1. No category

(S) 2.0
FRAMTIDENS PARTI
EN SOCIALDEMOKRATI FÖR
DET 21:A ÅRHUNDRADET
Emil Ejner Friis
Daniel Görtz
METAMODERNA
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Innehåll
(S) 2.0 är framtidens parti ................................................................................................ 4
Visioner är fyrtorn .................................................................................................................................................................. 4
Flexibla visioner är socialt hållbara ...................................................................................................................................... 4
En skillnad i kvalitet ............................................................................................................................................................... 5
Vårt politiska uppdrag ..................................................................................................... 5
Uppdrag 1. Solidaritetens gradvisa utvidgning ................................................................................................................... 5
Uppdrag 2. Acceptansens samhälle...................................................................................................................................... 6
Uppdrag 3. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet .................................................................................................. 6
Uppdrag 4. Värna om arbetets mänskliga kvalitet ............................................................................................................. 7
Uppdrag 5. Transnationalen – för Sverige i världen.......................................................................................................... 8
Ett hjärta till vänster – ekonomi ..................................................................................... 10
En intelligentare marknadsekonomi .................................................................................................................................. 10
Att utkonkurrera kapitalismen ............................................................................................................................................ 11
Bortom den informationsteknologiska revolutionen ...................................................................................................... 12
En verkligt fri marknad........................................................................................................................................................ 12
Det mångdimensionella klassamhället .......................................................................... 13
De sju klasserna .................................................................................................................................................................... 13
5-2 modellen .......................................................................................................................................................................... 14
Jämlikhetens fyra dimensioner............................................................................................................................................ 16
En annan nivå av välfärd ................................................................................................ 18
Traditionell välfärd och det lyssnande samhället ............................................................................................................. 18
Kan det lyssnande samhället rädda välfärden? ................................................................................................................. 19
De högre mänskliga behoven ............................................................................................................................................. 19
Från samförstånd till samutveckling .............................................................................. 21
Samutvecklingens politik ..................................................................................................................................................... 21
Det goda samtalets parti ...................................................................................................................................................... 22
1
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Tretton visioner för Sverige år 2099 ............................................................................... 24
1. Den kreativa ekonomin ................................................................................................................................................... 24
2. Det rättvisa, transnationella skattesystemet .................................................................................................................. 26
3. Det klarvakna folket ......................................................................................................................................................... 26
4. Den ekologiska och kulturrika landsbygden................................................................................................................. 27
5. Den varma stadsmiljön .................................................................................................................................................... 28
6. En kulturell verkstad för världen ................................................................................................................................... 28
7. Den mångdimensionella feminismen ............................................................................................................................ 29
8. Den fördjupade demokratin ........................................................................................................................................... 30
9. Det utvecklade medborgarskapet................................................................................................................................... 31
10. Det lyssnande samhället ................................................................................................................................................ 32
11. Forskningslandet ............................................................................................................................................................ 34
12. En skola för personlig utveckling ................................................................................................................................ 34
13. Mångfaldens och gemenskapens samhälle ................................................................................................................. 35
2
(S) 2.0 – Framtidens Parti
LÄNGTAN
Jag vet intet om längtan till sköna land.
Jag såg aldrig gudshus i drömmen.
Min längtan är som en rostfri länk
slagen till hårdknop i strömmen
om en hårddragen pråm utan segel och rå,
lik en utbölings nattskjul, vindgnagd och grå
på den nötta och skavda stommen.
Länken lyser i stjärnornas ljus
och seghåller pråmen i motström och vind.
Mörkren gå över berg och hus,
viskar och manar i dån och brus.
Milsvida vatten nynna
en pråmsång tung som en fånges bikt.
I strömmen glittrar min rostfria slinga,
min längtan som blev mig en blänkande klave,
min längtan som blev all min gråa dikt.
Moa Martinson, Motsols (Stockholm, 1954)
3
(S) 2.0 – Framtidens Parti
(S) 2.0 är framtidens parti
Vi socialdemokrater 2.0 vill vara morgondagens röst inom framtidens parti. Vårt mål är
att bära den demokratiska socialismen in i det 21:a århundradet. Vi menar att
socialdemokratin, en av världshistoriens mest framgångsrika politiska och sociala
rörelser, kan och bör spela en lika eller mer avgörande roll i detta århundrade som i det
föregående.
Visioner är fyrtorn
Idag efterfrågas visioner alltmer i det offentliga samtalet.
Från Ekonomin växer när människor växer:
Samhällsvisioner behövs inte bara i goda tider när möjligheterna är
”Ett samhälle som undanröjer hinder
många. Allra mest behövs de när världen skakar och stora förändringar
för människors utveckling och ger alla
sker. När vi människor har svårt att hitta mening, när problemen
oavsett uppväxtmiljö möjligheter att nå
sin fulla potential.”
verkar oöverskådliga och vägarna framåt otydliga, då behövs visioner
för att ge oss en karta att navigera efter. Visioner behövs för att sända
- Framtidskontraktet, s. 3
tydliga signaler om att det finns hopp och en vilja till förändring. Detta
hopp blir ett riktmärke, ett skimrande fyrtorn på realpolitikens ibland bistert gråa och stormiga
hav.
Framförallt är det viktigt med trovärdiga och framsynta visioner i ett dagsläge då den
socialdemokratiskt ledda regeringen lutar sig mot en minoritet i riksdagen. Visioner och idéer
som är slagkraftiga nog att nå bortom blockgränser är nödvändiga för att föra Sverige framåt.
Vi är framtidens parti, och vi vill med denna programskrift bjuda in alla medborgare, även våra
åsiktsmotståndare i de andra partierna, till att inleda ett samtal om vilket samhälle vi önskar att
våra barn och barnbarn ska leva i.
Flexibla visioner är socialt hållbara
Vi socialdemokrater 2.0 är stolta över socialdemokratins historia. Men vi står också för att vi är
annorlunda än den ursprungliga socialdemokratin. Socialdemokrati är inte en statisk samling
idéer. Det är en levande folkrörelse och idéströmning som anpassar sig till den tid och
verklighet vi befinner oss i – för att omskapa samtiden och framtiden. S 2.0 är nästa steg i en
lång, framgångsrik och bitvis svår utvecklingsprocess.
Socialdemokrati 2.0 bygger på långsiktiga visioner om den önskade framtiden. Vi genomförde
under 1900-talet i stort sett allt som stod i vårt valmanifest år 1897. Nu ställer vi fram nästa
100-årsplan. I en föränderlig värld måste våra visioner vara rörliga och anpassbara, så att de är
hållbara även när kulturen förändras, teknologin utvecklas och världspolitiken fortlöper. Vi
socialdemokrater har spelat en avgörande roll i byggandet av världens mest progressiva land.
Den svenska befolkningen har världens mest moderna och postmaterialistiska värderingar.
Folkets blick lyfts från livets nödtorft och riktas mot livets möjligheter. Nu gäller det om inte
att förlora initiativet.
4
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Det räcker inte med att vara framgångsrika förvaltare av Sverige. Vi måste bli världsledande
inom den svårförvärvade konsten att skapa hållbara visioner. Att vara socialdemokrat 2.0 är att
vara visionär.
En skillnad i kvalitet
Vår vision rör sig om ett bättre Sverige i kvalitativa snarare än kvantitativa termer. Det är en
vision för ett Sverige som har lämnat industriåldern och måste återuppfinnas i en global
informations- och kunskapsekonomi med tillhörande kultur och samhälleliga relationer; ett
Sverige där tillväxten och framsteget definieras i termer av mänsklig utveckling snarare än
enbart i materiella och ekonomiska vinningar.
Det räcker inte med ”mer av samma” som dagens samhälle – fler jobb, mer välfärd, bättre
skola, mer resurser till vården, högre lön, mer miljöarbete. Det finns andra och mer
genomgripande sidor av samhället som vi kan och måste utveckla för att möta det tjugoförsta
århundradets utmaningar. Den gamla socialdemokratin lyckades uppfinna samhället på nytt,
skapa folkhemmet. Vi socialdemokrater 2.0 är skyldiga vår samtid och våra medborgare en
minst lika stor förbättring av samhället. Vi önskar ett samhälle som är kvalitativt annorlunda
dagens. En radikalt bättre värld är möjlig och varje sådan möjlighet kallar till handling.
Vårt politiska uppdrag
S 2.0:s politiska uppdrag är solidaritetens gradvisa utvidgning och kvalitativa
fördjupning i världen. Det politiska uppdraget är grunden till varför vi finns, vårt
existensberättigande. Vi socialdemokrater 2.0 lever, lär, andas och arbetar för fem stora
uppdrag.
Uppdrag 1. Solidaritetens gradvisa utvidgning
Det kan förekomma mer eller mindre solidaritet inom ett givet samhälle. Solidariteten kan
utvecklas; den kan växa, fördjupas och inkludera alltfler människor på alltmer finkänsliga sätt.
Vår målsättning är att gradvis utvidga solidariteten i samhället.
För individen är kanske solidaritet ett moraliskt val eller ett personlighetsdrag. Men för
samhället är det en kapacitet eller kompetens som bygger på kulturens och befolkningens
grad av mänsklig utveckling och på hur det ekonomiska systemet kommer till uttryck.
Solidariteten kan utvecklas. Det sker genom att tilliten och samhörigheten i samhället växer, att
den aktivt och medvetet utvidgas till att inkludera alltfler människor. Vi vill finna tusen
kreativa och effektiva sätt att utveckla denna kapacitet. Solidaritetens utvidgning innebär:




Att den minst privilegierade får det bättre.
Att solidariteten omfattar fler människor och inkluderar fler aspekter av livet.
Att alltfler perspektiv tas i beaktande på alltmer finkänsliga sätt.
Ett alltmer globalt medvetande.
5
(S) 2.0 – Framtidens Parti
En sådan utvidgning sker inte över en natt. Dessa kapaciteter odlas och
förfinas över decennier, till och med århundraden. Solidariteten är inte
bara ett val, den är något som skapas. För att vara solidarisk med en
annan människa behöver man i någon mån också vara solidarisk med
den enskildes helt unika perspektiv på livet och världen. Att utöka den
allmänna kapaciteten att anta många olika perspektiv, och att kunna
hålla dem samtidigt och prioritera mellan dem med blick för helheten,
är ett krävande utvecklingsarbete. Denna utveckling går även bortom
människan, till att i allt högre grad omfatta djuren och naturen.
”Vi vill bygga ett ekonomiskt, socialt
och ekologiskt hållbart samhälle där
människors livskvalitet ökar utan att
det skadar vår gemensamma miljö.
[…] Det kräver solidaritet mellan
människor, mellan länder och
regioner samt mellan generationer.”
- Framtidskontraktet, s. 3
Eftersom solidaritetens utvidgning är den mest grundläggande, komplexa och svåröverskådliga
av alla politiska uppgifter ger vi oss inte här in på att exemplifiera hur vi går tillväga. Istället
hänvisar vi läsaren till de visioner och perspektiv som förs fram i denna skrift.
Uppdrag 2. Acceptansens samhälle
Under 1900-talet byggdes det demokratiska samhället på 1800-talets liberala idéer om tolerans
för olikheter. Men äkta solidaritet är mer än tolerans. Att vi tolererar andra människor är inte
det samma som att vi bryr oss om och kan ge uppskattning. Först när vi på djupet accepterar
varandra kan äkta och känslomässigt grundande mellanmänskliga band uppbyggas. Vi kan och
bör röra oss bortom toleransen. Denna rörelse går från toleransens samhälle till acceptansens
samhälle – ett långsiktigt projekt.
Det handlar helt grundläggande om kärlek. Varje människa förtjänar inte bara mat, jobb, hälsa
och underhållning. Vi förtjänar att bli sedda, hörda och uppskattade för dem vi är, inte bara
tolererade. Detta kräver acceptans, vilket i förlängningen är kärlekens politik.
Acceptansen är ett medborgerligt kärleksbud. Kärlek mellan människor är kanske både det
vackraste och svåraste som finns. Att skapa förutsättningar för uppriktigt mellanmänsklig
kärlek kräver tålamod och ett finkänsligt, långsiktigt ansvarstagande. Men det kräver också
mod, hopp, tilltro och kritiskt tänkande.
Uppdrag 3. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet
Vår grundförståelse av samhället är i högre grad än tidigare baserad på sociologi, antropologi,
psykologi, socialpsykologi och humaniora, däribland kulturvetenskap och historia. Vi
socialdemokrater 2.0 tar avstånd från en alltför materialistisk och ekonomistisk syn på
samhället till fördel för en förståelse som grundas i de konkreta mänskliga relationerna, det
vardagliga livets former och människans känslor och behov. Vi menar att ingen förståelse av
samhället eller ekonomin är fullödig utan att grundas i människors konkreta vardag och deras
mångfaldiga perspektiv.
När vi talar om hållbarhet sätter vi därför den sociala hållbarheten i främsta rummet.
Ekologisk hållbarhet kan enbart uppnås om den genomsyrar människors vardagliga förståelse,
prioriteringar och beteenden i förhållande till varandra. Det handlar inte om en särskild
gemenskap eller berättelse som ska omfatta alla, utan om mångfalden och kvaliteten av våra
6
(S) 2.0 – Framtidens Parti
medborgerliga, personliga och professionella relationer. Dessa bygger i sin tur på varje
människas självkännedom och personliga utveckling. Den sociala hållbarhetens utveckling
leder till ett samhälle som har högre kollektiv intelligens. Högre kollektiv intelligens innebär
att människor i högre grad förstärker varandra, i lägre grad begränsar varandra, samt att man
tillsammans är bättre på att lösa konflikter och problem.
Hållbarhet innebär att samhällets lösningar håller, att de motstår de påfrestningar som med
nödvändighet hotar att upplösa våra relationer. Faktiskt kan varje samhällsideologis och
rörelses historiska värde mätas i hållbarhet. Det som håller är det som verkligen fungerar. Det
är det vetenskapligt, logiskt och mänskligt mest rationella. Hållbarheten är alltid
flerdimensionell och dess grund är mänskliga relationer.
Den ekonomiska hållbarheten är nödvändig men är inte viktigare än den sociala eller den
ekologiska. Biosfären och naturresurserna sätter gränsvärden för ekonomin. Kvaliteten av de
mänskliga relationerna sätter gränser för både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. När
samhällen bryter samman är det alltid de mellanmänskliga relationerna som utmanas och
förfaller. Vi prioriterar odlandet av de mänskliga relationerna för att bygga ett rikt liv och ett
hållbart samhälle.
Uppdrag 4. Värna om arbetets mänskliga kvalitet
Under industriåldern var ett jobb, vilket som helst, ett bra jobb. Man hade anledning att vara
nöjd så länge man inte var arbetslös, man var nöjd bara man kunde brödföda sin familj. Idag är
vårt välstånd så pass omfattande att vi inte behöver nöja oss med ”vad som helst”. Vi har all
anledning att ställa krav på arbetets kvalitet:






Att det utförs i en trygg och säker miljö.
Att det är mindre fysiskt och psykiskt utslitande.
Att vi inte tvingas göra saker vi inte personligen kan stå för.
Att vi dagligen känner arbetsglädje.
Att vi har medinflytande.
Att arbetet känns meningsfullt och att får vi utvecklas som personer.
Sverige är ett tillräckligt rikt samhälle för att ingen ska behöva lida sig
Från Arbetets värde:
igenom arbetsdagen. För oss socialdemokrater 2.0 är arbetets kvalitet
”Alla har rätt till ett
lika viktigt som dess kvantitativa ekonomiska vinst. Trivsel på arbetet
får i längden inte underordnas ekonomiska intressen, eftersom detta på
meningsfullt arbete.”
sikt varken är lönsamt för individ eller samhälle. Ett arbete av hög
- Ett program för förändring, s. 8
kvalitet är ett där individen känner att hon trivs. En bra arbetsplats är
en plats där individen känner sig som en del av en meningsfull och givande gemenskap. Men
ett bra arbete är även ett där individen utvecklas och känner att hennes fulla potential kommer
till användning, till nytta både för sig själv och för andra.
Att alla får möjlighet för att känna mening och utvecklas genom deras arbete är inte bara en
fråga om den enskildes personliga välbefinnande, men i lika hög grad en fråga om hela
samhällets utveckling. För det första leder en mindre utslitande och själsdödande
7
(S) 2.0 – Framtidens Parti
arbetssituation till en hälsosammare befolkning, och därmed en bättre välfärd för alla. För det
andra leder den personliga utvecklingen till att samhället förändras i positiv riktning. En
befolkning som ständigt ges möjlighet att utvecklas, som får använda alla sina talanger, vars
fulla potential får komma till uttryck, har också större förmåga att gemensamt bemöta
komplexa problemställningar. Slutligen är det större chans att ett meningsfullt jobb inte
försvinner från arbetsmarknaden, eftersom det möter människors verkliga behov och därför
fortsatt efterfrågas.
Framtidens viktigaste kapital är det mänskliga kapitalet. S 2.0 vill
investera i människor. Genom att vi utvecklar oss som människor ökar
vi förutsättningarna för att själva såsmåningom ta kontroll över
produktionen och utjämna klassorättvisorna. Självständigt tänkande
medarbetare som följer det egna hjärtat har också större möjligheter att
bli framtidens egenföretagare.
”Varje väl utfört arbete förtjänar
respekt, men varje arbete är inte ett
gott arbete. Vi vill verka för ett arbetsliv
som är lärande och får människor att
växa. Socialdemokratin strävar efter att
förverkliga drömmen om det goda
arbetet. Därför måste löntagarna vinna
ökat bestämmande över förhållandena
på arbetsplatserna.”
- Ett program för förändring, s. 10
Problemet är inte längre att vi ”inte har råd”. Det senmoderna
samhällets skaparkraft är ofattbart stor. Vi reser skyskrapor, besöker rymden, utbildar hela
befolkningen i många år, och skapar fler varor och tjänster än människor rimligen kan
konsumera. Med reklamens hjälp tävlar vi om att skapa fler behov som vi sedan försöker
uppfylla. Problemet är att vi råkar fastna i mönster som inte leder dit vi vill och att vi inte vet
hur eller varför vi ska fortsätta. Det största arbete vi står inför är därför att tillsammans
utforska och fundera över vad vi egentligen håller på med, vad som driver oss, vad som lockar
och inspirerar. Vi måste skapa ett kritiskt reflekterande samhälle som på ett självorganiserande
sätt kan skapa hållbart arbete av äkta mänsklig kvalitet. Att reflektera över arbetets kvalitet och
rationalitet är något som vi socialdemokrater 2.0 ser som högsta prioritet.
Uppdrag 5. Transnationalen – för Sverige i världen
Sverige måste bestå av en aktiv och medveten befolkning som ingriper på världsscenen. Det
finns problem som inte kan bemötas utan en genuint transnationell politik. Det transnationella
måste genomsyra alla delar av politiken.
”Socialdemokratins demokratisyn
 Miljö och klimat. Inom Sveriges gränser kan vi förvisso
känner inga nationsgränser. Målet är
minska belastningen på ekosystemen och så vidare. De allra
en global gemenskap grundad på
demokratins ideal. Demokrati
mest avgörande miljöfrågorna kan Sverige emellertid inte göra
förutsätter frihet från fattigdom och
lika mycket åt, helt enkelt för att Sverige befinner sig på samma
fruktan, men också frihet och
jordklot som alla andra länder och ingår i samma globala
möjlighet att utvecklas i gemenskap
kretslopp.
med andra människor. Därför måste
de politiska friheterna bindas
 Migration och flyktingströmmar. Sverige kan inte ensamt
samman med grundläggande
råda bot på fattigdom, förtryck och politiskt kaos långt bortom
ekonomiska, sociala och kulturella
landets gränser. Det finns inget som Sverige ensamt kan göra
rättigheter.”
för att utsatta och utblottade människor inte ska finnas både
- Ett program för förändring, s. 26
inom och bortom landets gränser.
 Arbete och finans. Det är nästan omöjligt för Sverige att ensamt upprätthålla en
arbetsrätt eller finanslagstiftning som är mycket annorlunda omkringliggande länders.
Den internationella konkurrensen och världens stora ekonomiska ojämlikhet låser ute
8
(S) 2.0 – Framtidens Parti
möjligheterna till många politiska lösningar för att begränsa spekulation, trygga
rättigheter på arbetsmarknaden eller införa långtgående förmåner.
Dessa och många andra politiska områden, som säkerhet, riskhantering och katastrofer,
brottslighet, teknologisk utveckling och global hälsa är inneboende internationella – eller
snarare transnationella. Det transnationella innebär att problemen inte bara finns i relationen
mellan länder, utan helt enkelt genomsyrar länderna och sträcker sig genom olika länder, att
problemen existerar på tvärs av våra länders gränser. Det gamla tänkandet om ”ett samhälle”
som underförstått var en stat, en nationalstat, med visst språk och eget parlament, räcker inte
till för att verkligen komma åt de transnationella problemen. Staten är fortsatt viktig, men blir
alltmer otillräcklig. Vi behöver med andra ord transnationell demokrati.
Förutom en kontinuerlig och genomgripande utveckling av vårt demokratiska system, vår
demokratiska kultur och våra medborgerliga medvetanden, behöver vi transnationella
demokratiska organisationer som kan sammankoppla och samordna det politiska deltagandet i
världens många länder.
Transnationalism går bortom det internationella. Det är fråga om
politik bortom eller över nationsgränserna, inte bara samarbete mellan
länder. ”Ett Sverige i världen” bör arbeta för bildandet av
Transnationalen, en arvtagare till det socialistiska Internationalen
men som bygger på en transnationell förståelse av världspolitiken.
Transnationalen måste bli socialdemokratin 2.0:s största och främsta
fordon. Den måste bredda och utveckla det internationella fackliga
arbetet. Den fackliga kampen måste vara transnationell.
”Internationaliseringen innebär också
nya utmaningar för den
demokratiska delaktigheten. Många
politiska beslut, som tidigare kunde
tas på nationell nivå, kräver idag
internationella överenskommelser
och gränsöverskridande lagstiftning.”
- Ett program för förändring, s. 14
Vårt arbete är inte färdigt förrän alla världens människor är garanterade ett värdigt liv, med en
meningsfull sysselsättning och en varm gemenskap.
Idag finns alltfler möjligheter till transnationell politik och de globala utmaningarna gör att vi
måste ta varje tillfälle i akt innan det är för sent. Med en strof från Internationalen: ”Vi smida
medan järnet glöder, med senig arm och kraftig hand.”
9
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Ett hjärta till vänster – ekonomi
Vi vill göra upp med den gamla fördomen att alla som har ett hjärta till vänster och tror
på solidaritet måste vara kategoriska motståndare till marknadsekonomin. Ett äkta
vänsterhjärta är ett som vet att ekonomiska intressen i sista hand är underordnade
mänskliga relationer, oavsett ekonomisk styrform. Ett äkta vänsterhjärta ser att varje
tid och samhälle har sina ekonomiska förutsättningar och att dessa alltid kan
förbättras i en rättvisare och ur mänsklig synpunkt mer intelligent riktning.
Ett äkta vänsterhjärta utmålar inte sina meningsmotståndare som illvilliga eller giriga, utan
inkluderar även dessa. Empati och praktiska hänsyn går före idéer om vems ekonomiska
teorier som anses vara mest godhjärtade.
Den gamla socialdemokratin tog avstånd från både rovkapitalism, fascism och kommunism.
Socialdemokratin 2.0 har en ännu finkänsligare balansgång att gå: att ta avstånd från
industrisamhällets gamla vänster som kategoriskt förkastar marknadsekonomin, men att även
ta avstånd från den höger och mittenhöger som alltför ivrigt tar de befintliga relationerna på
marknaden för givna. Ett äkta vänsterhjärta finner realistiska och socialt hållbara lösningar för
ett rättvisare samhälle.
En intelligentare marknadsekonomi
Vi socialdemokrater 2.0 bejakar marknadsekonomin men vill utveckla och förnya de mänskliga
mekanismer enligt vilka marknaden fungerar. Vi ser att marknaden inte kan vara mer
intelligent, medveten och medmänsklig än de människor som deltar i den. Det gäller både
lokalt, regionalt, nationellt och globalt.
Vi erkänner att våra föregångare till stor del gjorde felaktiga
antaganden om kapitalismen. Kapitalismen har visat sig vara mer
livskraftig än vad vi tidigare trott. Dessutom har kapitalismen till
betydande del visat sig vara förenlig med ett rättvist samhälle. Vi ber
om ursäkt för att våra föregångare socialdemokraterna 1.0 ibland varit
otydliga på den här punkten. Alltför ofta har man talat på ett sätt och
agerat på ett annat. Man har talat utifrån en kritik av kapitalismen men
realpolitiskt agerat efter kapitalismens spelregler.
”Frihandel är ett av de viktigaste
instrumenten för att främja en global
ekonomisk utveckling, men den
förutsätter rättvisa spelregler i det
internationella handelssystemet.
Handelsavtalen får inte bli verktyg för
starka kapitalintressen gentemot
fattiga länder, och inte heller för att
utestänga fattiga länder från den rika
världens marknader.”
- Ett program för förändring, s. 26
Till skillnad från många av 1800- och 1900-talets kritiker tror vi inte att marknadsekonomin är
”ett” system med vissa givna mekanismer. Under olika perioder, under olika förutsättningar,
kan marknaden fungera olika. Det finns ingen given ”marknadens lag” som vi måste följa till
punkt och pricka. Det finns snarare sociala mekanismer som uppstår i vissa historiskt givna
sammanhang och som alltid kan förändras och utvecklas. En sund marknad bygger på
samhällets grund: välfungerande mellanmänskliga relationer.
Ett samhälle med trygga, välmående människor som litar på varandra kan förväntas följa en
annan ekonomisk logik eftersom människor då kan förväntas ingå i rättvisare och mer
mänskligt gynnsamma utbyten. Hela ekonomin måste genomsyras av dessa tre frågor:
10
(S) 2.0 – Framtidens Parti
 Gör vi rätt sak?
 Gör vi det på rätt sätt?
 Gör vi det av rätt anledning?
För att ett samhälle med kraftfull teknologi ska vara hållbart måste vi fråga oss inte bara hur vi
kan göra nytta, utan även hur vi kan undgå att göra skada. Teknologin förstärker nämligen
både nyttan och skadan av våra handlingar. Långt ifrån all ekonomisk aktivitet är bra för
samhället. Krigstider, överflödig produktion och konsumtion, eller onödigt utfört arbete
kanske får hjulen att snurra för tillfället och ger människor jobb. Men sådana ekonomiska
aktiviteter har låg social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De gör i regel större skada än
nytta.
Att utkonkurrera kapitalismen
Men den fria marknaden behöver inte vara kapitalistisk, det vill säga driven av kapitalets logik.
Innebär erkännandet av marknadsekonomins livskraft och effektivitet att vi abdikerar i vår
kritik av kapitalismen? Önskar vi en ”kapitalism med ett mänskligt ansikte”? Nej. Vi förnyar
den ekonomiska kritiken och finner nya medel för att skapa ett samhälle som
i kvalitativa termer kan kallas för socialistiskt: att alla människor känner sig trygga, sedda,
hörda och delaktiga.
Anledningen att socialdemokratin alltför ofta fått kompromissa i sin
kritik av kapitalismen är att vi under industriåldern hade svårt att skapa
ekonomiska system som genuint kunde konkurrera med kapitalismen
på dess egna termer. För att avsluta kapitalismen behöver en ekonomi
utvecklas som inte enbart är etiskt eller teoretiskt överlägsen, men som
faktiskt fungerar på ett sätt som kan utkonkurrera kapitalismen.
Socialdemokraterna 2.0 bygger sig långsiktigt bort från den gamla
kapitalismen genom att med en mångdimensionell reformpolitik
utveckla marknadsekonomins och vardagslivets mekanismer till en ny
nivå. En sådan utveckling bygger på social hållbarhet, på att utveckla
relationerna mellan människor. Det moderna samhällets indelning i det
offentliga, marknaden och det civila återintegreras i en ny helhet. Det
offentliga, marknaden och civilsamhället genomtränger och befuktar
varandra, samtidigt som sfärerna faktiskt blir mer oberoende av
varandra.
”Den renodlade kapitalismen ska
hållas isär från marknadsekonomin.
Den är marknadens destruktiva sida.
Den betecknar ett maktsystem, där
den som äger kapitalet ges rätten att
bestämma över alla andra intressen,
och där människors värde och
rättigheter bestäms av deras
ekonomiska lönsamhet. Detta
maktsystem skapar ofrihet för alla
andra än de stora kapitalägarna. Det
skapar en ojämn fördelning, stora
orättvisor och kraftiga sociala
spänningar inom och mellan länder.
Det leder till allvarlig exploatering av
miljö och naturtillgångar. Därför är
socialdemokratin ett antikapitalistiskt
parti.”
- Ett program för förändring, s. 10
Vår kapitalismkritik utgår ifrån arbetets rationalitet. Vi försöker inte framtvinga en viss
produktion, utan skapar istället sådana förutsättningar i samhället att människor kan skapa
nytta på många andra sätt än via den reguljära arbetsmarknaden. Vi understödjer socialt
entreprenörskap, självförsörjande ekobyar, aktiviteter för frivilligarbete i stadsmiljön och
lagstiftar för att underlätta syftesdrivna och demokratiska företagsformer.
Varje spenderad krona, offentlig eller privat, är uttryck för människors tidsanvändning och
prioriteringar i livet. Genom att skapa en trygg grund för postmaterialistiska intressen och
11
(S) 2.0 – Framtidens Parti
värderingar (att andra saker än det materiella värderas) kan vi få se framväxten av alltfler
företag dit människor går, inte enbart eller ens främst för att de vill få lön på kontot, utan för
att de vill utveckla samhället och förändra världen. Vi skapar förutsättningarna för att
marknaden producerar rätt saker, på rätt sätt, av rätt anledningar. Vi försvarar arbetets
rationalitet och tar avstånd från ett samhälle som producerar bara för att producera.
Bortom den informationsteknologiska revolutionen
Den symboliska ekonomin (kunskap, design, mjukvara) är redan i tillväxt och vinst räknat
överlägsen den materiella (varor, produktion, byggnation). Den materiella ekonomin följer
redan idag de flöden som avgörs av de kulturella och symboliska värdena. I
informationsteknologins ålder ökar symbolernas betydelse och dessas syfte är faktiskt att
utveckla relationer mellan människor. Därför krävs genuint kreativa människor som förstår sin
omvärld och bryr sig om den. Det är i korsbefruktningen av information, kultur och vetenskap
som den mest avgörande tillväxten kan ske. Det betyder inte mer ohälsosam snabbmat,
plattskärmar eller plastleksaker, utan lösningar på människans och samhällets brännande
problem. Den symboliska ekonomins tillväxt värderas i längden högre av intelligenta
investerare, eftersom den är mer hållbar i flera dimensioner och därmed ger bättre avkastning.
Vad är det som möjliggör att kapitalismen idag kan utkonkurreras? Det
är den informationsteknologiska revolutionen. Vi vet att det
ekonomiska systemet är intimt förbundet med den dominerande
produktionsteknologin. Idag behövs inte kapital och fabriker för att
starta företag. Det behövs en dator – samt kreativitet, kulturellt kapital,
samtidsförståelse, kunskaper, kontakter, vänskaper, syfte, engagemang,
ekonomisk trygghet och hälsan i behåll. Små företag med drivna
visionärer visar sig gång på gång mer innovativa än bjässarna.
”Den nya produktionsordning, som
växer fram genom den tekniska
utvecklingen och drivs på av
globaliseringen, bygger i mycket på
hanteringen av information.
Informationsflödena har aldrig varit så
omfattande som idag. Men verklig
kunskap handlar inte bara om tillgång till
information, utan lika mycket om
förmåga att tolka den. All
kunskapsförmedling måste ge
redskapen att självständigt tolka och
värdera information, se sociala
sammanhang och skilja mellan fakta och
värderingar. I detta arbete har den
idéburna folkbildningen en central roll.”
Informationsteknologin kommer också inom överskådlig framtid att få
sällskap av den lokaliserade produktionsapparaten som bland annat
3D-skrivare möjliggör. De ekonomier som kommer att vara mest
demokratiserade och civilsamhälleligt styrda när dessa strukturella
omvandlingar inleds kommer också att hamna i världens ekonomiska
- Ett program för förändring, s. 32
och kulturella centrum. Ägandet kontrollerar inte längre i samma
utsträckning produktionen. Och därmed heller inte människors strävan, tankar och
engagemang.
En verkligt fri marknad
Vi erkänner att kapitalismen var mer effektiv och demokratiskt välfungerande än 1900-talets
statssocialism. Vi erkänner även att fria marknader behövs. Men vi erkänner inte kapitalismen
som den slutgiltiga formen av marknadsekonomi. Kapitalismen är i förlängningen varken
socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar. Vi vill höja den mänskliga kvaliteten på det utförda
arbetet, på de finansiella investeringarna, på produktionen och arbetets organisering och
ledarskap. Bit för bit överförs resurser till den del av ekonomin som följer civilsamhällets, inte
kapitalets, logik. Anledningen att detta är möjligt är att kapitalismen fastnar i att förstärka
12
(S) 2.0 – Framtidens Parti
beteenden och prioriteringar som ur mänsklig synpunkt inte är optimala. Marknaden kan bli
mer intelligent och därmed faktiskt i en djup bemärkelse mer fri. Vår demokratiska socialism
handlar inte om att bekämpa kapitalismen med regleringar, utan om att med hjärta och hjärna
utkonkurrera den. Att befria marknadsekonomin från kapitalismen så som vi känt den.
Därför kan vi med stolthet säga att vår demokratiska socialism står för en verkligt fri marknad.
Varje vänsterhjärta bör i vår tid verka för marknadens befrielse.
Det mångdimensionella
klassamhället
Vår klassanalys utgår ifrån sju samhällsklasser betraktade genom fyra sinsemellan
beroende dimensioner av jämlikhet. Denna klassanalys utgör ett grundläggande brott
med industrisamhällets klassförståelse. Vi socialdemokrater 2.0 vill i vår politiska
gärning utgå ifrån en klassanalys som bättre motsvarar dagens samhälle, ekonomi och
mänskliga livsöden. En sådan klassanalys inkluderar men överskrider ekonomisk
utjämning och rör sig i riktning mot en djupare social jämlikhet och gemenskap.
De sju klasserna
Under industrisamhällets tidsålder fanns tre huvudsakliga klasser som både politiken och
samhällsvetenskapen utgick ifrån: arbetarklassen, medelklassen och överklassen. I dagens
samhälle är en sådan indelning alltför grovkornig. Många av oss har svårt att bestämma vår
klassmässiga tillhörighet. Inom samma familj kan människor ha ganska olika grad av
utbildning, kontaktnätverk, inkomst och social utsatthet. Marknadens osäkerhet, den höga
arbetslösheten, den sociala rörligheten uppåt och nedåt på klasskalan, den långa studietiden i
mångas liv, och det senmoderna livets mångtydighet gör det allt svårare att gruppera
människor och våra enskilda eller gemensamma intressen. Varje samtida klassanalys bör även
förhålla sig till kön och etnicitet, något som vi endast i korthet vidrör här.
Vi föreslår följande klasskala bestående av sju klasser, som vi kortfattat vill definiera och
därefter förklara socialdemokratin 2.0:s förhållande till.
 Kapitalägare och höga chefer. Denna klass kallas ibland för den ”översta
procenten” och har på grund av ekonomins globalisering och finansmarknadens
alltmer raffinerade metoder kraftigt ökat sin andel av samhällets totala förmögenhet
under de senaste decennierna. Detta är en global trend och den svenska ekonomin
utgör inget undantag.
 Övre medelklass. Chefer, framgångsrika företagare, högt uppsatta forskare,
högavlönade ingenjörer, höga politiker, överläkare med flera kan kallas för en övre
medelklass eftersom deras höga inkomster och framskjutna samhällsposition sätter
dem i ett annat läge än majoriteten vad gäller materiell trygghet och social status.
Dessa ”topp tio procent” saknar större förmögenheter och tar därför inte del av den
13
(S) 2.0 – Framtidens Parti





dramatiska utveckling som kapitalägarna åtnjuter. De har ändå haft en löneutveckling
de senaste decennierna som överstigit majoritetens i andel räknat.
Kreativa klassen. Den kreativa klassen utgör det samhällsskikt som är närmast knutet
till den symboliska ekonomin. Här återfinns alltifrån bohemiska konstnärer till ITkunniga hackers, designers, skribenter, kulturvetare och arkitekter. De kännetecknas
mindre av sin materiella rikedom och mer av sitt ”kulturella kapital”, alltså deras
rikedom på kunskap, allmänbildning, och känsla för smak och stil i olika
sammanhang. Denna klass är politiskt mer radikal än de två rikaste klasserna och
röstar idag ofta på Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ eller Piratpartiet.
Lägre medelklass. Denna klasstillhörighet är den överlägset största sett till dagens
svenska befolkning. Till den lägre medelklassen hör alla de människor som har
någorlunda genomsnittlig eller strax under genomsnittlig inkomst men saknar det
kulturella kapital som behövs för att räknas till den kreativa klassen. Hit räknas
exempelvis sjuksköterskor, poliser, lärare, kontorsarbetare, försäljare, egenföretagare,
bättre avlönade industriarbetare med flera.
Arbetarklass. Den svenska arbetarklassen är idag faktiskt mindre än medelklassen.
Arbetarklassen kännetecknas av en inkomst betydligt under genomsnittet och mer
beskedliga roller att spela på vardagslivets scener. Hit räknas människor utan längre
utbildning som arbetar i enklare serviceyrken, den lågavlönade industrin, vårdbiträden,
dagfröknar, städare med flera. Hit räknas även stora delar av den arbetskraft som
kommer bland annat från Östeuropa.
Prekariatet. Den snabbast växande klassen i Sverige idag är prekariatet. De
kännetecknas av att deras sociala situation på olika sätt är prekär, det vill säga att man
befinner sig i ”ett känsligt läge”. Man har för tillfället mat och tak över huvudet men
ändå anledning att verkligen oroa sig för sin livssituation och framtid. Denna prekära
situation beror ofta på bristande fysisk eller psykisk hälsa, långtidsarbetslöshet, social
exkludering, låg status eller stigmatisering i vardagslivet, dålig självkänsla, svagt
kontaktnätverk, kulturella integrationssvårigheter och diskriminering eller på brister i
den grundläggande utbildningen. Prekariatets vardag består idag tyvärr till stor del av
att bli kontrollerade och ifrågasatta av myndigheter och andra medborgare.
De utstötta. Bortom prekariatet finns den växande grupp människor som lever i allra
störst utsatthet, där tak över huvudet och mat för dagen ingalunda är självklarheter.
Hit räknas de hemlösa, grövre missbrukare, allvarligt sjuka människor utan socialt
kontaktnätverk och den växande gruppen av papperslösa invandrare som ofta fastnar i
tiggeri eller slavliknande arbetsförhållanden.
5-2 modellen
Hur förhåller sig S 2.0 till detta sociala och ekonomiska landskap? Den största skillnaden
gentemot den traditionella socialdemokratin är att vi lyfter fram prekariatet som en särskild
klass med egna klassintressen och att vi gör oss till prekariatets företrädare och tjänare.
Socialdemokratin 1.0 har alltför ofta betonat arbetarklassens och den lägre medelklassens
intressen på bekostnad av det framväxande prekariatets. Den tilltagande psykiska ohälsan
bland våra ungdomar är till exempel en fråga som går bortom traditionell klassanalys, men som
är nära förbunden med prekariatets framväxt. Den som fastnar i psykisk ohälsa tidigt i livet
14
(S) 2.0 – Framtidens Parti
kan ha svårt att etablera sig i samhället och löper stor risk att hamna i långtidsarbetslöshet och
sociala problem. Men prekariatet har så många intressen som inte blivit hörsammade, till hela
samhällets förlust. Vi lovar att göra bot för detta och att nu tydligare försvara prekariatet mot
vardaglig förnedring, omänskliggörande byråkratiska system och arbetsgivarnas ofta orimliga
krav och exploatering. Prekariatets intressen är förstås att få jobb och att på ett tydligare sätt ta
del i samhällslivet. Men även vägen fram dit måste präglas av ett fungerande vardagsliv och ett
bemyndigande, värdigt bemötande.
Vi vill också ta tydligare ställning för samhällets utstötta genom att skapa många fler och mer
attraktiva platser för människor att gå om dagarna och sova om nätterna. Det måste alltid
finnas ett värdigt alternativ till tiggeri och liv på gatan. Endast den sociala hållbarhetens
utveckling kan leda till alla de idéer och initiativ som behövs för att på ett värdigt och effektivt
sätt ta emot alltfler politiska, sociala och ekonomiska flyktingar. Romer från Syd- och
Centraleuropa är endast den mest iögonfallande gruppen av samhällets utstötta. Solidariteten
måste utvidgas på ett hållbart sätt för att tydligare omfatta dessa människor. Detta är en fråga
som är värd stora kostnader och ansträngningar. Vi måste finna de långsiktigaste och
hållbaraste lösningarna. Anständigheten kräver det.
Vi allierar oss också med den progressiva kraft som finns i den kreativa klassen, utan att prisa
dem på ”vanligt hederligt folks” bekostnad. Den kreativa klassen bär på
”Kunskap och kultur är verktyg för
många av de frön som kan bli lösningarna för ett socialt, ekologiskt och
människors personliga frihet och
ekonomiskt hållbart samhälle. Deras arbete berikar också kulturen på
utveckling. Men de är också redskap
för samhällets utveckling och vår
sätt som leder till mer kritiskt tänkande medborgare med mer
gemensamma välfärd. De är ett mått
postmateriella värderingar. Därför bör den kreativa klassens intresse
på samhällets värdighet.”
försvaras för hela samhällets skull, vilket ofta innebär att mötesplatser
- Ett program för förändring, s. 34
och utrymmen för kreativt entreprenörskap ska stöttas inom både det
offentliga, näringslivet och civilsamhället.
Vad gäller arbetarklassen och den lägre medelklassen är vi fortsatt lojala och anser att dessa
klasser utgör samhällets kärna. Vi låter emellertid inte denna lojalitet förblinda oss för
prekariatets, de utstöttas och den kreativa klassens intressen. Medan den borgerliga regeringen
2006-2014 visserligen ökade medelinkomsterna för delar av dessa grupper, förbisågs deras
långsiktiga trygghetsnät medan situationen försvårades för prekariatet och de utstötta.
Däremot måste vi, utan onda miner eller intentioner, se oss som den övre medelklassens och
den ekonomiska överklassens politiska motståndare. Detta gäller eftersom vi på ett schysst och
tydligt sätt försöker minska deras dominans i samhället. Det är en enkel nyttokalkyl för hela
samhället. Särskilt den globala ”topp en procenten” riskerar med sina stora förmögenheter att
snedvrida den politiska och sociala utvecklingen, vilket aktivt och medvetet måste motarbetas.
Med glimten i ögat kan vårt förhållande till klasskalan summeras som 5-2 modellen; vi ger mat
till fem klasser men håller igen på de sista två.
Avslutningsvis vill vi framhålla att alla människor är lika värda och att ingen klass därför i sig
självt är moraliskt överlägsen någon annan. Klasstillhörigheter utgör bara olika perspektiv eller
utkikspunkter, och även den rikaste procenten består av människor med goda hjärtan och
samhällsengagemang. Varje människa har rätt att vara den hon är och att efter förmåga
15
(S) 2.0 – Framtidens Parti
uttrycka sina egna intressen. S 2.0 utkämpar inget klasskrig, men förhåller sig pragmatiskt till
klassamhällets ofta svåra verkligheter.
Jämlikhetens fyra dimensioner
Klassfrågor och jämlikhet bör inte enbart närmas utifrån en materiell eller ekonomisk
förståelse. Andra faktorer spelar också in. En person som har mindre pengar än en annan kan
ändå ha en klassmässigt bättre ställning genom sociala kontakter, kulturella tillgångar, hög
status och personliga förmågor. Etnicitet, kön och funktionsnersättningar samspelar med klass.
Även hälsa är en viktig klassmässig aspekt. Vi föreslår att landskapet av klasstillhörigheter bör
läsas genom fyra dimensioner av jämlikhet.
 Den sociala jämlikheten. Ute i vardagslivet blir vi människor mycket olika bemötta.
Vissa av oss hälsas varmt med öppna famnar, bjuds på middag och blir lyssnade till
angående livets små och stora frågor. Vissa av oss har lätt att få vänner och partner,
att bli respekterade och erkända för dem vi är. Man blir efterfrågad till jobb och
sociala sammanhang. Man är delaktig samhällslivet på många olika sätt. Men för så
många av oss är livet mycket annorlunda. Många upplever sig själva som otillräckliga,
”inte som alla andra”, att man inte riktigt passar in eller att man är lite mindre värd.
Vardagens spel gör många människor till förlorare på olika subtila och
svåröverskådliga sätt. Social ojämlikhet handlar om att människors personliga
värdighet på olika sätt undergrävs i vardagen och att man tvingas spela med i ett spel i
vilket man underordnas mot sin vilja. Den sociala ojämlikheten är klassorättvisornas
grund och yttersta konsekvens. Eftersom klass, kön och etnicitet samverkar i denna
bild talar man ibland om intersektionalitet, då dessa olika faktorer ”skär igenom”
varandra. Människan är en social varelse och det är den sociala ojämlikheten som
drabbar henne allra hårdast och mest personligen. I ett socialt jämlikt samhälle är
avståndet mellan människor mindre. Man känner sig OK oavsett om man är städare,
chef eller arbetslös. Man har uppriktiga och nära vänskaper på tvärs över
inkomstskillnader och social bakgrund.
 Den ekonomiska jämlikheten. Även om vi i Sverige idag har relativt lite svält och
verklig ekonomisk nödställdhet har jämlikheten onekligen fortfarande en ekonomisk
dimension. Svag hushållsekonomi utelåser stora grupper i samhället från olika former
av konsumtion och deltagande, vilket förstärker den sociala ojämlikheten. Den
ekonomiska ojämlikheten leder till att fler människor är otillfredsställda med livet
eftersom man jämför sin lott med andras. Ekonomisk ojämlikhet snedvrider även
fördelningen av vår gemensamma arbetsinsats eftersom rika människor köper andras
arbete till tjänster som att underhålla båten eller att snygga till huset, medan andra mer
grundläggande och gemensamma behov inte ägnas samma tid och uppmärksamhet.
 Den fysiologiska jämlikheten. Det blir alltmer känt i forskningen att ojämlikheten
formar människors kroppar, ända ner till nervsystemets och biokemins nivå.
Klassamhället har ofrånkomligen en kroppslig och fysiologisk dimension. Det gäller
förstås saker som tandvård och tillgång till bra sjukvård. Men hjärnforskning avslöjar
också att exkludering straffar oss lika hårt som fysiskt våld och leder till långvariga
inflammationer, ihållande nivåer av stress och ett fortare åldrande DNA. Psykologisk
16
(S) 2.0 – Framtidens Parti
forskning visar att exkludering och underordning leder till skadad medmänsklig tillit,
antisocialt beteende och hämndbegär. Det leder också till större behov av tröst och
därmed till högre intag av alkohol, tobak och socker. Människor med mindre
fördelaktigt yttre diskrimineras på otaliga sätt, även i rättssystemet. Detta är
beklämmande med tanke på att en vacker, stark och fysiskt välfungerande kropp i hög
grad är en klassfråga. Vissa av oss kan gå på yoga, meditera, konsumera hälsosam
ekologisk mat, träna flera gånger i veckan och dessutom ha den kroppshållning och
det avslappnade kroppsspråk som tycks följa med framgång i livet, bekräftelse,
beröring, och en framskjuten samhällsposition. Andra har inte råd, har inte kunskaper
eller rätt sociala sammanhang. Man fastnar i onda cirklar av bristande fysisk och
psykisk hälsa. Människan är en organisk varelse och hennes kropp och sinne kan må
olika bra. Människor med olika yrken slits ut olika mycket. En mindre välfungerande
fysiologi ger sedan nackdelar i det sociala och ekonomiska livet, vilket spär på den
flerdimensionella ojämlikheten.
 Den ekologiska jämlikheten. Slutligen bör jämlikhetens ekologiska dimension lyftas
fram. Vi har olika god tillgång till hälsosam, giftfri mat, ren luft och vacker natur.
Vissa av oss drabbas hårdare av miljöförstöring, till exempel genom att hemmiljön
eller badvattnet påverkas. Genom arbetet får vissa av oss i sig fler gifter eller
kemikalier med okända effekter. Den som är rikare och mer mobil kan lättare välja
bort miljöproblemen från sitt eget och familjens liv. Andra hamnar i eftersatta
bostadsområden och förorenade stadsmiljöer.
Arbetet för ett jämlikt samhälle måste sträcka sig över hela klasskalan
betraktad genom samtliga dessa fyra dimensioner. Ekonomisk
utjämning är nödvändig men i sig själv otillräcklig. Vi måste eftersträva
en genomgripande utveckling av själva vardagens spel för att göra det
mildare, mer genomskådligt och rättvist.
”Det ömsesidiga beroendet mellan
människor är solidaritetens kärna. I
omtanken om andra ligger både att
ta hänsyn och att själv göra sitt bästa.
Att solidariskt ställa upp för varandra
bygger på förvissningen om att alla
gör så gott de kan och bidrar efter
förmåga. Solidariteten är en kraft för
att öka friheten i samhället, eftersom
ingen är fri förrän alla är fria.
Rättvisan kan uppnås först då även
de som inte berörts upprörs av
orättvisan.”
En sårad värdighet, inflammerade muskler, en ökad stresskänslighet
och så vidare kan inte bemötas enbart med ett höjt barnbidrag eller akassa. Vi måste skapa förutsättningar för att förändra spelet och
utveckla hela det hav av behövande, frusna eller törstande
människokroppar och -sinnen som utgör samhället. Dessutom måste
- Ett program för förändring, s. 8.
alla dessa människors livsmiljöer utvecklas i ekologiskt hållbar riktning
och förutsättningar skapas för välfungerande och jämlika
mellanmänskliga relationer. En sådan uppgift är svindlande stor och ofattbart komplex. Den
kan inte planeras fram, utan endast uppnås genom ett långsiktigt, mångdimensionellt
utvecklande av den sociala hållbarheten. Men anständigheten kräver det av oss och vi har
ingen tid att förlora.
17
(S) 2.0 – Framtidens Parti
En annan nivå av välfärd
Socialdemokraterna 2.0 är i färd med att omskapa välfärden så att den bygger på social
hållbarhet. Välfärden är inte fullbordad i och med att mat, husrum, skola, vård och
omsorg har garanterats alla medborgare. Vi eftersträvar en radikalt högre nivå av
välfärd som vi kallar för det lyssnande samhället. Det kännetecknas av att alla
medborgare och invånare ska känna sig sedda, hörda och accepterade. I ett socialt
hållbart samhälle har alla människor gemenskap, erkännande och självförverkligande.
Detta är ett hundraårsprojekt som ligger i förlängningen av vårt politiska uppdrag.
Traditionell välfärd och det lyssnande samhället
Vilka är konturerna i vårt befintliga välfärdssamhälle? Vad innebär välfärd idag? Och vad kan
ordet välfärd komma att innebära i framtiden?
Den välfärd vi känner idag är en frukt av det moderna industrisamhället. När vi för första
gången i historien kunde producera ett överflöd av livets nödtorft – det vill säga mat, rent
vatten, varmt och säkert boende, kläder och sjukvård – uppstod frågan om hur detta överflöd
skulle fördelas så att ingen skulle behöva gå utan en grundläggande trygghet. På många sätt
försökte vi i olika länder finna svar på denna fråga: genom statliga, civilsamhälleliga medel eller
genom marknaden. Alla de moderna demokratierna valde ett mellanting av något slag mellan
stat, civilsamhälle och marknad, dock med olika tyngdpunkt. Av vissa historiska skäl valde vi i
de skandinaviska länderna som bekant att ge det offentliga, staten, en avgörande roll i svaret på
frågan om välfärdens fördelning och trygghetens garanti. Denna modell har på många sätt
visat sig vara framgångsrik.
Under de senaste tjugo åren har det dock blivit alltmer uppenbart att den gemensamma
trygghet och personliga frihet som vi försökt skapa är hotad. Vi lever idag i en värld som – på
grund av en lång rad förändringar i den globala ekonomin och olika delar av världens politiska
landskap – har blivit så komplex och svåröverskådlig att industrisamhällets svar på välfärdens
fråga har blivit föråldrat. Vi verkar behöva nya svar på frågan, en ny nivå av välfärd är
nödvändig. Välfärden kan återuppfinnas och breddas. Framförallt kan den fördjupas för att
möta den nya tidens krav. Låt oss se närmare på industrisamhällets traditionella välfärd och
hur den kan utvecklas till att bli mer effektiv och omfattande.
Personlig
utveckling
Erkännande/självkänsla
Tillhörighet/gemenskap
Säkerhet och trygghet
Mat och överlevnad
18
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Läsaren kanske känner igen pyramiden i figuren på förre sidan som Maslows behovspyramid.
Vad figuren förmedlar är att vårt traditionella välfärdssamhälle endast försöker garantera de
mest grundläggande mänskliga behoven av mat, överlevnad och säkerhet. Däremot finns det
inget uttalat syfte att garantera oss en varm, meningsfull gemenskap, en god självkänsla och
möjligheter till en fruktbar personlig utveckling genom livets långa resa.
Det lyssnande samhället är alltså strävan efter att innefatta även de högre mänskliga behoven i
den garanti som vi genom vårt samhälle ger oss själva och varandra. Detta är förstås ingen
enkel uppgift och måste ses som en långsiktig målsättning som är jämförbar med
uppbyggandet av det traditionella välfärdssamhället – en process som fortgick i över ett sekel.
Det är ingen självklarhet hur vi borde gå tillväga för att garantera de högre behovens
uppfyllande. Här behövs alltså en gemensam, långsiktig ansträngning för att finna lösningar
inom samhällslivets olika delar: i vården och omsorgen, i skolan, i arbetslivet, i socialtjänsten, i
alla delar vi kan komma att tänka på.
Kan det lyssnande samhället rädda välfärden?
Men är det verkligen rimligt att försöka bredda och fördjupa välfärden i en tid då den
befintliga välfärden redan är hotad? Och där det finns en allt hårdare internationell konkurrens
om jobb och investeringar. Vore det inte mer realistiskt att samla våra krafter för att rädda det
som räddas kan?
Ett svar ligger i kopplingen mellan de mer grundläggande och högre behoven. Om vi
människor inte lyckas ingå i en god gemenskap med varandra – hur kan vi då förvänta oss att
garantera varandras trygghet och överlevnad på ett värdigt sätt? Om
”Demokratin börjar i vardagens
självkänslan och erkännandet är alltför ojämlikt fördelade mellan oss –
gemenskap. Det handlar om att få
uttrycka sina meningar och att
hur kan vi då vilja ingå i gemenskaper med varandra? Om vi saknar
utveckla dem i respektfulla samtal
möjligheter till meningsfulla och kreativa liv – hur kan vi då ha
med andra, om att ha rätt att driva
tillräckligt överflöd av livsvilja och medkänsla för att engagera oss i
sina åsikter och försöka påverka
andra och om möjligheten att i
demokratin och allas väl? Det lyssnande samhället odlar alltså social
samverkan skapa föreningar och
hållbarhet och därmed den kollektiva intelligensen. Den kollektiva
bygga verksamheter som tillvaratar
intelligensen är i sin tur den starkaste garanten för både en stark, djup
det gemensamma intresset.”
välfärd och en sund, konkurrenskraftig ekonomi. Det lyssnande
- Ett program för förändring, s. 39
samhället är alltså både mål och medel.
De högre mänskliga behoven
Låt oss se närmare på vilka frågor vi behöver ställa oss för att säkra vart och ett av de högre
behoven.
Tillhörighet/gemenskap: Långt ifrån alla människor i Sverige idag känner sig delaktiga i en
meningsfull gemenskap. Många barn får aldrig goda och pålitliga vänskaper under sin uppväxt
– vi känner alla berättelser om detta: pojken som i tonåren blir sittande hemma framför
datorn, inte utvecklar viktiga sociala egenskaper, inte kan få flickvän och sedan får svårigheter
19
(S) 2.0 – Framtidens Parti
att anpassa sig till vuxenlivet. När vi skickar våra barn till skolan finns det ingen garanti för att
de får kamrater och får lov att knyta de sociala band som de behöver för sin utveckling. Men
detsamma gäller inte bara barn, utan även vuxna kvinnor och män. Många vuxna män saknar
djupa vänskaper och går en lång ensam väg genom livet, talar aldrig om djupa frågor eller
känslor med någon, även om man kanske har arbete och familj. Många vuxna kvinnor känner
sig annorlunda och utanför, lider av ensamhet – särskilt högre upp i åldrarna. Både kvinnor
och män genomlever långa, svåra år då man är ofrivilligt utan livspartner eller andra positiva
sexuella relationer. Även inom äktenskap fortlöper våra relationer ibland utan äkta närhet.
Motsvarande situation finns i arbetslivet. Mångas yrkesliv är utan verkligt givande samarbete.
Andra kämpar för att ens få vara med på arbetsmarknaden, att få ta del i samhällslivet: den
arbetslöse ungdomen, den uträknade gamle, den socialt obekväma och avvikande. Bristen på
gemenskap är så många människors följeslagare genom livet. Och fruktan för utanförskapet är
en drivande kraft i så många människors liv. Många av oss dör ensamma.
Hur ser vi till att ingen går ofrivilligt genom livet utan goda vänskaper? Att så många som
möjligt får en livspartner, om vi önskar oss en? Hur ser vi till att familjer lyckas hålla samman?
Hur ser man till att människor får känna sig som del av samhället och upplever gemenskap på
arbetsplatsen eller i bostadsområdet? Att ingen behöver åldras och dö i ensamhet? Här behövs
en lång räcka insatser, ända från förskoleåldern, genom skolåren, i vuxenlivets relationer, i
arbetslivet och inom vård och omsorg för alla åldrar. Så många konkreta situationer behöver
förändras så att de bättre främjar bildandet av positiva band mellan människor. Den
emotionella och sociala intelligensen behöver utvecklas på alla nivåer.
Erkännande/självkänsla: Det är ännu fler av oss som aldrig får uppleva en god självkänsla
som varar över längre tid. Den duktiga flickan, utåt sett välfungerande och charmerande, kan
drabbas av svåra tvivel inför alla högt ställda prestationskrav och skönhetsideal. Hennes tvivel
kan gå över i självhat och destruktiva eller självskadliga beteenden. Många av oss kämpar sig
igenom ett långt karriärsliv utan att få verkligt erkännande och stark inre självkänsla.
Människor behöver erkännande, vi behöver någon form av bekräftelse på att vi är goda
personer och att vi är värdefulla för andra, både privat och professionellt. Om någon saknar
självkänsla blir det ofta betraktat som en inneboende svaghet hos den enskilde personen
snarare än som ett socialt och politiskt problem. Men bristen på självkänsla är också ett
samhälleligt problem av stora mått. Många människor i utanförskap kämpar med sin
självkänsla. Bristen på verkligt erkännande präglar också en stor del av den mer etablerade och
utåt sett välmående befolkningen. Denna brist driver alltså många människor. Den skapar
lidande och väcker djup bitterhet. Att inte få bekräftelse och god självkänsla kan även gå ut
över våra nära relationer och framförallt göra så att vi inte vågar följa våra drömmar.
Vad behöver vi göra för att ingen ska behöva känna sig som en dålig eller misslyckad
människa? Hur kan vi se till att vi inte bara blir tolererade, utan faktiskt älskade, erkända och
accepterade? Även här behövs insatser genom hela samhällslivet: att aktivt och medvetet bygga
upp varje människas självkänsla redan från den tidigaste barndomen.
Personlig utveckling/självförverkligande: Ytterligare färre får möjlighet att leva verkligt
spännande och utvecklande liv i vardagen. Hur många personer känner du som verkligen följer
sina drömmar i vardagen, som går sin egen väg utan att behöva be om lov? Alltfler av oss har
20
(S) 2.0 – Framtidens Parti
kreativa och spännande yrken, men för de flesta av oss blir vardagslivet aldrig till det vackra
äventyr som vi vet att det kan vara. Många av oss bär på en djup längtan om att använda våra
liv till att göra något verkligt meningsfullt, något där vi ger en unik och vacker gåva vidare till
våra medmänniskor och till världen. Alltför många av oss känner att livet bara rinner förbi, att
det vi innerst inne ville skapa eller bidra till hamnar längre och längre ifrån oss. Detta kan man
höra i många människors uttalanden om att ”livet inte är så där fantastiskt trots allt”.
Vad behöver förändras för att alla ska finna goda, meningsfulla uppgifter i livet? Hur kan vi se
till att ingens liv behöver bli ett tomt ekorrhjul? Eller ännu värre, att människor aldrig får
möjlighet att använda sina djupaste drivkrafter och begåvningar? Här behövs ett flexibelt
arbetsliv som inte lämnar oss människor utanför och heller inte låser fast oss i särskilda roller.
Vidare behöver människor stöd för sin personliga utveckling genom hela livet, inte minst i
relation till livets svåraste och djupaste kriser.
Från samförstånd till
samutveckling
Samförståndets politik handlar om att få arbetsmarknadens parter under
industrisamhället att skapa långsiktiga lösningar baserade på samförstånd som kan
stödjas av en blocköverskridande majoritet i riksdagen. Detta klingar av historia:
Saltsjöbaden och den världsberömda svenska modellen. Vi socialdemokrater 2.0 är
stolta över samförståndets Sverige men vill lyfta det till en ny nivå som är bättre
anpassad till informationsålderns utmaningar och möjligheter. Vi vill gå från
samförstånd till samutveckling.
Samutvecklingens politik
Samutvecklingens politik handlar om att det offentliga, marknaden och
”Vi vill uppmuntra engagemang.
civilsamhället tillsammans planerar och skapar samhällets framtid.
Medborgare ska kunna känna
delaktighet och vara medskapande
Samutvecklingen innebär att man aktivt och medvetet försöker
istället för att reduceras till att vara
förbättra kvaliteten av de många politiska och ekonomiska samtal som
kunder och klienter.”
förs ute i samhället. Detta sker i enlighet med förståelsen om att min
- Framtidskontraktet, s. 21
utveckling är förutsättningen för din utveckling och vice versa. Att vår
gemensamma utveckling som människor är avgörande för våra organisationer, för samhället
och välfärden. Det räcker inte längre med att komma överens och kompromissa – vi måste
odla positiva relationer och tillit till varandra. Och vi måste ha en åtminstone någorlunda
gemensam bild av det samhälle vi vill skapa. Därför behöver näringslivet och facken skapa ett
nytt slags forum för samutveckling. Vi vill hjälpa till i skapandet och utformandet av sådana
fora. De bör kännetecknas av att man inte enbart talar om löner och arbetsvillkor, utan även
sådana samhällsvisioner som kan ses som gemensamma för näringslivet och de många
människor som representeras av de fackliga organen. Civilsamhället behöver i detta
sammanhang få en starkare röst och bör kunna delta mer aktivt i samutvecklingen.
21
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Det goda samtalets parti
De former av möten och de processer som organiserar sådana samtal
är avgörande. Processer för samutveckling kan byggas på den stora
källa av vetenskaplig kunskap som redan finns kring människors
kommunikation i grupper. Det är inte bara människor och deras
situationer som räknas, utan även situationerna och deras människor.
”Demokrati ger rätten att driva sina
åsikter och sina intressen, men
innebär också skyldigheten att lyssna
på andra.”
- Ett program för förändring, s. 6
Samutveckling betyder inte att alla måste sitta och vara överens hela tiden. Tvärtom. Genom
att skapa intelligentare sammanhang för samtal med mer gemensam förståelse och tydliggjorda
intressen kan konfliktämnen beröras mer, inte mindre. Genom att vi integreras på ett flexibelt
och finkänsligt sätt kan våra förmågor att uttrycka individuella intressen växa. Andras
förmågor att ta vårt perspektiv kan öka, om vi ger dem samma lyx. För detta krävs
välanpassade plattformar för samtal om de allra svåraste frågorna. Behovet av samutveckling
inom energipolitiken utgör ett tydligt och aktuellt exempel.
På arbetsmarknaden innebär samutvecklingens politik att man aktivt och medvetet försöker
råda bot på vår tids två största faror: att människor inte lyckas kommunicera och att man inte
lyckas formulera visioner och mål som väcker engagemang och skapar långsiktighet. Vi måste
alla bli bättre på att kommunicera och visionera: i styrelser, på fabriksgolvet, med mellanchefer,
mellan fack och näringsliv, inom och mellan partier.
Socialdemokraterna 2.0 är samutvecklingens parti. Vi står upp för det goda samtalet.
22
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Fragment av folkparkens dansmelodier
men havet lockande bortom Det lockar och drar
som det alltid har lockat och dragit:
Dess glitterglänsande harposlag
Dess dunkla skatter som näcken vaktar
med svindelfiolen.
Så mjuksvart är natten.
Elektriska pärlband som virade kring
en dunges huvudhår
Eldflugors lekar i samtalsgrupper
Den skumvita vägens skuggspel
och högt över sorlet
plötsligt ett klingande skratt av glas Gren smyger sig till gren och kvistar bryts
Natten slår sina lovar.
Gunnar Ekelöf, från diktsviten En ros från Allmag ur Om hösten. (1951)
23
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Tretton visioner för Sverige år
2099
Det är dags för nästa hundraårsplan. Om en ekonomisk tillväxt på 2 % per år fortsätter
under det 21:a århundradet kommer Sveriges ekonomi 2099, om åttiofem år, att vara
mer än femfaldigt större än dagens. Även med en relativt beskeden tillväxt kan vi alltså
räkna med, om större sammanbrott eller ekologiska kriser inte stoppar oss, en över
fem gånger större ekonomi. Våga inte påstå att vi ”inte har råd” med visioner.
Tvärtom vore det oansvarigt och kortsiktigt att låta vårt samhälles utveckling stå utan
långsiktiga målbilder i en värld där utmaningarna hopar sig.
Vi socialdemokrater 2.0 vill ha tydliga men flexibla visioner för
”Tillsammans kan vi skapa en bättre
framtid. Den viktigaste lärdomen av
framtidens samhälle. Vi tror inte att en fem gånger större ekonomi kan
socialdemokratins historia är just
utvecklas utan att den görs betydligt mer socialt, ekologiskt och
detta: samhället går att förändra.”
ekonomiskt hållbar. Att allt kan fortsätta som vanligt är helt enkelt inte
- Ett program för förändring, s. 3
ett rimligt antagande i en värld där Sverige redan använder över tre
gånger vad jorden kan återskapa och världen globalt, med än starkare tillväxt, använder över
50 % mer än vad som kan återskapas. Frukterna av en fem gånger större ekonomi får heller
inte, som till stor del varit fallet de senaste 20 åren, enbart tillfalla den rikaste ena procenten av
befolkningen.
Det bör klargöras att de tretton visioner vi presenterar inte bara gäller ett ”teoretiskt Sverige
2099” som finns i våra tankar. De gäller i allra högsta grad här och nu. Ju förr de kan realiseras,
desto bättre. Våra efterlevande 2099 bör förstås kunna se det färdiga resultatet. Men för oss
socialdemokrater 2.0 är målet vägen. Och visionerna blir till fyrtorn i en tid som bara verkar bli
alltmer komplex och svårgripbar. De behövs i det relativa lugn vi nu upplever, och de kommer
behövas än mer när världen skakar. Och det kommer den att göra förr eller senare, också
under detta århundrade.
Dessa visioner är utopiska i ordets positiva bemärkelse. De är idealistiska men inte blåögda
eller arroganta. Precis som socialdemokraternas partiprogram 1897 såg utopiskt ut vid förra
sekelskiftet och nog provocerade dåtidens höger, kan våra visioner vara provocerande. Märk
väl att vi inte skönmålar framtiden. Vi erkänner att kriser, misstag och utmaningar kommer,
och att många oförutsedda problem kommer att uppstå längs vägen. Och vi menar inte att
”allt kommer att vara bra” om och när våra visioner förverkligats eller att visionerna är felfria.
Men vi erkänner också att stora möjligheter finns och att dessa möjligheter behöver tas på
allvar. Givet socialdemokratins och civilisationens historia vore allt annat än en utopisk strävan
att blunda för verkligheten.
1. Den kreativa ekonomin
Sverige måste utveckla en ekonomi som i en djupt mänsklig bemärkelse är intelligentare än
dagens. Det kräver att en allt större del av ekonomin slutar följa kapitalets logik och istället
inriktas på att skapa kreativa lösningar som bygger på människors samtidsförståelse och
24
(S) 2.0 – Framtidens Parti
engagemang. Människors arbete måste inriktas på att skapa de tusen lösningar som krävs för
ett hållbart samhälle. En sådan ekonomi konkurrerar inte med omvärlden utan överlappar den
på så många vis att ömsesidighet och samverkan blir styrande.
Kreativitetens drivkrafter är i hög grad icke-materiella. Människan är en skapande varelse med
inneboende behov och kapacitet att uttrycka sig och omskapa sin omvärld. Den kreativa
ekonomin bygger på att människor laddas med den inspiration och den kunskap som krävs för
att de ska kunna ingripa i omgivningen på intelligenta och finkänsliga sätt.
Den kreativa ekonomin utmanar kapitalismen genom att en allt större
del av befolkningen är så tryggade i sina materiella och känslomässiga
behov att de börjar se sig om i världen efter lek och äventyr för det
gemensamma bästa. De har tid och kraft att vara engagerade. Och de är
orädda för att misslyckas. De har tillräckliga resurser och stora,
komplexa kontaktnätverk som genomsyras av mellanmänsklig tillit.
”När välfärden fungerar och omfattar
alla vågar människor mer; byta jobb,
starta företag, flytta eller börja
studera.”
- Framtidskontraktet, s. 8
Sådana människor behöver inte styras av kapitalets logik utan har händerna fria att skapa
syftesdrivna företag, bedriva socialt entreprenörskap, engagera sig i civilsamhället och ta del av
utmanande tankar och perspektiv.
Den kreativa ekonomin bygger i hög grad på informationsteknologin och nätverket. Nätverket,
snarare än den stora firman eller byråkratin, är den dominerande och mest värdeskapande
organisationsformen. Den kreativa ekonomin blir alltmer självorganiserande. Den ansamlar
information, kulturellt kapital, inspiration och kunskaper om kollektivt deltagande.
Företagen bygger på mer demokratiska styrformer, här kan nämnas de lovande experimenten i
sociokrati, holakrati, samt forskningen om kollektiv intelligens och komplexa system.
Företagen tar hjälp av den växande kunskapen om att hålla i positiva grupprocesser. S 2.0
bidrar bäst vi kan genom att lagstifta för sådana företagsformer.
Den kreativa ekonomin överträder det moderna samhällets indelning i
”Människan är en skapande varelse
näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Man rör sig friare, kors
som bygger värde och mening i
gemenskap med andra. Alla
och tvärs, genom ett betydligt tätare nätverk av olika kompetenser och
människor ska kunna utvecklas efter
perspektiv. Ett framväxande gemensamt språk för att tala om
sina styrkor och intressen.”
samhällets utmaningar underlättar detta. Än mer väsentligen förändras
- Framtidskontraktet, s. 13
arbetets natur. Vi är inte längre uppdelade i professionell identitet, ett
medborgarskap och ett privatliv. Vi kommer till jobbet som hela människor och tänker som
hela människor, med blick för hela samhället. Vi är inte beroende av professionen för att
känna vårt värde och deltagande. Vi är medmänniskor som agerar i världen och använder våra
kreativa förmågor och intelligenser för att omskapa samhället.
Idag finns det många människor som redan lever och agerar i enlighet med den kreativa
ekonomins logik. Denna tendens verkar ha allt stöd i samtidens teknologiska, sociala och
kulturella utveckling. En sådan vardag delas förstås ännu av få människor i ekonomin, men har
uppstått historiskt och har all anledning att fortsätta uppstå i fler delar av samhället. Den
kreativa ekonomin är redan ett faktum och växer på det kapitalistiska systemets bekostnad.
25
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Den kreativa ekonomin växer fram och S 2.0 allierar sig med dess överlägsna ekonomiska
kraft. Genom att aktivt och medvetet understödja den kulturella, sociala och ekonomiska
omställningen till informationsålderns kreativa ekonomi bäddar vi för att ge Sverige en central
roll på den nya globala världsmarknaden. Detta utgör i sin tur en förutsättning för Sveriges
stärkta röst på den världspolitiska scenen.
2. Det rättvisa, transnationella skattesystemet
Framtidens ekonomi bygger i högre grad på att egendom, förmögenhet
”Internationell solidaritet syftar till att
och konsumtion beskattas, snarare än arbete och företagande. Ett
vidga demokratins verkningsradie på
det globala planet. Vi vill att de
sådant skattesystem måste av naturliga skäl byggas med transnationella
internationella institutionerna, både
förtecken, så att det fungerar konsekvent över länders gränser. Idealet
de regionala och de globala, ska bli
vore ett system som kombinerar en stor social trygghet och jämlikhet
effektiva redskap för frihet,
demokrati, rättvisa och hållbarhet.”
med nollskatt på arbete och företagande. Detta skulle kraftigt förenkla
entreprenörskapet, underlätta flexibelt arbete, minska arbetslöshet och
- Ett program för förändring, s. 23
bidra till den kreativa ekonomins skapande krafter. Vem vet, kanske
detta är möjligt i en transnationell demokrati med fem gånger större ekonomi?
Framförallt vore ett sådant skattesystem betydligt mer rättvist, etiskt försvarbart och rationellt.
Markägande och användning av naturresurser skulle beskattas, så att priser på fastigheter
minskar, och ekonomin utvecklas i flerdimensionellt hållbar riktning. Det skulle även stävja
spekulation och skapande av bubblor, vilket skulle stabilisera världsekonomin åtskilligt. Med
mindre beskattning av arbete och högre skatt på varor skulle det vara lönsamt att reparera
istället för att slänga – en lönsamhet som skulle kombinera ekologisk hållbarhet med ökad
sysselsättning.
Livets nödtorft, ekologiskt producerad mat, kultur och tjänster skulle vara skattefria. Övriga
konsumtionsvaror skulle beskattas. En sådan beskattning skulle träffa samhällets rikaste
medlemmar och gynna de fattigaste. Det vore lätt att få arbete, man tjänar sin lön skattefritt
och konsumerar hållbart och rimligt. Blir man rik, börjar man betala skatt på både
förmögenhet och egendom. Fastigheter är något man förvärvar för att bo i dem, inte för att
göra stora vinster på andras bekostnad. Bostadshyra kan förstås som ett slags skatt som de
fattiga betalar till de rika. Beskattning av fastigheter är då ett sätt att få pengarna tillbaka till de
som verkligen behöver dem. Jorden äger ingen, men frukten av arbetets slit tillhör den som
utför det. S 2.0 är i detta hänseende det äkta arbetarpartiet. Internationalens gamla strof ”vi
under skatter dignar ner” får förnyad aktualitet.
3. Det klarvakna folket
Forskningen om personlig utveckling är förbisedd i dagens samhälle.
Människor kan, när gynnsamma förutsättningar finns, utvecklas till att
tänka och agera mer komplext. Vidare kan människans personlighet
utvecklas så att mer helhetliga perspektiv på livet uppnås och man
börjar eftersträva mer hållbara och allmännyttiga värden. Då minskar
även konfliktämnen eftersom man blir kapabel att anta fler olika
perspektiv. Ledare med mer framskriden personlig utveckling har
”Vi vill se ett livslångt lärande där alla
människor har tillgång till en högklassig
utbildning genom hela livet, från
förskola till högre utbildning och
folkbildning, med goda möjligheter till
kompetensutveckling och omskolning
genom hela yrkeslivet.”
- Ett program för förändring, s. 13
26
(S) 2.0 – Framtidens Parti
lättare att samordna de olika viljor och perspektiv som alltid finns inom organisationer.
I socialdemokraterna 2.0:s Sverige uppnår en stor del av den vuxna befolkningen de högre
nivåerna av personlig utveckling. Vi blir ett folk som aktivt och medvetet deltar i utvecklingen
av samhället. Vår uppmärksamhet växlar alltmer mellan det lokala, det nationella och det
globala. Människor bryr sig mer, för att man har stimulans, tid och kraft till det. Detta är en
utveckling som redan idag kan skymtas på många håll och som S 2.0 aktivt och medvetet
stödjer.
Människor identifierar sig med större saker, med större frågor. Man ser på världen mer
nyanserat. Och man passar in sitt eget liv i denna helhet och finner vägar till att bidra.
Människor samtalar med varandra om hur de ska kunna förändra världen och uppmuntrar
varandra i denna strävan. Det klarvakna folket tar livets skönhet och mänsklighetens lidande
på allvar. Man lyssnar mer, funderar mer över vad vi egentligen gör och varför. Det odlas ett
kritiskt tänkande som inte bygger på intellektuella dueller, utan på ett respektfullt samtal.
4. Den ekologiska och kulturrika landsbygden
På lagom avstånd till städerna byggs ett nätverk av ekobyar upp som till stor del är
självförsörjande. Här kan människor leva understödda av informationsålderns teknologi och
kultur men med små kostnader och låg energianvändning. I perioder kan många människor
vilja dra sig tillbaka till ett enklare liv på landsbygden, till exempel efter pension eller när
barnen är små. Andra föredrar helt enkelt livet på landet framför stadens brus.
Idag är det inte så lätt att leva på landet om man inte själv driver ett stort lantbruk. Men
upprättandet av ett rikt nätverk av ekobyar med lågenergibostäder och tillhörande lokalt
landbruk skulle kunna locka många fler. Sådana byar skulle erbjuda bättre möjligheter för
många nya invandrare att snabbt bli självförsörjande och komma med i en lokal, demokratisk
gemenskap.
Byarna understöds förstås av den vidare kulturen och ekonomin så att man har tillgång till
bekvämligheter, ett torg för demokratiska möten, smarta transporter till stadsmiljön och så
vidare. Vidare får byarna kulturstöd så att de kan utveckla eget hantverk och andra kulturella
näringar. Byarna ska förstås vara vackra och välplanerade i enlighet
”Statens insatser ska vara inriktade på
att regionerna ska få möjlighet att växa
med vår bästa trädgårdsarkitektur. Små mysiga hus med jordvärme och
och utvecklas efter sina skilda
gräs på taken ska finnas till rimligt pris i en attraktiv miljö.
Byarna ska erbjuda en livsstil som passar den stora del av befolkningen
som inte trivs lika väl i det senmoderna samhällets höga puls och stora
informationsmängder. Ur hållbarhetssynpunkt handlar det om att låta
dem som vill minska sitt ekologiska fotavtryck få göra detta men ändå
leva ett modernt, bekvämt liv. Ur ekonomisk synpunkt handlar det om
att hushålla med resurserna – de som vill ha ett enklare liv ska kunna
leva med små kostnader för sig själva och samhället.
förutsättningar, såväl i storstäder som
på landsbygden. Åtgärder som
förbättrat stöd till näringslivsutveckling,
fungerande regional
arbetskraftsförsörjning, tillgång till
offentlig och kommersiell service
liksom riskkapital och investeringar i
kommunikationer och infrastruktur är
alla väsentliga inslag i en kraftfull
regional tillväxtpolitik.”
- Framtidskontraktet, s. 8
27
(S) 2.0 – Framtidens Parti
5. Den varma stadsmiljön
Samtliga stadsmiljöer ska kännas som öppna, varma platser för medborgaren att trivas och
delta i. De ska vara betydligt mer grönskande och mjukare i sin framtoning, ha betydligt
mindre oljud och avgaser. En promenad genom staden ska bjuda in till möten och aktiviteter
av olika slag. Överallt ska det finnas platser att sitta, platser att träffas och ta del i olika
aktiviteter. För den som är arbetslös erbjuder staden ett rikt liv av möjligheter där man
engageras i olika frivilligarbeten och kreativa projekt.
Staden är grönare också i bemärkelsen ekologisk. Det är pant på snart sagt allting och skräp
blir återvunnet snabbt och lätt i stationer på varenda hörna. Det är rent och fint. Stadsmiljön
känns som en välskött vardagsrum och medborgaren ute på stadens gator känner sig som i det
egna hemmet.
Det är tätt mellan innovativa lekplatser och öppna gym, skateboardparker, platser för
gatuteater och musikaliska framföranden. Det finns gratis caféer för medborgardialog. Det
finns vilorum man kan låna om man kommer överens med den kommunala vaktmästaren. Det
finns sjukhjälp på hörnor där man bara kan ställa sig i kön och få några goda råd eller medicin.
Transportsystemet är smidigt, använder olika självkörande elektriska transportmedel, och är
alltid gratis. Det offentliga rummet är tomt på reklam men fullt av intressant konst och kultur.
En stor del av stadens liv handlar om att aktivera oss som medborgare och att ta hand om våra
kroppar och sinnen. Vi får mer andledning att röra på oss, äta sundare, delta i den typ av
träning vi behöver och möta de människor vi har störst utbyte av att umgås med.
Överallt händer det någonting. Människor planerar projekt. De förhandlar kring samarbeten
och drömmer tillsammans om samhällets utveckling. Stadsmiljön präglas av en enkel
hjärtlighet: välkommen hit, det är bara att delta, vem du än är.
6. En kulturell verkstad för världen
Socialdemokraterna 2.0 vill göra Sverige till en av världens kulturella
”Vi socialdemokrater ser kulturen som
stormakter. Vi bör satsa på konst och kultur i mycket hög omfattning.
en viktig del av välfärden. Konsten och
kulturen är starka krafter som kan bidra
Sverige har redan idag enligt mätningar världens mest kulturellt
till att skapa ett rikare samhälle att leva
framskridna värdegrund hos befolkningen. Vi är alltså världens mest
i. Vi vill därför släppa loss kraften i
progressiva land. Här tänker människor mindre på att överleva och
kulturen och stärka och utveckla den
kreativitet, sprängkraft och möjligheter
mindre i enlighet med gamla traditioner än någon annanstans på
som finns i konst och kultur.”
jordklotet. Det svenska kulturlivet speglar detta. Vi exporterar redan
- Framtidskontraktet, s. 20
idag musik, design och datorspel på ett sätt som är ojämförbart med de
flesta ekonomier. Och vi har ett starkt märke i världen, vi ses med blida ögon som en
framskriden och intressant kultur. Vi har högt kulturellt kapital som vi gör klokast i att förvalta
och utöka.
Idag är det viktigt att betona att kulturen i lika hög grad utvecklas genom film, fotografi,
sällskapsspel, sporter, dans, andliga övningar, livsåskådning, datorspel, graffitti, digital konst
och ett rikt hackerliv. Samtliga dessa områden och deras många korsbefruktningar med
28
(S) 2.0 – Framtidens Parti
varandra och de klassiska konstformerna, i synnerhet litteraturen, måste få stöd och samhällets
uppmärksamhet. Utbildningar måste skapas och karriärsvägar öppnas.
I den globala symboliska ekonomin är det avgörande att kunna skapa kultur som fångar
världens fantasi. Detta leder inte enbart till att vi blir kreativitetens och idéernas hemvist i den
globala ekonomin. Det leder också till att befolkningar i andra länder tar intryck och utvecklas
i en kulturellt progressiv riktning. De perspektiv och de världsbilder som skapas i Sverige blir
del av det globala medvetandet. Inget kan vara mer avgörande på den världspolitiska scenen.
Länder med stark militärmakt må kunna styra över vissa geopolitiska förhållanden. Den
kulturella stormakten styr den globala utvecklingen. Men det är inte statsministern som styr,
utan folket själva.
Behöver Sverige verkligen så mycket och så varierad konst, så mångfaldiga och ibland märkliga
uttryck, i så olika former? Ja, utan tvekan. Framtidens Sverige behöver vara stämningarnas
land. Här ska levande musik, inspirerande och utmanande bildkonst, intressant arkitektur och
design hjälpa till att skapa grunden för de många stämningar, möten och banbrytande tankar
med hjälp av vilka vi förändrar och utvecklar oss själva, varandra, samhället och omvärlden. Vi
vill ha ett sjungande och glimrande Sverige där livet känns lite mer förtrollat, lite mer levande.
7. Den mångdimensionella feminismen
I Sverige 2099 är jämställdhetsarbetet betydligt mer framskridet än idag. Det genomsyrar
samhället på ett sätt som främjar trygghet och frihet i varje människas personliga identitet.
Jämställdheten arbetas fram tillsammans med en den mångdimensionella klassanalysen: social,
ekonomisk, fysiologisk och ekologisk jämställdhet eftersträvas i livets samtliga sfärer.
Människor har större frihet att prova sig fram och byta genus, kön och sexualitet under livets
gång utan tabun eller stigmatisering. Vi arbetar med en mångdimensionell feminism.
Både kvinno-, mans- och HBTQ-frågor arbetas med aktivt och medvetet. Detta utgår ifrån
förståelsen att samtliga människors perspektiv och upplevda problem är förbundna med
varandra. Kvinnofrågor bottnar ofta i mansfrågor och vice versa. I vårt Sverige är mäns våld
mot kvinnor i lika hög grad en mansfråga som en kvinnofråga. Att pojkar i regel klarar skolan
sämre än flickor är i lika hög grad en kvinnofråga som en mansfråga: på vilka sätt behöver
skolan anpassas för både pojkar och flickor?
Arbetet för människors friare personliga identitetsskapande är sammanknutet med sexuell
hälsa. Den sexuella hälsan är i sin tur nära förbunden med den sociala hållbarheten och
människors fysiska och psykiska hälsa. Det innebär bland annat att den emotionella och sociala
intelligensen måste utvecklas. Arbetet syftar till att skapa större frihet att välja eget uttryck i
livet, från det traditionellt kvinnliga och manliga, till det transsexuella, till lekandet med
manliga och kvinnliga identiteter. Det innebär att vi måste utgå ifrån en genusanalys som
identifierar de problem och sociala ofriheter som finns i alla köns- och åldersgrupper, från
småpojkar och tonårsflickor, till medelålders män och äldre kvinnor – av samtliga sexuella
läggningar och kulturella bakgrunder. Varje samhällsgrupp har sina nackdelar, begränsningar
och särskilda bekymmer som alla påverkar varandra. Därför bygger vår mångdimensionella
feminism på att samtidigt anta så många mänskliga, personliga perspektiv som möjligt.
29
(S) 2.0 – Framtidens Parti
8. Den fördjupade demokratin
S 2.0 står för en genomgripande utveckling av det demokratiska systemet och den
demokratiska kulturen i samhället. Vi eftersträvar ett långsiktigt fördjupande av demokratin.
Det demokratiska system vi idag lever i kan inte rimligen betraktas som alla statsskicks
slutstadium. Det finns inget skäl att tro att dagens demokrati är den bästa möjliga och att den
är anpassad för alla framtida samhällslägen med annorlunda teknologi och kultur.
Medvetenheten om själva statsskickets utvecklingsmöjligheter ökar och vinner kraft. Den
pågående Demokratiutredningen 2014 som ska stå färdig i december detta år har redan i sin
frågeställning understrukit behovet av större deltagande och mer levande medborgardialog
mellan valen. De samarbetar också med Digitaliseringskomissionen för att se hur den digitala
kommunikations- och informationsteknologin kan understödja en sådan utveckling.
Under det 21:a år hundradet bedriver S 2.0 en aktiv och medveten demokratiseringspolitik.
Hur kan den se ut? Varje kommun skulle kunna ha en webbplattform utformad efter sina
behov, med många sätt att engagera medborgare, så att de ger feedback, deltar i omröstningar
och bjuds in i spännande, stimulerande samtal. Varje stad skulle kunna ha ett verkligt levande
stadshus med rikt utbud av demokratiska och medborgerliga aktiviteter.
Vi kan föreställa oss att det finns ett Demokratiseringsdepartement på
Regeringskansliet, med en demokratiseringsminister i regeringen. Detta
departement följer, stöder och utvärderar de många deltagardemokratiska experimenten och framväxande kulturerna runtom i
landet. Vissa lyckade exempel lyfts fram och får fortsatt finansiering.
Man skulle finansiera forskning kring olika sätt att prova nya
demokratiska system och lösningar, kring att fördela makten på
effektiva sätt, och kring den kollektiva intelligensen.
”I principen om demokratins företräde
ligger övertygelsen om att
samhällsutvecklingen kan påverkas och
styras. Att skapa denna tilltro, och se
till att människor själva kan forma sin
framtid, tillhör socialdemokratins
viktigaste uppgifter.”
- Ett program för förändring, s.6
Emotionell och social intelligens mäts och forskning bedrivs om hur dessa intelligenser kan
utvecklas, framförallt i skolan men också inom näringsliv och offentliga organisationer. Vi
utvecklar och stöttar forskning om människors sociala liv, vänskaper och kontaktnät, för att
finna vägar att stödja människor in i ett aktivt deltagande. En förkortande av arbetstiden kan
på sikt spela en roll i denna utveckling.
Direktdemokratiska, deltagardemokratiska, samtalsdemokratiska och internetdemokratiska
former nöts och stöts, prövas otaliga gånger i olika former. Detta utvecklar kulturen och
medborgarna på många sätt och så småningom kan de bästa lösningarna få spridning och
anpassas. De bästa lösningarna skapar en djupare kollektiv intelligens, en ökad förmåga för
samhället att organisera sig självt genom ett brett deltagande.
Vi utforskar vägen till internetdemokrati som bygger på att digitala lösningar prövas för att
skapa lättillgängliga verktyg som höjer nivån på samtalen, sänker trösklarna till delaktighet och
leder till bättre beslut som har bredare stöd. Sådana verktyg kan bli alltmer intelligent
utformade och bygga på en sammansmältning av IT, socialpsykologi och demokratiforskning.
30
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Demokratiseringspolitik handlar alltså inte om att ”införa” ett visst system som några har tänkt
ut på förhand. Det handlar inte om ”mer demokrati” för sakens skull. Det handlar om att
bryta låsningen som vårt nuvarande system/kultur befinner sig i och öppna upp för en
levande, försiktig utveckling av demokratin där endast de lösningar som leder till mer
intelligenta och välinformerade beslut får institutionaliseras och bli varaktiga delar av
demokratin. Den representativa demokratin kan berikas på många olika sätt – men bara på sätt
som efter noggranna efterforskningar visat sig ge positiva resultat.
Hela samhället blir inte längre en fast koloss med ett visst statiskt system, utan en aktiv kritisk
fråga – hur kan vi styra oss på bättre sätt? Hur hanterar vi komplexiteten?
9. Det utvecklade medborgarskapet
Den politiska friheten är idag inte fullbordad i länder som Sverige och andra motsvarande
demokratier. Kvaliteten av människors medborgarskap kan sägas vara ett mått på deras
politiska frihet. Medborgarskapet är alltid under utveckling.
Sett i detta perspektiv är Sverige inte ett fritt land. Sverige är ett land där frihetens
förutsättningar finns. Det går rentav att ställa upp en skala av olika grader av politisk frihet.
Här kommer en förenklad gradskala:
1. Slaveri: Att inte äga sin egen kropp.
2. Livegenskap: Att till viss grad äga sin egen kropp.
3. Frihet utan medbestämmande: Att äga sin egen kropp men vara skyldig att åtlyda
andra.
4. Medborgarskap utan grundläggande friheter: Att ha viss möjlighet att påverka
den politiska makten, dock med risker.
5. Medborgarskap med grundläggande friheter: Att ha viss möjlighet att påverka
den politiska makten, utan större risker.
6. Socialt aktivt medborgarskap: Att ha ett aktivt och verkligt förhållande till
utövandet av makten.
7. Integrerat medborgarskap: Att faktiskt kunna påverka politiken på ett sätt som
känns meningsfullt och att man känner att man själv är samhällets medskapare.
8. Normskapande medborgarskap: Att känna att man själv skapar samhällets
grundläggande normer och värderingar.
9. Medborgarskap i reflexiv, skapande närvaro: Att kunna delta i hela samhället som
om det vore ens eget hem.
Friheten är inte att vara eller att inte vara. Friheten har en särskild
anatomi, som här bara får en alltför enkel beskrivning. Den
förekommer i olika utsträckning i olika sammanhang. Det finns inga
länder där alla människor är verkligt fria. I Sverige idag är
befolkningens frihet fördelad mellan 1. (slaveri, t.ex. traffickingoffer
eller illegala invandrare som utnyttjas som svart arbetskraft och har lite
möjligheter att röra sig) och 8. (normskapande medborgarskap, t.ex.
den politiska eliten). De allra flesta av oss har frihet 5. (medborgarskap
”De medborgerliga fri- och
rättigheterna bildar den nödvändiga
utgångspunkten, men de är inte
tillräckliga: de måste också byggas på
med rätten till personlig utveckling, till
social trygghet och till inflytande och
delaktighet såväl i arbetslivet som i
vardagslivet.”
- Ett program för förändring, s. 6
31
(S) 2.0 – Framtidens Parti
med grundläggande friheter).
Fler människor kan bli mer fria. Det handlar inte om ”valfrihet” eller frihet från statliga
regleringar, utan frihet att själv delta i och skapa hela sin verklighet, inre och yttre.
S 2.0 arbetar långsiktigt för att utveckla medborgarskapets kvalitet så att den reella politiska
friheten ökar. Det gör vi genom att bidra till djupare trygghet, skapa bättre vägar till
delaktighet, stötta den personliga utvecklingen och att utmana det vardagsliv i vilket
människors liv är uppdelade i en privat, en medborgerlig och en professionell sfär. År 2099
har en stor majoritet av befolkningen ett medborgarskap som kan kallas för 9:e gradens
medborgarskap enligt skalan ovan.
10. Det lyssnande samhället
Även om vi redan diskuterat den kvalitativt djupare välfärden vill vi lyfta det lyssnande
samhället som en egen vision för framtidens Sverige. Denna vision kan konkretiseras med
några punkter.
S 2.0:s välfärdspolitik bygger på uppfattningen att människor kan leva
”Satsningar på välfärden ska därför ses
fritt och autentiskt först när vi känner oss accepterade och erkända.
som investeringar i mänskliga resurser,
Även om samhällets offentliga institutioner inte i sista hand kan skapa
lika nödvändiga för samhällets
modernisering som investeringar i
denna trygghet för alla människor, lika lite som samhället kan bota all
forskning och utveckling, ny teknik och
sjukdom eller lösa alla sociala problem, kan samhället aktivt verka för
ny infrastruktur.”
en högre nivå av människors upplevda acceptans och trygghet. Det
- Ett program för förändring, s. 31
lyssnande samhället är en ny generation av välfärdspolitik som S 2.0 vill
förverkliga för att stötta människors inre känsla av att vara sedda, hörda, erkända och
accepterade. Varje människa som lever ska veta djupt i hjärtat: ”Det är inget fel på mig och jag
har rätt till ett gott liv.” S 2.0 anser att visionen om det lyssnande samhället måste vara
styrande inom beslutsfattandet och den politiska utvecklingen på en lång rad områden. Det
lyssnande samhället förverkligas inom vården, genom personlighetsutveckling, genom
gemenskapspolitiken (se vision 13 nedan), inom skolan, inom deltagardemokratin och genom
en aktiv välfärdspolitik. Inom välfärdspolitiken läggs särskilt fokus kring lyssnandet och det
värdiga bemötandet av medborgaren. Ingen borde behöva känna sig mindervärdig, otillräcklig,
uppgiven, främmande eller ensam.
”Lyssnare” inom vården, på skolan, på hospice. En betydande del av samhällets offentliga
service bör sättas åt sidan för lyssnandet. S 2.0 vill verka för utvecklandet av en särskild yrkesroll
eller grupp av yrkesroller som kan tillgodose människors behov av att bli sedda, hörda och
förstådda. Lyssnandet är en konst, det är en kompetens som måste uppbyggas, utvecklas och
vidmakthållas genom hela samhället. Förutom att barn i skolan ska garanteras en ventil med
tystnadsplikt som inte är kopplad till familjen eller till skolklassen, bör lyssnare finnas inom
vården för att hjälpa människor att prata om, tolka och bearbeta sina lidanden. Sjuksköterskor
och läkare har inte tid, kraft och utbildning till denna typ av service. Hospice är bättre än andra
institutioner idag, men även här kan lyssnandet fokuseras ytterligare.
32
(S) 2.0 – Framtidens Parti
Det offentligas plikt att lyssna. En brist som ofta upplevs i kontakt med det moderna
samhällets offentliga institutioner är att människor inte känner att de blir lyssnade till, erkända
och förstådda. Förutom uppbyggandet av en särskild yrkesroll bör även den offentliga
servicens allmänna förmåga till lyssnandet stärkas genom utbildning, anpassning av
organisationerna och genom att denna kompetens lyfts fram på dagordningen, betonas,
utvecklas och belönas. Myndigheter och offentlig service bör kontinuerligt prövas och
bedömas utifrån kriterier gällande bemötande och lyssnande. Offentliga organisationer och
arbetsmiljöer får inte utveckla inre kulturer där tjänstemännen tror sig veta bättre än
medborgarna och där medborgare förminskas eller ifrågasätts i sin kontakt med det offentliga.
Folkombudet. Som en del av det lyssnande samhället bör en myndighet som hanterar
medborgarens kontakt med övriga myndigheter bildas – Folkombudet. Medborgaren bör inte
på egen hand behöva driva sin sak och representera sig själv gentemot myndigheter,
exempelvis Försäkringskassan. Det bör finnas en mellannivå som både känner regelverket, har
rutin i arbetet och har etablerade och goda kontakter med den berörda beslutsfattande
myndigheten. Denna mellannivå ska efter bästa förmåga representera medborgaren och
dennes intressen och sköta kommunikationen med myndigheten. Detta är mer effektivt,
eftersom det tar mycket tid och kraft för medborgare att lära sig regelverk och representera sig
själva. En expert med god insyn och goda kontakter kan emellertid klara av detta på betydligt
kortare tid. Detta skapar ett särskilt mervärde för medborgaren, eftersom denne hela tiden kan
vända sig till Folkombudet istället för flera olika myndigheter. Folkombudet informerar om
medborgarens möjligheter och kan lyssna till medborgarens eftersom Folkombudet helt står på
medborgarens sida gentemot övriga myndigheter. Detta minskar även den ojämlikhet som
kommer av att medborgare av språkliga, utbildningsmässiga eller andra skäl har olika
förutsättningar att försvara sina intressen. Slutligen finns en stor nytta för till exempel
Försäkringskassan, eftersom denna myndighet inte behöver kommunicera direkt med de
medborgare som berörs av besluten, utan har kontakt med rutinerade professionella. Många
serviceyrkesroller vid olika myndigheter kan överföras till Folkombudet, så att fler får jobbet
att representera medborgaren medan färre representerar myndigheter – samtidigt som
myndigheternas kontakter underlättas av att de samtalar med icke direkt berörda
professionella.
Begränsad och demokratiskt kontrollerad övervakning. Den övervakning som möjliggörs
genom alltmer sofistikerade tekniska redskap för avlyssning, filmning, spårning och
informationsavläsning ska begränsas i högsta möjliga grad. S 2.0 ser framväxten av större
övervakning som riskabel och menar att lyssnandet skapar en trygghet som är djupare och mer
verkningsfull än övervakningen. Alla typer av övervakning skall redovisas och medborgare ska
enkelt kunna söka information om vilka typer av övervakning som finns i vilka sammanhang
och vilka syften denna övervakning tjänar. Det ska även vara lätt att kommentera och
diskutera varje del av övervakningen, dess konsekvenser och dess berättigande. Efter hand
som det lyssnande samhället etableras och människors inre trygghet säkras minskar behovet av
yttre kontrollmekanismer samtidigt som den allmänna säkerheten ökar.
33
(S) 2.0 – Framtidens Parti
11. Forskningslandet
Även om ingen kan spå i framtiden går det att läsa samtidens tecken
”Sverige är och ska förbli en nation som
satsar på kunskap och kompetens. […]
och ana vilka vetenskapliga vinningar och utvecklingsområden som
En långsiktig och sammanhållen
kommer att vara mest avgörande under detta århundrade. Det finns ett
forsknings- och innovationspolitik är en
antal forskningsområden som med mycket stor sannolikhet kommer
förutsättning för att lärosätena ska
kunna bedriva ett strategiskt arbete
att revolutionera världsekonomin under informationsåldern, i
och satsa på nya osäkra projekt som
synnerhet när dessa områden kombineras med varandra och skapar
kan leda till vetenskapliga
olika synergieffekter. Framtidsforskare talar ibland om BINK-åldern,
kunskapssprång.”
alltså sammansmältningen mellan bio-, nano, informations- och
- Framtidskontraktet, s. 13-16
kognitionsteknologi. De delar av världen som kommer att vara ledande
inom dessa forskningsområden kommer att ha ett ekonomiskt, kulturellt och politiskt övertag
gentemot andra delar av världen.
Socialdemokraterna 2.0 är beredda att ta Sverige in i den nya teknologiska och ekonomiska
eran. Den avgörande resursen här är framställningen av högkvalitativ forskning. Våra
nuvarande universitet och högskolor har otillräcklig kapacitet för detta ändamål. Vi föreslår
därför att Sverige ska bilda och finansiera inte mindre än fem stora forskningscentra bestående
av minst 500 forskare vardera.
 Bioteknologi. Alltså vetenskapen om användning av biologiska processer för
framställandet av nyttiga varor och problemlösningar. Hit hör områden som
biorobotik, bioinformatik, biokemi, bioteknisk processhantering och biomedicin.
 Nanoteknologi. Vetenskapen om hur atomer och molekyler kan manipuleras för att
skapa nya material, nanorobotar och nanoteknologiska lösningar för exempelvis
återvinning av material.
 Kognition och Artificiell Intelligens. Att studera förhållandet mellan datorer,
människor och medvetande för att skapa mer intelligenta och responsiva datorer, samt
att förhålla sig till hur människa och maskin kan samverka på bästa sätt.
 Grön energi. Studiet av förnyelsebara energikällor.
 Social hållbarhet. Studiet av hur samhället kan skapa flerdimensionellt hållbara
lösningar och applikationer av en etiskt alltmer krävande och svåröverskådlig
teknologi.
Medan en sådan investering medför betydande kostnader är de sannolika ekonomiska
vinsterna och spin-off effekterna så omfattande att investeringen kan löna sig mångfaldigt.
Sannolikheten att den kreativa ekonomin blossar upp kring dessa centra och de synergier som
uppstår i korsningen mellan fälten är mycket stor. Vad gäller smarta lösningar för samhället
och högteknologiskt, kreativt entreprenörskap kan Sverige bli världsledande – om vi är
framsynta och griper initiativet.
12. En skola för personlig utveckling
Det blir i vår tid allt svårare att veta exakt vilka kunskaper som behövs i skolan. Ganska få
människor har dåliga liv för att de kan för lite kemi eller inte kan nämna Selma Lagerlöfs tre
34
(S) 2.0 – Framtidens Parti
mest kända verk. Däremot finns det områden i människors utveckling som vi vet är
allmängiltiga, som är avgörande för ett gott liv. Och just dessa områden är i regel eftersatta.
Sådana områden innefattar självkännedom, inre självdisciplin, emotionell intelligens, social
intelligens, en frisk kropp, god stresshantering, positiva relationer redan tidigt i livet, allmän
inlärningsförmåga, läshastighet, kreativitet och förmågan att anta olika perspektiv och tänka
med högre komplexitet.
Alla dessa områden kan övas och läras. Ju tidigare i livet som vi aktivt
Från Med kunskaper växer Sverige:
och medvetet får god övning inom dessa områden, desto större är
”Varje barn ska ges
sannolikheten att vi lyckas leva ett produktivt och lyckligt liv
tillsammans med våra medmänniskor. Visionen om ”det klarvakna
möjlighet att växa och
folket” förutsätter en skolgång som i betydligt högre grad bygger på
utvecklas som individ.”
övningar som odlar dessa förmågor. Ett nytt slags pedagogik behöver
- Framtidskontraktet, s. 13
utvecklas och skolans målsättning bör tydligare vara att skapa
välmående människor och medborgare. Detta måste ske även på bekostnad av vissa
ämneskunskaper.
En sådan skolgång bäddar även för ökad social och fysiologisk jämlikhet eftersom barn och
ungdomar tidigt i livet får bättre fysisk och psykisk hälsa och dessutom skapar fler och mer
välfungerande vänskaper. En skola för personlig utveckling är också avgörande för visionen
om ”det lyssnande samhället”, att varje människa blir sedd och hörd, att hennes högre behov
blir garanterade i samhället.
13. Mångfaldens och gemenskapens samhälle
I vår tid råder betydande förvirring kring begrepp som mångfald och gemenskap. S 2.0 vill
bedriva en aktiv och medveten gemenskapspolitik för att skapa förutsättningar för att en rik
flora av olika sorters gemenskaper ska blomma: personliga, civilsamhälleliga, medborgerliga
och professionella. Ju större mångfald som finns inom ett samhälle, desto mer aktiv,
mångdimensionell, nyanserad och finkänslig måste gemenskapspolitiken vara.
Mångfald handlar inte enbart om att människor ska vara olika för sakens egen skull. Faktiskt
kan mångfaldens samhälleliga värde beskrivas i tre dimensioner:
 Hur olika gemenskapens deltagare är.
 Hur stor förmåga som finns till ömsesidig förståelse.
 Hur välutvecklade förmågor som gemenskapens deltagare har och hur mycket dessa
tillför värde för de andra.
Ett samhälle med betydande mångfald måste alltså även aktivt och medvetet eftersträva sina
medlemmars personliga utveckling, utveckling av unika kunskaper och färdigheter, samt odla
förmågan och viljan till förståelse. Annars blir mångfalden helt enkelt inte berikande och går
lätt över till att vara ett konfliktämne.
Mycket lyckoforskning tyder på att kvaliteten av våra mänskliga relationer är avgörande för hur
väl vi mår i vardagen och hur vi klarar oss genom livet. Inte nog med det: sociologisk och
35
(S) 2.0 – Framtidens Parti
statsvetenskaplig forskning visar att samhällen fungerar bättre om människor känner mer
gemenskap, har fler vänner och umgås på fler olika sätt. Högt så kallat ”socialt kapital” gör att
fler röstar, att korruptionen minskar och det motverkar dessutom brottslighet. Personer och
samhällen har olika mycket så kallat socialt kapital. Lågt socialt kapital innebär för den enskilde
istället att man lättare hamnar utanför, inte har kontakter på till exempel arbetsmarknaden,
eller bara blir bjuden på färre födelsedagar.
Med tanke på hur avgörande detta är, vore det då inte bra med en aktiv och medvetet
utformad gemenskapspolitik för att förbättra kvaliteten av mänskliga relationer genom hela
samhället? Det kan gälla:







Vänskapsrelationer, hur många och hur goda relationer vi har.
Långvariga kärleksrelationer, hur väl våra äktenskap och familjer håller.
Kärlekens spel, hur väl vi lyckas nå varandra och tillfredsställa varandras olika behov.
Familjerelationer i olika åldrar.
Hur erkännande och förtroende är fördelat i samhället.
Hur fria vi känner oss att välja etnisk, social och sexuell identitet.
Hur vi deltar i stadens miljö och berikar den på olika sätt.
Hur skulle nu detta passa in i en seriös politisk praxis som skapar goda förutsättningar utan att
på något sätt styra eller övervaka människors privatliv? Gemenskapsdepartementet, under
ledning av en gemenskapsminister, skulle arbeta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för
goda mellanmänskliga relationer. Man skulle finansiera forskning som på många olika sätt visar
vägarna framåt för att på mätbara sätt förbättra relationernas kvalitet. Detta skulle kunna leda
till en mycket mer framgångsrik integrationspolitik, minskad brottslighet, mindre social
utslagning och helt enkelt till sundare och lyckligare befolkning som hjälps åt mer och
samarbetar bättre.
Låt oss diskutera några praktiska idéer. Sociala lekar och övningar kan utvecklas och finnas
genom hela skoltiden för att stärka den sociala intelligensen och bidra till att bättre
vänskapsband knyts redan i ung ålder. På skolans område kan man föreställa sig en stark
utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen så att den omfattar även frågor som
utanförskap, att bli avvisad, att hantera vardagens tävlingar, att ha annan sexualitet eller andra
begär än majoriteten, eller att bemöta svårigheter i parförhållanden. I gymnasieålder kan man
eventuellt lära sig om sexuella prestationer och förhållningssätt, om personlig utveckling på
intimitetens område. Idrotten kan utformas för att stärka den psykomotoriska sidan av
relationer, att kunna vara kroppsligt närvarande och ta plats, att känna sig bekväm och
avslappnad. Massage och beröring kan användas, så länge det lärs ut av experter och med
känslighet för varje individs personliga integritet.
Utanför skolans område kan gemenskapspolitiken handla om att planera städerna för att skapa
gemensamma utrymmen som människor har anledning att besöka och stanna vid för att prata,
att planera bostadsområden som är anpassade för seniorer så att man kan behålla sitt boende
till livets slut och ha vänner och fritid på plats, att anordna långvariga, gemensamma konstoch trädgårdsprojekt i offentliga miljöer. Det finns otaliga möjligheter. En aktiv
36
(S) 2.0 – Framtidens Parti
gemenskapspolitik är av avgörande betydelse för att visionen om det lyssnande samhället ska
kunna förverkligas.
--Med dessa visioner vill vi förnya samhället, i Sverige, för världen. Om Sveriges namn ska flyga
ärat över världen, låt det då vara i den djupa demokratins, den progressiva kulturens, den
kreativa vetenskapens och den fria könsidentitetens namn.
Längtan heter min arvedel,
slottet i saknadens dalar.
Sakta ett underligt strängaspel
tonar igenom dess salar.
Säg, hvadan kväller du, klagande ström,
djupt ur de skumma gemaken,
du som mig sjunger om dagen i dröm,
sjunger om natten mig vaken?
Hvem är den själ som i suck och i ton
andas från hemliga strängar,
ljuvligt som doften från humlornas bon
flyter på gulnande ängar?
Somrarna blekna och solar gå ner,
timmarna varda mig tunga,
rosorna dofta i vissna kvarter,
minnena hviska och sjunga.
Klinga, du klagande strängaspel,
sällskap i drömmarnas salar!
Längtan heter min arvedel,
slottet i saknadens dalar.
Ur Fridolins lustgård, Erik Axel Karlfeldt (1901)
Det fanns en del motsägelser i utvecklingstanken, och
när de tredskande hantverkarna grep efter argument i sitt
motstånd mot maskinerna, låg följande tanke nära till
hands: man utvecklar lasten. Maskinera gör att lasten blir
allmän.
Ur Vägen till Klockrike, Harry Martinson (1948)
37
(s)
METAMODERNA
Design: Sandra Westlund © 2014