Observationsrapport, Våga Visa
Enebybergs skolor Danderyds kommun Katarina Bergman, Nacka Inga Seidlitz, Nacka Johanna Stjernlöf, Ekerö Veckorna 13 och 14, 2014 Innehåll VÅGA VISA_____________________________________________________________ 3 OBSERVATIONENS METOD _____________________________________________ 6 SAMMANFATTNING ____________________________________________________ 6 Sammanfattande slutsats ............................................................................................................................... 6 Starka sidor ................................................................................................................................................... 7 Förbättringsområden .................................................................................................................................... 7 MÅLOMRÅDEN ________________________________________________________ 8 Normer och värden ........................................................................................................................................ 8 Kunskaper.................................................................................................................................................... 11 Ansvar och inflytande för elever .................................................................................................................. 16 Bedömning och betyg .................................................................................................................................. 18 Rektors ansvar ............................................................................................................................................. 20 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION __________________________ 22 REFERENSER _________________________________________________________ 22 2 2015-04-12 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Kunskaper Ansvar och inflytande för elever Bedömning och betyg Rektors ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning Skolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa 3 2015-04-12 FAKTADEL Fakta om enheten Skolans/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? Om fristående ange ägare. Årskurser Ev. profil på skolan. Enebybergs skolor (Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan) Kommunal F-6 - Statistik Antal elever: Antal lärare Hur många av dessa är legitimerade? Antal personal i fritidshem. Hur många av dessa är utbildade fritidspedagoger/lärare mot fritidshem? Hur många avdelningar och hur många elever per avdelning? Antal personal i förskoleklass. Hur många av dessa är legitimerade? Antal specialpedagoger/speciallärare. Antal skolledare 703 36 34 behöriga (två som snart avslutar sin examen) 40 7 10 avd. 46, 23, 47, 51, 51, 50, 47, 51, 51, 51 14 5 4 specialpedagoger (4,75 till nästa läsårsstart) 2 4 2015-04-12 Organisation /Ledning Beskriv hur skolan är organiserad. Observera att inga namn ska anges. Hur är ledningen organiserad? Rektor + biträdande rektor + vakant biträdande rektor (finns ledningsgrupp, (rekrytering pågår) arbetslagsledare, andra 8 arbetslagsledare (2 på Enebyskolan, 2 på Hagaskolan, 4 ledningsfunktioner) på Brageskolan) 1 samordnare för elevhälsan 6 förstelärare med ansvar för pedagogisk utveckling inom olika ämnesområden samt kollegialt lärande. Vilka ingår i elevhälsoteamet Skolledning (rektor + bitr. rektor), på skolan? Samordnare tillika specialpedagog, Skolpsykolog, Två skolsköterskor och en kurator, Hur är förskoleklassen integrerad med resten av skolan? Förskoleklassens lokaler finns integrerade i övriga skolan, parade med årskurser 1-3, delar lokaler och skolgård på såväl Enebyskolan som Hagaskolan (Brageskolan har inte förskoleklasser). Skolan samverkar/samarbetar med förskoleklassen kring bl a läsning, matematik och IKT, det finns faddersystem och personalrepresentation i arbetslagsledargruppen. Förskoleklassen är i övrigt representerad i samtliga råd för elever. 5 2015-04-12 OBSERVATIONENS METOD Vårt besök äger rum vecka 13 med start den 23 mars. Under vårt första möte med ledningen presenterar rektor Enebybergs skolor och beskriver övergripande mål för innevarande läsår samt svarar på våra frågor. Före observationen läser vi styrdokument och övrig relevant information angående skolorna. Under observationen besöker vi samtliga klasser på de tre skolorna: Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan. Vi besöker fritidsverksamheten och observerar uteaktiviteter på de olika skolgårdarna. Vi deltar på arbetslagsledarträff och arbetsplatsträffar (APT), och arbetslagsmöte. Vi gör intervjuer och för samtal med 30 lärare och 10 fritidspedagoger. Vi intervjuar specialpedagoger och övrig personal från elevvårdsteamet. Vi samtalar också med ett femtiotal barn varav några representerande elevrådet. SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Enebybergs skolor omfattar Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan. Dessa leds av rektor och biträdande rektor. Skolorna har elever från förskoleklass till och med åk. 6. De tre skolorna är olika till elevantal, byggnadsstil och skolkultur. Rapporten hanterar de tre skolorna som en enhet. Lärarna och fritidshemmets personal är indelade i åtta arbetslag som leds av arbetslagsledare Det råder till stora delar arbetsro på lektionerna. Hela enheten genomsyras av ett vänligt förhållningssätt. Skolornas miljöer är utformade med utgångspunkt att vara till stöd och utmaning för eleverna i deras utveckling. På rasterna finns planerade aktiviteter i för eleverna stimulerande utemiljöer. Fritidshemmen erbjuder eleverna meningsfulla aktiviter. Undervisningen utgår från läroplanen. Den är strukturerad och håller god kvalitet. En större variation av arbetssätt samt ett ökat elevinflytande på lektionerna skulle ytterligare utveckla elevernas förmågor. Skolorna har rutiner för elever i behov av särskilt stöd. Fritidshemmets verksamhet utgår från läroplanen. Eleverna har möjligheter att påverka sina aktiviteter i fritidsverksamheten. I skolorna finns tillgång till modern teknik. Eleverna möter IKT dagligen i klassrummen och har ofta möjlighet att använda datorer och lärplattor under lektioner samt efter skolan i fritidsverksamheten. Elevinflytandet på skolan följer traditionella strukturer men ledningen är också angelägen att involvera eleverna i olika inflytelsegrupper exempelvis i miljörådet. 6 2015-04-12 För att försäkra sig om en rättssäker och rättvis bedömning i alla ämnen delar lärarna rättningar av nationella proven mellan alla lärare som undervisar i ämnet. När det gäller nationella prov deltar representanter från enheten i kommungemensamma sambedömningskonferenser . Starka sidor Organiserad rastverksamhet, Normer och värden sid 6 Arbetet kring elever i behov av särskilt stöd, Kunskaper, sid 9 Eleverna leder sitt utvecklingssamtal, Ansvar och inflytande för elever, sid 14 samt Bedömning och betyg, sid16 Skolornas arbete för att säkra allsidig och likvärdig bedömning, Bedömning och betyg sid 16 Rektors systematiska kvalitetsarbete, Rektors ansvar, sid 18 Förbättringsområden Arbete för bättre jämställdhet mellan könen, Normer och värden sid 6 En större variation av arbetssätt, Kunskaper, sid 9 Utveckla andvändandet av de digitala verktygen, Kunskaper, sid 9 Elevernas involvering i lektionsplaneringen, Ansvar och inflytande för elever sid 14 Enhetlig uppföljning av eleverna matematikutveckling, Bedömning och betyg sid 16 7 2015-04-12 MÅLOMRÅDEN Normer och värden Beskrivning Lärare berättar att läsåret alltid startar med extra fokus på värdegrunden. Arbetet med värdegrundsfrågor fortsätter kontinuerligt under hela läsåret. I en av klasserna i åk 3 på Brageskolan observerar vi hur ett arbete med värderingsövningar kan se ut. Eleverna har till uppgift att säga tre positiva egenskaper om sig själva. Om de inte kommer på tre egenskaper att nämna så kan de få hjälp av sina klasskamrater. I en annan åk. 3 på samma skola, ser vi hur eleverna arbetar med att intervjua varandra i par för att få en större kännedom om varandra. På fritidshemmen och hemvistet arbetar pedagoger och elever med samtalsgrupper och värderingsövningar. På hemvistet ser vi en affisch som tar upp olika manliga och kvinnliga perspektiv. Personalen berättar att de har använt sig av citaten på affischen som stöd för samtal kring genusfrågor. Några elever berättar att de har värdegrund på sitt schema varje vecka. På den timmen tittar de på filmer och diskuterar man hur en bra kompis ska vara. Vi hör lärare nämna att filmerna de använder sig av är från en programserie från UR ”Värsta kalaset1”. Det finns kamratstödjare på Brageskolan och Hagaskolan. De har gemensamma träffar var tredje vecka. Två elevrepresentanter per klass deltar, en pojke och en flicka. Dessa väljs av klasskamraterna efter sluten omröstning. En fritidspedagog och en specialpedagog leder mötena och förmedlar till övrig personal vad gruppen kommit fram till. Kamratstödjarna skapades under den tid som Enebybergs skolor var Friendsskolor2. Termen kamratstödjare har behållits men tanken idag är att kamratstödjarna ska arbeta proaktivt. De har bland annat ”månadens fråga” som de tar med sig ut till respektive klass. Syftet är att alla eleverna ska reflektera över sin egen värdegrund. Kamratstödjarna har sin egen verksamhetsplan och i den beskriver de också hur de arbetar med frågor som rör etikettsregler för sociala medier. Detta för att förebygga nätmobbning. På Enebyskolan finns inte kamratstödjare efter samma modell. De har fadderfamiljer för klasserna F-3, med cirka sex träffar per läsår. Två pedagoger leder mötena. I övrigt bedrivs ett motsvarande arbete som kamratstödjarna i det kombinerade elevrådet. Fadderverksamheten finns på alla tre skolorna men ser lite olika ut. På Hagaskolan samarbetar förskoleklasserna med åk. 2 som finns i samma byggnad. De samarbetar också med åk. 6 i Brageskolan. Några klasser har nyligen haft en vänskapsvecka där de arbetat i faddergrupper och skrivit vänskapssagor. 1 2 http://www.ur.se/Produkter/183679-Varsta-kalaset-Del-1 http://friends.se/ 8 2015-04-12 På fritidshemmet i Hagaskolan observerar vi hur fritidspersonalen spelar avslappnande musik. Elevgruppen ligger på mattor och vilar. Två av eleverna går runt i gruppen och masseras sina kamrater. Brageskolan och Hagaskolan har också ett fotbollsråd för att reglera hur planerna ska användas så att alla får tillgång till dessa. Vi ser bl.a. att de har initierat en ”flickdag”. Det pågår ett aktivt arbete med planerade rastaktiviteter som syftar till att göra rasterna tryggare och aktiviteterna mer tillgängliga för alla. Lärare berättar att de kontinuerligt i personalgruppen reflekterar över vilka platser på skolgårdarna som uppfattas som otrygga. Under ett APT-möte på Brageskolan hör vi hur personalen föreslår olika sätt att dela in skolgården för att den på effektivaste sätt kan bevakas. På Brageskolan och Enebyskolan ser vi att alla som är rastvakter bär gula västar. Fritidspedagoger på Enebyskolan har deltagit i kurser om hur skolan kan skapa en kreativ utomhusverksamhet. En fritidspedagog som deltagit i kursen berättar om olika rastaktiviteter som fritidspersonalen planerar inför varje skoldag. Fritidspedagogen berättar också att det är obligatoriskt för förskoleklasserna att delta i lek minst en gång under dagen. Detta för att de ska träna sin sociala förmåga och därmed lättare kunna få nya kamrater. På de andra två skolorna ser vi lappar uppsatta på entrédörrarna med olika förslag på rastlekar. Lärare berättar också om hur de har traditionsdagar som ett sätt att skapa möten mellan elever från de olika skolorna. Som exempel nämns friluftsdagar där alla elever från skolorna deltar. På Brageskolan sker ”elevens val” i blandade grupper över klassgränserna. Likabehandlingsplanerna är framtagna av ett antimobbingteam. Alla tre skolorna har utvecklat sin egen likabehandlingsplan. Planerna bygger på enkäter som genomförts med eleverna på den egna skolan. Varje skola har definierat tre prioriterade målområden. Ett gemensamt målområde för alla tre skolor är tryggare rastverksamhet. Hagaskolan och Enebyskolan har samma målområde nämligen ”Minska antalet elever som upplever sig bli retade på grund av kläder el. dyl.” Brageskolan och Enebyskolan har också ett målområde gemensamt. ”Minska antalet elever som anser sig bli olika behandlade på grund av kön.” Vi ser inte några klassrumsaktiviteter kring genus under vår observation. I alla klassrum som vi besöker finns skolans värdegrund och ordningsregler uppsatta på väggarna. I Hagaskolans klassrum finns också klassrumsregler. Dessa har enligt lärarna eleverna själva bestämt. Vi ser också att det där finns regler för rastaktiviteter och hur lärplattorna får användas. Förhållningssätt mellan elever och personal När vi frågar elever vad som är det bästa med skolan säger de att ”alla är oftast snälla mot varandra”. När personalen talar med elever hör vi sällan att någon behöver höja rösten. I de flesta klassrum som vi besöker arbetar lärarna aktivt med att skapa arbetsro i klassen. Eleverna räcker upp handen för att få ordet. I klassrummen, framförallt för yngre elever, finns det oftast flera pedagoger. 9 2015-04-12 Fritidspersonal som vi talar med tycker att det implicit ställs höga krav att de är med i klasser hela tiden. De ser hellre att de får mer tid för sina egna aktiviteter. Ledningen arbetar detta läsår med tre definierade målområden där ett målområde är tillgänglighet för alla elever i skolan. Ledningens definition av tillgänglighet är inte bara elevernas tillgång till den fysiska miljön, kunskapsmiljön och den psykosociala. Innebörden av detta beskriver ledingen med att alla på skolan arbetar aktivt för att motverka mobbning, skapa arbetsro och öka elevernas inflytande i skolans alla processer. Bedömning i text Värdegrundsarbetet på de olika skolorna pågår aktivt under hela läsåret. Bland personalen finns en samsyn kring hur arbetet med rastverksamheten ska bedrivas för att försäkra att eleverna ska känna sig trygga. Enebyskolan har kommit längst av skolorna med att även skapa en attraktiv och utmanande utemiljö. Fadderverksamheten mellan olika klasser är också skapad för att stärka värdegrundsarbetet mellan elever i olika årskurser. Det är positivt att skolorna har kvar kamratstödjare och att de nu arbetar proaktivt bl.a. genom månadens fråga där syftet är att få kamraterna att reflektera över sina värderingar. Fadderverksamheten är också en positiv aktivitet att stärka elevernas förståelse för allas lika värde. Det är positivt att skolorna inom enheten har var sin likabehandlingsplan då de bygger på elevenkäter från respektive skola. Personalen på skolorna kan på så sätt prioritera målen efter de egna lokala behoven. Två av likabehandlingsplanerna har bättre jämställdhet mellan könen som ett mål. Vi ser inga konkreta insatser för hur detta ska ske, inte heller ser vi något normkritiskt arbete som pågår under vår observation. I klasserna råder bra arbetsro och för det mesta ett bra förhållningssätt mellan alla. Bedömning enligt skala3 Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 x 1.0 3 Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 10 2015-04-12 Kunskaper Beskrivning Hur enheten arbetar för att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen Under våra klassrumsobservationer ser vi att lärare har skrivit upp dagens schema på tavlan. Däremot ser vi att få lärare har skrivit upp syftet med lektionen och vilka förmågor som ska tränas. Vi hör hur en lärare talar om för eleverna att de tränar ett visst målområde för att det kommer på ett diagnostiskt prov. Vi ser inte att alla lärare gör ett sammanfattande avslut av lektionen. Under våra lektionsbesök ser vi att ett vanligt förekommande arbetssätt är lärobok med tillhörande övningshäfte. Vi ser få exempel på övningar där eleverna får träna sin muntliga kommunikationsförmåga eller förmåga att samla och hantera information. I de flesta klassrum finns laborativt matematikmaterial synligt och tillgängligt. Skolorna arbetar också med NTA-teman, ett arbete som börjar redan i förskoleklass. Vi ser exempel på hur arbetet med längdjämförelser dokumenterats på väggarna. I ett annat klassrum ser vi hur eleverna arbetar med temat Balansera och väga4. Läraren låter eleverna inspireras av en film som visar olika cirkusakter. Efteråt delas eleverna in i grupper som får skapa cirkusnummer som innehåller balansakter. Eleverna ska sedan visa sina balansakter inför varandra. Vi ser hur de arbetar tillsammans för att komma fram till olika lösningar. Kulturskolan i Danderyd håller till i Brage- och Enebyskolans lokaler. Många av skolans elever deltar i musikaktiviteter som arrangeras av Kulturskolan. Enebybergs skolor köper musiklärartjänster från Kulturskolan till eleverna på lågstadiet. Vi är med på en musiklektion i åk 1 på Hagaskolan där eleverna övar sånger inför ”Skolans roliga dag”. Där de ska uppträda med en alfabetskavalkad med en sång för varje bokstav i alfabetet. En lärare i åk. 3 berättar att eleverna nyligen arbetat med stenåldern. Då byggdes en stenåldersby upp av lera, tyg och andra material. I åk. 4 bygger eleverna vikingabyar och säger spontant att ”det är lättare att lära sig saker när man ser hur det kan ha sett ut”. I åk. 6 ser vi exempel på ämnesövergripande arbete i temat bilbygge. Lärare i teknik och bild samarbetar. Tekniklärare förser eleverna med material för att bygga ett underrede till en bil. Därefter tar bildläraren över och eleverna skapar egna karosser i olika material. Bilarna har testkörts och finns nu utställda i en korridor. När vi frågar elever hur de arbetar på matematiklektionerna säger de att de oftast arbetar i boken eller med olika arbetsblad. På några matematiklektioner ser vi hur eleverna arbetar med lärplattor och färdighetstränar med hjälp av ”appar”. Två av skolornas fem förstelärare undervisar i matematik. Vi hör att försteläraren på Enebyskolan nyligen har arrangerat en matematikkväll för föräldrarna. 4 http://www.ntaskolutveckling.se/Teman/Balansera-och-vaga1/ 11 2015-04-12 Fritidshemmens och hemvistets personal arbetar i nära kontakt med eleverna i klassrumssituationer på skolorna. De anser att de känner elevernas behov väl och kan utmana eleverna till samarbete och kreativa utom- och inomhusaktiviteter. På en fritidshemsavdelning arbetar eleverna med projektet ”knytt”. De har varsin ”knytt”, en liten figur som de bygger ett bo åt av skokartonger och en mängd annat material. På samma avdelning har eleverna gjort dinosaurier i lera i samband med att de arbetar med urtiden i klassen. Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen Enebybergs skolor har sedan i år en ny hemsida5. Där finns skolornas gemensamma information kring pedagogik, vision och värdegrund. Där finns också information om fritidshem och hemviste samt om Enebybergs skolors föräldraförening (EFF). Skolornas lärare använder sig av SchoolSoft 6 för information till elever och föräldrar. Alla klassrum är utrustade med interaktiva tavlor. Vi ser hur dessa endast används vid elevgenomgång i matematik, redovisning eller när eleverna tittar på film. Skolorna har lärplattor och lärarna får tillgång till dessa enligt ett bokningssystem. Några lärare och rektor berättar att de kontinuerligt får fler lärplattor under läsåret. Lärarna hoppas att fler lärplattor kan medföra ett ökat individualiserat arbete med eleverna. En förskollärare berättar att eleverna får arbeta med appar för språkutveckling på lärplattorna utifrån sin individuella utvecklingsnivå. I ett klassrum ser vi hur några elever arbetar med Bornholmsmodellens app7, några med bokstavsinlärning och andra skriver egna texter i Appen Skolstil Vi ser hur några elever sitter i en korridor med sina plattor och skriver musiktexter till melodier som de har skapat med hjälp av en app. I en åk.5 ser vi hur eleverna på en bildlektion sitter två och två och delar på en lärplatta. Läraren berättar att eleverna började arbetet med att rita av sina ansikten med papper och penna men konstaterade att de inte var nöjda med sina ritade ansiktsdelar. Nu har de hittat ett program som visar hur de kan förbättra sina teckningar. Vi är med på en redovisning i åk. 4 där eleverna har arbetat individuellt med att presentera ett av Sveriges landskap. Eleverna följer en arbetsprocess som börjar med att välja landskap, hitta fakta, bilder och ljud som de sedan sätter samman i ett presentationsprogram. I deras research ingår också förståelse varför källkritik är viktig. Vi ser hur eleverna i redovisningen ges möjlighet att reflektera över sitt lärande när de förutom fakta presenterar sin arbetsprocess. 5 6 http://www.danderyd.se/enebybergsskolor http://www.schoolsoft.se/ 7 http://www.bornholmsmodellen.nu/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=54&Item id=96 12 2015-04-12 Förutom de omdömen som finns på SchoolSoft ser vi inte att elevernas lärprocesser dokumenteras med hjälp av digital teknik. Inte heller ser vi att eleverna själva använder lärplattor till att göra dokumentationer av egna arbeten. På fritidshemmen och hemvistet arbetar eleverna också med lärplattor. När vi är på besök på hemvistet så arbetar några elever med att redigera en film. Hur verksamheten anpassas till elever i behov av särskilt stöd Skolornas elevhälsoteam består av rektor, biträdande rektor, två skolsköterskor, skolpsykolog, kurator samt en specialpedagog. Dessa träffas varje vecka. En av skolans fyra specialpedagoger är samordnare av teamet. Under samtal med en av specialpedagogerna får vi veta att det ständigt sker utveckling inom elevhälsoarbetet. Under året har skolledningen gjort en satsning på elevhälsan och en tydlig verksamhetsplan finns. Saknas kunskap i något område inom elevhälsan så har personalen möjlighet att fortbilda sig. Skolpsykologen arbetar med anpassad handledning för personal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsan har tre prioriterade områden för att nå målen Elevhälsan ska driva arbetet med ”värderingsverktyg för tillgänglig utbildning” Gemensam föreläsning om ADHD/AST och metoder för att anpassa undervisningen Göra elevhälsans kompetens mer tillgänglig för samtliga personalgrupper Specialpedagogerna genomför tester och prov enligt en fastställd ordning under läsåret. Syftet är att arbeta för tidig upptäckt av elever med svårigheter för att därmed kunna starta förebyggande insatser. Tanken är att ett värderingsverktyg från Specialpedagogiska skolmyndigheten ska användas för att öka tillgängligheten och vara ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet. När det uppmärksammas att en elev är i behov av särskilt stöd påbörjar lärare en kartläggning. Vissa elevärenden går vidare till elevhälsoteamet som beslutar om särskild anpassning eller om åtgärdsprogram behöver upprättas. Om det finns behov av andra professioner exempelvis logoped, köps den tjänsten in. Arbetet med elever som behöver extra stöd sker sällan utanför klassrummet. Lärare säger att skolan även arbetar med insatser för särskilt begåvade elever, oftast i form av att eleverna får svårare uppgifter. Vi ser dock inte att det finns ett handlingsprogram för hur arbetet med särbegåvade elever ska bedrivas. Lokalerna anpassas till viss del efter elevernas individuella behov. Det finns en hiss för en rörelsehindrad elev och en hörselslinga i ett klassrum. Det finns elever som har egna resursassistenter. Dessa är anställda av skolan och arbetar integrerat i respektive klassrum. Två dagar i veckan erbjuds ”Studera mera” på Brageskolan. Då har elever möjlighet att få hjälp med läxor och andra uppgifter efter skoldagens slut. Specialpedagog/speciallärare leder verksamheten. 13 2015-04-12 Hur verksamheten anpassas efter elever med annat modersmål För närvarande finns få elever med annat modersmål inskrivna i skolan. Det finns en plan för hur modersmålsundervisning ska ske. Eleverna har tidigare deltagit i förberedelseklass som finns på en annan av kommunens skolor. Miljön som stöd för lärandet En del klassrum, exempelvis i Hagaskolan, är relativt små. En lärare säger att ”växer mina elever lite till så får vi inte plats på samlingsmattan.” Klassrummens storlek förhindrar eleverna att arbeta med laborativa övningar. I den äldre skolbyggnaden på Enebyskolan är klassrummen större men byggda för en äldre typ av pedagogik. Exempelvis finns inte samarbetsmöjligheter i form av grupprum i den utsträckning som finns i nybyggnationen på Brageskolan. När vi besöker Enebyskolan så arbetar åk. 1 med högläsning. Eleverna turas om att läsa högt för varandra i parläsning. Några elever lämnar klassrummet och går ut i korridoren med motiveringen: ”Det är ett sånt surr i klassrummet så man hör inte sig själv”. Gemensamt för klassrummen på skolorna är att de är utrustade med material som på olika sätt stödjer elevernas lärande. Vi ser att eleverna stimuleras att läsa fakta- och skönlitterära böcker. Flera lärare har högläsning under vårt besök. De äldre eleverna tränas i att reflektera över vad de har läst bland annat med hjälp av ”läsloggböcker”. På Brageskolan finns ett skolbibliotek. Dit kommer en bibliotekarie från kommunens bibliotek i Enebybergs centrum två förmiddagar i veckan. Lärarna har själva alltid möjlighet att ta dit elever. Vi ser inte att skolbiblioteket används under vårt besök. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Förutom biblioteksbesök på det närliggande biblioteket i Enebyberg centrum så besöker eleverna under vårt besök en konsert i en närliggande kyrka. Danderyds kulturskola finns i Brageskolans och Enebyskolans lokaler och flera av eleverna deltar i deras undervisning. Museer besöks av alla årskurser och ingår som del i de pedagogiska planeringarna. Fritidshemmen gör utflykter, främst under loven, då eleverna åker till kommunens fotbollsplaner och isrinkar. Rektor talar om att alla elever åker till Mörbybadet i olika perioder. Eleverna använder också Mörbyskolans lokaler för hemkunskapsundervisning. Enebybergs skolor samverkar också med Idrottslyftet 8som lyder under Riksidrottsförbundet. Eleverna har genom Idrottslyftet möjlighet att träna olika idrotter. I åk. 5 ingår Idrottslyftet som en aktivitet inom elevens val. Skolan tar emot lärarstudenter i Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). 8 http://www.rf.se/Barn-ochungdomsidrott/Idrottslyftet/ 14 2015-04-12 Bedömning i text Det är få lärare som vid lektionsstart skriver upp eller talar om för eleverna syftet med lektionen och vilka förmågor som ska tränas i övningarna. Lektionerna avslutas utan att eleverna får reflektera över vad de har lärt sig. Många lärare erbjuder eleverna i sina ämnen att träna förmågor genom olika kreativa arbetssätt. Vi ser goda exempel på arbeten som är ämnesöverskridande där eleverna får träna olika samarbetsformer. Däremot är det dominerande arbetssättet på skolorna läroböcker med tillhörande övningshäften vilket begränsar eleverna att utveckla sin kommunikativa förmåga och förmåga att hantera information. Eleverna tränas ofta i språkutvecklande arbetssätt inte minst genom läsning. Skolorna arbetar i nära kontakt med biblioteket i centrum. Brageskolan har själv ett välsorterat skolbibliotek som inte används under vår observation. Enebybergs skolor saknar ett handlingsprogram för särskilt begåvade elever. Fritidshemmen och hemvistets nära samarbete med lärare och övrig pedagogisk personal gör att eleverna har möjlighet att få en stimulerande och utvecklande fritid. Skolorna är väl utrustade med digitala verktyg som interaktiva tavlor och lärplattor. Lärplattorna används ofta för färdighetsträning och de interaktiva tavlorna för att visa film. Källkritik kring information på nätet förekommer i liten utsträckning och elevdokumentation med hjälp av lärplattorna saknas. På Enebybergs skolor finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamet finns tillgängligt för personal, föräldrar och elever som behöver stöd i olika frågor. Skolorna har få elever med annat modersmål och har en handlingsplan som är anpassad för dem. De tre skolorna har olika inomhusmiljöer. Enebyskolan som är äldst saknar grupprum men använder sig av frididshemmets lokaler. Hagaskolans klassrum är för små för laborativt arbete. Den nybyggda delen av Brageskolan är optimalt för en pedagogik som kan vara utmanande och mångsidig. Utomhusmiljöerna har utvecklats olika långt för att vara stimulerande för eleverna. Längst har Enebyskolan kommit. Pedagogerna på alla avdelningarna tar tillvara närområdets möjligheter i form av bibliotek och idrottsanläggningar. Även museibesök ingår i de pedagogiska planeringarna för alla elever. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x 15 2015-04-12 Ansvar och inflytande för elever Beskrivning Elevers ansvar för det egna lärandet På Brageskolans skolgård finns en förvaringsbod som innehåller redskap för utelekar. Eleverna har ett lånekort för att få låna redskap från boden. De får själva ansvara för att redskapen lämnas tillbaka. Eleverna turas om att ansvara för bemanning av förvaringsboden. Många klasser har klassrumsvärdar vars uppgift är att hålla ordning i klassrummet. Eleverna turas om att vara klassrumsvärdar. När förskoleklasserna har ätit lunch i Brageskolans matsal ser vi att de hjälper till att torka borden. Vi får veta att skolorna snart ska ha en städdag där eleverna ska hjälpas åt att städa skolgårdarna. Skolorna är med i Grön Flagg9 som tipsar om aktiviteter och informerar eleverna om nödvändigheten att vårda sin närmiljö. De flesta klasser har synliga klassrumsregler som klassen bestämt gemensamt. Vi ser att många lärare låter eleverna använda Skoldagboken. Den innehåller uppslag för varje vecka som eleven kan utnyttja till planering, reflektion och utvärdering. När veckan är slut skriver eleven vad som har hänt under veckan. I de böcker vi tittar i ser vi inte att de använder Skoldagboken till reflektion eller utvärdering. Eleverna i åk.4-6 får med stöd av lärarna ansvara för innehållet i sina egna utvecklingssamtal. Hur elever ges inflytande över verksamheten I de klassrum som vi besöker ser vi ofta hur eleverna läser i läroböcker och skriver i övningshäften. I övningsämnena som slöjd och bild ser vi flera exempel på hur eleverna får välja fritt bland material och arbetssätt. Vi är med på en lektion i åk. 2 på Enebyskolan när eleverna har ”eget arbete” i svenska. Eleverna väljer mellan olika aktiviteter som de själva har planerat. Vi ser exempelvis några elever som arbetar i par med att göra egna serier efter inspiration från en bok som klassen läst. Vi observerar en idrottslektion i åk. 6 där eleverna har arbetat i grupper och gjort egna koreografier till jenkamusik. På lektionen får alla elever i klassen dansa varandras danser. Vi frågar elever och lärare om omfattningen av elevinflytande i planering av lektioner och teman. Eleverna säger de att det oftast är läraren som bestämmer vad de ska arbeta med och hur de ska arbeta. ”Men ibland kan vi få bestämma hur vi ska redovisa.” De yngsta eleverna tillfrågas inte enligt lärarna. De ser elevernas ansvar och inflytande som ett utvecklingsområde på skolorna. 9 http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/skola-forskola/hall-sverige-rents-gron-flagg 16 2015-04-12 I ett klassrum ser vi en förslagslåda där eleverna kan lägga lappar med förslag på aktiviteter som de vill arbeta med i klassen eller på fritidshemmet. När vi frågar eleverna om vilka val de kan göra på fritidshemmet säger de att det finns mycket att välja på och oftast något roligt. Fritidspedagogerna erbjuder eleverna dagligen en fast planerad aktivitet som är fritt för eleverna att delta i. Demokratiska arbetsformer På skolorna finns elevråd och miljöråd som träffas en gång per månad. Samtliga klasser är representerade. För åk. 4-6 finns ett Hemvisteråd för fritidsverksamheten. Det finns även ett matråd som under vårt besök inte är aktivt. Vi tar del av protokoll från de olika råden. Frågor som behandlats berör till exempel skolgårdens utformning, rastaktiviteter och städning. Elever berättar att de tycker att råden ger dem möjlighet att påverka och att deras förslag får gehör. Inför elevrådet har klasserna klassråd. Samverkan med föräldrar Det finns ett föräldraråd som är gemensamt för alla tre skolor. De har möten ett par gånger per termin. Varje vår ordnar föräldrarådet en vårfest för alla tre skolorna med olika aktiviteter. De pengar som samlas in genom att sälja saker på festen, går till inköp av lekmaterial på skolan och fritidshemmen. Kommunikation med föräldrar sker till stor del genom SchoolSoft, där de kan ta del av veckoplaneringar, bedömningar, och frånvaro. Rektor deltar på föräldrarådets möten men håller själv också regelbundna informationsmöten med föräldrar. Detta sker exempelvis i samband med att deras barn går från förskoleklass till åk.1. Lärare som vi talar med säger att föräldrarna är mycket intresserade av vad som händer med deras barns utveckling och har ofta kontakt med skolorna. Rektor talar om att föräldramöten och andra aktiviteter som föräldrarna är inbjudna till alltid är välbesökta. Några av arbetslagen har också börjat använda sociala medier för att kunna dokumentera och dela med sig till föräldrarna om vad eleverna gör i skolan. Bedömning i text På skolorna bedrivs ett aktivt arbete med att träna eleverna att ta eget ansvar. Vi ser hur klassrumsvärdar och värdar i matbespisningen tar ansvar för den gemensamma miljön. Skolornas medverkan i Grön flagg ger eleverna ytterligare möjlighet att träna på miljöansvar. Vi ser en till stora delar läroboksstyrd undervisning. Detta innebär att eleverna har begränsat utrymme att påverka av innehållet och till viss del även arbetsformer på lektionerna. Övningsämnena ger eleverna större möjlighet att själva välja efter eget intresse. Det samma gäller fritidshemmen där personalen lyssnar på elevernas tankar och åsikter i valet av aktiviteter. 17 2015-04-12 Formella former för demokrati fungerar bra. Elever är aktiva i klassråd, elevråd och miljöråd. Föräldrarna erbjuds många möjligheter till information om sitt barns utveckling och inbjuds ofta till olika aktiviteter i skolorna. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet 1 1,0 God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 X Bedömning och betyg Beskrivning Elevers kännedom om kunskapskraven Elever i åk. 5 berättar att de får skriftlig återkoppling på läxor av läraren som uppmanar till att tänka vidare och reflektera över arbetet. Vi intervjuar elever i olika åldrar. Yngre elever säger att lärare ibland går igenom kunskapskraven i matematik. De vet inte var de kan söka information för att läsa om kunskapskraven. De äldre eleverna känner till var de kan hitta dem på SchoolSoft. Återkoppling på elevers lärande till elever och föräldrar För information till föräldrar och elever så använder lärarna SchoolSoft som det främsta verktyget. Där finns förutom kunskapskraven även provresultat. Hur ofta de äldre eleverna går in i SchoolSoft varierar. Eleverna själva säger att de går in och tittar så fort de får reda på att provresultaten finns upplagda. Lärare använder också Google Documents för att ge formativ bedömning på elevarbeten och tränar elever att själva bedöma varandras arbeten. Alla elever och föräldrar erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin. Före samtalet skickar förskoleklassernas lärare hem ett underlag som föräldrar kan diskutera med sina barn. Elever i åk. 4 - 6 leder själva sina utvecklingssamtal som de med lärarens hjälp förbereder på lektionstid. I slutet av utvecklingssamtalet deltar läraren. Elever säger att utvecklingssamtalet blir bättre när de själva berättar och visar sina skolarbeten. De elever vi frågar vet vilka kunskapskrav som de satt upp i sin individuella utvecklingsplan, IUP. I många klasser arbetar inte eleverna individualiserat och regelbundet mot de egna uppsatta målen. I åk. 6 berättar en lärare att de använder tid av ”elevens val” för att eleverna ska kunna arbeta med sin IUP. 18 2015-04-12 Skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning För att säkra likvärdig och rättssäker bedömning används flera prov. Elever i förskoleklass testas i september och maj med materialet Hur låter orden, HLO. Detta material som är utarbetat och kopplat till Bornholmsmodellen10. Elever i åk.1 genomgår i september bokstavskontroll, ordkontroll samt läsförståelse. I april görs en test i läsförståelse. En sammanställning av resultaten skickas till kommunen via skoldatateket och kommunens specialpedagoger träffas för att gå igenom resultaten. I åk. 1, 2 och 3 genomgår eleverna i maj H 5, läshastighet. Hur många ord hinner eleven läsa på 1 minut? Skolans lärare tar del av resultatet. I februari testas elevernas ordförståelse, DLS11. Eleverna testas inte i matematik. Lärare berättar att de använder diagnoser som finns i läromedel för matematik. Nationella prov i svenska och matematik genomförs under vårterminen i åk. 3. Alla lärare som undervisar i årskursen är involverade i rättning och bedömning av proven. Elever, som börjar åk. 4, testas tidigt på höstterminen i läshastighet och läsförståelse. Eleverna i åk. 5 testas i läshastighet lite senare på hösten. Nationella prov genomförs i svenska, engelska och matematik i åk. 6. Under vår observation diskuterar arbetslagsledare för- och nackdelar med att genomföra nationella prov i SO och NO. Alla skolornas ämneslärare rättar och bedömer proven. Dessutom deltar representanter från Enebybergs skolor i kommungemensamma sambedömningskonferenser som rör nationella prov. Bedömning i text Eleverna i åk. 4- 6 har god kännedom om var de kan hitta kunskapskraven i de olika ämnena. Genom de elevledda utvecklingssamtalen i åk. 4-6 får eleverna god träning i att bedöma sina egna resultat i förhållande till kunskapskraven. Det finns inte samsyn bland lärarna på Brageskolan om och när de ska låta eleverna arbeta med sina IUP:er. Genom SchoolSoft och utvecklingssamtalen har elever och deras föräldrar goda förutsättningar att få kännedom om elevens kunskapsutveckling. Lärare använder förutom prov också formativ bedömning i form av kommentarer på elevarbeten i Google Documents Eleverna genomgår olika typer av tester regelbundet under läsåret. De tester som är gemensamma för skolor i Danderyds kommun genomförs och resultaten redovisas till kommunen. Detta gäller dock ej matematik. Testerna i matematik ser olika ut beroende på vilken lärobok som används. Därmed är resultaten inte helt jämförbara. Skolorna uppvisar till stora delar god kvalitet i det systematiska arbetet för att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. 10 11 http://www.bornholmsmodellen.nu/ DLS för skolår 2 omfattar fyra delprov, Läsförståelse, Rättstavning, Ordförståelse samt Samma ljud. 19 2015-04-12 Lärares deltagande i kommunens nätverk kring bedömning och betyg bidrar till rättssäker bedömning. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 x Rektors ansvar Beskrivning Hur rektor leder den pedagogiska verksamheten Rektor har tidigare arbetat som biträdande rektor på Enebybergs skolor och tillträdde sin nuvarande tjänst vid läsårets början. Rektors närvaro och tillgänglighet i verksamheten uppskattas av de elever vi talar med. Rektor deltar också i olika möten med elever, lärare och elevhälsoteamet. Biträdande rektor började sin tjänst på skolan för ett år sedan. Tillsammans har rektor och biträdande rektor arbetat fram tre målområden för skolans utveckling. De tre målområdena är ”tillgänglighet”, ”dela-kultur” och ”systematik”. På skolorna finns åtta arbetslag som leds av arbetslagsledare. Dessa arbetslag formulerar de mätbara målen inom varje målområde. Rektor och biträdande rektor träffar regelbundet arbetslagsledarna på deras möten och diskuterar bland annat olika utvecklingsfrågor på skolorna. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi ser i dokument att rektor har en plan för utvärdering av verksamheten. Elevernas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet sker främst genom den årliga föräldra- och elevenkäterna, Pilen samt kartläggningsenkäterna i likabehandlingsarbetet och Våga Visa. Rektor ser det som ett utvecklingsområde att göra eleverna delaktiga i högre grad. Lärarna följer också årligen upp undervisningens kvalitet genom elevenkäter. Rektor följer upp och rapporterar resultaten i Nationella prov och kunskapsutvecklingstester i matematik och svenska. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras och analyseras av personalen vid olika möten. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov En kompetensutvecklingsplan finns. Av den framgår vilka kompetensutvecklingsinsatser som pågår samt vilka som deltar i dessa. Arbetslagen disponerar själva två tredjedelar av resurserna för kompetensutveckling. En tredjedel disponeras av skolledningen för gemensam, ofta obligatorisk, kompetensutveckling exempelvis hjärt-och lungräddning. Rektors vision vad gäller kompetensutveckling är att i högsta möjliga grad använda kollegialt lärande istället för externa kurser och föreläsningar. 20 2015-04-12 Fritidshemmens och hemvistets personal ingår i skolornas arbetslag och deltar i APT samt i Pedagogiskt forum en gång i månaden. Fritidspersonalen ingår i ett kommungemensamt nätverk för fritidspedagoger och kommer att delta i kommunens ”fritidsmässa” som syftar till att sprida goda exempel från verksamheterna. Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Mellan förskoleklass och åk. 1 sker överlämningssamtal pedagogerna emellan. Detta sker även mellan åk. 3 och 4, samt mellan åk. 6 och den mottagande högstadieskolan. Inför förskoleklass sker överlämning mellan skolledning/elevhälsa och Enebybergs förskolor. Under vårterminen gör pedagogerna i förskoleklass en kartläggning av elevernas matematikkunskaper och sociala utveckling. Denna lämnas över skriftligt till mottagande klasslärare. Det finns ingen samverkan mellan pedagogerna i förskoleklass och åk. 1 kring vilka slags kartläggningar som ska göras utöver de språkliga testerna. Förskoleklasserna i Hagaskolan och Enebyskolan har i för närvarande ingen gemensam mall för kartläggning och underlag inför utvecklingssamtal, men det är ett framtida utvecklingsarbete berättar pedagogerna. I maj månad besöker eleverna i åk. 6 de skolor de ska börja i till hösten. Vi är med på ett möte då arbetslagsledarna planerar för en ”barnbytardag” då lärarna i åk.1 och åk.4 ska träffa sina blivande elever. Bedömning i text Rektor har god kännedom om skolornas pedagogiska kvalitet och arbetar tillsammans med biträdande rektor med att hitta strategier för att utveckla skolorna på olika plan. Genom kontinuerlig utvärdering av verksamheter på skolorna skaffar sig ledningen ett brett underlag för det kommande årets kvalitetsarbete. Personal, elever och deras föräldrar deltar i kvalitetsarbetet genom att svara på enkäter. Resultaten av enkäterna dokumenteras och analyseras av all personal. Personalen erbjuds kompetensutveckling genom arbetslaget. Ledningen vill utveckla en form för kompetensutveckling som utnyttjar den kompetens som finns inom arbetslagen. På skolorna finns rutiner som underlättar övergångarna mellan förskoleklass och åk.1 samt mellan åk.3 och 4. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x 21 2015-04-12 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Observationsår: Förbättringsområden i tidigare rapport: V 12-13, 2010 Likabehandlingsplanen, Brage elevvariant Elevers möjlighet till utmaning och stimulans Inflytande och kunskap om det egna lärandet Samsyn kring kvalitativa elevledda utvecklingssamtal. Mål i elevernas IUP kopplade till kursplanerna Eneby Likabehandlingsplanen, elevvariant Varierande arbetssätt. Stödet till elever att samarbeta, reflektera och utveckla sitt språk Elevinflytande i undervisningen Haga Likabehandlingsplanen, elevvariant Stödet till elever att samarbeta, reflektera och utveckla sitt språk Elevinflytande i undervisningen Nuläge: Är inte längre relevant Kvarstår delvis Kvarstår delvis Åtgärdat Är inte längre relevant Kvarstår delvis Kvarstår Är inte längre relevant Kvarstår delvis Kvarstår REFERENSER Arbetsår i Enebybergs Re lå 14-15 Elevhälsan – åtgärdsstege Elevrådets löpande protokoll – Brageskolan Enebyenhetens hemsida Extra anpassningar Fakta om skola Kompetensutvecklingsplan Enebybergs skolor Likabehandlingsplan Brageskolan 2015-16 Likabehandlingsplan Enebybergsskolan 2015-16 Likabehandlingsplan Hagaskolan 2015-16 Metodbok samt matris Våga Visa Organisationskarta LÅ 14-15 Personalhandbok med länkar Rutiner vid elevs frånvaro Schema – Våga Visa 2015 Systematik – mallar och underlag – allmänt Uppdragsbeskrivning – antimobbingteamet LÅ 14-15 22 2015-04-12
© Copyright 2024