
36
29
60
14 000
5
8
18
32
19 000
15
34
49
91
20 000
25
50
44
76
21 500
33
57
91
152
39 000 *
27
57
41
64
187 500 *
85
144
69
137
Kartläggning:
Barnavårdsutredningar
Kartläggning i Uppsala län
Grupp 1: Antal familjer
Antal barn
Grp. 1 fam.
602
1092
Tomelilla
Totalt antal barn &
ungdomar som utreddes
under 2008
108
Grupp 1
17
16 %
Grupp 2
35
32 %
Grupp 1 + Grupp 2
52
48 %
Vilket stöd behöver dessa familjer?
Antal innevånare 12 914
Antal
Målgrp.
%
Familjer
1446
102
7,1%
Barn
2674
196
7,3%
1. Mer kunskap bland de professionella som
möter dem
2. Anpassat stöd och bemötande
– Samtalsteknik
– Informationsmaterial
– Utformning av stödinsatser
3. Att professionella samverkar och samordnar
sina insatser långsiktigt
2
Kognition
1. Mer kunskap bland de
professionella som möter dem
Kognition
Fem central delar
Vår förmåga att tänka, att lära och
att bearbeta information från
omvärlden.
Ur Ninjakoll 1
• Exekutiva funktioner – bl.a. att kunna planera,
organisera och reglera det egna beteendet
• Theory of Mind – bl.a. att förstå att det är skillnad
mellan egna och andras tankar och känslor
• Central Koherens – att kunna se större sammanhang
utifrån detaljer
• Begåvning
• Minnet
SUF:s målgrupp
•
•
•
•
Utvecklingsstörning
Svagbegåvning
Neuropsykiatriska
funktionshinder
Förvärvad hjärnskada
Adaptiva förmågor
Kommunikation
Hälsa och
Egenvård
trygghet/aktsamhet
Vardagsliv
Kunskapsutnyttjande
Sociala färdigheter
Samhällsdeltagande
Självständighet
Fritid
Arbete
3
Konsekvens av kognitiv
nedsättning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tidsuppfattning
Planering och organisering
Läs- och skrivsvårigheter
Långsamhet
Socialt
Minne
Förståelse
Omdöme
Stress
Stress- när kraven överstiger mina
förmågor
STRESS!
Mina
förmågor
Krav från
omgivningen
• Stress ”ägs” inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna
förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar.
• Stress upplevs individuellt – samma situation kan uppfattas helt olika.
Mannerhagen Turner 2005
Landstinget Dalarna
Stress och sårbarhetsmodellen
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Vad innebär de olika tillstånden?
en utvecklingsavvikelse – ofta flera diagnoser
Symtom och beteenden
Kognitiv funktionsnedsättning
4
Jag ställer bara till det
Automatisering
• Föräldern har förmåga men det brister i
tillämpning i och med att förmågorna inte är
automatiserade.
• Detta gör att de inte har energi till att
upprätthålla en jämn kvalité i föräldraförmågan.
Barnen
Barnen
Hur många barn handlar det om och
hur är deras livssituation?
• Antal
• Riskgrupp
Erfarenheter från vuxna
barn
– Mobbning, trakasserier och
isolering
– Vill ha uppmärksamhet
– Tillgång till insatser
– Kunskap om förälderns
kognitiva svårigheter
5
BBIC
Barns behov i centrum
Sociala villkor
•
•
•
•
•
•
Barnens röster
Arbetslöshet eller aktivitetsersättning
Begränsat socialt nätverk
”Instabil” uppväxt
Negativa erfarenheter från professionella kontakter
Låg självkänsla
Obehandlande medicinska problem
Institutionen för Psykologi
Uppsala Universitet
Anknytningsmönster hos barn till mammor med
utvecklingsstörning
En matchad jämförelsestudie
Projektledare: Pehr Granqvist
• Mammor med diagnos utvecklingsstörning
vars barn är mellan 5-8 år
• Matchande kontrollgrupp
• Preliminära resultat – vad vet vi?
Anknytningsstudie
Matchad jämförelsestudie om barns anknytning till mödrar
med intellektuella funktionsnedsättningar
6
Frågeställningar
•
Resultat – vad vi kom fram till?
Hur knyter barn an till mammor med utvecklingsstörning, tryggt eller
otryggt?
Hur svarar mammor med utvecklingsstörning på sina barns behov och
signaler, bra eller mindre bra?
Vad är det som har betydelse för barnens anknytning? Och för hur
mammorna svarar på barnens behov och signaler? Är det mammans
intellektuella förmågor som har betydelse, eller hur hon själv blivit
behandlad under sin egen uppväxt?
•
•
•
Barn till mammor med utvecklingsstörning kan mycket väl ha
”trygg anknytning”. Ungefär 1/3 barn till mammor med
utvecklingsstörning hade trygg anknytning, jämfört med ½ av barn i
jämförelsegruppen.
•
Många mammor med utvecklingsstörning kan
svara tillräckligt bra på barnets behov och signaler.
”Normalbegåvade” mammor svarar i genomsnitt bättre, men det är
stora skillnader mellan mammor med utvecklingsstörning.
- För att svara på de här frågorna hade vi också med en jämförelsegrupp av
mödrar med så kallade ”normala” intellektuella förmågor och deras barn.
Pehr Granqvist
Pehr Granqvist
Resultat – vad vi kom fram till?
•
Mammornas intellektuella förmågor verkar dock inte ha någon
betydelse i sammanhanget. Det fanns inga samband mellan
mammornas intelligens och hur bra de svarade på barnets signaler
eller deras barns anknytning.
Huvudpoänger att ta med sig hem
•
•
•
•
Men det har betydelse om mamman själv har varit med om
mycket jobbiga händelser. Nästan alla mammor med
utvecklingsstörning (9/10) hade varit med om svåra händelser. De som
varit med om många svåra händelser svarade mindre bra på sina
barns behov och signaler, och de hade ofta barn med otrygg
anknytning.
•
Barn till mammor med utvecklingsstörning kan mycket väl ha
”trygg anknytning”.
Många mammor med utvecklingsstörning kan
svara tillräckligt bra på barnets behov och signaler.
Mammornas intellektuella förmågor verkar inte ha någon
betydelse i sammanhanget.
Men det har betydelse om mamman själv har varit med om
mycket jobbiga händelser.
Pehr Granqvist
Pehr Granqvist
Umgänge
•
•
•
•
Mamma trots allt
Stöd för att upprätthålla
Praktisk hjälp
Stöd i aktiviteter
Kontakt med
familjehemmet
Mer att läsa:
Ingrid Höjer:
”Föräldrars röster – hur är det att ha sina barn
placerade i fosterhem” –Brukare och forskare samverkar
Stiftelsen Allmänna Barnhuset, skriftserie2007:2
Stödgrupp till mammor som har kognitiva
svårigheter och har barn placerat i familjehem
7
2. Anpassat stöd och Bemötande
Vänta och föda barn samt sköta om
sitt barn den första tiden
• Broschyren har tagits
fram i samarbete med
barnmorskestudenter
• Anpassad för målgruppen
men används också till
föräldrar med bristande
svenskkunskaper
Anpassat informationsmaterial
Information om preventivmedel
• Broschyren har tagits fram
i samarbete med Uppsala
universitet och
barnmorskestudenter
• Anpassad för personer
med kognitiva svårigheter
STÖD VID MÖTEN
– Till personal inom hälso- och sjukvård
Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av mitt
funktionshinder.
1 Läkare och annan personal ska få information om Aspergers
syndrom.
2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum.
3. Möten i lugn och ostörd miljö.
4. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör.
5. Att ha en stödperson på möten, som förklarar för mig vad som
händer och berättar för andra om vilket stöd jag kan behöva.
www.lul.se/infoteket
www.autismforum.se
8
Toolkit - talking about children
•
•
•
•
•
Tid – Hur mycket tid?
Pengar – Hur mycket pengar kostar barn?
Relationen – Hur blir det för oss som par?
Bostad – Vad behöver man ha i sitt hem?
Kompetens – Vilka färdigheter behöver jag?
Frågekort - Nu
Frågekort - Nu
Bild på något frågekort
Bild på alla frågekort
Nu
• Hur mycket tid lägger
du ner på
arbete/skola idag?
• Vilka tider äter du
oftast dina måltider?
Med barn
• Hur mycket kan du
lägga ner på
arbete/skola om det
finns ett barn?
• Vilka tider äter du
dina måltider om det
finns ett barn?
Frågekort – Med barn
Bild på något frågekort
9
Vad gör du under en dag?
Bild på blad
Utformning av stödinsatser
Förälderns förmåga…
•
•
•
•
•
•
•
•
•
till grundläggande omsorg
till säkerhet och skydd för sitt barn
till adekvat stimulans för sitt barn
till föräldraansvar, vägledning och gränssättning för sitt barn
till känslomässig omsorg med sitt barn
att uppfatta barnet realistiskt och ha realistiska förväntningar på barnet
att prioritera barnets behov före sina egna
till impulskontroll
till att be om och ta emot hjälp
Kunskaper
VETA
Föräldrars förmåga att förvärva och
hålla kvar kunskap/insikt
Färdigheter
KUNNA
Föräldrars förmåga att omsätta
kunskaper till färdigheter
Tillämpning
GÖRA
Föräldrars förmåga att
vidmakthålla &
generalisera färdigheter
10
Föräldrautbildning
Vad är syftet med PYC?
• Att stärka omvårdnaden av och samspelet med
barnet
• Förbättra barnets språkförståelse och tal
• Förbättra barnsäkerhet och hälsa
•
•
•
•
Evidensbaserad
Designad för föräldrar med kognitiva svårigheter
Barn upp till sju år
Hembaserad
Albin och Pia
Hemsida med info och anmälningsfunktion
www.pyc.se
www.pyc.se
11
Föräldrabedömningsinstrument
• Lägenhetsutredning
(Hässleholm)
• The Health and Wellness
Program:
A Parenting Curriculum
for Families at Risk
(Alexander J. Tymchuk)
• PAM
Samverkan
3. Att professionella samverkar och
samordnar sina insatser långsiktigt
Vad behöver professionella?
• Kunskap - fortbildning
• Handledning - konsultation
Samverkan mellan olika
verksamhetsområden och huvudmän
för att kunna ge adekvat stöd till barn
och föräldrar så tidigt som möjligt.
SUF-grupp
Special BVC
Akut & utr.
hem
Habilitering
Socialtjänst
R&S
Övrigt
Socialtjänst
myndighet
BUP
SUF-grupp
Psykiatri
LSS
• Samarbete - samverkan
MVC
BB
BVC
Förskola
Skola
12
Lokala SUF-grupper
Referensgrupp
• Handledning /
konsultation
• Kunskap om varandras
verksamheter
• SUF-frågor inom sitt
verksamhetsområde
• Kunskapsutveckling;
– konferenser,
– seminarier, mm.
• Metodutveckling
Kontakta oss!
Sven-Erik Pistol
018-611 67 91
[email protected]
Sandra Melander
018-611 67 90
[email protected]
Lydia Springer
018-611 67 44
[email protected]
Gunnel Janeslätt
[email protected]
Information
Laila Stolpe
018- 611 67 92
[email protected]
13