Momentschema språkhistoria och språksociologi

LINKÖPINGS UNIVERSITET
IKK
SV1 (31–52,5 hp), Svenska 7–9
92SV31/37, 93SV31/37
Gunnar Gårdemar
HT 2015
Svenska: språkhistoria och språksociologi
Undervisande lärare på kursen är Gunnar Gårdemar (kursansvarig), [email protected],
och Simon Wessbo, [email protected]. Kursen behandlar svensk språkhistoria från
urnordisk tid till nusvenska på 1900-talet och den delen ansvarar Gunnar för.
Språksociologidelen ansvarar Simon för och den handlar om språket i bruk och språk i
Norden. Kursadministratör är Olivia Hallberg, [email protected], tel. 013-281845.
I det här dokumentet finns översiktsschema, momentschema med läsanvisningar,
litteraturlistor, examinationsbeskrivning och betygskriterier.
Lektionsschema svensk språkhistoria
Fö 1. mån. 30.11, kl. 10-12
Fö 2. tis. 1.12, kl. 8-10
Fö 3. ons. 9.12, kl. 13-15
Fö 4. mån. 14.12, kl. 13-15
Fö 5. tis. 15.12, kl. 10-12
Se 1. ons. 16.12, kl. 8-10, grupp A
Se 1. ons. 16.12, kl. 10-12, grupp B
Lektionsschema språksociologi
Fö 1, mån. 30.11, kl. 8-10
Fö 2, tis. 1.12, kl. 10-12
Se 1, tis. 8.12, kl. 8-10, grupp A
Se 2, tis. 8.12, kl. 10-12, grupp B
Fö 3, tors 10.12, kl. 13-15
Fö 4, mån. 14.12, kl. 10-12
Var god kontrollera tiderna på TimeEdit för eventuella senare ändringar,
https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/.
1
Moment svensk språkhistoria
För kursdelen svensk språkhistoria används Gösta Bergman (2009) Kortfattad svensk
språkhistoria och diverse material som delas ut efter hand. x
Föreläsning 1. Urnordiska och runsvenska (GG)
Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s. 11–29.
Riksantikvarieämbetet (2015). http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-ochfynd/runstenar/runskolan/allmant-om-runor/vad-ar-runor/
Föreläsning 2. Äldre (klassisk) fornsvenska (GG)
Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s. 30–64.
Föreläsning 3. Yngre fornsvenska (GG)
Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s. 64–85.
Föreläsning 4. Äldre nysvenska (GG)
Litteratur
Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s. 86–133.
Föreläsning 5. Yngre nysvenska, nusvenska, standardisering av svenskan
(GG)
Litteratur
Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria, s. 134–218, (s. 219–231 om
dialekter, läses kursivt).
Institutet för språk och folkminnen (2015).
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn.html
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter.html
Josephson, Olle (1997). Vad skulle Agda Östlund ha gjort med e-posten? Svenska språket
1992–97. I: Dialogen nr 8.*)
Melin, Lars (1998). Svensk språkhistoria – efter 1945. I: Svenskläraren nr 4.*)
*) Delas ut av läraren.
Seminarium 1 (GG)
Läsning och analys av texter ur kompendium som delas ut vid seminariet.
2
Litteratur svensk språkhistoria
Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria. Lund: Studentlitteratur.
Josephson, Olle (1997). Vad skulle Agda Östlund ha gjort med e-posten? Svenska språket
1992–97. I: Dialogen nr 8.*)
Melin, Lars (1998). Svensk språkhistoria – efter 1945. I: Svenskläraren nr 4.*)
*) Delas ut i samband med lektion.
Härutöver tillkommer ett urval originaltexter som är representativa för det svenska språkets
utveckling. Texterna tillhandahålls av läraren.
Nyttiga länkar
Institutet för språk och folkminnen har intressant information om namn och dialekter.
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn.html
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter.html
Riksantikvarieämbetet har en mycket upplysande hemsida om bland annat runstenar och
runristande, varför länken nedan rekommenderas varmt.
http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/runstenar/runskolan/allmantom-runor/vad-ar-runor/
Referenslitteratur
Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund:
Studentlitteratur.
Edlund, Lars-Erik & Birgitta Hene (2007). Lånord i svenskan : om språkförändringar i tid
och rum. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Jansson, Tore (2010). Språkens historia. En upptäcktsresa i tid och rum. Stockholm:
Norstedts.
Moberg, Lena & Margareta Westman (1998). Svenskan i tusen år: glimtar ur svenska
språkets utveckling. Stockholm: Norstedts ordbok.
Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur.
Pamp, Bengt (1988). Ortnamnen i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och
dess utforskande. Lund: Studentlitteratur.
3
Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om
ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts.
Teleman, Ulf (2002). Ära, rikedom och reda: svensk språkvård och språkpolitik under äldre
nyare tid. Stockholm: Norstedts ordbok.
Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800.
Stockholm: Norstedts ordbok.
Åberg, Gösta (2011). Handbok i svenska. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
4
Moment språksociologi
Denna del av kursen behandlar svenska språkets socialt betingade variation i ett nutida och
interkulturellt perspektiv avseende språk i Norden, avseende ungdomsspråk, dialekter,
minoritetsspråk och informationsteknologins påverkan på språkbruket. I ett separat dokument
finns information om kursdelen språkhistoria.
Nedan följer anvisningar om litteratur att läsa och länkar till hemsidor att besöka. Därefter
kommer information om examination och betygskriterier (för hela kursen).
Fö 1. Språksociologiska utgångspunkter (SW)
Språksociologins grunder, kommunikationsprocessen, språkfunktioner, språk och kön,
språkbruk i relation till identitet, etnicitet och kultur. Normer kring att tala och skriva.
Språklig förändring.
Litteratur
Einarsson kap. 1–4, 8–9.
Fö 2. Språk i Norden (SW)
Föreläsning om de nordiska språken. Språkförhållanden. Majoritetsspråk. Minoritetsspråk.
Språklagstiftning.
Litteratur
Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordienT.
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4–5,
Kompendium
Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i
interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt
Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.
Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.
Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.
Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska – sida vid sida i tusen år. I: Svenskans
beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londen. Åbo universitet.
5
Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av
Tiina Mäntymäki.
Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.
Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.
Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red.
Saara Haapamäki. Åbo.
Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.
Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.
Länkar
http://lexin2.nada.kth.se/sve-fin.html
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html
http://www.danskaspraket.se/
http://sprogkoordinationen.org/
http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet
Seminarium – Språksociologi i skolan
Språksociologi som kompetens och som kunskapsstoff i svenskundervisningen. Till
seminariet läses kap 5, 7, 9 och 10 i Sofia Asks bok samt kap 14 i Einarsson. Uppgift till
seminariet delas ut vid föreläsning (även på LISAM) som föregår seminariet.
Litteratur
Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare. Lund:
Studentlitteratur. Kap 5, 7, 9, 10.
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 14
Fö 3. Språk: klass, kön, etnicitet (SW)
Språk och kön, språk och makt, språkbruk, koder, etnolekter, sociolekter. Bernstein,
Bourdieu.
6
Litteratur
Nordenstam, Kerstin (2003) Genusperspektiv på språk. Stockholm: Högskoleverket. (Finns
som pdf på internet)
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2, 4, 5, 7.
Kompendium
Länkar
Blatte betyder kompis: http://www.svd.se/fult-sprak-ar-inte-obegripligt
Fö 4. Språklig variation: dialekter, sociolekter, kronolekter m fl.
Dialekter, sociolekter, kronolekter, sexolekter. Schibbolet-effekt, gruppspråk.
Litteratur
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 6, 7, 8.
Bellander, Therese (2014). Digitalt språkbruk – Vad är det? I Boglind, Holmberg &
Nordenstam (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur. S. 223-242.
Litteratur språksociologi
Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordienT.
Bellander, Therese (2014). Digitalt språkbruk – Vad är det? I Boglind, Holmberg &
Nordenstam (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur. S. 223-242.
Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i
interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt
Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*)
Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*)
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*)
Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska – sida vid sida i tusen år. I: Svenskans
beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman& Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*)
Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av
Tiina Mäntymäki.*)
7
Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*)
Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red.
Saara Haapamäki. Åbo.*)
Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*)
Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*)
Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*)
NB! Titlar markerade med asterisk *) ingår i kompendiet. Således är Andersson, Annica;
Harstad, Fredrik (2009), Boglind; Holmberg; Nordenstam (2014) och Einarsson, Jan (2009)
litteratur som måste skaffas på egen hand.
Referenslitteratur språksociologi
Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund:
Studentlitteratur.
Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur.
Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt.
Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund:
Studentlitteratur.
Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur.
Ett vardagsliv med flera språk. Stockholm: Liber. Jacob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson
(2004) (red.).
Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, J. & Hultman, T.G. (1984). Godmorgon pojkar och flickor: om språk och kön i
skolan. (1. uppl.) Malmö: LiberFörlag.
Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv (2004). Småskrift utgiven av
Svenska språknämnden.
Finlandssvenskans framtid (1992). Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.)Svenskösterbottniska samfundet, Vasa.
Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser
om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts.
8
Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens
skriftserie nr 202. Stockholm.
Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas (2004). Språk och
skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska
språknämnden, 90. SNS Förlag.
Hyltenstam, Kenneth; Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om
samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet.
Helsingfors: Söderströms.
Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur.
Kotsinas, Ulla-Britt & Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och
språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från
Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40.
Kotsinas, Ulla-Britt (1994). Vråååål-bedåriskt. En bok om flickslang. Astrid Brismans
slangordbok 1932. Stockholm: Norstedts.
Kotsinas, Ulla-Britt (2004). Ungdomsspråk. Ord och stil.
Kotsinas, Ulla-Britt (2005). Invandrarsvenska. Hallgren & Fallgren.
Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga
studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala
universitet.
Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Eva
Westergren, Eva & Hans Åhl (red.) Falun: Norstedts.
Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren & Ståle Løland (red.) Novus forlag.
Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund:
Studentlitteratur.
Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur.
Ralph, Bo (1994). ”Svenskt och nordiskt”. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om
ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts.
Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur.
Språkets makt (1990). Birger Bergh & Ulf Teleman (red.). Lund University Press.
9
Språk i världen. Broar och barriärer (1993). Jerker Blomqvist & Ulf Teleman, Ulf (red.).
Lund University Press.
Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och
teckenspråk. En kort presentation (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.
Norstedts ordbok.
Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv (1999). Hyltenstam, Kenneth (red.).
Lund: Studentlitteratur.
Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Krakow: Nakladem
Uniwersytetu Jagiellonskiego.
Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritet-sundervisning i Sverige (1996).
Hyltenstam, Kenneth (red.). Lund: Studentlitteratur.
Didaktisk litteratur
Dessutom tillkommer för båda kursdelarna didaktisk litteratur enligt nedan. Den didaktiska
litteraturen läses självständigt och examineras inte.
Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare. Lund:
Studentlitteratur.
Kap. 1–3 fungerar som inledning till språkämnet svenska. Lämpligt att läsa i kursens början.
I anslutning till kursdelen svenska språkets socialt betingade variation läses kap. 5, 7, 9–10.
I anslutning till kursdelen språkhistoria läses kap. 6 och 8.
10
Examination för båda kursdelarna
Examinationsformen är en studiesammanfattning. Syftet med studiesammanfattningen är att
du ska bearbeta kurslitteraturen och internetlänkar på ett konstruktivt sätt. Syftet är också att
strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. Studiesammanfattningen är
således en form av hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av
kurslitteraturen och deltagande i kursens föreläsningar och seminarier.
Sammantaget krävs två studiesammanfattningar om fem sidor vardera; en sammanfattning för
delen språksociologi och språk i Norden och en för delen språkhistoria.
Omfånget på respektive studiesammanfattning ska vara fem A4-sidor ordbehandlad text och
du skall använda typsnitt Times New Roman, storlek 12 med radavstånd 1,5). Totalt omfattar
sammanfattningen tio sidor brödtext totalt. Varje del av studiesammanfattningen förses med
titelsida och en litteraturförteckning för att visa vilken litteratur du har använt. Av titelsidan
ska det klart framgå vilken kursdel sammanfattningen gäller och vem det är som har skrivit
den. Titelsida och litteraturförteckning räknas ej in i ovan angivna sidantal.
Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet
(Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter
författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att
språkbruket ska vara korrekt och utredande. Dock bestämmer du själv vilken struktur du vill
ge din text.
Behöver du mer hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Dessutom
skickas en uppsatsguide i digital form ut till kursdeltagarna och i denna finns det mer
information att hämta om referensteknik och annan formalia. Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete och ska utformas därefter.
Studiesammanfattningarna skickas in som en enda bilaga via e-post till respektive lärare. Du
skickar således sammanfattningen som gäller språkhistoria till Gunnar Gårdemar
([email protected]) och delen som gäller språksociologi till Simon Wessbo
([email protected]). Sammanfattningarna ska vara insända senast torsdag 14.1 kl. 10.
Om du skickar sammanfattningen med vanlig post gäller poststämpelns datum (14.1). Vår
postadress är Gunnar Gårdemar eller Simon Wessbo, IKK, Linköpings universitet, 58183
Linköping.
11
A. Studiesammanfattning svensk språkhistoria
Studiesammanfattningen i delen svensk språkhistoria ska ordnas under tre teman (se
nedan) men du får själv välja rubriker och vikta avsnittens storlek mot varandra. Här är
några anvisningar för tre teman som du bör bygga din studiesammanfattning omkring.
Tema 1: Urnordiska och runsvenska. Det som lämpligen kan behandlas är futharkens olika
versioner och utveckling, runstenars förekomst och något generellt om vad som brukade ristas
(innehållet i texten). Som exempel kan beskriva en runristning.
Tema 2. Forsvenska. Beskriv kortfattat fornsvenskans utveckling från landskapslagarna och
framåt. Beskriv de viktigaste utvecklingstendenserna i svenskan. Exemplifiera gärna med ur
någon fornsvensk text.
Tema 3. Nysvenska. I detta tema behandlar du den betydelse som översättningarna av Nya
testamentet och hela Bibeln (1541) har haft för svenskans utveckling. Dessutom bör du kort
säga något om de viktigaste språkliga förändringarna i svenskan under 1600- och 1700-talet.
B. Studiesammanfattning språksociologi
Din studiesammanfattning i denna del ska också ordnas under tre teman (se nedan) och
även här du får själv välja rubriker och vikta avsnittens storlek mot varandra. Här är
några anvisningar för tre teman som du bör bygga din studiesammanfattning omkring.
Tema 1: Grannspråk i Norden. Du kan kortfattat redovisa hur de olika grannspråken i
Norden förhåller sig till varandra på ett språkligt plan. Här kan du behöva redovisa några
utmärkande lingvistiska drag för danska, norska och finlandssvenska. (t.ex. uttal,
grammatik, syntax). Reflektera över svårigheter i grannspråken för en person med
(riks)svenska som modersmål.
Tema 2: Sociolekter, etnolekter, sexolekter och kronolekter. Redovisa kortfattat hur svenskan
varierar på utifrån de sociala faktorer som oftast brukar nämnas (kön, klass, etnicitet).
Förklara språkbruket och ge språkliga exempel i din redogörelse. Diskutera och
problematisera dessa språkliga variationer och eventuella konsekvenser av dem. Vad betyder
de för den enskilde? Kan man välja sociolekt? Hur samspelar de med makt? Vad innebär de
för skolan?
Tema 3: Ungdomsspråk, dialekter, IT-svenska. I tema tre väljer du ett av dessa ämnen som
huvudämne vilket inte hindrar att du kan beröra de andra två ämnena. Så kan ju
ungdomsspråk ha ett samband med internationalisering, globalisering och teknologisering av
språkbruket (dvs. IT-svenska) liksom att dialektbruk kan ha beröringspunkter med ungdomars
språkbruk. Dock ska du välja ett av ämnena i rubriken (tema 3) som utgångspunkt för ditt
resonemang.
12
Betygskriterier studiesammanfattning
Separata betyg ges för varje kursdel.
Betyg G
Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kursinnehåll.
Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning
men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion.
Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett
korrekt språkbruk och en godtagbar disposition.
Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och
kommenteras.
Betyg VG
Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i
kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen
reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan
litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade.
Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett
korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd.
Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och
annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang,
vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas.
13