Nummer 11 Guldjobb som trainee i Papuas GULDGRUVA Ny industriell REVOLUTION ÄR HÄR NY STADSDEL vid kajkanten i Helsingborg Foto: Hans Berggren Digital revolution Ansvarig utgivare Anna Ullenvik Redaktion Anna Ullenvik, Susanne Hamne, Sofia Franzén Produktion Det, Box 15416, 104 65 Stockholm 08-556 091 90, www.detsthlm.se AD Marianne Heed Miskar Omslagsfoto Midroc Skribent Sofia Franzén Repro/tryck Bildrepro Stockholm AB Kontakt Midroc Europe Box 3002, 169 03 Solna Tel: 010-470 70 00 [email protected] www.midroc.se Utgivning November 2015 Hela vårt samhälle och svensk industri är mitt uppe i en stor förändring. Vi går mot en allt mer uppkopplad värld, och teknikutvecklingen går rasande fort. Många pratar idag om att svensk industri står inför en digital revolution. I Tyskland har man myntat begreppet Industri 4.0 och menar att vi nu är mitt uppe i den fjärde industriella revolutionen. Det här innebär både stora utmaningar och stora möjligheter för oss som är verksamma i svenskt näringsliv. Vi har pratat med Johan Stahre, forskare på Chalmers, och diskuterat möjligheterna. Är svenska företag attraktiva nog för att klara den hårdnande konkurrensen om kunder och kompetens? Och är vi digitalt redo att hänga med i dessa förändringar? Vi inleder det här numret av Linq med en längre artikel om den spännande utvecklingen som står för dörren. Inom Midroc arbetar vi på många sätt med olika digitala lösningar. I dag är digitala lösningar självklara arbetsverktyg i gemensamma projekt tillsammans med kunder och i våra interna molnlösningar och nätverk. Ofta är det en del av själva produkten, som när Midroc Automation levererar högteknologiska lösningar för process- och tågstyrning till gigantiska gruvprojekt som Freeport-McMoRan Copper & Gold Incs guld- och koppargruva på Papua i Indonesien. Eller i mindre skala, som när Midroc Electro hjälpte Textilia att sänka sin energiförbrukning rejält genom system för fastighetsautomation. Nu när utvecklingen går mot allt fler uppkopplade enheter, smartare fabriker och ökad automatisering kommer säkert mycket i våra arbetssätt att förändras och vi kommer att möta nya utmaningar. Kompetens spelar en nyckelroll i hur väl svenska företag kommer klara den globala konkurrensen. Vi behöver få unga att lockas av de nya industrijobben, som blir alltmer tekniskt avancerade. För oss på Midroc är det viktigt att visa hur spännande det kan vara att arbeta som ingenjör. Vår satsning Automation Challenge gör just det, och har blivit en succé. Läs artikeln på sidan 24 som handlar om unga blivande ingenjörer och Automation Challenge. På Midroc är vi övertygade om att samarbete är nyckeln till framgång. Nya förutsättningar som en digital revolution gör att samarbete blir allt viktigare – med kunder, leverantörer och i arbetsgrupper. På Midroc arbetar vi just nu med att förstärka vårt samarbete mellan våra bolag och verka som ett enat Midroc mot utvalda kunder inom industrin. Vår koncernchef Christer Wikström ger dig en bra beskrivning av just detta på sidan 7. Together to get there helt enkelt. Trevlig läsning! Anna Ullenvik Kommunikation, Midroc Europe 2 Innehåll: TRAINEER PÅ PLATS I GRASBERGGRUVAN Tre unga ingenjörer från Indonesien har under året varit i Sverige för att få utbildning i Midroc Automations avancerade styrsystem för förarlösa tåg. Nu är de på plats på Papua i Indonesien och arbetar för Midroc Automations indonesiska bolag i världens mest högteknologiska gruva. STOR SANERING SKA SKAPA NYTT FRITIDSOMRÅDE Ett femtio hektar stort område vackert beläget invid Skellefteälven har stått oanvänt i många år på grund av stora markföroreningar. Nu ska området saneras och kunna utnyttjas av allmänheten. SAMARBETE SOM GER GEMENSAMMA FRAMGÅNGAR Öppenhet, tät kontakt och ett målmedvetet arbete för att ständigt förbättra både slutprodukten och arbetssätt har gett Moramast och Alucrom vind i seglen. LÄTTARE ATT HITTA LADDSTOLPE Midroc Electro och nya elbilsladdningstjänsten Laddkoll har inlett ett samarbete för att öka tillgängligheten av laddstolpar runt om i Sverige. På så sätt vill företagen bidra till en kommande övergång av den svenska bilflottan från fossila bilar till elektriska och bidra till en bättre framtid. MODERN FÖRETAGSMILJÖ SKAPAR GEMENSKAP Absolut hetast inom kontorslokaler just nu är aktivitetsbaserade arbetsplatser. Alltså lokaler anpassade för flera olika arbetsuppgifter där man inte har sin fasta plats, utan tar sin dator och slår sig ner där det för stunden passar bäst. Nu har Midroc Property Development skapat ett aktivitetsbaserat kontor även för enmans- och fåmansföretag – mitt i händelsernas centrum i World Trade Center i Västra Hamnen i Malmö. LEGOBYGGE SKA LOCKA FLER UNGA TILL INGENJÖRSYRKET För att bredda sin rekryteringsbas vill Midroc Automation öka intresset bland unga för ingenjörsyrket och för matematik. Därför anordnade bolaget i våras Midroc Automation Challenge, där gymnasieungdomar tävlar i att konstruera, programmera och framföra minirobotar av lego. BROAR BIDROG TILL FLYGANDE START FÖR ALUCROM I FINLAND Trots den tuffa ekonomiska situationen i Finland har Alucroms etablering snabbt fått fart. Under sommaren utfördes en komplett ommålning av bron Suvantosilta, en av Finlands största broar nära den ryska gränsen. 8 12 15 19 20 24 28 3 VIRTUELL OCH SMART TEKNIK revolutionerar industrin 4 Foto: Istock Smarta, uppkopplade fabriker där maskiner kommunicerar med varandra ska nyindustrialisera västvärlden. ”Sakernas internet” kliver in i industrin – och den fjärde industriella revolutionen är här. Nu gäller det att hänga med. I slutet på 1700-talet lade ångmaskinen grunden för den industriella revolutionen. På 1900-talet gav elektriciteten den andra industriella revolutionen och på 70-talet förändrade elektroniken och datorerna återigen industrin. Nu menar många att den fjärde industriella revolutionen är här – och nu är det internet som spelar huvudrollen. Intelligens och handlingskraft flyttas från centrala datorer ända ut till enskilda maskiner och produkter på fabriksgolvet. – Varje pryl kommer att kunna ha viss egen intelligens och vi får produktionssystem som kan agera ganska självständigt, säger Johan Stahre. Han är professor i produktionssystem på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och forskar om produktion, automation och mänskliga faktorer. Flera faktorer driver på utvecklingen mot allt smartare fabriker. Kortare produktlivscykler, efterfrågan på individualiserade och kundanpassade produkter, bristen på arbetskraft inom industrin, hotande klimatförändringar och en allt tuffare kostnadspress bland annat. I Tyskland har regeringen och näringslivet de senaste åren satsat miljarder på forskning, utveckling och en strategi för digital omställning som kallas för Industrie 4.0. Visionen är smarta fabriker där maskiner och produkter kommunicerar med varandra och själva organiserar sitt arbete. I de tyska framtidsfabrikerna så styr varje maskin sina processer och sitt underhåll, och produkten är tankad med information som talar om hur, och till vem den ska tillverkas. Helst ska hela leverantörsskedjan vara smart och uppkopplad. obegränsade möjligheter till unika IPadresser i IPv6 – till skillnad från den förra standarden IPv4 som var begränsat till 4,2 miljarder unika adresser. – Det är viktigt att vi använder tekniken på ett bra sätt. Det kommer nya användningsområden för internet varje dag, men att tekniken utvecklas innebär inte alltid att behovet finns. Utvecklingen sker i ett antal steg. Jämför med 3D-skrivartekniken, den har funnits i 20 år, men det är först nu som den har fått stor spridning, säger Johan Stahre. Stor samhällsförändring Hela vårt samhälle står inför en stor förändring när allt fler prylar kopplas till internet i en rasande fart. För ett antal år sedan gick Ericsson ut med en vision om 50 miljarder uppkopplade enheter år 2020. Men John Chambers, vd för Cisco, världens största tillverkare av dataroutrar, tror på betydligt fler. – Personligen tror jag på 500 miljarder uppkopplade prylar långt före nästa decenniums slut, sa han på Mobile World Congress i Barcelona förra året. Solkart är i alla fall att antalet kommer att öka. Mycket. Idag finns i princip helt Sveriges välstånd, med uppemot en miljon anställda i industrin och industrinära tjänster. Andra länder har gått före för att skapa bästa möjliga förutsättningar för sin egen industri att hantera digitaliseringen. Nu krävs det åtgärder även för att Sverige ska behålla sin ledande position, digitala konkurrenskraft och utnyttja digitaliseringens möjligheter. Här behövs en färdplan, samverkan och ett tydligt ledarskap, säger närings- och innovationsminister, Mikael Damberg. Även Wallenbergsstiftelsen meddelade i våras att de satsar 1,8 miljarder på forskning kring industri 4.0, och på Chalmers invigdes i våras en laborations- och demonstrationsanläggning för nästa generations produktionssystem. Nödvändigt för konkurrenskraften Att det nu satsas rejält på området är bra – och på tiden menar Johan Stahre som är biträdande programchef för innovationsprogrammet Produktion2030. ”Det är väldigt viktigt att vi och Europa är på tårna nu” Sverige satsar på nyindustrialisering Den ökade digitaliseringen och automatiseringen ger möjligheter till effektivare produktion och nya affärsmodeller. Men det innebär också stora investeringskostnader och ett ökat kompetensbehov. Det är en stor utmaning för svensk industri, och hur vi klarar omställningen är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Regeringen vill nu vässa industrins digitaliseringsarbete och avsätter 50 miljoner kronor för en nyindustrialiseringsstrategi. I arbetet med strategin kommer bland andra de strategiska innovationsprogrammen Processindustriell IT och Automation, Produktion2030 samt Internet of Things att ingå. – Industrin är en förutsättning för ”Varje pryl kommer att kunna ha en viss egen intelligens” – Vi måste satsa för att hänga med. Det är klart att man kan arbeta med traditionella effektiviseringsåtgärder som till exempel Lean, men förr eller senare når man en punkt där det måste till ett rejält tekniklyft. I Sverige är vi bra på samarbete mellan akademi, näringsliv och det offentliga menar Johan Stahre. – Det är helt klart en konkurrensfördel. Det är väldigt viktigt att vi och Europa är på tårna nu, annars ligger vi nog risigt till. I USA pågår stora ambitiösa satsningar för att återta industriproduktion genom bland annat Industrial Internet of Things, något som motsvarar begreppet Industrie 4.0. Sydkorea har som mål att ha 10 000 smarta fabriker på plats 2020, och Indien har som målsättning att fortbilda 300–400 miljoner människor fram till 2022. Tillgång till välutbildade människor blir avgörande. Framtidens produktionssystem kommer att vara komplexa och det kommer att krävas nya sätt att arbeta tillsammans människor emellan – och mellan människor, tekniska system och robotar. För hur smarta de digitala produktionssystemen än är, så är vi människor än så länge bättre på att hantera komplicerade situationer med kreativa lösningar. – När något händer som inte automationsutvecklaren kunnat förutse så behövs människan för att lösa problemen, säger Johan Stahre. Profetior om att utvecklingen skulle utplåna massor av yrken ger han därför inte mycket för. – Det finns de som säger att 50 % av yrkena kommer att försvinna genom digtali5 sering och automatisering. Men yrken försvinner inte, däremot kommer arbetsuppgifter att förändras, precis som de alltid gjort. – Historiskt har det pågått liknande debatter många gånger, senast på 1960- och 1980-talen, men de kanske återkommer lite oftare nu och man blandar ihop siffrorna. Jämför till exempel med antalet sysselsatta inom jordbruket. Där minskade antalet anställda från 90 % till 3 % av befolkningen under 200 år. Men då har man ju inte räknat in alla nya jobb som tidigare utfördes av bönder – som till exempel ICA-Stigs. I stället för att bruka jorden själva arbetar vi i butiker, som leverantörer, i förpackningsindustrin eller inom marknadsföring. På samma sätt räknar man inte nya typer av industritjänstejobb. Johan Stahre, biträdande programchef för innovationsprogrammet Produktion2030, samt professor i produktionssystem på Chalmers Tekniska Högskola. Viktigt att höja industriyrkens status I visionen för Produktion2030 står bland annat ”År 2030 har arbete inom svensk produktionsindustri hög status och är ett att- raktivt utbildnings- och yrkesval för unga och för förvärvsarbetande som kan vidareutveckla sig.” Johan Stahre menar att hur väl Sverige kommer att stå sig i konkurrensen till stor del beror på om vi lyckas få fler ungdomar att intressera sig för tekniska utbildningar och jobb inom industrin. – Industrin är en jättehäftig arbetsplats! Tänk om ännu fler smarta, unga hjärnor förstod hur spännande och utmanande det faktiskt är att vara industri-ingenjör! Vi har så många duktiga spelutvecklare i Sverige, men att utveckla spel för virtuella världar är förhållandevis enkelt jämfört med mycket av den programvaruutveckling som krävs för att styra verkliga fabriker och processanläggningar. – Jag är väldigt optimistisk, kan vi fortsätta att vara lika innovativa och utveckla sätt som människor kan utnyttja digitalisering och automation på så står vi oss bra i framtidens konkurrens. HALLÅ DÄR... ...Marina Vangstad Hur arbetar ni för att uppnå det? – För vår del handlar mycket av arbetet om att ta reda på vilka behov våra kunder har, lära oss mer om vad vi kan hjälpa till med. Vad pratar våra kunder om? Vilka utmaningar har de, och vad kan vi bidra med? Ju bättre vi lär känna våra kunder och deras behov, desto bättre kan vi bli på att rikta och sprida relevant innehåll till rätt person via rätt kanal. Det kan ju vara en digital 6 kanal, men det kan också vara till exempel ett tryckt media eller en mötesplats. Det centrala är att våra kunder, och potentiella kunder, ska kunna hitta information och inspiration som är till hjälp i deras vardag och deras beslut. Drömscenariot är att vi lyckas skapa en digital mötesplats som våra kunder besöker regelbundet för att få matnyttig information och intressant läsning, samtidigt som vi även kan nå dem, där de är, till exempel när de googlar. Vad har ni tänkt er för innehåll? – Vi vill komma närmare våra målgruppers vardag och erbjuda innehåll som våra kunder har nytta av. Tanken är att vi i text, bild och film ska dela med oss av våra expertkunskaper. Det kan vara branschnyheter, tips, bloggar och lärdomar från olika projekt till exempel. Vad hoppas ni uppnå med satsningen? – Vi tror att om vi tar fram innehåll och artiklar som är betydelsefulla i kundens ögon, så ökar det förtroendet för oss, och kunderna ser att Midroc är en proffsig leverantör som förstår sina kunders problem. Som varumärke har Midroc också en utmaning att bli mer synliga och mer välkända. Och via till exempel en Google-sökning har vi en chans att både visa vår bredd och komma upp på radarn för någon som innan inte känt till oss. Foto: Hans Berg gren Du deltar just nu i ett projekt inom Midroc där ni arbetar med att utveckla er digitala kommunikation. Varför gör ni det? – Vi blir alla allt mer digitala i det vi gör. Bland annat söker vi på information över internet kring sådant vi tänkt köpa eller göra, för att underlätta vårt beslut. Det finns statistik som säger att 60 % av B2B-köpare idag gör sin informationsinsamling själva på nätet, innan de startar sin köpprocess. Trots allt större informationsmängd och ”brus” har vi allt högre förväntningar på att vi ska få relevanta träffar när vi googlar och att vi snabbt ska kunna ta del av just den information som vi är ute efter. Detta ställer krav på alla företag som vill hjälpa sina kunder att hitta relevant innehåll. Vi som jobbar med kommunikation och marknadsföring behöver börja arbeta på nya sätt, som komplement till de gamla. Både för att kunna hjälpa våra kunder i processen och för att vi ska nå ut med Midroc som tänkbar leverantör. Marina Vangstad, kommunikationschef, Midroc Europe Är de branscher Midroc verkar i digitalt mogna? – Ja, det tror vi, även om våra branscher generellt anses vara lite konservativa. Det händer mycket nu när allt fler människor är uppkopplade och industrin blir alltmer digitaliserad. Vi ligger långt fram med att till exempel ha molnbaserade IT-lösningar inom Midroc, både som arbetsverktyg i projekt tillsammans med våra kunder och interna verktyg för kommunikation och kunskapsdelning. Vi vill bli föregångare även i vår externa kommunikation. Industrikunder utvecklar Midrocs erbjudande Midroc fördjupar nu sitt samarbete med några kunder genom att utifrån kundernas behov, se bortom de olika Midrocbolagens organisationsstruktur. – Vi går från att vara en leverantör till att vara en strategisk samarbetspartner, säger Christer Wikström. Definierar strategiska mål Avtalen mellan kunden och de separata Midrocbolagen finns kvar. Men på toppen läggs ett strategiskt samarbetsavtal. – Tillsammans med kunden definierar vi våra långsiktiga mål, vad vårt samarbete ska syfta till. Vi förbinder oss att vi ska jobba på ett effektivt och bra sätt, och lyfter upp vad som ska vara vår nyckelfråga. Vi kommer att i detalj styra upp vårt sätt att arbeta i kundernas anläggningar för att optimera arbetsflöden och totalt sett kunna sänka kundens kostnader. De bolag som nu satsar mer på att samarbeta strukturerat mot industrin är Midroc Electro, Midroc Project Management, Midroc Rodoverken, Midroc Alucrom, Midroc Ställningar och Metalock Engineering. I den nya formen av samarbete kommer man att avsätta mycket tid tillsammans med kunden för att sätta de strategiska målen. – Vår slogan Together to get there är mer betydelsefull än vilket bolagsnamn som står efter Midroc. Vi jobbar tillsammans våra bolag emellan, men också tillsammans med kunden för att nå bästa resultat. sidan sker parallellt med en strategisk förändring av hela Midrocvarumärket. – Vi har fattat beslut om en ny varumärkesstrategi som följer samma logik som utvecklingen inom industrin. Våra kunder ser oss som Midroc, oavsett vilket bolag vi är och därför ska vi också profilera oss så framöver; En gemensam Midroclogotyp som vi beskriver utifrån tydligt definierade erbjudanden, så att kunderna enkelt ser vad vi kan leverera för värde. Det är ointressant för en kund att höra oss prata om våra bolag och vår organisation, de vill veta vad vi kan göra för dem. Det ska också vara vårt fokus i alla möten och presentationer, säger Marina Vangstad, kommunikationschef, Midroc Europe. För Midrocs industribolag innebär arbetet en process där man tittar på vad bolagen gemensamt kan erbjuda kunden och skräddarsyr lösningar över bolagsgränserna. Att fortsätta det ständigt pågående interna arbetet med en gemensam Midroc-kultur är också viktigt. – Våra kunder köper vår förmåga att se var det krävs förbättringar, och vår förmåga att kunna genomföra dem. Och det ska märkas att vi tänker lika inom hela Midroc, att det som driver oss mest är att förstå kunden och kundens behov, menar Christer Wisktröm För tillfället blir det nya arbetssättet mest tydligt för industrikunderna eftersom de ofta har behov av tjänster från flera av Midrocs bolag. Just nu ligger fokus på petrokemikunder, tätt följt av energibranschen. – Det här är verksamheter med höga krav på säkerhet och där man lägger stor vikt på HSEQ-arbete. Som ett Midroc lyfter vi alla våra bolags arbete till den nivå där våra kunder tycker att vi är riktigt bra. Man ska få samma höga kvalitet från alla bolag, och känna igen arbetsätt, rutiner och dokument. – Vår målsättning är att Midroc ska vara förstahandsvalet för våra industrikunder inom alla våra discipliner. Det blir vi om vi hela tiden utgår från kundens utmaning och frågeställning och genom att visa att vi är Sveriges mest kompletta leverantör. Foto: Hans Berggren På uppmaning från ett antal kunder genomför Midroc just nu ett arbete som innebär att man specialanpassar avtal efter kundernas behov över Midrocs bolagsgränser. Intentionen är att oavsett bolag och disciplin ska kunden uppleva ett gemensamt Midroc, med samma arbetssätt, höga kvalitet och kundförståelse. – Vi tänker större och arbetar mer strategiskt, det blir ett helt annat engagemang med vårt nya sätt att arbeta. För oss och för våra kunder är det väldigt viktigt att kunderna känner att vi jobbar på samma sätt, oavsett vilket av våra bolag som utför jobbet, säger Christer Wikström, koncernchef, Midroc Europe. Med Midrocs breda sammansättning av bolag har man länge kunnat tillgodose mycket specifika kundönskemål, med anpassade lösningar för varje projekt. – Men det vi gör nu är att vi tar det ett steg längre och konkretiserar det även avtalsmässigt. Pågående process Den här konkreta processen på industri7 Foto: Midroc Foto: Adam Ihse Foto: Niklas Olsson Magnus Emanuelsson – en av Midroc Automations sju ingenjörer på plats på Papua. 15 stycken 20 fots specialbyggda containrar skeppades i somras till Papua, en resa som tog hela tre månader. Innehållet: styrsystem och kommunikationsutrustning för storbildsskärmar till kontrollrummet i gruvan. Allt var monterat på plats direkt i containrarna! 8 De tre automationsingenjörerna Adi Wiguna, Nataniel Depo och Wigati Surya från Indonesien har jobbat som trainees under våren. Bland annat med att testa utrustningen i Trollhättan och sedan i Kiruna för att studera systemet i drift. Traineer på plats i gruvan på Papua Tre unga ingenjörer från Indonesien har under året varit i Sverige för att få utbildning i Midroc Automations avancerade styrsystem för förarlösa tåg. Nu är de på plats på Papua i Indonesien och arbetar för Midroc Automations indonesiska bolag i världens mest högteknologiska gruva. Midroc Automations största order någonsin är leveransen av system för process- och tågstyrning till Freeport-McMoRan Copper & Gold Incs guld- och koppargruva på Papua, Indonesien. Grasberggruvan är världens största guldfyndighet och ligger 4 100 meter över havet. Gruvan har tidigare brutits som dagbrott, men när nu amerikanska FreeportMcMoRan går över till att bryta under jord används den lösning för styrning av förarlösa helautomatiska tåg som Midroc Automation först utvecklat till LKABs gruva i Kiruna. All underjordsoperation är automatiserad och fjärrstyrs och övervakas från ett kontrollrum ovan jord. På så sätt kan man sköta driften med minimalt med personal nere i gruvan. Det minskar risken för olyckor, effektiviserar produktionen och ger mindre miljöpåverkan. Världsberömt gruvprojekt Med Midroc Automations system blir gruvan världens mest högteknologiska gruvoperation under jord. Midroc Automation har för projektets räkning startat ett indonesiskt bolag med huvudkontor i Jakarta. – Vi försöker vara långsiktiga där vi har stora projekt, och ha lokal förankring. Därför har vi, precis som vi gjorde i Kiruna, startat ett lokalt bolag, säger Magnus Emanuelsson, projektansvarig på Midroc Automation. Det spännande projektets komplexitet fick de tre automationsingenjörerna Adi Wiguna, Nataniel Depo och Wigati Surya från Indonesien att söka traineeplatser i det nystartade Midroc Automation Indonesien. – Jag såg jobbannonsen på mitt colleges webbsida. Det här är Indonesiens mest berömda projekt i gruvindustrin så det var självklart för mig att söka. Det är ett stort och komplext system, och en rejäl utmaning, säger Adi Wiguna. Nataniel Depo, som tidigare arbetat inom IT på IBM såg också jobbet som en stor utmaning och sökte. Mjukvaran till fjärrstyrningssystemet har utvecklats på Midroc Automations kontor i Solna, Gävle, Sandviken, Karlstad och Göteborg. Hårdvarukonstruktionen till både LKAB-projekt och Freeport-projektet har gjorts på plats i Midroc Automations verkstad i Trollhättan och Göteborg. När hårdvaran skulle tillverkas för Freeportprojektet räckte de befintliga lokalerna inte till och man fick hyra ytterligare en lokal i anslutning. Sammanlagt har drygt 70 personer från Midroc Automation varit inblandade i projektet. Utrustning för tufft klimat Eftersom kontrollrummet vid Grasberggruvan ligger 2 500 meter över havet måste all utrustning vara specialanpassad. För att klara den tuffa miljön i Indonesien har Midroc Automation tillverkat specialbyggda containrar i rostfritt stål. Styrsystemet delas upp i mindre driftssystem, och all utrustning är monterad på plats direkt i containrarna i Trollhättan. Tidigt i somras skeppades 15 stycken 20 fots containrar med styrsystem och kommunikationsutrustning för storbildsskärmar till kontrollrummet i gruvan ner till Papua. De specialbyggda containrarna skeppades från Göteborg via Rotterdam till Singapore för att till sist nå Papua. En resa som tar tre månader. Annorlunda arbetssätt Under våren har de tre indonesiska traineeingenjörerna bland annat jobbat med att testa utrustningen i Trollhättan och varit i Kiruna för att studera systemet i drift. Något som alla tre upplevde som mycket spännande. – Det är en fantastik utmaning att få arbeta med ett såhär storskaligt projekt. I Indonesien finns det inte så ofta möjlighet till projekt under jord, säger Adi Wiguna. – När jag kom till Kiruna var det första gången jag var nere i en gruva. Och första gången jag såg snö. Vi testade att åka skidor, både utför och på längden, och vi såg vårt livs första hockeymatch, säger Wigati Surya. Det är inte bara klimatet som skiljer sig mycket mellan Indonesien och Sverige. Ett par rejäla kulturkrockar i sättet att arbeta har de också stött på. – Vi är vana vid en strikt hierarki i arbetslivet som inte verkar finnas alls här i Sverige. För oss är det lite förvirrande med det här öppna klimatet, först hade vi lite svårt att förstå vem det var som var chef egentligen, säger Adi Wiguna. Ett arbetssätt som de upplever som både positivt och negativt. Det kan bli otydligt och svårt att veta exakt vad som förväntas. – Men du kan alltid prata med alla och fråga vem som helst. Jag upplever att här på Midroc är information tillgänglig för alla, det tycker jag är väldigt positivt. Och du vet att alla är vänliga och känner ingen extra press, säger Nataniel Depo. – Det här är mycket intressant, vi var inte medvetna om att skillnaden var så stor, säger Magnus Emanuelsson. Vår kund är ju också ett amerikanskt bolag, och även det svenska och amerikanska sättet att arbeta skiljer sig åt en hel del. För att underlätta kommunikationen trots kulturskillnaderna tog vi in en extern konsult som hjälpte oss i interkulturell kommunikation. På plats på Papua Nu är de färdigutbildade efter ungefär ett år av projektspecifik utbildning. I slutet av juli började de på Papua i gruvan tillsammans med Midroc Automations övriga anställda – sju ingenjörer från Sverige är också på plats. Alla tre är mycket nöjda med den utbildning de fått. – Att få jobba som trainee i ett så här storskaligt projekt är en fantastisk möjlighet. Det har verkligen varit en rolig och spännande erfarenhet, och vi har lärt oss massor, säger Wigati Surya. Nu ser de fram emot att börja jobba i Grasberggruvan på Papua. – Det är ett väldigt intressant projekt, och dessutom i en annorlunda miljö. Det ligger högt över havet, i en avlägsen del av Indonesien. Och så själva gruvan som är under jord. – Det ska bli spännande att nu få se hur vi ska applicera allt vi lärt oss i verkligheten och nu börja jobba skarpt, säger Adi Wiguna. ››LÄS MER OM VÅRT TRAINEEPROGRAM PÅ WWW.MIDROCAUTOMATION.SE 9 Foto: Minesto Elkraftverk på havsbotten blir verklighet Miljöteknikföretaget Minestos unika marina kraftverk genererar el från långsamma tidvattenströmmar. Den nya tekniken har kapacitet att stå för 5–10 % av Storbritanniens elproduktion. Nu investerar Wales regering 122 miljoner kronor av EU-fonder i Minesto för att bygga det första marina kraftverket i full skala. 10 Stöd från statligt håll Minesto har under de senaste åren haft ett nära samarbete med Wales regering för att få till investeringen. Tack vare EU-stödet kan Minesto nu gå från att utveckla och testa sin teknik till att i full skala bygga det första kraftverket och introducera Deep Green på marknaden. Investeringen innebär också att Minesto etablerar sitt brittiska huvudkontor i norra Wales. – Det här betyder jättemycket för oss. Wales regering blir vår första betalande kund. Ett sådant kapitaltillskott är oerhört viktigt i den utvecklingsfas som det första kraftverket innebär. Samtidigt är det en kvalitetsstämpel att vår teknik har klarat den rigida tekniska granskningen som gjorts på uppdrag av Wales regering för att se att vi kan hålla det vi utlovat, säger Anders Jansson, vd på Minesto. Han menar att stödet signalerar ett erkännande av marin energi och att Wales regering ser Minesto som en viktig del i omställningen från fossila till förnybara energialternativ. – Satsningen innebär att vi kan vidareutveckla vår organisation i Göteborg samt bygga upp den operativa funktionen i Wales som krävs för att installera och operera kraftverket ute till havs i Wales. Vi är idag 30 personer men ser att vi mer än fördubblar vår globala styrka de kommande 3 åren. Det första kraftverket byggs i ett havsbottenområde i norra Wales, som kallas Holyhead Deep. Med sina långsamma tidvattenströmmar på 80–100 meters djup nära land är det en idealisk plats för att installera undervattensdraken Deep Green. Det första kraftverket tas i drift 2017. Planen är att anlägga en hel tidvattenkraftpark med 20 kraftverk, som ska vara i drift under 2019. För utvecklingen av bland annat anslutningen till elnätet och det ställverk som ska byggas på havsbotten har Minesto anlitat Midroc Project Management. – Midroc Project Management är duktiga på elkraft. För oss är det viktigt att samarbeta med kunniga konsulter, som dessutom har tillgång till en stor mängd kolleger tack vare att det finns en stor organisation som Midroc bakom. I sådana här stora projekt blir det stundtals mycket att göra och vi behöver ibland anpassa kostymen, säger Anders Jansson. Anlitar expertkonsulter Midroc Project Managements Pehr Brunnegård utvecklar en funktion inom Midroc som kallas NyTeknik. Funktionen samordnar hög teknisk kompetens inom de olika Midrocbolagen, som kan vara till hjälp på till exempel miljöteknikföretag som Minesto. I dag arbetar han heltid som konsult för Minesto och projektet. Att handla upp system för ny teknik på havets botten kräver kunskap om de specifika krav som ställs. – Att bygga ett ställverk på 100 meters djup är en utmaning, det har aldrig gjorts förut. På stora oljeriggar finns det ställverk på 3000 meters djup. Men då pratar vi specialbyggen med helt andra krav och kostnader. Vi kommer istället att bygga ett vanligt ställverk i en inneslutning som tål det höga trycket och som dessutom klarar att ventilera bort den värme som uppstår, säger han. Ytterligare en utmaning är att de kablar som går mellan ställverket och undervattensdraken ska klara alla vridningar och den kraft som uppstår. – Det här är ett mycket spännande projekt att arbeta med, och en teknik med stora möjligheter. Varje drake kommer initialt att producera 500 kW men sannolikt mer i framtiden. Ett traditionellt vindkraftverk producerar ungefär 3000 kW. Men den stora fördelen med Deep Green är att elproduktionen är helt förutsägbar. Dessutom varken syns eller hörs den. Från vattenytan ner till den översta punkten på draken kommer det att vara 20 meter, säger Pehr Brunnegård. Målet – global expansion Målet för Minesto är att fortsätta växa. Tekniken fungerar över stora delar av världen, där tidvattenskillnaden är tillräckligt stor för att skapa undervattensströmmar. – I Europa arbetar vi primärt på Storbritannien och Frankrike. I övrigt fokuserar vi på USA, Chile, Taiwan och Japan. I Asien har man från statligt håll sagt att minst 50 % av energin ska komma från haven; men tidigare har det inte funnits något sätt att omvandla den energin till elkraft. – Vårt mål är att bli ett stort globalt bolag, och vi ser att nästa naturliga steg är börsintroduktion, det finns långtgående planer för detta, säger Anders Jansson. Minesto ägs idag av bland annat Midroc New Technology, BGA Invest, Saab Ventures och Chalmers Tekniska. – Minesto har i ett antal år utvecklat och validerat tekniken, och nu har man lyckats ta sig till steget kommersialisering. Nu blir de dolda värdena mer synliga, och en börsintroduktion kan ge mer exponering och större trovärdighet internationellt, säger Göran Linder, vd på Midroc New Technology, som uteslutande investerar i företag med banbrytande idéer. Tidigare har Midroc New Technology’s strategi ofta varit att sälja när deras portföljbolag är färdiga för kommersialisering. – Men vi tänker fortsätta vara betydande ägare i Minesto. Ett företag med hög konkurrensförmåga inom förnybart producerad el är ett typexempel där vi vill ha kvar innehav länge. ››FILM OM DEEP GREEN HITTAR DU HÄR: WWW.MINESTO.COM/DEEP-GREEN Foto: Minesto Minestos tidvattenkraftverk Deep Green bygger på en ny princip för elproduktion från tidvatten och havsströmmar. Det unika med Deep Green är dels den låga vikten jämfört med andra marina lösningar, dels att kraftverket kan utnyttja långsamma strömmar tack vare konstruktionen som liknar en svepande undervattensdrake. Fäst i havsbotten med en förankringslina rör sig en vinge med en turbin i en snabb åttaformad bana och de svepande rörelserna ger extra kraft åt tidvattnet. Wales har stora våg- och tidvattenenergiresurser längs sina 1 200 kilometer kust. Här finns havs- och tidvattenströmmar med potential att leverera mer än fem procent av Storbritanniens totala elbehov. Det motsvarar 80 miljarder kronor per år i elförsäljning. 11 Stor sanering ska skapa nytt fritidsområde Ett femtio hektar stort område, vackert beläget invid Skellefteälven, har stått oanvänt i många år på grund av stora markföroreningar. Midrocföretaget Ekotec har fått uppdraget att sanera den av miljögifter svårt förorenade marken. År 1824 grundades AB Scharins & Söner. Företaget var verksamt i över 160 år och bedrev handel över hela världen. 12 Beställare är Skellefteå kommun, som ansvarar för att före detta Scharins industriområde strax utanför Skellefteå ska saneras och rustas upp. Området som ska saneras är stort, 50 hektar. Det fina läget vid Skellefteälven och närheten till Skellefteå centrum gör marken väldigt attraktiv. Men mark och vatten har haft mycket höga halter av bland annat dioxin och arsenik. Under ett par år har ett stort marksaneringsprojekt pågått för att schakta bort miljögifterna för att göra plats för frisk mark som kan utnyttjas av allmänheten till fritidsområden och i förlängningen eventuellt nya bostäder. Många olika typer av föroreningar Ekotec är entreprenör och projektets första etapp av sanering startade runt årsskiftet 2009–2010. Nu är den fjärde, sista och absolut största, etappen av sanering i full gång. Etappen, som innefattar svårtillgänglig mark i Härvelträsket, startade i april i år och beräknas pågå under två år. Totalt innebär projektet en masshantering på 157 000 kubikmeter. – Sett till volym är det här vårt absolut största projekt, och det är också ett mycket speciellt projekt på många sätt. I de flesta projekt brukar föroreningarna vara begränsade till en eller två typer. Men i den här marken finns i stort sett samtliga föroreningstyper du kan stöta på, säger Peter Nordlinder, projektledare på Ekotec. Den förorenade marken speglar en lång industrihistoria. År 1824 grundades AB Scharins & Söner. Företaget var verksamt i över 160 år och bedrev handel över hela världen. På Scharins industriområde bedrevs sågverksamhet, pappersmassatillverkning samt tillverkning av träfiberskivor under olika tidsperioder till och med 1990-talet. Att så många olika typer av föroreningar finns närvarande idag beror på att man använt rester från annan industri som utfyllnadsmassa. – Förr gjorde man ofta så. Vi förväntar oss att hitta en del gamla saker här, som gamla bilar till exempel. Svåra markförhållanden en utmaning Logistiken runt det hela är komplicerad. Samtidigt som förorenad jord schaktas bort, ska ren jord fyllas på – en utmaning under så här pass svåra markförhållanden och med flera typer av föroreningar. – Här krävs väldigt god planering. När man arbetar med så här stora massor ritas området upp i ett rutnät om 14 gånger 14 meter, och så mäter vi upp vilka föroreningar som finns i respektive ruta. Under tiden som grävmaskinen arbetar ritas en karta som dokumentation och underlag för schaktrapport. – Det är oerhört viktigt att man har kontroll på vad som schaktas och vilka föroreningar det innehåller. När vi har så här många olika sorteras föroreningar får vi transportera massorna till ett mellanlager för sortering av olika föroreningsmassor. Ytterligare en utmaning är den sanka träskmarken. – För att våra maskiner ska klara att ta sig fram i området lägger vi ut stockmattor. Allt vatten som kommer fram när vi arbetar renas i våra egna reningsverk innan det släpps tillbaka. Här finns mycket föroreningar under grundvattennivån, det djupaste vi gräver är 1,5 meter under grundvattennivån, säger Peter Nordlinder. När Ekotecs arbete är slutfört ska marken täckas med matjord och gräsmatta planteras. Här ska marken sedan vara i så gott skick att det kan användas av allmänheten för bland annat sportverksamhet utan någon risk för hälsa. Hela området ska stå klart för ny verksamhet under 2017. ››LÄS MER PÅ WWW.SKELLEFTEA.SE Mark och vatten har haft mycket höga halter av bland annat dioxin och arsenik. Förorenad jord schaktas bort och ren ska fyllas på. 13 Ny levande stadsdel i Helsingborg Precis vid kajkanten, mitt i centrala Helsingborg ska Midroc Property Development bygga en levande stadsdel med hotell- och kongressanläggning, restauranger, caféer, butiker och bostäder. Foto: Jais Arkitekter + Visualisera Utvecklingsområdet är på 40 000 kvadratmeter och Midrocs investering är ungefär en miljard kronor. – Utvecklingsprojektet ska stärka Helsingborgs attraktivitet och konkurrenskraft och dess roll som den naturliga mötesplatsen i regionen. Vi breddar stadens utbud och skapar en attraktiv miljö som kommer att generera arbetstillfällen, tillväxt och utveckling, säger Carl von Strokirch, affärschef på Midroc Property Development. Helsingborgsbyrån Jais Arkitekter har ritat förslaget till hotell- och kongressanläggning med 250 hotellrum och en kongresskapacitet på 1 250 personer. Wingårdhs Arkitektbyrå har ritat förslaget till bostadskvarteren med fyra flerbostadshus som kommer att rymma drygt 130 lägenheter. 14 – Vi får med det här projektet en unik möjlighet att bidra till Helsingborgs utveckling och det är naturligtvis väldigt spännande och kul! Här får vi bygga bostäder med en fantastisk utsikt, en hotelloch kongressanläggning, caféer och restauranger, allt på Helsingborgs bästa läge, säger Carl von Strokirch. Bevarar anrik byggnad I dag består platsen till största delen av en stor parkeringsplats. Här ligger också det gamla stationshuset, Ångfärjestationen, som nu används av rockklubben och restaurangen The Tivoli. – Vi kommer att bevara och flytta den äldre delen av Ångfärjestationen till Köpenhamnskajen, bredvid det gamla tullhuset. Arbetet med att bygga ut kajen påbörjas under hösten och Ångfärjestationen flyttas våren 2016. Byggstart beräknas till sommaren 2016. – När det är klart bidrar det positivt till stadskärnan med liv och rörelse på den här platsen. Att få gångstråk, restauranger, hotell och bostäder här i stans bästa läge är väldigt bra för destinationen, säger Emma Håkansson som är turism-och destinationsutvecklingschef på Helsingborgs stad. Satsar på evenemang För Helsingborgs stad är hotell- och kongressanläggningen ett efterlängtat tillskott till satsningen på Helsingborg som turistoch evenemangsstad. För några år sedan byggdes Helsingborgs Arena, och just nu pågår en stor ombyggnation av fotbollsarenan Olympia. Men idag saknar Helsingborg stora lokaler för konferenser och kongresser, och är en av de städer i Sverige som har högst hotellbeläggning. – Vi har ett stort behov av hotellrum och konferensmöjligheter. Det nya bygget på Ångfärjan är helt avgörande för Helsingborgs framtid som turist- och evenemangsstad. Det blir ett av de större hotellen i staden, på ett väldigt bra läge. Det här blir ett bra komplement, säger Emma Håkansson. Helsingborg har tidigare inte expanderat lika mycket på hotellsidan som många andra svenska städer. Bristen på större konferenslokaler och hotellrum har gjort att det inte varit aktuellt att bearbeta internationella kongresser. – Med den nya anläggningen på Ångfärjan får vi hela Europa som spelplan. Anläggningen kommer att bli ett lyft för hela området. Helsingborg är en stark sommardestination, och nu får vi ytterligare ett komplement som lockar besökare året runt. Bostäderna beräknas stå klara under våren 2019 och kongress- och hotelldelen på hösten samma år. Förhandlingar om hotelloperatör pågår. Samarbete som ger gemensamma framgångar Öppenhet, tät kontakt och ett målmedvetet arbete för att ständigt förbättra både slutprodukten och arbetssätt har gett Moramast och Alucrom vind i seglen. Moramast och Alucrom i Gävle har samarbetat i många år, ända sedan början på 90-talet. Moramast tillverkar belysningsstolpar och spännstolpar. Alucrom i Gävle utför olika typer av rostskydd som rotlack, hellackering och termoplastbeläggning på Moramasts stolpar. – Moramast är vår största och äldsta kund i Gävle, och vi har ett väldigt nära samarbete, säger Brian Thomsen, avdelningschef på Alucrom i Gävle. Stor ökning av lackade produkter Moramasts vd Sture Hökerud ser en stor ökning av just lackerade produkter. – Vi jobbar mycket mot arkitekter och konsulter, och vi märker av ett klart ökat intresse för designade stolpar, som mer estetiskt stämmer med omgivningarna. Vi märker också att kommunerna ser en enorm vinst i korrossionsskydd i roten på stolparna. Den extra kostnaden räknas lätt hem och livslängden fördubblas, säger Sture Hökerud. Tidigare var däremot det absolut vanligaste att man inte använde lack alls, utan enbart varmförzinkade. Men hundurin, salter och smuts är starkt frätande och sliter hårt, och utan rätt korrosionsskydd kan gamla stolpar utgöra en säkerhetsrisk. Därför satsar Moramast målmedvetet på att leverera ut mer lackade produkter. – Vi kommer rotlacka över 20 000 stolpar samt platsbelägga och hellackera 10 000 bara i år, och det är en rejäl ökning. Arbetar för ständiga förbättringar Både Midroc Alucrom och Moramast är ömsesidigt beroende av varandra. – För oss är det oerhört viktigt att visa för kunden att vi håller en hög kvalitet på lacken, och vi utvecklar slutprodukten tillsammans med Alucrom, säger Sture Hökerud. – Att starta rätt, genomföra rätt och leverera rätt slutprodukt har vi som ett mantra här på Alucrom. Därför blästrar vi till exempel alltid alla stolpar som ett led i förbehandlingen innan rotlackering för att säkerställa vidhäftning och för att stolparna ännu bättre ska klara utsatta miljöer, säger Brian Thomsen. De båda bolagens produktionsenheter har daglig kontakt, och regelbundna uppföljningsmöten, där man tittar på vad som kan göras för att bli starkare tillsammans. – Alucrom är exceptionellt lyhörda för våra önskemål och försöker verkligen lösa våra problem. Vi har ett långt mycket starkare samarbete än ett traditionellt för- Moramasts vd Sture Hökerud hållande mellan kund och leverantör. Vi visar upp ett gemensamt ansikte gentemot våra slutkunder, säger Sture Hökerud. – Om problem uppstår försöker vi alltid att lösa det ihop på ett snabbt och smidigt sätt, och det är ju en väldig trygghet för slutkunden. Vi diskuterar tillsammans och tittar på hela flödet. Vi tar reda på vad som gått snett och vad vi kan göra bättre nästa gång, säger Brian Thomsen. Tillsammans har bolagen under åren utvecklat ett system för att eliminera problem. – Det hade vi aldrig lyckats med om vi skyllt problemen på varandra, säger Sture Hökerud. Han tror att just öppenheten bolagen emellan är en del av framgångsreceptet. – Det är jätteviktigt att hela tiden föra en dialog, och att diskutera ständiga förbättringar. Och att ha dialogen inte bara i goda tider, utan även när det blåser. ”Vi märker av ett klart ökat intresse för designade stolpar” 15 Foto: Hans Berggren ”För att hitta rätt bolag får man ständigt ha örat i marken” Thomas Mårtensson Bor: I Limhamn i Malmö. Intressen: Jag är mycket intresserad av bilar. Både nya och gamla och framför allt att göra goda bilaffärer. Arbetet tar mycket tid, men jag tycker om att resa. Privat reser jag gärna till USA, där jag bilat på både ost- och västkusten. Bland annat har jag besökt Chicago, och bilat från New York längs atlantkusten till Kanada. Senaste resa privat: Det var i somras, när jag bilade i Frankrike med min 92-åriga mor och 93-åriga far. Senaste resor i arbetet: Tyskland, England och Schweiz. 16 Fingertoppskänsla för goda affärer Thomas Mårtensson har varit en nyckelperson i Midrockoncernen ända sedan starten. Han brinner för att göra affärer, och är ständigt uppmärksam på nya möjligheter för koncernen att växa ytterligare. För fortsätta växa det ska koncernen göra menar han. Som en av tre koncern-vd:ar för Midroc Europe har Thomas Mårtensson ett finger med i spelet i ett hundratal bolag. Med ett brinnande engagemang för koncernen och som styrelseordförande i flera bolag utanför Sveriges gränser har arbetet blivit en livsstil för Thomas, för honom finns inte mycket tid till annat än arbete. Det stora intresset för affärer har han med sig sedan barnsben. Han är uppvuxen i en företagsam familj. Pappan var bilhandlare och han var ofta med sin far på jobbet redan som liten. Sedan tidig ålder har det funnits ett stort intresse för bilar – och för affärer. – Jag genomförde min första bilaffär när jag var 13 år. När jag var yngre var det mest amerikanska bilar som fascinerade, men idag är det viktigare med bilar som har bra komfort och är miljömässigt snällare. – Att få göra affärer är det som jag tycker är allra roligast. Och att få se personer som man har tillsatt växa med uppgiften, och leverera bra resultat. Att se den glädje det för med sig, det tycker jag är riktigt roligt. Det är det som gör att det är värt att gå till jobbet på morgnarna, säger han. Thomas Mårtensson har varit en nyckelperson i Midroc ända sedan starten 1996. Han var i mitten av 90-talet anställd på ABV Rock Group, som var det bolag som verkade sammanhållande för det stora bergrumsprojekt som affärsmannen Mohammed Al Amoudi rodde hem i samarbete med en rad svenska företag. Projektet gick ut på att skapa underjordiska lager för raffinerade petroleumprodukter i Saudiarabien. För att kunna genomföra detta gigantiska projekt förvärvades och startades en rad bolag både i och utanför Sverige. Dessa bolag blev grunden till vad som är Midroc Europe i dag. Thomas Mårtensson följde med till den nystartade koncernen och blev ekonomiansvarig i moderbolaget och i Midroc Industries. 1997 blev han vd för det som då hette Midroc Scandinavia och Midroc Properties. – Vi har vuxit en hel del sedan dess. Då fanns vi bara i Europa, idag har vi verksamhet också i Indien, Indonesien, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Sydafrika. PROFILEN som han tycker är mycket stimulerande. – Att försöka hitta bolag som passar in i vår verksamhet och undersöka företagen, förhandla och sedan integrera dem i vår verksamhet. Hela den processen är väldigt givande, och alla de olika stegen i processen gör det intressant. – För att hitta rätt bolag får man ständigt ha örat i marken. Ibland får man vänta tills företaget är till salu, det kan ta fem till tio år från det att man hör av sig tills bolaget är moget att sälja. Koncernens storlek och de många bolagen gör det svårt för Thomas Mårtensson att begränsa svaret till ett eller ett par projekt på frågan vad han upplevt som det mest spännande under åren. – Vi byggde upp fastighetsutvecklingsverksamheten i Malmö – Midroc Property Development – helt från scratch 1999, till att idag vara en av de största fastighetsutvecklarna i Malmöregionen. Och när vi förvärvade Electro Montage i Sandviken och Electro Swede AB var det två medelstora bolag. Efter att vi slagit ihop dem och bildat Midroc Electro så har det successivt växt till att bli ett stort och mycket framgångsrikt bolag. ”Att få göra affärer är det som jag tycker är allra roligast” Snabbväxande företagsgrupp Midrockoncernen växer snabbt. I slutet på 90-talet omsattes 1,3 miljarder och antalet anställda låg runt 1 000. Idag omsätter koncernen över 6 miljarder och har 3 200 medarbetare. Strategin för tillväxt är organisk expansion, investeringar och förvärv. Thomas Mårtensson har varit delaktig i de flesta av Midrocs förvärv, en del av arbetet 17 – Metalockgruppen har också varit med om en fantastisk utveckling. 1995 bestod gruppen av fem bolag i Sverige, Storbritannien, Danmark, Tyskland och Frankrike. Det danska bolaget är sålt idag, men vi har nu bolag i Sydafrika, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Indien. Och nyligen startade vi ett joint venture i USA, som reparerar fartygsmotorer, MSHS Metalock Engineering USA, med säte i Florida, vilket betyder att vi nu också kan serva kunder på andra sidan Atlanten. Tuffa år krävde krafttag Men framgångarna för Midrockoncernen kom inte omedelbart och utan hårt arbete. – Initialt hade vi bekymmer med att få vissa verksamheter lönsamma. Vi hade en situation där vi hade för många förlustaffärer. Vi hade några riktiga problemprojekt och en byggverksamhet under uppbyggnad som genererade rejäla underskott. Under slutet på 90-talet kom Lennart Wikström, en av ägaren Mohammed Al Amoudis närmaste män, in som styrelseordförande. – Under Lennarts ledning tog vi krafttag för att ändra situationen. Vi genomförde flera rejäla omstruktureringar där det fanns problem med lönsamhet. Vi lyckades tack vare att det låg gedigna analyser bakom, och att vi fick med medarbetarna på banan. Det var en tuff tid, vi hade en 18 månader lång process av förändringsarbete, men i slutet på år 2000 kunde vi konstatera att vi såg positiva resultat. – Det var en stor utmaning, och vi står Stabil ledning Posten som koncernvd delar Thomas Mårtensson med Lennart Wikströms söner Roger Wikström och Christer Wikström. En konstellation med tre vd:ar är ovanlig, men en lyckosam kombination menar Thomas. – Vi har lyckats kampera ihop alla tre sedan 1999. Alla vet vad var och en är bra på, och vi kompletterar varandra. Därför fungerar det så bra. Rent praktiskt har de delat upp huvudansvaret för de olika bolagen sinsemellan. Thomas är arbetande styrelseordförande i Alucrom, Midroc Ställningar och Metalock Engineering. De tre sitter också korsvis i alla Midroc Europes bolags styrelser. – Vi kompletterar varandra bra, jag är ekonom och både Roger och Christer är ingenjörer. Det är en stor fördel att ha en ledning med de som behärskar hur det ser ut på marknaderna och någon som behärskar balansräkningarna. Det som framförallt kännetecknar Midroc är enligt Thomas de korta beslutsvägarna. – Vi i ledningen har en öppen och transparent inställning, folk vet hur vi tänker och hur vi ser på saker och ting. Jag tror också att det är oerhört viktigt att vi i organisationen vet var vi är på väg. En anledning att det är så tydligt hos oss är att vi har haft samma ledning i så många år. Det ger en långsiktighet, trygghet och en stabilitet som är positiv. Just att ha riktningen klar för sig gör att svaret kommer snabbt på frågan om hur Midroc Europe kommer se ut i framtiden. – Jag är övertygad om att vi kommer att växa ytterligare, och framför allt utanför Sveriges gränser. Till exempel Metalock Engineering kommer att finnas i alla världsdelar, Midroc Rodoverken kommer med sin unika spiralmetod för cisternbyggen att ta ytterligare marknadsandelar i Europa och Alucrom kommer fortsätta sin expansion i Europa. Jag tror också att vi kommer att ha fler verksamheter som vi inte sysslar med i dag. – Men visst finns det stora utmaningar. Det kan vara tekniska nydaningar som ritar om kartan för vår verksamhet. Det gäller att hänga med i utvecklingen och vara vaksam. ”Vi i ledningen har en öppen och transparent inställning, folk vet hur vi tänker och hur vi ser på saker och ting” Foto: Hans Berggren Thomas Mårtensson är en av de tre koncerncheferna i Midroc Europe och den som varit med längst. Roger Wikström i mitten och Christer Wikström till höger. inför nya utmaningar varje dag. Det är en tuff marknad för alla våra bolag. Men det är en väsentligt behagligare tillvaro att vara i det stabila läget där Midroc befinner sig nu – när vi har rätt verksamheter, och rätt personer på rätt plats. 18 Lättare att hitta laddstolpe Midroc Electro och nya elbilsladdningstjänsten Laddkoll har inlett ett samarbete för att öka tillgängligheten av laddstolpar runt om i Sverige. På så sätt vill företagen bidra till en kommande övergång av den svenska bilflottan från fossila bilar till elektriska och bidra till en bättre framtid. och vilka som redan är upptagna eller bokade. Betalningen är enkel; med ett enda knapptryck betalar bilföraren för sin laddningstid, efter att hen registrerat sig då tjänsten tas i bruk för första gången. – Räckviddsångest är ett begrepp som snart kommer att vara ett minne blott, säger Ola Jonsson, marknadschef på Midroc Electro. Midroc Electro har tagit ett strategiskt beslut om att vara en drivande part i transformeringen av den svenska bilflottan från fossila till elektriska och hybrida bilar. Något som ligger väl i linje med den gemensamma satsningen med Laddkoll. Det nya samarbetet öppnar dörrar även för landets fastighetsägare. De kan lätt få sina elstolpar uppkopplade mot Laddkolls system – redan i samband med Midroc Electros initiala installation, eller som en extra installation. Genom att koppla upp stolpen till Laddkoll skapas nya intäktsmöjligheter för fastighetsägaren. I Laddkolls tjänst ingår marknadsföring, kundtjänst och betallösning för fastighetsägarens laddstolpar. – Hållbara lösningar och nytänkande för att bidra till en bättre, grönare framtid genomsyrar vårt sätt att arbeta. Vi hyser stora förhoppningar om att det här projektet slår väl ut. Om vi ska nå fram till ett nytt, fossilfritt Sverige är det nödvändigt att det inte stannar vid prat, utan att vi alla på allvar bidrar, säger Ola Jonsson. ››LÄS MER PÅ WWW.LADDKOLL.SE Foto: Midroc Regeringen har satt som mål att Sverige år 2020 ska ha 600 000 elbilar och laddhybrider. Men tillgängligheten av laddstolpar är en svag länk när det gäller att locka fler svenskar att våga satsa på el- eller laddhybridbilar. På Midroc Electro, som ligger i framkant när det gäller själva tekniken i laddstolparna, ser man ett starkt behov av att driva på utvecklingen. Laddkoll erbjuder en digital tjänst med målet att koppla upp Sveriges samtliga laddstolpar för eldrivna fordon och laddhybrider. Alla stolpar som kopplas till appen Laddkoll blir bokningsbara och bilföraren betalar med ett enkelt knapptryck. Bilisten kan sedan enkelt och smidigt planera sin körning, med full överblick vad gäller vilka stolpar som är aktiva 19 Modern företagsmiljö skapar gemenskap Absolut hetast inom kontorslokaler just nu är aktivitetsbaserade arbetsplatser. Alltså lokaler anpassade för flera olika arbetsuppgifter där man inte har sin fasta plats, utan tar sin dator och slår sig ner där det för stunden passar bäst. Nu har Midroc Property Development skapat ett aktivitetsbaserat kontor även för enmans- och fåmansföretag – mitt i händelsernas centrum i World Trade Center i Västra Hamnen i Malmö. 20 Trade Center i Malmö kan även företag som bara har behov av en arbetsplats få tillgång till en hel företagsmiljö. Receptionen är bemannad varje dag mellan åtta och halv fem, alla har tillgång till mötesrum och det finns gym och cirkelträning i huset. Sammanlagt finns 130 arbetsplatser i den aktivitetsbaserade miljön. Kontoret är byggt för olika typer av aktiviteter. Här finns tysta zoner för koncentrerat arbete, sittgrupper för möten, ståbord för snabba och spontana möten och större mötesrum. – Behöver man konferensavdelning Isabelle Wendelin, Center Manager på World Trade Center. Foto: Gunnar Nydrén Idag är mycket sällan hela styrkan på ett kontor på plats samtidigt. Tekniken gör att vi inte längre är beroende av att vara vid vårt skrivbord på kontoret varje dag. På en aktivitetsbaserad arbetsplats har inte varje medarbetare en egen plats. Istället är det dagens arbetsuppgifter som styr var man väljer att arbeta. Det ger variation och stimulerar rörelse, kreativitet och möten mellan medarbetare. På flera riktigt stora arbetsplatser har man gått över till detta sätt att arbeta. I den aktivitetsbaserade kontorsmiljön i World Främjar möten och nätverkande Inredningen är inspirerad av den tidigare verksamheten, Kockums tillverkade tågvagnar i lokalerna en gång i tiden. Exempelvis har taket fått behålla sin industriprägel och några mötesrum har känslan av tågkupéer. Lokalerna inbjuder till spontana möten, och ett av syftena med lokalernas utformning är just att förbättra möjligheterna till ett utökat nätverk för hyresgästerna. Här ordnas också mer organiserade sammankomster, som frukostträffar och kostnadsfria föreläsningar. – Jag tror på effekten av ringar på vattnet, att nätverkandet gynnar våra hyresgäster. Även många av de som sitter i vårt traditionella kontorshotell i samma byggnad tycker att det blivit lite mer drag här, och uppskattar att det nu är en större blandning av olika typer av företag, säger Isabelle Wendelin. De hyresgäster som vill kan också koppla på tjänsten att ingå i World Trade Centers Business Accelerator-program. Det ger möjlighet till professionell coachning, utbildningar i ledarskap och export eller ekonomisk rådgivning. – Tillväxt är ett centralt ord i allt vi gör, fortsätter Isabelle. Vi funderar ständigt på hur vi kan hjälpa företagen att driva sin verksamhet effektivt och utvecklas. Flexibiliteten viktig Tanken är att den aktivitetsbaserade delen ska erbjuda ett så flexibelt alternativ som möjligt för till exempel enmansföretag eller större företag som har behov av enstaka platser i Malmö. Dels gäller det hur miljön är utformad – att man har tillgång till många olika typer av arbetsytor – dels hur avtalsmöjligheterna är uppbyggda. Man kan ha antingen ett månadsabonnemang, med bara en månads uppsägningstid, eller ett 10-kort om man bara behöver utnyttja en plats vid enstaka tillfällen. Inom ett halvår öppnas också ett nytt World Trade Centerkontor i Lund och en filial i Helsingborg, och då uppstår möjligheten att hyra en plats i en aktivitetsbaserad miljö på tre olika orter i södra Sverige. Receptionen stort plus En av de nya hyresgästerna är Sara Brändén, som driver en relativt nystartad redovisningsbyrå. – Jag sitter till stor del ute hos mina kunder, och har tidigare inte känt något större behov av ett eget kontor. Men innan jag flyttade hit ägnade jag en hel del tid åt att åka runt till kunderna för att hämta in material, och kände att det hade varit skönt med en fast plats där mina kunder kan svänga förbi och lämna material. Och just nu har jag dessutom behov av att ta in extra hjälp och behöver mer plats. Sara tittade runt en hel del på olika kontor, men ofta var det svårt med parkeringsplatser. – Läget här i Västra Hamnen är perfekt, det är enkelt för kunderna att komma åt att lämna material snabbt. Dessutom finns det en bemannad reception som kan ta emot materialet åt mig om jag inte är på plats. Receptionen är jätteviktig för mig. Nätverket positiv sideffekt Eftersom Sara oftast inte är inne på kontoret mer än två gånger i veckan, fungerar den aktivitetsbaserade ytan som ett bra alter- nativ till traditionell kontorsplats. Hon tycker att det fungerar toppen att ha sitt skåp, ta fram sina saker och sätta sig där det passar. – Vi brukar lägga beslag på det största bordet så att vi kan breda ut oss med våra papper. Jag trivs verkligen jättebra här, och om det uppstår problem så får man snabbt hjälp med att lösa det. Sara uppskattar gemenskapen på kontoret, och nätverket som kommit på köpet är ett stort plus tycker hon. – Det är en jättebra idé med gemensamma aktiviteter där vi som sitter här kan knyta kontakter. Jag tycker att det är roligt att det är företag från så många olika branscher representerade här, och jag tror vi kan ha en väldig nytta av varandra och utbyta erfarenheter. ››LÄS MER PÅ WWW.WTCMALMO.SE FAKTA: World Trade Center Malmö World Trade Center Malmö ägs och utvecklas av Midroc Property Development. Här finns cirka 1 500 arbetsplatser, fördelade på drygt 100 företag inom olika branscher. En del av kontorsytan byggdes nyligen om till aktivitetsbaserad arbetsyta, med flexibla hyresavtal. Foto: Gunnar Nydrén kostar det lite extra, men mötesrummen är kostnadsfria, säger Isabelle Wendelin, Center Manager på World Trade Center. 21 Systemet som minskar risken för dyra driftsstopp Onödiga driftsstopp och ofta återkommande avhjälpande underhåll för akuta problem kan bli mycket dyrbara. Systemet RBUS fokuserar på att minimera risken för oförutsedda händelser – och på att göra rätt åtgärd på rätt ställe. när han arbetade på Preem började han utveckla och implementera ett system för riskbaserad underhållsstyrning – RBUS. – Jag jobbade mycket med driftsäkerhetsfrågor på Preem. Det innebar att arbeta för att förbättra, analysera och utveckla underhållsarbetet för att optimera driftssäkerheten. Preem ville ha en modell och en strategi för att säkerställa kraven på raffinaderiernas driftsäkerhet, och jag började utveckla RBUS. – I princip handlar systemet om något så enkelt som att göra rätt insatser på rätt funktioner, säger han. Peter Hallengren, tillförlitlighetsingenjör och projektledare på Midroc Project Management, I riskbaserad underhållsstyrning utgår man från riskbilden när man prioriterar underhållsinsatser. Genom en effektiv mix av avhjälpande och förebyggande underhåll ska risken för oönskade funktionsbortfall minimeras. – Ingen anläggning går perfekt, så det inträffar alltid händelser som gör att personalen måste utföra avhjälpande åtgärder, och då får mindre tid till ständiga förbättringar. Ibland vet man kanske inte vad som orsakar problemen. Och istället för att bara behandla symptomen är det viktigt att hitta orsaken, säger Peter Hallengren, tillförlitlighetsingenjör och projektledare på Midroc Project Management. Han har länge intresserat sig för riskhantering och hur oönskade händelser påverkar driftsäkerheten. Redan för tio år sedan 22 Tydliga funktionsbeskrivningar I RBUS börjar man med att identifiera och koppla samman system, huvudfunktioner och komponenter i anläggningen. Sedan görs en kritikalitetsanalys, där man bedömer hur allvarlig konsekvensen blir vid ett funktionsbortfall. Om man jämför med en bil skulle ratten få en väldigt hög kritikalitetsklass eftersom bilen inte skulle gå att styra utan den. Men om luftkonditioneringen slutar att fungera gör inte det så mycket, bilen funkar fint ändå. Enligt den principen prioriteras de olika funktionerna och man vet i vilken ordning man ska utföra kommande analyser för att ta fram lämpligt underhållsprogram. RBUS är funktionsorienterat och ser anläggningen ur ett helhetsperspektiv, där drift- och underhållsavdelningen arbetar tillsammans med driftsäkerhet som mål. – En av fördelarna är den systematiska genomgången och att man gemensamt tittar på helheten, istället för att varje underhållsdisciplin sköter sin egen del. Det gör att alla får en bättre förståelse och med bättre struktur kan vi lättare samordna aktiviteter. Till exempel om en mekaniker ska byta ett lager på en utrustning, kan instrumentteknikern passa på att byta temperaturmätaren i samband med det, så att man bara behöver stoppa funktionen en gång, säger Niclas Gustavsson Lander, chef för tillförlitlighet och system på Preemraff Lysekil, där man använder systemet. Matris bedömer risknivån Riskinventering är systemets sista moment. Där identifieras risker i anläggningen, och med hjälp av en riskmatris utifrån sannolikhet och konsekvens bedöms risknivån. Metoden gör att man kan lägga rätt resurser i rätt tid på de kritiska funktionerna utan att lägga onödig tid på att åtgärda ickekritiska funktioner innan det är nödvändigt. Midroc Project Management arbetar idag med RBUS som underhållsprocess på bland annat Preems raffinaderier, Skangass och Göteborgs Hamn. Nu satsar man på att nå ut med metoden bredare. – Systemet är byggt utifrån min kunskap om processindustrin, men det går att applicera på vilken industri som helst egentligen. Vi satsar nu på att användandet ska växa, bland annat är jag ute och håller föredrag och workshops i ämnet ute hos företag och organisationer, säger Peter Hallengren. ”Istället för att bara behandla symptomen är det viktigt att hitta orsaken” Sänkte energikostnaderna med en tredjedel Textilia AB processar varje dag 100 ton textilier i anläggningar över hela landet. För att minska energiförbrukningen gjordes en energikartläggning. Det gav bra resultat. Tack vare åtgärder som föreslogs i energikartläggningen har Textilia lyckats sänka energiförbrukningen med en tredjedel. För ett tvätteri är det oerhört viktigt att vara certifierade enligt Svanen, de flesta offentliga upphandlingar ställer det som krav. För att nå upp till de högt ställda energikraven för Svanen 3.0 beslutade man på Textilia att med Midroc Electros (då Browik Installation) hjälp genomföra en energikartläggning av verksamheten. – Vi är storförbrukare på energi, och hade funderat en hel del över hur vi kunde dra ner på förbrukningen så mycket som möjligt, säger Niklas Alpvik, platsansvarig på Textilia i Örebro. Den gedigna kartläggningen resulterade i en rapport med åtgärdsförslag för energibesparingar. Det visade sig att den största energitjuven var driften av fastighetens värme och ventilation. – Det blev en rejäl aha-upplevelse för oss att energiförbrukningen för själva fastigheten var så stor, vi var väldigt fokuserade på att minska förbrukningen i tvätteriverksamheten, säger Niklas Alpvik. Tydliga effekter I anläggningen i Örebro har nu styr- och reglerutrustning för fastighetens system för värme, varmvatten, ventilation och tvättvattenproduktion bytts ut. – Vi ser effekten av detta arbete väldigt tydligt. 2012 hade vi en energiförbrukning för själva fastigheten på 2,6 miljoner kWh, nu under 2015 ser det ut att bli 80 000 kWh. När det gäller produktionen har stora besparingsåtgärder uppnåtts bland annat genom att effektivIsera uppvärmningen av tvättvatten. – Vi konstruerade ett nytt återvinningssystem för tvättvattenproduktion med återvinning från vatten från processen. Tidigare gick varmvatten rakt ut i avloppet. Nu används det istället för att värma upp nytt, säger Håkan Karlson, energiexpert och den som varit ansvarig för projektet från Midroc Electros sida. – Det gör att vattnet värms upp till nästan 90 % av återvinningssystemet. Det nya systemet har visat sig vara väldigt kostnadseffektivt, det betalade sig på bara ett år, säger Niklas Alpvik. Midroc Electro har också byggt en digital driftsplattform baserat på Textilias verksamhet, och det automatiserade fastighetssystemet kan fjärrstyras. För Textila har införandet av det nya digitala automationssystemet inte bara betytt rena energiförbrukningsbesparingar, utan också att mycket arbete effektiviserats. – Vår löpande underhållskontroll har förenklats betydligt. Där vi tidigare kanske märkte problem sent genom att det kändes som att det var dålig luft någonstans, får vi nu fellarm direkt till våra datorer om det är några problem med ventilationen. Vi har också blivit mycket effektivare i vår uppföljning av temperaturer, ventilation och energi- FAKTA: Textilia Textilia är ett facility management företag med cirka 450 anställda och omsätter cirka 500 MSEK. Företaget erbjuder textilservicelösningar inom hälsa & sjukvård, hotell & restaurang samt industrisektorn i Norden. Varje dag levereras 100 ton textilier över hela landet. Textilias huvudkontor ligger i Örebro, och företaget har produktion vid anläggningar i Boden, Långsele, Rimbo, Örebro, Göteborg och Karlskrona. förbrukning, och har mycket bättre kontroll. Tätt samarbete i partnering Projektet drevs i partneringform, i ett nära samarbete mellan bolagen där Midroc Electro har genomfört alla projekten tillsammans med personal från Textilia. Det innebar bland annat täta möten och full transparens i arbetet. – Vi hade möten i stort sett varannan vecka, och ett väldigt bra samarbete. Vi har lagt stor vikt på kommunikationen, säger Niklas Alpvik. Efter driftsättningen har företagen fortsatt att arbeta tillsammans för att optimera systemen. – Vi har hela tiden tillsammans kommit på löpande förbättringar, och det har varit ett roligt arbete med ett ständigt bollande av idéer fram och tillbaka. Vi har kommit med idéer, Midroc Electro har varit med på våra tankegångar och med deras kunskap har vi kunnat göra idéerna till verklighet. FAKTA: Midroc Electros fastighetsautomation I och med förvärvet av Browik Installation för att antal år sedan har Midroc Electro ökat sin kompetens inom fastighetsautomation, och det är ett affärsområde som man satsar mycket på. Mer information på www.midrocelectro.se/ fastighetsautomation 23 Legobygge ska locka fler unga till ingenjörsyrket För att bredda sin rekryteringsbas vill Midroc Automation öka intresset bland unga för ingenjörsyrket och för matematik. Därför anordnade Midroc Automation i våras Midroc Automation Challenge, där gymnasieungdomar tävlar i att konstruera, programmera och framföra minirobotar av lego. Vinnarna fick åka till LKAB:s gruva i Kiruna för att se hur Midroc Automation arbetar, 1 365 meter under jord. Idén till Midroc Automation Challenge kom via KTH-studenten Tecla Malmström, som i sitt examensarbete studerade hur företag kan få fler elever motiverade att studera matematik. Hon kom fram till att matema- tiken måste ha mer verklighetsförankrade uppgifter och en starkare koppling till företagsvärlden. Ett sätt att uppnå detta är aktiviteter där elever får möjlighet att träffa ingenjörer ute hos företagen. För fler motiverade studenter behövs. Statistik visar att bara omkring hälften av de som påbörjar en ingenjörsutbildning tar ut en examen. – Om man frågar unga blivande ingenjörer vad som är svårast i utbildningen svarar de flesta matten. Och det är ju grunden för hela ingenjörsyrket, säger Linda Mägi, HR-chef på Midroc Automation. Det finns forskning som visar att elever med en tydlig bild av vilket yrke de vill läsa till klarar matten bättre. Men många upplever ingenjörsyrket som väldigt otydligt, och vet inte riktigt vad det innebär. – Jag tror att många unga inte riktigt inser vilken bredd yrket har. En ung människa som funderar över sitt yrkesval och tänker att jag vill rädda världen, kanske inte i första hand tänker på ingenjörsprogrammet. Vi i näringslivet måste ge ungdomar möjlighet att träffa ingenjörer för att visa hur det kan se ut i deras vardag, säger Linda Mägi. Foto: Midroc Konkret koppling mellan teori och praktik Just hur man kan arbeta med automation är det kanske inte så många unga som känner till. – Vi vill gärna visa ungdomarna vad det är vi jobbar med. Genom Midroc Automation Challenge vill vi visa hur roligt det kan vara att arbeta som ingenjör, och göra det tydligare vad man kan arbeta med. 24 Abdullah Naqqar prövar hur en vanlig dag på jobbet kan vara för en ingenjör på Esrange Space Center. Här syns han inne i kontrollrummet för avfyrning av sondraketerna. Foto: Midroc Midroc Automation Challenge är en satsning på att ge ungdomar en konkret koppling mellan teori och praktik. Inbjudna gymnasielever fick under en dag i våras lyssna på ingenjörer från Midroc och praktiskt arbeta med automation. I en tävling baserad på Midroc Automations verksamhet delades ungdomarna in i grupper och fick en budget på 10 000 kronor för att bygga en robot av lego. Roboten skulle programmeras för att klara en snitslad bana. Det lag vars robot klarade av banan längst vann. Det vinnande laget bestod av Josef Karalli, Abdullah Naqqar, Kenan Bektesevic och Sarkis Khatchadourian från naturprogrammet på Tumba gymnasium. – Det var en väldigt rolig tävling. Vi går ju på naturprogrammet så det här var lite nytt för oss, men vi lyckades ändå bra med uppgiften och vann hela tävlingen, säger Abdullah Naqqar. Besök på spännande projekt De fyra vinnarna fick åka till Kiruna för ett studiebesök i LKAB:s gruva där Midroc Automation driver ett projekt 1 365 meter under jord. Där fick de bland annat se när ett förarlöst tåg lossade malm, och besöka kontrollrummet ovan jord där hela gruvdriften fjärrstyrs. – Det var spännande och väldigt lärorikt. Vi var bara i Kiruna en och en halv dag, men vi fick vara med om så mycket att det kändes som att vi var där i en månad nästan. Det var intressant att se hur en ingenjör arbetar en vanlig dag på jobbet. – Vi fick även vara med nere i gruvan på 1 200 meters djup, det var spännande och speciellt att vara så långt under jord. De hade ett kontor kanske 500 meter från gruvan, och där satt ingenjörerna och styrde processerna nere i gruvan från sina datorer, säger Abdullah Naqqar. Vinnarna fick också besöka Ishotellet, och Esrange Space Center där de fick veta mer om de sondraketer och höghöjdsballonger som skjuts upp där i samband med olika forskningsprojekt. Långsiktigt arbete Midroc Automation tänker långsiktigt och satsar på att få gymnasielever intresserade av matematik också genom ett samarbete med Vetenskapens Hus satsning Mattecoach på nätet. Det är en nätbaserad tjänst där ungdomar får gratis läxhjälp av en lärarstudent via chattprogrammet Skype. Tanken är att hjälpa eleverna att förstå hur matematiken fungerar. Genom arbetet med Math Challenge och Mattecoach på nätet hoppas man på Midroc Automation att fler ska söka, och fullfölja, ingenjörsutbildningar. – Vi vill gärna bredda urvalet för våra rekryteringar och öka mångfalden. Vi ser ju gärna att de som söker är både killar och tjejer från olika bakgrunder, säger Linda Mägi. Vinnarna från Tumba gymnasium på Esrange Space Center framför sondraketen Maxus. Från vänster: Sarkis Khatchadourian, Kenan Bektesevic, Josef Karalli och Abdullah Naqqar, 25 Säkert köpcentrum Konsum Värmland storsatsar på Bergvik Köpcenter i Karlstad, bygger om både interiört och exteriört, och nya hyresgäster kommer att flytta in. Den omfattande ombyggnaden inleddes hösten 2014 och beräknas vara helt färdigställd under våren 2016. Midroc Electro Securitys avdelning i Karlstad har fått ordern gällande säkerhetsinstallationer, och projektet är det hittills största för avdelningen. – Vi har fått i uppdrag att sköta hela säkerhetskedjan. Det innebär att vi installerar brandlarm, inbrottslarm, kameraöver- vakning och passersystem, säger Jens Öström, projektledare på Midroc Electro. Security är ett eget varumärke inom Midroc Electro, och det är ett verksamhetsområde som växer snabbt. – Vi har på kort tid lyckats bygga upp en bra organisation, med stor bredd och många duktiga tekniker. Det gör att vi har kraft att klara så här stora projekt. Energieffektiv fastighet fick pris i Malmö I motiveringen lyfts den moderna arkitekturen fram, och det faktum att redan gjorda investeringar i kollektivtrafik, gatu- och ledningsnät utnyttjas ytterligare. Juryn ser projektet som en viktig pusselbit i omvandlingen av kvarteret Bohus till ett stadskvarter med en blandning av bostäder och verksamheter. Det är byggentreprenadbolaget Midroc Construction AB, i samverkan med Malmös kommunala bostadsbolag MKB och Jais arkitekter, som står bakom flerbostadshuset vid Dalaplan i Malmö. – Det har varit ett bra samarbete parterna emellan, säger Lars-Erik Einerman, vd i Midroc Construction. Den 15 våningar höga byggnaden gör kvarteret Bohus till nytt blickfång i Malmö, 26 och utgör en del av Malmö stads mål att förtäta stadens bebyggelse. – Det är väldigt glädjande att staden premierar ett nybyggnadsprojekt i en befintlig kvartersstruktur, säger Terje Johansson, vd för MKB. Den energieffektiva fastigheten inrymmer 52 tvårumslägenheter och 4 trerummare, gemensamma ytor och en stor tvättstuga som samtidigt utgör en samlingspunkt på entréplanet. – Byggnadens placering och utformning medför att en tidigare mörk passage med ”baksideskaraktär” uppgraderas med en serie stadsrum som ger en tryggare miljö med mötesplatser och utblickar, säger Jonas Johansson, Jais arkitekter. Foto: Ole Jais Kvarteret Bohus nominerades till Stadsbyggnadspriset i Malmö och vann klassen Bostäder 2015. Fastigheten tilldelas priset som ett gott exempel på förtätning. Här har ett befintligt gårdsrum fått nytt liv tack vare 56 nya lägenheter i en fastighet med spännande arkitektur på en tidigare inte så välutnyttjad yta. Svensk miljöteknik bidrar till bättre framtid Ny och revolutionerande miljöteknik från fyra svenska företag visas upp i Qatars huvudstad Doha. På sikt kan detta innebära att en lång rad Gulfländer väljer svensk teknologi i en stor satsning på hållbar utveckling. Midroc New Technology och GORD, samarbetsorgan för forskning och utveckling för de sex Gulfstaterna i GCC (Gulf Cooperation Council) har slutit ett avtal om en fullskalig demonstrationsanläggning i Qatar Science & Technology Park. – Med resurser från Qatar och teknologi från Midrocs portföljbolag kommer vi att kunna visa upp nya lösningar som är långsiktigt hållbara för vår planet och som kan förverkligas redan nu, säger Göran Linder, vd för Midroc New Technology. Samarbetsorganet GORD ansvarar för framtagandet för hela GCC (Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Oman, Kuwait och Bahrain). Därför kan de innovationer som nu presenteras på sikt bli standard för alla dess medlemsstater. I strävan att påskynda införandet av världsförbättrande teknologier får fyra svenska företag från Midrocs portfölj en unik position. De fyra företagen från Midrocs portfölj är: PowerCell – har utvecklat teknologi med bränsleceller som omvandlar diesel och vätgas till elektricitet. Den gör att man kan minska energiförbrukningen med 50 procent samtidigt som avgaser och giftiga utsläpp helt elimineras. Läs mer om PowerCells projekt och uppdrag i LINQ nr 8-2014 och nr 10-2015. Heliospectra – vars intelligenta belysningssystem för växthusodling också klarar extrema miljöer. Jämfört med konventionella lösningar går det åt mindre energi och vatten, man slipper svinn, får ut mycket mer gröda – och grödorna smakar bättre. Läs om Heliospectras väg till börsen i LINQ nr 9-2014. Air2Air – som med sin teknologi för både värme- och fuktväxling ger bästa möjliga inomhusklimat med minsta möjliga energiåtgång. Läs mer på air2air.se SolarWave – med sina solcellsdrivna system för vattenrening och avsaltning gör det möjligt att använda vatten som annars varit otjänligt. Deras kompakta anläggningar kan vara allt från ryggsäckssmå till sådana som klarar tusentals liter i timmen. Läs om SolarWave i LINQ nr 1-2010 och GoodWater-project i Tanzania i LINQ nr 8-2014. Se film om Midrocs GoodWater-project på www.midroc.se/om-midroc/csr/ good-water-project. FAKTA: Midroc New Technology Riskkapitalbolag som investerar i banbrytande teknologier med global relevans inom miljö och förnyelsebar energi. Gulf Organization for Research and Development (GORD) Icke vinstdrivande statlig organisation som syftar till att främja miljövänliga och hållbara lösningar i såväl Qatar som länderna inom samarbetsorganisationen GCC, Gulf Cooperation Council. Utility Scale Solar Parks Water Desalination System Horticulture Lighting 27 Broar bidrog till flygande start för Alucrom i Finland Trots den tuffa ekonomiska situationen i Finland har Alucroms etablering snabbt fått fart. Under sommaren utfördes en komplett ommålning av bron Suvantosilta, en av Finlands största broar nära den ryska gränsen. Man känner till den svenska verksamheten och Alucrom hade verksamhet här på 60-talet, säger Aki Rahnasto, projektchef på Alucrom i Finland. Dessutom har Alucrom Finland fått ytterligare en order på bromålning, den helt nya bron Farfarsbron i Helsingfors. Bron är till för fotgängare och cyklister, och kommer att bli ungefär sju meter hög när den står klar nästa sommar. Alucrom i Finland har idag en blästrings- och målningsanläggning i staden Kalajoki norr om Vasa i norra Österbotten på Finlands västkust. – Vi har två till tre man som behövs i Kalajoki, och just nu behöver vi åtta man till de två broprojekten. Vi ser positivt på framtiden och har några stora projekt vi hoppas på att få in. Dessutom har vi redan nu fått förfrågningar på några broar inför nästa sommar, säger Aki Rahnasto. Foto: Midroc Sex man har arbetat med att ytbehandla 7200 m² i broprojektet som avslutades i slutet av september. Ytbehandlingsarbetet utfördes sektionsvis och bestod av blästring där all befintlig gammal färg avlägsnades, och ett efterföljande målningssystem av epoxi och polyuretan som applicerades i tre skikt. – Det här är ett mycket stort projekt. Att vi lyckades ro hem ordern beror säkert på att Alucrom har ett gott namn i Finland. 28 Rätt uppförandekod Ny fordonslackering Foto: Midroc gav nytt avtal på ambassad i Malmö Midroc Alucrom har etablerat en ny fordonslackering i Malmö. Den nya produktionsanläggningen är anpassad för lackering av tunga fordon som till exempel bussar, entreprenadmaskiner, lastbilar, maskintrailers, tågvagnar och lok. – Vi har nu tre specialanpassade anläggningar i Sverige som är anpassade för lackering av tunga fordon och diverse kringtjänster som exempelvis plastreparationer och plåtriktningar. Anläggningarna är strategiskt placerade i landets tre största städer; Stockholm, Göteborg och numera också i Malmö, säger Bengt Stewall marknadschef på Alucrom AB. Totalt har Midroc Alucrom AB 19 anläggningar i Sverige, Finland och Polen. – Fordonslackering är ett bra komplement till vår kärnverksamhet blästring och rostskyddsmålning av tyngre stålkonstruktioner. Ny stor order för Alucrom på Värö bruk Från vänster: Ariel Sajo Asst. Maintenance Supervisor, Rodrigo Parco Maintenance Supervisor, Florencio Edaniol Maintenance Technician, Raquelito Lat Gardener/Labor, Jonathan Marquito Gardener Supervisor Midroc Project Management undertecknade i februari ett avtal med Statens Fastighetsverk som avser drift och underhåll av den svenska ambassaden i Riyadh i Saudiarabien. – Dels gäller det dagligt underhåll av själva ambassadbyggnaden, dels skötsel av fastigheter, poolområden och grönytor i det villaområde där ambassadens personal bor, säger Torbjörn Eliasson, projektchef på Midroc Project Management i Saudiarabien. Kontraktet löper över två år och sex personer har anställts på heltid. – De tillhör olika yrkeskategorier och arbetar med olika saker som ventilation, el, vatten och värme. Vi är noga med anställningsvillkoren och alla har betald semester, betald sjukförsäkring och så vidare. Många vill arbeta här hos oss. Midroc Project Management har tidigare bland annat genomfört renoveringar på ambassadvillorna i Riyadh för Statens Fastighetsverk. – Vi var säkert dyrare än tvåan i upphandlingen, men fastighetsverket känner till vårt sätt att arbeta sedan renoveringsjobbet, och för dem är också vår code of conduct och att vi har schyssta arbetsvillkor, väldigt viktigt. Midroc Project Management har idag cirka 25 anställda i Saudiarabien. Förutom projektet på ambassaden utför man också ett stort ombyggnadsprojekt, där en nybyggd kontorsfastighet ska göras om till ett sjukhus. – Svenskar har ett högt anseende här. Att anlita oss för byggledning innebär att man vet att allt blir rätt gjort och enligt ritningarna, säger Torbjörn Eliasson. Midroc Alucrom har fått en order av gällande ytbehandling av samtliga rörbryggor för utbyggnaden på Södra Cells massabruk i Värö. Totalt ska rörbryggor med en vikt på runt 900 ton stål ytbehandlas, i en leveranstakt på en till två rörbryggor per vecka. För att klara leveranstakten kommer Alucrom att nyttja två av sina anläggningar. Projektet beräknas vara klart i mars 2016, och är en del i Södra Cells storsatsning på Värö bruk. Mellan 2014 och 2016 investeras 4 miljarder i bruket för att öka produktionskapaciteten från 425 000 ton till 700 000 ton massa per år. Det gör bruket till ett av världens största för produktion av barrsulfatmassa. Den nya fabriken tas i bruk under tredje kvartalet 2016. Förutom Midroc Alucrom arbetar flera andra Midrocföretag med jätteprojektet, Midroc Project Management har projektledare på plats, och även Midroc Electro och Midroc Ställningar utför arbeten. Midroc Alucrom har dessutom skött underhåll på bruket sedan mitten på 80-talet. 29 Medarbetare rankar Midroc som en av Sveriges bästa arbetsgivare Midroc är en av Sveriges Bästa Arbetsgivare. Detta enligt Universums årliga undersökning, där Midroc i år får en åttonde plats i kategorin för stora företag. För andra året i rad har Midroc också utsetts till ett av 100 Karriärföretag. – Korta beslutsvägar, en kultur som genomsyras av en vilja att jobba tillsammans för att leverera på bästa sätt och stora möjligheter att jobba i spännande projekt tror jag är huvudanledningarna till att vi fått de här utmärkelserna, säger Moa Wennström, HR Business Partner på Midroc Europe. HR-avdelningen, kommunikationsavdelningen och den egna affärsskolan Midroc Business School arbetar långsiktigt med att bygga den interna kulturen, som bland annat innebär att arbeta tillsammans för att nå målen. Stort fokus läggs på eget ansvar och medarbetarens utveckling. – Det är alla medarbetare som tillsammans skapar den här kulturen. I Sveriges Bästa Arbetsgivare är det medarbetarna själva som tycker till, det gör oss extra stolta över att komma så högt på listan. Vi får utmärkelserna för att våra medarbetare trivs, och det är skönt att få ett kvitto på att vi arbetar på rätt sätt. I motiveringen till att Midroc blev ett av 100 Karriärföretag lyftes bland annat medarbetarnas stora frihet att utvecklas inom koncernens olika funktioner. – Hos oss finns möjligheter och utvecklingspotential. Vi har inte alltid klart definierade karriärvägar utan arbetar mycket med individuell utveckling. Är du driven och vill utvecklas finns det stora möjligheter till både fördjupning genom utbildning och att bredda kunskaperna genom att jobba med olika projekt. Att Midroc-bolagen har en platt organisation, med en genomarbetad ledningsfilosofi tror Moa Wennström betyder mycket för motiverade medarbetare. Istället för en hierarkisk modell symboliseras Midrocs organisation av en liggande pil. De medarbetare som i vardagen arbetar närmast kunderna är längst fram i organisationspilen och ledningen har en stöttande funktion längre bak i pilen. – Detta är grunden för Midrocs filosofi: de medarbetare som möter kunderna dagligen har bäst kunskap om deras verklighet. Därför är beslutsvägarna korta och möjligheten att påverka sin egen och Midrocs utveckling Hos oss finns möjligheter och utvecklingspotential De som möter kunden längst ut i pilen har bäst kunskap om hur verksamheten bör utvecklas 30 Det är alla medarbetare som tillsammans skapar den här kulturen stor. I våra bolag finns de mindre företagens klassiska fördelar, men också långsiktigheten och tryggheten som kommer med att tillhöra en större bolagsgrupp, säger hon. FAKTA: Sveriges Bästa Arbetsgivare Årlig undersökning av Employer branding-företaget Universum. Medarbetare får ranka sitt företag utifrån hur nöjd man är som helhet, om man skulle rekommendera sin arbetsgivare, hur benägen man är att stanna och vad man tycker om företagets interna identitet. På Midroc har undersökningen genomförts bland ingenjörer i bolagen Midroc Project Management, Midroc Automation, Midroc Property Development och Midroc Construction. Karriärföretag Rekryteringsföretaget Jobtip Services utser Sveriges mest spännande bolag att göra karriär på bland över tusen nominerade företag. De utvärderas bland annat utifrån karriär- och utvecklingsmöjligheter, medarbetarengagemang och internationell räckvidd. Först upp sist ner förmän med förmåga att se risker och åtgärda dem, säger Lembit Laks, vd på Midroc Ställningar. Genom Olofsson & Hansson, som förvärvades 2013, har Midroc Ställningar haft personal på plats för underhållsarbete på ST1 raffinaderi sedan slutet på 50-talet. – Vi har lång erfarenhet och en mycket bra lokalkännedom här, vilket gör att vi snabbt har kunnat lösa oförutsedda händelser i projektet, säger Niclas Östlund. Foto: Adam Ihse Ställningsbyggande är en stor del under ett stopp, och ställningarna är först på plats och sist ner. – Projektet gick jättebra. Vi har engagerad personal som lyckats ro iland det på ett väldigt bra sätt. Helt utan incidenter eller olyckor, det är det viktigaste av allt, säger Niclas Östlund, projektansvarig på Midroc Ställningar. Säkerheten är något som man jobbar hårt med på Midroc Ställningar. – Vi planerar arbetet väl och vi har bra Foto: Adam Ihse Under våren och sommaren har Midroc Ställningar genomfört sitt största projekt det här året. Som mest hade man ett 90-tal man på plats för ställningsbygge och 15 man för markrengöring inför ett revisionsstopp på ST1 raffinaderi i Göteborg. 31 EN 20-ÅRIG HISTORIA AV ATT GÖRA SAKER TILLSAMMANS Vi på Midroc tror på att göra saker tillsammans. Och faktum är att det är grunden i hela vår verksamhet. Det är inte på egen hand, utan tillsammans, som vi kan utveckla, förändra och förbättra. Startpunkten var det så kallade bergrumsprojektet, ett historiskt industriprojekt som syftade till att skapa underjordiska lager för raffinerade petroleumprodukter i Saudiarabien. Affärsmannen Mohammed Al-Amoudi fick ordern i samarbete med en rad svenska företag, och för att kunna genomföra det gigantiska projektet förvärvades och startades en rad bolag både i och utanför Sverige. För att strukturera upp alla dessa verksamheter skapade Al-Amoudi med hjälp av Lennart Wikström koncernen Midroc Europe 1996. Strategin var att låta vart och ett av bolagen utvecklas efter sina egna förutsättningar, men att också i största möjliga mån samarbeta sinsemellan för att nå synergieffekter. Varje bolag med målet att bli bäst i sin bransch, och hela tiden som en självklar del av helheten Midroc. Strategin visade sig framgångsrik, för idag är Midroc Europe en ledande aktör med verksamhet i ett 10-tal länder, cirka 3 200 medarbetare och en omsättning på över 5 miljarder kronor. Vårt äldsta dotterbolag startades så tidigt som 1904, men Midrocs tillkomst 1996 innebar att dessa väletablerade och högt kvalificerade företag fördes samman i en naturlig och ömsesidigt värdeskapande gemenskap. 2016 firar vi 20 stolta år. Tillsammans har vi skapat många framgångsrika projekt under den tiden. Vi ser nu fram emot att anta morgondagens nya utmaningar tillsammans.
© Copyright 2024