Återrapportering enligt regleringsbrevet av RSO
RAPPORT RSO Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, 010-730 96 01 [email protected] Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2013/112 248 1 (3) Ert datum Er beteckning 2013-12-19 A 2013/4852/ARM Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 201 4. Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2014 ska myndigheten redovisa en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet 2014. Enligt återrapporteringskravet i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev ska organisationerna redovisa enligt följande nio mätbara prestationer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Antal regionala skyddsombud Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud Antal arbetsställen Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning Rådgivning per telefon och epost Utbildning internt Utbildning externt Utbildningskostnad Totalkostnad samt bidrag De centrala arbetstagarorganisationerna har redovisat enligt de mätbara prestationerna. Centralorganisationernas redovisade prestationer finns sammanställda i tabellen på sidan 2. Organisationernas fullständiga rapporter bifogas i bilagorna 1-4. Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148 RAPPORT RSO Datum Vår beteckning 2015-04-27 Sid 2013/112 248 2 (3) Centralorganisationernas redovisning av de mätbara prestationerna Mätbar prestation 1. Antal regionala skyddsombud LO TCO Saco SHF Totalt 1 134 491 54 2 1 681 247 40 7 0,1 294,1 410 605 94 922 46 030 10 551 567 50 085 5 889 1 324 20 57 318 därav inriktning SAM* 38% 79% 67% 50% därav inriktning teknik* 15% 2% 0% 0% 6% 1% 0% 0% 15% 19% 33% 50% 16% 14 009 36% 3 252 22% 620 16% 336 18217 (tim) 8 259 24 071 214 0 32544 (tim) 5 944 926 1 229 329 1 268 959 180 232 8 623 446 156 778 087 28 323 536 6 630 080 258 003 189 132 738 76 721 850 17 984 750 5 190 400 190 000 100 087 000 2. Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud 3. Antal arbetsställen 4. Antal besök på arbetsställen därav inriktning yrkeshygien* därav Inriktning Medicinska eller sociala frågor* 4. Rådgivning per telefon** 6. Utbildning internt (tid) 7. Utbildning externt (tid) 8. Utbildningskostnad 9. Totalkostnad därav bidrag Källa: De centrala arbetstagarorganisationernas RSO-redovisningar för 2014. * Inriktningen på genomförda besök beräknats enligt inrapporterat material. För LO har siffrorna uppskattats då det saknas underlag från vissa förbund. **För LO och TCO har rådgivning på telefon och epost uppskattats enligt inrapporterat material. Svenska Hamnarbetarförbundet har redovisat i efterskott per e-post. . RAPPORT RSO Datum 2015-04-27 Vår beteckning 2013/112 248 Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev ska vi betala ut högst 100 087 tkr efter rekvisition till de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och Svenska Hamnarbetarförbundet) för deras regionala skyddsombudsverksamhet. Vi ska också betala ut högst 1 500 tkr efter rekvisition till de centrala arbetstagarorganisationernas för deras deltagande i standardiseringsverksamheten. Enligt Arbetsmiljöverkets årsredovisning för 2014 har vi transfererat totalt 101 435 tkr, se tabellen nedan. Av dessa medel har 1 348 tkr utbetalats för deltagande i standardiseringsverksamhet. I bilaga 5 finns 2014 års verksamhetsberättelse för det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom ramen för den förbundsgemensamma arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA) vars sekretariat administreras av LO. Utbetalning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet 2014 (tkr) Beviljade bidrag Utbetalat LO TCO Saco SHF Summa RSO-verk- Standardisamhet sering Totalt 100 087 1 500 101 587 76 722 17 985 5 190 190 100 087 1 348 78 070 17 985 5 190 190 101 435 1 348 Källa Agresso, Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014, sid 32 Bilaga 1 LO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 2 TCO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 3 Saco:s RSO-redovisning för verksamheten 2014 Bilaga 4 Svenska hamnarbetarförbundet för verksamheten 2014 Bilaga 5 Redovisning av ASTA:s standardiseringsverksamhet för 2014 Sid 3 (3) u El ENHETIHANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten 2015-03-23 20140007 /Christina J ämstedt ERT DATUM ER REFERENS Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 112 79 Stockholm ARBETSWLJÖVERKEE g "ik 2015-03- 3B Diarienummer 1 2£2? Slutredovisning och rekvisition medel för den regionala skyddsombudsverksamheten av resterade 2014 LO och dess förbund inkommer härmed med slutredovisningen av förbundens regionala skyddsombudsverksamhet för 2014. LO har för 2014 års regionala skyddsombudsverksamhet beviljats 76 721 850 kronor. Berörda av den regionala skyddsombudsverksamheten under 2014 var 410 605 arbetsställen med 594 921 medlemmar. Antalet regionala skyddsombud var 1 134.. Inledande information De förändringar och i arbetsmiljön kommentarer på de små och medelstora arbetsplatserna som förbundens regionala skyddsombud (RSO) rapporterar för 2014 års verksamhet skiljer sig inte från föregående års verksamhet gällande psykosocial arbetsmiljön - den ökning som rapporteras organisatoriska organisationer den fysiska och den återfmns inom de och sociala arbetsmilj öproblemen med kränkningar, och stress/arbetsbelastning samtidigt slimmade som de fysiska arbetsmilj öproblemen kvarstår. Arbetsgivamas okunskaper det finns arbetsgivare om gällande regelverk framhålls från vissa förbund att som försöker kringgå de regionala skyddsombuden gällande SAM och riskbedömningar. Med de neddragningar som skett inom Arbetsmiljöverket kan man få uppfattningen av att arbetsgivarna i vissa fall tänjer på gränserna, osagt om skälet är ren okunskap om ansvar och skyldigheter eller om det är tecken på en ökande trend. Det rapporteras även om en ökning bland förbundens RSO om hindrade av skyddsombud vilket är helt oacceptabelt från LOs och förbundens sida. Här krävs åtgärder så att skyddsombuden kan känna sig trygga i sitt uppdrag. Avseende företagshälsovård är läget i huvudsak oförändrat i bemärkelsen att det finns stora skillnader mellan förbunden. Värt att uppmärksamma är att de avtal om ø POSTADRESS 105 53 Stockholm BESÖKSADRESS Barnhusgatan TELEFON 08-796 25 oo E-POST [email protected] 18 TELEFAX08-21. 51 28 HEMSIDA www.lo.se ORGANISATIONSNUMM ER802001-9769 BANKGIRO368-4834 PLUSGIRO 8 50-8 Landsorganisationen i Sverige 2 arbetsmiljöarbete. ett förbund Det torde bero på det som samtliga förbund rapporterar och som uttrycker organisationerna tydligt -—att upphandlingssamverkan med de fackliga är skrämmande låg. LO har sedan 2007 års återrapportering av verksamheten ställt frågan om vilka konsekvenser neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser haft på den regionala skyddsombudsverksamheten. Fler och fler förbunds regionala skyddsombud har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För 2014 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök från Arbetsmilj öinspektionen, ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan, längre handläggningstider, samt en successiv övervältring av ansvaret för uppföljningar av inspektionsbesök på de regionala skyddsombuden. Med anledning av detta samt tidigare års rapportering har LO och förbunden tillsammans med Arbetsmiljöverket inlett ett samarbete. Under 2015 ska bland annat det genomföras ett antal konferenser för RSO och inspektörer från Arbetsmiljöinspektionen. Syftet är att stärka kontakterna mellan de regionala skyddsombuden och arbetsmilj öinspektörema för att knyta nätverk och belysa varandras olika roller och hur man kan samverka framöver mellan RSO/Arbetsmilj öinspektionen, Ovrigt EU-kommissionen (DG Employment, Social Affairs & Inclusion) genomförde i oktober 2014 ett tredagars studiebesök hos LO och förbunden för att erhålla mer kunskap om det svenska systemet med regionala skyddsombud. En heldag ägnades åt åtta arbetsplatsbesök inom olika branscher tillsammans med förbunden, deras regionala skyddsombud, arbetsgivare och anställda. En konferens genomfördes hos LO där även Svenskt Näringsliv och Arbetsmiljöverket deltog och gav sin syn på de svenska arbetsmiljöarbetet. Responsen från EU-kommissionens representanter var mycket positiv till de regionala skyddsombudens praktiska arbete med att aktivera arbetsmiljöarbetet på de små arbetsplatserna. Förbundens verksamhetsredovisning Av LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektive förbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet. Verksamheten styrs utifrån upprättad överenskommelse mellan LO och respektive förbund samt via förbundens arbetsordning för de regionala skyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner med mål och uppföljning samt utvärdering. Byggnads Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid till rådgivning och stöd via telefon och e-post. som gått 3 Då förbundens RSO är mobila så sker mycket av rådgivning direkt på arbetsplatsnivå 18,6 %. och stöd normalt och via telefon, men en uppskattning är ett genomsnitt på 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Byggnads arbetsplatser är mobila och det är därför svårt att redogöra för hur många som omfattas av FHV. En uppskattning från RSO är att 27 075 arbetsställen omfattas av FHV. FHV är reglerat i kollektivavtal som innehåller en detaljerad definition om hur den ska bedrivas. Trots detta rapporterar RSO att företagen har svårt att fullfölja det förebyggande arbetsmiljöarbetet - de anser att den är nästan obefmtlig. Genomgående sker ingen samverkan med den fackliga organisationen vid upphandling av FHV. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 3 1 16 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 3729 besök har omfattat Teknik, 868 besök omfattade Yrkeshygien och 2 155 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Den övriga bedrivna verksamheten har varit inriktad på personalutrymmen, damm, buller, fallrisker, avspärrningar vid arbete med skylift/saxlift, ställningar, materialhantering, organisera arbetsmiljöarbetet där det saknas skyddsronder, tillse att arbetsgivaren anmäler olycksfall, härdplatser asbest, medicinska kontroller. När det gäller mäns och kvinnors skilda arbetsvillkor så har fokus framförallt legat på personalutrymmen och anordningar för tunga lyft. 4. Ange om de regionala skyddsombuden har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt projekteflprojekzen 0 och i såfall antal och vilket innehåll har hafi samt vilken epêkt det/de har haft. RSO har under året: 0 I samverkan med de medicinska vibrationsexponering. 0 (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) klinikerna deltagit i frågor om Deltagit som samtalspartner/saklcunniga i diverse olika stora projekt. Tillsammans med polismyndigheten deltagit för att kontrollera servicebilar; att vikt och att last är säkrad. RSO har tillsammans med AV informerat om hängavtalsbundna företag. Medverkat via universitetsstudier för att kartlägga jämförelser av arbetsplatsolyckor i norden. I övrigt har kontakter tagits med uthymingsföretag när det gäller skylift/saxlifiar. Här har man partgemensamt genomfört insatser för en säker arbetsplats. De olika projekten har ansetts varit lyckade och det 4 v_ positivt att man träffar myndigheter det behövs en mer sammanhållen samt arbetsgivarparten i dessa frågor. Men forskning inom arbetsmiljöområdet. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Det är stora organisatoriska brister på arbetsplatserna och då främst gällande ansvarsfunktioner och handlingsutrymmet Kommunikationsproblem med utländsk för enskilda personer. arbetskraft, dåligt utbildade BAS-U, överlag en dålig ordning på arbetsplatserna (belysning, ställningar, tillträdesleder, damm). Det är för mycket av manuell hantering, mer av pressade byggtider, bristfälliga noggranna personalutrymmen. En del upplever att arbetsgivarna blivit mer när det gäller fallskydd. Detta kan dock bero på den nya sanktionsavgifien. Många entreprenader styckas upp så att det blir svårt att följa kedjan och utröna vem som har ansvar/samordningsansvar. Många RSO rapporterar att det inte skett några positiva förändringar jämfört med föregående verksamhetsår. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. RSO rapporterar att det i likhet med tidigare år är svårt att få tag i inspektörerna då dessa inte hinner med att följa upp skyddsombudsstopp. Även i övrigt hinner Arbetsmiljöverket inte med inrapporterade problem. I Norra Sverige kan det ta upp till tre dagar att få kontakt med en inspektör. Många av dessa har fullbokade kalendrar och det är svårt att få till spontanbesök regioner rapporterar att det förekommer inspektörerna på byggsidan. på arbetsplatserna. ett mycket gott samarbete En del med Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har totalt deltagit i 2 117 timmars intern utbildning - med fokus på innehåll utifrån det som redovisats under avsnittet om förändringar samt nya arbetsmilj öproblem inom branschen. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat med 996 timmars extern utbildning bland annat för de lokala skyddsombud. 5 Elektrikerna Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning till rådgivning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått och stöd via telefon och e-post. RSO har lagt ner 20 % arbetstid under året på rådgivning och stöd via telefon och e-post. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 50 % av de besökta arbetsplatserna omfattas av FHV. 20 % har skrivningar i 20 % av FHV-upphandlingarna avtalet om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. skett i samverkan med den fackliga organisationen. har 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien under året i eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 207 besök omfattat det 52 besök har omfattat Teknik, systematiska arbetsmiljöarbetet, Yrkeshygien samt 12 besök om Medicinska och sociala frågor. 36 besök omfattade 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns i skilda arbetsvillkor. Den övriga RSO-verksamheten har haft fokus på elsäkerhet på arbetsplatserna. Vid besök på arbetsplatser där även kvinnor arbetat har frågor om deras upplevda avseende personalutrymmen. och arbetsmiljö tagits upp exempelvis arbetssituation Under året har även ett antal skyddsombudsstopp lagts. 4. Ange om de regionala skyddsombuden Oörutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll har haft samt vilken eflekt det/de har haft. projektet/projekten arbetsmiljö och dess En riktad insats har genomförts mot serviceteknikernas servicebilar. I en region har det skett ett samarbete tillsammans med Byggnads och via skyddsronder. RSO har även deltagit vid AF s utbildning för Målareförbundet blivande elektriker gällande elsäkerhet. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden jämfört med föregående inrapporterat till förbund/region/avdelning har verksamhetsår? Mer av smutsiga byggarbetsplatser, kortare montagetider, etableringar, mer av kommunikationsproblem. sämre tidplanerring oc Fler nya arbetsmetoder som 6 medlemmarna inte är vana vid tillämpas på byggena. om att damm på byggen blir ett allt större problem. 6. Ange även har påverkats Liksom under arbetsplatserna. gör inte heller krav. Dessutom kommer rapporter om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. tidigare år är det problem med att få ut Arbetsmilj öinspektionen till Deras tid räcker endast till "brandkårsutryckningar". Inspektörema återbesök i den omfattning som RSO önskar då inspektionen ställt Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 350 timmars intern utbildning fördelat på SAM, damm, asbest, elsäkerhet, ergonomi, hjälpmedel. Dessutom har genomförts genomgång av pågående och kommande verksamhetsplanering samt utvärdering. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat totalt vid 336 timmar externa utbildningar som omfattat SAM, elarbetsansvar. Som handledare vid skyddsombudsutbildningar i frågor om damm, asbest, ergonomi i utbildningarna har även kvinnors och mäns olika arbetsvillkor tagits upp. Fastighets Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. 25 % går åt till rådgivning och stöd. Det skiljer sig åt mellan förbundens regioner detta har att göra med de stora avstånden mellan arbetsställena. Framförallt i region Nord är det mer vanligt med rådgivning på distans. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. 46 % av de besökta arbetsställena omfattas av FHV. Knappt 50 % av dessa avtal med F HV innehåller förebyggande arbetsmiljöarbete. Endast 37 av totalt 260 avtal på de besökta arbetsplatserna har upphandlats i samverkan med den fackliga organisationen. Någon region tycker sig se en förbättring kring FHV-avtalen men 7 generellt anser förbundet att upphandlingssamverkan organisationerna är skrämmande låg. med de fackliga 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 699 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 259 besök har omfattat Teknik, 146 besök omfattade Yrkeshygien samt 255 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors skilda arbetsvillkor. och mäns Rekrytering av lokala skyddsombud har under âret överträffat målet. Det var 1 100 men vid årets slut hade 1 151 lokala skyddsombud rekryterats och introducerats. RSO arbetade även med rekrytering till grund- och grund- och vidareutbildningar av skyddsombud. Totalt finns registerat 89 utbildningstillfállen för den grundläggande arbetsmiljöutbildningen (BAM). Sammanlagt har 541 skyddsombud deltagit i förbundets regioners temadagar om arbetsmiljö, skyddsombudens roll bland annat vid arbetsanpassning/rehabilitering. Andra frågor under temadagama har varit integritet i arbetslivet samt genomgång av resultatet av förbundets arbetsmiljöenkät. Övrig verksamhet under året omfattade gemensamma skyddsronder. Totalt finns i förbundets databas 1 438 skyddsrondsprotokoll inregistrerade. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljiiprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken effekt det/de har hafi. Förbundet avsåg att medverka i LOs RSO projekt tillfällig/extern personal. I likhet med övriga förbund lyckades förbundet tyvärr inte mobilisera de regionala skyddsombuden och av de genomförda arbetsplatsbesöken under projektet genomfördes endast 15 skyddsronder. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Arbetsmiljön skiljer sig åt mellan regionerna. Den satsning om asbest som RSO genomförde gemensamt inom 6 F via en påkostad broschyr ”Bli Asbestsmart” gjort att antalet asbestärenden ökat. Andra regioner rapporterar har en ökning av kränkande särbehandling och arbetsanpassnings-/rehabiliteringsärenden. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Flera regioner rapporterar att RSO har svårare att fâ ut Arbetsmiljöinspektionen arbetsplatserna. Även återapporteringen från inspektionen får viss kritik. till 8 Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. Totalt har det genomförts 1 568 timmar intern utbildning för förbundens RSO under året med fokus på temadagar med arbetsmilj öbeskrivningar, RSOs roll, integritet i arbetslivet, arbetsanpassning/rehabilitering, genomgång av resultaten förbundets arbetsmiljöenkät för åtgärder. Både funktionsutbildning och vidareutbildningar för RSO har även genomförts. 8. Extern av utbildning Ange antal utbildningstimmar under verksamhetsåret för de externa utbildningar som RSO medverkat i samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har ansvarat och genomfört sammanlagt 24 temadagar om arbetsmiljöfrågor regionerna för de lokala skyddsombuden. Sammanlagt har 15 BAM-utbildningar hållits av RSO vid 792 timmar extern utbildning under året. i GS Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid till rådgivning och stöd via telefon och e-post. som gått Inget rapporterat. 2. Ange antalet arbetsställen ett förebyggande som omfattas arbetsmiljöarbete av FHV och om avtalet omfattar samt om upphandlingen även har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av 932 besökta arbetsställen så omfattas 761 av FHV-avtal. 417 av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 176 tillfällen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök huvudsak handlade frågor. Ingen rapportering som RSO genomförde under året i om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har som tidigare år prioriterat att få igång en process kring SAM på arbetsplatserna. RSO har även varit med att via Prevent ta fram ett webbbaserat verktyg för säkerhetsvisaren. 9 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. Inga projekt men däremot satsningar på ökad arbetsmiljökunskaper hos arbetsgivarsidan. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön inrapporterat till förbund/region/avdelning verksamhetsår? Verksamhetsmålet som de regionala skyddsombuden jämfört med föregående har med antal arbetsplatsbesök under året har inte uppnåtts enligt planeringen. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden har påverkats av Arbetsmiljöverkets som inrapporterat om verksamheten neddragningar på lokal nivå under året. Arbetsmiljöverkets omorganisation till färre kontor har påverkat antal inspektionsbesök på arbetsplatserna inom förbundets branscher. Det rapporteras även från RSO att det görs färre upptöljningsbesök av Arbetsmiljöverket inspektioner. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått internutbildning i form av utredningskurs i arbetsmiljö, fysiska och psykisk arbetsbelastningsfaktorer, hot och våld i arbetslivet, arbetsanpassning/rehabilitering. Det har även genomförts utbildning för RSO om kvinnors och mäns olika förutsättningar i skogsutbildningen. Fördelningen av män och kvinnor vid de interna utbildningarna har varit 80 % män och 20 % kvinnor, något som speglar könsfördelningen i förbundets branscher. Förbundets utbildning för sina RSO har syfie till att öka kunskapen om RSOs roll inom GS branschområden samt hur man genomför probleminventering och de mål som är uppställda inom arbetsmiljöområdet samt tillämpning av checklistor. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. Handels Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning .iprocent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid till rådgivning och stöd via telefon och e-post. som gått 10 Det varierar mellan förbundets avdelningar men totalt har de regionala skyddsombuden året gått till rådgivning och stöd. beroende geografiska förutsättningar uppgett att 15 % av arbetstiden under 2. Ange antalet av FHV och om avtalet arbetsställen som omfattas omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av 2 508 besökta arbetsställen omfattas av avtal om FHV. Knappt 25% av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett i 5 % av fallen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 57 % omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 10 % har omfattat Teknik, 3 % har omfattat Yrkeshygien samt 30 % har omfattat Medicinska och sociala frågor. Det skiljer sig åt mellan förbundsavdelningama; en del rapporterar att arbetsplatsbesöket omfattat SAM och andra rapporterar mer av medicinska och sociala frågor. När det gäller teknik eller yrkeshygien rapporterar RSO att mycket få arbetsplatsbesök har omfattat dessa frågor 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Krafttag mot butiksrån har fortsatt varit ett prioriterat område med fokus på personalens beredskap före -under- efter ett rån. När det skett ett rån har RSO genomfört efterhjälpande rånbesök och följt upp med en checklista som ringar in omständigheterna för att identifiera ut bristerna och höja sökerhetsnivån på arbetsplatsen. Avdelningarna har gjort gemensamma insatser med RSO-besök på gallerier eller köpcentrum för att göra riktade insatser inom ett visst område, exempelvis Säker i butik, trucksäkerhet, anslutning till företagshälsovården eller psykosocial arbetsmiljö. Många RSO har även satsat på besöka kedj eföretagen för att se hur arbetsmiljöfrågorna behandlas på dessa arbetsplatser. Under EUs kampanjvecka är förbundets samtliga RSO ute och gör riktade insatser på arbetsplatser. Psykosociala arbetsmiljöproblem som är vanliga och som oftast drabbar kvinnor i handeln år otrygga jobb med otrygga anställningsformer inklusive deltid och ensamarbete samt stress, belastningsergonomi och arbetsrotation. Andra arbetsuppgifter är att rekrytera lokala skyddsombud, stötta dessa och se till att dessa får grundläggande arbetsmiljöutbildningar. När det gäller 6 6a § AML och 6 7§ AML så har RSO under året mer systematiserat sitt sätt återredovisats sina 6 6a-aktiviteter samt skyddsombudstopp till förbundet centralt. De har även varit aktiva med 6 6a-anmälningar och krävt åtgärder från arbetsgivaren. I ett antal fall har det lett till ingripande från Arbetsmiljöverket, men i många fall har det räckt att begära åtgärder och då har arbetsgivaren genomfört. Det man kan konstatera är att allt fler arbetsmiljöåtgärder från RSO gäller /Ã ll kränkande särbehandling och stress på arbetsplatserna. Ett skyddsombudsstopp under året rapporterats till förbundet. har 4. Ange om de regionala skyddsombuden Uörutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljbprojekt och isåfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. RSO har som tidigare år deltagit i ett antal projekt i olika delar av landet med fokus på ett antal frågor som: Säker i butik, LOs RSO projekt tillfällig/extern personal i små företag, Tryggare Uppsala (ett projekt tillsammans med polisen/näringslivet och bankerna), projekt bruk av alkohol/droger. om arbetsanpassning/rehabilitering, Trygghetsprojektet och minskad projekt om skadligt kontanthantering är ett annat samarbete som gör att alla aktörer arbetar mot samma mål. Projekt bedrivs även direkt med företagen checklistor, säker med riktade insatser för att ta fram skräddasydda kontanthantering och säkerhetscertiñering. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående har verksamhetsår? Kameraövervakning i butiker och lager har ökat, vilket leder till en del psykosociala problem på arbetsplatserna. Mer och mer används kameror för att övervaka personalen snarare än för att förebygga brott. Problem med kränkningar, stress och slimmade organisationer har ökat. Sådana psykosociala arbetsmilj öproblem blir ofta en konsekvens vid neddragningar eller omorganisationer på arbetsplatserna. Detta tillsammans med problematiken kring rån, våld och hot är handelns största arbetsmilj öproblem och samtidigt den största framtidsutmaningen. våldssituationer Bristerna i omhändertagandet av brottsoffer vid hot- och kvarstår. De små företagen har sämre kunskaper om AML och dess föreskrifter eller inga kunskaper alls. Den stora oklmskapen om det tudelade ansvaret för arbetsmiljöfrågorna mellan in- och uthyrande företag i bemanningsbranschen är ett problem. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden har påverkats av Arbetsmiljöverkets som inrapporterat om verksamheten neddragningar på lokal nivå under året. I likhet med tidigare är det svårt att kontakt med inspektörema och deras tid är begränsad for besök på de små arbetsplatsema inom Handels område. Det samarbete man tidigare hafi med inspektionen har helt eller delvis upphört. Allt färre inspektörer finns att tillgå, Varför antalet inspektioner inom förbundets verksamhetområde minskar påtagligt. Det är fortsatt svårt att få ut inspektörer det gäller vid rån enligt 3 3a anmälningar. Den typen av aktivitet från inspektöremas när sida har minskat eller helt upphört. RSO är mycket oroade över Arbetsmiljöverkets utveckling. Mycket mer arbete läggs idag på förbundens RSO på grund av Arbetsmiljöverkets minskade resurser. Man saknar det tidigare stödet från inspektionen och som nu ses som att det är helt ur funktion. Utbildning 7. Intern utbildning ä 12 Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 816 utbildningstimmar som omfattar ”Praktisk RSO” om rollen som RSO och branschens speciñka arbetsmilj öproblem. Andra utbildningsinsatser har gällt de svåra samtalen och hur människor reagerar i olika kriser och olika reaktioner och hur man bemöter dem. RSO-träffar har genomförts inom förbundet för att byta erfarenheter och stärka RSO i deras roll samt om att strategiskt organisera förbundets arbete som gäller kedj eiöretag och se till att alla RSO har bra och uppdaterade verktyg. Aspekten kvinnors och mäns skilda förutsättningar beaktas i utbildningarna eftersom det är en ständigt närvarande fråga inom förbundets branscher, till exempel gällande deltid/heltid, arbetsorganisation, kvinnor tunga lyft, monotona kassapass och arbetsskador samt att och män reagerar olika vid krissituationer. 8. Extern utbildning Ange antal uibildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har totalt medverkat vid 553 timmars extern utbildning för lokala skyddsombud med temana BAM/ SAM samt säkerhetsutbildning (rån, hot och våld). Andra utbildningar har innefattat ergonomi, arbetskador, samt genusteknik genom företagshälsovården. Dessutom har utbildningar genomförts i trucksäkerhet och konflikthantering. förutsättningar Hotell Även i de extra utbildningarna har kvinnors och mäns olika beaktas. och Restaurang Facket Förbundet har under verksamhetsåret påbörjat en organisationsförändring utifrån 2014 års kongressbeslut. Förändringen omfattar även förbundets regionala skyddsombudsverksamhet. Med anledning av detta har de uppsatta verksamhetsmålen för den regionala skyddsombudsverksamheten inte kunnat uppnås under året. Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid till rådgivning och stöd via telefon och e-post. Ingen rapportering. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete med den fackliga organisationen. Ingen rapportering. 3. som gått samt om upphandlingen har skett isamverkan 13 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala fifigor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 214 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt 128 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors skilda arbetsvillkor. RSO har för övrigt vid sina arbetsplatsbesök arbetsanpassning/rehabilitering, och mäns behandlat frågor kring arbetskadeutredningar, jämställdhetsfrågor samt rekrytering och utbildning av lokala skyddsombud. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken efi'ekt det/de har haft. Under 2013 beslöt förbundet att man skulle inleda ett projekt avseende hotellstädares arbetsorganisation. Projektet gick under narrmet "Rena rum och smärtfri personal”. Som ett led i detta projekt genomförde RSO under våren 2014 skyddsronder efter en framtagen checklista. Syftet var att få en bild över vilket inflytande hotellstädare har över sin arbetssituation och sin arbetsmiljö. Prioriteringen var att se över hur samråd och företagshälsovården hanteras då dessa frågor har en stor påverkan på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Totalt deltog 91 hotell i kartläggningen. 24 procent av de tillfrågade svarade att det fanns ett fungerade samråd och att de genom dessa kan påverka sin arbetssituation. 80 procent av de tillfrågade svarade att de hade tillgång till en företagshälsovård. Tillsammans med arbets- och miljömedicinska kliniken vid Lunds Universitetsjukhus har förbundet inlett belastningsergonomiska undersökningar på hotellstädare vid sex hotell i Mahnö/ Lund regionen. Under 2014 startade under IULs HRCT-grupp den globala städkampanjen ”Make up my workplace- Dignity for Hotel Housekeepers” vars syfte är att belysa hotellstädares arbetssituation ur ett arbetsmiljöperspektiv. I Sverige genomfördes den så kallade städkampanjen. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? RSO rapporterar att arbetsmiljön i branschen försämras och att bristerna finns i första hand i den psykosociala arbetsmiljön. Orsakerna står att finna dels i slimmande arbetsorganisationer, dels i förekomsten av kränkningar. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. RSO upplever det allt svårare att få kontakt med Arbetsmiljöverkets inspektörer vilket med all säkerhet kan sättas i samband med de neddragningar som gjorts på Arbetsmiljöverket. \\ 14 Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehålletför de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått interna utbildningar med fokus på SAM, ergonomisk belastning, psykosociala arbetsmiljöfrågor samt om arbetsgivarens ansvar gällande arbetsanpassning/rehabilitering. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat i extern utbildning för de lokala skyddsombuden med inriktning på BAM (grundläggande arbetsmiljöfrågor). IF Metall Det har under verksamhetsåret skett ett antal byten av RSO, vilket har inneburit att målet om antal arbetsplatsbesök inte har uppnåtts. Det framkommer även i rappoiterna från RSO att man är för få eller att nyrekryteringen pågår. Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. RSO uppger att ca 8,3 % eller totalt 3 324 timmar har gått till rådgivning (32 av 37 förbundsavdelningar och stöd. har inrapporterat.) 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas 2 095 av avtal om FHV. 705 stycken av dessa innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 141 tillfällen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 4 357 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 984 besök har omfattat Teknik, 416 besök omfattade Yrkeshygien samt 378 besök om Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå arbetsplatserna? Beskriv skilda arbetsvillkor. även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns i 15 Nedan fortecknas en del av den verksamhet som för övrigt bedrivits av RSO: o Inventerat behov av rekrytering av skyddsombud och handlingsplan med focus 0 på fler kvinnliga skyddsombud - (32 avdelningar har rapporterat nyrekrytering av l 200 nya skyddsombud). Vid arbetsplatsbesöken sett på kvinnors och mäns olika förutsättningar utifrån arbetsplatsens utformning och vid inköp av verktyg. Att fler arbetsplatser ska vara anslutna till FHV. Att fler arbetsplatser tecknar avtal inom arbetsmiljöområdet. Informerat om nyttan av tillbudsrapportering samt det systematiska arbetsmiljöarbetet samt medverkat vid arbetsgivarens upprättande av policydokument. 0 Genomgång av den psykosociala arbetsmiljön. De avdelningar som inte uppnått sina Verksamhetsmål anger bland annat, for få eller nyrekryterade RSO. Problem med slimmande organisationer på många arbetsplatser medför att RSO inte kan ta ledigt. Avdelningarna rapporterar att man under 2014 rekryterat ett 30-tal nya RSO och att behovet av att rekrytera ytterligare ett 90-tal. Förbundet tror att det kommer finnas ett stort behov av att få de nya RSO till funktionsutbildningen för RSO. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmilfliprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har hafl samt vilken eflekt det/de har haft. Ett flertal RSO anger att de varit/är delaktiga i några projekt: Tvärfackligt nätverk: BAM - nätverket i Dalarna, Information till elevskyddsombud, Skyddskommittéprojektet, Kemiska hälsorisker, samrådsprojekt tillsammans Arbetsmiljöverket, Projekt Outokumpu - arbetsmiljöansvar vid outsourcing. flertal RSO har även varit delaktiga vid framtagande av gemensamma med Ett arbetsrniljömaterial. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön inrapporterat till förbund/region/avdelning verksamhetsår? som de regionala skyddsombuden jämfört med föregående har Andelen företag som ansluter sig till FHV ökar. Fler företag och medlemmar visar ett ökat intresse för att hitta rutiner i arbetsmiljöarbetet. Kontrollen på arbetsmiljöområdet har blivit bättre och arbetsgivarna efterfrågar oftare besök från RSO. En tendens till fler återbesök av RSO på grund av AVs neddragningar kan noteras. Nivån på arbetsmiljön har förbättrats mycket beroende på det arbete som RSO gör ute på de små och medelstora av lokala skyddsombud. arbetsplatserna, bland annat via rekrytering Förbundet ser även att SAM får fäste på arbetsplatserna och att detta resulterar i att ett ökat antal arbetsplatser arbettsmilj öarbetet. Det återstår emellertid fortfarande arbetar med det systematiska mycket arbete innan alla företag uppfyller föreskriftens grundkrav. Antalet arbetsolyckor/arbetsskador ökat på ett antal platser i landet men positivt är att fler tillbuds- och olycksfallsanmälningar har börjat skrivas, mycket tack vare information har från RSO. RSO har i många år inskärpt vikten av tillbuds- och olycksfallsanmälningar, vilket k 16 resulterat i att fler sådana skrivs. De psykosociala problemen har ökat och RSO har fått hjälpa arbetagivarna vid framtagande av rutiner för detta. Fler medlemmar inom bemanningsbranschen påverkar RSOs arbete efiersom de är svårare att träffa. Ett antal avdelningar skyddsombudsstopp rapporterar att RSO har fått utfärda ett stort antal och även utfärdat ett antal 6 6a§ AML. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Tre avdelningar rapporterar att samverkan med Arbetsmiljöverket och de övriga att det blivit sämre jämfört med verksamhetsåret inkommit har blivit bättre 2013 års. RSO har med följande rapportering: 0 En större belastning på RSOs arbete då fler av de frågor som skyddsombud arbetsgivare tidigare ställt till Arbetsmiljöverket nu ställs till RSO. 0 Svårare att få kontakt med inspektörema - längre handläggningstider minskade inspektionsbesök - AV kontrollerar mer sällan arbetsgivarnas åtgärdplan. RSOs återbesöksfrekvens på arbetsplatserna har ökat. Sämre uppföljning, som bland annat genomförs via telefon och sämre återkoppling till RSO. Arbetsmiljöverket anses idag endast som en informationsmyndighet och inspektionen saknas ute på arbetsplatserna. 0 och Färre avdelningar innebär en större geografisk spridning av företagen. Här måste Arbetsmiljöverkets inspektörer stödja skyddsombuden på arbetsplatserna och med kraft visa att det kan bli smärtsamt för arbetsgivare eller anställda som inte respekterar skyddsombudets uppdrag. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat mäns olika förutsättningar i utbildningarna. Av förbundets RSO har 209 deltagit i totalt 6 000 timmars Förbundet genomför årligen en tvådagarsutbildning för de kvinnor och ' intern utbildning. för RSO. För 2014 genomfördes seminarier om nanoprodukter, säkerhetskultur, genomgång av webbverktyg, de nya påföljdssystemet på AML (sanktionsavgiften) samt hållbart arbete. En genomgång av statistik samt vikten av att rekrytera fler kvinnliga RSO. Lokalt/regionalt har utbildningar i kvinnors och mäns olika förutsättningar utifrån arbetsorganisatorisk synvinkel genomförts. Andra lokala/regionala utbildningar har omfattat belastningsergonomi, vikten av att kvinnors och mäns förutsättningar beaktas vid arbetsplatsens utformning och den fysiska och psykiska belastningen. Utbildningarna utgår alltid ifrån arbetsplatsnivå med ett helhetsperspektiv inkluderat kvinnors och mäns olika förutsättningar. 8. Extern utbildning l7 Ange antal utbildningstimmar för de externa under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningar som RSO medverkat i utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. 108 av förbundets RSO har medverkat vid 3 547 timmar externa utbildningar. Dessa har omfattat bland annat följande teman och utgått ifrån kvinnor och mäns olika förutsättningar: BAM utbildning, det systematiska arbetsmiljöarbetet, kemiska hälsorisker, ergonomi och förslitningsskador, psykosocial arbetsmiljö, truckar och pallställ, arbetsplatsens utformning, de nya påföljdssystemet i AML (sanktionsavgiften) samt arbetsanpassnings-lrehabiliteringsfrågor. Kommunal Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. I genomsnitt har 26,5 % har förbundets RSO lagt ner på rådgivning och stöd till både medlemmar och arbetsgivare. När det gäller arbetsgivarna har förbundet tagit fram ett nytt arbetsätt gällande rådgivning för att RSOs rådgivning inte ska kunna användas mot de anställda. Tyvärr har det förekommit tillfällen då RSO har kunnat synliggöra att arbetsgivarens egentliga intresse i ohälsofrågor har varit att få svar samt påskynda förloppet att komma till uppsägning av den anställda. När en arbetsgivare söker svar ska RSO därför vara tydlig med att beskriva arbetsgivarens roll och skyldigheter utifrån gällande lagstiftning RSO inte är konsulter utan fackliga skyddsombud. kontaktuppgifter inom arbetsmiljöområdet RSO ger arbetsgivaren och att att vidarebefordra den anställda som sedan kan välja om hon/han önskar biträde av ett RSO. Uppdraget ska komma lokalt skyddsombud önskar stöd i en fråga. utifrån att den anställda eller 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas cirka 1 700 av FHV. Det är stora skillnader (även inom grupperna små respektive större företag) i om FHV avtalen även omfattar förebyggande arbetsmiljö. Det finns allt från nollavtal till att allt förebyggande arbetsmiljöarbete omfattas. Generellt är förbundets RSO infomierade om att FHV ska upphandlas. Det finns dock även arbetsgivare som blir upprörda när de hör att FHV upphandling bör ske i samverkan med den fackliga organisationen att det är arbetsgivaren ensidigt som bestämmer detta. och menar 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien under året i eller medicinska och sociala fldgor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 5 025 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 768 besök har omfattat Teknik, 647 besök omfattade Yrkeshygien samt 2 688 besök om Medicinska och sociala frågx 18 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. RSO har under verksamhetsåret rekryterat och stöttat de lokala skyddsombuden samt hjälpt till att upprätta skyddskommittéer på arbetsplatserna och säkerställt rutiner och ansvar enligt SAM. Branschspecifika träffar med anställda inom golf och personliga assistenter. trafik/transportfrågor. Samverkansträffar med Arbetsmiljöverket 4. Ange om de regionala skyddsombuden Wrutom har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och isåfall projektet/projekten angående det vanliga verksamhetsarbetet) antal och vilket innehåll har haft samt vilken eflekt det/de har haft. RSO har deltagit i följ ande projekt under verksamhetsåret: 0 Kemikaliehantering 0 0 Kartläggning av hästnäringen. Kartläggning av arbetsgivare/arbetsplatser inom städ och tekniska yrken. utifrån hur organisationen ser ut, var arbetsgivarens representanter finns, vilka uppgifter dessa har enligt SAM, vilken utbildning de har i arbetsmiljö. var det finns lokala skyddsombud och var dessa saknas. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? Många arbetsplatser upplever att det är för mycket har att göra och för lite personal. Det skrivs fler 6 6a §AML på grund av att arbetsgivaren inte lyssnar/samverkar med personalen. Dessutom ökar fallen av hindrade av skyddsombud ute på arbetsplatserna. Det är stora bekymmer inom bussbranschen gällande hanteringen av gods. Det saknas ordentliga riktlinjer för vilken sorts gods som ska vara bussanpassat. Det medför att i stort sett vad som helst skickas, varvid godset ofla blir för tungt/och/eller för skymmande vilket försvårar arbetet. Detta är särskilt besvärande för kvinnliga förare. Arbetsgivarna är inte kompetenta i arbetsmiljöfrågor. Man försöker runda RSO gällande iiskbedörnningar/SAM och företagshälsovården används inte som den borde. Deras uppdrag landar allt oftare i att visa arbetsförmågan hos de sjuka och inte i att klargöra vilken arbetsförmåga de har. De psykosociala problemen ökar, liksom den fysiska arbetsbelastningen i spåren av nedskärningarna som fortsätter allt mer tydligt att arbetsgivaren tenderar hur prioriteringar ska göras när man inte sådana ärenden har drivits under året av inom de flesta branscher. Det har blivit att lägga ut ansvaret på de anställda kring hinner med allt som ska göras. Flera RSO, där de påpekat att arbetsgivaren måste ta sitt ansvar och ta fram prioriteringsordningar. Det har även framkommit att arbetsgivarena inte vill ta fram arbetsbeskrivningar som förtydligar vad de anställda ska göra. En återkommande brist i arbetsmiljöarbetet på de arbetsplatser z 19 som besökts under året har varit att skyddskommitté arbetsplatsen regelbundet sysselsätts saknas trots att det på minst 50 arbetstagare. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under âret. Förbundet har fått in flera ärenden från RSO som redogjort för hur de varit tvungna att gå in och ge stöd till företag och deras arbetsgivare när "okunniga, fyrkantiga inspektörer" kommer ut. Många arbetsgivare hör själva av sig och vill inte ha Arbetsmiljöverket till arbetsplatsen om inte ett regionalt skyddsombud också är med vid besöket. För att få råd råd och stöd från Arbetsmilj öinspektionen eller vid läggande av en 6 6a § AML måste situationen på arbetsplatsen vara mycket bristfällig eller de anställda må väldigt dåligt. I verksamheter som inte är prioriterade av Arbetsmiljöverket saknas kontroll från myndighetens sida och därför är kunskapsnivån om arbetsmiljöarbetet minimal. Även fördröjningar vid handläggning av exempelvis 6 6a anmälningar märks tydligt ute i verksamheterna. En fdrbundsavdelning rapporterar att Arbetsmiljöverket i samtal ofta uppmanar parterna att lösa arbetsmiljöfrågor utan skriftliga framställningar. Arbetsmiljöverket har också velat infonnera om hur vi ska skriva en framställan, vilka ”krav” som går att ställa. Avdelningen uppfattar detta som att det finns ett mycket begränsat handlingsutrymme avseende vilka krav som "får" ställas. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar t' utbildningarna. RSO har totalt genomgått 605 timmars intern utbildning med följ ande innehåll: 0 Arbetsskadeärendehantering utifrån kvinnor och mäns olika skador. Utbildning i tillbudsrapportering och arbetsskador. Utbildning om utredningsarbete i arbetsmiljö. F örändringsledarutbildning med fokus på kvinnor Funktionsutbildning Utbildning och mäns olika villkor. för RSO. Psykosocial arbetsmiljö. i de nya påföljdssystemet på arbetsmiljölagen. Utbildning hur man förebygger hot och våld. BAM handledarutbildning. De regionala skyddsombuden både interna som externa 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar under verksamhetsåret ökat kunskapen har även deltagit vid olika arbetsrniljökonferenser för de externa samt det huvudsakliga utbildningar som RSO medverkat utbildningsinnehållet i samt hur man om kvinnors och mäns olika förutsättningar. Totalt har RSO medverkat vid l 303 timmars extern utbildning med teman som BAM/ SAM för skyddsombud arbetsplatsnivå. samt för skyddsombud/ arbetstagare/arbetsgivare på å 20 Livs Bedriven verksamhet l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOS årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. RSO rapporterar att rådgivning och stöd per telefon och e-post under året uppgår till mellan 5-10 %. Undantaget är region Syd där man uppskattar sin tid till 2 %. 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Anslutningsgraden till företagshälsovården är fortsatt är mycket låg på förbundets arbetsställen. Av 940 besökta företag under âret rapporteras att 440 är anslutna till FHV. I 145 avtal med F HV finns det skrivningar om ett förebyggande arbete. Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen sker bara i ett fåtal fall. I södra Sverige uppges att detta skett i cirka hälñen av upphandlingama. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 390 besök omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, 590 besök har omfattat omfattade Yrkeshygien samt 289 besök om Medicinska Teknik, 100 besök och sociala ñågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv skilda arbetsvillkor. även hur man vid besöken RSO har under året hanterat arbetsskadeärenden, /rehabiliteringsärendem Kvinnors har beaktat kvinnors och mäns arbetsanpassnings- och mäns olika villkor har beaktas i lrågor om ergonomi och arbetsplatsens utformning. I västra Sverige har man varit tvungen att lägga en 6 6a §AML och invandrare. på grund av att de anställda upplevde kränkningar av kvinnor 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken efekt det/de har haft. I den västra delen av landet har man varit delaktiga vid byte av pallstallage, vid stora frysar på företag. Det är för tidigt att se effekten Styckningsproj ektet är fortfarande pågående. av denna insats. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden inrapporterat till förbund/region/avdelning verksamhetsår? jämfört med föregående har 21 Den psykosociala arbetsmiljön har under året blivit sämre. De anställda sig ständigt underbemannade och jagade. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden har påverkats av Arbetsmiljöverkets som inrapporterat upplever om verksamheten neddragningar på lokal nivå under året. Kontakter med Arbetsmiljöverket i den norra delen av landet är så gott som obefintliga, på andra håll i landet beskrivs hur svårt det är att få kontakt med inspektörema och att man sällan återkopplar. I västra Sverige märks den minskade närvaron på arbetsplatserna. Man noterar där också att på de arbetsplatser där man fått besök av Arbetsmiljöverket är arbetsgivarna mer samarbetsvilliga. Sverige har man inte upplevt någon förändring under året. I södra Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och måns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har fått 672 timmar intern utbildning. Innehåll: Det nya påfölj dssystemet på AML (sanktionsavgiften), kvalitetssäkrad FHV, behovsinventering samt vad som gäller vid hindrande 8. Extern av skyddsombud. utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. RSO har medverkat vid 28 externa utbildningar. Innehåll: Kemikalierhantering, nya sanktionssystemet, droger. hållbar hälsa, BAM-utbildningar, SAM, det samt alkohol och Musikerna På grund av bristande uppnåtts. Bedriven personella resurser har verksamhetsmålen för 2014 inte verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått till rådgivning och stöd via telefon och e-post. RSO har rapporterat att 5 % av arbetstiden har gått åt till rådgivning telefon eller e-post. och stöd via 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av 458 besökta arbetsställen omfattas 240 av FHV vilket motsvarar drygt 52 %. De flesta arbetstagarna inom musikerområdet är frilans och arbetar på ytterst korta kontrakt och endast tillfälligt. De kan således sällan tillgodogöra sig eventuell FHV \/ 22 på det ställe de spelar. Även om det i ett flertal avtal ingår skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete så tycks FHV inte användas i förebyggande syfte vad gäller musikemas arbetsmiljö. Upphandling fackliga organisationer har inte skett. av FHV i samverkan med den 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken systematiska arbetsmiljöarbetet, Medicinska och sociala frågor. under året har 389 stycken omfattat det 46 besök har omfattat Teknik och 23 stycken 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. En viktig funktion med RSOs följ er lagstiftningen har de regionala arbetsplatsbesök är att bevaka att arbetsgivaren och att initiera arbetsmiljöarbete skyddsombuden kontaktat på arbetsplatsen. nya grupper, Under året såsom scenbyggare, för att orientera sig i musikemas komplexa arbetsmiljö. RSO har medverkat vid vid ombyggnation och då i i möte med byggherre och entreprenör. De frågor förbundets RSO hafi fokus på under året på är att under arbetsplatsbesöken föra samtal om jämställdhetsarbetet , kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, tunga lyft samt om kvinnors och mäns behov av separata omklädningsrum. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken efi’ekt det/de har haft. RSO har under året inte deltagit i några projekt. Förändringar 5. Är det någon förändring inrapporterat i arbetsmiljön till förbund/region/avdelning som de regionala skyddsombuden har jämfört med föregående verksamhetsår? Det rapporteras om en ökad förväntan från arbetsgivare att musiker ska arbeta som F -skattare. All fler arbetsgivare upplever sig därmed inte ha ett arbetsmilj öansvar för dem som fakturerar fastighetsägare sin lön. Det har i vissa regioner blivit enklare att få arbetsgivare och arrangörer att förbättra arbetsmiljön för musikerna. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Det rapporteras om fortsatt försämrad kontakt med Arbetsmiljöverket,. att nå inspektörema på musikemas arbetsid (obekväm arbetstid). P/ Det är svårt 23 Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 136 timmar intern utbildning. Innehåll: SAM, psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöavtal och juridiken kring dessa. Ett genomgående tema i utbildningarna är kvinnors och mäns olika förutsättningar. 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmarfdr de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. samt hur man RSO har medverkat vid totalt 5 utbildningstimmar för unga musiker för att Öka kunskapen om introduktion i arbetsmiljöfrågor och om vilka rättigheter som man har enligt AML. Målarna Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid till rådgivning och städ via telefon och e-post. RSO rapporterar en uppskattning på 15-20 % som gått åt till rådgivning. som gått 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. De flesta av förbundets arbetsställen omfattas av avtal om FHV. Dels är det inskrivet i kollektivavtalet att arbetsgivaren ska teckna avtal med FHV, dels ställer föreskriften om arbete med härdplaster krav på hälsoundersökning för lackerare. Kontrollen att avtal finns sker med jämna mellanrum, löneförhandlingar antingen i samband med eller vid riktade projekt. I kollektivavtalet för måleriyrket finns texter om att arbetsmiljöarbetet ska vara förebyggande och att det ska tecknas avtal om företagshälsovård inklusive hälsoundersökning. Tyvärr finns det förebyggande arbetet i de flesta fall inte med i de tecknade avtalen. Arbetsgivama har endast i ett fåtal fall samverkat med skyddsombuden vid upphandling av FHV. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska frågor. under året i och sociala Alla de av RSO besökta arbetsplatserna utgår ifrån SAM. Om inte SAM ligger till grund för RSOs arbetsplatsbesök så faller till exempel frågan om riskbedönming på andra områden. För övriga områden är fördelningen jämn. Cirka 33% av besöken har handlat om Teknik, 33% om Yrkeshygien samt 33% om Medicinska och sociala frågor. s 24 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. Generellt skiljer förbundet inte på kvinnor och mäns arbetsvillkor utan arbetet ska vara anpassat efter individen. RSO har under verksamhetsåret haft fokus på personalutrymmen. Då branschen historiskt sett varit mansdominerad finns det här en del att göra för att uppfylla avtalens och lagens krav gällande män och kvinnor framförallt gällande skilda omklädningsrum. möter vid sina arbetsplatsbesök arbetsmiljöproblem. 4. Ange om de regionala De kvinnor inom branschen som RSO har inte uppgett skyddsombuden har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt att de upplever (förutom några specifika det vanliga verksamhetsarbetet) och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. En av förbundets avdelningar har genomfört ett FHV-projekt med syfte att säkerhetsställa att samtliga anställda omfattas av FHV enligt gällande kollektivavtal. Alla företag har FHV och detta följs upp på infonnationsmöten de anställda. med Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har inrapporterat till förbund/region/avdelning jämfört med föregående verksamhetsår? RSO från två förbundsavdelningar rapporterar att rivningen av asbest ökar och att kunskapen saknas, alternativt så ”struntar” byggama i kraven. En annan avdelning rapporterar att företagen i större utsträckning använder fasta ställningar istället för rullställningar, vilket är positivt. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Förbundet konstaterar att svaret på denna fråga är detsamma som tidigare år. Arbetsmiljöverkets inspektörer åker inte ut när RSO påtalar brister och de har inte tid att delta vid lokala utbildningar. När det gäller medverkan från inspektionen på centrala RSO konferenser har man ställt in i samma utsträckning som tidigare år. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. Förbundet genomför årligen en tre dagars intern utbildning för sina samtliga RSO. Innehållet i 2014 års utbildning: Lackeringsverkstäder, säkra transporter i hantverksbilar, arbetsmilj öbrott, organisatoriska frågor som stöd till lokala skyddsombud, kartläggning av utbildningsbehov för RSO, genomgång förbundsmaterial och behov av uppdatering eller nyproduktion?! av t 25 De lokala utbildningarna som RSO genomgått innehöll: asbestshantering, arbetsmiljö på väg, utredning av arbetsplatsolyckor, ställningar, elsäkerhet, droger/socialmedicinsk/spel i samverkan med ALNA, det nya påföljdssystemet AML (sanktionsavgiften). 8. Extern utbildning Ange antal utbildningstimmar under verksamhetsåret ökat kunskapen för de externa utbildningar som RSO medverkat samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet om kvinnors i i samt hur man och mäns olika förutsättningar. RSO medverkat vid 384 timmars extern utbildning. Bland annat vid BAM och vidareutbildning för skyddsombuden med innehåll såsom utredning av arbetsplatsolyckor, elsäkerhet och ställningar. Vidare har RSO utbildat bil- och industrilackerare. SEKO Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid till rådgivning och stöd via telefon och e-post. Totalt är bedömningen att rådgivning 2. Ange antalet arbetsställen som gått och stöd stått för cirka 3 %. som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas 365 av FHV. I 125 av dessa avtal finns skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. I fyra fall har arbetsgivaren upphandlat FHV i samverkan med den fackliga organisationen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska frågor. Av de genomförda systematiska Yrkeshygien arbetsplatsbesöken under året i och sociala under året har 288 besök omfattat det arbetsmiljöarbetet, 211 besök omfattade Teknik, 39 besök omfattade och 125 besök omfattade Medicinska och sociala frågor. 3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors skilda arbetsvillkor. och mäns RSO har under året bland annat medverkat vid utredningar om dödsolyckor, arbetsanpassnings-/rehabilitexingséirenden, samt vid framtagande av alkohol och drogpolicies. Kvinnors arbetsvillkor inom främst entreprenadmaskinbranschen har belysts. Där det framkommit brister vid exempelvis anpassning av omklädningsrum och arbetskläder. Skyddsstopp har lagts vid bergtäkter med odetonerat sprängmedel. x ll 26 t. 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken epêkt det/de har haft. Ett fåtal av förbundens regionala skyddsombud deltog i LOs RSO projekt om tillfällig/extern personal. RSO har även deltagit i projektet ”Friskronden” som är ett test av ett verktyg arbetsmiljöarbetet. för att få samtliga på ett arbetsställe En utvärdering pågår av projektet. delaktiga i det systematiska Förändringar 5. Är det någon förändring inrapporterat i arbetsmiljön till förbund/region/avdelning som de regionala skyddsombuden har jämfört med föregående verksamhetsår? Sämre psykosocial arbetsmiljö. Ett tuffare klimat råder på arbetsplatserna och arbetsmilj öfrågoma blir lidande vid upphandlingar då konkurrensen är stenhård och lägsta pris viktas högst. Slimmade organisationer och hög arbetsbelastning är en direkt följd av detta. Några RSO rapporterar svårigheter med att få förtrondevalda att vilja ta på sig ett skyddsombuduppdrag. 6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. RSO upplever att det sker färre inspektioner på jämvägssidan. Det finns även en frustation över att Arbetsmiljöverket inte kommer ut när det skett allvarliga olyckor vilket har inträffat i flera fall. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. Totalt har RSO erhållit 72 timmars intern utbildning i ämnen ur LOs kurskatalog inom arbetsmiljöområdet. 8. Extern Utbildningen har även skett gällande ”Arbete på väg”. utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors De regionala skyddsombuden och mäns olika förutsättningar. har medverkat externa BAM-utbildningar under totalt 136 timmar. Transport Bedriven verksamhet 1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid till rådgivning och stöd via telefon och e-post. som gått 0/ 27 Totalt har 33 % av RSOs verksamhetstid eller e-post. gått till rådgivning och stöd via telefon 2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan med den fackliga organisationen. Av besökta arbetsställen omfattas 1 222 av FHV. I 414 av dessa avtal finns skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Samverkan vid upphandling av FHV har skett vid 180 tillfällen. 3. 3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala frågor. Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 1 457 stycken omfattat det systematiska arbetsmiljöarbetet, omfattade Yrkeshygien samt 498 stycken 3:2 Vilken övrig verksamhet arbetsplatserna? 220 besök har omfattat Teknik, 95 stycken har bedrivits omfattade Medicinska under årets RSO-besök och sociala frågor. på Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor. A RSO har under året medverkat vid 382 arbetsskadeutredningar, 330 arbetsanpassnings-/rehabiliteringséirenden, vid 93 tillfällen gällande ritningsgranskning, 54 övriga kommittéarbeten, samt som stöd/adjungerad skyddskommittésammanträden. vid 160 4. Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanliga verksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiliöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samt vilken eflekt det/de har haft. RSO har medverkat i ett antal projekt under verksamhetsåret. Exempel: Från ord till handling, Lastarskola flyg, Specialkurs för SAS Sigh Landvetter, PAM kurser, Sophämtamas arbetsmiljö, TYA Dammprojekt, Bärhjälp med bärstol/trappklättare, Bättre varumottagning, Trucksäkerhet, RASKGO, Kvinnor i transpoitbranschen, Tillbudsprojektet. Förändringar 5. Är det någon förändring i arbetsmiljön inrapporterat till förbund/region/avdelning verksamhetsår? Transports skyddsombud/RSO arbetsmiljöarbetet har ser fortfarande att samverkan inom det systematiska samt den psykosociala 6. Ange även om de regionala som de regionala skyddsombuden jämfört med föregående arbetsmiljön skyddsombuden inte utvecklas som inrapporterat åt rätt håll. om verksamheten har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året. Som förbundet anfört tidigare år finns det bland RSO fortfarande en uppfattning om att Arbetsmiljöverket inte hanterar sakfrågor på ett sakligt och snabbt sfitt.\> 4, 28 b. Förbundet upplever även att det finns en rättsosäkerhet i hanteringen Det är vidare svårt att få ut inspektörer på skyddsombudsträffar. av sakfrågor. Utbildning 7. Intern utbildning Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och mäns olika förutsättningar i utbildningarna. RSO har genomgått 389 interna utbildningstimmar fördelat på följ ande teman: Kollegehjälp, TYAs RSO vecka, Ritningsgransknjng, YKB, VERA, Terminal/lager, regionkonferenser, ADR, SAM BYA, Förbundet verksamhetsplaneringsdagar 8. Extern för RSO. utbildning Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar. De regionala skyddsombuden har medverkat vid 206,5 dagars externa utbildningar med teman som PAMP, (grundläggande arbetsmiljö), Det nödvändiga samtalet, Signalmanutbildning, Säker trosshantering, SAM SGH, SAM, Lossning/lastning Terminal, VERA, PAM BYA, DRAG. p/ b 29 0 Ekonomisk sakredovisning I överensstämmelse med gällande bidragsregler redovisar LO och förbunden för verksamhetsåret 2014 en förbrukning av 156 778 087 kronor enligt bilaga. Av bilagan framgår att förbunden för den regionala skyddsombudsverksamheten av egna medel bidragit med 80 014 228 kronor utöver det beviljade statsbidraget. Under verksamhetsåret har LO i förskott erhållit 62 911 918 kronor. LO rekvirerar härmed resterande belopp på 13 809 933 kronor att insättas på LOs plusgirokonto 8 50-8. Var vänlig notera på talongen för 2014, ärendenummer 20140007 att det avser slutbetalningen av RSO-medel Stockholm som ovan Landsorganisationen i Sverige Firmatecknare Aukto t w erad revisor Namnunderskrift //Z*b.*a.f' Bad/lir? . . . . . . - . . . . . - . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Namnförtydligande Namnförtydligande ,6se Saw4Bola‘jt qvlawuual ....... Namnunderskrifi Namnförtydligande gm- qqoo-r-.çfsfif 1 1 SLUTREDOVISNING AV REGIONALA SKYDDSOMBUDSMEDEL LANDSORGANISATIONEN FÖR 2014 l SVERIGE Arbetsmiljöverketsbidrag 2014 ARBETSMILJÖVERKET i' "ik 76 721 850 2015-03- 30 Diarienummer Bidragsår 2014 Antal förbundsavdelningar som omfattas 289 Antal arbetsställen 410 605 Antal medlemmar som berörs 594 921 Antal besök på arbetsställe 50 085 1 134 Antal RSO Antal RSO omräknat till heltid 1680 tim/år 136 486 261 Personalkostnader Summa förbundens Administrativa Förbundens 135 911 643 personalkostnader kostnader administrativa 14 230 709 kostnader 5 017 654 Utbildningskostnader Summa 247 förbundens administrativa Summa förbundens totala kostnader Bidrag - Kostnader Differens Bidrag - Kostnad 155 160 007 76 721 850 bidrag Differens 19 248 364 1 618 080 Summa LO totala kostnader Summa fördelat och utbildningskostnader -80 056 237 i% 552/ ..- Sammanställning av L0-förbundens redovisning av RSO-medel för 2014 76 721 850 SLUTREDOVISNING 2014 Förbund Antal Antal Antal Antal Antal Antal förbavd arbetsställen medlemmar platsbesök RSO 15 142 2 456 1 438 1 453 5 652 466 7 579 10 273 1 235 458 1 243 727 1 963 heltid §xg_gnadsarbetaref<'5rbundet 11 319 422 96 393 Elektrikerförbundet 11 3 997 17 752 121 3 712 23 212 15 3 155 19 395 19 23 858 130 229 Fastighetsanställdas förbund GS Handelsanställdas förbund Hotell och Restaurang Facket 8 302 2 865 IF Metall 37 11 333 101 724 Kommunalarbetareförbundet 14 18 285 110 048 Livsmedelsarbetareförbundet 5 940 4 146 Musikerförbundet 8 1 500 3 400 Målareförbundet 9 4 421 10 850 SEKO Transportarbetareförbundet Summa förbunden 6 2 680 12 407 25 17 000 62 500 289 410 605 594 921 arbets- 50 085 1 16 64 53 94 93 54 326 142 53 21 51 31 36 1134 RSO 34,20 5,00 18,00 8,00 23,00 7,90 24,32 68,77 3,13 3,40 11,58 4,00 36,00 247,30 LO Totalt Personal- Adm. Utbildnings- kostnader kostnader kostnader 25 333 2 478 6 288 2 888 18 106 5 183 11 289 30 978 1 888 1 713 5 184 2 762 21 816 949 128 519 997 181 616 344 232 439 423 565 224 026 135 911 643 574 618 289 410 605 594 921 50 085 1134 247 136 486 261 2 786 278 542 357 1 720 570 749 3 793 175 134 534 303 2 283 734 529 774 574 767 198 105 683 523 703 132 844 143 14 230 709 116190 14 346 899 178 1 072 39 498 220 14 852 1 017 133 19 426 877 466 209 175 608 475 235 403 186 034 037 0 545 949 5017 654 927 272 5 944 926 Summa adm. Summa totala Bidrag för o utb. kostn kostnader verksåret 19 248 364 1 043 462 1 618 080 20 291 826 156 778 087 1 350 995 581 983 855 750 1 941 375 584 673 1 601 340 4 811 086 308 709 153 737 960 169 303 844 2 829 092 K 28 299 3 829 6 870 3 744 20 047 5 768 12 890 35 789 2 197 1 867 6 144 3 066 24 645 560 123 502 747 556 289 684 318 148 160 734 068 118 0 155 160 007 2 965 611 11 716 3 071 4 934 4 408 11 280 5 039 8 088 6 887 1 476 2 238 3 589 2 260 10 154 Diff bidrag kostnader 190 -16 583 370 745 -757 378 318 -1 936 184 592 663 845 588 -8 766 968 464 -728 825 678 -4 802 006 017 -28 902 301 480 -720 668 091 370 931 961 -2 554 773 624 -805 444 031 -14 491 087 75 145 779 -80 014 228 1 576 071 -42 009 76 721 850 -80 056 237 Bilaga 1 AHBETSMILJÖVEHKET Ink 2015 *0} 30 Diarienummer RAPPORT Till ÖVER Landsorganisationen FAKTISKA i Sverige IAKTTAGELSER (LO) Vi har genomfört de granskningsåtgärder som vi kommit överens om och som anges nedan avseende de medel, uppgående till totalt 76 721 850 SEK, som LO erhållit från Arbetsmiljöverket för regional skyddsombudsverksamhet under perioden 2014-01-01 till 2014-12-31. Vårt uppdrag har utförts enligt den standard för näraliggande tjänster som är tillämplig på uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse, SNT 4400. Granskningsåtgärder Granskningsåtgärderna har vidtagits och har omfattat följande: 1. enbart mot bakgrund av förfrågan från Arbetsmiljöverket Granska att RSO-medel för 2014 om totalt 62 911 917 SEK har kommit den sista RSO-betalningen för 2013 om 13 809 933 SEK har kommit i LO:s redovisning avseende med LOs bokföring. LO tillhanda, till LO samt att LO tillhanda. 2. Granska att kostnader uppgivna tillämpliga fall överensstämmer 3. Granska att rapportering från revisor erhållits avseende medel som, enligt LO:s redovisning avseende RSO-medlens användning, använts av förbund samt att den rapporterade användningen av medlen har godkänts av LO. Iakttagelser Vi har gjort följande iakttagelser: 1. Vår granskning har ej föranlett iakttagelser att rapportera 2. Vår granskning har ej föranlett iakttagelser att rapportera 3. Vår granskning har ej föranlett iakttagelser att rapportera RSO-medlens användning i I i pwc Eftersom de granskningsåtgärder som vidtagits enligt ovan varken är en revision enligt ISA eller en översiktlig granskning enligt ISRE bestyrker vi inget om den ekonomiska rapporten. Om vi hade genomfört ytterligare granskningsåtgärder, eller om vi hade utfört en revision enligt ISA, eller en översiktlig granskning enligt ISRE skulle andra förhållanden kanske ha kunnat komma till vår kännedom och ha rapporterats till Er. Vår rapport är enbart avsedd för det syfte som angivits i det första stycket i denna rapport och för Er information, och den skall inte användas för något annat syfte eller spridas till andra parter än Arbetsmiljöverket. Rapporten gäller endast den finansiella rapport som angivits ovan. 2015-03-27 2av2 "o i_ ala.ao »gm/l , ,p S’ c u‘ Q 2015-03-16 'U n {Kl O 3 »m v9 . ,\\"' 491-359010? Arbetsmiljöverket Att: Kerstin Lindberg 11279 Stockholm Sacos redovisning skyddsombud av verksamhet med år 2014 Allmänt Under 2014 har regional skyddsombudsverksamhet Sacos förbund. regionala Kyrkans Akademikerförbund, bedrivits Lärarnas inom sju av Riksförbund, Akademikerförbundet SSR och en gemensam RSO-verksamhet inom privata sektorn mellan förbunden Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna, J usek och Civilekonomerna (Saco-P). De förbund som bedriver verksamheten är mycket olika utifrån storlek och sektorer vilket påverkar hur de har organiserat sin RSO-verksamhet. En del av våra förbund har relativt nyligen startat upp RSO-verksamhet. Att skapa en ny verksamhet som ska fungera ihop med resten av organisationen är ett arbete där man söker sig fram till den för det förbundet bästa lösningen. På samma sätt tar det tid att rekrytera och utbilda RSO och att skapa en god och långsiktig kunskap i organisationen. Förbundens erfarenhet är att en väl fungerande och effektiv regional skyddsombudsverksamhet tar tid att bygga upp. Hos de förbund som har startat upp sin RSO-verksamhet relativt nyligen lägger man fortfarande kraft på att sprida kunskap om RSO verksamheten; om skyddsombudets roll och att särskilda insatser riktad till små verksamheter går att ta del av. Sammanfattning av verksamheten Vad RSO bidrar med beror mycket på hur det ursprungliga arbetsmiljöarbetet inrapporterade på arbetsstället fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete den vanligaste huvudsakliga inriktningen nummer två kommer Medicinska psykosocial karaktär inkluderas arbetstempo, Karm Fristedt [email protected] Saco Box 2206 103 15 Stockholm Besok: Lilla Nygatan 14 Tel vaxel: 08-613 48 OO Fax: 08-24 77 O1 E-post: [email protected] www.saco.se Plusgiro: 5 61 56-3 Bankgiro: 5758933 ser ut. Genom att studera besök är det tydligt att fokus ligger på att få till ett konflikter på arbetsplatserna. SAM är klart på de besök RSO gör. Som och sociala frågor då frågor av här såsom stor arbetsmängd, högt m.fl. .Även om det fortfarande finns en hel del fysiska arbetsmiljöproblem förbundens ändå övervägande drabbade av psykosociala och medlemmar organisatoriska arbetsmiljöbrister. vanligt förekommande i förbundet Många av de arbetsmil_jöproblem är som är är också de som man jobbar med som 2/5 regionalt skyddsombud, Vissa problem utmärker men sig tydligare på de mycket. På många små arbetsplatserna. Nivån på arbetsmiljöarbetet arbetsställen bedrivs för arbetsmiljöarbete och systematiskt, arbetsplatsen kommer alls, medan det på andra men med behov av utveckling. på många av de besökta till att strukturer samverkan struktur, ett stort behov av information arbetsmiljöfrågor varierar inte något arbetsmiljöarbete ändå finns en fungerande ser förbunden på arbetsplatserna och utbildning arbetsplatserna. Generellt inom RSO medverkar tas fram och till att system för förebyggande arbetsmiljöarbete till stånd och till att skyddsombud på utses. Vissa förbunds regionala skyddsombud hanterar en hel del enskilda medlemsärenden som i sin tur xdsar på bredare arbetsmiljöproblem som behöver åtgärdas. Utöver frånvaron av förebyggande rutiner för arbetsmiljöarbete och behovet av att få till ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete hanteras andra frågor som exempelvis olika psykosociala problem, konflikter, hög arbetsbelastning, samband men omorganisationer rehabilitering, riskbedömningar i mm. Utöver detta får RSO naturligtvis hantera mycket varierande uppdrag såsom att hantera arbetsmiljöåtgärder enligt 66a, verka för anpassning arbetsplatsen, hjälpa till när Arbetsmiljöverket haft anmärkningar, informera om hur man kan skapa struktur för arbetsskadeanmälningar av osv. Akademikerförbundet SSR. RSO-verksamheten har i första hand inriktats på arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utöver brister SAM är det de regionala skyddsombudens uppfattning att mycket av den arbetsmiljöproblematik man möter handlar om ensamarbete, arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och problem med arbetstid/ övertid. Beträffande problematik med arbetsrelaterad stress upplever RSO att arbetsgivare och arbetstagare ofta är överens om problembilden men att man trots detta inte finner lösningar. Förbundets uppfattning är att detta beror på bristande kunskap/ bristande stödfunktioner hos arbetsgivaren och tror att RSO kan spela en avgörande roll här. Akademikerförbundet SSR har valt att RSO ska fokusera på SAM och fördjupat samarbete på de arbetsplatser där man gjort besök. RSO har därmed inte ägnat sig åt ex. rehabiliteringsuppdrag. Sveriges Ingenjörer, N aturvetarna, J usek och Civilekonomerna De regionala skyddsombuden har jobbat med uppsökande verksamhet med inriktning på att initiera ett systematiskt arbetsmiljöarbete och se till att skyddsombud utses på arbetsplatserna. Privata tjänstesektorn har hög förändringstakt och detta påverkar arbetet för RSO. Ibland kan det vara svårt att få kontakt/ komma på besök. RSO konstaterar att många i 3/5 arbetsgivare saknar kunskap om SAM och har vid besök från RSO Varit tacksamma över den information och rådgivning man fått. Besöken har gett arbetsgivarna ökad insikt om arbetsmiljön. Många arbetsplatser saknar korrekt utsett skyddsombud och när det finns brister det även här i nivå på kunskap/utbildning. De regionala skyddsombuden konstaterar att inom de företag som bedriver produktion och tillverkning följs ofta i dessa delar gällande arbetsmiljöregler men det brister ofta inom kontorsmiljön. Saco-Ps regionala skyddsombud fokuserar på att lyfta frågor om den psykosociala arbetsmiljön. För Lärarnas Riksförbund används lika stora delar av RSOverksamheten till frågor som är kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet som frågor kopplade till den psykosociala arbetsmiljön (medicinska och sociala frågor). Vanliga problem är att lärarna ofta arbetar under stark stress till följd av mycket hög arbetsbelastning. Kopplat till detta följer sjukskrivningar med rehabiliteringsinsatser. Ofta orkar man inte med sitt arbete på heltid och rehabiliteringen blir en nedsatt sysselsättningsgrad. Annan problematik är organisationsförändringar med effekter som ex. minskad arbetsstyrka där risk för ökad arbetsbelastning återkommer. Ytterligare förekommande problematik är konflikter på arbetsplatsen, mobbning och kränkande behandling, hot och våld. LR bedömer att det ofta finns behov av utbildning, både för chefer och skyddsombud, bl.a. annat i systematiskt arbetsmiljöarbete. KyrkAs RSO-verksamhet Arbete med systematiskt karaktäriseras arbetsmiljöarbete av de många små arbetsplatserna. är den vanligaste orsaken till besök på arbetsställen, både för att starta upp och förbättra det. Det är vanligt att RSO får påtala behovet av att även analysera och riskbedöma den psykosociala arbetsmiljön. Ett vanligt problem på arbetsplatser är konflikter, där RSO verkar för att få till professionell konflikthantering (FHV eller annan aktör). Ett annat vanligt förekommande problem är den otydliga gränsen mellan arbete och fritid. Beträffande det gränslösa arbetet verkar kxinnor i högre grad drabbas. I det närmaste alla av KyrkAs RSO medverkar också i rehabiliteringsärenden (ofta utmattningssyndrom). Utbildning och dess innehåll De utbildningar och möten de regionala skyddsombuden deltar i syftar till att stärka RSO i sin roll både genom teoretisk kunskap och genom erfarenhetsutbyte. Exempel på utbildningsinnehåll: Kyrkans Akademikerförbund har haft två utbildningar för sina RSO. Dels en grundläggande arbetsmiljöutbildning på tre heldagar och så en utbildning om rehabilitering, då KyrkAs RSO hanterar ganska många sådana ärenden. 4/S Saco-P s regionala skyddsombud har bl.a. genomgått utbildning i skyddsombudsrätt och psykosocial arbetsmiljö. Många av förbundens RSO verkar ha deltagit på Gilla Jobbet och kompetensutvecklat sig genom seminarier och workshops där. Effekter av RSO-verksamheten Det vanligaste resultatet är ett påbörjat eller förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete, mer kunskap om arbetsmiljö och om sina skyldigheter för arbetsgivare. Även ökad arbetsmiljökunskap hos befintliga skyddsombud är vanligt och ibland nya utsedda skyddsombud. Många medlemmar får hjälp i rehabiliteringsärenden, personer som annars inte skulle fått stöd i processen att ta sig tillbaka till arbete eller vidare. Siffror Förbunden har tillsammans 54 regionala skyddsombud. Omräknat utifrån en årsarbetstid på 1680 timmar har förbunden sammanlagt 7,26 årsarbetskrafter. Antalet arbetsplatser som berörs uppskattas av förbunden till drygt 46 000. Förbunden har genomfört 1324 besök under 2014 varav 887, ca två tredjedelar, har som huvudsaklig inriktning SAM. 437 besök har registrerats med Medicinska och sociala frågor som inriktning. Av besökta arbetsställen har 648, knappt hälften, haft företagshälsovård. Kostnader Totalt har Saco år 2014 förbrukat 6 630 080 kronor för verksamhet regionala skyddsombud. Av dessa har 1 268 959 gått till utbildning. Sacos totala bidrag för 2014 uppgår genomsnittliga kostnadstäckningen med till 5 190 400 kronor. Den för förbunden är ca 78%. Kyrkans Akademikerförbund Av ekonomisk redovisning från Kyrkans Akademikerförbund framgår att de totala kostnaderna för RSO-verksamheten uppgår till 2 952 123 kronor. Lärarnas Riksförbund Av ekonomisk redoxdsning från Lärarnas Riksförbund kostnaderna för RSO-verksamheten uppgår till 1 399 framgår 872 att de totala kronor. Akademikerförbundet SSR Av ekonomisk redovisning från Akademikerförbundet SSR framgår att de totala kostnaderna för RSO-verksamheten uppgår till 993 484 kronor. Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna, J usek och Civilekonomerna Av ekonomisk redoxisning från förbunden framgår att de totala kostnaderna för RSO-Verksamheten till 1 284 601 kronor 5/5 S“ Redovisning av regional skyddsombudsverksamhet inklusive ekonomisk redovisning för 2014 Antal RSO 54 st Antal RSO omräknat till heltid (1.680 7,26 åa tim/ år) Uppskattat antal arbetsställen som berörs Antal arbetsplatsbesök inkl återbesök Andel rådgiwiing och stöd per telefon och e-post Ca 46000 Utbildning internt (timmar) 620 tim Utbildning externt (timmar) 214 tim 1324 besök Snitt ca 22% Utbildningskostnad 8. 9. Totala 1 268 959 kr kostnader 6 630 080 kr Varav Personalkostnader Omfattar Övriga lön, traktamente och sociala 5 182 402 kr avgifter kostnader Omfattar lokal- och driftskostnader logi, kontorsmaterial t.ex. resor, 1 447 678 kr och konsultarvode Egeninsats 1 439 680 kr Statsbidrag till RSO-verksamhet 5 190 4oo kr Med vänlig hälsning Sveriges akademikers 4 K* Centralorganisation , _' lm äclwa «Q Anders Edward / I -/' Kanslichef '7 , /L; /‘_,/' r? I ;Kf /' . “ b. z 4Z13,./'3/7_>,Y/“(.//” usanne Vrai ton Karin Fristedt / Controller Utredare Arbetsmiljö PRESTATION: Besök pá arbetsställe Antal besök Medicinska Yrkeshygi TOTALT Centralorganisationzsaco KvrkA Saco-P (Civiekonomerna, Naturvetarna 1324 648 650 250 372 och Sveriges Ingenjörer) 256 195 256 318 153 SSR 100 50 Förbund: 0 Förbund: 0 Förbund: 0 Förbund: 0 Förbund: 0 Förbund: 0 Förbund: O Forbund: 0 Förbund: 0 Ange hur måga arbetsställen besökens huvudsakliga markören SAM Kommentar Teknik 887 Kommentar en och sociala Kommentar frågor Kommentar 437 278 JUSEK, LararanasRiksforbund Akademikerförbundet FHV 159 159 100 som har tillgång till företagshälsovård inriktning - endast ett alternativ (FHV). Ange också per besök kan anges. Ställ i rutan där det står "FHV", "SAM", "Teknik", "Yrkeshygien" sociala frågor" så får du en definition arbetstagarorganisationerna. av begreppen. eller "Medicinska och Denna flik är anpassad för de centrala SBCO Facklig Antal organisation RSO Årsarbets- Uppskattat krafter Kyrkans Lärarnas Akademikerförbund Saco-P (Jusek, SSR Civilekonomerna, Naturvetarna, Sveriges arbetsställen Antal arbetsplats-Andel rådgivning per tel/email besök % 3,16 13640 650 27 25 1,5 1590 318 40 4 1,5 800 100 3 1,1 30 000 256 20 2 22 Riksförbund Akademikerförbundet antal Ingenjörer) Saco totalt SQ“ ?gg 22; 7shnt'“WWM Kyrkans Lärarnas Akademikerförbund Riksförbund Akademikerförbundet Saco-P (Jusek, Naturvetarna, Saco totalt SSR Civilekonomerna, Sveriges Utbildning Utbildning Utbildnings- Personal- internt externt kostnader kostnader 468 144 1059199 2092718 24 70 140185 1134252 32 0 28654 96 O 40921 753395 1202037 Övriga kostnader Totala kostnader 859405 265620 2952123 240089 993484 1284601 1399872 82564 Ingenjörer) çgog 244_ 1268959 7«{51s24o2g 1447678» m_..,,,.m...:.~ _... _...._.M .553°°§9" , a,... M L PWC RAPPORT Till Sveriges ÖVER FAKTISKA akademikers IAKTTAGELSER Centralorganisation (Saco) Vi har genomfört de granskningsåtgärder som vi kommit överens om och som anges nedan avseende de medel uppgående till totalt 5 190 400 SEK, som Saco erhållit från Arbetsmiljöverket för regional skyddsombudsverksamhet under perioden 2014-01-01 till 2014-12-31. Vårt uppdrag har utförts enligt den standard för näraliggande tjänster som är tillämplig på uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse, SNT 4400. Granskningsåtgärder Granskningsåtgärderna har vidtagits Saco och har omfattat enbart mot bakgrund av förfrågan från Arbetsmiljöverket till följande: 1. Granska att redovisade RSO-medel för 2014om totalt 5 190400 SEK överensstämmer med beviljat belopp. 2. Granska att kostnader uppgivna i Sacoszs redovisning tillämpliga fall överensstämmer med Sacos bokföring. avseende RSO-medlens 3. Granska att rapportering från revisor erhållits avseende medel som använts att den rapporterade användningen av medlen har godkänts av Saco. användning av förbund i samt Iakttagelser C\‘\ Vi har gjort följande iakttagelser: 1. Vi har granskat att det redovisade beloppet om 5 190400 SEK överensstämmer med beviljat bidrag. 2. Vår granskning har ej föranlett iakttagelser att rapportera. 3. Vår granskning har ej föranlett iakttagelser att rapportera. 'l L PWC Eftersom de granskningsâtgärder som vidtagits enligt ovan Varken är en revision enligt ISA eller en översiktlig granskning enligt ISRE bestyrker vi inget om den ekonomiska rapporten. Om vi hade genomfört ytterligare granskningsåtgärder, eller om vi hade utfört en revision enligt ISA, eller en översiktlig granskning enligt ISRE skulle andra förhållanden kanske ha kunnat komma till vår kännedom och ha rapporterats till Er. Vår rapport är enbart avsedd för det syfte som angivits i det första stycket i denna rapport och för Er information, och den skall inte användas för något annat syfte eller spridas till andra parter än Arbetsmiljöverket. Rapporten gäller endast den finansiella rapport som angivits ovan. Stockholm 2015-03-31 øøø Erik Albenius Auktoriserad 2av2 revisor 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 FÖR DET FACKLIGA STANDARDISERINGSARBETET INOM ARBETSMILJÖOMRÅDET 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom den förbundsgemensamma arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA) vars sekretariat administreras av LO. Arbetsgruppens ledamöter framgår av bilaga 1. I samverkan med förbunden pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra möjligheterna till inflytande inom den harmoniserande standardiseringsverksamheten. Förbundens medverkan, prioriteringar och strategier för arbetet koordineras inom ASTA. Inom arbetsgruppen samordnas all verksamhet som rör standardisering. En stor del av standardiseringsprojekten är mandaterade utifrån maskindirektivet och direktivet om personlig skyddsutrustning. Det blir också allt vanligare med standardiseringsprojekt inom tjänstesektorn. Av Kommissionens så kallade standardiseringspaket som presenterades i juni 2011 framgår tydligt viljan att effektivisera den inre marknaden när det gäller tjänster med hjälp av standardiseringen. I den under 2012 beslutade förordningen på standardiseringsområdet bekräftas också målsättningen att man ska kunna ge mandat för olika tjänstestandarder på samma sätt som man gör inom produktområdet. Fackliga erfarenheter visar dock att tjänstestandarder löper större risk att komma i konflikt både med nationell lagstiftning och med kollektivavtalen. Den fackliga arbetstiden som går till deltagande i internationella eller nationella möten i tekniska kommittéer finansieras av förbunden själva. Dessa kostnader redovisas inte i denna verksamhetsberättelse. En uppskattning av förbundens egna insatser för 2014 uppgår till ca 2 heltidstjänster, förutom LOs resurser för samordning Nedan redovisas LO, TCO och Saco deltagande i såväl internationellt som nationellt harmoniserande standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet. Förekommande förkortningar förklaras i bilaga 2. Verksamheten inom ASTAs olika budgetområden är indelad enligt följande: Medverkan i harmoniserande standardiseringsarbete Samordning och planering Standardisering, information och utbildning Utbildning i teknisk standardiseringsengelska Avgifter Kostnader för respektive område framgår av bilaga 3. Kostnaderna är granskade av auktoriserade revisorer inom ramen för ordinarie revision av LOs ekonomi och verksamhet. 3 Medverkan i internationellt standardiseringsarbete Nedan redovisas de förbund inom LO, TCO och Saco som deltagit i internationellt och nationellt standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet. I nedanstående redovisning återges inledningsvis för respektive förbund en sammanfattning av rapporterna från eventuellt internationellt deltagande. För varje förbund återges också medverkan i svenska tekniska kommittéer. Inga rapporter redovisas från denna medverkan. Denna redovisning syftar framförallt till att redovisa bredden av våra egna fackliga insatser inom standardiseringsområdet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet ISO/TC 229/WG 3 Nanotechnologies, Health, safety and environment samt CEN/TC 352 WG 2, 3 Jörgen Eriksson har deltagit på två möten. Den 28 mars -1 april i London England. Beslut och kompromisser: Detta var första mötet med denna grupp TC229/WG3 och det rapporterades från de olika projektgrupperna pg 15-18 samt pg 20. Sedan deltog Jörgen på mötet den 3-7 november i New Delhi Indien. Beslut och kompromisser: De flesta standarder inom WG 3 går för slutomröstning. Till Sydkorea ska de flesta TC standarder vara klara och ska röstas som ISO standarder. Kommande möten: Maj 2015 i Sydkorea Seoul (ISO/TC 229/WG 3). Kanada, datum ej klart Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 173 Byggnadsställningar SIS/TK 193 Takprodukter och takskydd SIS/TK 249 Bult och spikpistoler SIS/TK 262 Lyftkranar SIS/TK 460 Bygghissar SIS/TK 468 Bärbara handhållna kapmaskiner SIS/TK 497 Farliga ämnen fr bygg o anl.produkter SIS/TK 517 Nanoteknik Ulf Kvarnström/P-O Axelsson Jörgen Eriksson Jörgen Eriksson Jörgen Eriksson Jörgen Eriksson Jörgen Eriksson Jörgen Eriksson Jörgen Eriksson Svenska Elektrikerförbundet Medverkan i svenska tekniska kommittéer SEK/TK 11 Elektriska luftledningar för starkström SEK/TK 64 Elinstallationer för lågspänning SEK/TK 78 Säkerhet vid arbete Åke Persson Mikael Pettersson Per-Håkan Waern/Jimmy Åsberg Fastighetsanställdas Förbund Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 230 Trädgårdsmaskiner SIS/TK 314 Städkvalitet Tommy Nygårds Gunilla Kevdal/Annika Collstam 4 GS (Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk bransch) Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 212 Motorsågar SIS/TK 231 Skogsmaskiner SIS/TK 247 Träbearbetningsmaskiner o verktyg SIS/TK 398 Sågningsskydd SIS/TK 402 Skyddskläder Kenneth Johansson Kenneth Johansson/L-O Eriksson K Johansson/M Isakson Kenneth Johansson/L-O Eriksson Lars-Olov Eriksson IF Metall ISO/TC 39/SC 10/ WG 1 Machine tools / Safety of Machinery / Metal forming machine samt ISO/TC 199 Maskinsäkerhet A-B standarder. Lars-Erik Folkesson deltog på möte den 31-12 april i Tokyo/Japan. Gruppen färdigställde kommentarerna till 16092-1. Tabellerna med PL och kategorierna gicks igenom men en AH grupp fick uppgift att dubbelkolla att alla PL (säkerhetsnivåer) stämde. 16092-3 hydraul pressar blev vi klara med. Japans förslag att lägga till förklaringar till PL (preformens level) i tabeller fick ok. De delar som var klara kommer att gå ut som CD/DIS. Pneumatiska och mekaniska pressar kommer att bli klara för CD/DIS på oktober mötet. Vi hade också ett Ad-hoc möte i Kyoto angående tabellerna. Presstandarden den 6-7 april hade Japanerna arrangerat. TC199 mötet var ett paraplymöte för ISO där alla WG grupper B och C standarder inom Maskinsäkerhet informerade om sitt arbete, men också ett nytt förslag till grupp var att bedöma skada vid olika tryck, beslutet blev att man skulle starta en ny arbetsgrupp för att göra en förstudie och sedan sända ut frågan om att starta en ny WG. Detta var också en uppföljning av mötet från CEN/TC 114 i Delft. Åtgärder inför nästa möte: TK 275 kommer den 28 maj att gå igenom rekommendationer som beslutades på TC/39/SC/10 WG 1 TK 287 kommer den 20 augusti gå igenom besluten och se hur dem påverkar SIS arbetet. Kommande möten: Oktober 14-16 2015 i Tyskland (TC 39/SC 10 WG 1) ISO/TC 39/SC 10/WG 2,4, 6 Machine tools / Safety of Machinery / Turning machine, Machining centres and Sawing machines Lars-Erik Folkesson deltog på möte med WG 2, den 23-25 september i Tyskland/ Berlin. Beslut och kompromisser: Gruppen gick igenom kommentarerna som var omfattande, vi diskuterade också mod 3 (speciella körningar) WG 2 kommer att sända ut underlag för röstning. Hemarbetena ska vara klara till mitten av november då vi också kan svara ok eller om vi vill ha ett nytt möte före vi sänder ut den på F-disen. Åtgärder inför nästa möte: Att informera TK 275 vad som kommer att ske under november samt att få ett beslut på den F-dis som kommer att sändas ut i februari 2015. Kommande möten: Ej bestämt. 5 Lars-Erik Folkesson deltog på möte med WG 4, den 8-10 januari i Stuttgart Tyskland. Beslut och kompromisser: Gruppen gick igenom besluten som togs på förra mötet och beslutade att föra in dem i standarden. Därefter fortsatte vi med de kommentarer som vi hade kvar från förra mötet. Annex J var den svåra delen att gå igenom eftersom den kommer att vara den del som det blir flest ändringar från förra standarden, som har funnits sedan 1999. Denna annex blir mer omfattande och visar också vilken säkerhetsnivå han/hon måste följa. Vi kommer att sända ut förslaget som DIS för att få kommentarer från alla . Vi fick också B- standarden ISO 19353 som behandlar att förebygga eldsvåda i maskiner. Ordförande Christoph Preusse kommer att sluta som ordförande i alla C-standarder på grund av att han byter tjänst på BGHM. Åtgärder inför nästa möte: TK 275 kommer att ha ett möte den 1 juni2014 för att behandla DISen och ge kommentarer. Kommande möten: Oktober 22-24 2014 i Frankfurt/Tyskland (ISO/TC 39/SC 10/ WG4). Michael Kinell deltog på möte med WG 6 den 29 september - 1 oktober i Frankfurt Tyskland. Beslut och kompromisser: Mötet gick igenom alla förslag till ändringar av standarden efter den har varit ute på remiss. Beslut togs om att skicka ut den igen för en snabbremiss om att införa en till säkerhetsritning som det blev en del diskussioner omkring. Åtgärder inför nästa möte: Detta var sannolikt det sista mötet för denna gång då standarden är färdig. Kommande möten: Nej CEN/TC 114 Safety of machinery Lars-Erik Folkesson deltog på möte den 25-27mars i Delft/Holland. Beslut och kompromisser: Mötet gick igenom dagordningen till Tokyomötet den 7-9 april i TC 199. Ett nytt ärende kom upp där Tyskarna vill starta en grupp som skulle titta på hur ont en person upplever i olika situationer i en maskin. Sverige tillbakavisade ett sådant arbete och att man inte kunde besluta om detta på sittande möte utan att ha sänt ut ett nytt papper som informerande om arbetet samt att varje nationell kommitté ska få möjlighet att rösta om de vill vara med och starta arbetet. Åtgärder inför nästa möte: Inga åtgärder Kommande möten: Oktober 22-23 2015 i Köpenhamn/Danmark (CEN/TC 114 Plenary meeting). CEN/TC212, Pyroteknik Bo Andersson deltog på möte den 1-2 april i Berlin/Tyskland. Beslut och kompromisser: EN 15947-1 till 5. Diskussion och synpunkter om utkastet till dokument som utarbetades inom det senaste mötet, särskilt diskussioner om de olösta frågorna. Synpunkter om de som har inkommit angående NWIP utredningen. WG1 fyrverkerier är man överens om allt utom (tårtorna) och det handlar om hur man ska förankra dem, ärendet är överlämnat till kommissionen. 6 Åtgärder inför nästa möte: Att finna en kompromiss när det gäller (tårtorna) inför nästa möte. Kommande möten: Mars 24-25 i Tyskland (CEN/TC 212 WG 1). ISO/TC 110, SC2, WG 11, Safety of powered industrial trucks Bo Andersson deltog på möte den 23-26 september i Milano/Italien. Beslut och kompromisser: En stor diskussion var att standarden ska kunna läsas i smartphones men för tillfället är det problem, men CE/ISO jobbar på att lösa de tekniska problemen. Sen är det förändringar i röstförfarandet att det går att hoppa över vissa FDIS:ar. ISO 6085 ska uppdateras. I Australien är det lag på att använda bältet om det finns monterat i truckarna, det är något som nästan alla tyckte var bra förutom USA. Det saknas experter i WG 2 något länderna fick ta med sig att se över. Åtgärder inför nästa möte: Att ISO 3691-1 går ut på remiss vi i Svenska gruppen kommer att titta på det. Kommande möten: Australien (ISO/TC 110 /SC2 och WG 11). CEN/TC150 WG 10, Industrial trucks Bo Andersson deltog på möte den 4-6 mars i Milano/ Italien. Beslut och kompromisser: Diskussionen handlade om Electromagnetic compatibility och vilken säkerhetsklass det ska ligga på, klasserna är från a-e. I den Svenska gruppen har jag haft en avvikande mening att vilja ha en högre säkerhetsnivå. Efter diskussion internt i den Svenska gruppen kunde vi enas om en högre säkerhetsnivå och tillsammans med den Europeiska gruppen kom vi överens om att få till bättre skrivningar. Det bevisar åter att vår medverkan är viktig för att påverka i rätt säkerhetsriktning. Åtgärder inför nästa möte: Svara på olika förslag. Kommande möten: 11-12 juni i Mjölby/Sverige (CEN/TC 150 WG 10). ISO/TC 229/WG 3 Nanotechnologies, Health, safety and environment samt CEN/TC 352 WG 2, 3 Conny Lundberg har deltagit på två möten. Den 28 mars -1 april i London England. Beslut och kompromisser: Detta var första mötet med denna grupp TC229/WG3 och det rapporterades från de olika projektgrupperna pg 15-18 samt pg 20. Sedan deltog Conny på mötet den 3-7 november i New Delhi Indien. Beslut och kompromisser: De flesta standarder inom WG 3 går för slutomröstning. Till Sydkorea ska de flesta TC standarder vara klara och ska röstas som ISO standarder. Kommande möten: Maj 2015 i Sydkorea Seoulö (ISO/TC 229/WG 3) Kanada, datum ej klart 7 CEN/TC 322/ WG 3 "Rolling Mills" Conny Lundberg deltog på möte den 24-26 november i Kreuztal Tyskland. Beslut och kompromisser: Kall och varmvalsar är fortfarande under revidering, arbetet fortskrider långsamt. Åtgärder inför nästa möte: Bättre förberedelser i den Svenska kommittén så att arbetet går fortare. Kommande möten: Februari 2015 i Holland (CEN/TC 322). Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 109 Vibrationer i handhållna maskiner SIS/TK 221 Industritruckar SIS/TK 246 Handhållna maskiner SIS/TK 261 Maskinsäkerhet i järn- och metallverk SIS/TK 275 Verktygsmaskiner SIS/TK 278 Industrirobotar SIS/TK 282 Maskinsäkerhet SIS/TK 399 Ögonskydd SIS/TK 400 Andningsskydd SIS/TK 416 Smörjmedel och hydralvätskor SIS/TK 443 Pyroteknik SIS/TK 516 Nanoteknik Annika Nilsson Bo Andersson Annika Nilsson Conny Lundberg L-E Folkesson/Michael Kinell Lars-Erik Folkesson L-E Folkesson/Michael Kinell Rosalie Andersson/ Angelika Lang Rosalie Andersson/Angelika Lang Rosalie Andersson Bo Andersson Conny Lundberg Kommunal TC 159/SC3/WG 4”Human physical strength – Manual handling and force limits”. Eva Nilsson deltog på möte den 5-9/4-14 i Paris. Applikations dokumentet ISO/TR 12295 “Application document for ISO-standards on manual handling (ISO 11228-1,2,3) and working postures(ISO11226)” och ISO/TS 20646 ”Ergonomics guidelines for the optimization of musculoskeletal workload” är nu klara och godkända. Översättning och implementering pågår i flera länder av båda dokumenten. ISO/TR 12296 Ergonomics - Manual handling of people in the healthcare sector håller på att översättas av den svenska TK:n (TK330/AG 1) och kommer att heta ”Ergonomi Personförflyttningar inom hälso- och sjukvård”. Dokumentet kommer att bli klart under våren 2015. Kommittéen går nu vidare med en teknisk rapport på området, ”Ergonomics –Application of ISO series 11228 and ISO 11226 in the agricultural sector”. Detta arbete har Eva ingen kompetens för och hoppas någon annan kan ta över. Höstens möte hölls i Stockholm och Arbetsmiljöverket var värd. Eva Nilsson efterfrågar ny deltagare med jordbrukskompetens till gruppen. TC 84 “Devices for administration of medicinal products and catheters” 9 – 13 juni var Eva Nilsson på möte med TC 84 i Como, Italien. Många parallella arbeten pågår på flera olika standarder, det handlade bland annat om färgkodning på insulinstyrkor och nålar som är ”kniviga” frågor. WHO har initierat ett arbete kring “Auto-disable syringes for fixeddose immunization for single-use” som kommer att påverka även Sverige och som vi behöver engagera oss i. Eva var på kombinerat möte i Bryssel den 4-7/9 med CEN/TC205/WG16, för att arbeta med urin-, nutritions- och drängagekatetrar. Detta för att de olika kommittéerna inte ska dubbelarbeta på standarderna. Alla dessa möten kommer att hållas på CEN/CENELEC i Bryssel. 8 Heta frågor när det gäller nutritionskateter standarden är färgsättning av produkterna och de neonatala problemen. Kommande möten: Möte för ISO/TC 84 blir i Heidelberg Tyskland i juni Möte för ISO /TC84/CEN/TC205 blir i Bryssel i april CEN/TC239/WG1 "Medical vehicles and their equipment - Stretchers and other patient handling equipment" Kalle Blomgren deltog på mötet den 26-28 mars och 6-8 oktober. Sabrina Mann informerade om att formell röstning pågår för tillägget A2 i EN 1789:2007. Klart under sommaren 2014. Ett antal länder har lämnat in förslag på viktiga frågor att hantera under revisionen. Varje land redovisade kort sina synpunkter och viktiga krav vilka kan sammanfattas enligt nedan: - Säkerheten för patient och personal - Arbetsmiljö - Vårdutrymmets utformning - Ljudnivå - Nya ambulanstyper för ex. intensivvårdspatienter, överviktiga patienter och ambulanser för transporter mellan sjukhus. Kommande möten: 17-18 februari 2015 Berlin, Tyskland. Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 228 Lantbruksmaskiner SIS/TK 230 Trädgårdsmaskiner SIS/TK 238 Fordonsergonomi SIS/TK 330/ag 4,6 Förbrukningsmtrl (stick o skärskador) SIS/TK 332 Sjukvårdstextilier SIS/TK 332/ag 3 Sjukvårdstextilier (lakansskydd) SIS/TK 351 Ambulanssjukvård SIS/TK 360 Brand och räddning SIS/TK 380 Ergonomi SIS/TK 402 Skyddskläder SIS/TK 525 Hjälmar SIS/TK 551 Vårdhundar SIS/TK 572/ag3 Kvalite inom äldreomsorg och hemtjänst Anette Andersson Peter Larsson Peter Larsson/Mario Gavran Eva Nilsson Eva Nilsson Carina Frisk Kalle Blomgren Matts Jangerstad Eva Nilsson Matts Jangerstad Matts Jangerstad Maria Boivie Lillemor Stridh/Madeleine Karlsson Livsmedelsarbetareförbundet Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 244 Livsmedels- och förpackningsmaskiner Benny Kolnby Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 253 Tryckeri- och pappersmaskiner Lars Wåhlstedt 9 SEKO – Facket för Service och Kommunikation TC 150/WG 2. Industrial trucks Gruppen har haft åtta möten under 2014, varav Lars Jakobsson deltog på två. Gruppen är sammansatt av Arbetsmiljöverket, Lars Jakobsson (enda fackliga) och en svensk tillverkare ifrån Sverige, i övrigt deltar mest tillverkare. Lars deltog på mötet i Paris i februari samt London i oktober. Kommentarerna i del 1459:1 har tagit mest tid under året men under mötet i London fortsatte man arbetet med 1459:3 som säger hur maskinen ska fungera när en personkorg monteras, där har dock franska myndigheterna en annan uppfattning som gör att del 3 bara blir en guide och inte en standard. På svensk nivå har gruppen i SIS haft två möten som Lars deltagit på och utöver det har de haft telefonmöten. Kommande möten: 19-20 Februari i Paris 21 April, Berlin, plannery meeting 20-21 Maj, Bologna 23-24 September, Berlin 27 Oktober, London, plannery meeting Medverkan i svenska tekniska kommittéer SEK/TK 88 Säkerhet vid vindgeneratorer SIS/TK 202 Vägmaterial SIS/TK 150 Industritruckar SIS/TK 225 Anläggningsmaskiner SIS/TK 380 Ergonomi Roger Johansson Kenny Westerlund Lars Jakobsson Fredrik Persson Patrik Hulin Svenska Transportarbetareförbundet CEN/TC 417 Maritime and port security services Arbetet har varit ute på remiss under året. Sverige har arbetat för att ändra två paragrafer som bryter mot Lagen om Anställningsskydd LAS. Då övriga länder inte har samma problem eller uppfattning i frågan kommer Sverige att begära en A-avvikelse i standarden. ISO/TC 20 Aircraft and space vehicles Dan Holmberg och Sverige var värd för ett ISO möte i Stockholm. Vi blev nedröstade om en standard för öppningsbara tak på containers, men blev ombedda av Frankrike och England (Inofficiellt) att fortsätta att trycka på i frågan utifrån lastarrapporten som visar stora skaderisker för personalen då man lastar bagage och frakt i containers med icke öppningsbara tak. SIS/TK 172 SIS/TK 259 SIS/TK 402 SIS/TK 492 Värdeförvaring Markutrustn för flygplatser/avisning Skyddskläder Bevakningstjänster Ulf Jarnefjord Dan Holmberg Sven Sawatzki Ulf Jarnefjord 10 LO Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 301 Ledningssystem för arbetsmiljö SIS/TK 380 Ergonomi SIS/TK 423 Luftkvalitet SIS/TK 478 Socialt ansvarstagande My Billstam Sten Gellerstedt S Bergström/G Skarping Susanne Lindberg Elmgren TCO Vårdförbundet Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 164/ag 11 Lättöppnade förpackningar Stefan Lundberg SIS/TK 330 Förbrukningsmtrl inom sjukvården Stefan Lundberg SIS/TK 330/ag1 Förbr.mtrl i sjukv/antimik.bakt. Förband Christina Lindholm SIS/TK 331 Laboratoriemedicin Boel Heed SIS/TK 332 Sjukvårdstextilier Anita Johansson SIS/TK 332/ag 2 Sjukvårdstextilier (operation) Anita Johansson SIS/TK 334 Hälsoinformatik Anna Vikström SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekn.produkter Marie Banck SIS/TK 349/ag3 Sterilis. Av medi.tekn.prod. Lager/logistik Gunvor Åkerfeldt SIS/TK 351 Ambulanssjukvård Eva Stjärna/Peter Bezjak SIS/TK 527 Renhet på operationsrum Elisabeth Liljeblad SIS/TK 580 Hjärtstartare Daniel Jirenius Unionen ISO/TC 273 Customer Contact center Annika Flaten deltog på möte i Kuala Lumpur, Malaysia, i februari 2014 ISO:s centrala sekretariat presenterade skillnaden mellan en ”Tjänstestandard” och en” Ledningssystem standard”(Management System Standard, MSS), som tex. ISO 9000. Detta gjordes för att säkerställa att standarder för produkter eller tjänster ska fokusera på detta i sitt innehåll och inte inkl. generalla generiska management avsnitt. Genomgången resulterade i att våra en hel del text därmed borde tas bort i nuvarande utkast ISO 18295-1/-2. Dessutom minskades antalet termer och definitioner markant så att endast relevanta och specifika/unika termer för denna standard blev kvar. Standarden fortsatt kommer bestå av två delar för att säkerställa möjligheten att certifiera företag mot del 1, Arbetet kommer ske i 6 olika arbetsgrupper som ska vidareutveckla specifika kapitel som sedan ska sammanställas och skickas ut som ”Committee Draft”. Mötet i Madrid i december hade att ta ställning till samtliga kommentarer som inkommit med anledning av den DIS som skickats ut. Mötet inleddes dock med diskussioner kring på vilken nivå standarden ska ligga, vem vänder den sig till och hur ska den användas, en diskussion som i mycket var lik den i Kuala Lumpur. Den stora frågan var kring huruvida den ”draft” vi har idag är en ren tjänstestandard eller om det är manangementdelar med som ej bör vara där, för att försöka få någon klarhet så rådfrågades ISO. Det man enades om var att utse en liten grupp som jobbar vidare med de kvarvarande kommentarerna men som också ser över all text med ett fokus på att det ska vara mer kundfokus, callcenter specifikt och ta fram förslag på KPI:er ( hur mätas, should eller shall). 11 Denna grupp kommer att träffas två gånger under våren så att alla länder före sommaren skall få en nya ”draft” på cirkulation för kommentarer inför mötet i Sydafrika hösten september/oktober 2015. Kommande möten: September/Oktober 2015 i Sydafrika ISO 45001 Arbetsmiljöcertifiering (PC 283). April 2014 Martine Syrjänen Stålberg deltog på möte i Casablanca, Marocko, 30 mars – 5 april Den internationella kommittén ska arbeta fram en ISO-standard som ska ersätta nuvarande arbetsmiljöcertifiering (enligt OHSAS 18001). 85 deltagare från ca 40 länder deltog på. Detta var den andra träffen i det internationella samarbetet (första mötet var i London 2013). Sveriges representanter från den svenska tekniska kommittén (TK 301) deltog i arbetsgrupper som behandlade kapitel om Ledarskap, Arbetsmiljöpolicy, Personalrepresentanters inflytande, arbetsmiljömodellen Plan – Do – Check – Act, Utvärdering och Ständiga förbättringar. Vi hade inte möjlighet att täcka samtliga gruppers arbete, eftersom endast 3 experter tillåts närvara och Sverige inte deltog med några observatörer. I arbetsgruppen om Ledarskap, Arbetsmiljöpolicy, Personalrepresentanters inflytande fanns ytterligare fackliga representanter från några andra länder, som det gick att hämta bra stöd ifrån, men annars var vi inte så många från arbetstagarsidan som deltog. Kommande möten: Januari 2015 i Trinidad Tobago Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 301 Ledningssystem för arbetsmiljö SIS/TK 503 Kundkontaktcenter SIS/TK 562 HR Management Martine Syrjänen Annika Flaten Bo Hallberg Saco Medverkan i svenska tekniska kommittéer SIS/TK 334 Hjälpmedel för personer med funk.neds. SIS/TK 423 Luftkvalitet Christina Lundqvist Per Salander Samordning och planering Ett fackligt standardiseringsmöte genomfördes på Lastbergets kursgård i Bålsta 3-4 februari 2014, där samtliga aktiva fackliga företrädare från LO, TCO och Saco bjöds in. Deltagarna gavs möjlighet att rapportera från sina respektive projekt. Bland andra Kalle Blomgren från Kommunal. Han pratade om sitt arbete med arbetsmiljön i ambulanser. Bo Hallberg från Unionen redogjorde för arbetet i standarden HR Management. Ulf Jarnefjord från Transportarbetarförbundet redogjorde för arbetet med tjänstestandarder. ETUI-HESAs årliga europeiska nätverksmöte ägde rum 20-21 januari i Bryssel. ASTA representerades där av My Billstam och Ulf Jarnefjord. 12 I EU Kommissionens Rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågors arbetsgrupp för standardiseringsfrågor har Ulf Jarnefjord ersatt Sven Bergström som gått i pension. Ulf medverkade vid det möte som ägde rum i november. LO och TCO har dessutom haft representation i SKA-rådet (Sveriges konsumenters – och arbetstagarråd), Markandskontrollrådet, Swedacs tekniska kommitté för arbetsmiljöfrågor samt SIS fullmäktige. "LO, TCO och Saco var remissinstanser när det gällde att ta fram en strategi för svensk standardisering. Vid gemensamma diskussioner i ASTA-gruppen framkom starka synpunkter på förslaget vilket tagits fram av Sveriges Standardiseringsförbund. Bland annat gällde det strategins förhållande till tjänstestandarder och vissa politiskt ensidiga skrivningar. ASTA-gruppen utsåg därför en delegation som vid ett enskilt möte med företrädare från Sveriges Standardiseringsförbund framförde, och till vissa delar fick gehör för sina synpunkter. ASTAs årliga konferens för verksamhetsplanering genomfördes den 17-19 oktober i Göteborg där bl a omvärldsanalys och verksamhetsplan för 2015 diskuterades och fastställdes. Under konferensen genomfördes också ett studiebesök i Göteborgs Hamn där ledning och fackliga företrädare redogjorde för man hur arbetar systematiskt med arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Standardisering, information och utbildning Utbildningen kring arbetsmiljö, standardisering och EU omfattar tre dagar och genomfördes den 8-10 april på Bosöns idrottsfolkhögskolal, Lidingö. 5 personer deltog. Utbildning teknisk standardiseringsengelska Utbildningen är speciellt inriktad på att ge förbundsrepresentanterna tillräckligt goda kunskaper i teknisk standardiseringsengelska för att kunna utöva ett bra inflytande inom europastandardiseringen och att kunna läsa och förstå nya förslag på standarder. Utbildningen bedrivs från och med 2014 i samarbete med den certifierade språkskolan York Associates i York, England. Detta på grund av Veronica J Pallings pensionsavgång och att företaget "VJ Languages" i Nottingham, England därmed upphörde. Under året utbildades följande förbundsrepresentanter i York och de fick en veckas utbildning: Benny Kolnby, Livs; Lars-Olov Eriksson, GS; Åke Persson, Elektrikerna; Kalle Blomgren, Kommunal; Krister Colde, Handels ; Therese Roselin Göthe, LO; Michael Kinell, Conny Lundberg och Peter Frövén samtliga från If Metall Avgifter Förvaltnings- och intressentavgifter till standardiseringsorgan. 13 Ledamöter i arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA) bilaga 1 Jörgen Eriksson Svenska Byggnadsarbetareförbundet Per-Håkan Waern/Jimmy Åsberg Svenska Elektrikerförbundet Torbjörn Jonsson Fastighetsanställdas Förbund Kenneth Johansson GS Krister Colde Handelsanställdas förbund Bo Andersson IF Metall Jan Rehn Kommunal Benny Kolnby Livsmedelsarbetareförbundet Lars Wåhlstedt Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Thomas Brännström Seko – Service och Kommunikationsfacket Ulf Jarnefjord Svenska Transportarbetareförbundet, vice ordf. Karin Fristedt Saco Stefan Lundberg TCO/Vårdförbundet Bo Hallberg TCO/Unionen My Billstam LO, ordförande Therese Roselin Göthe LO, sekreterare Suppleanter Jerry Lindbäck Handelsanställdas förbund Peter Larsson Kommunal Annika Nilsson IF Metall Per-Åke Persson Seko – Service och Kommunikationsfacket Annika Flaten TCO/Unionen Sten Gellerstedt LO Bilaga 2 Ordförklaringar Bilaga 2 BSI British Standardisation Institute BTTF Task Force of the Technical Board CEN Europeiska standardiseringsorganisationen Comité Européen de Normalisation CENELEC Europeiska standardiseringsorganisationen för el och elektronik, Comité Européen de Normalisation Electronique CD Committee Draft CLC Förkortning av CENELEC i dokumentationsreferenser DIN Deutches institut für Normung DIS Draft International Standard EN European Standard ETUI Europafackets forsknings- och utbildningsbyrå HESA Health and Safety, avdelning inom ETUI, hanterar arbetsmiljöfrågor IEC International Electrotechnical Commission, den globala standardiseringsorganisationen för el och elektronik ISO International Organisation for Standardisation, den globala standardiseringsorganisationen för allmän standardisering PL Performence Level SC Subcommittee SEK Svenska Elektriska Kommittén. Sveriges representant i CENELEC SIS Swedish Standards Institute, det svenska allmänna standardiseringsorganet. Sveriges representant i CEN TC Technical Committee TK Teknisk kommitté TR Technical Report TS Technical Specification WA Workshop Agreement WG Working Group Bilaga 3 Budget och resultat 2014 ASTA 2014 Årets bidrag Summa intäkter Bilaga 3 Budget 2014 Resultat 2014 1 500 000 1 500 000 1 500 000 1 500 000 Medverkan i standardiseringsarbete LO Byggnadsarbetareförbundet Elektrikerförbundet Handelsanställdas förbund Industrifacket Metall Kommunalarbetareförbundet SEKO Transportarbetareförbundet Reserverat övriga förbund TCO SACO Summa 30 000 30 000 0 0 180 000 60 000 60 000 105 000 30 000 55 000 0 550 000 120 71 794 0 0 238 924 38 532 30 682 0 0 54 604 Samordning och Planering ASTA Summa 116 000 116 000 77 562 77 562 Standardisering, info och utbildning Information och utbildning Summa 185 000 185 000 236 928 236 928 Utb teknisk standardiseringsengelska Utbildning förbundshandläggare Summa 297 000 297 000 242 713 242 713 Avgifter Medlemsavgifter Förvaltningsavgift Summa 5 000 347 000 352 000 4 875 354 270 359 145 1 500 000 1 351 004 Summa totalt 434 656
© Copyright 2024