Medicinsk service Gäller from Metodbeskrivning Godkänd av: 2015‐01‐26 Revision 06 Sida 1(2) U-Protein HC på Cobas Gäller för MA Klinisk kemi U-Protein HC på Cobas U-Prot HC/Krea kvot (NPU28871) Bakgrund, indikation och tolkning Protein HC (α1-mikroglobulin), är ett 27 kDa glykoprotein som bildas i levern och tillhör gruppen lipocaliner. I normalplasma är en dominerande del av protein HC komplexbundet till IgA respektive albumin och mindre än hälften är fritt, ej komplexbundet, protein. Fritt, men ej komplexbundet protein HC, filtreras i njurglomeruli och återresorberas nästan totalt från primärurinen av de proximala tubuluscellerna, vilka därefter kataboliserar proteinet. Den totala mängden protein HC i den slutliga urinen ökar därför snabbt vid tubulära funktionsstörningar och en ökad urinhalt av protein HC är således ett känsligt tecken på tubulusskada 1. Förhöjda urinhalter ger således i första hand misstanke om tubulusskada. Vanliga orsaker till sådan skada är tungmetallförgiftning, ischemi, pyelonefrit, Bence Jones proteinuri, nefrotoxiska läkemedel (t.ex. cyklosporin, aminoglykosider, cytostatika) transplantatrejektion, myoglobinuri, hämoglobinuri, graviditetstoxikos och diabetesnefropati 1. Vid en GFR-nedsättning på mer än 30 % kommer plasmahalten av fritt protein HC att ha ökat så mycket, att tubuluscellernas återresorptionskapacitet i kvarvarande fungerande nefron kommer att överskridas av primärurinens höga innehåll av fritt protein HC, varav följer en ökad halt av protein HC i urinen trots att någon egentlig tubulusskada ej behöver föreligga i de återstående fungerande nefronen 1. Vid leversvikt minskar produktionen av protein HC, varför normala urinhalter teoretiskt kan uppträda även vid tubulusskador 1. Analysprincip Turbidimetri. Antigen i provet bildar agglutinat med anti-α1-mikroglobulinantikroppar i reagenset. Absorbansen mäts bikromatiskt vid 340 och 700 nm. Absorbansökningen är proportionell mot protein HC-koncentrationen 2. Referensintervall < 0,7 g/mol kreatinin 3. Metodkarakteristika Interferenser och felkällor Utarbetad av Dokumentförvaltare Dokument id C-6347 Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används. Medicinsk service Gäller from Metodbeskrivning Godkänd av: 2015‐01‐26 Revision 06 Sida 2(2) U-Protein HC på Cobas Gäller för MA Klinisk kemi Hematuri (Hb < 2,5 g/L) eller bilirubinemi (bilirubin < 430 µmol/L) påverkar ej analysen. Inget antigenöverskott vid koncentrationer under 1000 mg/L utan att instrumentet larmar för detta [2]. Mätområde 5 – 200 mg/L (kalibreringskurvans ändpunkter). Efter ökad provspädning i instrumentet; 5 – 400 mg/L [2]. Detektionsgräns 5 mg/L [2]. Mätosäkerhet Hämtat från QM, Lund oktober 2011 – mars 2012. Nivå (mg/L) 30 80 Imprecision (CV%) 7,0 5,3 n 181 179 Spårbarhet Kalibratorn är spårbar till internt referensmaterial hos Roche [2,4]. Internationellt referensmaterial saknas. Övrig information Metoden är ackrediterad. Referenser 1. Nilsson-Ehle P, red. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur 2003, 8:e upplagan sid 113-114. 2. Roche. Produktblad α1-Microglobulin Gen. 2. A1MG2 cobas c 501/502. 2010-08, V4 3. Tencer J, Thysell H, Grubb A: Analysis of proteinuria: reference limits for urine excretion of albumin, protein HC, immunoglobulin G, K- and -immunoreactivity, orosomucoid and 1-antitrypsin. (1996) Scand J Clin Lab Invest 56:691-700. 4. Roche. Produktblad C.f.a.s. PUC aktuell lot. 5. Roche. Operator’s Manual: cobas 6000/8000. 6. Instrumenthandledning, cobas 6000/8000, aktuell version. Utarbetad av Dokumentförvaltare Dokument id C-6347 Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.