Patientsäkerhets- och Kvalitetsutvecklingsberättelse i

1
Patientsäkerhets- och
Kvalitetsutvecklingsberättelse
i
Upplands Väsby kommun
År 2014
Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska
Ulla Lönn
2
Innehållsförteckning
1.Patientsäkerhetsberättelse ................................................. 3
1.1 Allmänt ...................................................................................................................... 3
1.2 Övergripande mål och strategier ............................................................................... 3
1.3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ................................................... 4
1.4 Identifierade patientsäkerhetsområden och struktur för uppföljning/utvärdering .... 5
1.5 Uppföljning genom egenkontroll .............................................................................. 7
1.6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för
ökad patientsäkerhet........................................................................................................ 8
1.7 Samverkan för att förebygga vårdskador .................................................................11
1.8 Riskanalys ................................................................................................................11
1.9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ......................................11
1.9.1 Statistik avvikelser ........................................................................................... 12
1.10 Klagomål och synpunkter ..................................................................................... 13
1.11 Övergripande mål och strategier för 2015 ............................................................ 13
2. Kvalitetsutvecklingsberättelse ......................................... 14
2.1 Allmänt .................................................................................................................... 14
2.2 Mål och strategier ................................................................................................... 14
2.3 Struktur för uppföljning/utvärdering....................................................................... 14
2.4 Kvalitets och utvecklingsarbete .............................................................................. 15
2.5 Dokumentationssystemet Pulsen Combine ............................................................. 17
2.6 Förebyggande arbete/Kvalitetsregister ................................................................... 17
2.7 Riskanalys ............................................................................................................... 19
2.8 Rapporteringsskyldighet enligt Lex Maria ............................................................. 19
2.9 Samverkan för att förebygga vårdskador ................................................................ 19
2.10 Samverkan med Stockholms Läns Landsting ...................................................... 20
2.11 Övergripande mål och strategier för 2015 ............................................................ 20
3
1.Patientsäkerhetsberättelse
1.1 Allmänt
En vårdskada innebär att en patient fått en skada som skulle kunna ha undvikits om
adekvata åtgärder hade använts vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.
Vårdskador kan ha olika allvarlighetsgrader . Allt från att orsaka en kortvarig
sjukdomsperiod till bestående skador med ett väsentligt ökat vårdbehov eller till och med
död. Patienter som har många kontakter med vården löper högre risk än andra att drabbas
av skador. Till den gruppen hör till exempel multisjuka äldre, kroniskt sjuka och patienter
inom psykiatrin.
För att minska riskerna med dessa komplikationer är det av stor vikt att all vård-och
omsorgspersonal har kännedom om hur de ska arbeta för att skydda patienten från att
drabbas av vårdskador. Patientsäkerhetslagen (2010:659) reglerar bland annat hur en
vårdgivare ska arbeta avseende patientsäkerhetsfrågor. Av lagen framgår det att en
vårdgivare ska :
 vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av
vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas
 utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en
vårdskada
 ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet
 anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada
till Inspektionen för vård och omsorg (IVO lex Maria)
Patientsäkerhetslagen gäller vid all typ av vård både offentlig och privat inom kommun
och landsting.
Resultatet av patientsäkerhetsarbetet ska senast den 1 mars varje år dokumenteras i en
patientsäkerhetsberättelse
1.2 Övergripande mål och strategier1
Upplands Väsby kommun är i egenskap av sjukvårdshuvudman ansvarig för den sjukvård
som bedrivs inom kommunens ansvarsområde både avseende egen regi, entreprenad och
för de platser som kommunen köper hos enskilda verksamheter. Kommunen är därutöver
vårdgivare för verksamhet som bedrivs inom egen regi.
1.
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§2
4
Målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en god hälsa
och vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och
för den enskilde människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och
sjukvård ska ges företräde i vården.
Social- och äldrenämndens mål är att erbjuda de personer som bor på ett särskilt boende
eller vistas på en dagverksamhet för äldre eller funktionsnedsatta en;
”hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor oavsett ekonomiska, sociala,
språkliga, religiösa och kulturella förhållanden och med respekt för den enskilde
personens självbestämmande och värdighet”
1.3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet2
Social och äldrenämnden
Social- och äldrenämnden (SÄN) ansvarar för att i egenskap av vårdgivare följa upp och
säkerställa att Väsby välfärd planerar och leder sina verksamheter så att kravet på en god
hälso- och sjukvård upprätthålls.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är underställd nämnden avseende hälso- och
sjukvårdsfrågor och ansvarar för kvalitet och säkerhet inom de områden som omfattas av
kommunens ansvar som sjukvårdshuvudman och vårdgivare.
MAS ansvarar för att:
 säkra att de boende som är i behov av hälso-och sjukvård får en god och säker
hälso-och sjukvård på lika villkor
 arbeta förebyggande för att minska risken för att den boende ska drabbas av en
vårdskada i samband med vård och omsorg
 bygga upp en struktur för hur verksamheterna ska arbeta och identifiera vilka
områden om speciellt ska bevakas.
Verksamhetschef för HSL
Verksamhetschef för HSL ansvarar för att det finns legitimerad personal med rätt
kompetens och att verksamheten har den bemanning som krävs för att bedriva en god och
säker vård.
2. SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2§ p1
5
Verksamhetschef för HSL ansvarar för att :
 det finns legitimerad personal med rätt kompetens
 verksamheten har den bemanning som krävs för att bedriva en god och säker vård
 personalen följer medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer
 personalen arbetar förebyggande för att minska risken för att den boende ska
drabbas av en vårdskada i samband med vård och omsorg
Övriga stödfunktioner inom patientsäkerhetsområdet är :Vårdhygien, Smittskydd och
Patientnämnden.
1.4 Identifierade patientsäkerhetsområden och struktur för
uppföljning/utvärdering3
Upplands Väsby kommun har fastställt att verksamheterna ska säkerställa
patientsäkerheten avseende följande fem områden: fall, trycksår, undernäring, munhälsa
och blåsdysfunktion. Målet är att minska risken för att den äldre ska drabbas av
vårdskada och i de fall vårdskada redan uppstått om möjligt läka men alltid säkert lindra
skadan.
Nedanstående text beskriver bakgrund, mål, fastställda åtgärder och uppföljning för
respektive identifierat område.
 Fall
Fall är benämningen på en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller
marken, oavsett om en skada inträffar eller inte. Begreppet fall används även om
personen rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol.
Fall är vanligt hos äldre och orsakar ofta stort lidande. Speciellt drabbas personer som har
både fysisk och kognitiv funktionsnedsättning. Även i de fall det inte uppstått någon
skada påverkas ofta personen negativt genom att drabbas av oro för att ramla igen.
Syfte/Mål
Åtgärd
Uppföljning
3
förebygga fall och fallskador i samband med vård och omsorg
Riskbedömning enligt Downton fall risk index
Fallutredning i de fall riskbedömningen påvisar förhöjd fallrisk.
Identifiera aktuella fallriskfaktorer
Bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas
Registrera fallavvikelser
Senior Alert
Registrering av avvikelser
Vårdplan
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §,
6
 Trycksår
Trycksår är en lokal skada i huden och underliggande vävnad som uppstår vid
immobilisering i samband med sjukdom, vård och behandling. En skada som påverkar
den drabbade både fysiskt och psykosocialt. De vanligaste riskfaktorerna för att utveckla
trycksår är nedsatt rörlighet, hög ålder, inkontinens, malnutrition , nedsatt känsel,
demens, allvarlig kronisk eller terminal sjukdom och tidigare förekomst av trycksår.
Syfte/Mål
Åtgärd
Uppföljning
förebygga och behandla trycksår i samband med vård och omsorg
riskbedömning enligt Modifierad Nortonskalan- Senior Alert
dokumentera klinisk bedömning- hudstatus
identifiera aktuella riskfaktorer för att utveckla trycksår
bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas
registrera trycksår
senior Alert
granskning av dokumenterat hudstatus
registrering/statistik av avvikelser
vårdplan
 Undernäring
Undernäring uppstår när den äldre förbrukar mer energi och eller andra näringsämnen än
han eller hon har förmåga att inta. Detta tillstånd orsakar ofta en nedsatt
funktionsförmåga och försämrad livskvalitet hos den äldre. Det finns dessutom ett starkt
samband mellan sjukdomsrelaterad undernäring och ökad sjuklighet och död.
Syfte/Mål
Åtgärd
Uppföljning
förebygga och behandla undernäring i samband med vård och omsorg
riskbedömning enligt Mini Nutritional Assessment (MNA)- Senior Alert
identifiera aktuella riskfaktorer för att utveckla undernäring
bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas
registrera trycksår
senior Alert
granskning av dokumenterat nutritionsstatus
vårdplan
 Munhälsa
God munvård underlättar förmågan att tillgodogöra sig näringsriktig kost samt påverkar
positivt den äldres personens sociala liv och livskvalitet.
En god munvård innebär att dagligen göra munnen ren, använda fluorpreparat samt att
fukta slemhinnorna i munnen.
Syfte/Mål
Åtgärd
förebygga och behandla oral ohälsa i samband med vård och omsorg
riskbedömning enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) – Senior Alert
identifiera aktuella riskfaktorer för att utveckla oral ohälsa
bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas
7
Uppföljning

registrera munhälsa
Senior Alert
granskning av dokumenterat munhälsostatus
vårdplan
Blåsdysfunktion / urininkontinens
Urininkontinens, eller ofrivilligt urinläckage, är ett symtom som kan uppstå på grund av
flera olika bakomliggande orsaker som t.ex. demens och stroke.
En typ av urininkontinens som är mycket vanlig hos multisjuka äldre är den
vårdbetingade inkontinensen. Denna form av inkontinens innebär att en person drabbas
av urinläckage trots att urinorganen fungerar normalt. Urinläckaget beror ofta på att
personen inte hinner till toaletten i tid på grund av nedsatt rörlighet eller andra praktiska
faktorer som kläder, avstånd till toaletten, belysning mm
Syfte/Mål
Åtgärd
Uppföljning
förebygga blåsdysfunktion/urininkontinens
basal utredning av urininkontinens ska genomföras i samband med att den äldre flyttar
in på ett vård-och omsorgsboende om den äldre har en urinläckage som ej är
medicinskt utredd.
Bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas
Senior Alert
Granskning av dokumenterat eliminationsstatus
Vårdplan
1.5 Uppföljning genom egenkontroll4
Under 2014 har Väsby Välfärd genomfört riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior
alert avseende, fall, trycksår, undernäring, munhälsa och
blåsdysfunktion/urininkontinens.
Enligt riktlinjerna ska en riskbedömning angående fall, trycksår, undernäring, munhälsa
och blåsdysfunktion/urininkontinens genomföras när en person flyttar till ett vård-och
omsorgsboende. Riskbedömningarna ska genomföras senast 14 dagar efter inflyttning för
att så fort som möjligt fånga upp eventuella risksituationer.
Verksamheten för statistik över antalet genomförda riskbedömningar. Statistiken skickas
till MAS varje kvartal.
4
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
8
Resultat :
2014
Antal riskbedömningar
Antal lägenheter (lgh) / inriktning
Hedvigsgården
75
32 lgh demens, 8 lgh somatisk
Korpkulla:
28
15 lgh demens
Marieborg:
39
19 lgh demens
Speldosan:
55
23 lgh somatisk
I de fall en riskbedömning påvisat en risk har också en vårdplan upprättats
1.6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet5
Verksamheterna arbetar utifrån salutogenes med ett rehabiliterande förhållningssätt.
Målsättningen är att genom att identifiera både friskfaktorer och riskfaktorer
(riskbedömningar) stimulera den boendes funktionsförmåga samtidigt som man aktivt
arbetar för att minska risken för vårdskada.
Nedanstående tabeller är hämtade från kvalitetsregistret Senior Alert. Tabeller beskriver
vilka som är de fem vanligaste åtgärdena som hälso-och sjukvårdspersonalen har
ordinerat. Det saknas uppgifter angående blåsdysfunktion/urininkontinens. Det beror på
att det är det sista området som aktualiserats i Senior Alert.
Fall: de fem mest planerade åtgärderna under vald tidsperiod i Upplands Väsby
Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert
5
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2,
9
Analys: Verksamhetens val av åtgärder stämmer väl överens med de åtgärder som
stimulerar förmågan att röra sig och minska risken för fall. Punkterna assistans vid
personlig omvårdnad och förflyttning och stöd vid personlig vård är kontrollpunkter på
att personalen arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt.
Två åtgärder som saknas i de vanligaste åtgärdena är balansträning och styrketräning
Dessa områden behöver utvecklas under 2015 eftersom balansträning och styrketräning
ökar den äldres förmåga till att förflytta sig och minskar risken för fall.
Trycksår: de fem mest planerade åtgärderna under vald tidsperiod i Upplands Väsby
Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert
Analys: Av de fem mest planerade åtgärdena som verksamheten har prioriterat saknas
åtgärderna avlastning och fördelning av tryck samt lägesändring. Viktiga åtgärder för att
förhindra utveckling av trycksår.
Verksamheten har fångat upp åtgärdena hudvård och hudinspektion som utgör viktiga
insatser för att fånga upp hudförändringar i ett tidigt skede. Personer med undervikt,
övervikt eller som är intorkade löper ökad risk att utveckla trycksår. Åtgärderna angående
tillgång till mellanmål och egentillverkad näringsdryck/smoothies uppfyller det behovet.
10
Undernäring: de fem mest planerade åtgärderna under vald tidsperiod i Upplands Väsby
Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert
Analys: Verksamhetens val av åtgärder överensstämmer vid förebyggande arbete
avseende undernäring. Åtgärder som inte lyfts fram är vilka ätstödjande åtgärder som
vidtagits samt utformningen av måltidmiljön.
Munhälsa: de fem mest planerade åtgärdena under vald tidsperiod i Upplands Väsby
Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert
Analys: De vidtagna åtgärdena stämmer överens med lämpliga åtgärder.
Åtgärden tandborstning -assistans eller fullständig bör prioriteras eftersom det är en
grundläggande åtgärd för god munhälsa.
Under 2015 kommer arbetet påbörjas att systematiskt följa upp effekterna av de
ordinerade åtgärderna.
11
1.7 Samverkan för att förebygga vårdskador6
Arbetet med Senior alert grundar sig på att det i verksamheten finns ett tydligt teamarbete
mellan samtliga yrkeskategorier. Vid riskbedömningarna är det därför viktigt att inhämta
information om den boende från det tvärprofessionella team som består av
omvårdnadsansvarig sjuksköterska, kontaktman, sjukgymnast och arbetsterapeut. Utifrån
resultatet av riskbedömningen tar teamet fram en vårdplan.
1.8 Riskanalys7
Riskanalys är en metod för att identifiera och bedöma risker och hot som finns i
verksamheten. Metoden lyfter fram hur stor sannolikheten är att en oönskad händelse ska
inträffa genom att skatta allvarlighetsgrad och sannolikhet. Sedan utgår bedömningen
från en riskmatris
Upplands Väsby kommun använder en riskmatris för att bestämma det numeriska värdet
på riskens storlek. Riskens storlek tas fram genom att multiplicera värdet för bedömd
allvarlighetsgrad med den bedömda sannolikheten.
Vid risker som skattas till 8 eller mer värderas risken som stor och de bakomliggande
faktorerna ska identifieras och en handlingsplan ska tas fram. Handlingsplanen ska
signeras av ansvarig chef.
1.9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet8
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att rapportera risker för vårdskador samt
händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren.
Personalen är skyldig att följa MAS riktlinjer angående vårdskador.
Rapportering av avvikelser vid risk för vårdskada
Legitimerad personal och personal med delegering är skyldiga enligt lag att rapportera
negativa händelser eller tillbud .
Verksamheten har en lokal rutin som reglerar hur personalen agera vid kännedom om en
avvikelse. Den lokala rutinen förvaras i en gemensam kvalitetspärm i personalrummet.
6
7
8
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
12
1.9.1 Statistik avvikelser
Korpkulla
Läkemedel
Fall
Marieborg
Läkemedel
Fall
15 lägenheter
Missade doser
Förväxlade doser
Dubbel dos
Med skada
Utan skada
2014
33
0
0
2
24
2013
11
1
1
9
30
2012
14
0
0
10
33
2011
0
2
0
3
17
2014
13
0
0
0
40
2013
5
0
0
3
25
2012
5
0
0
6
14
2011
6
0
0
4
2
2014
26
1
0
0
69
2013*
12
0
6
13
64
2012
13
2
0
13
46
2011
32
4
0
3
17
2014
81
2
0
7
82
2013
51
0
0
14
42
2012
40
3
0
12
49
2011
21
0
0
7
7
19 lägenheter
Missade doser
Förväxlade doser
Dubbel dos
Med skada
Utan skada
Hedvigsgården 40 lägenheter
Läkemedel
Missade doser
Förväxlade doser
Dubbel dos
Fall
Med skada
Utan skada
*Saknar uppgifter kvartal 4 2013
Speldosan
Läkemedel
Fall
23 lägenheter
Missade doser
Förväxlade doser
Dubbel dos
Med skada
Utan skada
13
1.10 Klagomål och synpunkter
Rutiner för flöde av klagomål och synpunkter
 Inkommer till diariet för registrering i LEX
 Registrator skickar bekräftelse till den som skickat klagomål/synpunkter
 Registrator skickar följebrev till berörd utförare tillsammans med
klagomål/synpunkter
 Klagomål/synpunkt med följebrev flödas till MAS
 Svar från utförare flödas till MAS
 MAS utreder klagomålet eller synpunkten
 MAS informerar när ärendet kan avslutas
Inget klagomål har inkommit under 2014.
1.11 Övergripande mål och strategier för 2015
Verksamheten ska:





fortsätta arbeta med kvalitetsregistret Senior Alert genom att säkerställa att alla
som har en risk att utveckla trycksår har en aktuell vårdplan samt att följa upp
effekten av ordinerade åtgärder
arbeta fram rutiner för att säkerställa att verksamheten skriver avvikelser vid
tillstånd som kan kopplas till vårdskador
skapa rutiner för att föra statistik över inkomna klagomål som rör vård-och
omsorg
skapa rutiner så att sjuksköterska och chef har möjlighet att tillsammans
regelbundet genomföra händelse- och riskanalyser för att fånga upp bister i
verksamhetens rutiner och personalbemanning
skapa rutiner för hur informationen avseende avvikelser och klagomål återkopplas
till personalen
14
2. Kvalitetsutvecklingsberättelse
2.1 Allmänt
Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet
som kommunen bedriver enligt 18 och 18a§§HSL. Ansvaret avser den vård och
behandling som patienterna ges samt de krav som ställs på läkemedelshantering,
dokumentation, avvikelsehantering mm.
MAS ska upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet. I uppdraget
ingår att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med
verksamhetens kvalitet och säkerhet.
2.2 Mål och strategier
Upplands Väsby kommun är i egenskap av sjukvårdshuvudman ansvarig för den sjukvård
som bedrivs inom kommunens ansvarsområde både avseende egen regi, entreprenad och
enskilda verksamheter. Kommunen är därutöver vårdgivare för verksamhet som bedrivs
inom egen regi.
Målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en god hälsa
och vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och
för den enskilde människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och
sjukvård ska ges företräde i vården.
Social- och äldrenämndens mål är att erbjuda de personer som bor på ett särskilt boende
eller vistas på en dagverksamhet för äldre eller funktionsnedsatta en;
”hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor oavsett ekonomiska, sociala,
språkliga, religiösa och kulturella förhållanden och med respekt för den enskilde
personens självbestämmande och värdighet”.
2.3 Struktur för uppföljning/utvärdering
Särskilda boenden och dagverksamheter för äldre och funktionsnedsatta följs upp
regelbundet. Uppföljningarna genomförs genom planerade eller oanmälda besök och/eller
enkäter. Vilka verksamheter som ska följas upp och hur uppföljningen ska genomföras
baseras på riskbedömningar och prioriteringar som diskuterats fram av MAS, sakkunniga
och avdelningschef på Äldre-och omsorgsavdelningen/kontoret.
Uppföljningen av hälso-och sjukvården genomförs med hjälp av GPA-modellen. GPA är
en förkortning av : granskning, patientsäkerhet och ansvar.
15
Modellen består av 12 delar : kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal,
läkemedelshantering, delegering, avvikelsehantering/vårdskador-Lex Maria,
dokumentation, hygien, preventivt arbete, demens, rehabilitering/habilitering,
medicintekniska produkter, vård i livets slut och dokumentationsgranskning. Varje
område är poängsatt och viktat efter dignitet. Resultatet för varje område beskrivs i form
av färger, där grönt innebär godkänd kvalitetsnivå, gul färg att det finns delar som
behöver utvecklas och rött som innebär att vissa delar behöver åtgärdas omedelbart.
Förutom delbedömningarna kommer verksamheten även få en totalbedömning.
Om verksamheten bedriver en kvalitet över denna nivå ska detta lyftas fram i rapporten.
Det är viktigt att kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheterna till ständig förbättring
och vidareutveckling.
Resultatet av uppföljningarna dokumenteras och arkiveras i datasystemet QUEST. Från
och med 2015 kommer uppföljningen att presenteras i Stratsys.
Följande verksamheter följdes upp under 2014. Vid dessa tillfällen var inte GPAmodellen färdigställd vilket innebär att verksamheterna är uppföljd enligt tidigare
framtaget uppföljningsmaterial. Uppföljningarna har tagits upp i Social-och
äldrenämnden 2014.


Vård och omsorgsboende: Hedvigsgården
Bostad med särskilt stöd och service: Frestavägens gruppbostad, Hasselvillans
gruppbostad, Runby gruppbostad och Majsangruppen
2.4 Kvalitets och utvecklingsarbete
Överenskommelser/uppdrag
De överenskommelser som reglerar Väsby Välfärds uppdrag har reviderats med fokus på
ökad patientsäkerhet och verksamhetens transparens. Områden som bland annat lyfts
fram i överenskommelserna är bemanningen av hälso- och sjukvårdspersonal samt
kompetenskrav på chefsrollen.
Överenskommelse mellan Familjeläkarna Saltsjöbaden och Upplands Väsby kommun
I Upplands Väsby ansvarar läkarorganisationen, Familjeläkarna i Saltsjöbaden, för
läkarinsatserna i vård- och omsorgsboendena. Uppdraget finansieras av Landstinget.
En lokal överenskommelse har tagits som reglerar samverkan mellan respektive
verksamhet. Syftet med överenskommelsen är att öka patientsäkerheten.
Läkemedel
Den enskilde finansierar själv sina läkemedel. För att öka patientsäkerheten vill vi att de
boende ska ansluta sig till APO-dos. APO-dos innebär att läkemedlen är förpackade i små
påsar med just de läkemedel som personen ska ta vid det aktuella tillfället. Varje påse är
märkt med personens namn och personnummer, vilka läkemedel som finns i påsen samt
16
datum och tidpunkt när läkemedlen ska tas. Påsen är försluten och har paketerats av
Apoteket AB.
Samtliga vård-och omsorgsboenden är anslutna till APO-dos.
Landstinget finansierar de akut - och buffertförråd som finns på våra vård- och
omsorgsboenden. Akut- och buffertförrådet är ett komplement till dosordinerade
läkemedel och läkemedel förskrivna på recept. Syftet med förrådet är att snabbt kunna
sätta in läkemedel och därmed minska behovet av att skicka in personen till sjukhuset.
Läkemedelsförråd innehåller ett mindre antal läkemedel för akuta tillstånd t.ex.
antibiotika och smärtstillande.
På korttidsboende är situationen en annan än på vård- och omsorgsboenden. De personer
som vistas där har sällan APO-dos och det ökar kravet på verksamheten för att kunna
erbjuda en trygg och säker läkemedelshantering. För att kunna garantera
läkemedelshanteringen på korttidsboendet Lavendelgården har ett fullständigt
läkemedelsförråd inrättats. Detta medför att sjuksköterskorna själva dispenserar
läkemedlen i dosetter. Fullständigt läkemedelsförråd bekostas av Landstinget.
Extern granskning av läkemedelsförråden
Samtliga vård-och omsorgsboenden ska en gång om året kontrolleras av en extern aktör.
Korpkulla, Marieborg, Speldosan och Hedvigsgården granskades 2014 av Apoteket AB .
Kopia på protokollet skickas till MAS. Påtalade brister ska verksamheten åtgärda enligt
handlingsplan.
Nationell patientöversikt (NPÖ)
Upplands Väsby kommun har anslutit sig till att använda NPÖ. Genom denna funktion
har sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom Väsby Välfärd möjlighet att
läsa patientjournaler som upprättats inom landstinget. Rättigheten att använda NPÖ gäller
enbart de patienter som hälso- och sjukvårdspersonalen har ett vårduppdrag hos och som
bor på ett vård-och omsorgsboende.
Överenskommelser mellan primärvården och bostad med särskild service.
För att tydliggöra vilket ansvar primärvården har i våra bostäder med särskild service har
en lokal överenskommelser tagits fram mellan respektive boende och Vårdcentral/ DSK.
Överenskommelserna beskriver tydligt respektive huvudmäns ansvar.
Under hösten har kommunens övertagande av sjukvården inom bostäder med särskild
service aktualiserats och därmed skulle 11§ i Principöverenskommelsen mellan KSL och
landstinget från den 26 maj 1994 upphöra. Planeringen är att kommunernas övertagande
ska ske från 1 oktober 2015 och att skatteväxlingen ska träda i kraft den 1 januari 2016.
17
2.5 Dokumentationssystemet Pulsen Combine
Under juni månad började hälso-och sjukvårdspersonalen att dokumentera i Pulsen
Combine. Programmet har stora brister vilket innebär att hälso-och sjukvårdspersonalen
har problem med att dokumentera och att söka information i patientdatajournalen. Ett
annat problem är att hälso- och sjukvårdspersonalen inte längre har tillgång till en
elektronisk delegeringsmodul. Dessa uppgifter kommer därför personalen få hantera med
papper och penna.
Problemen med Pulsen Combine behöver en snar lösning och ett flertal kontakter för att
få hjälp har redan tagits med ansvariga för Pulsen Combine. Under 2015 kommer MAS
och representanter för sjuksköterskegruppen försöka att hitta en alternativ lösning.
2.6 Förebyggande arbete/Kvalitetsregister
Syftet med att arbeta med kvalitetsregister är att premiera förebyggande arbete. Metoden
baserar sig på teamarbete med ett tydligt fokus på den enskildes behov.
Verksamheterna registrerar i följande kvalitetsregister; Senior alert, BPSD-registret och
palliativa registret.
Senior alert
Senior alert baseras på riskbedömningar. Beroende av resultatet vidtas en rad åtgärder
som dokumenteras i en vårdplan. Resultatet av åtgärderna följs upp och dokumenteras.
Kvalitetsregistret omfattar fall, trycksår, undernäring, munhälsa och
blåsdysfunktion/urininkontinens.
Totala antal genomförda riskbedömningar avseende alla fem områdena
2014
Antal
riskbedömningar
Antal lägenheter/ inriktning
Hedvigsgården
75
32 lägenheter demens
8 lägenheter somatisk
Korpkulla:
28
15 lägenheter demens
Marieborg:
39
19 lägenheter demens
Speldosan:
55
23 lägenheter somatisk
BPSD-registret
BPSD är en förkortning av Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. BPSD är
ingen diagnos utan en term som beskriver ett tillstånd som en person med demens kan
18
befinna sig i t.ex. aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar . Ett
tillstånd som den sjuka försätts i på grund av att omgivningen inte kan tolka och förstå
den demenssjuka. Det är därför nödvändigt att personalen har förmåga att se bakom
olika beteenden och symtom och kan koncentrera sig på personens upplevelser.
Beteendena kan vara relevanta för den enskilde men svåra att förstå för de som finns i
omgivningen.
Metoden baserar sig på probleminventering.
Antalet genomförda registreringar i BPSD-registret
2014
Antal
registreringar
Antal lägenheter/ inriktning
Hedvigsgården
0
32 lägenheter demens
8 lägenheter somatisk
Korpkulla:
19
15 lägenheter demens
Marieborg:
5
19 lägenheter demens
Speldosan:
0
23 lägenheter somatisk
Arbetet med att registrera i BPSD-registret påbörjades under hösten 2014
Palliativa registret
Syftet med att registrera i palliativa registret är att förbättra kunskapen om hur vården i
livets slut ska utformas. Metoden baserar sig på att utifrån ett antal frågor kartlägga den
avlidnes sista vecka i livet. Uppgiften är att registrerar hur vården har genomförts den
sista veckan i patientens liv. Informationen från registreringen kan sedan användas för att
se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras.
Antal genomförda registreringar i palliativa registret
2014
Antal
registreringar
Antal lägenheter/ inriktning
Hedvigsgården
4
32 lägenheter demens
8 lägenheter somatisk
Korpkulla:
3
15 lägenheter demens
Marieborg:
12
19 lägenheter demens
Speldosan:
7
23 lägenheter somatisk
Samtliga personer som avlidit på enheterna har registrerats i det Palliativa registret.
19
2.7 Riskanalys
Riskanalys är en metod för att identifiera och bedöma risker och hot som finns i
verksamheten t.ex. incidenter, prioriteringar och vid omstruktureringar av verksamheter.
Metoden lyfter fram hur stor sannolikheten är att en oönskad händelse inträffar. Vid
bedömningen används en speciellt framtagen matris för riskanalys.
Under 2014 har äldre- och omsorgsavdelningen börjat utföra riskanalyser, enligt rutinerna
i ledningssystemet, i samband med prioriteringar vid uppföljningar och vid införandet av
nya metoder.
2.8 Rapporteringsskyldighet enligt Lex Maria
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska enligt 6 kap.4§ patientsäkerhetslagen rapportera till
vårdgivaren om en vårdskada uppstått eller om en händelse kunnat medföra en vårdskada
Vid allvarliga händelser ska medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) senast inom tre
arbetsdagar underrättas. MAS ansvarar för att bedöma och anmäla allvarliga händelser till
Inspektionen för vård- och omsorg (IVO).I övriga fall handläggs händelsen av ansvarig
leg. personal och ansvarig chef på vård- och omsorgsboendet.
Under 2014 har två anmälningar enligt Lex Maria skett till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO).
Lex Maria nr 1
Verksamhet: Hedvigsgården
Anmälan avser brister i patientsäkerheten i samband med sondmatning i en PEG-sond
Lex Maria nr 2
Verksamhet: Korpkulla
Anmälan avser brister i patientsäkerheten i samband med en uppkommen skelettskada
/fraktur
2.9 Samverkan för att förebygga vårdskador
Under 2014 har arbetet med projektet In-och utskrivningsklar slutförts. Syftet med
projektet är att skapa gemensamma rutiner mellan kommunen, geriatriska kliniken,
hemtjänst och primärvården i Upplands Väsby avseende informationsöverföring i
samband med att en person skrivs ut från sjukhuset och har behov av kommuns och
andstingets insatser. Målet är att minska risken för vårdskador i samband med
utskrivningen från sjukhuset. Under 2015 kommer arbetet med att införa rutinerna att
genomföras. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är projektledare.
20
Vårdkedjemöte i Väsby
Upplands Väsby kommun och Stockholm Läns landsting styrs delvis av olika
lagstiftningar, men har i vissa frågor ett sammanlänkat ansvar för att tillgodose
invånarnas behov av samordnade insatser från respektive huvudman.
För att öka samverkan och förståelsen mellan respektive huvudman träffas representanter
från olika delar i vårdkedjan 3-4 gånger per år för att bland annat:
 informera om förändringar i verksamheterna som kan påverka vårdkedjan
 tydliggöra våra olika ansvarsgränser
 diskutera avvikelser i vårdkedjan
Medicinskt ansvarig sjuksköterska är sammankallande till dessa vårdkedjemöten.
2.10 Samverkan med Stockholms Läns Landsting
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Läkarmedverkan i särskilda boenden och daglig verksamhet
In- och utskrivning i slutenvården
Andningshjälp i hemmet
Uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade
Personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning
Individ som behöver praktisk hjälp med egenvård
Vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt
och stöd till deras närstående
8. Uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade
9. De mest sjuka äldre
10. Kostnadsfördelning av läkemedel och läkemedelsnära produkter
i särskilt boende för äldre
11. Ansvars- och kostnadsfördelning för tekniska hjälpmedel
12. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
2.11 Övergripande mål och strategier för 2015
Verksamheterna ska
 upparbeta nya rutiner för avvikelsehantering och vid delegering av hälso- och
sjukvårdsuppgifter
 utveckla och säkra dokumentationssystemet Pulsen Combine i enlighet med
Patiendatalagen.
 utveckla arbetet med BPSD-registret, Senior Alert och det palliativa registret
 implementera den Lokala rutinen för ut- och inskrivningsklar