1. No category

B Utbildningsförvaltningen
Gymnasieskolan Vipan
Likabehandlingsplan för Gymnasieskolan
Vipan (Samverkad 2015-01-27)
Läsåret 2014-2015
Upprättad i enlighet Skollagen(2010:800 6 kap 8 §). Upprättad
av: Gruppen för likabehandling på Gymnasieskolan Vipan i
samråd med elever och personal.
Lunds kommunala gymnasieskolor, vuxenutbildning,
grundskolan International School of Lund samt Lunds skolors
modersmålsverksamhet tar avstånd från alla former av
kränkningar i enlighet med Diskrimineringslagen (2008:567) och
Skollagen (2010:800).
Denna plan innehåller:











Gymnasieskolan Vipans värdegrund/ordningsrelger
Främjande arbete
Förebyggande arbete
Kartläggning och riskanalys
Mål
Rutiner för anmälan och uppföljning
Rutiner för akuta situationer
Plan för läsåret 2014-2015
Beskrivning av hur planen ska följas upp och utvärderas
Uppföljning av planen för läsåret 2013-2014
Lagar och definitioner
Vipans värdegrund
Vipans värdegrund har tagits fram i ett samarbete mellan ledning, mentorer
och elever under 13-14. Samtliga elever har via klassråd givit rektor skriftlig
feedback på ordningsreglerna och värdegrunden. Eleverna på Vipan vill ha
ordningsregler och värdegrund i ett och samma dokument.
Ordningsregler (Skolans värdegrund) 2014 – 2016
(Beslutad i Samverkansgruppen 2014-03-11)
Trygghet
Arbetsro
Rättvisa
… för våra elever. Därför har vi ordningsregler!
Alla ska respektera varandra
Det innebär bland annat att ingen ska utsättas för hot eller våld, vare sig med ord eller
slag. Detta gäller även via nätet.
Alla tar avstånd från förtyck och kränkande behandling.
Gymnasieskolan Vipan ska vara fri från mobbning. Kränkande symboler ska inte
förekomma på skolan.
Alla ska arbeta aktivt för likabehandling av individer och grupper.
Om du ser eller hör att någon diskrimineras – tala om det för personal på skolan.
Rektor ska godkänna om affischer får sättas upp och var de i så fall sätts upp. Rektor
ska godkänna om flygblad ska få delas ut.
Alla arbetar för samhörighet och gemenskap
Alla kommer i tid till lektionerna. Ingen skolkar eller fuskar. Om du tror att någon
skolkamrat mår dåligt – säg till din mentor eller kurator. På lektioner får ingen bli
störd av att någon uppträder olämpligt. Det är läraren som avgör om mobiltelefon
eller annat föremål stör lektionen.
Alla ska ha ett demokratiskt förhållningssätt
På skolan lyssnar vi med respekt på varandra. Alla har rätt att framföra sina
synpunkter.
Alla visar respekt för vår miljö
Vår gemensamma miljö får ingen förstöra. Säg till någon personal om du ser någon
klottra, slå sönder eller sabotera på annat sätt.
Konsekvenser
Den som begår en brottslig handling t.ex. hotar, slår eller utför skadegörelse blir
anmäld till polis och sociala myndigheter. Är den brottsliga handlingen allvarlig blir
eleven omedelbart avstängd.
Verktyg (knivar m.m.) som används under utbildningen får inte bäras utanför
verkstaden/institutionen.
Den som stör skolans ordning t.ex. uppträder olämpligt på lektion så att andra elever
blir störda får tillsägelse och skriftlig varning. Målsman kontaktas alltid. Hjälper inte
skriftlig varning stängs eleven av från skolan. Läraren har rätt att under lektionspasset
ta hand om störande föremål. Läraren har också rätt att visa ut en elev för resten av
undervisningspasset.
Fusk gör att den som fuskar blir underkänd på uppgiften. Målsman kontaktas.
Skolk eller för sen ankomst resulterar i att målsman kontaktas, även CSN.
Röker man på skolans område (innanför linjerna) får man tillsägelse (gäller även
elektroniska cigaretter). Målsman kontaktas. Skriftlig varning utfärdas om tillsägelse
inte hjälper.
2
Ordningsreglerna ska utvärderas vartannat år
Främjande arbete
Kärleken är fri! Skolvecka med fokus på barnkonventionen
Styrgruppen för ”Det handlar om kärlek” ansvarar. Från Vipan medverkar
Yvonne Åkesson, Karin Tedenbrant, Lotta Lovén och Staffan Winslow i
styrgruppen. Hela skolan deltar i Kärleksveckan (vecka 42).
Elevcafè drivs av Hemgården
Hemgårdens fritidspersonal samverkar med Vipans i det främjande arbetet.
Goda relationer lärare, elevassistenter och elever
14-15 har vi haft föreläsning av Margareta. Temat är bemötande av elever ;
att gå till ett allt större ansvarstagande. Vardagsarbetet är det viktigaste i att
främja gemenskap, kamratskap och motverka intolerans och kränkningar.
Varje arbetslag har olika metoder, någon har t.ex. öppna och bemannade
klassrum under elevers håltimmar.
Aktivt klassrådsarbete
Varje mentor har regelbundet klassråd då bl.a. elevernas synpunkter aktivt
efterfrågas. Var finns risker? Hur förebygger vi? Hur vill eleverna arbeta
främjande? Klassrådstiden används också för att skapa förtroendefulla
relationer mellan elever och mellan elever och mentorer. Förtroendefulla
relationer borgar för en god stämning där man vågar lyfta problem.
Ledning samarbetar med representanter från elevprogramråden
I syfte att planera främjande åtgärder träffar representanter för
elevprogramråden ledningen minst två gånger per termin.
Elevrepresentanterna ordnar, med ledningens stöd elevaktivitetsdagar.
Hög vuxennärvaro i matsalen
Lärare och elevassistenter äter tillsammans med elever vilket ger naturliga
samtal, skapar relationer och främjar gemenskap och kamratskap.
Vipanloppet
Varje vår ordnar skolan en löptävling för alla elever; man kan gå, springa
eller fara fram i rullstol. Alla deltar!
Världsbokens dag
Elever och personal firar tillsammans med diktskrivning, högläsning och
olika tävlingar.
En dag på stranden
3
Varje vårtermin ordnar skolans ledning tillsammans med elevrepresentanter
en dag på ”Lomma beach” med olika aktiviteter både enskilt och i lag.
Individualiserad undervisning
Varje lärare strävar efter att hitta undervisningsmetoder som är anpassade
till varje elevs förutsättningar.
Rastaktiviteter
På skolan har införskaffat möjlighet till rastaktiviteter, t.ex. pingisbord.
Introduktionsdagar för nya elever
Vid läsårsstart planerar mentorerna introduktion med bland annat
teambuilding för att motverka utanförskap och främja gemenskap och
tolerans.
Förintelsens minnesdag
Vi genomför varje vårtermin föreläsningar och filmvisningar med
efterföljande diskussioner i elevgrupper. Programmet är upplagt med olika
innehåll för respektive årskurs. Skolledningen ansvarar.
Förebyggande arbete
Elevhälsoteam
Till varje område på Vipan finns ett elevhälsoteam kopplat med kurator,
specialpedagog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare. Teamet leds av
biträdande rektor. Teamet har tillgång till skolpsykolog.
Elevprogramråd
Varje biträdande rektor genomför under läsåret 4-6 möten med
elevrepresentanter från rektorsområdets klasser. Här ska bl.a. frågor om
arbetsmiljö och trivsel diskuteras. Återkoppling till klassråd sker bland
annat här.
Elevkår
Vipans elevkårsstyrelse samverkar med skolledningen.
Elevcaféet
Personalen på elevcaféet samverkar med skolledningen i att skapa trygghet
för eleverna.
Arbetslagsmöten
Varje vecka är tid avsatt för arbetslagen att mötas för pedagogiska
diskussioner samt för elev- och elevgruppsärenden. Arbetslagsledarna
ansvarar.
Punktinsatser i vissa klasser
4
När det framkommer indikationer på trivselproblem eller dylikt i särskilda
klasser genomförs punktinsatser. Mentorn ansvarar för att informationen
förs fram.
Utvecklingssamtal
Mentor håller varje termin ett utvecklingssamtal med eleven och, för
omyndig elev, elevens vårdnadshavare.
Elevskyddsombud (ESKO)
Elevskyddsombuden har möjlighet att för skolledningen påpeka fysiska och
psykosociala arbetsmiljöproblem. Under läsåret utbildas
elevskyddsombuden på skolan. Rektor ansvarar.
Myndighetssamarbete
Skolan samarbetar systematiskt med polis och socialtjänst för att bl.a.
genomföra olika informationskampanjer. Rektor ansvarar.
Hälsosamtal
Varje elev kallas till hälsosamtal med skolsköterska under sitt första
gymnasieår. De biträdande rektorerna ansvarar.
Gruppindelning
Alla lärare uppmanas att medverka vid gruppindelningar och placering av
elever så att ingen elev hamnar utanför.
Kartläggning
Gymnasieskolan Vipan består av cirka 1050 elever. Det är en skola med
yrkesprogram, introduktionsprogram och gymnasiesärskola utspridd på13
byggnader i en parkliknande miljö. Den anonymitet som är ett resultat av en
stor skola är en riskfaktor; det kan vara så att man som elev inte känner sig
sedd. En risk med detta är att man kan bli utsatt för kränkning utan att det
går att identifiera förövaren.
Mycket av elevernas undervisning försöker vi därför förlägga till byggnader
som i största delen är kopplade till elevens program/tillhörighet där det finns
gott om personal som känner elevgrupperna. Det är dock inte
schemamässigt möjligt alltid utan det förekommer att elever har
undervisning i byggnader där de inte är kända av mer än den undervisande
läraren. Vi har inte tagit fram elevlegitimationer, men vi fotograferar alla
elever individuellt och sätter dem klassvis i ett dokument som samtliga i
personalen har tillgång till. Arbetslagen har i sina uppdrag att planera sitt
arbete med att skapa en trygg miljö för just sin elevgrupp, vilket är viktigt i
och med att förutsättningarna skiljer sig åt mellan de olika grupperna.
Kuratorerna har under läsåret att i sin årliga enkät tagit med frågor om
riskområden på skolan.
5
Klassråden på Vipan har av rektor fått frågan var på skolan man är otrygg
och i vilka situationer man känner sig otrygg. Frågor om trygghet på
skolområdet ställs också till eleverna i den årliga Qualisenkäten. Svaren från
eleverna är entydiga. Otrygga områden är inuti och utanför elevcaféet samt i
och utanför matsalen. Elevcaféets ingång vetter mot en parkering som är
utanför skolans område och ett cykelskjul, även det utanför skolans område.
Här uppger eleverna att det känns otryggt. Eleverna tycker att det ”egna
huset” (där man har flest lektioner) är den tryggaste platsen. Vissa uppger
att det känns otryggt på vintern, när det mörknar tidigt, när man ska röra sig
mellan byggnaderna.
Redan under pågående läsår tog skolan tag i problemet med matsalen och
elevcaféet genom att anlita Trygga skolan samt att uppmuntra vuxna att äta i
matsalen. Miljön i matsalen har upplevts tryggare, framkommer under
klassråden.
Vartannat år görs en kommungemensam mätning där alla elever i
gymnasiets år 2 svarar. Vi har konstaterat att många elever på Vipan känner
sig stressade. Vi kan också konstatera att kränkningar på nätet är ett växande
problem.
Personal har på APT ombetts uppge var de upplever att elever kan känna sig
otrygga. Personalen pekar på samma områden som eleverna. Hälsomsamtal
och utvecklingssamtal vittnar om samma dilemman.
Kränkningar på nätet utgör ett växande problem och skolan kommer att
intensifiera arbetet mot detta komplexa dilemma.
Vissa elever är drabbade av hedersrelaterat förtryck och kontrollen över
enskilda elever är något vi måste uppmärksamma. Området heder måste vi
lära oss mer om.
Vipan samverar i projektet ”Kärleken är fri” som leds av Rädda Barnen och
Rikspolisstyrlsen.
Mål och konkreta åtgärder
MÅL
 miljön på Vipan ska vara fri från kränkningar, trakasserier och
diskriminering
 alla elever ska känna sig trygga och välkomna i skolan
 likabehandlingsplanen ska vara känd av alla som studerar och
arbetar på Vipan
6
Rutiner för anmälan
All personal är skyldig att ta emot anmälan från elever. Blanketten finns på
It´s learning under Infoelever/Likabehandling. Varje mentor visar elever var
blanketter finns att hämta. (Tag emot anmälan även om den inte sker på
blankett. Se till att skriva ner kort.)
När en blankett kommer in ansvarar biträdande rektor för utredning,
dokumentation och uppföljning.
Om det framkommer att någon/några elever bryter mot skolans regler eller
har blivit anmäld för att ha kränkt annan/andra elever kallar biträdande
rektor in till särskilt möte.
Den personal som får kännedom om diskriminering, kränkning eller
trakasserier måste anmäla detta till biträdande rektor. Var uppmärksam på
att för många elever är det omständligt och krångligt att fylla i en blankett –
hjälp till där det behövs!
Rutiner som stöd för akuta situationer
Personal som blir uppmärksam på en situation ska agera snabbt. Skolan har
en särskild plan vid våld eller hot om våld.
På Vipan ansvarar i första hand den lärare som uppmärksammar
kränkningen. Om inte kränkningen upphör eller om läraren behöver
förstärkning kontaktas någon i arbetslaget. Vid fall som bedöms allvarligare
kontaktas biträdande rektor.
Vid kränkning eller trakasserier gäller:
1. Läraren samtalar med den utsatta för att utreda vad som har
skett och hur situationen ska förbättras
2. Läraren bestämmer datum för uppföljning – högst fem dagar
senare.
3. Läraren talar med den misstänkte och påtalar att kränkningen
omedelbart ska upphöra.
4. Läraren bestämmer datum för uppföljning med den
misstänkte - högst fem dagar senare.
5. Vårdnadshavarna kontaktas i de fall eleverna är omyndiga.
Om det gäller myndiga elever försöker läraren få samtycke
till kontakten.
Läraren involverar med fördel en kollega i arbetet.
7
6. Läraren följer upp för att försäkra sig om att kränkningen har
upphört
7. Om inte kränkningen upphör kontaktas biträdande rektor.
8. Läraren informerar alltid biträdande rektor om när något av
punkt 1-5 sker. Detta sker alltid skriftligt.
Om någon personal misstänks vara den som kränker kontaktas alltid rektor
eller biträdande rektor som också ansvarar för utredning och uppföljning.
Uppföljning och dokumentation
Vid incidenter som innebär misstänkt kränkning eller diskriminering ska
lärare/mentor dokumentera vad som har inträffat, vem som har gjort vad och
vilka åtgärder som har vidtagits. (På It’s learning finns en
dokumentationsblankett)
Be de inblandande skriva ner sina versioner av det inträffade samt
underteckna dessa. Om någon inblandad elev har läs- och skrivsvårigheter
ser läraren till att eleven får hjälp att skriva om det som har inträffat.
Följ upp att kränkningen upphör. Vid sista uppföljningen dokumenteras och
undertecknas att kränkningen har upphört.
Vid kränkning som uppfattas som mer systematisk, eller bedöms vara
särskilt allvarlig, ska biträdande rektor följa upp att kränkningen har
upphört.
Den dokumentation som har gjorts av lärare/mentor förvaras av denne,
kopia ges till biträdande rektor.
Huvudmannen är skyldig att utreda. Som stöd för biträdande rektor (till
vilket utredning oftast delegeras) finns checklista på It’s learning/infoelever
och personal/likabehandling. Checklistan kan också användas av mentor.
Uppföljning av plan för läsåret 2013-2014



Föreläsning 12/8 (fm) ”Om de bara kunde skärpa sig” – utfört
Utbildning för alla i hur man hanterar nätkränkningar – har inte
hunnits med under läsåret.
Varje arbetslag spelar Fördomsspelet någon gång under
läsåret – utfört
8











Arbetslagen planerar för temadag Kärlek och relationer på alla
hjärtans dag den 14 februari 2014 – utfört men utvärdering
visar att man vill ändra formen
Fortsätta anlita Trygga skolan – utfört
Trygghetsvandring – inte utfört
Arbetslagen ser Ninjakoll om att ha en intellektuell
funktionsnedsättning- utfört
Vi skapar en lättläst variant av likabehandlingsplanen – inte
utfört
Fler rastaktiviteter t.ex. spel - utfört
Prova-på-aktiviteter där föreningar bjuds in till Vipan -utfört
Tag med trygghetsaspekten i ombyggnadsprocessen 2014
och framåt – pågår
En dag på stranden – utfört
Elevaktivitetsdagar – utfört
Lådbilsrally, samarbete särskolan och byggprogrammet utfört
Plan för läsåret 2014-2015







Ett verksamhetsmål för skolan är ”Att motivera alla elever”.
Arbetslagen planerar både för sitt eget arbete och via
arbetslagsledarna tillsammans med skolledningen. Margareta
Normell föreläsning.
”Kärleken är fri” med syfte att utbilda alla i barnkonventionen med
fokus på hedersproblematik genomförs på Vipan. Planering
vårterminen 14 och höstterminen 14. Genomförande vecka 42.
Uppföljning höstterminen 14 och vårterminen 15.
Nätkränkningar – behandlas också under ”Kärleken är fri”.
Ny kartläggning för Vipan tas fram
Elevaktivitetsdagar
Värdegrundsgrupp följer upp Skolinspektionens beslut.
Planera för en progression för eleverna under skolår 1-4 i
värdegrundsfrågor.
Hur planen ska följas upp och utvärderas
I juni 2015 ska varje arbetslag till skolledningen lämna skriftlig
dokumentation om hur man har arbetat med området Värdegrund..
Eleverna utvärderar i Qualis-enkät området Trygghet och trivsel. Under året
genomförs en enkät för alla årskurs 2 elever (gymnasiet) i kommunen. Vi
använder även detta resultat i vår nya kartläggning.
Skolledningen utvärderar och beslutar, i samråd med arbetslagsledarna, hur
vi går vidare utifrån resultatet
9
Varje biträdande rektor följer i medarbetarsamtal upp att elever har fått
utvecklingssamtal och hälsosamtal. Biträdande rektor följer också upp att
klassråd hålls och ger elever feedback på dessa i elevprogramråden.
Gruppen för likabehandling följer upp åtgärderna och föreslår nya åtgärder.
Lagar och definitioner
Elevers lika rättigheter ska främjas och diskriminering enligt någon av
diskrimineringsgrunderna ska motverkas. Diskrimineringsgrunderna är:








kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
tillgänglighet
All form av kränkande behandling och alla former av trakasserier ska
motverkas. Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och i
skollagens (2010:800) 6:e kapitel förbjuder diskriminering och kränkande
behandling. Förordningen (2006:1083) kräver att elever ska delta i arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling. Läroplanen beskriver
skolans värdegrund.
Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering
förutsätter någon form av makt hos den som utför den. Elever kan inte
diskriminera varandra i juridisk mening, utan i verksamheten är det
personalen eller huvudmannen som kan utföra diskrimineringen.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas
sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska
missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning
av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men
som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som
inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
10
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker
någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former
av kränkningar. Gemensamt är att någon eller några kränker någons
värdighet. Kränkningar kan utföras av en eller flera och riktas mot en eller
flera. De kan vara handfasta men även subtila och svåra att upptäcka.
Kränkningar kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska.
De kan vara:
 Fysiska – t.ex. slag och knuffar
 Verbala – t.ex. förlöjliganden eller nedsättande tillmälen
 Psykosociala – t.ex. utfrysning eller ryktesspridning
 Text – eller bildburna – t.ex. klotter, sms, mms, brev, lappar
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som
innebär en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt
försöker skada någon eller orsaka någon obehag. Begreppet mobbning
förekommer inte längre i författningarna.
Schematisk beskrivning av läsårets handlingsplan mot kränkande
behandling:
Likabehandlingsplanen, tidsplan
Ht 14
Följa upp om målen är
uppnådda och
dokumentera (resp BR
rapporterar t Lotta L)
VT 15
Ledning och ALL
Följ upp kärleksvecka
Hur går vi vidare?
Föreläsning; Normell
Planera för
progressionsutbildning
för elever
Likabehandlingsplanen
tas upp i alla AL –
mentorerna är ansvariga
Kartläggning – vad
behöver göras?
Kärleksveckan,
Plan och genomförande
HT 15
Föreläsning
lågaffektivt
bemötande av Bo
Hejlskov
Qualisenkäter och
LUNKEN-enkäter
En dag på stranden (maj
månad)
Uppföljning och ny plan
inför kommande läsår
Elevaktivitetsdag –
ansvariga: Lena S, Per H
och Lotta L tillsammans
11
med elevprogramrådsrepr
12