KULTUR & TEOLOGI - Kyrkans Tidning
18 KYRKANS TIDNING NR 18 2015 BRITA HÄLL redaktör CECILIA JAENSSON WALLANDER, recensioner [email protected] 010-199 34 63 cecilia.jaenssonwallander @kyrkanstidning.se 010-199 34 60 Det är inte de atonala orgel styckena jag går igång på, även om jag tror att Gud kan finnas där också. KULTUR & TEOLOGI FOTO: LARS PEHRSON/TT TI PSA OSS! EBBA BUSCH THOR, Kristdemokraternas nyvalda ledare, om sin smak för lovsång. I Dagen. A AMERIKABIBEL är en stor bibel, en s.k. familjebibel på svenska daterad till omkring 1860–1890. Den är vanligen tryckt och utgiven i Chicago. Gällande bokhantverket har amerikabibeln en för Skandinavien något otypisk stil, med pressförgyllda, svulstiga pärmar och stora spännen i nysilver. Dessa biblar har troligtvis utgjort gåva från emigrerade svenskar till deras hemförsamlingar. (Källa: Kyrkans föremål – beskrivande lexikon) Kyrk-ABC för nybörjare Oblatjärn, oljekar och dopduva. Det är sådant som beskrivs i ord och bild i ett lexikon med kyrkans föremål som släpps digitalt i slutet av maj. Behovet är stort, en del blivande konservatorer, antikvarier och arkitekter har aldrig varit inne i en kyrka. TEXT: ELISABET SANDBERG Det var studenter på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet som väckte idén om att samla alla föremål som finns i en kyrka i ett uppslagsverk. De flesta av studenterna har ingen kyrklig uppväxt, en del av dem har aldrig varit inne i en kyrka och har sålunda ingen aning om vilka föremål som finns i kyrkorummet eller hur de används. Det här är en kunskap som de får först under utbildningen. Projektledare Charlotta Hanner Nordstrand, universitetslektor, insåg att behovet var stort. – Det här är ju föremål som de ska jobba med. Uppslagsverket Kyrkans föremål – beskrivande lexikon berättar om föremålen objektivt – hur stora de är, vilket material de är gjorda av, vad de används till och symboliserar. De återges även i bilder, flera är tecknade av konservator Lotta Möller som också är formgivare. ILLUSTRATIONER: MARIA HENJE OCH LOTTA MÖLLER För redaktionsgruppen, med textilkonservator Gunnel Berggrén, universitetslektor Joakim Hansson, universitetsadjunkt MaCharlotta ria Henje, fo- Hanner tograf Jon Erik Nordstrand. Nordstrand och konservator Fanny Stenback, är det ett stort uppdrag. – Det är ju inte klokt vad vi har gett oss in på. Egentligen skulle jag behöva titta närmare på en del föremål ute i kyrkorna men det hinns inte med. I stället använder vi fotografier och andra forskares studier. Just nu funderar jag över skillnaden mellan lockhäll och täckhäll, hur ska den häll som täcker en gravtumba benämnas? säger Charlotta Hanner Nordstrand. »Det finns f öremål som inte längre används och som är riktigt gamla och ovanliga. När ingen vet vad de används till kan de lätt komma på vift. Tack vare den kyrkoantikvariska ersättningen, KAE, har konservatorernas insatser ökat. Även ett allt fuktigare klimat i landet, som gör det svårare att bevara föremål, har bidragit till att konservatorer efterfrågas mer än tidigare. – Konservatorerna behöver de här uppgifterna dels för att identifiera föremålen, dels för att kunna skriva vårdplaner. Och församlingarna behöver uppgifterna för att kunna göra förteckningar över dem enligt kulturminneslagen. – Kyrkans medarbetare har också nytta av lexikonet. Det finns föremål som inte längre används och som är riktigt gamla och ovanliga. När ingen vet vad de används till kan de lätt komma på vift. Uppslagsverket kan hjälpa till att skydda föremål. ATT SAKER stjäls från kyrkor är inte helt ovanligt. För tio år sedan dömdes en person för att ha stulit ett stort antal föremål från kyrkor i norra Sverige. Charlotta Hanner Nordstrand ser ibland saker som ligger ute till försäljning på sajter på nätet. – Häromdagen såg jag ett dopfat på en auktionssajt. Lampetter är också något som ofta har fått fötter. HANNER Nordstrand har också tillsammans med studenter sett till att få saker identifierade. Mycket finns fortfarande undanstoppat på vindar, som dopskrank till exempel. – Vi hittade ett oblatjärn för en tid sedan, det var urspännande. Fram till slutet av 1800-talet bakades oblaterna i kyrkan, järnen ser ut som våffeljärn men är mindre och med runda små fördjupningar, säger hon. – En annan gång hittade vi en ask till en brudkrona, men den var tyvärr tom. CHARLOTTA NR 18 2015 KYRKANS TIDNING 19 Monument hedrar syrianska döda Göteborg minns De vita bussarna De vann boken VITA BUSSAR Två dagar på temat ”gränslös medmänsklighet” blir det i Göteborg med anledning av 70-årsdagen av De vita bussarna, en räddningsaktion som Röda korset gjorde för att hjälpa 15 000 människor ut ur Tyskland. Svenska kyrkan och judiska församlingen bjuder den 8—9 maj in till bland annat seminarier, konsert och dokumentärfilmer. Medverkar gör Majgull Axelsson, Peter Örn, Cecilia Wikström, Folke Bernadotte jr med flera. GRATTIS! I Kyrkans Tidning nr 16 lottade vi ut två signerade exemplar av den israeliske författaren Yuval Noah Hararis bok Sapiens. Vinnarna blev Jenny Ljungberg i Mölnlycke och Tom Lundqvist i Falköping. Grattis! Böckerna kommer med posten. ●● I söndags invigdes ett minnesmonument över folkmordet 1915. Det är de syrianska offren som hedras genom monumentet och invigningsceremonin, som hölls i S:t Petrus & S:t Paulus syrisk-ortodoxa kyrka i Botkyrka. ●● Energiminister Ibrahim Baylan, riksdagsledamöter och representanter från serbiska, armeniska, syriska och libanesiska ambassaden deltog. B DOPPÅSE. Inom allmogen användes doppåsar från ca 1700 till sent 1800-tal. Av tradition skulle alltid något blankt finnas i dekoren, såsom siden eller pärlor, för att skydda barnet mot onda andar eller från att bli bortbytt. Kyrkligt föremålslexikon ●● Lexikonet samlar alla föremålstyper som finns i Svenska kyrkan. ●● De är omkring 400 stycken och fördelas på 28 föremålsrubriker som konstverk, musikinstrument och bildstenar. ●● Som utgångspunkt har man använt Riksantikvarieämbetets lista över kyrkliga föremål. ●● Projektet startade 2011 och finansieras delvis av KAE. ●● Ett antal stiftsantikvarier är knutna till projektets referensgrupp. ●● Verket skiljer sig från Svenska kyrkans eget inventarieregister SACER som togs i drift 2012 via kyrkokansliet. I SACER ges församlingarna ett verktyg för att dokumentera sina inventarier. ●● Det är ännu oklart när lexikonet kommer i bokform. BURSA. Ett pärmliknande kvadratiskt fodral för förvaring av corporalet. Bursan består av två hårda skivor, samman fogade i ena kanten så att de kan slås ihop likt bokpärmar. Pärmarna är klädda med ett yttertyg och insidan fodrad med samma eller ett något tunnare tyg. Yttertyget är ofta dekorerat med broderi och kan vara av samma tyg som kalkklädet. Ibland är bursan försedd med en knapp och tillhörande ögla för stängning. Bursan med corporalet i ligger ovanpå kalken med klädet, tas ner och öppnas vid dukningen av nattvarden. Corporalet tas fram och breds ut på altaret och bursan ställs åt sidan. Bursan på bilden är formgiven av Anna-Lisa Odelqvist 1959. C CINGULUM är den vita snodd eller band som håller samman alban och fäster stolan. Är det en snodd är den gjord av hoptvinnat vitt bomullsgarn. Är det ett band kan det vara ett enkelt vitt möstervävt band e ller ett band sytt av samma tyg som alban. Det vita bandet är en symbol för sanningens och kyskhetens bälte och är ett tecken på beredvillighet till tjänst. KALKKLÄDE. En kvadratisk duk att lägga över kalken inför nattvarden. Kalkklädet kan vara antingen fodrat eller ofodrat. Det är ofta vackert broderat med invävd dekor. Färgerna följer kyrkoårets kanon, och tygerna är ofta samma som mässhakens.
© Copyright 2024