1. No category

1 (16)
Kursbeskrivning
Att möta barn och ungdomar i svåra
livssituationer
7,5 hp, grundläggand nivå, halvfart
Kurskod: UB120F
Kursbeskrivningen gäller också för UB202B, vilken under första hälften av terminen
samläses med denna kurs. För studerande på UB202B hänvisas också till texten i slutet
av denna kursbeskrivning och till separat kursplan.
Höstterminen 2015
Kursansvarig/examinator Ingrid Olsson
Kursadministratör
Malin Håkansson
Lärare
Suzanne Kriström Alonzo
Ingrid Olsson
Övriga lärare enligt schema
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
[email protected];
08-1207 6206
[email protected]
08-1207 6246
[email protected]
08-1207 6217
Se www.buv.su.se för
kontaktuppgifter
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
[email protected]
2 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Registrering och Gruppindelning
Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på
kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna
webbregistrera dig.
Webbregistreringen är öppen mellan 13 – 20 augusti. Om du inte webbregistrerar dig eller
tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen.





Logga in på http://mitt.su.se/.
Välj fliken ”Studier”.
Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten.
Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB120F/UB202B) och klicka på ”Välj”.
Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.
Vänligen se ”Välkomstbrev” eller kontakta kursadministratör vid frågor kring antagning,
registrering, gruppindelning, tillgång till Mondo, kurshemsida och schema.
Vänligen notera att beroende på antal studenter på kursen kan seminariegrupper komma att
slås ihop eller studenter flyttas mellan grupper inom en vecka efter kursens start.
Kurshemsida och Mondosida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor.
Kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo.
Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din
universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden.
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan (se ovan). Kontrollera regelbundet för
eventuella ändringar.
Obligatorisk kursstart
Obligatorisk kursstart är vid första undervisningstillfället, se aktuellt schema på kurshemsidan
Observera att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att
närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen..
3 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- redogöra för samt tillämpa centrala begrepp, teorier och perspektiv på barn och ungdomar i
svåra livssituationer,
- känna igen skydds- och riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt kunna identifiera
och kartlägga några av dessa samt
- redogöra för och ge exempel på professionella förhållningssätt i praxisnära situationer.
Kursens uppläggning
Undervisningsformer och arbetssätt omfattar föreläsningar, seminarier med framför allt arbete i
grupper samt litteraturstudier.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan.
Obligatorisk närvaro
Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av seminarieläraren (se
schema). Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och
måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.
Examinationer och uppgifter
Kursen examineras på följande vis:
- EXA1 Grupparbete, 2,5 hp
- EXA2 Individuell skrivning, 5 hp
Litteratur
För referenslitteratur, vänligen se kurshemsidan. I litteraturlistan står att det tillkommer litteratur,
vilken preciseras i kursbeskrivningen. Den litteratur som tillkommer är nedan understruken.
Under rubriken Innehåll framgår när olika delar av litteraturen behandlas. Kurslitteratur som står med
nedan men inte vid innehåll ingår i kursen men studenten väljer själv när den läses.
Information till studerande på UB202B 15 hp: Nedan anges litteraturen för delkurs 1. Litteraturen för
delkurs 2 finns på hemsidan.
Obligatorisk litteratur
Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. (sid. 1-87)
Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (sid. 1-106)
Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (hela)
Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child
witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, 1355-1361.
4 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm:
Carlssons. (hela)
Evaldsson, A.-C. & Velasquez, A. (2012). ”Impulskontroll nada”. Maskulina iscensättningar och
sociala kategoriseringar i en ADHD grupp. Utbildning & Demokrati, 21, 13-33.
Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning.
Stockholm: Folkhälsomyndigheten. (51 s.) (Finns som elektronisk resurs)
Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer.
Lund: Studentlitteratur. (hela)
Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm:
Gothia. (hela)
Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra
autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (48 s.) (Finns som elektronisk resurs)
Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem.
Stockholm: Socialstyrelsen. (52 s.) (Finns som elektronisk resurs)
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.
(Finns som elektronisk resurs)
Innehåll
För tider vänligen se schemat på kurshemsidan. Obs! Nedan är innehållet uppdelat i
föreläsningar och seminarier, vilka sedan varvas i schemat.
Kursen behandlar tre övergripande teman: a) Att ta del av barns och ungas perspektiv
(föreläsning 1), b) Barn och unga med funktionsnedsättning (föreläsningar 3 och 4) och c)
Barn och unga i socialt utsatta situationer (föreläsning 5). Utöver detta ingår en föreläsning
med övergripande teorier, seminariediskussioner och enskilt arbete.
FÖRELÄSNINGAR
Föreläsning 1: Att intervjua barn och unga.
Lärare: Ann-Christin Cederborg.
Litteratur:
Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups.
Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J. & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child
witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, 1355-1361.
Föreläsning 2: Utvecklingsekologisk teori och exempel på risker för barn och ungdomar
Lärare: Jaana Zaino
Litteratur:
Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 2: Goda
pedagogiska miljöer - fristad och utmaning)
Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm:
Carlssons.
5 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Föreläsning 3: Social kategorisering, identitet och funktionsnedsättning.
Lärare: Fanny Edenroth Cato
Litteratur:
Evaldsson, A.-C. & Velasquez, A. (2012). ”Impulskontroll nada”. Maskulina iscensättningar och
sociala kategoriseringar i en ADHD grupp. Utbildning & Demokrati, 21, 13-33.
Föreläsning 4: Att inte förstå fast man har intelligens för det. Om Aspergers syndrom –
ett kognitivt funktionshinder.
Lärare: Kerstin Alm
Litteratur:
Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra
autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (48 s.)
Föreläsning 5: Barnfattigdom och andra socialt utsatta situationer
Lärare: Suzanne Kriström Alonzo
Litteratur:
Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv.
Stockholm: Gothia.
SEMINARIER
Seminarium 1: Introduktion till kursen
Lärare: Suzanne Kriström Alonzo
Innehåll: Kursens innehåll introduceras och diskuteras. Inga förberedelser krävs men vi
rekommenderar att du läser kursbeskrivning och kursplan före Seminarium 1.
Litteratur:
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Seminarium 2: Barns och ungas perspektiv
Lärare: Ingrid Olsson
Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barns och ungas egna perspektiv och rättigheter samt
gör en övning kring detta. Förbered dig enskilt genom att läsa artikeln av Cederborg med
kollegor (2000) och delar av boken av Cederborg (2014). Utgå från litteraturen och välj ut
minst fem saker som framstår som viktiga att tänka på vid samtal med barn och unga. Välj så
konkreta saker som möjligt, tanken är att ni sedan genomför en samtalsövning utifrån detta.
Tänk också ut två diskussionsfrågor utifrån kurslitteraturen. Frågorna ska handla om hur
vuxna kan ta del av barns och ungas perspektiv och/eller barns rättigheter. De är tänkta att
diskuteras i mindre grupper av studenter.
Litteratur:
Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (kap. 1
och 6).
Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J. & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child
witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, 1355-1361.
Seminarium 3: Barn och unga med funktionsnedsättning.
Lärare: Ingrid Olsson
6 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Innehåll: Detta seminarium behandlar barn och unga med en funktionsnedsättning (särskilt
neuropsykiatrisk). Varje student förbereder sig genom att läsa en del av kurslitteraturen till
denna gång. Vid seminariet görs sedan bland annat en gruppuppgift kring den delen av
litteraturen. Vilka som läser vad bestäms vid Seminarium 1.
Litteratur:
Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 3: Barn med
funktionsnedsättningar)
Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning.
Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Seminarium 4: Barn och unga i socialt utsatta situationer
Lärare: Suzanne Kriström Alonzo
Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barn och unga i socialt utsatta situationer utifrån
kurslitteratur, andra studier och olika exempel. I studiegruppen formuleras ett fall som sedan
diskuteras i tvärgrupper samt i helgrupp. Vilka skydds- och riskfaktorer kan studiegruppen
identifiera? Resonera hur ni professionellt skulle bemöta barnet/ungdomen utifrån kursens
föreläsningar samt litteratur. Vi diskuterar också avslutningsvis vilka primära kunskaper
kursen har gett och har avstämning inför den skriftliga examinationen.
Litteratur:
Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer.
Lund: Studentlitteratur.
Seminarium 5: Fördjupning i att möta barn och unga i svåra livssituationer: diskussion
kring gruppens fallbeskrivningar
Lärare: Suzanne Kriström Alonzo
Innehåll: Fördjupning i kursens teman med diskussion kring gruppens egna fallbeskrivningar.
Mer information ges vid Seminarium 4.
Litteratur: Valfri från kursens obligatoriska litteraturlista.
Examination
Kursen examineras på följande vis:
- EXA1 Grupparbete, 2,5 hp
- EXA2 Individuell skrivning, 5 hp.
Grupparbete 2,5 hp
Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande (se även tidigare
text om obligatorisk närvaro).
7 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Individuell skrivning 5 hp
Den individuella skrivningen är i form av en hemskrivning. Den ska innehålla:
1) Försättssida med ditt namn och personnummer, vilken grupp du tillhör (1 eller 2),
vilken kurs det gäller (Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer) och vilken
termin du går kursen.
2) Börja med att formulera en fallbeskrivning. Beskriv en fiktiv situation med ett
händelseförlopp. Beskrivningen bör omfatta ca ½-1 sida.
3) Välj ut delar av kurslitteraturen som du vill använda för att problematisera och analysera
din fallbeskrivning.
4) Beskriv med egna ord vad som står i kurslitteraturen. Använda sedan kurslitteraturen för
att resonera kring hur fallbeskrivningen kan förstås och vad som kan hända i
fallbeskrivningen.
Följande delar ska ingå: beskriv begrepp, teorier, resultat etc. kring barn och ungdomar i
svåra livssituationer utifrån olika källor i kurslitteraturen, beskriv en eller flera skyddsoch riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt analysera hur man kan förhålla sig
professionellt i situationen.
Tips på hur du exempelvis kan gå tillväga: Sammanfatta först med egna ord vad som står i
kurslitteraturen. Beskriv sedan vad som blir viktigt att fokusera i situationen och/eller hur
man skulle kunna gå tillväga i en sådan situation utifrån det som du tog upp ur
kurslitteraturen.
Du behöver inte ta upp allt som står i den kurslitteratur du väljer utan välj själv ut vilka
delar som du tycker passar bäst.
Du ska använda obligatorisk kurslitteratur från minst två av kursens tre teman (Tema a, b och/eller
c, se ovan) och sammanlagt minst fem titlar från den obligatoriska kurslitteraturen.
Den individuella skrivningen ska vara minst 4 och högst 6 A4 sidor (Times 12, enkelt radavstånd
eller motsvarande) exklusive försättssida och fallbeskrivning.
Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat
ska dessa vara korta (max tre meningar) och följas av sidhänvisning.
Spara i word-format eller motsvarande, då alla format inte kan användas i turn-it-in.
Den individuella skrivningen lämnas i Mondo senast onsdagen den 30 oktober 2015.
Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och respons från seminarieläraren läggs i din
inlämningsmapp.
Skrivningen ska granskas i turnitin. Turnitin är ett verktyg som granskar för plagiering, se
gärna mer information på SU:s hemsida om hur du undviker plagiering. Skrivningen måste
därför vara sparad i ett format som turnitin tar emot, förslagsvis som pdf-fil. Skrivningar som
skickas per e-post räknas inte som inlämnade. Vänligen kontakta kursadministratör vid frågor
kring åtkomst av mondo och helpdesk vid Stockholms universitet vid problem med att t ex
ladda upp dokument i mondo ([email protected] eller 08-16 19 99).
8 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Omexamination
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre
betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
Nästkommande omexaminationer äger rum den 2/11 2015 och den 31/1 2016. Det är samma
uppgift till dessa omexaminationer som till det ordinarie examinationstillfället och studenten
lämnar in den i mondo i en ny inlämningsmapp för omexaminationer.
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår, den 31/1 och den 31/8. Student
anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast två veckor före
omexaminaitonstillfället och får då mer information.
Betyg och betygskriterier
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda.
EXA1 Grupparbete
G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar vid grupparbeten.
U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit i grupparbeten vid
seminarier i godtagbar utsträckning.
EXA2 Individuell skrivning
A. Utmärkt. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket
används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och självständigt
analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet argumenteras och
diskuteras innehållet självständigt i förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver
kurslitteraturen genereras. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet,
formalia utan större anmärkning.
B. Mycket bra. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket
används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och analyserande diskussion
som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet självständigt i
förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla
efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning.
C. Bra. Korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att
analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion som kombinerar olika delar
av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet i förhållande till litteraturen så att tankegångar utöver
kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften
ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning.
9 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
D. Tillfredsställande. I huvudsak korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen,
vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion
utifrån olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras litteraturen i viss mån självständigt. Alla
eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Texten är språkligt godtagbar,
formalia utan större brister.
E. Tillräckligt. I tillräcklig omfattning korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen,
vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en diskussion utifrån
kurslitteraturen. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Texten är
språkligt godtagbar, formalia utan större brister.
Fx. Otillräckligt. Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller att beskriva kurlitteraturens innehåll,
analysera fallbeskrivningen, föra en diskussion, argumentera och diskutera utifrån kurslitteraturen
och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt
godtagbar. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt.
F. Helt otillräckligt. Texten uppvisar flera brister vad gäller att föra en diskussion, argumentera och
diskutera utifrån kurslitteraturen och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas
och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten måste göras om för godkänt betyg.
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på UB120F samt på UB202B
delkurs 1. Betyg på hel kurs för UB202B (delkurs 1 och 2) är genomsnittsbetyget, avrundat uppåt.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
10 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga
studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar
det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets
textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet
att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering , som vi
uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,
studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller
individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: [email protected]. Mer
information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under
rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
11 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Studentförsäkring
Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet
(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som
inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om
du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets
interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
 Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
 Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut
intyg.
 Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som
student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.
12 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
Information till studerande på UB202B (delkurs 2)
och UB121F
Obs! Nedanstående information gäller endast studerande på UB202B och handlar om nästa
delkurs. Det vill säga den gäller inte UB120F och UB202B delkurs 1.
Sista hälften av terminen ges den andra delkursen av UB202B. Den kommer att samläsas med
UB121F. För mer information vänligen se kurshemsidan. Där finns bland annat schema och
kursplan med beskrivning av undervisningsform, examination och kurslitteratur. Ytterligare
beskrivning av UB202B delkurs 2 och UB121F läggs ut senast fyra veckor före starten.
Examination
Kursen examineras på följande vis:
- EXA1 Seminarieuppgifter, 2,5 hp
- EXA2 Rapport om fältstudie, 5 hp.
Seminarieuppgifter 2,5 hp
Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande..
Obligatorisk närvaro
Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av seminarieläraren (se
schema). Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och
måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.
Rapport om fältstudie 5 hp
Rapporten om fältstudie är i form av en hemskrivning, som ni lämnar in i kursens Mondo-sida
i turn-it-in senast den 15 januari 2016. När ni skriver i par så räcker det att en av er lämnar in
den. Rapporten bedöms sedan inom 15 arbetsdagar. Se tidigare information om mondo och
turnitin.
Rapporten om fältstudien ska innehålla:
1) Framsida: Framsidan ska innehålla titel på arbetet, ert/era namn och personnummer, kursens
namn och vilken termin du går kursen.
2) Syfte: Beskriv här vad ni har valt att studera.
3) Bakgrund: Här sammanställer ni litteratur om det valda området.
Det ingår att läsa cirka 750 sidor inom området, varav cirka 500 sidor väljs från kursen ”Att möta
barn och ungdomar i svåra livssituationer”. Det ska ingå minst två vetenskapliga artiklar. Beskriv
13 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
och analysera valda delar ur källorna (dvs ni behöver inte sammanfatta hela innehållet i t ex en
bok utan väljer ut det ni tycker passar bäst). Förslagsvis kan ni lägga upp det såhär:
a) sammanfatta med egna ord valda delar att ta med från litteraturen (vad visar forskning,
vilka arbetssätt beskrivs, vilka åtgärder och insatser som kan befrämja barns och ungas
psykiska hälsa beskrivs?)
b) jämför vad du har tagit upp från olika källor (t ex är det något som några källor tar upp på
liknande sätt eller på olika sätt? Vilka likheter och skillnader finns? Är det något som ni
tycker saknas i alla källor? Blir olika saker viktiga beroende på vilken källa ni utgår från?).
c) sammanfatta kortfattat med några meningar vad det ni har tagit upp hittills visar (t ex vad i
detta är särskilt relevant för att förstå det valda området)
d) beskriv hur det som ni har tagit upp är relevant för hur man kan arbeta inom området och
ge förslag på åtgärder/insatser för att främja barn och ungas psykiska hälsa utifrån det som
står i litteraturen,
e) ge exempel på etiska och vetenskapliga frågor som verkar viktiga att tänka på utifrån
litteraturen.
3) Metod: Här beskriver ni hur ni gick tillväga under fältstudien. T ex hur ni hittade deltagare, hur
intervjun var upplagd, hur ni valde ut vilka delar av det som framkom i intervjun som ni tar upp i
rapporten och hur ni tog ställning till etiska frågor.
4) Resultat: Här beskriver ni vad som framkom, t ex vad deltagaren i intervjun sade.
5) Diskussion. Jämför ert resultat (dvs det som framkom i t ex intervjun) med den litteratur som
tas upp i bakgrunden. Beskriv också vad resultatet och litteraturen säger om arbetssätt i
verksamheten ifråga och etiska förhållningssätt. Ge exempel på åtgärder och insatser som kan
befrämja barns och ungas psykiska hälsa utifrån litteraturen och/eller resultatet som kan befrämja
barns och ungas psykiska hälsa.
6) Referenslista med de källor du använder i rapporten (inte sådant som du läst men inte använt).
De som du har intervjuat ska inte tas upp i referenslistan utan de personerna beskrivs i metoden
(men så att de förblir anonyma för läsaren).
Formalia: Rapporten ska omfatta cirka 6 A4-sidor (Times 12, samt 1,5 radavstånd, eller
motsvarande, inklusive framsida och referenslista).
Om ni har skrivit uppsatsen i par så skriv i början av metodavsnittet att båda författarna har
bidragit i lika utsträckning till alla delar av arbetet (om det är stämmer) eller beskriv annars
kortfattat hur arbetet fördelats mellan er.
Några allmänna råd om att skriva rapport
Läs betygskriterierna (nedan).
Skilj på egna och andras tankar (andra författare eller forskare). Ge tydliga referenser. Skriv för
någon som inte är lika insatt som du men som vill veta varifrån dina reflektioner och slutsatser
14 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
kommer. Långa referat och/eller citat bör inte förekomma. Försök att skriva så att texten är lätt att
följa, t ex genom att använda rubriker.
Undvik generaliseringar dvs. ”svepande åsikter” där ”allt dras över en kam”. Ge tydliga exempel
på vad som menas när du lyfter fram egna eller andras synpunkter/argument. Använd
kurslitteraturen för att belysa dina resonemang. Beskriv och diskutera gärna utifrån flera
synvinklar och aspekter. Försök att göra egna reflektioner kring litteraturen och argumentera för
dina ståndpunkter.
Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat
ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Se också information om plagiat, nedan.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre
betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
Nästkommande omexamination äger rum den 4 mars 2016. Uppgiften är densamma som till
ordinarie examination och studenten kontaktar kursansvarig lärare för information om
inlämning.
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin, samma datum och rutiner
som för UB120F (se ovan). Se även övrig information om fusk, plagiat och självplagiering
samt om att vara student ovan.
Betyg och betygskriterier
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda.
EXA1 Seminarieuppgifter
G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar vid seminarier.
U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit vid seminarier i
godtagbar utsträckning och tillräckligt väl grundat i kurslitteraturen.
EXA2 Rapport om fältstudie
- redogöra för och diskutera forskningsförankrade synsätt samt arbetssätt i en verksamhet/ett
verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer,
15 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
- genomföra och rapportera ett fältarbete, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt samt
- ge exempel på åtgärder och insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa.
A. Utmärkt. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en
verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska
förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen
diskuteras självständigt och kritiskt i hög omfattning. Arbetet innehåller en mycket välgjord och
kritiskt reflekterande beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta
beskrivs. Litteratur används för att analysera och diskutera verksamhetsfältet på ett självständigt,
kritiskt och insiktsfullt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten
på ett kritiskt, självständigt och väl genomfört sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och
ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla
efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan betydande brister.
B. Mycket bra. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i
en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska
förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen
diskuteras kritiskt i mycket god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord och kritiskt reflekterande
beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur
används för att analysera och diskutera verksamhetsfältet på ett kritiskt och insiktsfullt sätt. Grundat i
litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten på ett kritiskt och väl genomfört sätt
etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av
hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig
klarhet, formalia utan betydande brister.
C. Bra. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en
verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska
förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen
diskuteras i mycket god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord och reflekterande beskrivning av
en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att
diskutera verksamhetsfältet på ett insiktsfullt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet
diskuterar studenten på ett väl genomfört sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas
psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade
delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större brister.
D. Tillfredsställande. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt,
arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer,
etiska förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa.
Litteraturen diskuteras i god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord beskrivning av en
verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att
diskutera verksamhetsfältet på ett tillräckligt sätt. Grundat i litteratur och/eller kopplat till
verksamhetsfältet diskuterar studenten på ett tillräckligt sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur
barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla
eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större
brister.
E. Tillräckligt. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i
en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska
förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen
beskrivs i tillräcklig omfattning. Arbetet innehåller en tillräcklig beskrivning av en
16 (16)
Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer Hösten 2015
verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används i viss mån
för att diskutera verksamhetsfältet. . Grundat i litteratur och/eller kopplat till verksamhetsfältet
beskriver studenten på ett tillräckligt sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas
psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla eller de flesta
efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större brister.
Fx. Otillräckligt. Litteraturen och fältet beskrivs och/eller diskuteras inte tillräckligt korrekt eller i
tillräcklig omfattning vad gäller fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett
verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt och/eller
åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. En och/eller flera efterfrågade
delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms
som möjlig att komplettera till godkänt.
F. Helt otillräckligt. Texten uppvisar flera större brister. Litteraturen och fältet beskrivs och/eller
diskuteras inte tillräckligt korrekt eller i tillräcklig omfattning vad gäller fokus på
forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och
ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt och/eller åtgärder/insatser som kan befrämja
barns och ungas psykiska hälsa. En och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas
och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms inte som möjlig att komplettera till
godkänt.
Betyg på hel kurs
För studerande på UB202B: För slutbetyg på momentet krävs minst betyget E eller G på
respektive prov samt att alla uppgifter i momentet är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även
slutbetyg på momentet. För slutbetyg på hel kurs (UB202B) krävs minst betyget E eller G på
respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betyget på MOM1 och MOM2 vägs
samman så att genomsnittsbetyget blir slutbetyg på kursen (avrundas uppåt).