1. No category

FJILLBACKA BLADET
Dec. 1965
Nummer 19
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Golfbana vid Anrås 1967
Ja, det är faktiskt sant. Om allt
går efter beräkningar kommer
vi sommaren 1967 att spela på
en 9-hålsbana. Golfbanan kommer att ligga vid Anrås, strax
norr om Fjällbacka, där man av
lantbrukare Gunnar Andersson
köper ett större markområde.
Till en börj an anlägges 9 hål
men senare finnes möjligheter
för utbyggnad till 18 hål. Underhandlingar
för inköp av
mark till de sista 9 hålen pågår.
Infarten till golfbanan ligger endast några hundra meter norr
om den bro som går över Anråsälven vid Mörhult. Väl inne på
området finnes naturlig plats för
bilparkering, som i sin tur ligger direkt i anslutning till första utslagsplatsen. Här räknar
Lucia kortegen
man även med att det kommande klubbhuset skall ligga. Tills
samhället företrätt av Blåvingar vidare blir det dock provisoriJulskyltningen
med facklor åtföljdes det av
sönd agen d en 5 d ecem b er blev
tomtetåg. Lucian Anita Strömen verklig julfest med skyltberg uppvaktades av tärnorna
promenad,
luciakortege
och
Asa Thoren, Kristina Järund,
dans kring granen.
Monica Holmberg, Ulla SvensMedan samhällets affärsmän en- son, Birgitta Andersson och
ligt gammal tradition arrangerar Astrid Ripa. Därefter ställdes Kammarkollegiets förslag om
indragning av vissa kyrkoadskyltsöndag svarar Idrottsklub- färden till Restaurang Fjäll- junkttjänster i landet har vållat
ben i samband därmed Skylt- backa Havsbad där lokalerna både oro och indignation och
promenaden där man har att fylldes till trängsel av såväl man kan ganska klart konstategissa rätt på de frågo·r vilka barn som vuxna. Här hälsades ra att förslaget inte vunnit någhar satts ut i skyltfönstren. I dEjltagarna till musik av Erik ra förespråkare i de drabbade
bygderna. En av platserna där
år höjdes stämningen med den Granqvist, Leif Granqvist, Per indignationen är störst är i
Axel
Karlsson
och
Arne
Holmav marinlottorna arrangerade
berg. Sedan lucian med tärnor Kville där den kyrkoadjunktLuciakortegen. Genom nyfallen sjungit julsånger blev det dans tjänst som för närvarande finns
snö och ett sprakande ljussken kring granen, luciakaffe, besök placerad i Fjällbacka skulle drafrån gatugirlanger och den sto- av tomtar vilka delade ut gott- gas in enligt förslaget. Fjällra julgranen vid kyrkskolan påsar till de små, samt en backa är som bekant K ville
rådde det verklig julstämning. svängom även för de övriga kommuns största samhälle och
deltagarna. Blåvingarna under- har ända tills årsskiftet 1964Snart ringlade köerna fram från höll med sång under fru Kers- 65 haft värdigheten av municiden ena affären till den andra tin Ekborgs ledning. Vidare palsamhälle. Det är också ett
och det hela var i full gång. förrättade polisman Eric Pihl- samhälle inom kommunen som
qvist dragning på lotterier. Och man satsat mest på under den
Man tittade hit, man tittade dit, efter några timmar var man senaste tiden.
överallt en ögonfägnad utan redo för avslutning på en allt
motsty cke och så gällde det att i genom lyckad och av alla upp- Gamla siffror
gissa rätt på frågorna. Vackra skattad julfest.
I förslaget heter det att detta
priser väntade. Medan Luciatåt-wi. framkommit på grund av beget under musik färdades genom
ska anordningar för klubbhus.
Det riktiga får vänta tills man
får råd. Banan blir 2.880 m. lång
och får par 36.
Som Ni finner på skissen så slår
man från första utslagsplatsen
över Anråsälven till en ö som
uppstått genom älvens delning.
Denna ö är 800 meter lång och
nära 200 meter bred. Man går
sedan andra och tredje banan
på ön och så över på fastlandet
igen. Vid femte banan vänder
man hemåt och kommer via ön
till utslagsplatsen. Övergången
till ön sker i den södra delen
på en enkel spång lagom bred
för golfvagnar. I norra delen
göres en kraftig betongbro som
även kan tåla hög last av traktorer och redskap. Denna bro
är 30 meter lång och 3 meter
bred.
forl •. sid. 12
Kyrkoadjunkttjänsten kommer
aH indragas?
folkningsminskning som ägt rum
sedan 1961. Det är ett ofrånkomligt faktum att befolkningen
har minskat men om man använder sig av de färskaste siffrorna kan man dock spåra en
omsvängning. De siffror man
använt sig av i kammarkollegiet
är tydligen av ganska gammalt
f 0115. sid. 2
r\~~~;~"~'~~~~;~~"~~~"~~~;;'~?:::l
l
l
l
~
l
1
!. ,;
backa-Bladets redaktionskommitte önskar
alla medlemmar, annonsörer och andra
tidskriftens lösare
G od Jul och
G olI .JVIjll
i
1
~
l
l
:
Ar:. . i
::::.::• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • o • • :::,:::;
2
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Golfbanan
FB:s läsare har kanske ryktesvis hört att en golfbana planeras strax norr om Fjällbacka vid
Anrås. Det gläder oss nu att
kunna bekräfta detta rykte. Genom golfbanan kommer Fjällbacka att 'få en tillgång som kan
betyda . mycket för samhället,
liksom för befolkningen i hela
kommunen.
Golf är en sport som blivit mycket populär. Detta är ej så under ligt, då golf kan spelas nästan hela året om och oberoende av väderleksförhållanden.
Man får en härlig motion i
kombination
med ett visst
spänningsmoment. Man kan vidare spela golf oberoende av ålder och antingen ensam eller
flera tillsammans. Med tanke
härpå är det rätt naturligt att
golfsporten fått en så stor
spridning. För närvarande finns
Föreningen för Fjällbacka
Postgiro 41 03 18
Styrelse:
Ordförande:
Direktör Harry Järund,
Otto Lindblads väg 18, Lund
v. Ordförande:
Läroverksadj. Sylve Larsson,
Svea väg. 119, Stockholm
Sekreterare:
Kamrer Bo Reichenberg
Musseronstigen 20, Uddevalla
Kassör:
Köpman John Johansson,
Fjällbacka
5:e medlem:
Doktor Gunnar Bundsen,
Bromeliusg. 9 C, Göteborg
Redaktionskommitte för
Fjällbacka-Bladet:
Harry Järund
Sylve Larsson
Bo Reichenberg
Algot Torewi
SYFTE:
Föreningen för Fjällbacka
har till syfte att verka för
Fjällbackas utveckling framförallt på näringslivets område. Föreningen vill därför
stärka intresset för Fjällbacka i första hand bland
före detta Fjällbackabor och
bland sommargäster i samhället och den närmaste
bygden.
82 banor i Sverige, men hälften
av dessa har tillkommit under
de sista 10 åren. Med utgångspunkt från den takt man för
närvarande bygger golfbanor,
har det beräknats att vi år 1975
har närmare 2-0,0 banor i landet. På så sätt kommer golfen
att vid denna tid bli den sport
som samlar bland de flesta aktiva deltagarna. Går man sedan
vidare i tiden med tanke på de
förutsättningar som finns i Sverige, är det ej omöjligt att golfen hos oss kan bli lika allmän
som i vissa andra länder. Som
exempel kan nämnas att man i
Kanada och Australien har 800
resp. 1.300 golfbanor.
I Bohuslän finns hittills två banor. En vid Munkedal och en
vid Fiskebäckskil, varjämte en
bana uppföres i Kungälv. Banan vid Anrås blir således den
4:e i Bohuslän. Härigenom kommer vi för det första att bli
bättre rustade att möta den turism som efter hand ökar och
för det andra kommer man att
få bättre möjligheter till motion
och avkoppling för den bofasta
befolkningen i Fjällbacka med
omnejd.
Golfbanan
kommer
samtidigt att medverka till en
förlängning av den allt för korta turistsäsongen.
Meddelande till
medlemmarna i FFF
Genom ökade framställningskostnader har vi nu nödgats att
höja
priset
för
tidskriften
Fjällbacka-Bladet från förutvarande kr. 6: 50 till 7: - kr.
Prisstegringar är ju något man
skulle vilja bekämpa, och vi
har även gjort detta, men det
gick ej längre att komma ifrån
den höjning vi nu företagit. Vi
hoppas på våra medlemmars
förståelse, och vår avsikt är: att
efter bästa förmåga och under
de ekonomiska betingelser som
kan framskapas, hålla tidskriftens nuvarande standard, eller
att förbättra densamma. Allt
beror ju på utvecklingen och
om det nuvarande intresset står
fast tvivlar vi ej på en god fortsättning.
Redaktionen.
Fjällbacka
samhällsförening
har hållit höstsammanträde i
Gröna Lid där de närvarande
hälsades välkomna av ordföranden, hr Sten Rönnblom. Då samhällsföreningens uppgift är att
tillvarataga de lokala intressena har den en stor uppgift att
fylla. Och det syntes redan vid
arbetets början då flera frågor
av allmänt intresse stod på dagordningen. Vid sammanträdet
närvoro representanter för samhället, inom kommunalnämnd
och kommunalfullmäktige, vilka
lämnade informativ upplysning
i olika frågor.
lori •. Irån sid. I
Kyrkoadjunktstjänsten . . .
datum varför de inte kan ge utslag av dagens läge. För att få
reda på hur det ser ut i dag har
vi vänt oss till prästen i Fjällbacka, kyrkoadjunkt Elon Ahlbäck, som ger oss följande siffror: Ar 1961 flyttade 45 personer ut och 27 in i samhället,
alltså en minskning med 18. Aret
efter, alltså 1962, var minussiffran ännu större, 63 flyttade ut
och 34 in lika med minus 29,
1963 37 ut och 31 in minus 6,
1964 36 respektive 27 minus 9
och i år 22 ut och 28 in vilket
betyder plus 6 och att man för
första gången på 1960-talet har
en plussiffra. Alla dessa uppgifter är baserade på mitten av
november respektive år.
Hög kyrklighet
Det kan nämnas att Fjällbacka
alltsedan
sekelskiftet
varit
självständigt kyrkobokföringsdistrikt. Skall man döma av
kyrkligheten torde det inte råda någon tvekan om att Fjällbacka ligger i toppen bland
kommunens kyrkor. För detta
påstående talar också det faktum att Fjällbacka också leder
när det gäller kollektinsamlingar. Vi kan här nämna att under 1964 gavs inte mindre än
23.685 kronor i kollekt i Fjällbacka kyrka.
Inte minst med idrottsfolket.
Ar 1961 var det också på tal att
prästtjänsten i Fjällbacka skulle
dragas in. Det blev denna gång
en spontan aktion i form aven
petitionslista där samtliga invånare (utom en) skrev på och
bevarade på så sätt tjänsten
kvar. Hur det kommer att gå
denna gång vet man ju inte men
man får väl hoppas att samhällsinnevånarnas talan även
denna gång kommer att beaktas.
Satsar på Fjällbacka
Kommunalnämndens ordförande
Raimond Hansson säger: "Det
skulle vara ett stort och svårt
streck i räkningen för kommunen om detta förslag skulle
vinna gehör. Vi har satsat på
Fjällbacka och tror på samhällets framtid. Prästens placering
i samhället anser vi vara befogad och nödvändig och vad som
skall göras från vår sida skall
också bli gjort. Det är ju synd
att begära att ledamöterna i
kammarkollegiet skall känna till
våra behov och våra vanor.
Stora avstånd
En sak som även talar för behållandet av tjänsten i Fjällbacka
är det stora avstånd som är rådande och jag anser att med endast två präster inom storkomSpolierat arbete
munen skulle arbetsbördan bli
En indragning av k yrkoadjunkt- alltför betungande vilket alltjänsten skulle också innebära mänheten skulle bli lidande
att allt det ungdomsarbete som av,"
man sedan år byggt upp skulle
spolieras. Bara i söndagsskolan
har man en cirka nittioprocentig anslutning från samhällets Vid byte av adress
barn.
är red3.ktionen liksom tidigare
Man har organiserat en kyrk- tacksam för ett meddelande om
båtstur från skärgårdsöarna och den nya adressen, så att tidunder sommaren har man varje ningen vid avsändandet kommer
år en stor kull sommarkonfir- adressaten tillhanda. Vår vädjan
mander
som konfirmeras i om dylika meddelanden har
Fjällbacka kyrka och med del- hörsammats, och vi hoppas att
tagande från så gott som hela så blir fallet även under kommande tid. Vi äro även tacklandet.
samma för ett meddelande i
Man kan också nämna en så- händelse av att Fjällbacka-Bladan sak som kustbefolkningens det inte når fram till vederbökyrkvanor. Fiskare och sjömän rande vid sedvanlig tidpunkt.
har sedan urminnes tider varit
Redaktionen.
de flitigaste besökarna i kyrkan
och dessutom i många ärenden
haft för vana att besöka prästen. Hur skall det nu bli med
dessa vanor?
Hur är egentligen samhällsinvånarnas inställning till kyrkan
frågar vi pastor Ahlbäck.
försäljer
I Fjällbacka arbetar alla fö-r att
installerar
så att säga hålla ihop samhälreparerar
let. Detta gäller inte minst kyrkan. Den offervilja och den lust
ALLT ELEKTRISKT
att göra sitt bästa för samhället
som är rådande här vet jag inte
ens jag har hört talas om på
andra platser, säger Ahlbäck.
Här finns inom samhället ett
stort antal organisationer av alla
ELEKTRISKA
slag, såväl politiska som opolitiska, men samarbetet med dessa
TEL. 0525131068
har alltid varit det allra bästa.
Vi
I
I
I
FJÄLLBACKA
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Nytt Europarekord i vikt för Pigghaj
Olycka på trålare krävde liv
Fiskare fastnade i vinschen
En fiskare i 50-årsåldern från I olyckan inträffade. Han hann
Slottet, Hamburgsund, omkom aldrig ingripa.
vid en olycka ombord på fiske- Johansson tog kontakt per rabåten A SD 10 Oberon av Hee- diotelefon med Göteborgs radio,
strand kvällen den 2 augusti. som via kustbevakningens samDen förolyckade arbetade vid bandscentral i Kungshamn larvinschen för att ta in räktrålen made kustbevakningens grebbeunder fiske utanför Väderöar- stadsbåt Provinsialläkare Werna. Han fick en hand mellan ner Gr~ Kungshamn, åkte till
trossen och vinschen. Han följ- Fjällback~ och mötte tu11krysde med runt några varv och saren och medföljde denna ut
fick bl. a. trossen runt nacken för att möta Oberon.
och ett slag som åstadkom svå- Fiskebåten hade omedelbart efra huv.udskadc:>.r. Den skadade ter olyckan satt kurs mot Fjäll<l:vle~ mn~n lakare hann fram backa och mötte tullkryssaren
hll flskebaten.
vid Väderöarna. Där gick dr
Befälhavaren på Oberon, skep- Gram ombord i fiskebåten. Han
pare Yngve Johansson, stod kunde endast konstatera att den
några meter från vinschen då skadade fiskaren var död.
Badrestauranten i
Fjällbacka återinvigd
Källarmästare Alf Johansson i
Grebbestad, vilken inköpt och
renoverat restaurant Havsbadet
i Fjällbacka, återinvigde denna
genom att bjuda till sig alla de
som haft med den grundläggande reparationen att göra
samt ledamöter från olika organ inom kommunen. En riktig
fest blev det där tal hölls av
bl. a. Tage Hellstrand, Grebbestad, och Elon Engberg, Fjällbacka. Båda uttryckte sin glädje över att Fjällbacka återigen
fått sin badrestaurant öppnad
och renoverad så till den grad
att man knappt kan känna igen
sig från tidigare dagar. En restaurant fullt i klass med de förnämsta här på kusten. Källarmästare
Johansson
"körde
igång" till midsommar och det
blev succe redan från starten.
Dir. Johansson säger: Vi är fullt
nöjda. Det har faktiskt gått
bättre än vad vi från början
räknat med. Man måste ta i betänkande att denna rörelse legat nere ett otal år och full fart
från första året då flertalet inte vet att den överhuvud taget
är öppnad, är att sikta allt för
högt. Nu blev det, som nämnts,
betydligt bättre än vad vi vågat
hoppas på, och man får väl tro
att det håller i sig och helst går
framåt som alla andra rätt drivna företag gör.
Undertecknad, som var gäst på
denna restaurant några gånger,
vill mer än gärna hålla med dir.
Johansson när denne säger "rätt
drivna", för en underbar service, god mat, trevlig interiör
och en hänförande utsikt borgar för detta mer än väl. Föreningen för Fjällbacka önskar
all tänkbar god fortsättning.
J. Johansson.
sattes i Fjällbacka i sommar.
Bröderna Sture och Stig-Arne
Fredlund, Göteborg, bedrev under sin vistelse här sportfiske,
företrädesvis efter denna mera
sällsynta fisk i dessa fiskevatten, pigghajen. Fiskelyckan slog
till en dag under färden vid
Nord Syster på Väderöfjorden.
Sture Fredlund fick ett kraftigt
napp på sitt kastspö och efter
en stunds tappert arbete hade
han besegrat ett stort exemplar
av pigghajen. Sedan man studerat fisken och vägt den visa-
de det sig att den stod maximimåttet för denna fisk enligt beskrivning av densamma. Längden var 1,2 meter och vikten
9,2 kg. Enligt uppgift låg europarekordet på 6,9 kg. Sportfisket har helt fångat deras intresse och sin semester startade
de i sin lilla eka med aktersnurra från Göteborg under
pingsten till Fjällbacka där de
sedan dagligen ställde färden
till sjöss för att studera fisk
och fiske.
twi.
Ett älgpar
hörde även till de besökandes
skara vilka under sommaren befann sig vid badstränderna i
Fjällbacka. Under en eftermiddag kunde man se älgparet
komma simmande in mot land
vid Sälviksområdet där de landsteg och efter en stund fortsattes färden. Den gick vidare över
villaområdet Håkebacken och
upp i Vetteberget fö'r att sedan
försvinna in i skogsterrängen.
Dessa besök är sällsynta när
gästerna kommer från sjösidan
och inte visar någon rädsla.
Däremot är de inte sällsynta inåt landet där de numera förekommer rikligt på vissa platse·r .
Vi ser här sporfiskorna Stig-Arne och Sture Fredlund vid släktsjöboden
I Fjällbacka. visande oss den praktfulla fisken.
f~RMA
dnoenfinlj
IFJALUACKA
Fj ä II backafiskarnas Andelsförening
J~l!k
'Juwnma
FISKBUTIKEN
Telefon 0525/31022
®iko.t
TEL. 0525/31222
I skeppshandeln rikhaltig sortering av:
BATUTRUSTNING
FISKREDSKAP
-
REGNKLÄDER
TEL. 0525/31046, 31088
KONSUM
BOHUSLÄN
BUTIK 341
FJÄLLBACKA
TEL. 0525/31141
Gynna
annonsörerna!
3
MODERN SNABBBKÖP TILL
EDER TJÄNST
~~
JANSSON
FJÄLLBACKA TEL.
0525/31057
BÅTVARV
VINTERUPPL.ÄGGNING OCH REPARATIONER
=
TILLHANDAHÅLLER MATERIAL =
4 ________________________________________________ Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Så lossnade torvan och han
störtade ned, balanserade några
sekunder på en klippsten men
kunde icke hålla sig kvar,
långt ut i nästa fjolr d, vaggade nyktrade till, ropade "Lena" och föll i vattnet några famnar
med sina klasar över stupet och
böjde sig för nordan och no'!d- från båten.
västan. För de andra var han Lena kastade ut årorna men han
skyddad."
nådde dem ej, än ett tag syntes
han över vattnet, sjönk så ånyo
Så spinner hon kring rönnen en och försvann för alltid."
berättelse med tragiskt slut. Vid läsningen av novellen slår
Den handlar om Ola som bru- det en, hur författarinnan bekade ha får på bete härute. "Så gagnar sig av poetens frihet att
gingo vintrar och SOIIlTar. Rön- handskas med fakta. Trädets
nen växte långsamt, och de upphov, rönnbäret, låter hon få
tunga klasarna hängde djupare vingar och bli ett flygande frö.
ner över stupet och vajade sak- Måhända har hon hört gammalt
ta, när vinden låg på som värst folk tala om "flygrönnar" som
och slet i stam och grenar. Han benämning på sådana högt upphade blivit böjd och bar glest spetade rönn träd. De ansågs ha
och spritigt lövverk av ålder särskilda undergörande egenoch stormar. Men bären lyste skaper.
röda och lockande långt ut - Hilma Angered Strandberg födtvå fjordar därifrån." - En dag des i Stockholm 1855 och dog
när Olle seglar förbi, säger Le- där 1927. Hon var telegrafist i
na som är med: "Se, så den Fjällbacka från 1883 till 1888,
rönnen där lyser då - om öd- då hon gifte sig med artisten
den, det ä' märkvärdigt, hölles Hjalmar Angered och bosatte
sig ett antal år i Amerika . Under sin tid i Fjällbacka skrev
hon folklivsberättelser och noveller, som först publicerades i
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Motiven hämtade
hon från vår bygd. En del av
skildringarna samlade hon år
1887 i "Västerut", "en av våra
pålitligaste
allmogeskildringar
och dessutom ett vackert självbiografiskt dokument, då den
tecknar en rad kvinnokaraktärer som kämpar sig fram till
klarhet och frihet." "Västerut"
upplevde flera upplagor, bl. a.
utkom den i serien Ljus' enkronasbibliotek år 1907.
Hur reagerade folket här, när
de fick läsa i Handelstidningen
om sitt liv och leverne, så som
deras unga telegrafist såg det?
Min mor berättade, att det inte
var just med blida ögon man
Rönnen i fjällväggen
Ända från barnsben har jag fäst
mig vid den lilla rönnen, som
klamrat sig fast på den branta
Djupsundskullen, och följt dess
skiftande öden. Tidvis har den
varit borta, så under världskrigen, då nitiska bränslesamlare
högg ner den för att utöka ett
magert bränsleförråd. Men rönnen spirade åter upp och pryder ännu sin plats där i bergväggen.
"Rönnen i fjällväggen" blev tidigt uppmärksammad. Också av
en blivande författarinna, Hilma Strandberg, som i början av
1880-talet kom till Fjällbacka
som telegrafist. Vid seglatser
inåt Musöfjorden hade hon fäst
sig vid det lilla trädet på Djupsundskullen, och när hon började sitt författarskap med motiv här från bygden, satte hon
"Rönnen i fjällväggen" som
rubrik på en av novellerna.
läste dessa skildringar. Och man
får förlåta dem, om de inte bedömde dessa som rent skönlitterära alster och att en del personer ansåg sig utpekade. Så fru
Wetterman, som var snäll och
tog hand om den i denna omgivning något vilsna stockholmsflickan, som gick här på Fjällbackas kullerstensgator med huvudet fullt av författardrömmar. Fröken Strandberg fick bo
och spisa där i huset - det stora huset mitt emot skoaffären
- och ohjälpligt borta som hon
var i de praktiska tingen, fick
hon av den snälla frun hjälp
både med strumpstoppningen
och knapparna som skulle sys i.
Fru Wetterman blev stött, när
hon i tidningen fick läsa resultatet av sin skyddslings studier
och kände igen sig i "fru Brogren som sträckte halva sin runda, frodiga kropp ut genom
fönstret" . Det är i berättelsen
"Nitälskan", där författarinnan
går skarpt tillrätta med schartauanismen och berättar om den
självrådige prosten, som inte
drog sig för att vägra en fiskargubbe nattvarden och det vid
själva altarringen. En otäck
historia, som dock lär vila på '
unde.:la~ aven verklig händelse dar l sockenkyrkan.
j
l,
I skildringarna från kalasen och
kafferepen i det lilla sanlhället,
där det pratas och skvallras och
där den lilla societeten för till
torgs sina högst gammaldags och
"samhällsbevarande" åsikter, låter hon ofta ett yngre fruntimmer uppträda och kasta in en
brandfackla. Detta kvinnfolk är
tydligen författarinnans andra
jag, som på det sättet får tillfälle att göra propaganda för
sina för tiden avancerade åsikter om religionen, om kvinnans
ställning, om samhällsfrågor av
olika slag.
Sverker Stubehus.
Lagerförsäljning av världsberömda AMALlE motorolja
direktimporterad från U S A samt svensktillverkade
Royal Motorolja.
Tjäna pengar på oljebytet, köp från lagerförsäljningen,
byt själv.
"Rönnen i fjällväggen" står på Djupsund,kullen vid inloppet till
Musöfjorcen
I novellen skildras först upphovet till rönnen, fröet som
kommit att hamna här i klippskrevan. "Nordvästan förde det
på sina vingar över havet från
norska landet. - Det kom att
hamna just här, där den raka
fjällväggen sköt ut några tum och
där det fanns litet mylla och en
smal torvremsa. - Fröet sjönk
sakta ned. Vårregn kom och
sommarsolen brände i veckor
på de kala klipporna och de
magra dalkjusorna emellan. Så
kom regn igen, och upp sköt en
liten spira på klipptungan. Den
växte i höjden, och då solvarv
kommit och gått, lyste rönnen
kan hu växe där då? Men detta skulle Lena icke ha sagt. Det
sköt fram en blixt i Olas ögon.
Den tar vi, va? Vi ska plocka
rönnebär, vi två. Det ska vi, nu
kryssar vi did. Ola hade firat
ned focken och kastat linan om
några stenar. Nu bö,r jar han
klättringen upp fö,r berget. Han
gick på blint, vettlöst ,halkade
ned men kravlade sig upp igen.
Ruset ökades genom rörelsen,
han svor och lallade.
En vindil svepte tjutande om
fjället. Ola fick fatt i några
grässtrån på en torva strax nedanom rönnen och drog i dem.
Försäljer även ELDNINGSOLJOR.
SMORJOLJEFIRMA
FJÄLLBACKA
BENGT RICHARDSSON
TELEFON 0525/31077
Di står redo af t sälja JULPYNT
Och lösa JU LKLAPPSBEKYMMER
J;ällbacka Bok o. pappershaY1del
TELEFON 0525/31019
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka _ _ _ _ _ _ _ __
SALTSTÄNK
Detta kommer att handla om HUMMER endast HUMMER
Handen på hjärtat. Har Ni smakat något läckrare än kokt
hummer? Har Ni tänkt på vilken underbar smak detta tiofotade kraftdjur har. Och finns
det något festligare än ett fat
med röda, härliga, kokta humrar? ~ Vad vet Ni om hummer
förresten?
A~
det latinska
namnet är Homarus vulga'ris,
att den är tiofotad och att den
lever på ett djup av 8---30 meter. Grattis. Det var faktiskt en
hel del, men låt oss närmare
analysera detta svarta skaldjur,
det kan vara ganska så intressant.
hösten återfinns den i regel på
djupare vatten och om våren
klättrar den upp på s. k. "vårstenar" vilka ligger många
gånger på endast ett par famnars djup. Hummern blir könsmogen vid olika storlekar i olika vatten som redan nämnts.
5
småningom börjar övergå till
liv. Detta är oerhört intressant,
men låt oss komma tillbaka till
detta en annan gång.
På återhörande alltså.
Ernst Johansson i Mö,r hult, i
alla år aktiv fiskare, har nu efter inträdet i pensionsåldern endast detta som hobby och var
naturligtvis ute med hummertinorna. Tyvärr blev nog fångsten i sämsta laget i år, i stort
sett, men priset var gott så det
kanske till viss grad jämnade
Hummerns utbredningsområde
sträcker sig vid den europeiska
sidan av Atlanten från Tromsö
till in i Medelhavet, från Nordsjön genom Skagerack och Kattegatt in i Öresund och St. Bält.
Som redan nämnts förekommer
den på 8-30 meters djup, men
ibland inne vid stränderna, före trädesvis på hård botten , gärI).a
i hålor (som den f. ö. själv kan
göra) om så behövs. Vi brukar
skilja på den amerikanska och
den europeiska hummern. Den
s. k. amerikanska skiljer sig från
den europeiska genom en tagg
på undersidan av pannhornet.
AUG:A CARLSSONS EFTR.
Q!OO!OO!OOlOOK>O!O
Välsorterad mal1ufakLurmode- och sybehör:;a{fär
OK> OK> QOOK>O!O OK>
I vatten går hummern vanligen
framåt på bottnen, men den kan
Vid våra kuster när den är c:a
även gå baklänges. Stjärten är
mycket kraftig, slutande med av 22-23 cm. lång.
flera flikar bestående stjärtfena.
J a, detta var något litet mer om
Genom några slag med den- hummern än vad Ni visste, eller
samma kan hummern mycket hur? Kanske Ni trots allt v et
hastigt simma bakåt, men detta mer, mer om parningen, äggen,
är alltid en flyktr örelse. Färgen c:a 8.000, hur de avgivas och
är något olika på humrar från befruktas och hur larverna så
olika. trakter, men är bottnad
svart många gånger s. k. sotsvart även för ögat övergående Lantbrukaren Andersson från
i mörk, blå nyans. Tillväxthas- Fjällbacka exercerade beväring
tigheten är beroende av bl. a . på Backarno. Under en uppställvattnets temperatur och således ning synades han av kaptenen,
olika i olika vatten. Vid våra som fann att Andersson ej fö,l jbreddgrader i Skagerack bl. a. de
renlighetsreglerna
varför
har hummern vid 6 års ålder följande dialog utspann sig.
vanligen nått en längd av 21
cm och en vikt av c:a 270 gram. Kaptenen: Det var f-n vad Andersson är lortig om händerna!
Hos yngre individer ömsas skalet flera gånger om året, hos Andersson: Dä ä vell engenteng.
äldre blott en gång, hos köns- Då skulle kapten se föddene.
mogna honor vartannat år och
hos gamla humrar mera oregelbundet.
Omedelbart efter skalömsningen
är hummern mjuk och täckt av
slem. I Skagerack dröjer det
c:a 5-6 veckor innan skalet åter
är riktigt hårt. Hummern jagar
sitt byte huvudsakligen på natten och äter med fördel små
fiskar och mollusker, men även
kräftdjur och maskar. Förr i tiden ansåg man att hummern
mer eller mindre ständigt var
på vandring. Nu har man kommit fram till att den är mycket
stationär. Detta har bl. a. märkningar av hummern visat. Om
Och till sist den lilla historien
om en grabb från Fjällbacka, låt
oss säga för ganska länge sedan,
då "skamvrån" i skolan fanns.
Inspektören kommer till skolan
och hittar en pojke som står i
skamvrån:
- Varför står du här?
- För att jag stjälit.
- J asså du har stulit. Det måste du lova att inte göra om. Ta
mig i hand på det.
De tog varandra högtidligt i
hand. Efteråt frågar pojkens lärare :
- Vad sade inspektören till
dig?
- Han frågade varför jag stod
i skamvrån.
- Och vad sa du då?
- Att jag stjälit.
- Och vad sade inspektören
när han fick reda på det?
- Han sa att vi kunde ta varandra i hand.
Telefon 0525/31035
FJÄLLBACKA
ut sig för de flesta fiskarna.
Hummern som hr Johansson
håller i handen får han inte ta.
Den var knappa 20 cm och var
således "olovlig". Som bekant
skall hummern vara 21 cm lång
minst, fö'r att man skall få ta
den med hem eller sälja den.
§ETTERLIN])))§
~ BAGERI ~
TEL. 0525/31029
Tillverkar:
Och till sist var det fiskaren
August från Fjällbacka som
nyligen högtidligt lovat sin fru
att aldrig mer supa, aldrig mer
svära och aldrig mer röka.
•
MATBROD
• KAFFEBROD
• BAKELSER
• TÅRTOR
Plötsligt utbrister han:
- F-n också, nu glömde jag
pipan på spritbolaget.
~~
~röna llids
F~nsionaf
och ~iograf
ALGOT JOHANSSON
FRUKT och
GRONSAKER
BILSTATION
FJÄLLBACKA
TEL. 0525/31010
BRÄCKE TRÄDGÅRD
FJl\LLBACKA
Telefon 0525/31074
FJÄLLBACKA TEL. 0525/31041
Gynna
annonsörerna!
6 __________________________________________ Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
tanken är mig vedervärdig.
Gott folk - hur är det man
brukar säga i situationer som
denna? "Läget är hopplöst men
inte alls allvarligt!" Låt oss förhar framför oss. Frågan är väl, söka se saken ur den hoppfulla
synvinkeln!
om befolkningen i no-:ra Bohuslän i allmänhet och i Fjällbacka Det är roligt att vara här hemi synnerhet skall lyckas ge de ma igen.
styrande en mera positiv be- Vi har advents- och julfirande
dömning av läget.
framför oss! Vi skall glädja oss
Det är en djup och sann fröjd
att komma tillbaka till Fjällbacka. Vi var borta två höstmånader, och resan hade fört
oss tusentals kilometer, från
Boden i norr till Milnchen i söder. Vi hade fått rikliga tillfällen att tänka över det gamla Vi kan vara övertygade om att
ordspråket, att borta är bra men inga försök i den vägen kommer att lämnas oprövade, och
hemma är bäst.
det behöver jag inte orda mycDet är bara det att orosmoln ket om nu. Vad jag närmast
hade börjat torna upp sig vid tänker på, det är hur församden här landsdelens horisont, lingslivet kan komma att se ut
just när vi kom hem igen. Först här i Fjällbacka, om här inte
var det Arbetsmarknadsstyrel- skall finnas någon som kan ägsens förslag, att lokaliserings- na all sin tid och kraft åt att
stödet skall dras bort fö,r norra ordna och organisera, någon
Bohuslän. Man kan minnas, att som tar upp nya ideer och fördet precis var detta problem vi söker utveckla gudstjänstliv och
råkade förlora några ord om i församlingsarbete, så att FjällFjällbacka-Bladet för ett år se- backa också i det här avseendan. Föga anade man, att den det förblir en integrerande del
frågan redan brände under av samhället i övrigt. Vad som
marken på oss. Nu blir det i ligger mig närmast om hjärtat
sista hand en politisk fråga, är det kyrkliga arbetet bland
som kommer att avgöras i riks- barn och ungdom, och det har
dagen. Har man sitt hjärta i varit mig en glädje utan like
den här landsdelen, så måste att leda söndagsskolnrbetet här
höga myndigheter förstå, att be- i Fjällbacka. Det har inte bara
folkningen här borta inte precis vunnit stor anslutning utan ockkan glädja sig över att en för så ett eftertryckligt stöd från
vårt näringsliv så nödvändig befolkningens och de lokala
stimulans dras bort, bl. a. med myndigheternas sida. Jag tänföljd att unga människor måste ker på det uppenbarligen mycfortsätta utvandringen härifrån ket livskraftiga initiativ, som
till andra delar av landet.
har tagits med blåvingar här i
Knappt hade den bomben brise- Fjällbacka med omgivning och
rat förrän Kammarkollegiet lå - som på samma sätt som sönter ytterligare en granat falla dagsskolan intar en plats i förner som träffar oss mer direkt samlingens liv. Tankarna går
än den förra. Kollegiet föreslår till arbetet med konfirmandunregeringen, att tre kyrkoad- dervisningen och allt vad den
junkttjänster i norra Bohuslän betyder för traktens uppväxanskall dras in, bl. a. den i Fjäll- de ungdomar, för att inte tala
backa. Nu måste sägas, att den- om sommarkonfirmanderna och
na fråga lika väl som frågan det sjudande livet i sommarom lokaliseringsstöd bara be- församlingen.
finner sig på förslagsstadium
Just detta år har pastoratet fått
och inte på länge ännu har nått sin gemensamma lokalavdelning
fram till beslutande myndighe- av Kyrkliga studieförbundet ter. Vi vet inte hur framtiden vore det inte tråkigt om det
kommer att se ut. Men tar man initiativet inte kunde fullföljas
Arbetsmarknadsstyrelsens
och för Fjällbackas del? Jag tänker
Kammarkollegiets förslag till- Då den stora betydelsen det har
hopa, så är tendensen klar. In- för en gudsijänstfirande förstanser, som utreder frågor fÖl samling, att det råder personlig
regering och riksdag, bedömer kontakt mellan präst och kyrden här landsdelen som - ja - kokör - skall den kontakten
helt enkelt utdöende, och det tunnas ut? Jag tvivlar inte på
går tyvärr inte att underskatta att arbetsgrupper såsom den
de instansernas betydelse för de kyrkliga
syföreningen
vore
beslut som kommer att fattas.
vuxen att fortsätta på egna ben
Kyrkoherde Gunnar Severius i även då prästtjänsten vore inKville tolkar nog den allmänna dragen, men historien har visat
meningen i sitt intervjuuttalan- vilken förnämlig insats den
de i Bohusläningen den 17 no- verksamhetsgruppen har kunnat
vember 1965: "Det kommer som göra för gemenskapen inom fören väldig överraskning. Jag vet samlingen i närmaste samarbeinte hur det skall gå. Det är ju te med prästen. Kyrkan, förinte avgjort ännu så vi får väl samlingshemmet och prästgåryttra oss. Det blir bra ledsamt den bildar med sitt centrala
för Fjällbacka och för det ung- läge i Fjällbacka en förträfflig
domsarbete som vi startat på medelpunkt för den själavård,
flera platser. Det kommer att som har fått sträcka sig ut till
väcka förstämning." J a, för- alla åldersgrupper på fastlandet
stämningen finns och det kan och öarna. Tanken, att allt detnog inte hjälpas, att den tyvärr ta nu skulle lämnas åt sitt öde,
kommer att ingå som en mörk sedan det nu en gång har
tråd 7'enom hela den vinter vi byggts och rustats upp, den
så länge det går. Man skall ju
inte hysa alltför stor oro över
Ett Gott Nytt Ar som ännu inte
är inne.
Elon Ahlbäck.
Framkallning och Film
Jiö//backa Joloale/je
Telefon 0525131009
Kyrkans vinlerprogram:
2 sönd. i Advent Högm. m. HHN kl. 11
3 sönd. i Advent Högmässa kl. 16
Månd. Luciafest kl. 19.30
4 sönd. i Advent Högmässa kl. 11
Julspelet kl. 17
Julafton Julbön kl. 17
Juldagen Julotta kl. 7
Annandag Jul Högmässa kl. 16
Nyårsafton Nyårsbön kl. 17
Nyårsdagen Högmässa m . HHN kl. 11
Sönd. e. Nyår Högmässa kl. 11
Trettondag Jul Högmässa kl. 16
1 sönd. e. Trett. Högmässa kl. 11
2 sönd. e. Trett. Högmässa kl. 11
3 sönd. e. Trett. Högmässa kl. 16
5/ 12
12/ 12
13/ 12
19/ 12
24/ 12
25/12
26/12
31/12
1/1
2/1
6/1
9/ 1
15/1
23/1
Sommarvy
Från vänster Fiskarföreningens fastighet och fiskmottagningplats, samt
från höger resterna av de forna magasinbyggnaderna från Fjällbackas
tid som utskeppningshamn för spannmål.
~"' rA-acltu 9tirA-(l;
i
/to.f1,diaaf!iv.u!t
eller
ae,fndÖ.fd
köper Ni i
PRESENTBODEN
INGA HANSSON
TEL. 0525/31026
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
FFF:s årsmöte
-----------------------------------
Det stora kalaset
Föreningen
för
Fjällbacka
(FFF) höll sitt årsmöte i församlingshemmet under god tillslutning. I tur att avgå ur styrelsen var handlanden John I.
Johansson och dr Gunnar Bundsen. Den förstnämnde omvaldes
och i dr Bundsens ställe invaldes dir. Emil Häger, Växjö.
Så var det dags för FFF:s årsfest igen. Arrangörerna såg både glada och bekymrade ut dadarna före kalaset. Glada över
att så många ville vara med.
bekymrade över hur alla skulle
få plats. Men det gick, och del
gick bra. 215 personer kunde
Harry Järund hälsa välkomna
till den nyrennverade och flnti
Styrelsen har följande utseen- NK - inredda
Badrestaurangen
de: ordförande dir. Harry Järund, Lund, vice ordf. läroverks- Redan från början var stämadjunkt Sylve Larsson, Stock- ningen utomordentlig, mycket
holm, kassör handlande John I. tack vare den goda måItid kälJohansson, Fjällbacka, sekrete- larmästare J nhaIL"Son dukade
rare kamrer BO' Reichenberg, fram. Två hovmästare och tiO'
Uddevalla, samt direktör Emil servitriser och servitörer såg
Häger, Växjö. Revisorer blev till, att allt gick med fin preplåtslagaremästare Arne Fred- cision.
lund, Fjällbacka, och bankkamrer Bengt Persson, Grebbestad. Snm vanligt fick pristagarna j
sommarens lyckade tennisturnering mottaga sina pris. Ordel
Valberedningen består av köp- fördes då av Sven Lindberg.
man Östen Hedenfjäll, semina- avspänd och med glimten i ögat
rielärare Sverker Stubelius och - precis som på scenen - och
inspektör Yngve Järund. Köp- pokaler nch bucklor överlämnaman Hedenfjäll tog upp frågan des aven av de trevliga flickorom möjligheterna att få post na Bundsen. Konstnärinnan Ultill Fjällbacka tidigare på da- la Waller-Lindberg hade skankt
gen. Han jämförde också med föreningen en tavla med motiY
poststatinnerna i närliggande från Fjällbacka. Den lottades
badortssamhällen. Efter behand- ut, och det blev en stor summa
ling av frågan beslutade mötet pengar till tennisspO'rtens fromatt man gemensamt med Fjäll- ma.
backa samhällsförening skall
uppvakta berörda myndigheter Vår festpoet Holmgren - i BasIngers hus hade skaldat,
i frågan.
kvinnan och kvällen till ära.
Efter förhandlingarna visade ar- och unge Waldenström gjorde
kitekt Gerhard Paulsson Gö- nckså ett uppskattat framträteborg, färgbilder från 'Fjäll- dande. Och det dansades! Flibacka nch berättade i anslut- tigare dans gäster fanns inte på
ning därtill om folk och deras Västkusten snmmaren 1965. Del
twistades och shakades och valtillvaro från svunna tider.
sades inte bara inne i restaurangen utan nckså ute på terrassen - dans under stjärnorna
i den ljumma sommarnatten
Det kommunala hyreshuset
i Fjällbacka, vilket är beläget
på Ödsmålsslätten vid infarten
till Fjällbacka, är nu färdigställt. Det är en vacker byggnad och äran därav tillkommer
samtliga som sysslat med uppförandet av densamma. Fastigheten inrymmer åtta tvårumsoch
fyra
enrumslägenheter.
Långt innan den uppförts var
den uthyrd, och nu har samtliga hyresgäster tagjt den i besittning. Ett andra hyreshus är
planerat invid den nu färdigställda byggnaden och man hoppas att även detta snart skall
komma till utförande då bostadsbristen fortfarande är aktuell.
Det var som i forna dagar, på
Hennings och Kines tid. Och
nere i köksreginnerna stod källarmästaren, trött men med
glatt humör, och dirigerade sina
duktiga medhjälpare.
7
FFF på rätt utveckling
Denna tidning som Ni nu studerar och hoppas finner läsbar
har nummer 19. Det är alltså 9
år sedan den första tidningen
kom till, i december 1956. Nästa
år blir således FFF:s 10-årsjubileum. Föreningen arbetar för
(som vi hnppas Ni redan känner till) Fjällbackas utveckling
framför allt på näringslivets område. Föreningen vill därför
stärka intresset för Fjällbacka
i första hand bland f. d. fjällbackabor och bland sommargäster i samhället och den närmaste bygden. Initiativtagare
till denna förening var kamrer
Bo Reichenberg. Han sökte kontakt med Wilhelm Fredlund,
Sylve Larsson, Harry Järund
och Sten Kallin. Tillsammans
bildade de en interirnstyrelse.
nu när detta skrives ligger vi
en liten bit från 500 men hnppas
kunna nå denna siffra när föreningen firar sitt 10-årsjubileum.
Styrelsen har en vädjan till Er
som nu läser detta. Kan det
tänkas finnas någon bland Edra
bekanta som har någon anknytning till Fjällbacka eller dess
närhet och snm inte är medlem
i föreningen? Skulle Ni i så
fall vilja fråga denna person om
intresse finns för medlemskap?
Allt vederbörande skall göra i
så fall är att skriva ett kort
eller brev till kassören J nhn
Johansson, Skoaffären, Fjällbacka, och tala om namn och
adress. Sedan kommer tidningen
som vanligt två gånger om året
(juni och december) med lösen
på 7: - kr. i december. I och
med att vederbörande löser denna tidning har medlemsskap erlagts.
Sedermera fick de även förtroendet till ord. styrelse med
Harry Järund som ordf., Bo
Reichenberg som sekr., Sylve
Larssnn snm v. ordf. och Sten
Kallin snm kassör. Femte med- I förhoppning om stor "tillförlem blev Wilhelm Fredlund. sel" av nya medlemmar och ett
rejält kliv över "de 500" önskar
Medlemsantalet steg raskt och FFF alla sina läsare och medklev över IDO- talet ganska snart. lemmar en
Sedan dess har föreningens
GOD JUL OCH ETT GOTT
medlemsantal ständigt ökat om
NYTT AR
än inte så fort snm vi kanske
hade hnppats på men i alla fall
J. Johansson.
en stabil framåtskridning. Just
FFF-Nålen
sOITI årsmötet 1961.med stor acklamation beslöt att styrelsen skulle låta
pragla, har sedan ej rönt den efterfrågan bland medlemmarna som man
skulle ha kunnat förmoda vid beslutet.
En ändri~g här.vidlag hoppas vi skall komma till stånd! Det är en mycket
snygg na! enlIgt nedanstående kliche i silver och blått i storlek 141(9
mm, alltsa lagom stor att sä~ta p.å drä~tslaget för damerna och på kavajslaget for herrarna. Priset pa nalen ar my,ket överkomlIgt, kr. 3:75.
Vid 2-tiden var festen slut, åtminstone på Badrestaurangen. Klipp ur nedanstående kupong och rekvirera nålen nu!
Men en och annan nattsmörgås
förtärdes nog i villnr och sjöbndar, ända tills snlen gick upp
Se, det var en fest, och nästa Till
sommar fyller vi tio år!
Föreningen för Fjällbacka
S. L
c/o F:a Johns Skor
FJÄLLBACKA
V. g. sänd per postförskott omgående ............... ... st. FFF-nålen
a 3:75.
NISSE CARLSSONS
Namn
nya
(j)ampiuunIJ
Allt i modern Hårvård
FJÄLLBACKA
Adress
TELEFON 0525/31125
Tel. 0525/31125
. ==========================,========
~---------------~
...... .
~ -~
", .
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
8
Sjäbodraden på Framstranden år 1882
Efter en tavla av C. F. von Saltza.
Här återges efter foto den i förra numret omnämnda tavla, vilken landshövding Per Nyström
överlämnade
som gåva till
Fjällbacka
samhälle.
Tavlan
hänger nu i pensionärshemmet.
Vi lämnar härnedan några uppgifter om motivet, som ju också
har topografiskt intresse, samt
om konstnären. De förra uppgifterna av Johan Mjölner, de
senare av Sverker Stubelius.
När Saltza år 1882 målade tavlan, har han tydligen stått på
det berg eller den stenkaj som
då disponerades av fiskaren
Benjamin Persson (f. 1831, d.
1897). Berggrens sjöbod, som nu
står på "Salteritomten", fanns
ej då. Stenkajen var belägen
omkTing två meter nordost om
det vid dåvarande telegrafstationen belägna timmermagasinet, som då ägdes av sjökapten
Olof Bruse (f. 1841, d. 1915),
och som sedan 1922 äges av
Kville kommun.
Byggnaderna å tavlan räknas
härifrån och hade år 1882 följande ägare:
Nr 1: "SaJteriboden", byggd på
1780-talet. Den revs ner 1916.
Ägare: Fiskare Anders Dorthe, f. 1826, d. 1912.
Nr 2: Sjöboden byggd på 1850talet. Den brann ner 1928.
Ägare: Fiskaren Anders Dorthe, f. 1826, d. 1912.
Nr 3: Magasinet byggt omkring
1804. Det revs ner omkring
1900.
Ägare:
Bodbetjänten
Lars Johansson, f. 1827, d. 189,7.
Nr 4: Magasinet byggt på 1840talet. Det brann ner 1928.
Ägare:
Handlanden Gustaf
Andersson, f. 1815, d. 1900.
Nr 5: Magasinets äldsta del från
1700-taJet. Sedan tiH- och påbyggt. Det revs ner 1883. Ägare: Änkefru Amalia ÅhmanCarolusson, f. 1809, d. 1893.
Nr 6: Magasinet byggt omkring
1860. Det revs ner omkring
1910. Ägare: Handlanden Hans
Magnusson, f. 1831, d. 1892.
Nr 7: Magasinet byggt på 1870talet. Det brann ner 19-28.
Ägare: Bageriidkerskan, mamsell Filippa Lindroth, f. 1832,
d. 1902.
Nr 8 (syns delvis): Magasinet
byggt på 1860-talet. Det brann
ner 1928. Ägare: Skeppare Andreas Åkerström, f. 1820, d.
1906.
Nr 9: Sjöboden byggd 1732. Den
revs ner 1933. Ägare: Snickaren Olof Olsson-Kajs, f. 1822,
d. 1905.
Nr 10: Sjöboden byggd i slutet
på 1700-talet. Den revs ner
1925. Ägare: Handelsidkerskan
Amalia Olsson-Torpe, f. 1833"
d. 1910.
Nr 11: Handelshusets äldsta del
från 17,0 0-talet. Omkring 1850
till- och påbyggt till sitt nuvarande
utseende.
Ägare:
Fanjunkare Olof Widgren, f.
1822, d. 1912.
Nr 12 (syns delvis): Sjöboden
byggd på 1850-talet. Den revs
ner omkring 1949. . Ägare:
Skeppare Christian Sanne, f.
1812, d. 1887.
Nr 13: Sjöboden byggd på 1870talet. Den revs ner på 1930talet. Ägare: Fiskaren Lars
Johansson, f. 1825, d. 1886.
Nr 14: Sjöboden byggd på 1870ta,l et. Den revs ner på 1940talet. Ägare: Fiskaren Andreas
Andreasson, f. 1826, d. 1912,.
Nr 15: Sjöboden byggd 1876,.
Den revs ner omkring 1933,.
Ägare: Skeppare Aug. Backman, f. 1833, d. 19n2.
Nr 16: Huset på Hällesporten
byggt på 1830-talet. Det revs
ner omkring 1933. Ägare: Sjöman Henrik Antonsson, f. 1847,
d. 1889.
Nr 17: Handelshuset byggt 1860.
Det revs ner omkring 1935.
Ägare:
Handlanden
Hans
Magnusson, f. 1831, d. 1892.
Nr 18: Huset byggt 1854. Det
står kvar i så gott som oförändrat skick. Ägare: Handlanden Christian Bräck, f.
1829, d. 1901.
Nr 19: (syns delvis): Magasinet
byggt 1844. Det revs ner 1959.
Ägare: Konsul Mathias Backelin, f. 1819, d. 1888.
Carl Fredrik von Saltza, friherre, konstnär, var född 1858,
studerade vid konstakademin i
Stockholm samt i Bryssel och
Paris. Han flyttade sedermera
över till Förenta Staterna, där
Anders Zorn med maka tillbringade julen 1896 i Saltzas
hem i S:t Louis. I Amerika var
S. verksam som porträttör "i en
skicklig men opersonlig akademisk stil". Därute tjänstgjorde
han också tidvis som lärare vid
konstakademier och universitet.
Saltza, som avled i New York
1905, är representerad i vårt
Nationalmuseum.
Tavlan är signerad 1882. "Fjällbacka den 8 augusti 1882" daterar han också ett brev till
konstnärskamraten Karl Nordström. "Nygift och lycklig" tillbringar han sommaren i Fjällbacka, det pittoreska fiskeläget,
som just då kommit i blickpunkten; Alfred Wahlbergs berömda "Fjällbacka i månsken"
bär nämligen årtalet 1881.
Min far, bosatt i Fjällbacka från
1876, har berättat för mig att
han träffade samman med baron Saltza, när denne låg här
och målade. En gång, när de vid
en seglats tillsammans passerade en berghäll med förtöjningsring, på sedvanligt sätt utmärkt med en fyrkantig vit
fläck, undrade Saltza vad det
var som låg där på klippan. J o,
det är någon som glömt kvar
sitt badlakan, sade en spjuver
ombord. Tilläggning och avslöjande.
Vår tavla, sjöbodraden med
Veddeberget som imponerande
bakgrund, blev även återgiven
i träsnitt i Ny Illustrerad Tidning, som uppger att den är utförd av "den unge begåvade artisten C. F. von SaJtza".
Fjällbacka Byggnadsmateriallager
och Snickerifabrik
TELEFON 0525/31063. 31036, 31267, 31296
'0;//
klAMden10S IjäMsl!
BAGERI = CHARKUTERI = SlPECERI
GLAS och PORSLIN m. m.
EV A:s
Välkomna!
Tel. 0525/31014
Evas nyuppförda självbetjäningsbutik var klar för invigning den 1 juli .
Det är en vacker och ändamålsenlig interiör med goda utrymmen. Här
finnes bageri, charkuteri, specerier m.m., allt till kundernas tjänst.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
9
Legala notiser
75
ro:
FÖDDA
Johansson, 24/ 6 Bengt Anders Oscar, son
13/ 1 Fru
Annie
till kvarnarbetare Bengt
Fjällbacka.
Tore Vilhelm Larsson o.
28/2 Förre lotsförmannen John
h. h. Svea Ann-Marie, f.
Ekström, Fjällbacka.
Andersson.
5/ 3 Fiskaren Georg Richardsson, Fjällhacka.
28/7 Kjell Inge Robert, son till
17/ 3 Fru Elsa Larsson, Flyg,
John Sigfrid Spetz o. h. h.
Fjällbacka.
Eivor Gullvi Malvine, f.
29/ 4 Förre lagerarbetaren GunPettersson.
nar Meijer, Fjällbacka.
2/ 9 Rut Ann-Charlotte, dotter
2/ 5 Fru
Frida
Gustavsson,
till
polisassistent
Karl
Fjällbacka.
Erik Aspång o. h .h. Vera
10/ 6 Fiskaren Artur Holmherg,
Gerda Lilian, f. Johansson.
Dyngö, Fjällbacka.
17/ 6 Fru Alma Alfredsson, Li- 9/ 10 En son till fiskare Bengt
Åke Evald Andersson o.
den, Fjällbacka.
h . h . Greta Gun-Britt
Anita, f. Pålsson.
70 år
31/ 1 Förre telefonisten Gustav 24/ 11 en dotter till fiskare KarlEinar Johansson o. h. h.
Aronsson, Fjällhacka.
Kerstin
Margareta,
f.
27 / 2 Lantbrukaren Erik Foss,
Hansson.
Lersten, Fjällbacka.
28/ 2 Förre hemmansägaren Carl
Hansson, Åsleröd, Fjällhacka.
16/ 4 Fru Annie Persson, Fjällbacka.
65 år
7/ 3 Hem.äg. Artur Karlsson, 1/7
Karlsdal, Fjällbacka.
10/3 Lagerarbetare Harry Tern6/7
ström, Fjällbacka.
29/ 5 Manufakturhandl.
Harda
Carlsson, Fjällbacka.
22 / 8
60 år
25/1 Fru Ellen Karlsson, Sälvik, Fjällhacka.
28/ 1 Lagerarbetare Karl Olsson,
Fjällbacka.
1/ 4 Fru Linnea Johansson,
Källvik, Fjällbacka.
5/ 5 Fiskaren Gustav Sörensson,
Korsö, Fj ällhacka.
55 år
Mjölkbutiken slog igen
När en rörelse inom samhället
läggs ned lämnar den alltid ett
tomrum efter sig. Fjällhacka
horna har vid skilda tillfällen
fått se hutiker slå igen vilka
tillhört samhällshilden under
decennier och tillhört den gamla kulturen. Men tyvärr har
man fått hevittna hur även rörelser av nyare datum gett upp
kampen. Den sista vilken nu
avvecklats är den välkända
Mjölkaffären vilken för längesedan startades av Kville mejeriförening. Läget för denna pittoreska hutik vilken till en hörjan placerades invid Vettehergets fot vid "Rännan" har under
senare år varit i farozonen. Sålunda flyttades den undan riskzonen för hergras, ut mot sjösidan. När så den nya Strandgatan för några år sedan anlades hlev det åter flyttning till
dess nuvarande plats vilken gav
den ett mera utsatt läge med
tanke på framtida planering av
detta markområde. Fru Berta
Olsson har under ett 25-tal år
varit föreståndare för hutiken
vilken ägts av Kville mejeriför ening och Bohusmjölk samt
under de senaste åren av henne
själv.
"Berta i mjölkaffären", som hon
i dagligt tal henämndes för, blev
välkänd och uppskattad under
sin verksamhet. Många har under
sommarsöndagar
"köat"
utanför hutiken då hon även
hön öppet på söndagarna till
stor gagn för de hehövande.
Hon har nu tagit konsekvenserna av utvecklingen vilken medfört att rörelsen hlivit alltmer
säsonghetonad med en oerhörd
arhetshörda under sommaren
och ett för litet underlag för rörelsen under den övriga delen
av året och nedlagt sin verksamhet.
T.Wi.
DÖDA
Ester Viola Lilja, f. Hurtig, änkefru, Bräcke, f.
1904.
Johan Alfred Eliasson, fd.
skeppare, Åldersro, f . 1872.
Alma Augusta Bräck, f.
Vallin, änkeiiru, Ödsmål,
f. 1874.
5/9 Signe Hildegard Karlsson,
f. Andersson, fru, Ödsmål,
f . 1894.
10/ 9 Frans Harry Lindgren,
spannmålsförest., Lersten,
f . 1911.
10/9 Sven Roland Lilja, hemmansäg., Råröd, f. 1918.
2/ 10 Bror Folke Ruus, fd. kamrer, Fjällbacka, f . 1887.
7/ 10 Gerda Olivia Johansson,
f . småskoll., Fjällhacka, f.
1888.
Mjölkbutiken den sista fastigheten vid "Gamla torget". där fordom fanns
ångbåtsbrygga och de Wenanderssonska magasinen.
20/ 1 Fru Ingrid L arsson, Lersten, F jällhacka
10/ 3 Fru Sonja Järund, FjällResu It at av skyIIpromenad
hacka.
2/4 Fiskaren Ragnar Fjäill- 29 / 10 Magnus Edvin Magnusson, I
h
d .
.
1899
Julskyltnmgen
· k are, F"·llh·
ström, Fjällbacka.
f IS
Ja ack a,f .
. I sam and me
".
11/ 4 Fiskaren Sigvard Ekström, 24/ 11 F. hokhandl. Hildur Char - a~ordnade FJallhacka BordtenKällvik, Fjällhacka.
Iotta Josefsson, Sjötungan lllsklubb en s. k. skyltpromenad
26 / 4 Fru Rut Granqvist, Fjäll- FÄRGHANDEL8, f. 1888.
där affärerna hade uppsatt en
hacka.
fråga
med
trenne
alternativ,
et30/ 4 Chaufför Torsten Hakeröd,
ta, kryss eller tvåa och ett av
Mörhult, Fjällbacka.
dessa med rätt svar. Totalt gick
50 år
d et att få tretton rätt. Hela 350
20/ 1 Lantbrukaren Karl Lenpersoner hade köpt "tips lappar"
nart Karlsson, Backa, FjällTel. 0525/31085
BLOMMOR, FRUKT
och gått denna "runda". De häsbacka.
24 / 1 Fru Elsa Jonasson, Fjällta resultaten hlev:
- GRÖNSAKER backa.
11 rätt Ann-Katrin Juliusson,
PRESENT ARTIKLAR m. m.
Bernt Persson.
10 rätt: L ennart Juliusson, BoWICKE WIDEllUS
dil Johansson, Leif Eriksson.
9 rätt: K ennet Bohlin, Mats HuCYKEL- & REP.-VERKSTAD
gosson, Sven Persson, Lena JoTEL. FJJ(LLBACKA 0525/31049
hansson, Olle Juliusson, YvonHAMBURGSUND 0523/53155
PLATSLAGERI
ne Bohlin, Roy Hilmersson, SiBåtmotorer emottages för
mon Stenqvist, Britt-Marie Jovinterförvaring
Utför alla i branschen
hansson, Edit Meyer, E1:)ha Polsförekommande arbeson.
ten .
Tel. 0525/31080
De tolv första namnen får priFJÄLLBACKA Tel. 0525/31033
ser vilka affärerna skänkt.
WALDNERS
dll/iiun
med
J. A. FREDLUND
=
•
=
Kärraby Blomsteraffär
Gynna
annonsörerna!
tÖliJ
10______________________________________________ Tidskrift fö r Föreningen för Fjällbacka
IDROTT
Gunnar Larsson nordisk
möstare
Kvillelöparen Gunnar Larsson,
Träsvall, har under året gjort
sin segerkarriär genom att i
Helsingfors gå segrande ur tävlingen om det nordiska mästerskapet på 10.000 meter. Han fick
tiden 30.18.4. Genom denna seger gjorde han sitt efterlängtade genombrott och därigenom
övervunnit vissa svårigheter han
haft att kämpa emot. Han har
förut varit mycket nära att vinna 10.000 meter men ej lyckats.
Men nu så kom den välförtjänta segern. Han tog ledningen redan från början och gjorde loppet till sitt eget vilket avslutades med en fin spurt. Larsson
var den ende uttagne svenske
löparen på 10.000 m. till NM.
Ett dussintal tävlingar har Larsson avverkat under sommaren
och har därvid satt 7 distriktsrekord.
I tävlingen mellan Sverige och
Finland i Stockholm noterade
han sin bästa tid på 10.000 m.
29.31.2 och blev tvåa i tävlingen.
I den svenska statistiken genom
tiderna över 10.000-m.löparna
har nu Gunnar Larsson placerat
sig på tredje plats.
Gunnar Larsson har även under säsongen vunnit följande
lopp : distriktsmästerskapet för
Bohuslän-Dal mot Hälsingland
på 5.000 meter på tiden 14.17.6.
Nationell tävling i Filipstad på
3.000 meter med tiden 8.16.5.
2.000 m . i Borås med tiden
5.19.6. Segrade på engelska milen i Sarpsborg på tiden 4.17.2,
samt avslutade säsongens löpning i Åmål där han segrade i
1.500-etersloppet
med
tiden
3.53.8.
Dessutom har Larsson belagt
andra platsen i Nordiska mästerskapen på 5.000 meter med
tiden 14.14.8, samt på 10.000 m.
i Oslo i landskampen mellan
Norge och Sverige med tiden
29.46.0. Tredjeplacering blev det
i tävlingen mellan Sverige och
Västtyskland i Stockholm på
10.000 meter, tid 29.51.2, samt
i Skövde vid internationella
tävlingar på 2 eng. mil med tiden 8.48.0.
Gunnar Larsson är en verkligt
intresserad och avancerad löpar e som på ett förtjänstfullt sätt
gett sin klubb, Orient i Uddevalla, den utdelning man kanske inte helt dröm om, men som
han själv hade satt upp i sin
m ålsättning, att bli årets nordiske mästare på 10.000 meter.
Gunnar Larsson är, som vi förstår, mycket nöjd med sina resultat. Han gör nu ett kort uppehåll i sitt träningsprogram
vilket omfattar träning fem dagar i veckan och som kommer
att återupptas vid jultiden. Det
är gymnastik, löpning och träning med skivstången som ger
r esultat, säger han. Och det
sk all bli förbättrade resultat
under kommande säsong på
samtliga distanser lovar han. Vi
gratulerar till uppnådda resultat och hoppas att under kommande säsong få se hans kampfyllda gestalt gå segrande över
mållinjerna.
Twi.
Tennis
Tennistävlingarn a i somras arrangerades under dagarna 1923 juli. P å grund av ett ovanligt stort deltagaran tal, 50, (nytt
rekord), hade tävlingsledningen
svårigheter att hinna med alla
matcherna under dessa få sommardagar. Men tack vare lyck -
Den 8 juli hade F jällbacka fint
Fotboll
fotbollsbesök. Då spelade nämDet lyckades inte för anrika ligen FIK mot en badgästkomFjällbacka IK att erövra nytt bination bestående av bland
kontrakt i Norra Bohusserien. andra
landslagsspelarna
Örjan Persson, fd ÖlS, och Rolf
Trots gott spel flera matcher på Johansson, k eeper i allsvenska
höstkanten slutade FIK näst sist Elfsborg, samt IFK Göteborgs
i tabellen och får nästa säsong eminente ch Björn Eriksson.
spela i Norrvikenserien. Av vad
som sagts "på sta'n" lär alla Stig Andersson, f. d. GAlS, Kurt
grabbarna stanna kvar i laget Åsman, V. Frölunda samt Casoch försöka göra sejouren i den per Carlstrand var naturligtvis
lägre serien så kort som möj- även de sevärdheter.
ligt. Fjällbacka har under hös- Matchen slutade 2---1 till badt en fått en del förstärkningar, gästkombinationen men efter
bl. a. Gunnar Rutberg och Pelle mycket gott spel främst av
Lundberg från Frölunda samt Fjällbacka.
Lars Hemberg från IFK Udde- Den 15 juli var ånyo dags för
valla. Detta gör naturligtvis att toppfotboll i Fjällbacka. Då kom
'
k
svenska mästarn a i ishockey, V.
l aget k ommer att bll star are F "l d
• b "k
h
l d
och chan.s erna till. spel. i Norra e~o:atc~ ~~t :~o fö~~r~reF~~
Bohussenen om nagot ar storre. I sk ngarna
.
vann me d 3
- 1f
e ter
Vi hoppas det och önskar FIK I 0-0 i paus. Match en var trevlycka i fortsättningen .
lig och de 400 på åskådarplats
liga väderleksförhållanden gick
d et att slutföra de spännande
tävlingarna i tid, så att den
sedvanliga prisutdelningen kunde ske på FFF:s traditionella
årsfest.
Prislistan blev följande:
Herrsingle, klass A: 1) Lars
Jansson, Vänersborg, 2) Kurt
Petersson, Uddevalla.
H errsingle, klass B: 1) Gunnar
Johansson, Vänersborg, 2) Gunnar Hellberg, Fjällbacka.
H errsingle, klass C: 1) Olof
Hjalmarsson,
Stockholm,
2)
Björn Broström.
Damsingle: 1) Birgitta Markusson, Uddevalla, 2)
Gunvor
Bundsen, Göteborg.
Herrdubbel: 1) Lars Jansson,
Vänersborg/Gunnar Johansson,
Vänersborg, 2) Carl-Magnus
Broström, Uddevalla/ Kurt Petersson, Uddevalla.
Mixed dubbel: 1) Ulla Sander ed , Högsäter/ Peter Bundsen,
Göteborg 2) Birgitta Markusson,
Uddevalla/ Hans Swahn, Stockholm.
Nya tävlingar nästa sommar,
träna på!
Erik Järund.
njöt långa stunder av "Sura"Lundvall och
Gert Blomes utmärkta bollbegåvning och lagspel. Frölunda
ställde upp med följande slagordning: Eine Olsson, Berny
Karlsson, Jan Olzen, L .-E.
Lundvall, Ove Sterner, Gert
Blome, Leif Henriksson, Göte
Bartelin, Roger Olsson, SuraPelle och Kjell Jönsson. När
får vi se ett sådant gäng på
FIK:s plan härnäst?
Fjällbacka hade en del förstärkningar, bl. a. Leif Skara Karlsson, Rolf Johansson, Elfsborg, i
mål (första halvlek) samt Björn
Eriksson, IFK Göteborg.
Ett trevligt inslag som arrangörerna har all heder av och får
v i be om liknande nästa sommar?
--JinPelle~Lars-Erik
Mycket folk vor samlat för att se matchen där landslagsspelare deltog.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Segling.
Det finns alltför många segelbåtstyper i Fjällbacka, men trots
detta får man ändå varje sommar se nya segelbåtar aven helt
ny klass ställa upp i Fjällbackas
kappseglingar. Vore det inte
bättre att underhålla och bygga ut de klasser som redan existerar? Det finns också möjligheter till en sådan utveckling,
eftersom de nuv arande större
klasserna representerar båtar
som tillsammans k an tillgodose
de flesta segelintressen.
De olika klasserna som jag vill
presentera
är Optimist jollen,
Jolly Scott, GKSS-ekan, OKjollen, Trissjollen, J 10, BB 11,
J 18, Folkbåten och D-kanoten.
För de allra yngsta seglarna är
Optimist jollen och Jolly Scott
en lämplig båt, så föräldrar som
tänker köpa segelbåt till yngste
medlemmen i familjen bör ha
någon av dessa två båttyper i
tankarna. För övrigt är båtarna
mycket billiga och kan köpas i
en byggsats för några hundra
kronor. GKSS-ekan är också en
lämplig båt för unga kappseglare och den är även en mycket passande familjebåt.
OK-jollen
är den extrema
kappseglingsbåten . Det är också
den klass som är mest rep resenterad på kappseglingen.
Trissjollen, J 10 och BBll representerar båtar av större familjebåt.
J 18 och Follcbåten är de mer
påkostade segelbåtarna och som
därför är lämpliga som långfärdsbåtar.
D-kanoten till sist är av särskilt intresse i Fjällbacka, ef-
________________~------------------------II
• •
tersom den har givit upphov till
bildandet aven segelklubb, DClub. Klubben har som mål att
bygga upp denna klass och samtidigt främja kappseglingen i
Fjällbacka. I somras fanns tre
D-kanoter, men redan till nästa
sommar kommer antalet att utökas till fem. Två båtar byggs
f. n . på Bror Janssons Båtvarv
i Fjällbacka. D-kanoten är en
utomordentligt bra segelbåt i
den prisklassen, c:a 5.000 kr. ,
då den samtidigt är en extrem
kappseglingsbåt och en lämplig
långfärdsbåt. Ni som är intresserade av denna båt kan taga
kontakt med någon medlem i DClub för ytterligare information.
När det gäller kappseglingar
har D-Club, som samarbetar
med SSN, tagit initiativ till en
ny kappseglingsform, nämligen
kvällskappseglingar. Varje tOl'Sdagskväll under hela sommaren
har klubben arrangerat kappseglingar på en bana i Fjällbackafjorden. Programmet för
sommaren är inte klart ännu,
men klubbens målsättning är att
fortsätta med dessa tävlingar
även nästa sommar. Vi hoppas
då kunna ar rangera tävlingarna
under fastare former med ett
mer precist program, eventuellt
med någon form av prisutdelning. Möjligheter finns också
att vi kan samarbeta med klubbar i Kämpersvik och Grebbestad, då det kommit önskemål
från detta håll om någon form
av sar.narbete för sommarens
program.
Erik Järund.
GoLFklubb bildad
AB Fjällbacka Fritidsverksamhet är inte till för att driva golfbanan. Man har därför redan nu
bildat en golfklubb med tills
vidare samma interimstyrelse
som FFV, men så snart man i
golfklubben får fram ett medlemsunderlag, skall denna styrelse avlösas av andra personer
valda av medlemmar i golfklubben.
Trots att golfbanan ej är färdig
och ej förrän nu offentliggjorts,
har ett flertal ansökningar med
begäran om medlemskap inkommit. Det är redan nu nära hundratalet medlemmar i golfklubben. Medlemsavgifterna äro ännu ej fastslagna, men kommer
att meddelas i nästa nummer
av FB. Anmälningsavgiften är
dock bestämd till 50 kr. Det bör
framhållas att medlemsantalet
i golfklubben kommer att begränsas. Vi råder därför den som
har intresse av golf att i god tid
ansöka om inträde. Ansökningarna kommer att behandlas i
den ordning de inkommer. An-
De stensatta gatorna ett mInne blott
Redan under den gamla tiden
stensattes gator i Fjällbacka
med den av istiden svarvade
stenen. Dessa gator äro i dag
pittoreska och vackra att se (de
få vilka äro kvar) men ack så
otrevliga att gå på. De större
gatorna har sedan länge varit
permanentade med gatsten, från
en början med "bumring" en
produkt från gatstenens b~rn­
dom, stor till volymen. Denna
ersattes under senare år med
denna industris senaste och sista produkt "knotten" vilkens
storlek och form gav gatorna
ett vackert utseende vilket inte
kan vägas upp av någon annan
beläggning i skönhet.
Fjällbackas gator var intill i
höstas till största delen "knottsatta" men skönhetsfläckar fanns
beträffande Norra Hamngatan
och Apoteksgatan vilka minde
om den forna gatukulturen men
mycket opassande för nutida
trafik. Berörda myndigheter har
under hösten välsignat trafikanterna med en asfaltpermanent över samtliga stora stensatta gator. Vi hyser alla stor
tacksamhet för denna gåva. Men
det hade varit ett vackert minnesmärke från "knottens" tidevarv om den i skönhet oslagbara gatan från Telegrafen upp
till Håkebacken fått en monumental värdighet inför framtiden.
T. vi.
De stensatta gatorna ett minne
FJÄllBACKA MEK.
VERKSTAD
blott.
Sätt in dina sparmedel
ortens egen bank
Telefon 0525/31187
K'··
mälningen kan lämnas till sekreterare K. G. Järund, Stöpaforsg. 7, Karlstad.
Eftersom golfbanan i Fjällbacka
blir en typisk semesterbana med
högsäsong 15/6-15/8 kommer
medlemsavgifterna att grunda
sig härpå. Det blir därför en
viss avgift för spel under högsäsong och en något lägre avgift för övrig tid. Dessutom får
man en helårsavgift. De lägre
avgifterna för icke säsong beräknas kunna öka intresset för
gol f i Fjällbacka även under
vår och höst.
Fjällbackabanan ligger mycket
bra till geografiskt sett. Utom
samhällena i Kville, Tanum och
Bullaren kan vi räkna med att
Dingle, Bovallstrand, Hunnebostrand m. fl. samhällen äro inom praktiskt räckhåll för intresserade golfspelare.
Föreningen för Fjällbacka önskar Fjällbacka Fritidsverksamhet och Fjällbacka Golfklubb
lycka till.
. :·r
Tillverkar:
OLJ ECIS TERNER
BYGGNADS SMIDE
M. M.
KVlllE SPARBANK
TEL. 0525/31018 -
31080
AB Gust. Richter
koV/semla bri 1-<.
LYSEKIL
Tel. 0523/11720
För Värme-, Olja- och Sanitetsinstallationer
kontakta
STia lINDH
FJALLBACKA - Tel. 0525/31270
12 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Vägnytt
Den nybyggda vägen Bräcke-Leran är nu färdig och har tagits i bruk. Vägens längd är 2,5
km. och bredden 3,5 m. med 7
mötesplatser.
Kostnaden för
vägbygget belöper sig på omkring 90.000 kr. Statsbidrag och
kommunalt bidrag kommer att
utgå. Som duktig vägbyggare har
varit Einar Karlsson, Orrekläpp,
och kontrollant Hans Johansson,
Hällevadsholm. Vägen påbörjades i juni 1964 och avsynades
den 19 oktober i år av ingenjör
Olor Olsson från Vägförvaltningen i Göteborg. Vägen kommer att betjäna förutom jordbruks- och andra fastigheter
även Fjällbackas reningsverk
och vattentäkt vid Leran.
Golfbana vid Anrås
lor/s. Irån sid. I
Golfbanearkitekt har varit Eric
Röhss som bland annat anlagt
Öjaredsbanan. Han är även
känd som en skicklig golfspelare som upprepade gånger försvarat de svenska färgerna. Eric
Röhss kommer även att leda arbetet vid anläggningen av banan. Detta arbete kommer att
påbörjas tidigt på våren 1966
och kommer sedan att pågå hela sommaren. Man räknar med
att beså området omkring den
15 aug. Under nästa höst och
vinter kommer sedan broar, vä-
gar etc. att färdigställas.
Förutom att golfbanan i Fjällbacka placeras på ett mycket
naturskönt område, kommer den
även att bli intressant ur golfsynpunkt. Eftersom Anråsälven
löper rakt igenom banan får
man bland annat tre stycken
delikata slag över vatten. Dessutom gränsar samtliga banor
utom nr 4 mer eller mindre intill älven. Även för mycket
kräsna golfspelare bör därför
banan vid Anrås bli en attraktion.
GOLFBANAN
vid ANRÅS
Den
nya
vägen sträcker sig genom ett vackert område I
Anråsälven, där det redan har uppförts en sommarstuga.
® PARKERING
@ KLUBBHUS
© PuTT;H4
4R
II
LÄNGD
340
335
125
505
3/tS
If"fj
1 zf)
.330
3.30
2880 'milt.
Firma TURE FRANZEN, Fjällbacka
GODA FONDAFFÄRER
När Ni tänker köpa eller sälja aktier, obligationer eller
andra värdepapper - rådgör först med Göteborgs Bank!
Specialisterna på fond- och notariatavdelningen har ingående
kunskaper i och erfarenhet av frågor som rör penningplacering.
GÖTEB:--.,O'RGS BANK
~
...
Telefon 0525/31112
UTFÖR:
STEN OCH BETONGARBETEN
VATTEN OCH AVLOPP
TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR
Fallna tyskars minne hyllas
Minnet av de under första
världskriget fallna och på Stensholmen begravda tyska sjömännen, hyllas ofta genom besök
av marina representanter. Un-
der sommaren gjordes ett besök
aven delegation vilken framförde landets hyllning med tal
och sång.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
________________________________________________ 13
Vårt brasilianska F'jällbacka
Maj månad är hösttid i Belo
Horisonte, men ännu efter elva
år här ute har vårt svenska blod
inte ställt om sig. Vi förstår
precis hus flyttfåglarna känner
sig, och hur längtan till N orden
blir dem övermäktig. Ack, den
som hade egna vingar att lita
till! Inget ont om SAS men kassan tillåter inte en sådan långfärd varje år.
I juli kan vi inte längre motstå
havets dragningskraft. Alltså vi
ser om våra badgrejor och fiskedon, stuvar in bagaget i vår
lilla bil och startar den 70 mil
långa färden till Macae, vårt
brasilianska Fjällbacka. Namnet
betyder på indianspråk "Söt
Cocus".
Först går färden genom Minas
Gerais. Landskapet verkar sterilt med sin röda, hårdbrända
jord. Det är så gott som utan
all vegetation, och man ser toppiga, blånande kullar så långt
ögat kan nå. Oändligt rikt på
mineraler är det emellertid,
framför allt järnmalm. Ädelste n ar förekommer också i rikt
mått.
Natten tillbringar vi i Petropolis, en stad uppe i bergen. Dit
flyttade på sin tid Pedro II,
Brasiliens siste konung, med
hela sitt hov, då hettan i Rio de
J aneiro blev för krävande, och
gula febern härjade som värst.
Vi startade igen tidigt nästa
morgon, nu bär det nedför en
serpentinväg. Den färden glömmer man aldrig, den måtte vara
en av de vackraste i världen.
Här är landskapet tropiskt frodigt med täta skogar nära nog
ogenomträngliga.
De
gamla
mossbelupna träden äro fulla
av orkideer och lianer hänga
armstjocka ned från grenarna.
Marken är översållad av blommor så som flitiga Lisa, hortensia, azalea m. fl. , och djupt,
dj u pt nedanför, bakom de underligaste bergsformationer anar
man i soldiset Rio de Janeiro,
och ännu längre bort i fjärran
den sagolikt vackra Guanabaraviken. Man känner sig andäktig
inför så mycken skönhet samlad
på en enda plats.
Då vi kom ned till kusten viker
vi av österut, passerar Cabo
Frio (Kalla Udden), där Brigitte Bardot brukar vila ut. Vägen
går genom väldiga sockerrörsodlingar och oräkneliga saltdammar, och snart är vi framme
i Macae, "Atlantens prinsessa".
En del har väl Macae gemensamt med Fjällbacka, resten får
fantasien ersätta. Båda ligga vid
Atlanten, visserligen på var sin
sida av jordklotet och på var
sin sida av Oceanen. En älv rinner ut här så väl som vid Fjällbacka. Istället för våra vikingar
i Bohuslän bodde här indianer
(goitacases) , de flesta nu utrotade och spillrorna fördrivna
långt in i Brasiliens urskogar
och ödemarker.
Från vårt hotellfönster ha vi en
hänförande utsikt. Vid halv sjutiden stiger solen blodröd upp
ur havet, och uppenbarar tre
större öar utanför Macae, Santa
Anas öar. Den mittersta och
största är försedd med fyr. Alla
är verkliga söderhavsöar med
vita sandstränder och därbakom
vajande palmer, agaver, kaktus
och jätteträd med papegojsnatter i kronorna. I synnerhet en
av öarna är rik på sjöfågel. Om
man närmar sig med båt och
klappar i händerna, lyfter de
alla på en gång, och det låter
som åskdån av de tusen och åter
tusen vingarnas slag.
Närmare land ligger Papegojön
och bränningarna slår över två
små skär Moleque (Rackarpojken) och Mula (Mulan) , namnen ha de fått med anledning
av allt förtret de ställt till genom tiderna, där de ligger ibland
ovan vattnet, ibland under.
Sandstranden
nedanför
vårt
fönster ligger ännu öde, och alla
gårdagens spår av nakna fötter
har tidvattnet utplånat under
natten. Trots att det är vinter,
beslutar vi oss för en simtur,
och därtill behövs inte så särdeles mycket kurage, ty vattnet
är 20- gradigt och medeltemperaturen i luften för årstiden är
19,3 grader C . Att ge sig för
långt ut är inte rådligt, om man
är rädd för att bli puffad av
tumlare, som går nästan in till
land, då är det bättre att ägna
sig åt att plocka de vackra
snäckorna på stranden. Dessbättre råkar man aldrig på maneter, men det händer att man
i vågorna får sällskap med enorma sköldpaddor.
den och sattes upp i ett litet
kapell, där den nuvarande kyrkan står. Nästa dag var till deras stora sorg madonnan försvunnen, men snart återfanns
den på samma plats ute på ön
som första gången. Ater fördes
den in till Macae och ställdes
tillbaka i det lilla kapellet, men
försvann även denna gång och
måste hämtas tillbaka från sin
ö.
Nu kom man överens om att
bygga henne en egen kyrka,
med altaret så att hon inte längre kunde se ut över havet och
längta tillbaka till sin ö. Sedan
dess har Santa Ana inte gjort
några utflykter utan stått snällt
kvar på sitt altare.
Som en kuriositet kan nämnas,
att det var här i Macae den siste
frie mannen i Brasilien dömdes
till döden och avrättades genom
hängning 1855. Han var anklagad för att ha mördat en hel
familj på åtta personer, men bedyrade in i det sista att han
var oskyldig och nedkallade ö'v er
staden en förbannelse. Att staden stagnerat är utan tvivel ett
faktum, men om det är Manuel
Motta Coqueiro som är skuld
därtill må vara osagt. Ännu i
våra dagar lär man emellertid
kunna se hans osaliga ande irra
omkring på platsen där han blev
avrättad. Klädd i sin vita dödskåpa släpar han under tunga
suckar på rasslande järnbojor.
Negerslavar avrättades mera
godtyckligt fram till 1888, då
slaveriet upphävdes genom en
ny lag, undertecknad av prinsessan Isabel.
Liksom Fjällbacka en gång hade kungabesök, så gästades också Macae av Pedro II och därSå här tidigt på morgonen kan ifrån berättas:
man få se fattiga fiskare, iklädda endast byxor med avklippta En fattig handlare i staden haben och med halmhatt på hu- de en lång tid tränat sin pavudet, dra sina nät vid de lång- pegoja att ropa "Leve kungen".
grunda stränderna. Något mo- Så kom då dagen för besöket,
dernt fiske existerar inte utom och då konungen passerade den
undervattensfiske. Såväl fisk lilla obetydliga butiken, skrek
som hummer fångas på detta papegojan: Leve kungen, leve
sätt. Man dyker ned och spetsar kungen". Pedro II tyckte att det
sitt byte på ett spett. Fiskaren var så originellt att han förSebastiao är årets hjälte efter frågade sig om ägaren. Då han
en lyckad dykning, då han med hörde att denne var mycket fattig men ärlig och arbetsam,
harpun fångade en fisk på
kg. och därmed erövrade sport- skänkte han honom en summa
pengar, som hjälpte denne på
fiskarnas guldmedalj 1965.
Den mest kända kyrkan i Ma- fötter och längre fram lär han
cae heter Santa Ana. Den lig- ha blivit en oerhört rik man.
ger på en hög kulle, är vitkal- I Macae finns ingen badortens
kad och naturligtvis katolsk. dag eller idrottsfest. De förUnderligt vänder den baksidan nämsta festerna är tre dagars
mot staden och havet, och där- karneval, fester till olika helgons ära och andra kyrkliga fesom berättas en saga.
ter med processioner.
Det sägs att några fattiga fiskare en gång för länge, länge Den mest populära idrotten är
sedan funno en madonnabild av fotboll, ännu en anknytningsSanta Ana, jungfru Marias mo- punkt till Fjällbacka. Tuppfäktder, i några buskar ute på ön, ning är också mycket uppskatsom sedermera uppkallades ef- tat, om det nu kan kallas fö,r
ter henne. I en procession av sport. Ofta ser man på öppen
båtar fördes bilden in till sta- gata två stridande tuppar om-
givna av åskådare, som var och
en hejar på sin favorit.
Redan klockan 18 är det kolmörkt. Aldrig har man här som
i Norden den stämningsfulla
skymningen som en mild övergång till nattmörkret.
Ibland går vi på bio. Vi sprutar skor och ben med insektspulver mot loppinvationen, och
med mod i barm bänka vi oss
i salongen. I svensk valuta kostar en biljett cirka 60 öre, så
även om man slösar litet DDT
måste man ju räkna bio som ett
billigt nöje. Något nattliv existerar inte i Macae, inte ens
bryggdans, så vi går snällt hem
efter föreställningen och dröm mer om att nästa år åter komma till vårt kära bohuslänska
Fjällbacka.
Maj Gustafson.
Bär
FFF·Nålen
Kan rekvireras
från kassören
SKOR
- för alla åldrar
FJÄLLBACKA
Tel. 0525/3 1250
TAX I
FJÄLLBACKA
TEL. 0525/31144
14________________________________________________ Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
lotsplatser samordnas
Auktion i FjäLLbacka
Bohuslän
Fjällbacka kyrkliga syförening
har hållit auktion på de alster
föreningens energiska damer
tillverkat till föreningen. Auktionen, som hölls i Gröna Lid,
var välbesökt. Auktionist var
Lennart Svensson. Behållningen
blev hela 3.069 kr., vilken kommer att användas för uppsnyggning utanför församlingshemmet, till u-landshjälpen och
statsmissionen.
Lotsorganisationsutredningen föreslår att lotsplatse.rna Uddevalla och Lysekil skall dras in som
självständiga
lotsplatser
och
samordnas med Marstrands lotsplats resp. Smögens lotsplats.
Vidare föreslås total indragning
av Väderöarnas lotsplats, som
utredningen anser sakna berättigande i lotsningshänseende.
Vissa arbetsuppgifte.r därifrån
kan komma att tillföras Smögens lo·t splats.
För Nordkoster föreslås inga
ändringar för närvarande. Även
denna lotsplats kan komma att
tillföras vissa arbetsuppgifter
från Väderöbods lotsplats.
I vad mån andra uppgifter än
lotsningstjänst bör leda till att
personal förläggs till Väderöarna bör särskilt utredas, anser
lotsorganisationsutredningen.
Golfbanans
tillkomst
Sommar/est för
de van/öra
De vanföras sommarfest i Fjällbacka blev mycket lyckad. Församlingshemmet var fullsatt till
sista plats. Fru Payande Ahlbäcks föredrag om de handikappades problem i Orienten
mottogs med stor entusiasm.
Programmet i övrigt upptog teater av kvilleamatörerna, andakt
av pastor Elon Ahlbäck samt
servering.
Förberedelser för banan i Fjällbacka har pågått i nära två år. 1- - - - Det var i början av 1964 som
ordföranden i Föreningen för
Fjällbacka kom på iden att området vid Anrås skulle lämpa
sig bra för en golfbana. Efter
vissa undersökningar våren och
sommaren
1964
kontaktades
kommunalmän
i
Fjällbacka,
Kville och Tanum med Ray- Nu förmånliga priser på
mond Hansson i spetsen, som
2-varvsmaskiner!
sedermera även medverkat för
projektets genomförande.
En golfbana kostar emellertid
massor av pengar och nu uppstod frågan hur dessa skulle anskaffas. I somras bildades därför en förening som fick namnet AB Fjällbacka Fritidsverksamhet. En interimstyrelse upprättades med disponent Sten
Carlqvist, Fjällbacka, direktör
Gunnar Hindemark, Säffle, direktör Harry Järund, Lund, civilingenjör Karl-Gunnar Järund,
Karlstad och ingenjör Leif Pineus, Göteborg.
Nu kan Ni få en 2-varvare från
Personer från samhället och Black & Decker till obetydligt
sommargäster som kunde tänkas högre pris än en vanlig 1-varvsha intresse av att stödja projek- maskin.
tet uppsöktes och många av dessa visade sig intresserade. En- Ni kan välja mellan tre maskiner
ligt de regler som fastslagits - alla med låga priser.
kunde dock eventuella lånebidrag aldrig ge ekonomisk vinst- 0520 - en ny 2-varvsmaskin till
populärt pris 169:-.
möjlighet för lånegivarna. Med
tanke härpå är resultatet av D 720 - en populär maskin med
anslutningen
till
föreningen mycket stark motor 199:-.
ganska fantastisk. Det belopp
som beräknats för inköp av 0820 - det kraftigaste av Black
mark, anskaffning av maskiner & Deckers hemverktyg 269:-.
samt anläggning aven 9-hålsbana är 650.000 kr. och av detta Till ovan angivna riktpriser komkapital har större delen insam- mer oms.
lats. Andelarna fördelar sig ungefär lika mellan sommargäster Välkommen in för demonstrationl
och samhället. Det är glädjande
att konstatera detta samarbete,
som syftar till att åstadkomma
något, som verkligen kan vara Fjällbacka
Telefon 31040
till glädje för alla parter.
D 520, 0720
0820
Olofssons Järnhandel
En av våra äldsta sommargäs-
ter, fru Tyra Sandberg, har sänt
oss följande dikt om Fjällbacka
och Bohuslän.
J ag vill fara dit bort till den
gungande sjö,
till det sjungande hav, till den
blommande ö
just där bergen stå höga mot
himmelens blå
ja, dit vill jag fara och dit
vill jag gå.
J ag vill kryssa igen mellan
holmar och skär
jag vill titta på vågsvallets
solglitter där
jag vill löga min själ efter
mörker och natt
solljus vid Skageracks vikar
och gatt.
Jag vill landa på öar där gullvivors här
mjukt buga för vind och där
myrmarken bär
den doftande pors, där mot
klippornas famn
en slånbuskes driva funnit sin
hamn.
Över hedar med ljung, över
sollysta fält
där vikingar fädernas vårdar
ha ställt
vill jag vandra på nytt under
lärkornas sång
jag vill sjunga som de hela
sommaren lång.
T. S-g.
1).;. ut~
Värme, sanitet och oljeinstallationer
Aggregat som passar alla pannor,
fasta eller svängbara, hög- o. 18gtryck
FJÄLLBACKA RÖR
MATTSSON Se BUHR
TEL. 0525/31024 . 31303
?tär ~el gäLLer ~elikalesser
vänd Eder till
Telefaner: (0525)
LIVS 31012, 31021
CENTRUM 31327
Postgiro
295599
Bankgiro 43-3627
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 15
Protokoll
hållet vid sammanträde med
Kville trafiknämnd å Poliskontoret i Fjällbacka den 21 oktober 1965.
Närvarande: Lantbrukaren Ragnar Weisaeth, Edsten, Fjällbacka,
maskinisten
Ingvald
Sandgren, öhn, Kville, och po'lisrnästaren Stig Stahre, Strömstad, ordförande.
§ 3.
Östen Hedenfjell och Sverker
Stubelius, med hr Ragnar Weihar under det senaste verksam- säth, Edsten, som suppleant,
hetsåret utökat sina samlingar. vilka återvaldes. Revisor hr Den gångna sommaren blev inte
För detta redogjorde ordföran- Johan Olofsson, Fjällbacka omden
seminarielärare Sverker valdes och nyvaldes efter fram-- vad vi i badortsföreningen hopStubelius vid årssammanträdet lidne John Toreid, Hjälpesten, pats på. Rent ekonomiskt var
vilket höns den 10 september. hr Torsten Hakeröd, Fjällbacka. den inte alls lyckad. Som beHerr Stubelius nedlägger varje Under året hade kpmmunens kant driver badortsföreningen
år ett enormt forskningsarbete representant inom styrelsen, fr. campingplatsen i Sälvik och
inom . olika områden. Dessutom Annie W-e hlin, Hamburgsund, bryggdansen vid Nya kajen. På
bedrives bl. a. bandinspelningar avlidit och hr Stubelius erinra- campingplatsen har föreningen
där gamla personer berättar de om dessa båda bortgångnas
om liv och leverne i forna ti- intresse och nedlagda arbete in- investerat en stor summa, bl. a.
för dränering, _iordningställande
der. Arkivet förfogar numera om föreningen.
över ett 80-tal bandupptagnin- Hembygdsarkivets samlingar är av torrklosetterna, uppsnygggar, vilka präglar bygdens his- nu fly ttade till Hemmet Alders- ning och målning av tvättrum"'toria på sitt speciella sätt. Bok- ro i Fjiillbacka där arkivrum
men, insatta väggar, nya golv
förråde t har utökats och doku- ställts till förfogande.
m. m. Detta har kostat stora
mentkopior över gamla handlingar har inköpts. Arkivet har
t. wi. pengar och starkt bidragit till
även som gåva fått mottaga ett
att försämra den redan hårt
bildsortiment av ingenjör Anprövade kassan. Varför vi gjorders Broberg, Bromma, som
de dessa investeringar var utedärigenom utökat sitt förut
skänkta bildmaterial över Fjäll- Folkmängden ökar
slutande för att över huvud tabacka. Då arkivet omsluter allt .~
get få driva camping. Länsläliv 'o ch verksamhet i bygden är . 1 o
_ •
F···llb k
r
det med stort intresse som nu :
ar uppVIsar
Jaac a or karen, som har uppsikt över
sjökapten Carl Johan Hellbergs första gången under 19S0-talet samtliga campingplatsffi", gick
bok över skepp ooh anställda ett överskott i balansen mellan hårt åt ett flertal och däribland
under tiden 18S0 till slutet av in- och utflyttningar. Hittills befann vi oss. Valet stod fakseklet införlivats. Ett intressant har det årliga underskottet skifaktstycke. Arkivarbete bedrives
tiskt huruvida vi skulle forti samarbete med bygdens hem- tat mellan 10 och 60 personer. sätta med camping eller ej. En
bygdsråd och Hembygds- och När överskottet i år är 7 per- ren ekonomisk fråga var det.
fornminnesföreningen.
soner kan man hoppas att lin- Vi beslöt att camping måste beRäkenskaperna balanserade på jen är definitivt bruten och att drivas och gjorde då dessa
kronor 600: -. Styrelsen har ut- ökningen under kommande år investeringar. Vi får naturligtgjorts av hrr Johan Mjölner, skall bli ännu större.
vis gott av detta till komman-
Kville hembygdsarkiv
Från Kville kommunalfullmäktige hade till trafiknämnden inkommit en framställning från
Föreningen för Fjällbacka med
begäran dels om ändring av
hastighetsbegränsningen i Fjällbacka samhälle från 50 till
30 km. per timme och dels om
ändring av vissa trafikfö,r eskrifter i samhället, innebärande
att trafiken på länsväg 918,
sträckan Lastbryggan och vägskäl 915/918 vid Stora Hotellet
(Norra Hamngatan) skulle enkelriktas med förbud för personbilar att framföras söderut,
att enkelriktningen på länsväg
918, sträckan mellan vägskäl
918/917 strax norr om telestationen och vägskäl 918/ 917 vid
Sälvik, skulle ändras till motsatt riktning, nämligen förbud
att framföra fordon i nordlig
riktning i stället för nu gällande sydlig riktning,
att det skulle utfärdas förbud
att i genomfart framföra fordon
österut på länsväg 915, sträckan
mellan vägskäl 915 / 918 vid Stora Hotellet och Busstationen
(den s. k. Långbacken) , och
att det skulle utfärdas förbud
att i genomfart framföra fordon
norrut på vägen från Busstationen förbi sommarrestaurangen Turistsäsongen i Fjällbacka har
blivit åtskilligt längre nu än för
till Richters konservfabrik.
några tiotal år sedan. Det gläÖver
framställningen
hade der bl. a. oss, som på 30- och
K ville trafiksäkerhetskommitte 30-talen arbetade för att fö,r avgivit yttrande.
länga säsongen, men det var ett
Trafiknämnden beslutade enhäl- svårt probLem. Den 15 augusti
ligt dels att såsom yttrande över fanns det på den tiden inga
den begärda hastighetsbegräns- sommargäster kvar. Skolorna
ningen föreslå att framställ- började tidigare, endast några
ningen icke måtte föranleda nå- få hade egna hus, inga egna
gon åtgärd och dels att i frå- båtar höll dem kvar för seglatgan om ändrade trafikföreskrif- ser och strandhugg i skärgårter icke bifalla framställningen. den. Nu är det ju annorlunda.
Badorten
de år.
Varför inte kongresser
stressade affärsmän och statliga
och kommunala utredare i Lugn
och ro och i lockande miljö kan
diskutera och besluta. Lockande miljö, ja. Det torde Fjällbacka kunna erbjuda, fina sportfiskevatten, intressant och omväxlande terräng att ströva i
och en projekterad' ny golfbana
- en utomordentlig attraktion.
För hotell och restauranger gäller det emellertid att prestera
konferensservice. Vid en kongress i Stockholm ny ligen påpekades, att kontakten mellan
parterna vid beställning ofta är
bristfällig, och det ansågs nödvändigt att införa ett slags konferensblanketter, på vilka beställarna markerar vad de önskar. Blanketterna skulle då också fungera som ett slags kontakt mellan parterna.
På dansbryggan investerades
också en del, bl. a. till helt nytt
räcke runt dansbryggan. Det var
som alla förstår inte billigt. Det
gamla var i stort sett slut och
för att undvika ev. skador som
detta kunde föra med sig beslöts
att sätta upp ett nytt räcke.
Hela utgiften siod den s. k. festkommitten för men badortsföreningen fick ändå "punga ut"
med halva summa enl. överenskommelser. Bryggdansen gick på
grund av detta relativt dåligt.
Musiken blir dyrare och dyrare
för varje år likaså även ordningsvakter. Vi hoppas på en
bättre säsong nästa sommar
med soligt och varmt väder. Det
är den bästa försäkringen för
att badortsföreningen skall få
det hela att "gå ihop".
Som ovan. Stig Stahre.
Och det betyder ju mycket,
Justerat: Ragnar Weisaeth, Ing- framför
allt för affärslivet.
vald Sandgren.
Bland annat har den nya turistRätt utdraget betygar, på tjäns- bebyggelsen i samhällets yttertens vägnar: Stig Stahre.
områden härvidlag blivit av väsentlig vikt. Folk kommer tidigare på försommaren och stanVäl mött
nar längre på hösten, och många
maren 1966.
gör
veckoslutsoch
helgresor
Havsörn observerad
till sina sommarställen. De kän- Något alldeles nytt för Fjällner sig mer eller mindre som backa är sådana konferenser inte. Krigshögskolans kurser förpå Väderöarna fjällbackabor.
lades på 20- och 30-talen ofta
En havsörn har observerats vid En kategori gäster saknas emel- till Stora Hotellet, där man
Väderöarna av lotspersonalen på lertid, en kategori, som befol- trivdes utmärkt, och t. ex. koStorön. Senast man hade besök kar allt fler turistställen både ralkommitten under biskop Auav en sådan var isvintern 1956. vår och höst, nämligen delta- lens ledning arbetade i FjällDen hade slagit sig ner på en gare i kongresser och konferen- backa - men det var på somav de större av Väderöarna där ser. Sådana sammanträden för- maren.
S. L .
läggas allt oftare till platser, där
den kalasade på vildkanin.
Fjällbacka somJ. Johansson.
Gynna
annonsörerna!
16 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Utdrag ur }fandskrifter
Samlingar
lunds
Universitets Bibliotek Sven Nilsson . Naturhistoriska
Anteckningar under Resor 1826
. .. På Väderöarna fanns ingenting märkwärdigt. B. reticulatum fanns der i större mängd
än jag hittills sett den. Hon satt
på sten.. . som lågo på grundt
watten en 3-4 tum under wattenytan. Tången på klipporna
i hafs bandet voro belagda med
Sertularia. Turbo litto,r ens stor
och i mängd. En stor Serpula
fanns ett stycke af.
Flintlåsgevär och brännvinsmått
åtråvärda
välgörenhetsauktion
sig och mot 100 RBs vite förbinda sig att till compagn. lemna all den Hummer de erhålla.
För Hummer som är 71 / 2 tum
och dröfr betales 20 R. tjoget.
Hje Hummer som är mindre eller som mistat en klo räknas
blott för en half. För 14 dagar
sedan är Englsm. rest.
Från Väderöarna, der en mängd
kjäll och Larus argentatus såEn otrolig ~ängd Hummertiner gos, löpo wi NNO och gingo fö'r
lågo här uppdragna på klippor- den starka sjögångens skull
na. Kring dessa klippor är det inomskärs upp i Hafstensund.
isynnerhet som Hummer tages.
Der er stationen för ett af
Denna
Hit far en stor del fiskare un- Hummercompagnierna.
der vår och sommar för det än- handel inbringar betydliga sumdamålet. Sedan 1821 ha 3 Engel- mor i Landet; men torde ej kunska compagni'e r för Hummer na räcka länge. Man påstår
uppköp etablerat sig på denna ö~rallt. att Hummern aftagit di
kust. Fiskarena låta inskrifwa SIsta aren . .. .
Glädjen var stor i MunkedalSvarteborgs Lions club och
Rädda barnen över det lyckade
resultat vid antikvitetsauktionen i Fjällbacka i somras och
många tacksamhetens tankar har
säkert gått till donatorn som
genom sin donation givit berörda organisationer ett stort ekonomiskt stöd. Inte mindre än
12.000 kr. blev den totala inkomsten av auktionen, vilken nu
enligt uppgjort avtal skall fördelas mellan Lions club och
Rädda barnen. Vi tippade att
det skulle bli fullsatt hus i
Gröna Lid och det visade sig
också att vi tippade rätt. Biograflokalen var ordentligt fullsatt när auktionsmästare Gunnar Johansson, Brodalen, ropade ut första budet.
fyra timmar trots att man hade
närmare 400 nummer som skulle
säljas. Priserna blev över lag
goda men även en del rövareköp kunde noteras. Till dessa
får man nog anse att spolrocken
hörde, som gick bort för endast
20 kr. Bättre betalt blev det då
för ett förstklassigt flintlåsgevär, som kostade sin nye ägare
den lilla nätta summan a,v 420
kr. En fyrpipig länsmanspistol
av mässing gick bort för 250 kr.
och ett litet brännvillSmått för
175 kr. Priserna blev som synes
varierande beroende på i vilken
riktning vederbörandes intresse
låg. Meningen med det hela blev
dock uppfylld. De hjälpande organisationerna fick ett välbehövligt tillskott till respektive
kassor samtidigt som en del intresserade lyckades utöka sina
Det var fart och fläkt ö,v er auk- samlingar.
tionen, som avverkades på c:a
BOHUSLAN
Bohuslän, en liten flik av världen
med sina klippor, skog och gärden,
under kalla vintertider långa
hägrar som ett sommarparadis för många.
Ytterst sällan dock vi tänka på
att på historisk mark vi gå.
Människor här bott i många tusen år,
vi kan ännu skönja deras spår.
Domareringen i gröna dungen,
hällekistan sjunken ned i ljungen
vittna än om svunna dar.
Lämningar av boplatser finns också kvar.
Bautastenen som minnesmärke dög,
strax intill satts hövding in i hög.
Krigare och vapengny man kan förnimma
i fantasiens drömska dimma.
Ättestupan som från sotsäng frälste
stridens överblivne äldste,
en rysning genom märgen sänder,
väl att sådant inte längre händer.
Ristningar i hälleberget grå,
stenar med trolska runor på
berätta om hjältedåd och strid,
i samma nejder, där nu råder frid.
Där offrades till Odin, Frej och Tor
och vilda vikingar på rövarfärder for.
I segerrus till gästabud de bjöd,
det frossades och mjödet rann i överflöd.
Till detta land kom kristendomens ljus
I forna offerlundar ljuda psalmers brus.
Nu varje liten by sin kyrka har,
av hedendomen lever endast saga kvar.
Vårt sommarparadis med utsikt över havet fri
kan ännu gripas av bärsärkaraseri.
Då ryter havet och stormen brusar,
men även så, vårt Bohuslän oss tjusar.
Maj Gustafson.
~CHEWENIUS
TR. MUNKEDAL
,~