nr4.2014 Tidningen för oss inom Sundsvalls kommun GRÄNSÖVERSKRIDARE Brandmannen Helene Ögren vågar bryta mot normerna Nattpatrullen testar smart uppfinning Tidningsredaktionen som ger en mening + Nu slipper de äntligen jobba i baracken Mervärdet Den viktiga fritiden Mycket verkstad trots turbulens i politiken En mandatperiod går mot sitt slut och det känns naturligt att summera vad som hänt – och kanske också vad som inte hänt. Efter valet 2010 blev det ett historiskt maktskifte där Sundsvall för första gången efter senaste kommunsammanslagningen fick en borgerlig majoritet. Den nya majoriteten rivstartade med att ge möjlighet för fler utförare i välfärden. Den första beställningen var att införa Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten. Socialförvaltningen arbetade hårt med att ställa om verksamheten för att möta de utmaningar som detta innebar och i oktober 2012 började de första privata aktörerna att leverera tjänster inom hemtjänsten. I dag levereras omkring 11 procent av samtliga hemtjänsttimmar av privata aktörer. i den borgerliga majoritetens strävan att öppna upp för privata utförare i välfärden var att konkurrensutsätta driften av särskilt boende. Arbete inleddes under 2011 och 2012 och planen var att trycka på startknappen när LOV sjösatts. Planerna omöjliggjordes i och med en unik händelse i kommunsverige. I juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att stödja Nästa steg Mod, öppenhet, helhetssyn oppositionens budget (den socialdemokratiska). Detta möjliggjordes av att en politiker i den borgerliga majoriteten tillsammans med Sverigedemokraterna röstade på Socialdemokraternas förslag. Sedan 2012 har således kommunen arbetat efter en socialdemokratisk budget samtidigt som samtliga nämnder och styrelser styrts av den borgerliga majoriteten. Detta har utmanat kommunens utvecklingsarbete under de två sista åren under mandatperioden. Men det är klart mycket har hänt. Här kommer ett axplock: r Näringslivsbolaget bildades. Sundsvall klättrar 70 platser i Svenskt Näringslivs ranking, SEB och Comhem etablerar stora verksamheter i Sundsvall. r E4 projektet startas och den nya bron över Sundsvallsfjärden är snart klar. r Utvecklingsarbetet inom skolan skördar frukt och Sundsvalls skolor klättrar 76 platser i SKL:s mätning. r Sundsvall och Timrå kommuner tar över Midlanda flygplats. Det är ledo rden för Sun dsvalls komm un Skopet har frågat ett antal kända personer med Sundsvallskoppling hur just de tolkar ledorden. Nu har turen kommit till Jonas Moström Mod är att göra något fast man egentligen inte vågar. Den som inte rädd kan inte vara modig. I vardagen uppstår ofta situationer då det känns att man borde reagera: det kan gälla nedlåtande behandling, orättvisor och ren och skär otrevlighet. Att säga ifrån – helst på ett trevligt sätt – det är modigt. Öppenhet är att vara generös med information. Som läkare vet jag ibland saker som jag inte kan och vill berätta för alla, men det finns alltid ett sätt att berätta på ett öppet och klart sätt. Mer öppenhet leder till mindre missförstånd och bättre samarbete. Helhetssyn är för mig fågelperspektiv. Såväl när jag skriver mina historier som i rollen som läkare och medborgare gäller det att låta sig lätta från marken och skaffa perspektiv. Ett utmärkt sätt är att sitta i grupp och diskutera – saker och ting kan ses från lika många håll som det finns människor. r Förhandlingar leder till att staten lovar stora infrastruktursatsningar i Sundsvallregionen. r Mitthem börjar bygga 200 lägenheter på Norra Kajen. r Sundsvalls vardagsrum tar form. r Sundsvall är fortsatt i topp bland Sveriges friluftskommuner. r Komi jobb-satsningen för minskat utanförskap. r Energisamarbete med SCA som gjort oss oberoende av olja i fjärrvärmesystemet. r Utbyggnad av vatten och avlopp på Alnö, Sveriges stefan söderlund FOTO Ulla Montan största VA projekt under mandatperioden. Så även om det varit turbulent i politiken har mycket hänt. Vi står nu inför en ny mandatperiod och vad den kommer att innehålla vet vi ännu inte. Men det vi vet är att vi kommer att fortsätta att utveckla Sundsvall till en plats där det goda livet är möjligt. Jonas Moström, läkare och författare till flera deckare som utspelar sig i Sundsvall. . kommundirektör skopet Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun Ansvarig utgivare Camilla Nilzén, [email protected], 060-19 14 17 Redaktör Olof Axelsson, olof.axelsson@ekonomedia, 070-648 06 26 Samordnare Joel Rankila, [email protected], 060-19 10 00 Adress Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, [email protected] Produktion Ekonomedia Affärspress, www.ekonomedia.se layout Bo Mellerstedt | korrektur Anders Hammarberg Tryck Kaltes Grafiska, Sundsvall | Upplaga 5 000 Personaltidningsråd Joel Rankila, Ann-Britt Nilsson, Ulf Wallin Medarbetare i detta nummer Daniel Arnfjell , Olof Axelsson, Franziska Egger-Nilsson, Bo Fernström, Ingela Hofsten, Jenny Wallmark Omslagsbild Helene Ögren, räddningstjänsten. Foto Bo Fernström Skopet distribueras till anställda och förtroendevalda inom Sundsvalls kommunkoncern. Vill ni ändra antalet tidningar som kommer till arbetsplatsen? Kontakta Hans Engqvist på kontorsservice, [email protected], 060-19 14 36. 2 Skopet sängen. På skyddet fästs ett clips med en lampa som indikerar om fukt nått bäddskyddet. Tanken är att personalen inte ska behöva väcka vårdtagaren i onödan när de kommer dit på sin tillsynsrunda. Till att börja med finns bäddskyddet bara hos en man i Jenny och Evas område samt hos två personer i Matfors. Innan testet träffade forskarna personalen och gick igenom uppfinningen. I slutet av september görs en utvärdering. – Det är jättebra att man tar fram ny teknik. Det är inte så vanligt i vårt yrke, säger Eva Engström. Hur tycker ni att det fungerar så här långt? – Det är bara en gång som lampan inte blinkat så hittills har inte bäddskyddet gjort någon större skillnad – han är nästan alltid blöt när vi kommer dit. Men jag kan tänka mig att det fungerar bra hos andra, inte minst på ett äldreboende, säger Jenny Björk. Nattpatrullen testar ny uppfinning Undersköterskorna Jenny Björk och Eva Engström ska strax gå av sitt nattpass, men hinner visa det nya, smarta bäddskydd de testar hos en av sina vårdtagare. Blinkar den röda lampan är det blött i sängen och personalen griper in. Annars får den gamla damen eller herren lugnt sova vidare. Det bäddskydd med sensorer som äldreomsorgen just nu testar kan innebära fördelar för både vårdtagare och anställda. ndersköterskan Jenny Björk arbetar på socialtjänstens avdelning Natt och larm och åker hem till äldre och sjuka som behöver tillsyn och akut hjälp när de flesta av oss andra sover. – Jag har hand om personer i Korsta, Skönsberg och Granloholm. Jag trivs bra med att jobba på natten och har inte svårt att ställa om dygnet när jag är ledig, säger hon. Vi träffar henne och kollegan Eva Engström i lokalen på Skepparegatan klockan sju en måndagsmorgon, när de ska gå av ett skift – det tredje i rad. Duon har precis börjat testa en helt ny teknik som ett team på Mittuniversitetet tagit fram: ett engångs-bäddskydd av papper med invävda sensorer som känner av om det är blött i Ser ni några fördelar för personalen? – Det borde ju spara tid. Man kanske kan hinna med larmen utan att springa ihjäl sig, säger Eva Engström. Produkten och tekniken utvärderas i forsknings- och utvecklingsprojektet Norrlandicus som syftar till att utveckla äldreomsorgen (se faktaruta). – Hela vårt upplägg bygger på nära samverkan mellan forskarna och personalen i äldreomsorgen, men även med vårdtagare/anhöriga, säger informatören Pär Näslund. Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström j Fakta Norrlandicus Med hjälp av 11 miljoner kronor från statliga Vinnova och Länsstyrelsen Västernorrland testas och utvärderas produkter, tjänster och arbetssätt för att se om de tillför ett ökat värde inom äldreomsorgen. Bakom satsningen står socialtjänsten i Sundsvall, FoU Västernorrland, Mittuniversitetet, Åkroken, Krambo och Investera Mittsverige. Projektet pågår 2013-2016. Byggstart på norra kajen Nu har Mitthem påbörjat bygget av nya flerfamiljshus på Norra Kajen. Två huskroppar med sammanlagt 192 lägenheter ska uppföras och 138 av dem anpassas för hyresgäster över 70 år. De första hyresgästerna väntas flytta in den 1 april 2016. Den totala investeringen ligger på 358 miljoner kronor varav entreprenörskostnaden för själva bygget beräknas till 245 miljoner kronor. Illustration Mitthem nR 4 | 2014 3 Tidningsjobbet som ger en mening Bakom den anonyma avdelningen döljer sig en rolig redaktion. Lars Bahlenberg är ensam aktivitetshandledare för Administrativa enheten som ger ut tidningen Grönborgsblaskan. – Jag gör ingen skillnad på mig och kollegorna med funktionshinder. Här är alla lika mycket värda, säger han. Vem som bestämde att arbetsplatsen skulle heta Administrativa enheten är oklart. Att den borde döpas om råder det däremot ingen tvekan om. – Namnet är tråkigt och säger inget om vad vi gör. Vi tänkte byta till något med ”Grönborgs” men vi räknar med att flytta härifrån så namnbytet får vänta, säger Lars Bahlenberg. Anledningen är att Mittuniversitetet ska ta över Grönborgshuset, troligen 2015. I fastigheten finns flera verksamheter inom omsorgen. Några nya lokaler är inte klara. – Men det löser sig, säger Lars Bahlenberg och visar oss runt i lokalen på andra våningen, där tio personer med olika former av funktionshinder har sin arbetsplats. Avdelningen är en så kallad företagsgrupp inom stöd och omsorg på socialtjänsten. – Det här är populära platser, det finns en kölista. Mesta tiden ägnar gruppen åt att producera den 20-sidiga månadstidningen Grönborgsblaskan, men de tar även på sig att göra exempelvis visitkort. Tidningen trycks i ungefär 40 ex som sprids på särskolor och gruppboenden, och till släkt och vänner. Den finns även i kommunhusets reception och har en sida på Facebook. Innehållet styrs av redaktionens egna intressen, Eric Nilsson skriver exempelvis gärna om musik och sport, Alexander Bodlingh bevakar datorspel och Mathias Laitinen är en fena på frågesport. Ett stående inslag är serier av talangfulle tecknaren Samuel Så här ser senaste numret av Grönborgsblaskan ut. Handledaren Lars Bahlenberg tillsammans med Samuel Granhammar, som gör de fina teckningar som är ett stående inslag i tidningen. 4 Skopet Notiser AV-media byter namn till Me diotek Sun dsvall För att markera sin nya inriktning byter Mathias Laitinen (med ryggen mot kameran), Eric Nilsson, handledaren Lars Bahlenberg, Björn Söder och Alexander Bodlingh diskuterar tidningsidéer. Granhammar (se ett smakprov på hans konst här intill). – De jobbar väldigt självständigt. Min uppgift är att ha koll på att jobbet flyter på och att vara ett stöd – syftet är ju att de ska ha en meningsfull arbetsdag. Det är också jag som sätter ihop text och bilder till färdiga sidor, säger Lars Bahlenberg. I hans arbetsuppgifter ingår också att föra löpande journalanteckningar och att göra årliga genomförandeplaneringar i samråd med föräldrar och gode män. Han är ensam aktivitetshandledare, något han ser mest som en fördel. – Är man flera handledare är det lätt att det blir en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Nu jobbar vi alla tillsammans och har samma värde. Och jag känner mig inte isolerad, jag har kontakt med min chef och med handledarna för ett par andra grupper här i huset. Gruppen bildades våren 2010 och samma höst kom Lars Bahlenberg hit. Han har jobbat inom omsorgen sedan mitten av 90-talet, innan dess var han vaktmästare. – Jag sadlade om i samband med en omorganisation. Här känner jag verkligen att jag gör nytta och får mycket tillbaka från mina kollegor. Under en kaffestund frågar vi vad kollegorna tycker om Lars. – Han är alltid så trevlig när han pratar i telefon, säger Mathias Laitinen och spelar upp en liten telefonsketch. – Han gillar inte mina förkortningar, konstaterar Björn Söder med ett leende och räknar snabbt upp en massa förkortningar som inte går att återge här. Av-media Västernorrland namn till Mediotek Sundsvall. Nu är avdelningen, som har åtta anställda, en aktiv resurs för skolutveckling inom Centrum för kunskapsbildning. – Vi engagerar oss i ”Bästa skola 2021” med arrangemang som Mittlärande och Framtidsmyran. En annan aktuell fråga är att skapa förutsättningar för moderna skolbibliotekslösningar, säger verksamhetschef Håkan R Johansson. Men detta betyder inte att det gamla uppdraget, för Västernorrlands alla kommuner, försvinner. – Vi fortsätter att samordna och lösa rättigheter för användandet av ljud och bild som läromedel i skolan. Medieutbudet för pedagogiskt bruk nås via www.medienavet.se. Mediotek Sundsvall driver och utvecklar också webbplatsen Pedagog Sundsvall och erbjuder produktionstjänster till övriga förvaltningar, exempelvis webbsändningar från fullmäktige. Elcyklar till låns – Det går lika fort som med bil, det är friskvård utan att man blir svettig och det är bra för miljön! Lovorden haglar när Nina Lindberg, lärare på Komvux, beskriver sin upplevelse av att köra elcykel. Hon blev ”helt såld” då hon provade en av kommunens elcyklar i somras – ja så entusiastisk att hon några veckor senare köpte sig en egen elcykel. – Jag bor i västra Granloholm och Komvux ligger ju vid sjukhuset, så det är bara uppför hela vägen till jobbet. Jag brukade cykla rätt ofta förut också, men det var inget trevligt att komma fram jättesvettig. De fem elcyklar som numera finns i kommunhuset bokas via Outlooks kalender. Instruktioner finns på Inloggad. Sedan slutet av juni finns också en elcykel för medborgare som inte är anställda i kommunen. Elcy, som den kallas, finns i Kulturmagasinet och kan lånas i ett dygn. Text Olof Axelsson Foto Bo Fernström nR 4 | 2014 5 mot Bryter normerna Spelar könet någon roll på jobbet? Vi har pratat med förskolläraren Greger, rörläggaren Julia och brandmannen Helene. Text Daniel Arnfjell | Foto Bo Fernström ”Det blir lugnare med blandade arbetsgrupper Greger Bergner är en av kommunens sex behöriga manliga förskollärare. De kvinnliga är drygt 420. När Sundsvalls kommun anställer till försko- lan går männen före vid lika meriter. Via den övergripande genusstrategin försöker man också påverka pojkar i skolåldern att välja kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att använda sig av unga manliga förebilder på informationsdagar. Greger Bergner som jobbar på Äppellunda förskola, nära Alnö centrum, ser många faktorer som håller männen på avstånd från förskolevärlden. – När jag började studera hade vi många killar i klassen. Men många hoppade av eller bytte till andra utbildningar. Jag tror att få män blir förskollärare på grund av den dåliga lönen, bristande karriärmöjligheter och alla skriverier om övergrepp. Varje gång medier rapporterar om övergrepp i förskolan beskriver förskolläraren det som ett slag i magen. Som förebyggande arbete diskuteras dessa frågor aktivt på Äppellunda. 6 Skopet Personalen jobbar också i arbetslag snarare än på egen hand. Som på andra förskolor krävs också praktikanter på utdrag ur belastningsregistret. Greger Bergner påtalar samtidigt att det är viktigt att inte döma någon i förväg. – Skulle man få in en manlig vikarie så misstänkliggör vi ju inte honom. Men det gäller ju även alla kvinnor. Greger Bergner har aldrig mött någon som varit negativ till hans yrkesval. Snarare möts han av åsikten att det behövs fler karlar i branschen. Han håller med och skulle gärna se fler manliga kollegor. – Barnen behöver manliga förebilder. Många är ju här åtta timmar om dagen och efteråt ska de snart gå och lägga sig. På veckodagarna har barnen ingen större tid med manliga förebilder. Förutom att finnas där för barnen tror förskolläraren också att fler män leder till en bättre personalgruppsdynamik. ” – Flera kollegor har sagt till mig att det blir en lugnare stämning i gruppen med en man där. Han ser Norges relativt höga andel av manliga förskollärare som positivt. Hos grannen kan delar av landet stoltsera med tjugo procent män. Ett mål som har uppnåtts genom mediekampanjer och belöningar till förskolor som satsat på männen. Dock tycker Greger Bergner att det är intresse och kompetens som främst ska styra in personal på förskoleområdet. Det är också intresset som gäller när barnen får leka sig fram i förskolevärlden. Det genusneutrala arbetet handlar om att alla barn får en palett att måla fritt utifrån. – Vi planterar inte leksaker, utan barnens lek får styra. Det är inte ovanligt att leka mamma, pappa, barn med dinosaurier till exempel. Inom en kvart har barnen själva tagit in andra leksaker än de traditionella i dockskåpet. Det är barnen som styr sin lek. Det genusneutrala arbetet framkommer också i språkbruket på Äppellunda. – Vi säger inte att en kille har en tuff tröja eller att en tjejs tröja är söt. Vi försöker vara neutrala. Men det är inte bara vi som påverkar barnen utan också föräldrar och media. Kommer en kille i en spindelmannen-tröja så tycker han redan att han är väldigt tuff. Efter sexton år i arbetet ser sig han sig inte som förskollärare ända fram till pensionen om tjugo år. Främst på grund av att det är ett fysiskt påfrest-ande arbete. – Man sitter inte bara i soffan och läser mysiga sagor. Det är mycket lyft och böja sig upp och ner. Och det är långt till marken om man är över medellängd. För den som funderar på yrket så tycker Greger Bergner att nyfikenhet och öppenhet är de bästa egenskaperna man kan ha. – Barn är upptäcktslystna så det är bra om man själv är det. Förskolan ska bygga på inlärning genom lek. Och även om vi vet att ett plus ett blir två, ska vi låta barnen upptäcka det själva. Vi ska låta dem bekräfta sina kunskaper genom leken. ”Det spelar ingen roll om det är kvinnor eller män” Julia Enheim jobbar med ett tjugotal män på Mittsverige Vattens rörverkstad och gillar den mansdominerade branschen. Varför valde du det här jobbet? – Pappa är egenföretagare inom byggbranschen och så länge jag kan minnas har jag fått åka med honom på jobb. Det var kul att titta på och asfaltsläggarna hade en jäkla sammanhållning. Jag visste att jag ville hålla på med någonting fysiskt. Har du märkt att du har blivit annorlunda behandlad på jobbet på grund av ditt kön? – Nej. Jag är säker på att det aldrig har varit så. Alla behandlas på samma sätt här. Hur du upplevt några svårigheter i arbetet på grund av ditt kön? Skulle du önska att fler kvinnor jobbade inom din yrkesgrupp? – Nej, det har jag inte. Arbetet kan vara fysiskt krävande när vi ska bära tunga saker som kopplingar. Men om man är normaltränad så klarar man av det. Varför tror du det är så få kvinnor i ditt yrke? – Jag tycker inte att det spelar någon roll om det är kvinnor eller män på arbetsplatsen. Huvudsaken är att de är trevliga att jobba med. Tjejkompisar har jag ju annars på sidan av arbetet. Tycker du att kommunen borde satsa på en helt jämn könsfördelning genom kvotering? – De känner väl inte till att arbetet finns. Vatten och avlopp är väl inte så himla lockande. Många undrar vad man gör som rörläggare och tycker kanske att det är ett manligt yrke. – Nej, det tycker jag inte. Man ska gå efter erfarenhet och vad folk är intresserade av att jobba med när man anställer. Brandmannen Helene Ögren är ensam kvinna på sitt skift på räddningstjänsten i Sundsvall. Hon ser mervärdet med fler kvinnor i yrket. Varför valde du det här jobbet? – Jag har alltid gillat att arbeta i grupp och att träna så det passade bra. Har du märkt att du har blivit annorlunda behandlad i jobbet på grund av ditt kön? – Ja, men inte på ett negativt sätt. De kanske är lite snällare mot mig. Om jag skulle göra ett misstag så får jag inte höra det lika mycket som mina manliga kollegor. ”Killarna kanske är lite snällare mot mig” Hur du upplevt några svårigheter i arbetet på grund av ditt kön? – Jag klarar det mesta men kommer ju aldrig bli lika råstark som killarna. Samtidigt behövs det tjejer i yrket med andra erfarenheter. Jag är utbildad undersköterska och har jobbat på akuten så när vi rycker ut i väntan på ambulans, känner jag mig trygg i den rollen. Varför tror du det är så få kvinnor i din yrkesgrupp? Ett hinder är normen att brandmän ska vara stora och starka. Som tjej måste du styrketräna men jag är normalstor. Varje brandstation har olika intagningsprov och jag känner flera som haft det svårt att ta sig in på stationerna. Skulle du önska att fler kvinnor jobbade som brandman? – Jag tror att man funkar bäst i en mixad arbetsgrupp. Jag har själv fått höra att det blivit bättre stämning sedan jag kom hit. Tycker du att kommunen borde satsa på en helt jämn könsfördelning genom kvotering? – Man ska jobba på att få in fler tjejer. Men om det ska vara 50/50 vet jag inte. Jag tycker inte att kvotering är positivt. Varken för arbetsplatsen eller den som kvoteras in. nR 4 | 2014 7 . - Nu slipper de baracken Fräscht och funktionellt. Efter åratal av diskussioner får Bergsåkers skola äntligen en ansiktslyftning. – Nu är hela arbetslaget samlat och vi slipper springa och leta efter varandra, säger läraren Ingrid Nyström Elwing. – Ljudnivån är mycket lägre. Det är jätteskillnad, nu hör jag vad jag tänker, säger hon och visar de nya skolbänkarna som har ljudabsorberade yta. Lärarna har också fått ett nytt större arbetsrum och ett kopieringsrum. – Förut fick jag springa jättelångt varje gång jag skulle kopiera ett papper, säger Eva Lockhart. yggnader i helt olika stil som inte suttit ihop. ”Tillfälliga” baracker från 60-talet som blivit kvar. Den ombyggnad och renovering som Bergsåkers skola genomgår är efterlängtad av både elever och personal. I vintras togs nya lokaler för hemkunskap, bild och slöjd i bruk. Och lagom till skolstarten i augusti flyttade lärare och elever i årskurs 3-6 in i nya klass- och arbetsrum. – Vi har byggt en helt ny del som länkar ihop två befintliga byggnader till en, förklarar AnnaKarin Ohlsson, förvaltare på Drakfastigheter, när hon visar oss runt. Ingrid Nyström Elwing och Eva Lockhart, som undervisar varsin femteklass, är mycket nöjda med få byta den slitna baracken mot fräscha lokaler. – Nu är alla nio klasser i årskurs 3-6 samlade på ett ställe. Det underlättar samarbetet i arbetslaget, säger Ingrid Nyström Elwing som jobbat på Bergsåkers skola sedan 1999. Eva Lockhart började för två år sedan, och kom då direkt från lärarhögskolan. Lärarna 8 Skopet Lokalvårdarna Carina Johansson och Carina Andersson tycker att jobbet blivit enklare och roligare. – För oss blir det som natt och dag. Nu slipper vi svårstädade golv och dålig lukt på toaletten som inte går att få bort. I nnan starten hade vi en ” designdialog med Drak- Rektor Yvonne Söderberg berättar att ombyggnationen gått enligt plan. – Men den ställer höga krav på all personal eftersom verksamheten ska rulla på som vanligt. Innan starten hade vi en designdialog med Drakfastigheter där både lärare och elever ingick. fastigheter där både lärare och elever ingick. ” Yvonne Söderberg Nu pågår nästa etapp. Nytt bibliotek och ett nytt fika- och lunchrum för personalen som ska vara klara vid årsskiftet. Dessutom nya klassrum för högstadiet som tas i bruk nästa höst. – Under tiden kommer delar av högstadiet att ha undervisning i barackerna. Men sedan ska de bort! säger Yvonne Söderberg. Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström Ingrid Nyström Elwing och Eva Lockhart är nöjda med sin nya arbetsmiljö. Läraren Eva Lockhart, Anna-Karin Ohlsson, förvaltare på Drakfastigheter och rektor Yvonne Söderberg i det nya gemensamma arbetsrummet som håller på att inredas. Yvonne Söderberg, rektor för årskurs 3-6 på Bergsåkers skola. nR 4 | 2014 9 . - Så ska Sundsvalls skola bli bäst I slutet av augusti hade skolledarna kickoff på Södra Berget. Med hjälp av ett brädspel fick de testa sina kunskaper om roller och arbetsuppgifter, och ge synpunkter på det pågående förbättringsarbetet. Margaretha Gustin Johnsson och Lena Sjögren var två av deltagarna. Ulrika Segervald, chef för Centrum för flerspråkigt lärande Sundsvall ska ha Sverige bästa skola 2021. Vi frågade ett gäng skolledare och lärare vad de ser som den största utmaningen för att nå det ambitiösa politiska målet. Lena Sjögren, förskolechef på Storken och Korsta Katrinne Bylund, rektor på Nivrenaskolan – Vi klarar målet om vi prioriterar barnens välmående och kunskaper. Lyhördheten är viktigt där tidiga insatser ger framgång. Men det är klart att jag kan oroa mig över de ekonomiska förutsättningarna eftersom bland annat personaltäthet och kompetens är viktiga komponenter. ”Alla Sveriges kommuner vill bli Sveriges bästa. Det gäller därför att alla har rätt inställning och förståelse för arbetet.” Sven Olofsson, lärare på Hedbergska skolan – Det är mycket som måste förändras. Lärarkåren måste få chansen att fortbilda sig så att man är i takt med tiden i sina ämnen. Vi behöver också ett mer flexibelt schema. Lokalerna är inte alltid de mest funktionella och vi behöver interagera mer med det omgiv-ande samhället. 10 Skopet – Den största utmaningen blir att hålla i och hålla ut. Att inte tappa fokus längs vägen utan att vara målinriktade. Tommy Nilsson, skoldirektör – Jag ser det som en utmaning att få in kompetensen och erfarenheterna som försvinner med pensionsavgångar. En annan utmaning är attityden till skolan och utbildning. Alla i samhället måste visa att skolan är viktig så att fler söker sig till läraryrket. Läraryrket måste bli ännu mer attraktivt. Bra lön och bra arbetsmiljö bidrar till det. Mattias Jonsson, lärare på Kyrkmons skola Alla måste förstå hur viktig skolan är. Lärarna måste bli duktigare på att påpeka brister och föräldrar måste bli mer engagerade. Det finns delar av Sundsvall som har sämre resultat och dit tycker jag att man kan försöka locka de er känt duktiga lärarna. j Fakta Så blir vi bäst i Sverige r Sveriges bästa skola? Att ligga först i Sveriges kommuner och landstings (SKL) öppna jämförelse mellan kommuner 2021. r Strategi? Utgår från SKL:s mätpunkter och förvaltningsledningens verksamhetsidé som kännetecknas av goda relationer, nära möten och ständig återkoppling. r Hur då? Elevernas resultat ska förbättras genom tydliga mål och i samtal med eleverna. Fokus ska flyttas från individer till grupper. r Elevernas syn på skolan ska bli mer positiv genom att skolan tar hänsyn till deras åsikter. De ska veta vad som krävs av dem och lärarna ska ge den hjälp som behövs. Entreprenörskapet ska stärkas. r Föräldrarnas syn på förskola och skola ska bli mer positiv genom delaktighet och vetskapen om vilka regler som gäller. Linda Persson, rektor på Runviks skola r Effektivt resursanvändande med behöriga lärare. Ändamålsenliga lokaler ska finnas och det ska arbetas med kollegialt lärande. Kompetensförsörjningen ska tryggas. ” Att samordna alla insatser, skapa tid och att samverka kan bli utmanande. Det är viktigt att personal, elever och föräldrar är med r Organisationen ska tydliggöras för alla medarbetare och tid ska avsättas för reflektion. r Ledarskapet ska utgå från barnens behov. Det ska vara tydligt, skapa delaktighet, bygga på helheten och utgå från ett tillåtande klimat. r Värdegrunden ska bygga på mod, öppenhet och helhetssyn. Läs mer på www.pedagogsundsvall.se i arbetet.” enkät Daniel Arnfjell | Foto Bo Fernström Nyanländas lärande i fokus Hur jobbar skolan med elever som inte kan svenska och kanske aldrig studerat? Nu ska 47 lärare och rektorer gå en skräddarsydd kurs i hur man tar emot och inkluderar barn och ungdomar som flytt till Sverige. – Jag hoppas dels få veta mer om vad forsk- ningen säger, dels få möjlighet att byta tankar och idéer med andra, kanske bilda nätverk säger Katrinne Bylund. Hon är en av två rektorer vid Nivrenaskolan, som tillsammans med de lärare som undervisar i svenska som andraspråk och i introduktionsklassen på Nivrenaskolan ska gå utbildningen som startar i oktober. Det hela handlar om en stor Skolverkssatsning på kompetensutveckling då det gäller nyanländas lärande. Förra året inbjöds landets skolledare att gå en universitetskurs om 7,5 poäng och nu är det dags för steg två, en kurs som vänder sig till skolpersonal som i vardagen möter nyanlända elever. chef på Centrum för flerspråkigt lärande vid kommunens Centrum för kunskapsbildning, fick nys om att denna kurs var på gång ringde hon genast Skolverket. – Jag visste att Mittuniversitetet tyvärr inte hörde till de lärosäten som skulle hålla i kursen, men hoppades kunna få dem att förlägga en hel kurs hit ändå, så att vi kunde skicka många team. Kursen vänder sig nämligen inte till enskilda, utan tanken är att hela grupper, med minst tre personer från varje skola, ska gå den tillsammans. Och se! Uppsala universitet kunde tänka sig att förlägga en kurs med 47 utbildningsplatser till Sundsvall. Ulrika Segervald skickade en inbjudan till kommunens rektorer och kunde snabbt fylla platserna med grupper från sex skolor: Nivrena, S:t Olof, Västermalm, Höglunda, Vibacke och Bredsand. I alla grupper kommer också att ingå modersmålslärare från Centrum för flerspråkigt lärande. Kursen startar i oktober och kommer att gå på kvartsfart tills någon gång i vår, med tre träffar à två dagar. Dessemellan ska deltagarna arbeta utifrån sin egen verksamhet. Kursen kommer bland annat att innehålla studier i andra- språksinlärning, kartläggning, kommande lagförändringar och föräldrasamarbete. Strax efter att kursen blev fullbokad fick Skolverket mer pengar från regeringen och gav också Mittuniversitetet i uppdrag att hålla i en sådan här kurs, med start i vår. – När vi fick veta det hade vi givetvis en dialog, men vi kom fram till att Miuns upptagningsområde är så pass stort att de nog fyller platserna även utan Sundsvall. Samtidigt har vi möjlighet att skicka fler, om intresse finns, säger Ulrika Segervald. Text Ingela Hofsten | foto Svanthe Harström j När Ulrika Segervald, Ulrika Segervald, chef för Centrum för flerspråkigt lärande, tog initiativ till en skräddarsydd kurs för lärare och skolledare i Sundsvall. nR 4 | 2014 11 Notiser Ny station för fordonsgas 2015 Det är Statoil och Preem som även fortsättningsvis levererar drivmedel till kommunens fordon. Detta enligt en upphandling som nyligen blev klar. I avtalet ingår att Statoil öppnar en ny gasstation i Gärde 2015, som komplement till Preems tankställe för gas på Landsvägsallén. Under hösten kommer kommunen att byta ut närmare 150 av sina fordon mot gasfordon. Luncha på Altinska Du vet väl om att du kan äta en pris- värd lunch på Restaurang Altinska på Skolhusallén? Den drivs av elever från restaurang- och livsmedelsprogrammet vid Sundsvalls gymnasium och Komvux. Där lär sig eleverna om bra råvaror, hur man tillagar dem, om dryck, servering, service och entreprenörskap. Bord bokar du på 060-19 24 47. De här dagarna håller Altinska lunch-öppet i höst (kl 11-13): Vecka 39: Måndag, tisdag, torsdag Vecka 41-43: Måndag Vecka 45-48: Måndag, fredag Kommunhusets reception byggs om Ny receptionsdisk , passerkort, datorreg- istrerade besök och säkerhetsspärrar. Det är några av de nyheter som snart möter alla som besöker kommunhuset. I samband med att hela socialförvaltningen flyttar tillbaka delar av sin verksamhet till kommunhuset kommer antalet besökande att öka kraftigt, enligt beräkningar från cirka 9 000 per år till nära 30 000 per år. – Därför behöver vi få ett bättre flöde, säger Robert Sjöström, enhetschef vid kommunväxeln. När ombyggnationerna är klara i mitten av oktober ska den som väntar besök registrera det digitalt, så att besökaren själv kan registrera sin ankomst på en datorskärm i entrén. När detta sker får besöksmottagaren ett sms och kan gå och möta sin gäst, alternativt se IT, HR & ekonomi till att betrodda besökare får en egen passerkod. På så sätt blir den bemannade receptionen avlastad. – Men vi kommer ändå att behöva en viss utökning av personal. Anställda kommer att få ”taggar” för inpassering genom säkerhetsspärrar av samma typ som på Himlabadet i anslutning till hissarna. där... lå al H Elin Berglund, intendent på Sundsvalls museum. samlas i servicecenter unkoncernen ska inrätta att saml a tjänster som ett nytt så kallat servicecenter. Genom öka effektiviteten och samutnyttjas av flera förvaltningar ska man Projektet koncentrerar sig minska kostnaderna för administration. ekonomi. Målet är effekti första läget på tre områden: IT, HR och 2016. iviseringar med 20 procent under åren 2014gheter till utveckling för – Syftet är även att skapa ökade möjli et och på Inloggad. personalen. Följ gärna projektet här i Skop r, säger kommunikationsDär har du även möjlighet att ställa frågo strateg Tina Stjernberg. Vattengympa på Himlabadet Söndagen den 5 oktober kl 10-11 ordnar SK 65 vattengymnastik på Himlabadet för sina medlemmar. Intresseanmälan görs till [email protected] senast den 25/9. Avgiften på 50 kronor betalas in till PG 29 39 30-4 senast den 1/10, om du har fått plats. 12 Skopet foto Katarina Lövgren I våras beslutade fullmäktige att komm Elin Berglund, projektledare för Stenstadsdagarna, omgiven av Jana Lindh Olsson och Catrin Bertlin från Stenstans Berättarteater. Hur gick Stenstadsdagarna i början av september? – Jättebra! Både skolprogrammet och aktiviteterna för allmänheten blev lyckade. Jag är särskilt glad över att det fungerade så bra när elever från gymnasiet och kulturskolan höll i arrangemang för mellanstadiebarn. Vad är syftet? – Att lära oss Sundsvallsbor mer om vår historia. Få oss att vara stolta över det fantastiska kulturarv som Stenstan är. Vilken är kommunens roll? – Sundsvalls museum är huvudarrangör. Men vi har ett jättebra samarbete med bland andra stadsbyggnadskontoret och Sundsvall visitor center. Samarbete är nyckeln till framgång. Vad kan vi vänta oss nästa år? – Det jag känner spontant är att vi ska göra skolprogrammet ännu bättre och fördjupa samarbetet med fastighetsägare och handlare. Och så ska marknaden på torget utvecklas, den är en viktig del. för att fråga en man ” Iomstället han har en fru kanske man ska använda ordet ’partner’” Fox Summanen , RFSL Utbildningen är tre dagar lång och innehåller bland annat diskussioner och om hur våra normer påverkar oss och vårt beteende gentemot andra. – I stället för att fråga en man om han har en fru kanske man ska använda ordet ”partner”, till exempel. Och i skriftligt material kan man välja ordet hen i stället för han/hon, säger Fox Summanen, tf. utbildningsansvarig på RFSL, som påpekar att normtänkandet går igen i många andra sammanhang också, till exempel då det gäller ålder, religion, etnicitet. Genom att över huvud taget börja tänka i de här banorna kan vårt sätt att tänka kring normer i allmänhet påverkas. – Jag brukar säga att hbtq-certifieringen tittar på våra normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet och att genom att studera hbtq-frågan i synnerhet får man ett bredare perspektiv i allmänhet, säger Fox Summanen. Hela hbtq-certifieringen tar 6-8 månader Snart är Kultur & Fritid regnbågsfärgat Vad betyder våra normer för hur vi bemöter våra medmänniskor? Hur gör man för att behandla andra, inte lika, men utifrån vars och ens förutsättningar – utan att särbehandla dem till exempel utifrån sexuell läggning? Det är frågor som kommer att tas upp då Kultur & Fritid som första förvaltning i Sundsvall blir hbtq-certifierad. u mer kunskap, desto större chans att agera medvetet i vardagen. Så resonerade kulturoch fritidsdirektör Ulla Näsman då hon tog initiativ till att hela hennes förvaltning ska bli hbtqcertifierad (hbtq är en förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Planen är att samtliga omkring 250 personer som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen ska gå en kurs hos RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter), bara finansieringsfrågan blir löst – förvaltningen måste i viss mån sätta in vikarier då personal går utbildningen. – I och med att vi var ”pilot” då det gällde kommunens arbete med lika-värdeprojektet har vi tänkt mycket i de här banorna. Därför kändes det självklart att gå vidare med detta, säger Ulla Näsman. Dessutom ligger det helt inom ramen för målen i kommunens arbete för HT 21, Hållbar Tillväxt inför 2021. Det hela är första steget i att få en så kallad hbtq-certifiering, som visar ”att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbtq-perspektiv”. Av RFSL:s hemsida framgår att en lång rad verksamheter inom kommuner och landsting i landet har en sådan certifiering, men i Sundsvall blir Kultur & Fritid den första. att få, och innebär också bland annat att förvaltningen ska se över informationsmaterial, blanketter och styrdokument, liksom den fysiska miljön i såväl arbetsrum som offentliga lokaler. Målet är att alla som arbetar och besöker förvaltningen och dess arrangemang ska känna sig inkluderade och välkomna. En hbtq-certifierad verksamhet måste också ha en ”utarbetad och väl förankrad plan för hur attitydarbetet kring hbtq-frågor på arbetsplatsen ska fortskrida efter utbildningens slut, samt en dokumenterad plan för att hantera klagomål/diskrimineringsfall”, enligt RFSL:s hemsida. Ulla Näsman berättar om den amerikanska ekonomiprofessorn Richard Florida, som analyserar samhällen utifrån sociala och ekonomiska teorier. – Han har tre grundkriterier; talang, teknik och tolerans. För några år sedan gjordes en sådan rankning av svenska kommuner. Sundsvall hamnade högt på de första två, men låg sämre till när det gällde tolerans. Det har jag burit med mig. har Sundsvall klättrat rejält i de undersökningar som RFSL regelbundet gör om attityder kring hbtq i svenska kommuner. Men inget bra som inte kan bli bättre. Ulla Näsman hoppas nu att fler förvaltningar följer efter och satsar på hbtq-certifiering. – Tänk om vi kunde bli först i landet med att vara en hbtq-certifierad kommun! Samtidigt Text Ingela Hofsten | foto Bo Fernström Fotnot: Tre år efter att man fått ett hbtqcertifikat görs en uppföljning innan det förnyas i ytterligare tre år. nR 4 | 2014 13 porträttet ett jobb som skolkurator. Några år senare blev hon socialsekreterare i Luleå. När hon efter sju år i Norrbotten vände åter till Sundsvall hade hon både man och två små barn i bagaget. Ulla Näsman valde att vara kvar i skolans värld, men nu fick hon erbjudande om att bli lärare. – Jag är ”duktig flicka” och är noga med att saker och ting görs rätt. Så jag vidareutbildade mig för att bli behörig och jobbade i gymnasieskolan och på högskolan i 12 år. Men trots att hon trivdes i skolans värld sökte hon sig tillbaka till socialtjänsten 1992. Under åtta år var hon distriktschef för Skön-Alnö, i verksamheten ingick då även barnomsorgen. I dag är distrikten borttagna. – Jag gillade det arbetssättet. Vi lärde känna bostadsområdena och det var enklare att arbeta ihop med skolan och med kultur och fritid eftersom de hade samma distrikt. Längtan att röra på sig har fört Ulla till en rad olika jobb. Hon har varit socialchef i såväl Härnösand som Umeå, arbetat på statens krisberedskapsmyndighet och gjort utredningar för Socialstyrelsen. – I Härnösand finns en större närhet mellan chefer och politiker på högsta nivå som jag kan sakna i Sundsvall. Och i Umeå finns en känsla av att allt är möjligt, en framtidstro som vi behöver smittas av. 2005 blev hon tillfrågad om hon ville söka jobbet som chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Sundsvall. Ett kast som kan tyckas tvärt. – Det har funkat bra även om en del inom kulturområdet rynkat på näsan åt min bakgrund. Sakkunskaperna har jag duktiga kollegor till, det finns så himla många engagerade medarbetare här! Hon ser tydliga kopplingar mellan socialtjänst och kultur & fritid. Ger vi barn och unga en meningsfull fritid har de större chanser att få det bra som vuxna. Och äldre som får stimulans genom kultur håller sig friska längre. – Utmaningen är att nå de grupper som normalt inte konsumerar kultur. Där är jag jättestolt över vår satsning FATI (se fotnot). Idén tog jag med mig från min tid i Umeå. Den sista september slutar Ulla Näsman som chef för Kultur & Fritid Teater, musik, politik och kanske en doktorsavhandling. Ulla Näsman lär knappast få problem att fylla dagarna när hon lämnar yrkeslivet efter 41 år – varav 26 på Sundsvalls kommun. Vi träffas på hennes hörnkontor i det gamla hamnmagasin där ledningen för Kultur & Fritid finns sedan i våras. Kontoret må ligga mitt i stan, men det är naturen som ligger Ulla Näsman varmast om hjärtat. Trots att sommarens värme ersatts av höstregn har hon tagit sitt morgondopp i havet hemma på Alnö. – Jag reser också gärna till stora städer, närmast blir det Tbilisi i Georg ien. Jag vill att det ska hända saker och är alltid på väg någonstans. Från barndomen har hon med sig ett starkt rättvisetänk. Alla människor är lika mycket värda. – När jag var fem år hjälpte mamma en fullgubbe som låg i diket hemma i Sundsbruk. En granntant tyckte vi skulle ringa polisen men mamma tänkte på hans bästa. Det där har präglat mig. Som tonåring tillhörde hon den tidens tuffa gäng, ”mods” och hängde i Vängåvan. – Vi bildade föreningen Mods 65 och gick till kommunen och krävde en lokal. Och fick vara i en gammal tvättstuga i Skönsmon. Det var så det fungerade då! Viljan att hjälpa andra fick henne att – trots pappans protester – utbilda sig till socionom. Första jobbet i Sundsvall var som socialsekreterare i Njurunda, som då var en egen kommun. – Socialsekreterare är det ”roligaste” jobb jag haft, men samtidigt kanske det tuffaste. Än i dag bär jag med mig barn som vi hjälpte eller inte lyckades hjälpa, säger Ulla Näsman och håller handen för hjärtat. Efter några år förde den starka längtan till fjällen – en livslång kärlek som föddes under en vandring då hon var 15 år – henne till Kiruna och 14 Skopet efter drygt åtta år. Hon känner sig ung både till kropp och sinne och tycker att det på sätt och vis är sorgligt att sluta jobba. Vad kommer du att syssla med? – Någonstans måste jag få göra av med mitt samhällsengagemang. Kanske som politiker? Jag kanske tar utredningsuppdrag för andra kommuner. Och så vill jag träna, resa, hålla på med musik och teater och träffa barnbarnen mer. Under åren som lärare hann hon även forska inom socialt arbete på Umeå universitet. – Jag är fortfarande inskriven som doktorand. Det kan hända att jag tar tag i avhandlingen nu. Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström Fotnot: FATI står för Förebyggande arbete – tidiga insatser. Varje år satsas 7 miljoner kronor på aktiviteter för barn och unga. Hittills har ett 60-tal projekt fått stöd. j Fakta Ulla Näsman Ålder: Fyller 64 i november Yrke: Kultur- och fritidsdirektör till och med september Bor: I villa på Alnö Familj: Make, tre vuxna barn och tre barnbarn Fritid: Vandra i fjällen, sjunga i kör, spela teater, vara i Tänndalen (Härjedalen) och Seskarö (Norrbotten) där vi har stugor, släktforska Läser: Allätare men gärna engelska romaner på originalspråk. Just nu ”Sisterland” av Curtis Sittenfeld Gillar: Naturupplevelser och storstadspuls Resmål: Till Sibrien för att se var min släkting som slogs vid Poltava 1709 satt fängslad i 14 år Mål som chef: Att få personalen att vara ”medverkande”, det är något mer än delaktiga. Och att alla medarbetare ska fråga sig: Vad gör jag, för vem och varför? Smått & gott TUNT TYG Bör vara trevligt på tripp Vill man väl att sjuk ska bli SÄVLIG Brevslut Är goda ting 10 x 10 meter Hjälporganisation Är Massoud Barzani Schutzstaffel Lång stör Koljud Har stat i staden LUKTORGAN Utdött kreatur Pjuck Dess fall gladde många Vanligt folk I Rom Partåigt hovdjur på savannen Despotism Storbrittaniens flygvapen Längdmått Sturmabteilung Ort i Timrå Finns böcker för Officiell bokstav i spanskan sedan 1803 Tallrik Belgisk sångare Semitisk gudom SMEK Behövs ej på e-mejl Gotlands län Alnö centrum Trodde Sir Athur Conan Doyle på Cognacsbeteckning Lämnat FAR- ELLER MORBROR TRIVIAL Toppdomän för Spanien RÅK Folkomröstades det om 1957 GENLJUDER FILMA SLAGFÅGEL SVÄNG 10 x 10 M BLAD UNGERSVEN DEN KÄNNER ALLA Grupp med ”Ooa hela natten” Lars Vegas .... SAVANNANTILOP STARRBLIGA Ett o före och du får världens lön PIANISSIMO REKLAM BAKLÄNGES GOSANDE Korsordskonstruktör: Hans Engqvist rätt svar ”aprilkrysset” KERAMIKORT G Rysk flod IL N U B Höjs vid bordet Tråckla Fint kött Ö i kanalstad L F I P L Bör man ha på sina barn NAMN Salomon öarnas toppdomän S E LÄROSATS Strypsjuka K O D O I SE UPP PÅ LATIN F T T BERGLAND Missär T E N B E Eloge ! Vinstslag På en del MC S VÅR TID D D T Bakom sångare Aladåb E R S T NEON Radioband I B E N E LÄMNING L R FJANTERI FN i NY U V A G N ÅTERLJUD TECKNARE B E G Kort valuta Brevslut K R D O A A G S C A V E R Ö M I Lystrar även till Zanyar S Y O TRÄD Är kantarell Persondator P PRIVILEGIUM KÄRVE Europastad O En av Noas söner R I G I I SVÄNG E L A R G E N D L E N Mähä BERGLAND F Ö R T Tätort i Helsingborg M V A S K Ö R K N I Kanske i ditt kylskåp L A S Ä C Lägger jägaren F Litterär åsna LÄGE I N G BRUKA BRED Kör numera ofta 3D B V Det förflutnas gudinna U R D I O R Ö D Å K I TON SOLGUD O L R A Namn Förvaltning E-post Lös Skopetkrysset och var med i utlottningen av tre presentkort på profilprodukter för vardera 250 kr. Skicka din lösning senast den 20 oktober 2014, till: Kontorsservice, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall. Vinnare av juninumrets kryss: Lasse Åkebring, Soc – Estonte Britt Burgman, Soc – Gula Villan Irene Henriksson, Sot – Lön och pension Du vet väl att vi har en grupp på Facebook? Sök på ”SK65” och begär att få gå med du också. SK65 startade: 1965 | Medlemmar: Alla anställda i kommunen Medlemsavgift: 0 kronor | Syfte: Att sätta guldkant på tillvaron och uppmuntra till egna fortsatta aktiviteter E-post: [email protected] | Telefon: 060-19 15 67 | Hemsida: www.sk65.se Mer information och fler aktiviteter finns på: www.sk65.se Ut i skogen ska vi gå som är full av bär och svamp! nR 4 | 2014 15 Posttidning B Returer: Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall mervärdet Den viktiga fritiden Påta i rabatten, läs en bok, sjung i kör. Nu när semestertiderna är slut gäller det att inte låta sig helt uppslukas av arbete. Genom att göra något roligt på fritiden får vi den återhämtning vi behöver. Den som ska prestera bra på jobbet behöver också vara ledig. Men det duger inte att tillbringa kvällar och helger framför teven. Nej, hjärnan behöver aktiveras även på fritiden. – Gör något du tycker om att göra, säger Olle Johansson, docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han rekommenderar särskilt vistelse i naturen, eftersom det stimulerar alla sinnen. Men våra kroppar behöver också komma ner i vilonivå. Därför bör en stor del av vår lediga tid ägnas åt det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när kroppen är i vila. Då slår hjärtat lugnare, blodtrycket sjunker, stresshormonerna blir färre och kroppen läker bättre. – När kor idisslar är deras parasympatiska nervsystem i gång. Men detta talar väl just för soffan och teven? – Nej, våra hjärnor vill dels ha roligt, dels ha fysisk motion. De söker hela tiden efter lagom stora utmaningar som går att utföra under lustfyllda former. Var och en bör alltså försöka finna en bra fritidssyssla. Men det behöver inte handla om några häftiga upplevelser, snarare tvärtom. – Det är synd att vi matas med sådana bilder för då höjs våra krav hela tiden. Och det är inte bra om fritiden blir en jakt på fritid, så att säga. ra managementkonsulter tvingades vara helt lediga en kväll varje vecka. De fick varken arbeta, svara på mejl eller prata i telefon/lyssna av meddelanden. Försökspersonerna var till en början motvilliga, men efter fem månader ville alla fortsätta med lediga kvällar, eftersom de dels tyckte sig ha fått bättre balans mellan arbete och fritid, dels hade förbättrat sin interna kommunikation och gjorde bättre ifrån sig på jobbet. Olle Johansson oroar sig för att vi svenskar tycks vara på väg tillbaka till en levnadsstil som innebär allt mindre ledig tid, när vi i själva verket borde ha mer av den varan. – Jag tycker det verkar som om tillväxt och ekonomi är det enda som räknas, medan begrepp som fritid, vila, kontemplation lyser med sin frånvaro. Det är förödande. För övrigt är våra hjärnors koncentrationsförmåga ganska begränsad, vilket Fritidsaktiviteten bör inte heller kännas som ett tvång. – Då blir ju den i sig ett stressmoment, säger Olle Johansson, men konstaterar samtidigt att avkopplingen ofta inte kommer förrän man väl påbörjat sin aktivitet. Är det till och med så, att vi blir effektivare på jobbet genom att vara lediga och ha stimulerande fritidssysselsättningar? – Ja, utan tvekan. Om man tränar hjärnan blir den mer kreativ och därmed presterar vi bättre. Detta bekräftas av de experiment som under fyra års tid utfördes vid Harvard Business School i Boston och som bland annat gick ut på att någSkopet gör det mindre effektivt än man kan tro att arbeta väldigt mycket, säger han: – Man är som mest skärpt några timmar på morgonen. Sen dalar det ganska snabbt. De av oss som ser våra arbetsuppgifter som vårt stora intresse, då? Ja, tycker man om sitt jobb är det ingen fara att arbeta lite nu och då. – Men då ska man ha betalt! Man ska inte ge bort arbetstid gratis. Text Ingela Hofsten | Illustration Jenny Wallmark Källa: Tidningen Chef 1-2010/Harvard Business Review nR 4 | 2014
© Copyright 2024