20 maj 2015
Nätverket Uppdrag Hälsa, nätverksgruppsmöte
Minnesanteckningar från 20 maj 2015.
Plats: Hornsgatan 15 Stockholm
Deltagarförteckning se sista sidan
Inledning
Vi börjar som vanligt med en presentationsrunda och ordförande Ralph Harlid inleder därefter
utifrån en tidigare reflektion över hur en kombination av olika styrformer kan styra och leda
hälso- och sjukvården mot en bra verksamhet för en bättre hälsa i befolkningen.
Det går att koppla ersättning till de olika styrformerna genom att koppla ersättningsmodeller till
uppföljningen.
Ralphs bilder
Strategier för ersättningssystem
Georg Engel, enhetschef på Vårdinformatik och Ersättningsmodeller, Stockholms läns landsting
beskriver hur Stockholms läns landsting under åren prövat ersättningsmodeller, bla över 20
modeller inom vårdvalen. Kortsiktigt arbetar man nu med förenklingar, återgång till tidigare
modeller och, inte helt oviktigt, justeringar för bättre kostnadskontroll.
Långsiktigt finns ett uppdrag att ta fram en strategi för ersättningssystem. I denna strategi
kommer antagligen någon av modellerna att bygga på värdebaserad vård som man nu provar
inom områdena höfter, rygg och knän. Georg funderar också på om man skulle kunna mixa en
grundmodell med värdebaserade komponenter
Georg påpekar att det är viktigt att komma ihåg att ersättningen bara är en del av styrningen.
Ersättningen ligger som en del av avtalsstyrningen – uppdrag, ersättning, uppföljning – och
påverkas av många faktorer. Ersättningssystem består av flera delar – beskrivningssystem samt
ersättningsmodeller och avtal och ersättningen i sin tur kan vara ex vis resultat-, produktionsoch uppdragsbaserad.
Ny ersättningsmodell för akutsjukhusen håller på att utarbetas framförallt för bättre
kostnadskontroll. Även en ny ersättningsmodell för husläkarverksamhet inför 2016, med en
stegvis ökad kapitering och minskad besöksersättning.
Den långsiktiga strategin ska ligga minst tre år bort. En erfarenhet är att man oftast arbetar
väldigt kortsiktigt, nästan i formen av brandkårsutryckningar med dålig underbyggnad och
minimal analys som följd.
Vad kan då framtidens ersättningsmodeller innehålla – kanske ersättning för behovsgrupper
istället för vårdstrukturer, ersättning som är baserad på patienters upplevelse eller kvalitetsbonus
för en patientgrupp i hela kedjan där helhetsansvar kommer att eftersträvas.
Georgs bilder
www.natverken.se
1 (3)
Hälsoval i Västerbotten/ ersättning för förebyggande åtgärder i primärvård
Eva Grahn, hälsostrateg i Västerbottens läns landsting, inleder med en kort beskrivning av hur
strukturen för primärvården ser ut i Västerbotten. Uppdraget, när det formulerades och
beslutades, är brett och kom att se lika ut i hela länet för alla hälsocentraler oavsett storlek,
antalet listade och demografi.
Ersättningen för Västerbottens Hälsoundersökningar, VHU, med de system och inarbetade
rutiner som fanns, kom att gälla som grund för ersättningsmodellen för Hälsoval.
Tobaksavvänjning blev också en viktig del – enskilt och i grupp - så det infördes från 2011.
Viktiga frågor att ställa är - i vilket syfte ska man belöna förebyggande insatser och hur?
Står ersättning i rimlig proportion till
-
Anpassning av system?
Den tid som åtgår för hälsocentralen att registrera enligt anvisning?
Förväntad effekt?
Vad stödjer ersättningsmodellen? - bättre hälsa hos befolkningen eller en möjlighet till extra
hundralappar för hälsocentralen.
Kan vi utforma relevanta indikatorer för uppföljning av hälsofrämjande insatser som både
tillgodoser politikernas behov av underlag för styrning och hälsocentralens behov av
återkoppling på att vald åtgärd fått avsedd effekt?
Evas timme avslutas med en reflekterande diskussion med gruppen.
Evas bilder
Region Hallands översyn av vårdvalet
Ulf-Johan Olsson, UV-partner, redovisar ett uppdrag att se över vårdvalet i Halland avseende
process, resultat och med förslag och reflektioner kring förbättringar.
Halland var först med att införa ett vårdval redan 2007. Detta kom att bli en förebild för LOV
och vårdvalen i andra landsting och regioner.
Uppdraget har genomförts med en kontinuerlig avstämning med politiken genom seminarier och
diskussion i dialogmöten – vilket gör att de slutliga förslagen/resultaten är väl förankrade.
Under uppdragets genomförande har man också arbetat med många referensgrupper bland annat
med fokusgrupper med patienter.
Arbetet har lett fram till ett förslag på omarbetade uppdragsbeskrivningar och
förfrågningsunderlag.
Medarbetare har fått bredare och djupare insikter i vårdvalets förutsättningar och vad som krävs
för en fungerande avtalsstyrning.
Politiker har fått en bättre förståelse av vikten för gemensamma system, uppföljning och
avtalsstyrningens begränsningar.
De olika områdena som översynen omfattar var hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbete, rehabilitering, särskilda uppdrag, mål och indikatorer, ersättningssystemet, uppföljning
och analys, IT-tjänster och eHälsa, 1:a linjens barn och ungdomspsykiatri respektive dietisterna
i vårdvalet.
Översynens förslag:


konsolidering av basal infrastruktur (ex vis gemensamma system)
ett ändamålsenligt och fortsatt enkelt kapiteringssystem
www.natverken.se
2 (3)





avdragen för nivåsatta mål tas bort (täckningsgraden undantas men med ny
beräkningsmodell)
centralisering av viss vård (barn och ungas psykiska ohälsa, dietisterna bla)
riskfond för patientytterfall permanentas
Tydligare krav på alla vårdenheter att ta emot vårdpersonal under utbildning.
”stilleståndsersättning” för att kompensera de som bidrar med experter och chefer i olika
utvecklingsarbeten.
De inbyggda svårigheter som finns handlar om stor skillnad i vårdcentralernas storlek,
vårdcentralernas karaktär på mottagningsverksamheter, fördelning av resurser mellan specialistoch närsjukvård och att närsjukvården enbart har blivit allmänläkarens domän (dvs att rymma
andra specialiteter i takt med att allt sjukare patienter ska söka sig till primärvården).
Strategiska utmaningar för hälso- och sjukvården i Halland.
Om mer sjukvård ska ut i närsjukvården kräver det:







Större resurser till närsjukvården.
Större vårdcentraler med bredare kompetens.
Tydligare regionala (ickemedicinska) riktlinjer som adresserar mål, ambitionsnivåer,
arbetsfördelning, vårdflöden och kunskapsstyrning.
Att patienterna blir mer delaktiga i förändringen och att egennivån definieras tydligare.
Gemensamma system och en gemensam infrastruktur för vården stödjande ITapplikationer, kunskapsstöd etc.
Bättre genomslag för effektiv kunskapsstyrning och smidiga vårdprocesser
Effektiv kunskapsstyrning med bättre genomslag även i primärvården.
Ulf-Johans bilder
Ralph Harlid tackade de närvarande för en intressant dag och hälsade välkommen till
temaseminariet den 3 juni
För anteckningarna
Sofie Edberg, koordinator
www.natverken.se
3 (3)