1. No category

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR
FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET 2013/2014
ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER
•
Utveckling och lärande (Hur fångar vi upp barn i åldern 1-3?)
Lillgruppen har vi startat upp där båda avdelningarna arbetar tillsammans åldersanpassat med 1-3
åringar tre gånger i veckan. Tanken var att anpassa till 2-3 åringar men det har varit svårt
eftersom gruppen varit stor och många ettåringar var med i gruppen. Svårt att få till ett
fungerande arbete. Det blev bättre mot slutet. Vi gick ut med de minsta och arbetade med
fingerfärg med 2-3 åringarna. Att spela spel och sådana aktiviteter var tanken men det har inte
riktigt gått att genomföra på grund av gruppens storlek.
Lillgården har i omgångar gått med en personal för lite för att inte sätta in vikarie. Vi har delat på
lillgruppen i två grupper för att få till 3 åringar i en grupp och 1-2 åringar i en grupp.
•
Matematik (Hur lär vi barnen begrepp och samband mellan olika matematiska begrepp?)
Vi arbetar mycket i vardagen vid fruktstunder, dukning, matteburkar, experiment, m.m.
Barnen har fått fler begrepp som de använder i vardagen, exempelvis delar och geometriska
figurer. Begrepp som fler och färre har barnen också lärt sig samt höger och vänster, plus tecknet
och siffror. Vi får in detta på ett naturligt sätt.
Detta arbete känner vi har varit lyckat och barnen har lärt sig mycket och det märker vi i
vardagliga situationer när barnen använder sig av dessa begrepp. Föräldrarna uttrycker att barnen
lär sig och kan många begrepp.
Vi kommer att arbeta med udda och jämna siffror. Hälften och dubbelt tänker vi också arbeta
med då vi ser att barnen har svårt för detta när de kommer upp till skolan.
•
Skapande (Hur placerar vi material?)
Det går inte att ha allt material på låg nivå för de små river ner allt.
Vi har ett rum på Lingonet för skapande. Vårt material är slitet och vi skulle behöva uppdatera
det i snabbare takt.
•
Språk och kommunikation (Hur använder vi det material som finns?)
Språkgrupper med mungymnastik och språklekar, rim och ramsor, arbetat med I pad med
Bornholmslekar. Vi har arbetat med att prata tydligt med barnen och benämna saker, prata med
långa meningar utifrån den kurs som personal genomgått. Vi har barn som har ett stort behov av
detta. Vi är väldigt tydliga i vår komunikation med barnen. Barnen använder ord som personalen
använder.
Vi ska ägna mer tid till att prata med ett eller två barn åt gången.
•
Naturvetenskap och teknik (Hur utvecklar vi barnens förmåga att ställa frågor om
naturvetenskap?)
Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: [email protected]
Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken
Vi har arbetat med experiment. Vi har två experimentlådor, en för de yngre och en för de äldre
barnen. Vi har arbetat med detta en gång det i veckan. Det har varit roligt och arbetet fångar alla
barn. Detta arbetssätt väcker deras nyfikenhet. Vi märker att experimentarbetet föder
diskussioner och frågor kring andra saker. Barnen lär sig att se samband samt ställa frågor om
saker.
•
Lek (Hur skapar vi olika lekmiljöer?)
Vi vill skapa miljöer ute för att skapa rum som är roliga för barnen. Vi har gjort om gamla
”dockis” till ett konstruktionsrum. Det finns byggmaterial i detta rum och barnen är ofta i den
miljön och arbetar och konstruerar och finner glädje i detta.
Även de minsta bygger med smålego och konstruerar saker. Vi har också ett sagorum där barnen
är ibland och leker lugna lekar och läser och tittar i böcker. Vi uppmuntrar alltid till lek då
barnen tränar många förmågor genom leken.
•
Hälsa och rörelse (Vikten att värna om sin hälsa?)
Vi är ute mycket med barnen och jobbar med Mulle och Knytte. Vi jobbar med Sapere för att
barnen ska få kunskap om och prova på olika frukter och grönsaker.
Vi ska ta tillbaka heldagarna utomhus då vi känner att de ger mycket kring hälsa och rörelse för
barnen tillsammans med oss pedagoger. Vi ska också försöka utnyttja idrottshallen vid fler
tillfällen än tidigare.
•
Arbetsmiljö (Försöka skapa en bättre dialog mellan olika avdelningar samt mellan
personal och förskolechef. Förskolechef måste ut i verksamheten).
När vi är full personalstyrka fungerar det bra. När vi är för lite personal skapas irritation och
toleransen blir lägre. Vi har ett gott klimat på arbetsplatsen och en relativt öppen dialog.
När det kommer in nya personer i arbetslagen tar det energi och tid innan man har arbetat ihop
sig.
Vi har en bra dialog med ledningen och vi hjälper varandra. Vi önskar att ledningen har större
insikt i förskoleverksamhetens utvecklingsmöjligheter genom at fokusera fortbildningar för
personalen, exempelvis inom ett område för alla personal. Vi vill att förskolecheferna ska driva
utvecklingsarbete med tips och idéer för vad det finns för utbildningar. All personal har
genomgått utbildning gällande Läsnyckeln detta läsår (ett material som köptes in till Solhyttan
och Lillgården till alla avdelningar). Det finns redan ett påbörjat arbete inom språk som berör
alla i hela Smedjebackens kommuns förskolor (Språkgiva) och som fortsätter kommande läsår.
HELHET/ALLSIDIGHET
Eftersom vi har varit samma tre personer på avdelningen Blåbäret har det underlättat att nå
måluppfyllelsen samt att Lingonet också varit tre personer under större delen av våren.
Vi har i den utsträckning vi kunnat delat in barnen i åldersanpassade grupper, 1-3 år samt 4-5 år.
Vi samtalar mycket med barnen och försöker ge dem mer ord och begrepp genom detta. Vi delar
även in barnen i åldersanpassade läsgrupper efter lunchen, 1-3 samt 3-5.
Vi ber ofta barnen försöka hitta egna lösningar på olika problem och konflikter själva innan vi
hjälper dem men vi finns alltid där som ett stöd för barnen.
Vi utvecklar barnens självständighet och tillit till sig själva genom Sapere (arbete med frukt och
grönsaker som tema) då barnen får presentera och leda samlingen med hjälp av en pedagog. I
den fria leken utvecklar barnen sin självständighet, trygghet, identitet och tillit till sin egen
förmåga.
Vi uppmärksammar våra olika traditioner genom olika aktiviteter och samtalar om varför vi har
dessa. Exempel på detta är pyssel, mattraditioner, besöka kyrkan, luciatåg, ”påska” för
skolbarnen m.m.
Analys av årets resultat:
Vi har märkt att barnen tagit till sig ord och begrepp mer, även bland de mindre barnen. Vi ökar
barnens möjligheter att få ett större ordförråd redan vid tidig ålder. Vi läser fler och längre
böcker i och med att barnen visat större intresse.
Då vi saknar mångfald på förskolan är det svårare att naturligt få in diskussioner kring andra
kulturer och deras traditioner. Därför är det endast de svenska traditionerna som firas.
HÄLSA OCH RÖRELSE
Genom skogsutflykter (Mulle, Knytte), skidor, skridskor, motorikövningar m.m. utvecklas
barnens motorik. Vi är ute varje dag och då kan barnen, springa, hoppa, cykla, rulla, klättra,
gunga. Även samtal kring vikten av att röra på sig samt äta rätt förs i olika sammanhang och på
ett naturligt sätt i vardagen. Uppmuntra barnen att äta av allt, att våga prova så väl grönsaker som
mat. Vi har även arbetat med kroppen i form av en pappersdocka i naturlig storlek där barnen fått
namnge de olika kroppsdelarna, vi sjunger även olika sånger och använder ramsor som anknyter
till hälsa och rörelse.
Genom Sapere får barnen möjlighet till att prova nya grönsaker, frukter och maträtter och äta
mer hälsosamt. Genom att minska på sockerintaget orkar barnen mer och mår bättre.
Vår utemiljö uppmuntrar barnen till rörelse som ger dem möjlighet till att utveckla sin
grovmotorik och kroppsuppfattning (cykling, gungor, rutschkana, skid/skridskoåkning m.m.)
Vi har även tillgång till skolans gymnastiksal och kan där använda oss av olika redskap.
Analys av årets resultat:
Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Vi tillvaratar skogens
möjligheter att utveckla barnens motoriska färdigheter genom anpassande aktiviteter.
Vi ska försöka utnyttja skolans gymnastiksal mer i framtiden då detta är en bra plats att utmana
barnen motoriskt på. Vi har ej kunnat utnyttja denna under läsåret då tiderna inte passat med vår
verksamhet.
SPRÅK OCH KOMMUNIKATION
Detta läsår har språk och kommunikation varit i fokus som ett prioriterat mål och en person i
arbetslaget har haft möjlighet att gå en utbildning inom området. Vi ger oss tid att lyssna och
samtala med barnen. Lyssna på varandra, inte avbryta, prata i liten och stor grupp. Vi förklarar
ord, berättar sagor och berättelser, rim och ramsor, läser böcker, pratar om bokstäver, hur
bokstäverna låter, uppmuntrar att skriva sitt namn, namnlapparsamt arbete med Ipad.
Vi arbetar med ett material som heter ”Läsnyckeln” där vi tillsammans med barnen ljudar fram
olika ord, samtalar kring orden samt bilder som representerar ordet. Läsnyckeln är ett material
som uppmuntrar till avkodning och på så vis erbjuder barnen en Och på iPaden får barnen arbeta
med en app som heter ”Bornholmslek” och innefattar rim, ljuda bokstäver och ord samt att bygga
ord.
Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker samt en
känsla av vad böcker kan förmedla.
Vi har språksamling 1 gång i veckan där vi arbetar med bl a mungymnastik, hörövningar,
ordlekar osv.
Vi använder oss av språket i den dagliga verksamheten genom att lära barnen att beskriva med
många olika ord, motsatser, synonymer och sina känslor.
Vid måltiderna ges tillfälle att diskutera i mindre grupper, även de barn som inte tar så mycket
plats annars får komma till tals.
Genom Sapere stimulerar vi barnens språk, de lär sig beskriva sina sinnen i ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barnen utvecklar även sin
förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras
perspektiv.
Analys av årets resultat:
I och med att språk- och kommunikation varit ett prioriterat mål och att en person gått utbildning
inom detta har medvetenheten ökat bland övrig personalen och vi har ett mer medvetet sätt att
tänka kring språket. T.ex. hur vi framför en saga till barnen och hur vi samtalar med barnen kring
ett ämne samt hur vi samtalar med barnen över lag. Vi upplever att barnen bättre kommer till tals
och att berättande och ordförråd utvecklas mer när vi delar upp barnen i mindre grupper. Det är
viktigt att vi fortsätter uppmuntra barnen till språk, det har vi kunnat göra genom våra
regelbundna språksamlingar. Eftersom vi anser detta vara det viktigaste målet ur läroplanen
kommer vi fortsätta arbeta mycket med detta och ha kvar det som ett prioriterat mål och använda
oss av materialet från den aktuella utbildningen. Vi ska även börja arbeta med så kallade
”berättar-bilder” och leka mer med ord.
Genom Sapere stimulerar vi barnens språk. De lär sig beskriva sina sinnen i ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barnen utvecklar även sin
förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras
perspektiv.
Det är viktigt att vi vuxna tänker på hur vi uttrycker oss och att vi använder ett nyanserat språk
såväl till barnen som till varandra. Vi kommer även planera i särskilda språkgrupper för de som
behöver träna mer på språket. Vi har även blivit mer medvetna om hur vi kommunicerar med
barnen i vardagen. Vi använder oss av ett rikligt och detaljerat språk för att barnen ska få höra
och lära av detta. Vi ber också barnen beskriva och förklara på sitt sätt med sitt eget språk, för att
stödja och uppmuntra deras språkliga utveckling.
LEK
Fri lek är viktigt, att lära sig att leka är en konst, ge barnen tid att leka. För att barnen ska
utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära har vi bland annat en
stimulerande inomhusmiljö och utomhusmiljö med närhet till skog och sjö. Vi har delat barnen i
mindre grupper för att alla ska utrymme att ta plats i leken. Vi har varit lyhörda och lyssnat på
barnen vad de vill leka med eller göra. Vi har tillhandahållit material som de kan använda i sin
fria lek. Vi har även skapat tydliga regler i vissa lekar och det har varit viktigt för att flera ska
kunna delta. Även att stötta barn som har svårt att leka. Vi leker regellekar, sånglekar och
rollekar.
Efter lunch och läsning har vi ”aktivitetstavla” där vi delar in barnen i 3-4 olika grupper med
olika och varierande aktiviteter, alltifrån konstruktionslekar till språklekar med iPad.
Vi har byggrum, kuddrum, skaparrum osv. som barnen aktivt leker i.
Vi har bla:
•
byggrummet
•
kuddrum/lekhall
•
sagorummet
•
målarrummet
Leken stimuleras även via Mulle/Knytte, läsnyckeln och sociala lekar som bageri, affär, doktor,
polis, förälder-barn osv. Vi läser sagor och åker på bio/teater.
Analys av årets resultat:
Det är viktigt att förskolans verksamhet inte är för planerad så att vi inte behöver avbryta barnen
i deras fria lek alltför ofta. Vi vuxna kan vara mer delaktiga i barnens lek och presentera olika
typer av lekar för dem. Vi uppmuntrar barnens lek, barnen ska känna glädje över att leka. Vi
behöver även skapa bättre lekmiljöer såväl ute som inne.
När vi delar in barnen i grupper efter lunch ger vi dem möjligheter att testa sådant som de sällan
använder och leka med barn de inte leker med i vanliga fall. Detta ger barnen möjligheter att
upptäcka nya saker och nya vänner. Vi märker också att barnen är duktiga på att aktivera sig
själva och spela spel och lägga pussel tillsammans och detta tror vi bland annat är tack vare de
grupper vi jobbat med.
SKAPANDE
Lillgruppen 1-3 år: Vi har tränat på att blåsa med såpbubblor.
Övriga material/aktiviteter vi har använt vid skapande är: trolldeg, fritt skapande,
juldekorationer, kakbakning, färgade iskuber till träddekoration, fingerfärg, play-doh deg,
stafflimålning
Bild:
Detta har vi arbetat med; rita på fri hand, målarbilder, skapa med papper, sax, tejp och lim. måla
med vattenfärg, flaskfärg, pastellkritor, snömålning, på staffli. Färglära, Ipad (pic-collage), skapa
med lera, deg, garn, tyg, pärlor mm. Traditioner som julpyssel, påskpyssel, midsommar,
halloween.
Lek:
piratbåt av kuddar, tåg och buss av stolar, kojor, hus, slott, grottor av bord, filtar o kuddar
byggrummet inspirerar till skapande med Lego, Kapplastavar, järnvägsbygge mm.
Naturen:
skapar av kottar, sand, brädor, pinnar och stenar.
Sång o dans:
traditioner som Lucia, jul, midsommar, samlingar, lekar, födelsedagar, dansstopp, disco,
charader.
Barnen ritar och målar både fritt och temainriktat. Olika material och tekniker erbjuds barnen så
att de själva kan experimentera och upptäcka. Musik och sång förekommer dagligen. Lyssnar på
olika typer av musik, rör oss till musik, spelar med rytminstrument och leker olika danslekar.
Barnen har fått gå på film och teater.
Analys av årets resultat:
Vi har haft skapande som prioriterat mål. Skapande genomsyrar det mesta vi gör på förskolan.
Många färdigheter följer med skapandet som att klippa, mäta m.m.
I utemiljön finns mycket skapande, exempelvis i sandlådan.
Vi skulle kunna vara mer med barnen i utemiljön för att förstärka skapandet.
MATEMATIK
Matematik i vardagen har varit ett ständigt inslag i verksamheten, bl.a. genom
matematiksamlingar innan lunch 1 gång i veckan där vi arbetar med ett material som kallas
”Matte på burk”.
Vid fruktsamlingar räknar vi tillsammans med barnen antalet närvarande barn, jämför flest/minst
antal, använder siffror som vi sätter upp och får då in addition och subtraktion. När vi delar ut
frukt får barnen välja på hel, halv, fjärdedel och åttondel av frukten.
Barnen hjälper även till att duka och därigenom övar de t.ex. antal små och stora gafflar, glas,
bredvid, under samt andra matematiska begrepp.
Även vid utevistelse används matematiken, barnen räknar t.ex. kottar, olika längder på pinnar
osv.
Vi använder även ”årsburkar” där barnen får insikt om hur dagar, månader och år passerar på ett
enkelt och visuellt sätt. Ordningstal genom datum.
Genom Sapere tränar barnen storlek, form och antal. T.ex.vid veckans grönsak beskriver barnen
hur grönsakerna ser ut cirkelform, lång, kort, smal, liten eller stor.
Genom vårt byggrum skapar och konstruerar barnen mycket tillsammans med olika material, så
som lego, kaplastavar, järnvägar osv.
Matteburken : tränar på antal, storlek och ordning.
Årsburken: används dagligen, barnen får insikt i hur dagar, månader och år passerar på ett enkelt
och visuellt sätt. Barnen ser en matematisk förändring när det minskar i månadsburkarna och
ökar i årsburken. Vi tränar även på ordningstalen genom datumet.
Dukvärd : får barnen möjlighet att träna på hur många tallrikar, bestick och glas som behövs
under lunchen. Barnen börjar alltid med att räkna hur många som ska äta.
Sapere : barnen tränar storlek, form och antal. T ex vid veckans grönsak så beskriver barnen hur
grönsakerna ser ut cirkelform, lång, kort, smal, liten eller stor.
Byggrummet : under hösten -13 har vi gjort om vår dockvrå till byggrum. Det har lett till att alla
barn bygger mer, även de små barnen. Där får de möjlighet att skapa, bygga och konstruera.
Analys av årets resultat:
Även om vi ej haft lika hög prioritering på matematikmålen så kommer detta in i verksamheten
på många olika plan. I och med de olika samlingarna, dukningar, vid utevistelse osv. Tänket
finns med oss hela tiden i verksamheten och vi märker även av barnens intresse för detta.
Personalen upplever att de också tänker i andra banor än förut när det gäller matematik. Våra
regelbundna samlingar med ”matteburkar” har barnen uppskattat och vi ser att barnen blir mer
och mer medvetna vad det gället olika matematiska begrepp. Även personalen har idag
matematiken med sig i sin vardag på ett annat sätt än förut då små som stora saker
uppmärksammas och man griper tag i och jobbar vidare utifrån situationer som uppkommer
utifrån barnens intresse.
NATURVETENSKAP/TEKNIK
Genom regelbundna skogsbesök (därav bl.a. Knytte och Mulle) kommer växter och djur med på
ett naturligt sätt. Vi vistas ute varje dag och går till återvinningsplatsen regelbundet. Vi har olika
material för konstruktion inne och ute. Vi fortsätter använda vår ”experimentlåda” och besöka
skog och mark så ofta verksamheten tillåter. Vi använder återvunnet material för att skapa och
t.ex. vid plantering för att värna om vår miljö.
Vi experimenterar en gång i veckan då är barnen delaktiga praktiskt och vi reflekterar, analyserar
och diskuterar runt de olika experimenten. Vad trodde vi skulle hända? Vad hände? Hur blev
det? Varför blev det som det blev? Vi har främst använt oss av materialen ”Teknikens små
under” och ”Lillteknis experimenterar” och även hittat material på nätet. Under vinterhalvåret
har vi experimenterat mycket med is och vatten.
Analys av årets resultat:
Barnen måste få vara aktiva, fundera, utforska, prova och experimentera, reflektera och dra
slutsatser. Vi ska försöka presentera mer material som ska finnas synligt för barnen. Det är
viktigt att vi fångar upp barnens tankar och idéer, inte bara vad de säger utan också det barnen
gör. Att vi finns med och ställer öppna frågor samt hjälper till att ge barnen redskap för att
sammanfatta och dra slutsatser.
Hur får vi arbetet med naturvetenskap/teknik att även avspegla sig i hela verksamheten? Vi
behöver bli bättre på att presentera material som faktiskt finns till hands t.ex. ”tekniklådan”. Vi
behöver även bli bättre på att samtala kring kretslopp och hur människor, natur och samhälle
påverkar varandra.
SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND
Uppmuntra barnen att våga prova nya saker och tro på att de kan. Att vi alla är olika men lika
mycket värda. Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att kommunicera med varandra,
annars får de hjälp av en vuxen. Vi arbetar med Start/Stegvis som ger så väl oss vuxna som
barnen verktyg att lösa konflikter och vara mer lyhörda inför varandra. Detta genomsyrar
verksamheten mer och mer i vardagen i och med att vi alla någon gång jobbat med Start/Stegvis,.
Vi känner till begreppen och all personal kan hänvisa till detta arbetsmaterial.
För att utveckla barnens sociala kompetens och värdegrund har vi bl.a. arbetat med:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Start/Stegvis
Sapere
Fri lek
Kompis-luvan (barnens egna uppfattningar om hur en bra kompis ska vara)
FN-dagen
Knytte/Mulle
Årsburken
Aktivitetstavlan
Utelek
Traditioner och seder
Analys av årets resultat:
Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor och de visar respekt och är hjälpsamma
mot varandra. Barnen försöker lösa konflikter i dialog.
Vi ska fortsätta jobba med Start/Stegvis och få in det ännu mer i verksamheten och vardagen.
Vi ska även försöka ha ett mer medvetet genustänk.
Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.
Fråga: Frågeställning:
1
2
3
4
5
6
Mitt barn känner sig tryggt i
förskolan.
Förskolan erbjuder en god
pedagogisk verksamhet där
omsorg, fostran och lärande bildar
en enhet.
Jag upplever att
föreskolverksamheten stimulerar
och uppmuntrar mitt barns lust att
lära.
Jag upplever att mitt barns
förskola medverkar till att barnen
utvecklar demokratiska
värderingar.
Jag är på det hela taget nöjd med
mitt barns förskola
Jag har inte upplevt att någon på
förskolan utsatts för
diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. (kön,
Stämmer
helt och
hållet
6
Stämmer
ganska bra
6
6
6
5
1
6
könsidentitet, könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder)
7
Jag känner till förskolans
likabehandlingsplan.
5
1
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer
inte alls
Enkätsvar från personalenkäten angående den psykosociala arbetsmiljön, som besvarades
vt 2014:
Frågeställning:
1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats?
2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?
Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra
3 jobb?
4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?
5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?
6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?
Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter
7 utformas?
8 Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?
9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:
Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt 2014.
Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra".
6
5
Medelvärde
4
3
2
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Fråga nummer
Analys av årets resultat:
Vi har en alldeles för dålig svarfrekvens från vårdnadshavare för att kunna dra några egentliga
slutsater av de inkomna svaren. Av de svar vi har tillhandahållit kan vi utläsa att många är nöjda
med förskolan i Vad.
I den psykosociala enkäten kan vi utläsa att många i personalen trivs på sin arbetsplats. Vi kan
dock inte se att personalen upplever att det har blivit en förbättring jämfört med föregående
undersökning. Arbetsbelastning är den stapel som också utmärker sig lite. Detta kan bero på att
det har varit personalbyte bland annat på grund av sjukskrivningar.
ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2014/2015:
Här nedan görs en sammanställning av våra planerade åtgärder för kommande läsår utifrån
målrubrikerna. Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet blir levande under läsåret. All
personal måste ha detta dokument levande och med på planeringar. Våra gemensamma åtgärder
måste vi säkerhetsställa att vi ska genomföra för att hela tiden utveckla verksamheten. Våra
överenskomna åtgärder ska vi arbeta extra fokuserat med nästkommande år.
Nya mål:
Utveckla språket (språklig medvetenhet, ordförståelse) Språket är ett område vi ska arbeta
mycket med. Vi ska utgå från kursen med Lotta Juhlin samt arbeta vidare med läsnyckeln och
Språkgiva (genomsyrar hela kommunen).
Bedriva ett systematikt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och
utveckling av utbildningen.
Arbeta inriktat mot att motverka traditionella könsmönster.
:
Ort: Söderbärke
Underskrift av ansvarig förskolechef:
Namnförtydligande: Josephine Molin
Datum: 7/8-14