Läs mer om InnoCent projektet här

InnoCent
Ett projekt för och med
unga vuxna med diabetes typ-1
Ny ersättningsmodell testas
för snabbare införande av e-hälsa i vården
E-hälsa i form av IT-lösningar och appar gör
det enklare för exempelvis unga med typ
1-diabetes att kontrollera sin sjukdom. Men
införandet i sjukvården går trögt, eftersom
ersättningssystemen inte hänger med. Därför
utvärderas nu ett nytt ersättningssystem,
projektet InnoCent vid Akademiska sjukhuset,
som ska göra det enklare att införa nya system
och IT-lösningar i vården.
Ett stort hinder för innovationer inom e-hälsa är att ersättningssystem utgår från nuvarande eller historiska arbetssätt. För att
främja nya metoder och arbetssätt testas därför en ny ersättningsmodell, Health Impact Bonds. Ersättning utgår då först när
vissa resultat uppnåtts, utifrån patientnytta, och inte som dagens
system per mottagningsbesök och åtgärd. Impact bonds kan
sättas upp för att möjliggöra finansiering av preventiva insatser
diabetes är en kronisk sjukdom har de täta kontakter med
sjukvården. Tanken är att komplettera mottagningsbesök
och andra insatser med virtuella möten och att anpassa
arbetssätten på kliniken utifrån de nya möjligheter som
innovationerna inom e-hälsa ger.
– I arbetet med vår impact bond har vi definierat vårt mål
utifrån det värdebaserade arbetssätt som diabetesmottagningar har utvecklat. Målet med distansvården och införandet av de nya innovationerna är att förbättra hur patienten
skattar sin sjukdomsbörda kombinerat med mer traditionella mål för långtidsblodsockret, berättar Christina Wass.
Erfarenheten inom svensk diabetesvård och från diabetesvården
på Akademiska sjukhuset är att tätare kontakt med sjukvården
sänker långtidsblodsockret. Tätare besök på plats har dock sitt
pris för patienten i form av transporter och frånvaro från skola eller arbete. Impact bonden inom InnoCent-projektet fokuserar på
att visa att den effekten kan uppnås via användning av smarta
något som också missgynnas av dagens ersättningssystem.
distansverktyg och appar. Projektet drivs tillsammans med tea-
– Detta blir första gången modellen testas inom svensk
inom diabetesområdet och har här kommit långt när det gäller
sjukvård. Den har prövats inom social omsorg och är vanlig
i Storbritannien. Inom sjukvården finns det ett känt pilotprojekt från Fresno i USA, där modellen använts för att
bekosta förebyggande insatser för astmapatienter, säger
Christina Wass, projektkoordinator för InnoCent och verk-
men kring typ-1 diabetes. Akademiska sjukhuset satsar mycket
värdebaserad vård, det vill säga att patienten upplevelse av vården vägs in tillsammans med de rent medicinska resultaten.
Hur konceptet med impact bonds tas emot och vilka som
kan tänka sig att investera i den typen av ersättningssys-
sam vid Innovation Akademiska.
tem utvärderas också i InnoCent-projektet. Tanken med
I InnoCent har de valt unga med typ 1-diabetes och deras
på hur erfarenheterna kan användas inom andra områden
föräldrar. Patientgruppen är vana IT-användare som förväntar sig kunna dela information med sjukvården, och då
projektet är öppna upp för innovation, men också att se
inom hälso- och sjukvården
– Det går dock inte att införa
e-hälsa utan att också förändra
arbetssätten på kliniken och att
arbeta utifrån ett personcentrerat perspektiv. Genom att mötas
i användandet av verktygen kan
patientens resurser tas till vara på
ett bra sätt utan att det belastar
kliniken ekonomiskt. Målsättningen
är en bättre vård som mer utgår
från patientens individuella behov.
Ett effektivt och ändamålsenligt ITstöd och ett ersättningssystem som
belönar uppnått värde och med
patientens behov i fokus är viktiga
delar för att vi ska komma dit, säger
Annika Remaeus, projektledare för
InnoCent och verksamhetsansvarig
vid Innovation Akademiska.
I maj 2015 görs en första utvärdering
av resultatet. Projektet finansieras av
Vinnova och genomförs tillsammans
med Uppsala Universitet, MediPal AB
och Diabetes Tools Sweden.
”Detta blir första
gången modellen
testas inom
svensk sjukvård”
Christina Wass
Projektkoordinator för InnoCent och
verksam vid Innovation Akademiska.
Diabetesmottagningen utvalda att driva nytt viktigt
e-hälsoprojekt
Akademiska sjukhuset etablerade 2012 ett Center of Excellence
diabetes typ 1 och under 2014 mottogs kvalitetspris för diabetesvården. Diabetesmottagningen vid Akademiska sjukhuset driver konstant
utvecklingen framåt och efter att infört värdebaserad vård, är det ett
naturligt steg att erbjuda patienterna vård på nya innovativa sätt.
Att förbättra vården för unga med diabetes är ett nationellt behov och
på Akademiska sjukhuset går vägen dit via innovativa digitala verktyg
och personcentrerad vård, som utgår ifrån ett partnerskap mellan
patient och vårdpersonal. Den virtuella mottagningen ökar tillgängligheten, stärker samarbetet mellan patienten och vården samt ökar
patienternas egna möjligheter till problemlösning. Redan idag använder
många patienter appar och olika typer av forum för att sköta sin
diabetes. Tekniken finns och det som har saknats är kunskap och stöd
av ekonomisystemen. Den virtuella mottagningen styrs av patientens
val med exempelvis videosamtal, chat och gemensam utvärdering av
information från appar och blodsockermätare på menyn.
Ungas hälsa lyfts fram
E-hälsoprojektet riktar sig mot unga (16-25 år) med diabetes typ 1.
Projektet vänder sig till de unga som tar över ansvaret för sjukdomen
från sina föräldrar under en händelserik tid i livet. I den här gruppen
ser vi idag allt för höga blodsockervärden men också att vissa av de
som lyckas ligga lågt i blodsocker betalar ett högt pris i form av sämre
upplevd hälsa. Tidigare insatser på Akademiska sjukhuset har visat
att tätare kontakt med sjukvården leder till bättre värden – det vill vi
behålla och förbättra, men ser ett stort värde i att göra det på nya sätt.
Den virtuella mottagningen har diskuterats med unga i fokusgrupper
och kraven på innovationerna är höga och individuella. Den starka och
gemensamma önskan är att kunna välja plattform och tidpunkten för
kontakten med vården.
Kontakt:
Christina Wass
Mail: [email protected]
Tel: 018-611 14 51
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala, Sweden
www.akademiska.se/innovation
Innovationshinder
Användningen av mobiler och webben för att möta patienter skulle
kunna vara mer utbredd inom vården. Ett hinder som identifierats är
hur arbete mäts och ersätts från sjukhus eller landsting. I dagsläget
mäts diabetesmottagningens arbete i antal besök som genomförs och
det kräver att patienten befinner sig på plats på sjukhuset. Tid för att
coacha patienterna via telefon eller tid för att analysera information som
patienten själv samlat räknas inte och det arbetet straffar mottagningen
ekonomiskt. Dagens ersättningssystem hindrar innovation och utveckling, trots att många är överens om att innovativ distansvård möjliggör
att patient och vårdgivare möts på lika villkor.
Investera i hälsa
Vi utvecklar möjligheterna att investera i våra projekt och att investera
i svensk offentlig sjukvård. Projekt med preventiva insatser som leder
till mätbara besparingar och förbättringar för vårdgivare, patienter och
samhälle är lämpliga för investeringar. För diabetesvården har Vinnova
investerat i en virtuell mottagning och vi mäter hur mycket insatsen ger i
form av minskad sjukdomsbörda, ökad närvaro i skola och/eller arbete,
samt besparingar i form av minskat behov av intensivvård och ambulansutryckningar. Erfarenheterna från projektet ska kunna användas för
nya projektformuleringar och prospekt för investering där besparingarna också kan utbetalas till investerarna.
Affärsmodeller för e-hälsa bra för budgeten
Att arbeta mer med vård på distans ger patienten ökat inflytande
och är samtidigt bra för budgeten. Det är ekonomiskt fördelaktigt för
patienten som kan få möjlighet till tätare kontakt med diabetesmottagningen, utan att behöva ta ledigt från skola/arbete och betala för
transport till och från sjukhuset. Det är också bra för sjukhusets budget
eftersom tiden räcker till för fler besök, och dyra vårdinsatser så som
intensivvård och ambulansutryckningar kan minskas. Det finns även
stora samhälleliga vinster med att minska sjukdomsbördan. Unga diabetiker får förutsättningar att orka sköta sin diabetes vid sidan av både
utbildning, arbete, träning och det sociala livet långsiktigt. Ett dygn med
intensivvård kostar väldigt mycket och kan det undvikas genom ökad
tillgänglighet på fler plattformar är det bra ur alla aspekter.