Examensarbete A is internet addictive - MUEP
ÄR INTERNET BEROENDEFRAMKALLANDE? EN STUDIE OM DROGHANDEL PÅ INTERNET UTIFRÅN EN SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER MED ANSTÄLLDA PÅ TULLVERKET ARNELA CENANOVIC Examensarbete i Kriminologi III 61-90 hp Kriminologiprogrammet Juni 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö ÄR INTERNET BEROENDEFRAMKALLANDE? EN STUDIE OM DROGHANDEL PÅ INTERNET UTIFRÅN EN SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER MED ANSTÄLLDA PÅ TULLVERKET ARNELA CENANOVIC Cenanovic, A. Är internet beroendeframkallande? En studie om droghandel på internet utifrån en sammanställning av intervjuer med anställda på Tullverket. Examensarbete i Kriminologi III 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. ABSTRAKT Tullverket är en av myndigheterna som arbetar med att förhindra och försvåra import av narkotika och andra preparat till Sverige. I följande uppsats kommer narkotikahandel via nätet behandlas utifrån intervjuer med några av Tullverkets tjänstemän. Riskerna med den illegala e-handeln är minimal för köparen. Anonymiteten ökar på nätet samtidigt som tillgängligheten möjliggör en större målgrupp, där den yngre populationen utmärker sig. Utvecklingen bidrar till allt säkrare metoder att köpa och sälja narkotika utan att åka fast samtidigt som internet möjliggör att nya syntetiska preparat vinner fäste på marknaden. Nyckelord: E-handel, Internet, Narkotika, Rationella valteorin, Syntetiska droger, Tullverket. 1 IS THE INTERNET ADDICTIVE? AN ESSAY ON E-DRUG TRADE BASED ON INTERVIEWS WITH EMPLOYEES OF THE SWEDISH CUSTOMS SERVICE ARNELA CENANOVIC Cenanovic, A. Is the Internet addictive? An essay on e-drug trade based on interviews with employees of the Swedish customs service. Degree project in Criminology III 15/30 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2015. ABSTRACT The Customs service in Sweden has a great responsibility of preventing narcotics and other forbidden products from entering the country. This thesis discusses online drug trade through interviews with some of the officials at Customs service (Sweden). The risks with online drug purchase are very limited because there are constantly new approaches implemented while the Internet anonymity decreases the risk to be caught. The drug access on Internet is available to a much larger scale then traditional trading and is especially convenient for the younger crowed. Developments contribute to safer methods for the buyers while Internet has given rise to new synthetic drugs that have gained position on the market. Keywords: E-market, Internet, Narcotics, Rational choice theory, Synthetic drugs, Tullverket (Customs service Sweden). 2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ....................................................................................................... 5 1.2. Syfte och frågeställning................................................................................. 6 2. BAKGRUND ....................................................................................................... 6 2.1. Begreppsförklaring ........................................................................................ 6 2.1.1. Narkotika ................................................................................................ 6 2.1.2. Syntetiska alternativ ............................................................................... 6 2.1.3. Hälsofarliga substanser ........................................................................... 6 2.1.4. Missbrukssubstanser ............................................................................... 6 2.1.5. Preparat ................................................................................................... 7 2.2. Avgränsning .................................................................................................. 7 2.3. Svenskarnas vanor under 2000-talet ............................................................. 7 2.4. Upphov till Cybercrime................................................................................. 8 2.5. Tullverket ...................................................................................................... 9 3. TEORETISK REFERENSRAM........................................................................ 11 3.1. Redogörelse för teorival ............................................................................. 11 3.1.1. Rationella valteorin .............................................................................. 12 3.1.2. Motivering av teorival .......................................................................... 13 4. METOD ............................................................................................................. 13 4.1. Kvalitativ metod .......................................................................................... 13 4.2. Intervjustudier och urval ............................................................................. 14 4.3. Forskningsetiska överväganden .................................................................. 14 4.4. Förförståelse ................................................................................................ 15 4.5. Intervjuguide ............................................................................................... 16 4.6. Genomförandet av intervjuerna................................................................... 16 4.7. Validitet & reliabilitet ................................................................................. 16 4.8. Giorgis Fenomenologiska Analysmetod ..................................................... 17 4.8.1. Helhetsintryck....................................................................................... 17 4.8.2. Identifikation av meningsbärande enheter............................................ 17 4.8.3. Kondensering ........................................................................................ 18 4.8.4. Sammanfattning av innebörd ................................................................ 18 5. RESULTAT ....................................................................................................... 18 5.1. Risker .......................................................................................................... 19 3 5.2. Vem handlar online ..................................................................................... 20 5.3. Tillgänglighet/Möjlighet ............................................................................. 20 5.4. Missbrukssubstanser ................................................................................... 21 5.5. Brottsförebyggande arbetet ......................................................................... 22 5.5.1. En lagstiftning som begränsar .............................................................. 22 6. DISKUSSION .................................................................................................... 23 6.1. Resultatdiskussion ....................................................................................... 23 6.2. Metoddiskussion ......................................................................................... 26 7. SLUTSATSER................................................................................................... 27 7.1 Framtida forskning ....................................................................................... 28 REFERENSER ...................................................................................................... 29 BILAGA 1 - Informationsbrev .............................................................................. 33 BILAGA 2 – Matris ............................................................................................... 34 BILAGA 3 – Exempel på frågor ställda vid intervjutillfällena ............................. 35 4 1. INLEDNING Teknologin har gjort stora framsteg under 2000-talet och likaså brottsligheten på nätet. I följande uppsats diskuteras narkotikahandel på internet. Syftet är att utreda vad internet innebär för narkotikahandeln? För att besvara frågan kommer Tullverket att vara en central utgångspunkt i uppsatsen där intervjuer sker med anställda från Tullverket. Det som gett upphov till utvecklingen av brottslighet via e-handel kan utpekas till ett hemligt internet som kallas Darknet. Syftet med internetsidan är att köpa eller sälja illegala varor eller tjänster. Användarna är anonyma både genom kommunikationsflödet och betalningsmetoden då dem skyddas av programmen Tor och Bitcoin (se 2.4. Upphov till cybercrime). Konsekvenserna av den nya tekniken är en ökning av handel av nya okända preparat samt enklare tillgång till traditionella droger där ungdomar är överrepresenterade bland köparna. Rationella valteorin som är teoriunderlaget i uppsatsen är utvald för att konkretisera narkotikahandel utifrån olika sätt som individer väljer att gå tillväga när de inhandlar preparat samt för att utreda vilka möjliga orsaker som styr vilka preparat som väljs att brukas. Tullverkets arbete är en central del i min uppsats eftersom deras uppdrag går ut på att förhindra att oberättigade varor kommer in till Sverige. Dock problematiserar inte studien kring Tullverkets tillvägagångssätt i bekämpningen mot narkotika och syntetiska substanser. Däremot uppger studiens intervjupersoner att Tullverket kontrollerar cirka tio procent av samtliga varor vid inflödet till Sverige. Utifrån uppskattningen finns en föreställning om att en enorm mängd olagliga varor når den svenska befolkningen i syfte att brukas eller i syfte för vidare försäljning. Intresset för Tullverket och deras brottsförebyggande arbete grundades i en personlig uppfattning om en vag förbindelse mellan Tullverket som myndighet och den kriminologiska institutionen på Malmö Högskola i utbildningssyfte. Ofta när vi talar om brottsförebyggande arbete i utbildningen så relaterar vi till Polis. För att skapa kunskap om en tredje part vars uppgift också är brottsförebyggande arbete tas i denna uppsats Tullverket som utgångspunkt. Efter ett möte med Tullåklagare på Tullverket Malmö ökade det personliga intresset för internetrelaterad narkotikasmuggling. Ämnet har även uppmärksammats i media där det bland annat återgivits som ”the hidden web”. Kalla fakta i TV4 tog upp ämnet Darknet/det mörka nätet under hösten 2014 där de redogör för hemsidor som ger upphov till en anonym brottslig handel där droghandeln utpekas vara den största problematiken (Kalla Fakta, 2014). Media har dessutom uppmärksammat flera dödsfall bland unga där orsaken till dödsfallen misstänkts vara bruk av olika nätdroger (Ekot, 2014; Evereus, 2014; Lagerwall, 2012). För att ytterligare skapa kunskap om ämnet valdes tre personer utav tullåklagaren ut med avseende på expertis och erfarenhet om ämnet för intervjutillfällen. Förutom intervjuer genomfördes en mängd sökningar på internetdatabaser. Resultaten genererade en begränsad och sällan empirisk litteratur/forskning. Därav är följande uppsats av stor relevans gällande den kunskapslucka och brist på forskning som detta ämne förfogar över. 5 1.2. Syfte och frågeställning Syftet med följande studie är att utreda internets roll i dagens narkotikahandel. Frågeställningen som ska besvaras i denna uppsats är: Hur har internet som ett verktyg bidragit till den illegala droghandeln? För att uppnå syftet utreds uppfattningar om internets roll i narkotikahandel hos anställda på Tullverket. Utöver intervjuerna används en mängd rapporter gjorda i Sverige och Europa för att bedöma drogsituationens utveckling under 2000-talet. Rationella valteorin används i studien för att närmare utreda skillnaden mellan att begå denna typen av brott antingen via internet eller i den fysiska miljön. Visionen är att bidra med ökad förståelse kring sambandet mellan internet och droganvändning samt väcka intresse kring fenomenet och uppmuntra till vidare forskning inom området. 2. BAKGRUND 2.1. Begreppsförklaring Nedan följer uppsatsens aktuella begrepp 2.1.1. Narkotika Uppsatsen utgår från begreppet narkotika som ett begrepp för traditionella droger såsom cannabis och amfetamin (Malmquist, 2015). Dessa droger får varken nyttjas, försäljas eller framställas i Sverige enligt lag (a.a.). I uppsatsen tas även syntetiska alternativ, såsom hälsofarliga varor och missbrukssubstanser, upp eftersom de problem som blivit uppmärksammade på senare tid, och för att de oftast strävar efter att uppnå liknande bieffekter som narkotika (Folkhälsoinstitutet, 2015). Syntetiska droger kan hänvisas som narkotika om dem reglerats som sådana av regeringen (a.a.) 2.1.2. Syntetiska alternativ I uppsatsen framgår begreppet syntetiska alternativ som samlingsbegrepp för syntetiska substanser som strävar efter att uppnå liknande bieffekter som narkotika (Folkhälsoinstitutet, 2015). Substanserna kan tillhöra kategorierna narkotika, hälsofarliga substanser och missbrukssubstanser. Kriteriet är att substanserna/alternativen ska vara syntetiskt framkallat i mål att efterlikna traditionell narkotika. 2.1.3. Hälsofarliga substanser Hälsofarliga substanser regleras i lag och behandlar olagliga substanser som har en negativ hälsoinverkan vid nyttjande (Folkhälsoinstitutet, 2015). I vissa fall kan hälsofarliga substanser leda till en narkotikaklassning och missbrukssubstanser kan vid utredning komma att bli klassade som hälsofarliga ämnen (Folkhälsoinstitutet, 2015). 2.1.4. Missbrukssubstanser Missbrukssubstanser är också ett förekommande begrepp i uppsatsen. Begreppet är ett samlingsbegrepp för syntetiska substanser som är lagliga men en misstanke om hälsopåverkan finns så länge en utredning inte blivit tillsatt av ansvarande 6 myndighet (Åklagarmyndigheten, 2014). Utredningen leder till att substansen antingen blir olaglig och klassad antingen som narkotika eller hälsofarlig vara eller förblir legal. 2.1.5. Preparat Preparat används som ett samlingsbegrepp i uppsatsen för både syntetiska alternativ, olika former av substanser och narkotika om inget annat framkommer. Exkluderande i uppsatsen är alla olika verktyg som kan används vid narkotikabruk som medel. 2.2. Avgränsning I uppsatsen uteslutas syntetiska substanser som tillhör kategorin doping/hormon preparat eftersom dessa till största grad brukas i syften att upprätthålla eller nå en förbättring av bland annat fysiskt utseende eller fysisk prestation och i majoriteten av fall är bundet till idrottsrelaterade sammanhang (Folkhälsoinstitutet, 2011). Uppsatsen berör inte heller substanser som är reglerade under läkemedelsverket och Läkemedelslagen då det är svårt att fastställa ifall det finns ett bakomliggande missbrukssyfte (1992:859). 2.3. Svenskarnas vanor under 2000-talet Sedan början av 2000-talet har internetanvändningen eskalerat markant hos den svenska befolkningen. Förutom internetanvändningen så har även e-handeln ökat från att drygt 10 procent av internetanvändarna handlade och sålde varor via nätet år 2000 till 85 procent år 2014 (Findahl, 2014 diagram 4.1.). Generellt uppger mellan 65-75 procent av befolkningen i åldrarna 16-54 av respektive kön att dem handlat online under de senaste tre månaderna när data sammanställdes på SCB (Statistiska Centralbyrån, 2015). Å andra sidan har andra undersökningar uppskattat att andelen av befolkningen som testat narkotika förblivit konstant under cirka 10 års tid (Englund, 2014). Siffror visar på att andelen flickor i årskurs 9 som provat narkotika ligger på 7 procent och lite högre för pojkar, nämligen 9 procent. Enligt den senaste rapporten om svenskarnas drogsituation utgiven av Centralförbundet för alkohol och narkotika, CAN (a.a.) är det däremot vanligare för gymnasieelever att prova narkotika, där 14 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna svarar ja, på frågan om dem har testat narkotika. Könsskillnaderna är mer uppenbara för gymnasiegruppen och ungdomarna uppger cannabis vara den vanligaste drogen och på andra plats hamnar den syntetiska drogen – Spice1 (a.a.). En rapport utgiven av Tullverket och Rikskriminalpolisen om drogsituationen i Sverige 2010-2012 visar också på att den vanligaste drogen fortfarande är cannabis, där marijuanan har övertaget framför hasch. Precis som ungdomarna svarade i undersökningen ovan så uppmärksammas en ökning av en ny trend av syntetiska droger så som spice (Rikskriminalpolisen & Tullverket, 2013). Till skillnad från tidigare år där majoriteten av cannabisanvändare endast uppgett att de brukat cannabis är det allt vanligare att man idag kombinerar både cannabis och spice (Englund, 2014). Förutom frågor om i vilken omfattning befolkningen använder sig av droger har CAN sedan 70-talet även tillfrågat informanterna vart de har fått narkotikan från. Från och med 2013 fanns internet med som svarsalternativ. I den senaste 1 Syntetisk drog som försöker efterlikna cannabis (Schneir et al, 2011) 7 rapporten från 2014 framgår det att få köpt droger online och att det istället är vanligast att köpa narkotika via partners, bekanta och vänner. Utifrån tabell M i CAN rapport 146 kan man dock utläsa att individer som uppger att de använt narkotika fler än 20 gånger har 7 procent av tillfrågade niondeklassare respektive 10 procent av tillfrågade gymnasieelever beställt drogerna online (Englund, 2014 s.72). De allra senaste CAN rapporterna från 2013 och 2014 där internet varit ett av svarsalternativen har statistiken visat att näthandeln varit ett vanligare tillvägagångssätt för flitigare brukare än för individer som brukat narkotika färre gånger (Englund, 2014; Gripe, 2013). Rapporterna varken problematiserar eller uppmärksammar skillnaden i tillvägagångssätt beroende på hur erfaren individen är. Slutsatser som framgår av CAN är endast beträffande generellt tillvägagångssätt vid köp av droger. Slutsatsen i båda rapporterna är att få individer generellt använder internet i syfte att köpa narkotika (a.a.). De två åren som näthandeln har mäts i CAN har det inte framträtt som ett växande problem enligt statistiken (a.a.). Relevant med avseende på drogsituationen i Sverige är även fördelningen av andelen missbrukare utifrån geografiska aspekter som inte tas upp av ovan rapporter. En studie uppger att andelen narkotikamissbrukare i befolkningen är ett större problem i Sveriges storstäder i och med större tillgänglighet av narkotika och andra substanser i tätorter (Richert, 2008). 2.4. Upphov till Cybercrime Cybercrime är ett begrepp som ofta används när man talar om internetrelaterad brottslighet. Därefter kan man dela upp begreppet i två kategorier. Den ena kategorin gäller brottslighet som tidigare inte funnits (Yar, 2005). Det vill säga när nya brott uppstår med nya verktyg (a.a.). Här hör brottslighet såsom ”olovlig hacking” och virusplantering i och med teknologins framgång. Den andra kategorin berör traditionella brott med nya verktyg (a.a.). Traditionella brott är något som funnits länge i historien men nu kan utföras på andra sätt. Här hör narkotikaförsäljning och narkotikasmuggling till ämnet (a.a.). I denna uppsats ska traditionella brott behandlas via cybercrime med fokus på narkotika och syntetiska alternativ till narkotika. Nya verktyg utvecklas i takt med teknikutvecklingen och utgör en betydande roll för handeln av narkotika. Verktyg som används idag är främst Tor och Bitcoin (Buxton & Bingham, 2015). Orsaken till deras betydelse på den illegala marknaden är deras löfte om anonymitet (a.a.). Programvaran Tor gör det tekniskt sätt omöjligt att spåra det du skriver och läser på nätet. Programvaran är uppbyggd och skapad för att din dators IP-adress ska vara oförutsägbar. Tor utvecklades i början på 2000 talet för att förhindra andra individer, myndigheter och företag att ta del av individers IP-adresser vid användning och kommunikation över internet (Buxton & Bingham, 2015). Tor används även av militär och vid polisiärt arbete för att garantera anonym kommunikation sinsemellan och för att bedriva underrättelsestyrt arbete (Buxton & Bingham, 2015). Anonymiserade tjänster såsom Tor har även bidragit till att invånare i strikta regimer fått möjlighet att anonymt yttra sig när den allmänna informationen har varit strikt kontrollerade av makten (Rady, 2013). Vad som kompletterar Tor i den anonyma digitala handeln är internetvalutan, bitcoin. Bitcoin är till för att byta ut kontanthanteringen och kortbetalning med en 8 virtuell valuta (Böhme et al, 2014). Bitcoin är bland annat skapad för att utgöra ett motstånd mot bankerna och deras dyra transaktionskostnader samt för att undvika bedrägerier och spårning (a.a.). Bitcoin garanterar sina kunder anonymitet och fullständig säkerhet, det vill säga ingen kan komma åt dina pengar (a.a.). Sammanfattningsvis garanterar Tor dig anonym kommunikation vid beställningar och köp medan Bitcoin garanterar en betalningsmetod som inte heller kan spåras tillbaka till användaren. Bitcoins och Tor är tillsammans verktyg som används för att nå omtalade hemsidor såsom Darknet, ’Silk Road’2 med flera (Böhme et al, 2014). Således behövs programmen får att nå dessa hemliga sidor. Alltså är det inte något som går att sökas fram till via stora sökmotorer så som Google, Yahoo och ASK (Maras, 2014). Hemsidor som dessa blir då ett säkert spelrum för alla som har ett intresse för illegal handel. Hemsidans utformning kan lätt liknas med Blocket3, där vem som helst kan publicera sina varor och där du som kund har stor valfrihet. Varorna kan vara allt ifrån narkotika till stulna varor (Maras, 2014), till grövre tjänster så som beställning av mord (McCormick, 2013). Internet har sedan det skapades utnyttjats som verktyg till illegal handel men ovanstående nämnda hemsidor uppkom efter år 2009 (Buxton & Bingham, 2015). Chansen att bli lurad på dessa hemsidor anses vara liten eftersom konkurrensen är stor och majoriteten av säljarna har en historik med betygsättningar och kommentarer från tidigare kunder (Maras, 2014). Förutom varor så finns riktlinjer om hur man ska undkomma lagen både som säljare och köpare (a.a.). 2.5. Tullverket Tullverket är en myndighet som har två uppdrag. Dem arbetar dels för att underlätta effektiv och legal handel och dels säkra brottsbekämpningen (Tullverket, 2015). I arbetet mot brottsbekämpning ingår det att förhindra och försvåra illegal import av narkotika till Sverige. Tullverket arbetar både civilt och uniformerat i Sverige. Analys- och underrättelsestyrt arbete bedrivs för att underlätta att uppnå Tullverkets mål och ansvar (a.a.). Samverkan mellan Polismyndigheten och Tullverket är vanligt förekommande för att tillsammans uppnå Regeringens krav (Rikskriminalpolisen, 2005; Rikskriminalpolisen & Tullverket, 2013). Brottspreventivt arbetar Tullverket utifrån två strategier. Dels genom att påverka brottslighet genom visuell närvaro. Situationell prevention kan bland annat vara varukontroll och inspektion. Den andra strategin är social prevention som bygger på långsiktigt arbete att påverka attityder gällande narkotikabruk (Tullverket, 2015). År 2014 uppskattades Tullverket bidra med en samhällsnytta värd 1340 000 000 kr (Tullverket, 2015; beslagsstatistik). Beslagsstatistik baserat på antal upptäckter av narkotika i post- och kurirflödet finns tillgängliga sedan 2008. Narkotikabeslagen har mellan åren 2008-2014 ökat med cirka 1300 beslag vilket motsvarar en ökning på 60 procent på 6 år (Tullverket, 2015; beslagsstatistik). 2 En webbsida med syfte att driva olaglig aktivitet, på Darknet sedan 2011. (Van Hout & Bingham, 2013) 3 Sveriges största köp- och säljmarknad på internet. (blocket.se) 9 Projekt Nicks var ett projekt som startade 2004 och som syftade till att skapa ett effektivt samarbete mellan polis, tull och åklagare för att bekämpa uppmärksammad problematik gällande narkotika och ungdomar (Rikskriminalpolisen, 2005). Enligt rapporten som publicerades som en sammanställning av Projekt Nicks uppges att Tullverket år 2005 bara hade en deltidsanställd som ansvarade gentemot internetspaning (a.a.) I rapporten lyfter man problematik kring internet som ett nytt verktyg som kan utgöra en avgörande betydelse i narkotikatillgången (Rikskriminalpolisen, 2005). Projektet startade 2004 mellan ovan nämnda myndigheter. Gemensamma resultat utifrån projektet var bland annat att det saknades verktyg och arbetsmetoder för att förhindra narkotikaförsäljning via nätet (a.a.). Enligt rapporten är narkotikahandeln via nätet likt den fysiska narkotikahandeln beroende av ett möte och en kommunikation mellan köpare och säljare (a.a.). Enligt föregående bör därför myndigheterna sträva efter att skapa en proaktiv arbetsmetod och samtidigt skapa kännedom om vilka individer och vilka olika internetsidor som skapar tillgång till narkotika. Anonymitet och avsaknaden av polisiär bevakning tycks vara en anledning till förfogandet av internetsajter och populariteten bland främst unga vuxna (a.a.). Under projektet var e-handeln uppbyggd och problematiserad annorlunda än idag (Maras, 2014). Betalningsmetoderna då skedde bland annat via PayPal4, kontokort och postförskott5 (Rikskriminalpolisen, 2005). Under 2005 skedde narkotikahandeln på nätet främst via Communitys6 och forum7 (a.a.). Webbsidorna kunde inte garantera individers anonymitet (a.a.), Tor och andra programvaror som garanterar anonymitet användes inte för illegal handel förrän 2009 (Maras, 2014). Enhetligt är emellertid att försändelserna sänds via post och bud. Enligt slutrapporten av projekt Nicks var de vanligaste illegala varorna som Tullverket upptäckte i posthanteringen: frön, gödning och narkotikautrustning (Rikskriminalpolisen, 2005). Det brottsförebyggande arbetet har bland annat som mål att försvåra illegala varor innan de når Sverige. Arbetsmetoderna styrks av Tullverkets författningshandbok, TFH där rättigheter för arbetet styrks med lagar från brottsbalken, smugglingslagen med flera. Samtliga lagar som är av relevans för tullverkets brottsförebyggande arbete gentemot narkotika presenteras i TFH IV (Tullverkets författningshandbok, IV). Tullverket har själva möjlighet att bedriva förundersökningar gällande vissa brottstyper. Dessa bedrivs delvis av tullåklagare och regleras av åklagarmyndighetens författningssamling (Åklagarmyndigheten, 2013). Tullåklagaren har därtill även talerätt såvitt dessa avser uppenbara bötesbrott gällande de brottstyper som tillkommer Tullverkets Fu-rätt (exempelvis ringa narkotikasmuggling eller smuggling). Tullåklagaren kan endast driva förundersökning om fallet är av enkel beskaffenhet vilket även finns beskrivet mer ingående i författningssamling, ÅFS (Åklagarmyndigheten, 2013). Tullåklagarens roll är betydande eftersom utredningen kan spara tid och resurser genom att inte involvera andra aktörer inom rättsväsendet (Tullverket, 2015). 4 Betalningssystem på nätet (paypal.se) Varor som beställs betalas först vid mottagning (postforskott.se) 6 Mötesplats på internet med specifikt syfte, specifik målgrupp eller dylikt (Kim, 2000) 7 Diskussionsgrupper på nätet centraliserade för ämnesspecifika diskussioner (Fogelström, 2015) 10 5 År 2011 stiftades en ny lag om missbrukssubstanser som idag tillåter bland annat tullverket att omhänderta och även förstöra lagliga substanser i beslut från tullåklagare om mängden betraktas vara av enkel beskaffenhet (Åklagarmyndigheten, 2014). Lagen kallas förstörandelagen (SFS 2011:111) och uppkom som reaktion när man uppmärksammade syntetiska droger som ett problem i samhället. Kriteriet för att omhänderta och förstöra substanserna är bland annat att folkhälsomyndigheten ska ha uppmärksammat substansen och att substansen är på väg att bli utredd eller är under utredning. Utredningen ska fastställa om substansen har en påverkan på hälsa och sjukdom (a.a.). Idag kan man med hjälp av denna lag förhindra nya substanser som inte hunnit narkotikaklassas eller klassas som hälsofarliga ämnen men som misstänks ha en negativ inverkan på hälsotillstånd (a.a.). Skillnaden mellan narkotikaklassade och hälsofarliga substanser är oftast att substansen i utredningen visat sig vara skadlig men det är inte utrett till vilket omfång substansen är beroendeframkallande och därför är straffskalan något lägre för hälsofarliga substanser (SFS, 1999:42). I narkotikastrafflagen avses substanser som är klassade som narkotika, det är inte ovanligt att missbrukssubstanser eller hälsofarliga varor blir klassade som narkotika efter utredning (SFS 1968:64). 3. TEORETISK REFERENSRAM Tanken om att applicera en teori på illegal droghandel är för att närmare förstå fenomenets tillväxt och för att redogöra om vad internet innebär för droghandeln. Nedan följer skälet till beslutet om teoretisk referensram. 3.1. Redogörelse för teorival Tidigare omnämndes Tullverkets två brottspreventiva insatser gentemot narkotika. Dem vill dels skapa en långsiktig förändring genom att reducera acceptansen för narkotika genom social prevention samt förhindra narkotikasmuggling via situationell prevention (Tullverket, 2015). Brottspreventivt arbete grundar sig i kriminologiska teorier om orsaker till brottslighet och hur man bäst kan förhindra att brott uppstår (Sarnecki, 2009). Social prevention grundas i teorier som uppfattar människan som social varelse där individen tidigt socialiseras in i kriminogena miljöer och att familj, skola och samhälle utgör en stor roll i utformning av individens öde (Sarnecki, 2009). Exempel på sociala teorier (även kallade socialekologiska teorier) är bland annat inlärningsteorin och sociala bandteorin. Eftersom syftet med uppsatsen inte är att undersöka varför unga börjar med droger är därför social teori inte relevant. Å andra sidan grundas situationell prevention i uppfattningen om att minskade tillfällen för brott kommer att leda till lägre brottslighet (Sarnecki, 2009). Intresset för att vara kapabel till att begå brott är mindre viktig inom situationell prevention och de kriminologiska teorierna bakom begreppet (a.a.). Människan inom denna genre uppfattas snarare som en egoistisk varelse som strävar efter personlig vinning (Cornish & Clarke, 1986). Exempel på teorier bakom situationell prevention är miljöanknutna teorier såsom Rationella valteorin och Rutinaktivitetsteorin (Sarnecki, 2009). 11 Vad som är mest framgående från denna studies bakgrund är att internet med hjälp av nya funktioner möjliggör ett upprätthållande av missbruk genom att ganska enkelt exkludera rättsväsendet och straffrättsliga processer. En miljöanknuten teori är mest passande i detta syfte eftersom teorin bland annat lyfter situation, tillvägagångssätt och möjligheter som grunder till brott och brottslighet (Cohen & Felson, 1979; Cornish & Clarke, 1986). Rationella valteorin har valts som grundteori i uppsatsen eftersom den betraktas vara en passande teori och förväntas vara till hjälp vid förklarandet av kopplingen mellan internet och missbruk samt den ständiga utvecklingen av verktyg för att undgå rättssystemet. Nedan följer rationella valteorins utgångspunkter mer ingående. 3.1.1. Rationella valteorin Framväxten av Rationella valteorin var en följd av avsaknaden av kriminologisk teori som var policybunden (Cornish & Clarke, 1986). Teorin skulle förutom att förklara brott även bidra med kunskap för att förhindra brottslighet, därav en betoning gällande situationell brottsprevention. Rationella valteorin är som det låter utarbetad efter ett antagande om rationellt handlingstänk hos individer. Handlingarna är ett resultat av överväganden av risker och konsekvenser i givna situationer. Handlingarna är i sig motiverade ur frestelser för att individen ska uppnå personlig vinning (Cornish & Clarke, 1986). Cornish och Clarke (1986) motiverar handlingsövervägande ur situationen där individen agerar samt ur individens tidigare erfarenhet av beslutsfattande. Teorins utgångspunkt är att förklara brott som specifika händelser och inte generell brottslighet eller kriminella individer (Cornish & Clarke, 1986). Teorin försöker urskilja på brott och brott. Vart brottet sker är beroende av tillgänglig information i varje enstaka situation (a.a.). Tidigare forskning stödjer grundarna till teorins antagande om att samma typ av brott kan ha olika former av motivation och val av metoder beroende på situation. Utifrån teorin är det särskilt viktigt att analysera samma typ av brott utifrån olika synvinklar eftersom situationen utgör en stor betydelse i hur individen väljer att agera (a.a.). Exempel som tas upp av Cornish och Clarke är att inbrott bör särskiljas och bedömas olika beroende på vart det skett någonstans. Enligt dem är tankeprocessen olika för olika individer och även gällande val av exempelvis fastighet vid inbrott. Det rationella bedömandet av skillnaden att göra inbrott i villa eller lägenhet bedöms utgöra en betydande roll för förklaringen av brottslighet (a.a.). Enligt Cornish och Clarke styrs handlingar av ett beslutsfattande att begå ett brott som lösning till att uppnå ett mål i begränsning till tid och information som varje situation erbjuder (Cornish & Clarke, 1986). Handlingen kräver dessutom att individen ska uppfatta möjligheter som leder till brottslighet. Dessa uppfattningar är styrda av bakgrundsfaktorer såsom attityd gentemot brott, normer och individers personlighetsdrag. Fortsatt brottslighet kan enligt Cornish och Clarke bland annat förklaras genom individens förbättring av teknik och nya kunskaper som båda bidrar till att riskerna för brott minskar (a.a.). I brottsförebyggande aspekt kan endast situationella åtgärder påverka om brottet ska ske eller inte. För att förebygga ett brott krävs det att individen ska uppfatta riskerna som för stora för handlingens utbyte (Cornish & Clarke, 1986). Utifrån teorin är avskräckning avgörande för att förhindra brottslighet. 12 Rationella val teorin har fått kritik främst med avseende på två aspekter. Teoretiker tillhörande social teori har påpekat att människan inte endast är en egoistisk varelse utan att individen socialiseras in i världen och därför bör till exempel inlärning beaktas i handlingsalternativ (Cornish, 1993). En annan aspekt har framgått ur Akratic Behavior som funnit evidens att individers handlingsbeslut inte alltid är rationella då individer till exempel utsätts för tidspress (Trasler, 1993). Motiveringen är att individer vid tidspress hellre utför en handling som genererar ett snabbt utfall trots att ett ihärdigt tålamod hade genererat ett påtagligare utfall (a.a.). Kritik beträffande sociala mekanismer påverkar inte valet av teori i denna uppsats. Anledningen är för att uppsatsen inte beaktar orsaker till individers bruk av narkotika utan snarare fokuserar på att skilja mellan tillvägagångssätt när narkotika anskaffas. Vidare förnekas inte relevansen av att social teori är nödvändig för att förstå individers livsresa fram till somliga handlingsbeslut. Akratic Behavior förser uppsatsen med nya synvinklar och hjälper till att diskutera tillvägagångssätt att anskaffa sig narkotika i resultatdiskussionen. Rationella valteorins utgångspunkter diskuteras i förhållande till studiens resultat (se 6.2. Resultatdiskussion). 3.1.2. Motivering av teorival Forskning kring internetbedrägerier och informationsstöld av personuppgifter på nätet har tidigare använt sig av Rationella valteorin för att motivera varför vissa brott är vanligare på nätet (Holt et al, 2015). Motiveringen till att teorin appliceras i denna studie är för att riskerna, precis som med bedrägeri, är betydligt lägre inom den virtuella världen jämfört med samma typ av brott i den fysiska miljön. Riskerna för att åka fast via internetrelaterad brottslighet uppfattas vidare av individen som låga och därmed är det rationella beslutsfattandet det som triggar ett verkställande av brott (a.a.). 4. METOD Nedan redogörs för studentens motivering till val av bland annat metod, urval och studentens resonemang kring etiska förhållanden och förförståelse. Slutligen redogörs för bearbetningen och analys av insamlat material med hjälp av Giorgis fenomenologiska analysmetod. 4.1. Kvalitativ metod Metoden som ska besvara uppsatsens frågeställning är vald utifrån uppfattningen om att kunskapsbasen på området är bristfällig. En kvalitativ metod är anpassad för att skapa förståelse för egenskaper av fenomen (Malterud, 2014). Slutsatserna kommer att vara baserade på individuella uppfattningar och erfarenheter från individer som erhåller rätt kunskap inom problemområdet. En kvantitativ metod är en uppskattad metod om man vill fastställa orsaker och predicera utfall om valt problemområde (a.a.). I kvantitativa metoder arbetar man oftast med ett stort fenomen för att sedan generalisera slutsatserna på individnivå (a.a.). Eftersom målet är att skapa ett kunskapsunderlag snarare än att identifiera grundorsaker till fenomenet är därför inte kvantitativ metod tillämplig. 13 Förväntningarna är att finna olika uppfattningar om samma fenomen vilket försvårar en generalisering i kvalitativ metod (Malterud, 2014). Kvalitativ metod är av större relevans när man arbetar med komplexa frågeställningar. När man talar om kvalitativ och kvantitativ metod kan man även diskutera induktiv och deduktiv metod. Den induktiva metoden är besläktad med kvalitativ metod och strävar efter en tolkande syn på forskning (a.a.). Den deduktiva metoden är likartad med kvantitativ metod och strävar efter att testa och falsifiera hypoteser. Det är inte ovanligt att forskare tillhörande ena metoden kritiserar den andre. Viktigt är dock att applicera rätt metod på forskningsfrågan. Olika aspekter på verklighet och forskning är lika vanliga som olika typer av forskningsfrågor. I kvalitativ metod är det extra viktigt att undvika sin egen prägel och förförståelse i arbetet (Malterud, 2014). Kvalitativ metod betraktas som mest applicerbar på forskningsfrågan och är den som styr vidare val av insamlingsmetod. 4.2. Intervjustudier och urval Kvale och Brinkmann skriver i inledningen i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun: ”Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem?” (Kvale & Brinkmann, 2009 s. 15). Baserat på syftet att undersöka erfarenheter och uppfattningar om ämnet via individers yrkeserfarenheter och expertis valdes intervjumetoden som mest lämplig. Tullverket Malmö erbjöd tre utvalda individer utifrån expertis bli intervjuade. Det är inom kvalitativ forskning outtalat hur stort urval som är mest relevant (Kvale & Brinkmann, 2009). Avsikten med denna studie är att skapa en kunskapsgrund och att vägleda inför framtida forskning. I kvantitativ forskning är mängden information eller antalet svar bedömd utifrån kvantitet där fler informanter genererar tydligare och pålitligare slutsatser (Kvale & Brinkmann, 2009). I kvalitativ forskning är antalet beroende på frågan och mängden kan lika gärna vara för liten som för stor (a.a.). Utifrån informanternas yrkesroll och erfarenheter i denna uppsats betraktas individerna som nyckelinformanter då dem besitter värdefull kunskap. Problemformuleringen styrde dessutom valet av metod eftersom svaren uppskattades variera och vara utförliga samt bidra till följdfrågor vilket skulle vara ett problem i t.ex. enkätstudier. Med det sagt hade intervjuer med andra individer som inte uppskattas förfoga över denna nivå av expertis behövts behandlas annorlunda både när metod och antal informanter beaktats. 4.3. Forskningsetiska överväganden Forskningskravet är beaktat inför uppsatsen och problemformuleringen. Syftet med uppsatsen är att bidra med ny information. Metoderna som ska användas för att nå information riskerar inte att påverka intervjupersonerna i negativt sammanhang. Forskningen och intervjuerna kommer inte att beröra känsliga och personliga frågor och på grund av sekretesskäl och Tullverkets krav behandlar inte uppsatsen heller individens arbetsuppgifter. Fyra huvudkrav inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning är beaktade under forskningsprocessen (Forskningsetiska principer - Codex). Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets kravet samt nyttjandekravet. Innan intervjuerna presenterar jag mig som student, syftet med uppsatsen och presenterar informantens rättigheter samt tilldelar informanten mina 14 kontaktuppgifter. Samtliga intervjupersoner har informerats, utifrån informationskravet, både skriftligt och muntligt om deras roll i uppsatsen samt om att det är frivilligt deltagande, utifrån samtyckeskravet (se Bilaga 1: Informationsblad). Samtliga informanter fick när som helst under intervjun välja att avbryta sin medverkan utan att jag som intervjuare skulle motsäga beslutet. Detta var inte något som jag fick erfara under intervjuerna. Samtliga intervjupersoner fick dessutom möjligheten att ta del av materialet innan det publicerades för ett sista godkännande. Personuppgifter är inte relevanta för forskningsfrågan. Samtliga kontaktuppgifter förvaras oåtkomligt för allmänheten och informanternas deltagande är anonymt. Därav är samtlig information som kan ge upphov till identifikation förvarad och outtalad i uppsatsen enligt konfidentialitets kravet. Intervjuerna och informationen utifrån insamlingsmetoden är endast avsedda för detta forskningsändamål enligt nyttjandekravet och kommer inte att användas i annat ändamål än den informanten anförtrott (Ivert & Mellgren, 2014). Problematik i internetrelaterad smuggling i brottsförebyggande arbete kan komma att diskuteras. Tanken är att resultaten och sammanställningarna ska användas i vidare forskning för att förbättra arbetet (Ivert & Mellgren, 2014). Tanken är inte att lyfta fram en negativ bild av ett misslyckat arbete utan identifiera problematik i mål att tackla dem. Med det sagt är alla kritiska aspekter till för att uppmärksamma och skapa nya inblickar i eventuellt förbättringsstadie av brottsförebyggande arbete inom internetrelaterad narkotikasmuggling med avseende till Tullverket som aktör. Materialet är sammanställt utifrån ett litet urval av personer anställda på Tullverket Malmö och andra aspekter på denna typ av brottslighet kan tänkas föreligga hos andra anställda eller på andra orter än Malmö. 4.4. Förförståelse Oundvikligt i kvalitativ forskning är förförståelsen (Malterud, 2014). Främst styr den temat som en är intresserad av att forska på men den är i viss mån även nödvändig för att i intervjuer veta vilka frågor som bör besvaras (Kvale & Brinkmann, 2014). För att genom hela studien återkomma och fundera över sin egen roll i arbetet har den fenomenologiska analysmetoden valts medvetet. Giorgi Amadeo skriver i sin bok the descriptive phenomenological method in psychology om hur grundaren till fenomenologi såg på rollen av medvetenhet i forskning. Grundaren till fenomenologi är Edmund Husserl (Giorgi, 2009). Giorgi skriver följande: “To assume the phenomenological attitude means to regard everything from the perspective of consciousness. That is to look at all objects from the perspective of how they are experienced regardless of whether or not they actually are the way they are being experienced.” (Giorgi, 2009 s.87) Ovan citat lyfter aspekten om att undvika sin förförståelse av fenomenet och betrakta material i högsta möjliga grad ur informantens perspektiv. Det är endast möjligt när man betraktar och analyserar sin egen medvetenhet och betydelse i forskning. 15 Vid sidan av denna studie har en dagbok följt med på resan där anteckningar om förväntningar på resultat, intervjuer med mera har noterats. Detta för att förförståelsen ska undvika att genomsyra arbetet. 4.5. Intervjuguide Avtalet med intervjupersonerna var att samtalet endast baseras på personliga uppfattningar och erfarenhet utan möjlighet att behandla arbetsmetoder som Tullverket erhåller i brottsförebyggande syfte på grund av sekretessbelagt arbete. Innan intervjuerna utarbetades en personlig intervjuguide med frågeställningar. Tanken var att intervjuerna skulle utgå från tidigare utvalda kategorier och teman med öppenhet för nya synvinklar och ämnesspår (Leech, 2002). Metoden som ligger till grund för planeringen av intervjuerna är semistrukturerade intervjuer. Exempel på frågeställningar presenteras i Bilaga 3. Frågorna ställdes i en sådan ordning där enkla frågor ställdes i början för att utreda djupgående frågor mot slutet. Anledningen var att skapa en avslappnad dialog och en mindre avgränsning mellan intervjuare och informant (a.a.). Mellan frågorna ämnades ett tidsutrymme för att ge respondenterna möjlighet att fundera över frågan, svaret och tillägga något nytt (a.a.). Semistrukturerade intervjuer är använda i studier där forskaren har hyfsad kunskap om ett visst ämne men vill ge informanter möjlighet att agera experter och bekräfta eller ge nya infallsvinklar till befintlig kunskap (a.a.). I detta fall var det återkommande temat under intervjuerna narkotikarelaterad smuggling och IT-relaterad brottslighet, både tillsammans och var för sig. Flexibilitet är nyckeln i semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2012). Frågorna som ställdes var delvis utarbetade från början men svaren styrde vilka följdfrågor som skulle ställas (a.a.). 4.6. Genomförandet av intervjuerna Samtliga intervjuer genomfördes under april månad, 2015. Efter överenskommelse beslutades även att intervjuerna skulle ske på Tullverkets lokaler. Intervjuerna tog mellan 30-40 minuter. Den första intervjun följdes upp i efterhand via mail för att komplettera ytterligare funderingar. Samtliga intervjuer spelades in på mobiltelefon. Telefonen var på flygplansläge för att undvika inkommande störningar i form av sms och samtal. Se vidare 4.8. Giorgis fenomenologiska analysmetod för hur transkriberingen och analysen av materialet behandlades. 4.7. Validitet & reliabilitet Validitet och reliabilitet är två begrepp som ofta diskuteras i forskning. Enligt Kvale & Brinkmann (2009) bör begreppen även beaktas olika beroende på forskning och forskningsmetod. När det gäller kvalitativa intervjuer och reliabilitet är frågan om intervjupersonerna hade ämnat att ge samma svar till andra personer vid andra tidpunkter (Kvale & Brinkmann, 2009). I detta fall kan inte informanterna komma att tillfrågas samma frågor eftersom dem är anonyma i studien. Däremot kan det diskuteras vidare ifall informanterna hade ändrat sina svar vid andra omständigheter än givna, se 6.1. Metoddiskussion. Validitet kan beskrivas utifrån om man undersökt det man avsett att undersöka från första början (Kvale & Brinkmann, 2009). Likaså är validiteten olika utformad beroende på om metoden är kvalitativ eller kvantitativ samt vilket tillvägagångssätt man använt när man samlat in informationen. I detta fall handlar det om intervjuer är det bästa sättet att få svar på forskningsfrågan (a.a.). I nedan metoddiskussion diskuteras ytterligare varför intervjuer är den ultimata metoden för denna specifika informationsinsamling. 16 4.8. Giorgis Fenomenologiska Analysmetod Allting efter att informanten har uttalat sig i en intervju är data som forskaren själv skapar. Transkriberingen är forskarens tolkning av informantens verklighet (Kvale & Brinkmann, 2009). Det är därför viktig att vara likvärdig inför bedömningen och avgränsningen i samtliga transkriberingar. Metodologiskt är det uppskattat att en person gör samtliga transkriberingar (a.a.). Om det inte är forskaren själv är det viktigt att gå tillbaka och kontrollera transkriberingen med ljudfilen. Följande transkriberingar av författaren av uppsatsen. För att slutligen analysera texten kommer Giorgis fenomenologiska analysmetod att användas. Valet av denna analysmetod är baserat i Giorgis motivering att kunskap är informantens erfarenhet av uttalat undersökningsämne samt fokus på en systematisk granskning av materialet i helhet (Malterud, 2014). Analysen bör enligt detta förhållningssätt behandlas i fyra steg: 1. 2. 3. 4. Helhetsintryck, Identifikation av meningsbärande enheter, Skapa en abstrakt bild av de meningsbärande enheterna, samt Sammanfatta innebörden av innehållet (Malterud, 2014) 4.8.1. Helhetsintryck Helhetsintrycket skapas utifrån det transkriberade materialet av intervjuerna (Malterud, 2014). Det första steget är att lära känna sitt material och vara öppen för intryck i försök att undvika att tänka utifrån sin egen förförståelse (a.a.). Materialet lästes igenom några gånger för att sedan läggas undan och fundera kring vad som framgått i materialet. Det fördes inga anteckningar under läsningens gång för att förhindra att systematisera eftersom det bör ske i följande steg (a.a.). I detta skede är detaljer mer eller mindre obetydliga och det mest centrala som bör bilda teman är framträdande problematiseringar om fenomenet (a.a.). Intrycken av materialet presenteras i teman som uppmärksammats i läsningen (Malterud, 2014). Rekommenderat är att någon utomstående forskare eller student ska läsa det transkriberade materialet och redovisa sina tillfälliga teman för att skapa en diskussion och en enighet om vilka som är mest betydande och framträdande i texten (a.a.). Nackdelen är att informanterna i studien är anonyma vilket resulterade i att endast intervjuaren tog del av ursprungsmaterialet och begränsade en tredje parts helhetsintryck. Slutligen uppmärksammades 11 stycken tillfälliga teman med tillfälliga namn av studenten: Risker, Anonymitet, Unga köpare/beställare, Informationsflöde, Tillgänglighet/Möjlighet, Oro för missbrukssubstanser, Vanligt förekommande bland smuggling, Flöde utrikes/inrikes, Typ av missbrukare, Oro för ökad IT-brottslighet, Resursbrist. 4.8.2. Identifikation av meningsbärande enheter Temana som framgick efter helhetsintrycket kommer i detta steg att göra ett intryck i bakgrunden. I detta steg behandlades texten mer noggrant än tidigare. Varje mening analyserades och tillrättalades utifrån koder (Malterud, 2014). Irrelevant information exkluderades medan information som rör studiens syfte kategoriserades (a.a.). Identifikation av meningsbärande enheter kan förklaras som information som tillhör teman. Teman som används är framtagna i helhetsintrycket. De är dock inte skrivna i sten och med det sagt har teman även ändrats i detta steg för att få en koncentrerad betydelse. 17 Således resulterade de förstnämnda 11 temana i 5 koncentrerade teman som presenteras i den slutgiltiga matrisen i Bilaga 2. Samtidigt ändrades namnen i de slutgiltiga temana för att bättre representera dess innehåll. Samtliga meningsbärande enheter har slutligen kategoriserats till varsitt tema. Den systematiska analysen av texten underlättades genom att använda färgpennor och markera i texten. Olika färger tillhörde olika kategoriseringar för att skapa en inblick av fördelning. I Bilaga 2 visas en matris med utvalda delar ur texten kodade under valda teman, kodningen kallas även dekontextualisering. Dekontextualisering innebär att information tas ut ur sin kontext och tolkas (Malterud, 2014). Kolumnerna i matrisen är uppdelade utifrån teman och rader utifrån informanter. Utvalda citat kommer att presenteras i Resultat, övrigt material är kodat och refereras tillbaka till den transkriberade texten som endast författaren har tillgång till. Kodningen har skett utifrån vilken sida, stycke och rad informationen/citatet är hämtat ifrån. 4.8.3. Kondensering Under kondenseringsanalys används matrisen som tidigare nämnts och nedan presenteras den slutgiltiga matrisen i tabellform (se; Bilaga 2 - Matris). Endast de meningsbärande enheterna som valts ut ur texten används och övrig text exkluderas. Jämförelsevis undersöktes om de meningsbärande enheterna stod under rätt kategori eller om koderna skulle slås ihop om de var lika eller delas upp i fler koder. Efter att ha sammanställt allt, där det mest tillhör, undersöktes en ruta i taget. De meningsbärande enheterna gav tillsammans i en ruta olika innebörder som presenteras som rad under den sista informanten. Innebörderna är alltså det som kunde sammanställas utifrån de meningsbärande enheterna i varje kodning/kategori (Malterud, 2014). Innebörderna beskrivs med enstaka ord som ska representera det som framgått i de meningsbärande enheterna utifrån varje tema. 4.8.4. Sammanfattning av innebörd Sammanfattningen innebär forskarens tolkning av informantens uttalanden i utarbetade teman, kategorier och slutsatser (Malterud, 2014). I detta skede är det viktigt att gå tillbaka till det ursprungliga materialet för att undersöka om innebörden stämmer i sin ursprungliga kontext, detta kallas rekontextualisering (a.a.). Det transkriberade materialet lästes utförligt ännu en gång för att analysera om innebörderna fortfarande var dem mest framträdande. Förförståelsen är något som avsatte extra mycket tid i detta förlopp. Anledningen är att personliga tolkningar inte ska genomsyra informantens svar. I resultatdelen presenteras resultaten utifrån dataanalysen. Slutsatser i form av teman och innebörder redovisas med hjälp av citat för att ge en återberättande bild av vad som sades i intervjuerna. Samt för att belysa för läsaren hur temana och innebörderna är utarbetade med hjälp av analysmetoden (se 5. Resultat). 5. RESULTAT Analysen av intervjuerna resulterade i följande teman som redovisas i detta kapitel. Framträdande teman belystes av samtliga informanter. I fall där innebörder inte belystes av samtliga informanter anges det i texten. Oundvikligt 18 bör resultaten betraktas som tolkningar utifrån ett begränsat antal informanter som inte kan generalisera Tullverkets samtliga tjänstemäns uppfattningar om problemområdet. 5.1. Risker Vad som uppmärksammades av samtliga informanter var att brottslighet tenderar att öka när riskerna minskar. Internet har därför blivit ett verktyg som missbrukas för att minska riskerna med narkotikahandeln. I intervjuerna nämns olika typer av risker som minimeras vid e-handeln jämfört med likartad handel i den fysiska miljön. En risk kan vara att åka fast som minimeras med näthandel där du till exempel slipper bli sedd när du köper illegala varor. Varorna som upptäcks i brevhanteringen leder till en misstanke av adressaten. Problem som uppmärksammas är att den riktiga beställaren ofta beställer varor i andras namn eller utnyttjar andras brevlådor. Anledningen till detta tycks vara på grund av att adressaten i första hand vill missleda misstanken. En annan risk är att träffa ”langaren” eftersom det innebär en träff och ibland en relation till en kriminell person. En tredje risk som man undviker i och med näthandel är att få andra varor än dem man ville ha. En informant beskrev näthandeln som en välutformad plats med personliga kommentarer och betygsättningar på varor och distributörer allt för att garantera kvalitet. Anonymiteten och exponeringen av sig själv som användare framgår vara den mest framträdande anledningen till den exploaterade näthandeln. Fördelarna med illegal näthandel beskrivs nedan av en informant: ”Individerna riskerar inte att stå i ett hörn och träffa langaren med alla risker det innebär så då reducerar man den risken genom att beställa det på internet istället. Om man dessutom läser kommentarer från andra i olika forum kan man få reda på om det är bra säljare och om varorna håller kvalitet” 8 Följande diskussion om Risker ledde till en problemformulering om hur e-handeln konstant utvecklas för att minska riskerna när narkotika hanteras. Dock handlar det inte om att minska bieffekterna av narkotikabruk utan sätt att minska brukarens personliga exponering. Två av informanterna var erfarna och medvetna om Bitcoin och Tor som nya verktyg för kommunikation och som betalningsmetod på nätet. Båda har en positiv uppfattning gentemot verktygen men poängterar att de används för andra ändamål än vad de är avsedda för, de missbrukas för att uppnå illegala ändamål. ’Det hemliga nätet’ omnämns vara en välanvänd metod för att köpa illegala varor. Vad som ofta nämndes i samtalen var en nyare metod där varor inte längre bara beställs från utländska hemsidor. En intressegrupp i Sverige har gett upphov till att köpa och sälja varor inrikes. Ett svenskt Darknet. Detta för att ytterligare minska riskerna eftersom brevhantering inom Sverige inte passerar Tullverkets kontroller och därmed svårare upptäcks. Varorna finns i Sverige och har kommit in på något sätt, därför uppmärksammar informanterna att fokus bör ligga på ökad kontroll vid införseln till Sverige för att sedan försöka eliminera tillgängligheten inne i landet. En annan uppfattning som uppgavs under samtalets gång är att distributionen inne i landet går väldigt snabbt och där en informant ger exemplet på att 10 000 illegala tabletter sannolikt fördelas på flertal försäljningar medan importen sker en gång. Skulle man hindra importen skulle arbetet för polisen minimeras. För Tullverket är det väldigt svårt att kontrollera varor som väl är inne 8 Talspråk översatt till skriftspråk 19 i landet, enligt ena informanten tillhör dessa arbetsmetoden snarare Polisen. Resonemanget för en köpare inrikes enligt en informant lyder följande: ”[…]sakerna finns redan i Sverige. Så du som slutanvändare behöver inte ta risken att ditt lilla paket fastnar i tullens filter.” 5.2. Vem handlar online Vad som är eftertraktat på marknaden har till visst omfång även att göra med risker. Enligt informanterna har de nya alternativa syntetiska substanserna dels uppstått för att undgå rättsprocessen av personligt narkotika bruk. Tidsspammet mellan att en syntetisk substans uppmärksammas och klassas ger upphov till ett legalt missbruk med liknande bieffekter som med traditionella droger. Vad samtliga informanter upplevt är att den yngre populationen tenderar att handla traditionell narkotika och syntetiska substanser mer på nätet än andra samhällsgrupper. Den typiska köparen som handlar varor via nätet och sedan skickar vidare via postflödet uppfattas vara en man i 20års åldern. Det som gör denna population speciell betraktas vara deras kännedom om informationsflöde och möjligheter genom internet. I importen har informanterna förmodat att stora paket/beställningar ofta betraktas vara till för individer med ett betydligt flitigare missbruk än vad man tror beställaren till små beställningar erfar. Nedan citat är av en informant som förklarar sin känsla för maktlöshet inför ungas internetanvändning: ”Nu har vi enorm tillgång till information. Och med det sagt även enorm tillgång till desinformation. Unga kan inte värja sig mot informationsflödet och dem kan inte alltid särskilja på vad som är sant och inte. Med enorma floden av information följer våld, propaganda, hat, droger och annat unga människor inte kan värja sig mot. Det är svårt att veta vad ens barn gör. Förr krävdes större ansträngning för att ta del av hat, pornografi med mera som inte ska finnas i ett barns omgivning.” 9 5.3. Tillgänglighet/Möjlighet Förutom smidigheten med internetköp ledde samtalet med samtliga informanter till en bestämd enighet om att e-handeln inte kommer att ta över gatuhandeln och hanteringen av narkotika helt och hållet. Informanterna uppmärksammar att tillfället styr och med det menar man att tiden är en viktig aspekt. Dem menar att många ”partyknarkar” vilket betyder att inköp sker spontant snarare än genom narkotikahandel via internet som tar längre tid att få. Dem tyngre missbrukarna som inte har tillgång till internet/dator kommer med största sannolikhet bibehålla eftertraktandet på den fysiska marknaden. Även om näthandeln med illegala varor inte tros ta över helt finns en oro om att samtlig IT-brottslighet kommer fortsätta att öka exceptionellt. Nedan citat är av en informant som delar med sig av sin uppfattning om varför ”gatulangning” kommer kvarstå. ”[…] alla är inte bekväma eller kunniga att beställa preparat på nätet. Dels strävar vissa efter ett omedelbart köp. […] Oftast är det billigare att köpa via nätet men man måste vänta 1-2 dagar. Tillfället styr vid till exempel partybruk som sällan innebär planering i förtid. Ökningen kommer dock ske för personliga och planerade bruk eller när man ägnar sig till 9 Talspråk översatt till skriftspråk 20 kommers där man kan beställa fram lager för att till exempel sälja vidare.” 10 Det som lett till och upprätthåller e-handel anses vara det oändliga informationsflödet som befolkningen kan ta del av med hjälp av internet. Förutom oändlig information har generellt sett hela Sveriges befolkning idag möjligheten att få tag på varor avsevärt enkelt. Som samtliga informanter påstod; Några klick fram och varan kommer i posten. Med det sagt behöver man inte som tidigare åka till särskilda platser som tenderar att vara mer exponerade för denna typ av brottslighet. 5.4. Missbrukssubstanser Missbrukssubstanser omtalas oroande vid samtliga intervjuer. Som tidigare nämnt uppkom syntetiska alternativ för att bland annat undgå rättsprocessen. Missbrukssubstanser är substanser som med hjälp av förstörandelagen kan betraktas som varor som kan bli klassade som hälsofarliga eller klassade som narkotika men som inte genomgått prövning och betraktas som legala. Tullverkets informanter uppger att förstörandelagen används för att kunna omhänderta och förstöra substanser där köparen inte riskerar strafföreläggande konsekvenser. Trots att lagen ofta ses som en stor fördel genom att man kan förhindra missbruk av varor som kan komma att bli illegala så finns även sidor av lagen som uppmuntrar producenterna att kontinuerligt modifiera varorna. Modifieringen bidrar med att substanserna återigen måste behandlas som nya substanser och glappet mellan att varan uppmärksammas och genomgår utredning ger upphov till ett legalt missbruk. Informanterna uppmärksammar att producenterna är väldigt kvicka och att tillverkningen som ofta sker i Indien och Kina ligger i framkant med myndigheter som arbetar med att klassa substanserna. Nedan citat av en informant beskriver processen utifrån sin uppfattning mellan producenter och ansvarande myndighet. ”De som säljer syntetiska droger ligger i framkant hela tiden och följer den öppna demokratiska processen med vilka droger som ska klassas. Individerna håller sig uppdaterade på myndigheters hemsidor och folkhälsoinstitutet så dem vet vilka preparat som ska klassas. Då säljer man slut på preparaten och lägger ut nya beställningar som ofta produceras i Kina och Indien. Preparaten modifierar man på någon molekylär nivå eller liknande och så frångår man den klassningen som skett. ” 11 En annan aspekt som framgick från en av informanterna var en oro över att trenderna gällande inhaleringsprincipen gällande tobak tenderar att minska generellt i samhället, enligt tidigare forskning lyder principen att rökning har en tydlig parallell med cannabisrökning och om trenden tenderar att minska gällande tobaksrökning är det möjligt att ingångsmissbruk i framtiden kommer att baseras på tyngre narkotika både gällande syntetiska alternativ och läkemedelstabletter. Oron hos informanten grundas främst i syntetiska drogers långsiktiga bieffekter som än är relativt outforskade. 10 11 Talspråk översatt till skriftspråk Talspråk översatt till skriftspråk 21 5.5. Brottsförebyggande arbetet Cannabis, amfetamin och syntetiska alternativ är de mest förekommande preparaten som upptäcks på väg till Sverige genom postinförsel utifrån informanternas erfarenhet. Upptäcktsrisken är beaktansvärt låg gällande narkotikainförsel och flera aspekter tas upp som anledningar till begränsningen. Dels erfar posthanteringen begränsade resurser i form av anställda. En optimism genomsyrar dock en intervju eftersom nästkommande års plan är att utöka arbetsgrupperna och öka upptäcktsstatistiken enligt informanten. Enligt informanten erhåller posthanteringen rätt utrustning men antalet anställda är begränsat för att hinna med att kontrollera alla inkommande försändelser. Det finns skepsis gällande myndigheters arbete med att hinna med teknologin och arbeta proaktivt. En informant uttalar sig om hur myndigheters långsamma reaktion ger långtidskonsekvenser för det brottsförebyggande arbetet: ”Sett historiskt så är myndigheters generella förmåga att ta till sig och följa med i teknikutvecklingen långsam, och min egen bedömning är att detta inte är något som kommer förändras. Konsekvensen av detta är att drivna brottslingar mutar in nya kriminella inkomstbringande områden, och där konsekvensen blir att myndigheter arbetar reaktivt snarare än proaktivt.”12 Informanterna upplyser att resurser dels måste riktas mot brottsbekämpningen vid införseln samt framtida förhoppningar om att tekniken ska få gehör och att Tullverket ska avsätta experter för att arbeta endast med IT-brottslighet. Outtalat i intervjuerna var antalet anställda på underrättelsetjänsten som jobbar mot ITrelaterad brottslighet eftersom detta var en fråga rörande arbetsmetoder och kunde påverka sekretessen. Antalet uttalas i en av intervjuerna vara någorlunda måttligt men enligt individen finns ingen anställning som endast är begränsad till denna sortens uppgift och det är något som vid förändring hade bidragit till effektivisering. 5.5.1. En lagstiftning som begränsar Under ett möte på Tullverket diskuterades främst begränsningar av brottsutredning som är en följd av svensk lagstiftning. Diskussionen rörde aspekter om främst internetbeställare och svårigheten att döma dessa för ringa narkotikabrott. Arbetsmetoderna som tas till vid brottsutredning på Tullverket är delvis styrda av mängden substans vid illegal införsel. Samtliga substanser har gränser i mängd för vad som anses vara grovt narkotikabrott, ringa narkotikabrott och vad dessa preparat genererar vid påföljd. Brott som överstiger gränsen för enkel beskaffenhet får inte längre ledas av Tullåklagare utan ska bearbetas av åklagarmyndigheten (SFS 2000:1225 §19). Det framgick av ena informanten från Tullverket att den misstänkta adressaten av enkel beskaffenhet sällan blir dömd för brott eftersom brottet av ringa fall inte kan generera högre straff än dagsböter. Då brott inte genererar högre straff än två månaders fängelse i straffskala anser lagen dels att kostnaderna för utredningen är för omfattande för brottets allvarlighetsgrad (SFS 1942:740 kap 23 §1) dels att omständigheterna med misstanke om adressat i sig inte är stark nog i bevisning att individen utfört brottet 12 Mailkorrespondens – uppföljning från intervju 1 22 (SFS 1942:740 kap 23 §4). Ett citat från en informant jämför skillnaden mellan brottsutredning i den fysiska miljön och via upptäckt i varuinflöde: ”En individ med samma mängd narkotika påträffad i den fysiska miljön hade i majoriteten av alla fall fått en påföljd för sitt innehav medan majoriteten av alla fall av enkel beskaffenhet via internetbeställningar går fria” 13 Paketets adressat är automatiskt misstänkt för narkotikasmugglingen men bevisningen är inte tillräcklig i brottsutredning eftersom det finns en chans att någon annan beställt varan i adressatens namn. Vidare tillåter lagen Tullverket att utreda brottet genom att den misstänkta individen får hem ett brev om att varan omhändertagits samt där adressaten blir ombedd att besvara om denne beställt varan. Utifrån informanten besvaras givetvis brevet med ett nekande av majoriteten av individerna och förundersökningen måste läggas ned. 6. DISKUSSION 6.1. Resultatdiskussion Denna del avser att knyta samman syftet till det som framgått ur intervjuerna samt diskutera detta utifrån teori och andra aspekter som behandlas i bakgrunden. Syftet är att utreda internets roll för narkotikahandeln. Redan år 2004 var brottsligheten kring internet uppmärksammad som problematisk och resulterade i Projekt Nicks. Dåtidens problematisering av fenomenet grundar sig så som idag i individers nästan obegränsade anonymitet på nätet. Tekniken har dock gjort stora framsteg och bidragit till att riskerna minskat och anonymiteten ökat ytterligare sedan dess. Idag sker köpen via slutna väggar och tekniken ger upphov till att man inte behöver dela med sig av personuppgifter i lika stor grad som tidigare då varorna såldes via öppna forum och Communitys. Tidigare nämnt betraktade man narkotikahandel via nätet som en interaktion mellan köpare och säljare. Enligt informanterna har man inte denna uppfattning längre. Köpare och säljare är beroende av varandra men har samtidigt inget med varandra att göra med hjälp av teknologin, främst för att minska riskerna att exponera sig. En studie om brukarperspektiv visade att brukarna upplever en professionell relation med sina köpare på ’det hemliga nätet’ (Van Hout & Bingham, 2014). Utifrån en samlad bild av informanterna tros inte narkotikahandeln övergå till endast försäljning via internet. Däremot kan vi fastställa utifrån intervjuerna att de senaste åren har det blivit allt vanligare främst för den yngre populationen att beställa narkotika och missbrukssubstanser via nätet. Under de senaste tio åren finns uppskattningar gjorda av CAN som konstaterar att andelen brukare bland svenska skolelever varit oförändrad (Englund, 2014). Dessa påståenden behöver inte nödvändigtvis säga emot varandra. En ökning av andelen brukare är inte nödvändig för en ökning av näthandel. Samtidigt anger Tullverkets informanter en högre grad av beställare i 20års åldern medan CAN undersökningar är gjorda på elever i åldrarna 15-17 (årskurs 9) samt 17-18 (årskurs 2 i gymnasiet). 13 Talspråk översatt till skriftspråk 23 Internethandlandet kan reflekteras ur en rationell handlings teori. Utifrån informanternas uppgifter baseras de flesta köp på en individs uppskattning om låga risker med inhandlande av narkotika och missbrukssubstanser. Den framträdande anledningen till ökad brottslighet på nätet bedöms utifrån informanterna och tidigare forskning bero på anonymiteten på nätet (Buono, 2014; Ceccato & Haining, 2004; Maras, 2014; Europol, 2014; Van Hout & Bingham, 2013). Kriteriet för rationella valteorin är som tidigare nämnt ett övervägande om risker med olika handlingsval vilket styrker orsaken till ökad illegal näthandel (Cornish & Clarke, 1986). Som tidigare nämnt kommer ”gatulagningen” enligt studiens informanter bestå av anledningar såsom en grupp missbrukare som inte har möjligheter att anskaffa sig varor via internet samt ett eftertraktande baserat på ett snabbt förfogande, ofta relaterad till ett ”partyliv”. Akratic Behavior som tidigare nämndes som kritik gentemot Rationella valteorin och deras tes om att handlingsalternativ endast är baserat på maximal vinning stödjer informanternas yttranden om att tidspammet ibland är mer betydande än förtjänster av att beställa preparat i förväg på internet. Andra kriterier för rationella valteorin är att individen ska uppfatta handlingsalternativ vilket kan reflekteras ur ungas uppväxt och kunskap om internet där vuxna inte uppfattar dessa möjligheter (Cornish & Clarke, 1986). Informanterna menar att de nya generationerna oftare erfar sådana möjligheter på grund av uppväxt med datorer och internet. Därav en yngre population som handlar preparat via nätet. Handlingsalternativ är baserat på individers uppfattning om tillfällen där internet och datorer ger framträdande möjligheter för individer med ’rätt’ kunskap, som ofta erhålls av den yngre populationen. Ett kännetecken för fortsatt brottslighet enligt rationella valteorin är att individers förbättring av teknik och kunskaper ytterligare minskar riskerna för i detta fall inköp av narkotika och därför är utbytet större än vad riskerna med inhandlandet medför (Cornish & Clarke, 1986). Utvecklingen av inrikes shoppare och användare av verktygen Bitcoin och Tor är rena exempel på teknikutveckling och nya tillvägagångssätt som missbrukas för att minska risker med inköp av narkotika eller syntetiska substanser. Generellt är den samlade bilden utifrån intervjuerna att risken för upptäckt med avseende både på utrikes- och inrikes beställningar beaktansvärt låg. Även om upptäckt sker är andelen utredda brott för ringa narkotikabrott som sker via den virtuella sfären fortfarande avsevärt låg. Cornish och Clarke (1986) gör en parallell med inbrott i olika fastigheter för att förklara skillnaden i samma typ av brott utifrån olika val av tillvägagångssätt. Denna parallell är eventuellt anpassbar i sammanhanget med valet av tillvägagångssätt när man inhandlar narkotika samt vid valet av preparat. Utifrån deras perspektiv bör dessa handlingar granskas varierande beroende på omständigheter såsom val av tillvägagångssätt samt val av preparat. Enligt teorin bör inhandlandet av narkotika därför behandlas olika beroende på om det är köpt via exempelvis internet jämfört med inhandlande till exempel via ”gatulagning”. CAN undersökningar visar att unga allt oftare provat/brukar alternativa syntetiska substanser. Likaså har Tullverket erfarit en ökning i postinflödet gällande de syntetiska substanserna. Tidigare studie från 2005 angav gödning, frön och narkotikautrustning som framträdande fynd vid posthanteringen i Tullverkets beslagsstatistik. I dagsläget pekas snarare cannabis, syntetiska alternativ och 24 amfetamin ut som mest förekommande preparat som upptäcks av Tullverket utifrån informanterna. Bruket för syntetiska alternativ kan diskuteras utifrån rationella valteorin. Möjligtvis styrs beslutsfattandet att bruka missbrukssubstanser eftersom riskerna anses vara lägre (inga strafföreläggande konsekvenser) för sådana syntetiska alternativ men utbytet (effekterna) detsamma som för traditionella droger. Utifrån rationella valteorin är avskräckning avgörande för att brott inte ska begås. Gällande missbrukssubstanser som inte är olagliga är den största risken att varan blir omhändertagen och förstörd. Upptäcktsrisken bedöms vara låg av Tullverkets informanter och förstörandelagen ger inte upphov till att individer kan få strafföreläggande konsekvenser för sitt innehav avseende missbrukssubstanser. Utifrån teorin är avskräckningen inför handlingsval avsevärt betydelsefull och konsekvenserna bör uppfattas som mer riskabla av individerna för att individerna ska avstå från dessa handlingsalternativ. Oron gällande syntetiska alternativ är framträdande i diskussioner med Tullverkets informanter. Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) har likaså uttryckt denna oro (EMCDDA, 2014). Dem publicerade en Europeisk narkotikarapport om trender och utveckling år 2014. I denna beskrivs hur syntetiska substanser varit ett växande problem i Europa sedan 2005. I rapporten belyses att heroinmissbruket tenderar att minska medan syntetiska substanser, medicinska preparat och cannabis ökar (a.a.). Närmare 100 olika syntetiska ämnen uppmärksammas på marknaden varje år (a.a.). Den stora skillnaden mellan traditionella droger och syntetiska alternativ, utifrån denna rapport, är mängden som behövs för att uppnå ett rus (a.a.). I dagsläget krävs endast 1 gram av vissa ämnen för att framställa 10 000 doser. Detta kan jämföras med kokain där 200 gram krävs för samma mängd doser (a.a.). Detta visar hur kraftfulla syntetiska substanser i själva verket kan vara. Med avseende på den geografiska obundenheten som internet erfar möjliggör den ett narkotikaanvändande för alla internetanvändare. Storstäder har generellt en större andel missbrukare bland befolkningen och det är även storstäderna som sätter narkotikatrender som sprids runt om i landet (Richert, 2008). Anledningen till storstädernas högre missbruksandel tycks bero på att tillgängligheten är större i dessa orter (a.a.). Utifrån denna aspekt kan internet komma att fungera som verktyg för narkotikahandel och generera ett likvärdigt missbruksbeteende oberoende av bostadsort på grund av dess oändliga möjligheter. Tidigare studier har uppmärksammat den geografiska betydelsen för brott som försvinner i den virtuella världen (Buono, 2014; Ceccato & Haining, 2004). ”The Internet has made geographic considerations less relevant, if not indeed totally irrelevant.” (Buono, 2014 s.4). I och med internets obundenhet har flera med expertis på ämnet ansett att det brottsförebyggande arbetet bör ske genom ett internationellt samarbete (Buono, 2014; Europol, 2014). Förutom samarbete uppges den bästa metoden att arbeta preventivt mot IT-brottslighet vara underrättelse styrt och strategiskt arbete (Buono, 2014). Något som en informant även betonar som nödvändigt för att myndigheter ska undvika att arbeta reaktivt. I intervjuerna framgick att Tullverket har ett relativt lämpligt antal anställda som arbetar mot IT-relaterad brottslighet men att ytterligare expertis kan ge godare resultat. Antalet är osagt men betydligt större än vad som dokumenterades under Projekt Nicks, 2005 då Tullverkets bemötande mot denna typ av brottslighet bestod av en deltidsanställning. 25 6.2. Metoddiskussion Metoddiskussionen är avsedd för att argumentera för samtliga steg genomförda i uppsatsen i syfte att slutligen presentera en trovärdig studie. Valet av kvalitativ metod speglar syftet med att undersöka uppfattningar hos anställda på Tullverket. En kvantitativ metod hade varit av relevans om man ville undersöka ett generellt forskningsområde. Utifrån frågan krävdes dock expertis om ett brett fenomen som uppskattades finnas hos fåtal individer på Tullverket Malmö. Urvalet kan uppfattas något litet då bara tre informanter var tillgängliga att intervjuas. Frågorna hade utformats annorlunda ifall möjligheten fanns att gå på djupet av vilka arbetsmetoder som används för att angripa denna brottslighet. På grund av sekretesskäl var ett av kriterierna inför intervjuerna att sådana frågor inte kunde besvaras. Tillvägagångssättet är viktigt att diskutera för att bedöma validitet i kvalitativ forskning (Kvale & Brinkmann, 2014). Valet av semistrukturerade intervjuer är valt för att samtalet ska innehålla kunskap om särskilt tema. En intervjuguide valdes eftersom det är ett bra redskap för att få svar på frågor som var mer specifika. Som förstagångsintervjuare upplevdes semistrukturerade intervjuer som något bekvämare att utgå ifrån då intervjuguiden upplevdes som en pelare att luta sig tillbaka mot (Bryman, 2012). För att skapa djup i vissa frågor ställdes även frågor om hur man ser på framtiden gällande temat (se; Bilaga 3 Intervjuguide). Strukturerade intervjuer var inget alternativ eftersom det inte finns någon flexibilitet då man helt och hållet utgår från sin intervjuguide (a.a.). Värt att nämna är att observation var ombett som alternativ i syfte att få en inblick av arbetsmetoder, vilket tyvärr inte var möjligt på grund av sekretesskäl. Frågorna som ställdes i intervjuerna är inte betraktade som ledande i negativt syfte eftersom svaren i de flesta fall var oförutsägbara, inga frågor ställdes för att få bekräftelse vilket är viktigt när man diskuterar reliabilitet i utformningen av intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2014). Under temat reliabilitet diskuteras det ofta om svaren man fick hade varit annorlunda beroende på omständigheter (a.a.). Bedömningen är att svaren förvisso kan variera i den utsträckning man väljer att svara dels beroende på sekretess dels beroende på informantens relation till intervjuaren. Däremot bedöms inte svaren vara en felaktig uppfattning av informantens verklighet. Däremot kan omfattningen av svar bedömas vara beroende på de nämnda omständigheterna. Materialet behandlades först genom transkribering och sedan med hjälp av Giorgis fenomenologiska analysmetod. Transkriberingen är ett tillvägagångssätt som genomgår flera steg. Först behandlas informantens uttryck som deras uppfattning på verkligheten för att sedan skrivas ned av intervjuaren. Transkribering bör alltid behandlas som en indirekt bild av verkligheten (Malterud, 2014). Fördelarna är att samtliga transkriberingar gjorts av intervjuaren som varit delaktig under intervjuerna och tagit del av kroppsspråk och annat som inte speglas i ljudfilerna (a.a.). Reliabiliteten i analysprocessen anses vara god eftersom den fenomenologiska analysmetoden kräver att en tydlig arbetsprocess framställs (Kvale, 1997). Däremot kan det diskuteras om andra individer hade funnit samma teman och subgrupper/innebörder i datamaterialet. Analysmetodens precision gör det möjligt för läsaren att tydligt följa varje steg i processen (Malterud, 2014). 26 Materialet speglar tre individers uppfattning och kan därför inte anses vara hela myndighetens uppfattning. Det ger oss dock en inblick av problem och möjlighet att styra vart framtida forskning är relevant. En konkretare frågeställning om till exempel posthanteringens arbetsmetoder gentemot narkotika hade förmodligen lämpats annorlunda utifrån en viss typ av metod med en viss typ av informanter som har kunskap om just denna arbetsmetod. Likaså kan fenomenet betraktas ur brukares perspektiv på näthandel och huruvida dem ser på utvecklingen av näthandel jämfört med gatulagning. Syftet var dock att belysa Tullverkets uppfattningar och därför granskas frågeställningen utifrån deras synvinkel. 7. SLUTSATSER Denna del avser att ge motivering till varför internet är av betydelse för droghandeln och för att uppmärksamma aktörer av relevans inför framtiden. Sammanfattningsvis framhäver tidigare studier och samtliga informanter att anonymiteten är en stark orsak till den exploaterade näthandeln med narkotika och missbrukssubstanser. Anonymitet är betydande eftersom den inte kan uppskattas nå samma grad i den fysiska miljön. Det är inget nytt fenomen men ett ständigt problem eftersom den uppmuntrar en utveckling och förbättring av både marknaden (internet) och varorna på den (illegala varor såsom syntetiska alternativ etc.), allt för att minska riskerna med personlig exponering och minimera riskerna att åka fast. Den ständiga kampen att reducera och minska risker med brottslighet på nätet överensstämmer med rationella valteorins formulering om fortsatt brottslighet som är baserad på att individen ständigt söker nya tillvägagångssätt och verktyg för att minimera konsekvenserna för brott och riskerna att åka fast. Internet har gett upphov till att syntetiska alternativ till traditionella droger vunnit fäste och därav är dessa preparat även kallade nätdroger. Dem expanderar, utvecklas och används av fler individer för varje år som går. Internet har skapat en värld utan geografiska gränser där brottslighet inte längre endast kan inträffa inom individens närhet. Majoriteten av näthandlarna bedöms vara beställare som flera gånger tidigare brukat narkotika i större grad än att beställare är debutanter. Den samlade bilden utifrån intervjuer med anställda på Tullverket och tidigare studier är att ökningen av dels den illegala näthandeln samt missbrukssubstansernas etablering är konsekvenser av utökad anonymitet, låg upptäcktsrisk och inga strafföreläggande konsekvenser gällande missbrukssubstanser samt en enorm tillgänglighet av olika preparat. Informanterna och tidigare studier bedömer att IT-brottslighet avseende all brottslighet har ökat och kommer att öka ytterligare och därför bör resurser avsättas för att arbeta proaktivt gentemot problemet. 27 7.1 Framtida forskning Nedan ges förslag på områden inom det diskuterade ämnet som kan tyckas behöva ytterligare vetenskaplig uppmärksamhet som konsekvens och kännedom om studiens egna begränsningar. Fenomenet näthandel bör uppmärksammas från fler synvinklar för att undersöka hur perspektiv skiljer sig mellan exempelvis brukare och myndigheter. Enligt tidigare studier har användare av ’det hemliga nätet’ haft en positiv uppfattning om Darknet (Van Hout, Bingham, 2013). Motiveringen är att hemsidorna erhåller fler funktioner än bara möjligheter att sälja och köpa illegala varor. Enligt en studie baserad på chattar med ungdomar på ’det hemliga nätet’ framgick det att individer på hemsidorna kunde dela med sig erfarenheter av substanser och rekommendationer på mängd och intagsalternativ vilket resulterade i att individerna lättare kunde hantera preparaten (a.a.). En oro gällande syntetiska substanser anträffas i intervjupersonernas åsikter. Dels som eventuell ny debutdrog dels på grund av ovisshet av konsekvenserna gällande syntetiska alternativ och vilka långsiktiga följder bruket kan innebära för brukarna. Vidare forskning bör undersöka vad det skulle innebära om allt fler individer introducerades till missbruk via syntetiska alternativ jämfört med cannabis, som är vanligaste debutdrogen i Sverige idag. Förstörandelagen som delvis problematiseras i uppsatsen bör utredas gällande avskräckning exempelvis genom att undersöka hur denna lag upplevs av brukare. Är omhändertagande utan strafföreläggande konsekvenser för brukaren tillräcklig för att avskräcka brukare att handla syntetiska alternativ eller stimulerar detta användarna till att ständigt upptäcka nya alternativ för att undvika samtliga rättsprocesser? En yngre generation är framträdande näthandlare av diskuterade preparat. Framtida forskning bör undersöka om en yngre population på nätet kommer att generera en yngre population bland missbrukare i sin helhet i framtiden. Framtida forskning bör undersöka om tidigare geografiska egenskaper som bidragit till ett koncentrerat missbruk i storstäder kommer att förändras i och med internets geografiska obundenhet som frambringar tillgänglighet av preparat i samtliga Sveriges hörn. CAN statistik som tidigare nämnts speglar ett vanligare illegalt näthandlande bland missbrukare som har ett flitigare missbruk än bland förstagångs användare samtidigt som Tullverket estimerar att de flesta försändelser är ämnade för flitigare missbrukare samt att de gånger debutanter beställer varor online tenderar dem att beställa preparat i mindre mängder. En utredning bör avsättas för att finna orsaker till varför flitigare missbrukare i större grad handlar online än individer som använt preparat färre gånger. 28 REFERENSER Blocket (2015) >www.blocket.se< (2015-05-22) Bryman, A. (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press Buono, L. (2014). Fighting cybercrime through prevention, outreach and awareness raising. Springer Berlin Heidelberg, s 1-8. Buxton, J., & Bingham, T. (2015) The Rise and Challenge of Dark Net Drug Markets. >http://www.drugsandalcohol.ie/23274/1/Darknet%20Markets.pdf< (2015-06-25) Böhme, R., Christin, N., Edelman, B. G., & Moore, T. (2014). Bitcoin. Journal of Economic Perspectives, Forthcoming, s 15-015. Ceccato, V., & Haining, R. (2004). Crime in border regions: The Scandinavian case of Öresund, 1998–2001. Annals of the Association of American Geographers, 94(4), s 807-826. Cohen, L. E., & Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American sociological review, s 588-608. Cornish, D. B. (1993). Theories of action in criminology: Learning theory and rational choice approaches. Clarke, R. V. G. & Felson, M, (red.) Routine activity and rational choice: Advances in Criminological Theory (vol. 5). New Brunswick, NJ: Transaction Publishers, s 351-382 Cornish, D. B. & Clarke, Ronald G. (red.) (1986). The reasoning criminal: rational choice perspectives on offending. New York: Springer-Vlg, s. 1-13. Ekot (2014) Nätdrog orsakar fler dödsfall i Ryssland. >http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5977916< (2015-05-31) Englund, A (2014) Skolelevers drogvanor 2014. Rapport/Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning: 128. Stockholm: CAN rapport nr. 146. >http://www.can.se/contentassets/7c8611100de9446fae9ff5c10a14e9e3/skoleleve rs-drogvanor-2014.pdf< (2015-07-28) European police office, Europol (2014). The Internet organised Crime Threat Assessment (iOCTA) [pdf] Europol. >http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:z5pWGwfugcoJ:https:// www.europol.europa.eu/sites/default/files/publications/europol_iocta_web.pdf+& cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se < (2015-05-07) Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA (2014) Rapport/Europeisk narkotikarapport 2014: trender och utveckling: 80. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. >www.emcdda.europa.eu/...cfm/att_239505_SV_TDAT15001SVN.pdf< (201507-28) 29 Evereus, L (2014) Polisen varnar för nätdrog efter dödsfall. >http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5771148< (2015-05-31) Findahl, O (2014) Svenskarna och Internet - En årlig studie av svenska folkets Internetvanor; SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). >https://www.iis.se/docs/SOI2014.pdf< (2015-05-13) Fogelström, C. (2015) Flashback. >http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flashbac k-(2)< (2015-05-22) Folkhälsoinstitutet (2011) Dopning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapport 2011:18: Folkhälsoinstitutet. >https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12673/R2011-18-DopningKunskapsunderlag-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf< (2015-07-28) Folkhälsoinstitutet (2015) Klassificering av missbrukssubstanser. >http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/tillsyn-ochregelverk/klassificering-av-missbrukssubstanser/< (2015-05-11) Giorgi, A. (2009). The descriptive phenomenological method in psychology: a modified husserlian approach. Pittsburgh: Duquesne Univ. Press Gripe, I. (2013) Skolelevers drogvanor 2013. Rapport/Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning: 122. Stockholm: CAN rapport nr. 139 >http://www.can.se/contentassets/477e63829c65458c8b781d1d220bf31e/skolelev ers-drogvanor-2013.pdf< (2015-07-28) Holt, T. J., Smirnova, O., Chua, Y. T., & Copes, H. (2015). Examining the risk reduction strategies of actors in online criminal markets. Global Crime, 16(2), s 81-103. Ivert, A.K. & Mellgren, C. (2014). Student, forskning och etik. I: Mellgren, C. & Tiby, E. (red.) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. Ss. 89110. Kalla fakta. (2014) Det mörka nätet – del 2. >http://www.tv4.se/kalla-fakta/klipp/kalla-fakta-del-2-detmprocentC3procentB6rka-nprocentC3procentA4tet-2977610< (2015-05-13) Kim, A. J. (2000). Community building on the web: Secret strategies for successful online communities. Boston, MA: Addison-Wesley Longman Publishing Co., Inc. Kvale, S. (2007). Doing interviews. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lagerwall, K (2012) Flera unga döda efter ny nätdrog. >http://www.dn.se/nyheter/sverige/flera-unga-doda-av-ny-natdrog/< (2015-05-31) Leech, B. L. (2002). Asking questions: techniques for semistructured interviews. Political Science & Politics, s 665-668 30 Malmquist, J. (2015) Narkotika. >http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lprocentC3procentA5 ng/narkotika< (2015-05-13) Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 3. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Maras, M. H. (2014). Inside Darknet: the takedown of Silk Road: Marie-Helen Maras reports on the unexplored underworld of cyberspace. Criminal Justice Matters, 98 (1), s. 22-23. McCormick, T. (2013). The Darknet. Foreign Policy, (203), s 22-23. PayPal (2015) >www.paypal.com< (2015-05-22) Postförskott (2015) >www.postforskott.se< (2015-05-22) Rady, M (2013) Anonymity Networks: New Platforms for Conflict and Contention. MIT Political Science Department Research Paper No. 2013-5. >http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2241536< (2015-07-28) Raeesi, R. (2015). The Silk Road, Bitcoins and the Global Prohibition Regime on the International Trade in Illicit Drugs: Can this Storm Be Weathered? Toronto: Glendon Journal of International Studies, 8(2). >http://gjis.journals.yorku.ca/index.php/gjis/article/view/38935/36402< (2015-0728) Richert, T. (2008). Unga missbrukare i Stockholm, Göteborg och Malmö - En deskriptiv och jämförande studie av sex öppenvårdsmottagningar och deras besökare. Rapport: Folkhälsoinstitutet >http://www.ikmdok.se/konferensen2007/Unga20missbrukare.pdf < (2015-07-28) Rikskriminalpolisen (2005). Narkotikaspaning på Internet, slutrapport projekt Nicks – ett MOB-finansierat samverkansprojekt mellan Polisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Rapport 2005:8: Rikskriminalpolisen. >https://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Narkotika/Narkspan_pa_internet.2005.p df< (2015-07-28) Rikskriminalpolisen & Tullverket (2013). Drogsituationen i Sverige 2010-2012. Rapport: 56. >https://www.tullverket.se/download/18.e0158eb140f9d5442d1f46/13869234755 24/Drogsituationsrapport_2013_version_mo.pdf< (2015-07-28) Sarnecki, J (2009). Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur Schneir, A. B., Cullen, J., & Ly, B. T. (2011). “Spice” girls: synthetic cannabinoid intoxication. The Journal of emergency medicine, 40(3), s. 296-299. SFS 1968:64, Narkotikastrafflagen, Stockholm: Justitiedepartementet SFS, 1999:42, Lagen förbud mot vissa hälsofarliga varor, Stockholm: Socialdepartementet 31 SFS, 2011:111, Lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser, Stockholm: Justitiedepartementet SFS, 2000:1225, Lagen om straff för smuggling, Stockholm: Finansdepartementet SFS, 1992:859 Läkemedelslag, Stockholm: Socialdepartementet SFS, 1942:740 Rättegångsbalk, Stockholm: Justitiedepartementet Statistiska Centralbyrån (2015) Internetanvändning bland personer 16-74 år (andel, procent) efter användningsområde (senaste tre månaderna), kön, demografisk indelning och år. >http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0108__LE 0108B/LE0108T05/table/tableViewLayout1/?rxid=c82638e4-1f96-4af8-abae27040c3e1e3f< (2015-05-16) Trasler, G. (1993). Conscience, opportunity, rational choice, and crime. I: Clarke, R. V. G. & Felson, M, (red.) Routine activity and rational choice: Advances in Criminological Theory (vol. 5). New Brunswick, NJ: Transaction Publishers, s 305-322. Tullverket (2015) Tullverket >www.tullverket.se< (2015-05-13) Tullverket (2015) Beslagsstatistik. >http://www.tullverket.se/press/beslagsstatistik/nationellbeslagsstatistik/helarnatio nellbeslagsstatistik.4.16f3ec5a144fd16b2f4262.html< (2015-05-13) Van Hout, M. C., & Bingham, T. (2013). ‘Silk Road’, the virtual drug marketplace: A single case study of user experiences. International Journal of Drug Policy, 24(5), s 385-391 Vetenskapliga rådet (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. >http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf< (2015-05-11) Yar, M. (2005). The novelty of ‘cybercrime’an assessment in light of routine activity theory. European Journal of Criminology, 2(4), s 407-427. Åklagarmyndigheten (2013) Åklagarmyndighetens regelförteckning, ÅFS. >http://www.aklagare.se/PageFiles/3760/Regelf%C3%B6rteckning%20uppdatera d%202015-05-04.pdf< (2015-06-01) Åklagarmyndigheten (2014) Förstörandelagen - information om lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser. >http://www.aklagare.se/PageFiles/4714/R%C3%A4ttsPM%202011%204%20up pdaterad%20april%202014.pdf< (2015-07-28) 32 BILAGA 1 - INFORMATIONSBREV Mitt namn är Arnela Cenanovic och jag är en kriminologistudent vid Malmö Högskola. Jag genomför nu mitt sista moment, kandidatuppsatsen, inför min examen. Mitt intresse för Tullverket och Internetrelaterad narkotikasmuggling har växt genom åren. Intresset blev som starkast efter Kalla Faktas dokumentär om ”det mörka nätet - Darknet”. Trots att jag upplever att media uppmärksammat problematiken tycker jag det är ett vagt ämne på forskningsfronten. Syftet med uppsatsen är att skapa en kunskapsbas om problembilden. För att göra detta ska jag bland annat undersöka tullverkets erfarenhet och syn på problematik gällande Internetrelaterad narkotikasmuggling som nytt tillvägagångssätt till traditionell brottslighet. Detta via anställdas uppfattning om problembild genom intervjuer. Det är därför du är här idag och jag är oerhört tacksam för din medverkan. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst innan inlämning av uppsatsen avbryta ditt deltagande. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas. Ingen annan än jag kommer att ta del av det ursprungliga materialet som endast kommer att användas till denna studie. Du kommer att vara anonym när resultaten presenteras i uppsatsen. Om du är nyfiken på den slutgiltiga rapporten meddela mig under mötet eller i efterhand! Har du övriga frågor kontakta mig gärna! Kontaktuppgifter Email: [email protected] Telefonnr: 0739109026 Jag är oerhört tacksam för er medverkan Arnela Cenanovic 33 BILAGA 2 – MATRIS Teman Risker Vem handlar online (S.1 St.1 R 2-4) (S.1 St.1 R 911) (S.1 St.2 R 2-5) (S.1 St. 2 R 1-2) (S.1 St. 4 R 2-5) (S.1 St. 7 R 3-5) (S.4 St.1 R 2-6) Tillgänglighet/ möjlighet (S.1 St. 5 R 2-5) (S.2 St. 9 R 4-7) Missbrukssubstanser (S.1 St.1 R 6-9) (S.3. St.5 R 1-3) (S.3 St. 5 R 2-6) Brottsförebyggande arbetet (S.2 St.7 R 1-4) (S.2 St.8 R 1-4) (S.3 St.1 R 2-5) Informant 1 (S.1 St.1 R.11-14) (S.1 St. 4 R. 4-5) (S.1 St. 6-7) Informant 2 (S.1 St. 3 R. 5-9) (S.2 St 5 R 4-6) (S.2 St. 6 R 1-4) (S.3 St. 3 R 1-2) (S.1 St. 3 R 2-5) (S.2 St.3 R 1-2) (S.4 St.5 R 210) (S.1 St.5 R 1-2) (S.1 St.6 R 1-4) (S.2 St.4 R 2-3) (S.3 St. 5 R 2-7) (S.1 St. 2 R 2-3) (S.1 St. 5 R 1) (S.1 St. 2 R 1-2) (S.1 St.2 R 2-3) (S.2 St. 2 R 1) (S.3 St. 4 R 1) (S.1 St. 12 R 1) (S.2 St. 4 R 1) (S.1 St.1 R 3-6) (S.2 St.7 R 2-9) (S.2 St. 8 R 1-3) (S.2 St. 9 R 1-5) (S.3 St. 1 R 1-2) S. 4 St. 7 R 2-6) (S.2 St. 5 R 1-4) (S. 3 St. 9 R 1) Informant 3 Innebörd Åka fast, slipper träffa kriminell, anonymitet, inrikes, beställning i andras namn, riskerna krymper i.o.m. teknologins framväxt Unga, typ av beställare, typ av missbrukare, olika substans Infoflöde, Teknologi missbrukas, partyknark, ökning, geografisk bundenhet Uppkomst, svår kontrollerat, förstörandelag, framtidsoro Upptäcktsrisk, kontrollflöde, vanligt förekommande, resurser till inflöde och teknologi, myndigheter, lagar S=Sida, St= Stycke (räknat utifrån start på varje ny sida), R=Rad 34 (S.2 St.21 R1-4) (S.3 St. 8 R 1-2) (S. 3 St. 10 R 1) BILAGA 3 – EXEMPEL PÅ FRÅGOR STÄLLDA VID INTERVJUTILLFÄLLENA Upplevelser om vilka individer som är mest problematiska gällande internetrelaterad narkotikasmuggling/narkotikabeställning? Varför tror du individer väljer att köpa online? Fördelar? Vad beställer dessa individer oftast? Hur ser upptäcktsrisken ut för illegal narkotika via e-handel? - Exempel på följdfråga: olika upptäcktsrisk beroende på preparat? Vad innebär IT-teknologins utveckling för handel av narkotika? Hinner ni med teknologin? Kommer denna typ av brottslighet byta ut traditionell ”gatulagning” Något du vill tillägga som är av stor vikt gällande ämnet som jag inte tänkt på? 35
© Copyright 2024