Gäller from Medicinsk service 2016‐05‐17 Metodbeskrivning Revision 10 Sida 1(2) Godkänd av: P-Digoxin på Cobas (NPU01886) Gäller för SKÅNE Klinisk kemi P-Digoxin på Cobas (NPU01886) Bakgrund, indikation och tolkning Digoxin användes som läkemedel vid hjärtinsufficiens och för att reglera hjärtfrekvensen vid kardiella rytmrubbningar. Cyklosporin, kinidin, verapamil och många andra läkemedel påverkar digoxinnivån i plasma, i vissa fall mycket kraftigt 1. Koncentrationsbestämning av digoxin är indicerad som stöd för dosering, vid misstanke på intoxikation, risk för farmakokinetisk interaktion, vid oklara symtom under digoxinbehandling och vid avvikelse från väntad behandlingseffekt [2]. Toxiciteten kan potentieras av samtidig behandling med tiaziddiuretika och av hyperkalcemi. Åldringar är speciellt känsliga. Hypokalemi och hypothyreos predisponerar för digitalisförgiftning. Toxisk dos och toxisk koncentration kan variera kraftigt. Förloppet är olikartat vid akut förgiftning jämfört med kronisk förgiftning, och yngre hjärtfriska reagerar annorlunda än hjärtsjuka patienter. Koncentrationer: <2,6 nmol/L, lätt-ingen intoxikation; 2,6-4,0 nmol/L, måttlig och >4,0 nmol/L vanligen allvarlig intoxikation. De individuella variationerna är dock stora [1]. Analysprincip Tvåstegs kompetitiv metod med ElectroChemiLuminiscence Immunoassay (ECLI) detektionsteknik baserad på Rutenium (Ru) derivat. I första steget reagerar antigen (digoxin) i provet med en ruteniummärkt monoklonal digoxinspecifik antikropp. I andra steget tillsätts ett biotinylerat digoxinderivat och streptavidinkopplade mikropartiklar varvid fortfarande fria bindningställen på antikroppen blir upptagna och antigen-antikroppskomplexet binds till den fasta fasen via interaktion mellan biotin och streptavidin. Efter inkubation och tvätt detekteras antigen-antikroppskomplexet genom en elektrokemisk reaktion, vilken resulterar i emission av ljus (elektrokemoluminiscens), vars intensitet mäts. Instrumentet beräknar koncentrationen av digoxin från en i instrumentet lagrad kalibreringskurva [3]. Referensintervall Terapeutisk plasmakoncentration är hos vuxna vanligen < 1,4 nmol/L [1]. Metodkarakteristika Interferenser och felkällor Hemolys (Hb < 10 g/L, H-index < 1000), lipemi (triglycerider < 16 mmol/L, L-index < 1500) eller bilirubinemi (bilirubin < 1 100 µmol/L, I-index < 65) påverkar ej analysen 3. Prov på patienter som behandlas med höga biotindoser (> 5 mg/dag) tas tidigast 8 timmar efter senaste dos 3. I in vitro-tester har uzara, nabumeton, hydrokortison, pentoxifyllin och kanrenon visat sig orsaka falskt förhöjda digoxinvärden vid koncentrationer omkring den rekommenderade dagliga dosen. Spironolakton orsakar falskt förhöjda digoxinresultat över (läkemedels-) nivåer på 10000 ng/ml. Kanrenon orsakar falskt förhöjda digoxinresultat över (läkemedels-) nivåer på 80000 ng/ml. Digoxinliknande immunreaktiva substanser har identifierats i blod från patienter vid njursvikt, leversvikt och hos gravida kvinnor under tredje trimestern och dessa kan resultera i falsk förhöjda resultat på digoxin. Tillverkaren av Digoxin Immune FAb (antikroppsfragmentbehandling) har angivit att ingen immunanalysteknik är lämplig för kvantifiering av digoxin i serum från patienter som erhåller denna behandling. I sällsynta fall kan interferens beroende på extremt hög titer av antikroppar mot analytspecifika antikroppar, streptavidin och rutenium förekomma [3]. Utarbetad av Dokumentförvaltare Dokument id C-5121 Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används. Gäller from Medicinsk service 2016‐05‐17 Metodbeskrivning Revision 10 Sida 2(2) Godkänd av: P-Digoxin på Cobas (NPU01886) Gäller för SKÅNE Klinisk kemi Mätområde Mätområde: 0,26 - 6,4 nmol/L (upp till 12,8 nmol/L vid omkörning med 2-faldig spädning) 3. Detektionsgräns Detektionsgräns: 0,26 nmol/L [3]. Mätosäkerhet Mätosäkerheten baseras på långtidsuppföljning av kontrollresultat under perioden februari till april 2016. Nivå (µkat/L) 1 4,4 Imprecision (CV%) 8 5 Spårbarhet Primärt referensmaterial saknas. Kalibratorerna är spårbara till referensmaterial för digoxin enligt USP (United States Pharmacopoeia) [3]. Övrig information Metoden är ackrediterad. Referenser 1. FASS, information om Lanoxin samt tillhörande överdoseringskapitel, Orion Pharma. Läkemedelsindustriföreningens Service AB, Stockholm 2011. 2. Nilsson-Ehle P, red. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 8:e uppl. Lund: Studentlit-teratur 2003, sid 663-664. 3. Roche produktblad: Digoxin 2016-04, V1. 4. Operator´s Manual: cobas 6000/8000, Roche. 5. Roche produktblad: ProCell M, 2015-05, V2. 6. Roche produktblad: CleanCell M 2015-05, V11. 7. Roche produktblad: PreClean M 2014-12, V10. 8. Roche produktblad Diluent Universal 2016-02, V19. 9. Instrumenthandledning cobas 6000/8000, aktuell version. Utarbetad av Dokumentförvaltare Dokument id C-5121 Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.
© Copyright 2024