Måltidspedagogik på
Herrestorps förskola i Vellinge
Tillsammans lägger vi grunden
för sunda matvanor, matlust och
upptäckarglädje hos barnen på deras
matresa genom livet!
En målmedveten lek
Från ord till bord
Utbildningsföretaget Läromat har
som mål att på ett lekfullt och lättsamt
sätt så de första fröna till hälsosamma och
hållbara matvanor hos barn i tidig ålder.
För att det ska bli en naturlig del i deras
uppväxt. Verktyget heter måltidspedagogik
och utgår från barnens naturliga nyfikenhet
och skaparglädje där maten och måltiden
blir ett gränsöverskridande pedagogiskt
instrument.
GODA MATVANOR HANDLAR OM ATT
UPPLEVA BRA MAT PÅ RIKTIGT!
Vi vet att hållbara matvanor påverkar
både prestation, hälsa och inlärning.
Därför gäller det att börja i tid. Vårt fokus
är yngre barn och vägen till vårt mål och
vår målgrupp är pedagoger, kockar och
övrig berörd personal inom förskolan. Med
leken som metod får barnen utveckla sina
smakupplevelser, sitt ordförråd och sina
preferenser. De involveras i förberedelserna
av frukost, lunch och mellanmål och får lära
sig laga mat. Deras självförtroende växer
liksom intresset för att äta mer frukt och
grönt, ja till och med att odla grönsaker!
I verktyget Måltidspedagogik ingår
utbildningsmaterial, handledarprogram och
rådgivning baserat på väl beprövade
Susanne Thorén, energisk innovatör och
serieentreprenör. Korades 2003 till Årets
Innovatör i Skåne och driver Barnens Bästa
Bord. Hälsa och hälsosam mat har varit
ledstjärnor privat som professionellt.
metoder i praktiken och med koppling till
forskning och vetenskap. Till barnen har
vi taget fram enkla analogiska och digitala
spel samt appar med recept som barnen
varit med att testa. Teori och praktik löper
parallellt och knyter ihop förskolans olika
mål och suddar ut gränsen mellan kök och
avdelning på ett inspirerande/lekfullt sätt.
ETT FRUKTSAMT MÖTE
När två eldsjälar med gemensamma
beröringspunkter möts, då blir inte ett plus
ett två! Utan det kan bli både tre, fyra och
fem. Särskilt om båda äger en stor portion
entreprenörskap, glädje och en stark vilja
att göra skillnad. Eldsjälarna Hanna Sepp
och Susanne Thorén kommer från skilda
världar. Den ena med foten i akademin
och forskningsvärlden och den andra i
verklighetens korridorer.
Båda har ett brinnande intresse för att
skapa goda och hållbara måltider. Med och
för barn på ett lekfullt sätt. Utan pekpinnar,
tvång eller mutor. Resultatet av detta
möte har utvecklats till ett framgångsrikt
affärspartnerskap i utbildningsföretaget
Läromat där Måltidspedagogik är ett viktigt
verktyg.
Hanna Sepp, entusiastisk entreprenör
och företagare. Universitetslektor i mat
och måltidskunskap, författare samt
forskare vid Högskolan Kristianstad.
Inledning
Förhållningssättet till barn och mat
har utvecklats och förändrats genom åren.
Vikten av att lära barn goda matvanor och
förskolans och skolans roll i detta är något
som allt mer lyfts inom forskningen.
Vellinge kommun har under senaste tiden
satsat allt mer på ekologisk och vällagad
mat inom skola och förskola. Vi har nu
påbörjat nästa steg. Therese och David
arbetar tillsammans med pedagoger och
kockar för att lära barnen om mat, varför
vi äter och på ett pedagogiskt sätt hjälpa
barnen att våga smaka och utforska matens
värld.
Genom att bland annat sätta ord på och
beskriva sina matupplevelser istället för
att stanna vid absoluta regler eller tvång
uppmuntras barnet att förflytta sina
gränser och få en allt större smakpalett. För
att lyckas är det viktigt att vi har kunskap
om och förståelse för de processer som
formar vad vi tycker är gott och vad vi väljer
att äta.
Många barn äter en majoritet av sina
måltider i förskola och skola och vi har
därför ett stort ansvar för att sätta grunden
för ett långt och hälsosamt liv.
Lär känna dina sinnen
enligt Sapere-metoden
Sapere är en metod där barns
sensoriska förmåga och språk övas, det vill
säga hur vi upplever maten och måltiden
med alla våra sinnen genom att använda
doften, synen, känseln och smaken. Sapere
är latin och betyder ”att smaka” och ”att
kunna”. Att provsmaka och att stoppa
saker i munnen är det lilla barnets sätt att
upptäcka världen, oavsett om det är ätbart
eller inte.
Munnen har fler nerver per
kvadratmillimeter än någon annan del av
kroppen så om det lilla barnet vill ta reda
på vad något är, eller hur det känns, så
hamnar det i munnen. Att använda sina
händer, ögon, öron, näsa och mun och att
känna, titta, lyssna, dofta och smaka på
maten är grundtanken i Sapere.
Grundförutsättningarna för att arbeta
med Sapere är att alla, oavsett ålder, har
rätten till sin egen smak. Det finns inget
rätt eller fel och alla ska ha rätt att inte
prova, det är helt och hållet på barnens
villkor att metodiken blir lustfylld och
skapar nyfikenhet. Allt behöver inte ätas
eller ätas upp utan det är utforskande och
experimenterande med mat. Övningarna
är laborativa och tanken är att man ska
lära känna sig själv och sin egen smak och
att man gör det tillsammans med de andra
barnen.
Genom att prova, tänka och prata
diskuterar man gemensamt vad man
känner, ser, hör, doftar och smakar. Som
ett stöd till övningarna och diskussionen
kan bilder och andra symboler hjälpa
barnen att fokusera på rätt sinne. Det kan
vara en bild på en näsa när luktsinnet
övas eller hörselskydd när matens ljud ska
undersökas. Hur smakar en lök om man
håller för näsan eller smakar ett knäckebröd
som vanligt om man har hörselskydd på sig?
Det är fantasin som sätter gränser.
En grundläggande del av Sapere är att
diskutera och sätta ord på upplevelserna.
Genom att dokumentera vad barnen
säger och orden de lär sig kan man göra
en ordbank tillsammans. Jämför hur
många ord som vinkännaren har för att
beskriva vinets egenskaper och fundera
på hur många ord som beskriver smaken
av exempelvis en morot. Barnen kanske
kommer på nya ord för att beskriva en
doft eller en känsla. Skriv upp orden
tillsammans med barnen och låt även dem
få dokumentera övningarna genom att rita,
skapa eller kanske tillaga.
Utan ord är det svårt
att beskriva en smakupplevelse.
Utan smakupplevelse
är det svårt att hitta orden.
Det övergripande syftet är att skapa
förutsättningar för en god hälsa och
hållbara levnadsvanor genom att intressera
barnen för hur man lagar mat och bakar.
Genom att barnen medverkar i konkret
aktivitet som matlagning och bakning får de
med hjälp av alla sina sinnen bekanta sig
med olika råvaror och tillagningsmetoder
vilket i sin tur skapar goda förutsättningar
för att våga smaka och äta varierat.
Dessutom kommer begreppsbildning, språk,
motorik och matematik naturligt in t.ex.
via samtalet med pedagogen, texten på
receptkorten och genom att räkna antalet
mått osv.
Forskningen visar att hälsosamma
matvanor grundläggs redan när vi är små,
och med mat på schemat kan förskolan på
ett positivt sätt väcka intresset hos barn
samt bidra till att främja en hälsosam
livsstil, matkultur och social gemenskap
kring måltiden. Med de rätta pedagogiska
kunskaperna skulle mat och måltider kunna
användas för att uppnå läroplanens mål, för
visst är mat både kemi, fysik, matematik
och språk?
Köket är en utmärkt lärmiljö. När barn får
hjälpa Daniela i köket utvecklar de sina
förmåger inom både matematik, språk,
naturvetenskap och samhällsvetenskap på
ett mycket konkret sätt. Samtidigt bidrar
det till att uppfylla målet i Lpfö 98 rev 2010.
förskolan ska sträva efter att varje barn
-utvecklar motorik, kordinationsförmåga
och kroppsuppfattning samt förståelse
för vikten av att värna om sin hälsa och
sitt välbefinnande. Samt att varje barn
utvecklar intresse och förståelse för
naturens olika kretslopp och hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra.
TIPS NÄR BARNEN SKA HJÄLPA TILL I
KÖKET:
> Handlingsplan: identifiera risker och åtgärder för barn i köket
> Information: berätta för barnen vad som
ska hända och vad syftet med aktiviteten är.
Även vårdnadshavare bör få hem information om syftet med barn i köket och hur ni
tänker arbeta.
> Tänk på hygienen: endast fullt friska barn
i köket. Tvätta händerna med tvål och vatten före och mellan varje moment och långt
hår hålls uppsatt.
FÅR BARN VARA MED OCH LAGA MAT
PÅ FÖRSKOLAN?
”Det finns inget förbud mot att barn får
vara med och laga mat eller baka på förskola. Det finns heller inget som hindrar att
barnen brer sin egen smörgås. Kontrollmyndigheterna, exempelvis miljöförvaltningen
i kommunen, har dock möjlighet att ställa
krav om förskolor och daghem inte hanterar
maten till barnen på ett bra sätt.
> Klädsel: förkläde, skor och huvudbonad.
> Städning och diskning: barnen hjälper till
att göra rent efter aktiviteten.
maten på ett säkert sätt. Det kan bli ett bra
tillfälle att lära ut grundläggande livsmedelshygien, till exempel att tvätta händerna
innan man börjar och att inte peta näsan
eller hosta i maten.” (www.slv.se 14 0609).
Om barn är med i köket är det viktigt att
personalen berättar hur de ska hantera
Tips från förskolan
> Gör barnen delaktiga i maten och
måltiderna, låt dem hjälpa till att duka,
presentera mat, hjälpa till i köket.
> Låt barnen själva efter egen förmåga ta
upp mat på sin tallrik, det kan upplevas
roligare för barnen att äta då.
> Positiva pedagoger! Positiva samtal vid
matbordet bidrar till matglädje och trevlig
gemenskap
> Tvinga inte någon att smaka utan gör
barnet nyfiket så barnet vill smaka.
> Visa att det kan vara spännande med nya
smaker
> Tala om när något är gott, barn som
pedagog
> Samtala om maten på ett positivt sätt och
uppmuntra barnen att försöka beskriva hur
maten smakar.
> Vuxna som sitter vid bordet äter
tillsammans med barnen och är goda
förebilder.
> Trevligt klimat vid matbordet. Var artiga
mot varandra och håll en trevlig ton.
LÄNKAR
www.slv.se
www.merekoiskolan.se
www.skolmatsverige.se
www.barnensbastabord.se
www.bomin.se
LITTERATUR FÖR PEDAGOGER
Sinnenas skafferi – Stina Algotson och Åsa
Öström
LITTERATUR FÖR BARNEN
Ellen och Olle äter – Catarina Kruusval
Totte bakar – Gunilla Wolde
Sven käkar mat – Emma Adbåge
Rut och knut lagar mat – Cain Wirsén
Kråke på mejeriet – Marie Bosson
Handledarutbildning i måltidspedagogik
Läromat arrangerar tillsammans med Nationellt centrum för måltiden en handledarutbildning
i måltidspedagogik med medel från Jordbruksverket. Tolv entusiastiska kockar och pedagoger går
utbildningen där de får fördjupa sig bland annat i: barns matvanor, mat och näring, hygien, Saperemetoden, mat och måltider i förskolan, livsmedelskunskap, odling, barn i köket, experimenterande
kunskap samt konsten att handleda och utbilda kollegor samt förses med verktyg för att kunna föra
denna kompetens vidare.
Vid fyra utbildningsdagar, fördelat på två träffar samt 12 veckors praktiskt arbete i din avdelning,
rustas deltagarna för att arbeta med måltidspedagogik samt kunna handleda andra pedagoger för att
sprida arbetet till fler verksamheter. Välkomna att läsa mer på www.maltidspedagogik.se, eller hör av
dig till Susanne eller Hanna!
Kontakt Herretorps förskola
Vattentornsgatan 7, Vellinge
Therese Ljung, Förskollärare
[email protected] / 040 42 52 74
David Gustavsson, Köksmästare
[email protected] / 040 42 53 22
Kontakt Läromat
Susanne Thorén
[email protected] / 0734 404630
Hanna Sepp
[email protected] / 0707 483575