Observationsrapport, Våga Visa

Enebybergs skolor
Danderyds kommun
Katarina Bergman, Nacka
Inga Seidlitz, Nacka
Johanna Stjernlöf, Ekerö
Veckorna 13 och 14, 2014
Innehåll
VÅGA VISA_____________________________________________________________ 3
OBSERVATIONENS METOD _____________________________________________ 6
SAMMANFATTNING ____________________________________________________ 6
Sammanfattande slutsats ............................................................................................................................... 6
Starka sidor ................................................................................................................................................... 7
Förbättringsområden .................................................................................................................................... 7
MÅLOMRÅDEN ________________________________________________________ 8
Normer och värden ........................................................................................................................................ 8
Kunskaper.................................................................................................................................................... 11
Ansvar och inflytande för elever .................................................................................................................. 16
Bedömning och betyg .................................................................................................................................. 18
Rektors ansvar ............................................................................................................................................. 20
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION __________________________ 22
REFERENSER _________________________________________________________ 22
2
2015-04-12
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö,
Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby.
Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera
verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.
Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala
observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och
gymnasieskolor.
VÅGA VISA:
 baseras på läroplaner för förskola och skola
 utgår från ett barn- och elevperspektiv
 stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
 jämför kommunernas förskolor och skolor
 sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling
Observationer inom Våga Visa
Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk
högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun.
Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden:
 Normer och värden
 Kunskaper
 Ansvar och inflytande för elever
 Bedömning och betyg
 Rektors ansvar
Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat
inom målområden, baserat på
 Observationer i verksamheten
 Intervjuer med elever, personal och skolledning
 Skolans styrdokument
Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade
observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda
frågeställningar.
Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa
3
2015-04-12
FAKTADEL
Fakta om enheten
Skolans/delenhetens namn:
Är verksamheten kommunal
eller fristående? Om fristående
ange ägare.
Årskurser
Ev. profil på skolan.
Enebybergs skolor (Brageskolan, Enebyskolan och
Hagaskolan)
Kommunal
F-6
-
Statistik
Antal elever:
Antal lärare
Hur många av dessa är
legitimerade?
Antal personal i fritidshem.
Hur många av dessa är
utbildade
fritidspedagoger/lärare mot
fritidshem?
Hur många avdelningar och
hur många elever per
avdelning?
Antal personal i förskoleklass.
Hur många av dessa är
legitimerade?
Antal
specialpedagoger/speciallärare.
Antal skolledare
703
36
34 behöriga (två som snart avslutar sin examen)
40
7
10 avd.
46, 23, 47, 51, 51, 50, 47, 51, 51, 51
14
5
4 specialpedagoger (4,75 till nästa läsårsstart)
2
4
2015-04-12
Organisation /Ledning
Beskriv hur skolan är organiserad. Observera att inga namn ska anges.
Hur är ledningen organiserad? Rektor + biträdande rektor + vakant biträdande rektor
(finns ledningsgrupp,
(rekrytering pågår)
arbetslagsledare, andra
8 arbetslagsledare (2 på Enebyskolan, 2 på Hagaskolan, 4
ledningsfunktioner)
på Brageskolan)
1 samordnare för elevhälsan
6 förstelärare med ansvar för pedagogisk utveckling inom
olika ämnesområden samt kollegialt lärande.
Vilka ingår i elevhälsoteamet
Skolledning (rektor + bitr. rektor),
på skolan?
Samordnare tillika specialpedagog,
Skolpsykolog,
Två skolsköterskor och en kurator,
Hur är förskoleklassen
integrerad med resten av
skolan?
Förskoleklassens lokaler finns integrerade i övriga skolan,
parade med årskurser 1-3, delar lokaler och skolgård på
såväl Enebyskolan som Hagaskolan (Brageskolan har inte
förskoleklasser).
Skolan samverkar/samarbetar med förskoleklassen kring bl
a läsning, matematik och IKT, det finns faddersystem och
personalrepresentation i arbetslagsledargruppen.
Förskoleklassen är i övrigt representerad i samtliga råd för
elever.
5
2015-04-12
OBSERVATIONENS METOD
Vårt besök äger rum vecka 13 med start den 23 mars. Under vårt första möte med ledningen
presenterar rektor Enebybergs skolor och beskriver övergripande mål för innevarande läsår
samt svarar på våra frågor.
Före observationen läser vi styrdokument och övrig relevant information angående skolorna.
Under observationen besöker vi samtliga klasser på de tre skolorna: Brageskolan,
Enebyskolan och Hagaskolan. Vi besöker fritidsverksamheten och observerar uteaktiviteter på
de olika skolgårdarna. Vi deltar på arbetslagsledarträff och arbetsplatsträffar (APT), och
arbetslagsmöte.
Vi gör intervjuer och för samtal med 30 lärare och 10 fritidspedagoger. Vi intervjuar
specialpedagoger och övrig personal från elevvårdsteamet. Vi samtalar också med ett
femtiotal barn varav några representerande elevrådet.
SAMMANFATTNING
Sammanfattande slutsats
Enebybergs skolor omfattar Brageskolan, Enebyskolan och Hagaskolan. Dessa leds av rektor
och biträdande rektor. Skolorna har elever från förskoleklass till och med åk. 6. De tre
skolorna är olika till elevantal, byggnadsstil och skolkultur. Rapporten hanterar de tre
skolorna som en enhet. Lärarna och fritidshemmets personal är indelade i åtta arbetslag som
leds av arbetslagsledare
Det råder till stora delar arbetsro på lektionerna. Hela enheten genomsyras av ett vänligt
förhållningssätt.
Skolornas miljöer är utformade med utgångspunkt att vara till stöd och utmaning för eleverna
i deras utveckling. På rasterna finns planerade aktiviteter i för eleverna stimulerande
utemiljöer. Fritidshemmen erbjuder eleverna meningsfulla aktiviter.
Undervisningen utgår från läroplanen. Den är strukturerad och håller god kvalitet. En större
variation av arbetssätt samt ett ökat elevinflytande på lektionerna skulle ytterligare utveckla
elevernas förmågor. Skolorna har rutiner för elever i behov av särskilt stöd.
Fritidshemmets verksamhet utgår från läroplanen. Eleverna har möjligheter att påverka sina
aktiviteter i fritidsverksamheten.
I skolorna finns tillgång till modern teknik. Eleverna möter IKT dagligen i klassrummen och
har ofta möjlighet att använda datorer och lärplattor under lektioner samt efter skolan i
fritidsverksamheten.
Elevinflytandet på skolan följer traditionella strukturer men ledningen är också angelägen att
involvera eleverna i olika inflytelsegrupper exempelvis i miljörådet.
6
2015-04-12
För att försäkra sig om en rättssäker och rättvis bedömning i alla ämnen delar lärarna
rättningar av nationella proven mellan alla lärare som undervisar i ämnet. När det gäller
nationella prov deltar representanter från enheten i kommungemensamma
sambedömningskonferenser
.
Starka sidor





Organiserad rastverksamhet, Normer och värden sid 6
Arbetet kring elever i behov av särskilt stöd, Kunskaper, sid 9
Eleverna leder sitt utvecklingssamtal, Ansvar och inflytande för elever, sid 14 samt
Bedömning och betyg, sid16
Skolornas arbete för att säkra allsidig och likvärdig bedömning, Bedömning och betyg
sid 16
Rektors systematiska kvalitetsarbete, Rektors ansvar, sid 18
Förbättringsområden





Arbete för bättre jämställdhet mellan könen, Normer och värden sid 6
En större variation av arbetssätt, Kunskaper, sid 9
Utveckla andvändandet av de digitala verktygen, Kunskaper, sid 9
Elevernas involvering i lektionsplaneringen, Ansvar och inflytande för elever sid 14
Enhetlig uppföljning av eleverna matematikutveckling, Bedömning och betyg sid 16
7
2015-04-12
MÅLOMRÅDEN
Normer och värden
Beskrivning
Lärare berättar att läsåret alltid startar med extra fokus på värdegrunden. Arbetet med
värdegrundsfrågor fortsätter kontinuerligt under hela läsåret.
I en av klasserna i åk 3 på Brageskolan observerar vi hur ett arbete med värderingsövningar
kan se ut. Eleverna har till uppgift att säga tre positiva egenskaper om sig själva. Om de inte
kommer på tre egenskaper att nämna så kan de få hjälp av sina klasskamrater. I en annan åk. 3
på samma skola, ser vi hur eleverna arbetar med att intervjua varandra i par för att få en större
kännedom om varandra.
På fritidshemmen och hemvistet arbetar pedagoger och elever med samtalsgrupper och
värderingsövningar. På hemvistet ser vi en affisch som tar upp olika manliga och kvinnliga
perspektiv. Personalen berättar att de har använt sig av citaten på affischen som stöd för
samtal kring genusfrågor.
Några elever berättar att de har värdegrund på sitt schema varje vecka. På den timmen tittar de
på filmer och diskuterar man hur en bra kompis ska vara. Vi hör lärare nämna att filmerna de
använder sig av är från en programserie från UR ”Värsta kalaset1”.
Det finns kamratstödjare på Brageskolan och Hagaskolan. De har gemensamma träffar var
tredje vecka. Två elevrepresentanter per klass deltar, en pojke och en flicka. Dessa väljs av
klasskamraterna efter sluten omröstning. En fritidspedagog och en specialpedagog leder
mötena och förmedlar till övrig personal vad gruppen kommit fram till. Kamratstödjarna
skapades under den tid som Enebybergs skolor var Friendsskolor2. Termen kamratstödjare har
behållits men tanken idag är att kamratstödjarna ska arbeta proaktivt. De har bland annat
”månadens fråga” som de tar med sig ut till respektive klass. Syftet är att alla eleverna ska
reflektera över sin egen värdegrund. Kamratstödjarna har sin egen verksamhetsplan och i den
beskriver de också hur de arbetar med frågor som rör etikettsregler för sociala medier. Detta
för att förebygga nätmobbning.
På Enebyskolan finns inte kamratstödjare efter samma modell. De har fadderfamiljer för
klasserna F-3, med cirka sex träffar per läsår. Två pedagoger leder mötena. I övrigt bedrivs ett
motsvarande arbete som kamratstödjarna i det kombinerade elevrådet.
Fadderverksamheten finns på alla tre skolorna men ser lite olika ut. På Hagaskolan
samarbetar förskoleklasserna med åk. 2 som finns i samma byggnad. De samarbetar också
med åk. 6 i Brageskolan. Några klasser har nyligen haft en vänskapsvecka där de arbetat i
faddergrupper och skrivit vänskapssagor.
1
2
http://www.ur.se/Produkter/183679-Varsta-kalaset-Del-1
http://friends.se/
8
2015-04-12
På fritidshemmet i Hagaskolan observerar vi hur fritidspersonalen spelar avslappnande musik.
Elevgruppen ligger på mattor och vilar. Två av eleverna går runt i gruppen och masseras sina
kamrater.
Brageskolan och Hagaskolan har också ett fotbollsråd för att reglera hur planerna ska
användas så att alla får tillgång till dessa. Vi ser bl.a. att de har initierat en ”flickdag”.
Det pågår ett aktivt arbete med planerade rastaktiviteter som syftar till att göra rasterna
tryggare och aktiviteterna mer tillgängliga för alla. Lärare berättar att de kontinuerligt i
personalgruppen reflekterar över vilka platser på skolgårdarna som uppfattas som otrygga.
Under ett APT-möte på Brageskolan hör vi hur personalen föreslår olika sätt att dela in
skolgården för att den på effektivaste sätt kan bevakas. På Brageskolan och Enebyskolan ser
vi att alla som är rastvakter bär gula västar.
Fritidspedagoger på Enebyskolan har deltagit i kurser om hur skolan kan skapa en kreativ
utomhusverksamhet. En fritidspedagog som deltagit i kursen berättar om olika rastaktiviteter
som fritidspersonalen planerar inför varje skoldag. Fritidspedagogen berättar också att det är
obligatoriskt för förskoleklasserna att delta i lek minst en gång under dagen. Detta för att de
ska träna sin sociala förmåga och därmed lättare kunna få nya kamrater. På de andra två
skolorna ser vi lappar uppsatta på entrédörrarna med olika förslag på rastlekar.
Lärare berättar också om hur de har traditionsdagar som ett sätt att skapa möten mellan elever
från de olika skolorna. Som exempel nämns friluftsdagar där alla elever från skolorna deltar.
På Brageskolan sker ”elevens val” i blandade grupper över klassgränserna.
Likabehandlingsplanerna är framtagna av ett antimobbingteam. Alla tre skolorna har utvecklat
sin egen likabehandlingsplan. Planerna bygger på enkäter som genomförts med eleverna på
den egna skolan. Varje skola har definierat tre prioriterade målområden. Ett gemensamt
målområde för alla tre skolor är tryggare rastverksamhet.
Hagaskolan och Enebyskolan har samma målområde nämligen ”Minska antalet elever som
upplever sig bli retade på grund av kläder el. dyl.” Brageskolan och Enebyskolan har också ett
målområde gemensamt. ”Minska antalet elever som anser sig bli olika behandlade på grund
av kön.” Vi ser inte några klassrumsaktiviteter kring genus under vår observation.
I alla klassrum som vi besöker finns skolans värdegrund och ordningsregler uppsatta på
väggarna. I Hagaskolans klassrum finns också klassrumsregler. Dessa har enligt lärarna
eleverna själva bestämt. Vi ser också att det där finns regler för rastaktiviteter och hur
lärplattorna får användas.
Förhållningssätt mellan elever och personal
När vi frågar elever vad som är det bästa med skolan säger de att ”alla är oftast snälla mot
varandra”. När personalen talar med elever hör vi sällan att någon behöver höja rösten. I de
flesta klassrum som vi besöker arbetar lärarna aktivt med att skapa arbetsro i klassen.
Eleverna räcker upp handen för att få ordet. I klassrummen, framförallt för yngre elever, finns
det oftast flera pedagoger.
9
2015-04-12
Fritidspersonal som vi talar med tycker att det implicit ställs höga krav att de är med i klasser
hela tiden. De ser hellre att de får mer tid för sina egna aktiviteter.
Ledningen arbetar detta läsår med tre definierade målområden där ett målområde är
tillgänglighet för alla elever i skolan. Ledningens definition av tillgänglighet är inte bara
elevernas tillgång till den fysiska miljön, kunskapsmiljön och den psykosociala. Innebörden
av detta beskriver ledingen med att alla på skolan arbetar aktivt för att motverka mobbning,
skapa arbetsro och öka elevernas inflytande i skolans alla processer.
Bedömning i text
Värdegrundsarbetet på de olika skolorna pågår aktivt under hela läsåret. Bland personalen
finns en samsyn kring hur arbetet med rastverksamheten ska bedrivas för att försäkra att
eleverna ska känna sig trygga. Enebyskolan har kommit längst av skolorna med att även
skapa en attraktiv och utmanande utemiljö.
Fadderverksamheten mellan olika klasser är också skapad för att stärka värdegrundsarbetet
mellan elever i olika årskurser.
Det är positivt att skolorna har kvar kamratstödjare och att de nu arbetar proaktivt bl.a. genom
månadens fråga där syftet är att få kamraterna att reflektera över sina värderingar.
Fadderverksamheten är också en positiv aktivitet att stärka elevernas förståelse för allas lika
värde.
Det är positivt att skolorna inom enheten har var sin likabehandlingsplan då de bygger på
elevenkäter från respektive skola. Personalen på skolorna kan på så sätt prioritera målen efter
de egna lokala behoven.
Två av likabehandlingsplanerna har bättre jämställdhet mellan könen som ett mål. Vi ser inga
konkreta insatser för hur detta ska ske, inte heller ser vi något normkritiskt arbete som pågår
under vår observation.
I klasserna råder bra arbetsro och för det mesta ett bra förhållningssätt mellan alla.
Bedömning enligt skala3
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
1.0
3
Stora brister i kvalitet
Verksamheten har stora förbättringsbehov
2.0 Mindre god kvalitet
Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden
3.0 God kvalitet
Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
4.0 Mycket god kvalitet
Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå
målen.
10
2015-04-12
Kunskaper
Beskrivning
Hur enheten arbetar för att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar och
samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta
målområde i läroplanen
Under våra klassrumsobservationer ser vi att lärare har skrivit upp dagens schema på tavlan.
Däremot ser vi att få lärare har skrivit upp syftet med lektionen och vilka förmågor som ska
tränas. Vi hör hur en lärare talar om för eleverna att de tränar ett visst målområde för att det
kommer på ett diagnostiskt prov. Vi ser inte att alla lärare gör ett sammanfattande avslut av
lektionen.
Under våra lektionsbesök ser vi att ett vanligt förekommande arbetssätt är lärobok med
tillhörande övningshäfte. Vi ser få exempel på övningar där eleverna får träna sin muntliga
kommunikationsförmåga eller förmåga att samla och hantera information.
I de flesta klassrum finns laborativt matematikmaterial synligt och tillgängligt. Skolorna
arbetar också med NTA-teman, ett arbete som börjar redan i förskoleklass. Vi ser exempel på
hur arbetet med längdjämförelser dokumenterats på väggarna. I ett annat klassrum ser vi hur
eleverna arbetar med temat Balansera och väga4. Läraren låter eleverna inspireras av en film
som visar olika cirkusakter. Efteråt delas eleverna in i grupper som får skapa cirkusnummer
som innehåller balansakter. Eleverna ska sedan visa sina balansakter inför varandra. Vi ser
hur de arbetar tillsammans för att komma fram till olika lösningar.
Kulturskolan i Danderyd håller till i Brage- och Enebyskolans lokaler. Många av skolans
elever deltar i musikaktiviteter som arrangeras av Kulturskolan. Enebybergs skolor köper
musiklärartjänster från Kulturskolan till eleverna på lågstadiet.
Vi är med på en musiklektion i åk 1 på Hagaskolan där eleverna övar sånger inför ”Skolans
roliga dag”. Där de ska uppträda med en alfabetskavalkad med en sång för varje bokstav i
alfabetet.
En lärare i åk. 3 berättar att eleverna nyligen arbetat med stenåldern. Då byggdes en
stenåldersby upp av lera, tyg och andra material. I åk. 4 bygger eleverna vikingabyar och
säger spontant att ”det är lättare att lära sig saker när man ser hur det kan ha sett ut”.
I åk. 6 ser vi exempel på ämnesövergripande arbete i temat bilbygge. Lärare i teknik och bild
samarbetar. Tekniklärare förser eleverna med material för att bygga ett underrede till en bil.
Därefter tar bildläraren över och eleverna skapar egna karosser i olika material. Bilarna har
testkörts och finns nu utställda i en korridor.
När vi frågar elever hur de arbetar på matematiklektionerna säger de att de oftast arbetar i
boken eller med olika arbetsblad. På några matematiklektioner ser vi hur eleverna arbetar med
lärplattor och färdighetstränar med hjälp av ”appar”. Två av skolornas fem förstelärare
undervisar i matematik. Vi hör att försteläraren på Enebyskolan nyligen har arrangerat en
matematikkväll för föräldrarna.
4
http://www.ntaskolutveckling.se/Teman/Balansera-och-vaga1/
11
2015-04-12
Fritidshemmens och hemvistets personal arbetar i nära kontakt med eleverna i
klassrumssituationer på skolorna. De anser att de känner elevernas behov väl och kan utmana
eleverna till samarbete och kreativa utom- och inomhusaktiviteter.
På en fritidshemsavdelning arbetar eleverna med projektet ”knytt”. De har varsin ”knytt”, en
liten figur som de bygger ett bo åt av skokartonger och en mängd annat material. På samma
avdelning har eleverna gjort dinosaurier i lera i samband med att de arbetar med urtiden i
klassen.
Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen
Enebybergs skolor har sedan i år en ny hemsida5. Där finns skolornas gemensamma
information kring pedagogik, vision och värdegrund. Där finns också information om
fritidshem och hemviste samt om Enebybergs skolors föräldraförening (EFF).
Skolornas lärare använder sig av SchoolSoft 6 för information till elever och föräldrar. Alla
klassrum är utrustade med interaktiva tavlor. Vi ser hur dessa endast används vid
elevgenomgång i matematik, redovisning eller när eleverna tittar på film.
Skolorna har lärplattor och lärarna får tillgång till dessa enligt ett bokningssystem. Några
lärare och rektor berättar att de kontinuerligt får fler lärplattor under läsåret. Lärarna hoppas
att fler lärplattor kan medföra ett ökat individualiserat arbete med eleverna. En förskollärare
berättar att eleverna får arbeta med appar för språkutveckling på lärplattorna utifrån sin
individuella utvecklingsnivå. I ett klassrum ser vi hur några elever arbetar med
Bornholmsmodellens app7, några med bokstavsinlärning och andra skriver egna texter i
Appen Skolstil
Vi ser hur några elever sitter i en korridor med sina plattor och skriver musiktexter till
melodier som de har skapat med hjälp av en app.
I en åk.5 ser vi hur eleverna på en bildlektion sitter två och två och delar på en lärplatta.
Läraren berättar att eleverna började arbetet med att rita av sina ansikten med papper och
penna men konstaterade att de inte var nöjda med sina ritade ansiktsdelar. Nu har de hittat ett
program som visar hur de kan förbättra sina teckningar.
Vi är med på en redovisning i åk. 4 där eleverna har arbetat individuellt med att presentera ett
av Sveriges landskap. Eleverna följer en arbetsprocess som börjar med att välja landskap,
hitta fakta, bilder och ljud som de sedan sätter samman i ett presentationsprogram. I deras
research ingår också förståelse varför källkritik är viktig. Vi ser hur eleverna i redovisningen
ges möjlighet att reflektera över sitt lärande när de förutom fakta presenterar sin
arbetsprocess.
5
6
http://www.danderyd.se/enebybergsskolor
http://www.schoolsoft.se/
7
http://www.bornholmsmodellen.nu/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=54&Item
id=96
12
2015-04-12
Förutom de omdömen som finns på SchoolSoft ser vi inte att elevernas lärprocesser
dokumenteras med hjälp av digital teknik. Inte heller ser vi att eleverna själva använder
lärplattor till att göra dokumentationer av egna arbeten.
På fritidshemmen och hemvistet arbetar eleverna också med lärplattor. När vi är på besök på
hemvistet så arbetar några elever med att redigera en film.
Hur verksamheten anpassas till elever i behov av särskilt stöd
Skolornas elevhälsoteam består av rektor, biträdande rektor, två skolsköterskor, skolpsykolog,
kurator samt en specialpedagog. Dessa träffas varje vecka.
En av skolans fyra specialpedagoger är samordnare av teamet. Under samtal med en av
specialpedagogerna får vi veta att det ständigt sker utveckling inom elevhälsoarbetet. Under
året har skolledningen gjort en satsning på elevhälsan och en tydlig verksamhetsplan finns.
Saknas kunskap i något område inom elevhälsan så har personalen möjlighet att fortbilda sig.
Skolpsykologen arbetar med anpassad handledning för personal som arbetar med elever i
behov av särskilt stöd.
Elevhälsan har tre prioriterade områden för att nå målen
 Elevhälsan ska driva arbetet med ”värderingsverktyg för tillgänglig utbildning”
 Gemensam föreläsning om ADHD/AST och metoder för att anpassa undervisningen
 Göra elevhälsans kompetens mer tillgänglig för samtliga personalgrupper
Specialpedagogerna genomför tester och prov enligt en fastställd ordning under läsåret. Syftet
är att arbeta för tidig upptäckt av elever med svårigheter för att därmed kunna starta
förebyggande insatser. Tanken är att ett värderingsverktyg från Specialpedagogiska
skolmyndigheten ska användas för att öka tillgängligheten och vara ett stöd i det fortsatta
utvecklingsarbetet.
När det uppmärksammas att en elev är i behov av särskilt stöd påbörjar lärare en kartläggning.
Vissa elevärenden går vidare till elevhälsoteamet som beslutar om särskild anpassning eller
om åtgärdsprogram behöver upprättas. Om det finns behov av andra professioner exempelvis
logoped, köps den tjänsten in.
Arbetet med elever som behöver extra stöd sker sällan utanför klassrummet. Lärare säger att
skolan även arbetar med insatser för särskilt begåvade elever, oftast i form av att eleverna får
svårare uppgifter. Vi ser dock inte att det finns ett handlingsprogram för hur arbetet med
särbegåvade elever ska bedrivas.
Lokalerna anpassas till viss del efter elevernas individuella behov. Det finns en hiss för en
rörelsehindrad elev och en hörselslinga i ett klassrum.
Det finns elever som har egna resursassistenter. Dessa är anställda av skolan och arbetar
integrerat i respektive klassrum.
Två dagar i veckan erbjuds ”Studera mera” på Brageskolan. Då har elever möjlighet att få
hjälp med läxor och andra uppgifter efter skoldagens slut. Specialpedagog/speciallärare leder
verksamheten.
13
2015-04-12
Hur verksamheten anpassas efter elever med annat modersmål
För närvarande finns få elever med annat modersmål inskrivna i skolan. Det finns en plan för
hur modersmålsundervisning ska ske. Eleverna har tidigare deltagit i förberedelseklass som
finns på en annan av kommunens skolor.
Miljön som stöd för lärandet
En del klassrum, exempelvis i Hagaskolan, är relativt små. En lärare säger att ”växer mina
elever lite till så får vi inte plats på samlingsmattan.” Klassrummens storlek förhindrar
eleverna att arbeta med laborativa övningar. I den äldre skolbyggnaden på Enebyskolan är
klassrummen större men byggda för en äldre typ av pedagogik. Exempelvis finns inte
samarbetsmöjligheter i form av grupprum i den utsträckning som finns i nybyggnationen på
Brageskolan. När vi besöker Enebyskolan så arbetar åk. 1 med högläsning. Eleverna turas om
att läsa högt för varandra i parläsning. Några elever lämnar klassrummet och går ut i
korridoren med motiveringen: ”Det är ett sånt surr i klassrummet så man hör inte sig själv”.
Gemensamt för klassrummen på skolorna är att de är utrustade med material som på olika sätt
stödjer elevernas lärande. Vi ser att eleverna stimuleras att läsa fakta- och skönlitterära
böcker. Flera lärare har högläsning under vårt besök. De äldre eleverna tränas i att reflektera
över vad de har läst bland annat med hjälp av ”läsloggböcker”.
På Brageskolan finns ett skolbibliotek. Dit kommer en bibliotekarie från kommunens
bibliotek i Enebybergs centrum två förmiddagar i veckan. Lärarna har själva alltid möjlighet
att ta dit elever. Vi ser inte att skolbiblioteket används under vårt besök.
Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning
Förutom biblioteksbesök på det närliggande biblioteket i Enebyberg centrum så besöker
eleverna under vårt besök en konsert i en närliggande kyrka. Danderyds kulturskola finns i
Brageskolans och Enebyskolans lokaler och flera av eleverna deltar i deras undervisning.
Museer besöks av alla årskurser och ingår som del i de pedagogiska planeringarna.
Fritidshemmen gör utflykter, främst under loven, då eleverna åker till kommunens
fotbollsplaner och isrinkar. Rektor talar om att alla elever åker till Mörbybadet i olika
perioder. Eleverna använder också Mörbyskolans lokaler för hemkunskapsundervisning.
Enebybergs skolor samverkar också med Idrottslyftet 8som lyder under Riksidrottsförbundet.
Eleverna har genom Idrottslyftet möjlighet att träna olika idrotter. I åk. 5 ingår Idrottslyftet
som en aktivitet inom elevens val.
Skolan tar emot lärarstudenter i Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
8
http://www.rf.se/Barn-ochungdomsidrott/Idrottslyftet/
14
2015-04-12
Bedömning i text
Det är få lärare som vid lektionsstart skriver upp eller talar om för eleverna syftet med
lektionen och vilka förmågor som ska tränas i övningarna. Lektionerna avslutas utan att
eleverna får reflektera över vad de har lärt sig.
Många lärare erbjuder eleverna i sina ämnen att träna förmågor genom olika kreativa
arbetssätt. Vi ser goda exempel på arbeten som är ämnesöverskridande där eleverna får träna
olika samarbetsformer. Däremot är det dominerande arbetssättet på skolorna läroböcker med
tillhörande övningshäften vilket begränsar eleverna att utveckla sin kommunikativa förmåga
och förmåga att hantera information.
Eleverna tränas ofta i språkutvecklande arbetssätt inte minst genom läsning. Skolorna arbetar
i nära kontakt med biblioteket i centrum. Brageskolan har själv ett välsorterat skolbibliotek
som inte används under vår observation.
Enebybergs skolor saknar ett handlingsprogram för särskilt begåvade elever.
Fritidshemmen och hemvistets nära samarbete med lärare och övrig pedagogisk personal gör
att eleverna har möjlighet att få en stimulerande och utvecklande fritid.
Skolorna är väl utrustade med digitala verktyg som interaktiva tavlor och lärplattor.
Lärplattorna används ofta för färdighetsträning och de interaktiva tavlorna för att visa film.
Källkritik kring information på nätet förekommer i liten utsträckning och elevdokumentation
med hjälp av lärplattorna saknas.
På Enebybergs skolor finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med elever i
behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamet finns tillgängligt för personal, föräldrar och elever
som behöver stöd i olika frågor.
Skolorna har få elever med annat modersmål och har en handlingsplan som är anpassad för
dem.
De tre skolorna har olika inomhusmiljöer. Enebyskolan som är äldst saknar grupprum men
använder sig av frididshemmets lokaler. Hagaskolans klassrum är för små för laborativt
arbete. Den nybyggda delen av Brageskolan är optimalt för en pedagogik som kan vara
utmanande och mångsidig. Utomhusmiljöerna har utvecklats olika långt för att vara
stimulerande för eleverna. Längst har Enebyskolan kommit.
Pedagogerna på alla avdelningarna tar tillvara närområdets möjligheter i form av bibliotek
och idrottsanläggningar. Även museibesök ingår i de pedagogiska planeringarna för alla
elever.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
15
2015-04-12
Ansvar och inflytande för elever
Beskrivning
Elevers ansvar för det egna lärandet
På Brageskolans skolgård finns en förvaringsbod som innehåller redskap för utelekar.
Eleverna har ett lånekort för att få låna redskap från boden. De får själva ansvara för att
redskapen lämnas tillbaka. Eleverna turas om att ansvara för bemanning av förvaringsboden.
Många klasser har klassrumsvärdar vars uppgift är att hålla ordning i klassrummet. Eleverna
turas om att vara klassrumsvärdar.
När förskoleklasserna har ätit lunch i Brageskolans matsal ser vi att de hjälper till att torka
borden. Vi får veta att skolorna snart ska ha en städdag där eleverna ska hjälpas åt att städa
skolgårdarna. Skolorna är med i Grön Flagg9 som tipsar om aktiviteter och informerar
eleverna om nödvändigheten att vårda sin närmiljö.
De flesta klasser har synliga klassrumsregler som klassen bestämt gemensamt.
Vi ser att många lärare låter eleverna använda Skoldagboken. Den innehåller uppslag för varje
vecka som eleven kan utnyttja till planering, reflektion och utvärdering. När veckan är slut
skriver eleven vad som har hänt under veckan. I de böcker vi tittar i ser vi inte att de använder
Skoldagboken till reflektion eller utvärdering.
Eleverna i åk.4-6 får med stöd av lärarna ansvara för innehållet i sina egna utvecklingssamtal.
Hur elever ges inflytande över verksamheten
I de klassrum som vi besöker ser vi ofta hur eleverna läser i läroböcker och skriver i
övningshäften. I övningsämnena som slöjd och bild ser vi flera exempel på hur eleverna får
välja fritt bland material och arbetssätt.
Vi är med på en lektion i åk. 2 på Enebyskolan när eleverna har ”eget arbete” i svenska.
Eleverna väljer mellan olika aktiviteter som de själva har planerat. Vi ser exempelvis några
elever som arbetar i par med att göra egna serier efter inspiration från en bok som klassen läst.
Vi observerar en idrottslektion i åk. 6 där eleverna har arbetat i grupper och gjort egna
koreografier till jenkamusik. På lektionen får alla elever i klassen dansa varandras danser.
Vi frågar elever och lärare om omfattningen av elevinflytande i planering av lektioner och
teman. Eleverna säger de att det oftast är läraren som bestämmer vad de ska arbeta med och
hur de ska arbeta. ”Men ibland kan vi få bestämma hur vi ska redovisa.” De yngsta eleverna
tillfrågas inte enligt lärarna. De ser elevernas ansvar och inflytande som ett
utvecklingsområde på skolorna.
9
http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/skola-forskola/hall-sverige-rents-gron-flagg
16
2015-04-12
I ett klassrum ser vi en förslagslåda där eleverna kan lägga lappar med förslag på aktiviteter
som de vill arbeta med i klassen eller på fritidshemmet. När vi frågar eleverna om vilka val de
kan göra på fritidshemmet säger de att det finns mycket att välja på och oftast något roligt.
Fritidspedagogerna erbjuder eleverna dagligen en fast planerad aktivitet som är fritt för
eleverna att delta i.
Demokratiska arbetsformer
På skolorna finns elevråd och miljöråd som träffas en gång per månad. Samtliga klasser är
representerade. För åk. 4-6 finns ett Hemvisteråd för fritidsverksamheten. Det finns även ett
matråd som under vårt besök inte är aktivt.
Vi tar del av protokoll från de olika råden. Frågor som behandlats berör till exempel
skolgårdens utformning, rastaktiviteter och städning. Elever berättar att de tycker att råden ger
dem möjlighet att påverka och att deras förslag får gehör. Inför elevrådet har klasserna
klassråd.
Samverkan med föräldrar
Det finns ett föräldraråd som är gemensamt för alla tre skolor. De har möten ett par gånger per
termin. Varje vår ordnar föräldrarådet en vårfest för alla tre skolorna med olika aktiviteter. De
pengar som samlas in genom att sälja saker på festen, går till inköp av lekmaterial på skolan
och fritidshemmen. Kommunikation med föräldrar sker till stor del genom SchoolSoft, där de
kan ta del av veckoplaneringar, bedömningar, och frånvaro.
Rektor deltar på föräldrarådets möten men håller själv också regelbundna informationsmöten
med föräldrar. Detta sker exempelvis i samband med att deras barn går från förskoleklass till
åk.1.
Lärare som vi talar med säger att föräldrarna är mycket intresserade av vad som händer med
deras barns utveckling och har ofta kontakt med skolorna. Rektor talar om att föräldramöten
och andra aktiviteter som föräldrarna är inbjudna till alltid är välbesökta.
Några av arbetslagen har också börjat använda sociala medier för att kunna dokumentera och
dela med sig till föräldrarna om vad eleverna gör i skolan.
Bedömning i text
På skolorna bedrivs ett aktivt arbete med att träna eleverna att ta eget ansvar. Vi ser hur
klassrumsvärdar och värdar i matbespisningen tar ansvar för den gemensamma miljön.
Skolornas medverkan i Grön flagg ger eleverna ytterligare möjlighet att träna på miljöansvar.
Vi ser en till stora delar läroboksstyrd undervisning. Detta innebär att eleverna har begränsat
utrymme att påverka av innehållet och till viss del även arbetsformer på lektionerna.
Övningsämnena ger eleverna större möjlighet att själva välja efter eget intresse. Det samma
gäller fritidshemmen där personalen lyssnar på elevernas tankar och åsikter i valet av
aktiviteter.
17
2015-04-12
Formella former för demokrati fungerar bra. Elever är aktiva i klassråd, elevråd och miljöråd.
Föräldrarna erbjuds många möjligheter till information om sitt barns utveckling och inbjuds
ofta till olika aktiviteter i skolorna.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
Mindre god kvalitet
1 1,0
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
X
Bedömning och betyg
Beskrivning
Elevers kännedom om kunskapskraven
Elever i åk. 5 berättar att de får skriftlig återkoppling på läxor av läraren som uppmanar till att
tänka vidare och reflektera över arbetet.
Vi intervjuar elever i olika åldrar. Yngre elever säger att lärare ibland går igenom
kunskapskraven i matematik. De vet inte var de kan söka information för att läsa om
kunskapskraven. De äldre eleverna känner till var de kan hitta dem på SchoolSoft.
Återkoppling på elevers lärande till elever och föräldrar
För information till föräldrar och elever så använder lärarna SchoolSoft som det främsta
verktyget. Där finns förutom kunskapskraven även provresultat. Hur ofta de äldre eleverna
går in i SchoolSoft varierar. Eleverna själva säger att de går in och tittar så fort de får reda på
att provresultaten finns upplagda.
Lärare använder också Google Documents för att ge formativ bedömning på elevarbeten och
tränar elever att själva bedöma varandras arbeten.
Alla elever och föräldrar erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin. Före samtalet skickar
förskoleklassernas lärare hem ett underlag som föräldrar kan diskutera med sina barn.
Elever i åk. 4 - 6 leder själva sina utvecklingssamtal som de med lärarens hjälp förbereder på
lektionstid. I slutet av utvecklingssamtalet deltar läraren. Elever säger att utvecklingssamtalet
blir bättre när de själva berättar och visar sina skolarbeten. De elever vi frågar vet vilka
kunskapskrav som de satt upp i sin individuella utvecklingsplan, IUP. I många klasser arbetar
inte eleverna individualiserat och regelbundet mot de egna uppsatta målen. I åk. 6 berättar en
lärare att de använder tid av ”elevens val” för att eleverna ska kunna arbeta med sin IUP.
18
2015-04-12
Skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning
För att säkra likvärdig och rättssäker bedömning används flera prov. Elever i förskoleklass
testas i september och maj med materialet Hur låter orden, HLO. Detta material som är
utarbetat och kopplat till Bornholmsmodellen10.
Elever i åk.1 genomgår i september bokstavskontroll, ordkontroll samt läsförståelse. I april
görs en test i läsförståelse. En sammanställning av resultaten skickas till kommunen via
skoldatateket och kommunens specialpedagoger träffas för att gå igenom resultaten.
I åk. 1, 2 och 3 genomgår eleverna i maj H 5, läshastighet. Hur många ord hinner eleven läsa
på 1 minut? Skolans lärare tar del av resultatet. I februari testas elevernas ordförståelse,
DLS11. Eleverna testas inte i matematik. Lärare berättar att de använder diagnoser som finns i
läromedel för matematik.
Nationella prov i svenska och matematik genomförs under vårterminen i åk. 3. Alla lärare
som undervisar i årskursen är involverade i rättning och bedömning av proven.
Elever, som börjar åk. 4, testas tidigt på höstterminen i läshastighet och läsförståelse.
Eleverna i åk. 5 testas i läshastighet lite senare på hösten.
Nationella prov genomförs i svenska, engelska och matematik i åk. 6. Under vår observation
diskuterar arbetslagsledare för- och nackdelar med att genomföra nationella prov i SO och
NO. Alla skolornas ämneslärare rättar och bedömer proven. Dessutom deltar representanter
från Enebybergs skolor i kommungemensamma sambedömningskonferenser som rör
nationella prov.
Bedömning i text
Eleverna i åk. 4- 6 har god kännedom om var de kan hitta kunskapskraven i de olika ämnena.
Genom de elevledda utvecklingssamtalen i åk. 4-6 får eleverna god träning i att bedöma sina
egna resultat i förhållande till kunskapskraven. Det finns inte samsyn bland lärarna på
Brageskolan om och när de ska låta eleverna arbeta med sina IUP:er.
Genom SchoolSoft och utvecklingssamtalen har elever och deras föräldrar goda
förutsättningar att få kännedom om elevens kunskapsutveckling. Lärare använder förutom
prov också formativ bedömning i form av kommentarer på elevarbeten i Google Documents
Eleverna genomgår olika typer av tester regelbundet under läsåret. De tester som är
gemensamma för skolor i Danderyds kommun genomförs och resultaten redovisas till
kommunen. Detta gäller dock ej matematik. Testerna i matematik ser olika ut beroende på
vilken lärobok som används. Därmed är resultaten inte helt jämförbara.
Skolorna uppvisar till stora delar god kvalitet i det systematiska arbetet för att säkra en
likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning.
10
11
http://www.bornholmsmodellen.nu/
DLS för skolår 2 omfattar fyra delprov, Läsförståelse, Rättstavning, Ordförståelse samt Samma ljud.
19
2015-04-12
Lärares deltagande i kommunens nätverk kring bedömning och betyg bidrar till rättssäker
bedömning.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
Rektors ansvar
Beskrivning
Hur rektor leder den pedagogiska verksamheten
Rektor har tidigare arbetat som biträdande rektor på Enebybergs skolor och tillträdde sin
nuvarande tjänst vid läsårets början. Rektors närvaro och tillgänglighet i verksamheten
uppskattas av de elever vi talar med. Rektor deltar också i olika möten med elever, lärare och
elevhälsoteamet.
Biträdande rektor började sin tjänst på skolan för ett år sedan. Tillsammans har rektor och
biträdande rektor arbetat fram tre målområden för skolans utveckling. De tre målområdena är
”tillgänglighet”, ”dela-kultur” och ”systematik”. På skolorna finns åtta arbetslag som leds av
arbetslagsledare. Dessa arbetslag formulerar de mätbara målen inom varje målområde. Rektor
och biträdande rektor träffar regelbundet arbetslagsledarna på deras möten och diskuterar
bland annat olika utvecklingsfrågor på skolorna.
Det systematiska kvalitetsarbetet
Vi ser i dokument att rektor har en plan för utvärdering av verksamheten. Elevernas
delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet sker främst genom den årliga föräldra- och
elevenkäterna, Pilen samt kartläggningsenkäterna i likabehandlingsarbetet och Våga Visa.
Rektor ser det som ett utvecklingsområde att göra eleverna delaktiga i högre grad.
Lärarna följer också årligen upp undervisningens kvalitet genom elevenkäter. Rektor följer
upp och rapporterar resultaten i Nationella prov och kunskapsutvecklingstester i matematik
och svenska. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras och analyseras av personalen
vid olika möten.
Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov
En kompetensutvecklingsplan finns. Av den framgår vilka kompetensutvecklingsinsatser som
pågår samt vilka som deltar i dessa. Arbetslagen disponerar själva två tredjedelar av
resurserna för kompetensutveckling. En tredjedel disponeras av skolledningen för gemensam,
ofta obligatorisk, kompetensutveckling exempelvis hjärt-och lungräddning.
Rektors vision vad gäller kompetensutveckling är att i högsta möjliga grad använda kollegialt
lärande istället för externa kurser och föreläsningar.
20
2015-04-12
Fritidshemmens och hemvistets personal ingår i skolornas arbetslag och deltar i APT samt i
Pedagogiskt forum en gång i månaden.
Fritidspersonalen ingår i ett kommungemensamt nätverk för fritidspedagoger och kommer att
delta i kommunens ”fritidsmässa” som syftar till att sprida goda exempel från
verksamheterna.
Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer
Mellan förskoleklass och åk. 1 sker överlämningssamtal pedagogerna emellan. Detta sker
även mellan åk. 3 och 4, samt mellan åk. 6 och den mottagande högstadieskolan.
Inför förskoleklass sker överlämning mellan skolledning/elevhälsa och Enebybergs förskolor.
Under vårterminen gör pedagogerna i förskoleklass en kartläggning av elevernas
matematikkunskaper och sociala utveckling. Denna lämnas över skriftligt till mottagande
klasslärare. Det finns ingen samverkan mellan pedagogerna i förskoleklass och åk. 1 kring
vilka slags kartläggningar som ska göras utöver de språkliga testerna. Förskoleklasserna i
Hagaskolan och Enebyskolan har i för närvarande ingen gemensam mall för kartläggning och
underlag inför utvecklingssamtal, men det är ett framtida utvecklingsarbete berättar
pedagogerna.
I maj månad besöker eleverna i åk. 6 de skolor de ska börja i till hösten.
Vi är med på ett möte då arbetslagsledarna planerar för en ”barnbytardag” då lärarna i åk.1
och åk.4 ska träffa sina blivande elever.
Bedömning i text
Rektor har god kännedom om skolornas pedagogiska kvalitet och arbetar tillsammans med
biträdande rektor med att hitta strategier för att utveckla skolorna på olika plan.
Genom kontinuerlig utvärdering av verksamheter på skolorna skaffar sig ledningen ett brett
underlag för det kommande årets kvalitetsarbete. Personal, elever och deras föräldrar deltar i
kvalitetsarbetet genom att svara på enkäter. Resultaten av enkäterna dokumenteras och
analyseras av all personal.
Personalen erbjuds kompetensutveckling genom arbetslaget. Ledningen vill utveckla en form
för kompetensutveckling som utnyttjar den kompetens som finns inom arbetslagen.
På skolorna finns rutiner som underlättar övergångarna mellan förskoleklass och åk.1 samt
mellan åk.3 och 4.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
21
2015-04-12
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION
Observationsår: Förbättringsområden
i tidigare rapport:
V 12-13, 2010
Likabehandlingsplanen,
Brage
elevvariant
Elevers möjlighet till utmaning och
stimulans
Inflytande och kunskap om det
egna lärandet
Samsyn kring kvalitativa elevledda
utvecklingssamtal. Mål i elevernas
IUP kopplade till kursplanerna
Eneby
Likabehandlingsplanen,
elevvariant
Varierande arbetssätt.
Stödet till elever att samarbeta,
reflektera och utveckla sitt språk
Elevinflytande i undervisningen
Haga
Likabehandlingsplanen,
elevvariant
Stödet till elever att samarbeta,
reflektera och utveckla sitt språk
Elevinflytande i undervisningen
Nuläge:
Är inte längre relevant
Kvarstår delvis
Kvarstår delvis
Åtgärdat
Är inte längre relevant
Kvarstår delvis
Kvarstår
Är inte längre relevant
Kvarstår delvis
Kvarstår
REFERENSER
Arbetsår i Enebybergs Re lå 14-15
Elevhälsan – åtgärdsstege
Elevrådets löpande protokoll – Brageskolan
Enebyenhetens hemsida
Extra anpassningar
Fakta om skola
Kompetensutvecklingsplan Enebybergs skolor
Likabehandlingsplan Brageskolan 2015-16
Likabehandlingsplan Enebybergsskolan 2015-16
Likabehandlingsplan Hagaskolan 2015-16
Metodbok samt matris Våga Visa
Organisationskarta LÅ 14-15
Personalhandbok med länkar
Rutiner vid elevs frånvaro
Schema – Våga Visa 2015
Systematik – mallar och underlag – allmänt
Uppdragsbeskrivning – antimobbingteamet LÅ 14-15
22
2015-04-12