Föredragningslista och handlingar
2015-06-09 Till kulturnämnden med ersättare Kallelse På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde. Övriga får denna kallelse för kännedom. Tid: Onsdagen den 17 juni 2015 kl. 09.00 Plats: Klassrummet, Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärenden: Enligt bifogad föredragningslista Program: Samling med kaffe och smörgås kl. 08.30, programmet startar kl. 9 09.00 – 12.00 Föredragningar Presentation av t.f. rektor Wiks folkhögskola 11.30 – 12.30 Lunch. OBS! Lunch på egen hand 12.30 – 13.30 Gruppmöten, Klassrummet resp. Violen 13.30 – 14.30 Fortsatt sammanträde 14.30 Kaffe och tårta: Utdelandet av priset Årets uppskattning 2015 15.00 – 16.30 Eventuellt fortsatt sammanträde Välkommen! Förhinder anmäls till Jeanette: Telefon 018 – 611 62 67, mobil 070 – 611 13 76 E-post: [email protected] Enligt uppdrag, Jeanette Wetterström Nämndsekreterare Bilagor: Föredragningslista med handlingar Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur FÖREDRAGNINGSLISTA Kulturnämndens sammanträde Onsdagen den 17 juni kl. 09.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala Dnr Nr Ärende 39. Upprop 40. Fastställelse av föredragningslista 41. Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering 42. Arbetsutskottets protokoll 2015-06-03 43. Tertialrapport för kulturnämnden/Wik: April 2015 KU2015-0044 44. Verksamhetsberättelse för Wiks folkhögskola 2014 KU2015-0050 45. Rapport: Flytt av Uppsala folkhögskola 46. Rapport: Möte på Folkbildningsrådet om statsbidragssystemet 47. Reviderad delegationsordning, kulturnämnden/styrelsen för Wiks folkhögskola KU2015-0055 48. Sakkunniggrupp för landstingets kulturstipendier och konstnärliga utvecklingsstöd KU2015-0056 49. Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning vid Landstinget i Uppsala län Obs! Justerat efter AU på uppdrag av ordf., justeringar i kursivt KU2015-0060 50. Begäran om yttrande: skrivelse från Biskops-Arnö folkhögskola KU2015-0053 51. Anmälan av delegationsbeslut 52. Inkomna skrivelser 53. Övriga frågor 54. Rapport: Flytt av lokaler från Kungsgärdet 55. Rapport: Primärvårdens väntrumskoncept 56. Revisionsrapport: Granskning av kulturnämndens årsredovisning 2014 57. Rapport: Kultursamverkansmodellen KU2015-0051 KU2015-0051 58. Rapport: Ärendet Gamla Uppsala museum 59. Övriga rapporter LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 2 (13) § 39 Upprop § 40 Fastställelse av föredragningslista Föredragningslistan fastställs. § 41 Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering Förslag till beslut NN utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll… § 42 Arbetsutskottets protokoll 2015-06-03 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga protokollet till handlingarna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 3 (13) Dnr KU2015-0044 § 43 Tertialrapport för kulturnämnden/Wik: April 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta godkänna tertialrapporten. Ärendet Ekonomichef Åsa Cervin Hedfors har arbetat fram kulturnämndens första tertialrapport 2015. Bedömningen efter årets första fyra månader är att förvaltningens mål för 2015 för perspektiven medborgare, produktion, förnyelse och medarbetare kommer att nås. När det gäller ekonomiperspektivet prognosticerar förvaltningen ett underskott på cirka 600 tkr för året kopplat till Wiks folkhögskola. Målet om att resultatet för ska vara lika med eller större än noll nås därmed inte. Bilaga § 43 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tertialrapport April 2015 Kultur och bildning Sammanfattande analys Bedömningen efter årets första fyra månader är att förvaltningen når de flesta mål för 2015 för perspektiven medborgare, produktion, förnyelse och medarbetare kommer att nås. När det gäller ekonomiperspektivet prognostiserar förvaltningen ett underskott på cirka 600 tkr för året som följd av en engångskostnad för avgångsvederlag i samband med att förvaltningen byter rektor för Wiks folkhögskola. Målet om att resultatet för ska vara lika med eller större än noll nås därmed inte. Ekonomi Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall är i nivå med vad som budgeterats för perioden. Resultatet är ca 600 tkr (1 mnkr) bättre än budgeterat, vilket i huvudsak beror på att personalkostnaderna varit något lägre än väntat till följd av bland annat tjänstledigheter och deltidsarbete. Mnkr Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Utfall ackum. 62 -14 -80 Budget ackum. 63 -15 -81 Föreg. år ackum. 61 -15 -80 Avvik. utfall/budg -1 1 1 -32 -33 -34 1 Resultat Årsprognos Förvaltningen prognostiserar ett underskott på ca 600 tkr för år 2015. Underskottet uppstår huvudsakligen som en följd av en engångskostnad för avgångsvederlag i samband med att förvaltningen byter rektor för Wiks folkhögskola. Underskottet kan komma att bli större, då konferensverksamheten vid Wiks slott i dagsläget ser ut att gå sämre än förväntat 2015. Ännu är det dock för tidigt på året för att någorlunda säkert kunna bedöma helårsresultat för verksamheten. Här är bland annat de kommande månadernas bokningar och ersättningsnivån på försäkringsärende (vattenskada på hotellbyggnad) avgörande. Åtgärder Inga åtgärder har vidtagits i dagsläget. Mnkr Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog 165 -42 -124 165 -42 -124 164 -40 -124 0 -1 0 -1 0 0 -1 Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden prognostiseras landa på 204 kr för 2015, vilket innebär en procentuell förändring med +2,5 % jämfört med året innan och inkluderar en särskild lönesatsning på lärare för vilken förvaltningen tilldelats centrala medel för. Antalet årsarbetare 2015 förväntas ligga kvar på samma nivå som under 2014, 62 st. Sjukfrånvaron är 2,3 % per sista april. Prognosen för helåret är 2,0 %. Nyckeltal medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter Inhyrd personal, mnkr Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse Ack utfall 2015 0,25 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 - Prognos 2015 2,5 0 0 - 0 2,3 -0,2 - 2,0 ej aktuellt Bilaga 1 - Årsprognos Årsprognos tkr Utfall 201501201504 Utfall 201401201404 Budget 201501201504 Bokslut 2014 Årsbudget Årsprog 2015 2015 Budgetavvikelse Not årsprog 31 676 0 30 624 0 31 674 0 91 872 0 95 021 0 95 021 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30 303 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 29 945 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 31 154 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 71 887 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 70 274 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 70 274 0 0 61 979 60 569 62 828 163 759 165 295 165 295 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader -13 811 -257 0 0 0 0 0 -6 -4 952 0 -75 155 105 -106 -94 183 -14 396 -306 0 0 0 0 0 -9 -4 806 0 -75 114 109 -84 -94 606 -14 587 -318 0 0 0 0 0 0 -4 942 0 -75 700 100 -116 -95 563 -39 454 -846 0 0 0 0 0 -20 -14 628 0 -108 964 327 -271 -163 858 -40 690 -955 0 0 0 0 0 0 -14 826 0 -108 777 300 -347 -165 295 -41 290 -955 0 0 0 0 0 0 -14 826 0 -108 777 300 -347 -165 895 -600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -600 RESULTAT -32 204 -34 037 -32 735 -99 0 -600 -600 0 0 -1 517 0 0 -1 058 0 0 -4 573 0 0 -4 513 0 0 -13 500 0 0 -13 500 0 0 0 Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Bilaga 2 – Måluppfyllelse = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Ekonomi Mål prognos Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Förvaltningen prognostiserar ett underskott på ca 600 tkr. Se kommentarer under rubrik Årsprognos. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Prognosen är att målet nås. Kostnad för en gästnatt vid Wiks slott, respektive kostnaden för en deltagarvecka vid Wiks folkhögskolas långa kurser prognostiseras i nuläget vara oförändrade jämfört med 2014. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Kultur och bildning har ingen framtagen handlingsplan då förvaltningen inte har avtalade utbildnings- eller introduktionsplatser. Mål prognos LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 4 (13) Dnr KU2015-0050 § 44 Verksamhetsberättelse för Wiks folkhögskola 2014 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta godkänna verksamhetsberättelse för Wiks folkhögskola 2014. Ärendet Folkhögskolan ska lämna verksamhetsberättelse för 2014 till Folkbildningsrådet. Rektor Lars Gejpel har sammanställt verksamhetsberättelsen. Bilaga § 44 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Wiks folkhögskola, med filialen Uppsala folkhögskola, ingår som en enhet i Kultur och bildning inom landstinget i Uppsala län. De fyra huvudområdena för verksamheten är: a) allmänna linjer som kan ge behörighet till högskolan b) estetiska linjer c) korta kurser; estetiska kurser, kurser för personer med funktionsnedsättning och samverkanskurser d) tolkutbildningar, grundutbildning (långkurs) och korta kurser Wiks folkhögskola arbetar utifrån landstingets kulturstrategier och Förordningen om statsbidrag för folkbildningen. Tolkutbildningarna lyder under Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh). Totalt har 34 personer varit anställda, med tillsvidare- eller visstidsanställning (se bilaga). Utöver dessa tillkommer ett antal gäst- och timlärare som bidrar till verksamheten. Skolan genomförde 7133 deltagarveckor under året. Statsbidragstilldelningen motsvarar 6198 deltagarveckor. Detta innebär att antalet genomförda deltagarveckor i förhållande till statsbidragstilldelningen är 115%. Miljöarbete på folkhögskola Miljöarbetet på skolan omfattar alla delar som finns i Landstingets miljöprogram gällande transporter, papper, energi, livsmedel och återvinning. Miljöarbetet ska genomsyra hela skolans verksamhet. Timothy Yates, skolans miljöombud, har under hösten deltagit i Landstingets utbildning för riskbedömning av kemikalier tillsammans med rektor Lars Gejpel. I januari genomfördes en intern miljörevision där skolan fick positiva kommentarer gällande kunskap om miljöpåverkan, miljörutiner, resepolicy, kursdeltagarnas miljöutbildningar och energibesparingar. En åtgärd genomfördes gällande en uppdatering av miljödokument om Kemikaliehantering på Wik, i synnerhet på Wiks konstlinje. Dessutom genomfördes en avstämning gentemot den nya Kemikaliehantering inom Landstinget i Uppsala län. 1 I augusti genomförde miljöombudet och en handläggare från Miljö-och kemienheten en halv miljödag för långkursdeltagarna på Wik. De fick en grundutbildning i miljö samt en praktisk introduktion i källsortering. I små grupper fick de sedan diskutera och sammanställa flera förslag på vad de själva kunde göra för att gynna miljön bättre. Deltagarna var mycket engagerade i miljöfrågorna och de bildade en miljöarbetsgrupp som under året arbetade vidare med miljöfrågor. På Uppsala folkhögskola hölls för första gången en kort grundläggande introduktion om miljö och källsortering för alla deltagare på den allmänna linjen. Engagerade deltagare diskuterade även här hur de skulle kunna arbeta bättre för att utveckla miljöarbetet på skolan. Sedan valde de fyra områden inom energibesparing och återvinning som de ville förbättra under läsåret. Den korta miljöintroduktionen kompletterar den miljöutbildning som ges för deltagarna i årskurs 2 under läsåret. Kurser och deltagare Kurser Allmän kurs (Uppsala) Särskild kurs (Wik) Korta kurser Total (exkl SMF) SMF (arbetslösa) 11 *) 12 *) 89 112 3 Deltagare Deltagarveckor 123 *) 2194 231 3612 1681 1327 2035 7133 23 299 Allmän kurs Konst Musik Skriv Teater Antal sökande 2012 109 81 101 63 83 Antal sökande 2013 109 81 101 63 83 Tolk, grundkurs 265 Antal sökande 2014 131 92 103 62 62 Kvinnor Pers. med funktionsneds. 58 *) 64 *) 145 1 1181 291 1384 356 8 Antal platser 2014 85 32 18 16 16 35 *) Siffrorna gäller 2 terminer ( läsårsbyte), vilket kan innebära att samma personer/kurser registreras två gånger 2 40 Åldersfördelning kursdeltagare på långa kurser 30 20 10 0 17‐19 20‐24 25‐29 30‐34 35‐39 40‐44 45‐49 50‐54 55‐59 60‐65 allmän konst musik skriv teater Allmän linje i Uppsala Våren är den tid då marknadsföringen intensifieras. I den tilltagande konkurrensen är det en överlevnadsfråga att kunna nå ut och att hitta nya vägar. Vi har bett våra deltagare nämna vad som fått dem att söka till allmänna linjen och svaren som hamnat i topp har varit Studie- och yrkesvägledare, internet och kamrater. Vi har under åren haft ett bra samarbete med CVL Centrum för Vuxnas Lärande som legat centralt mitt i stan. Nu finns studie-och yrkesvägledarna på kommunens Nav på Kungsgatan 85. Vi har bjudit in Navets studie- och yrkesvägledare (SYV) (Navet samordnar utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser i Uppsala kommun) och också SYV-ar på friskolorna till information och samtal om folkhögskola, vilket slog väl ut och blir något vi kommer att fortsätta med. Vi har också haft affischer i montrar vid busshållplatser, men de har inte gett lika mycket. Öppen föreläsning där vi under året haft dels öppen paneldebatt med representanter för våra riksdagspartier inför EU-valet, dels Åsa Linderborg som berättat om sin bok ”Mig äger ingen” har också varit lyckade men kanske inte haft så stor effekt på antalet deltagare på skolan. Dock har nog en del av allmänheten upptäckt att vi har folkhögskoleverksamhet inne i Uppsala. Öppet hus en eftermiddag har lockat folk till skolan och gett en del ansökningar. KRAMI, ett samarbetsorgan mellan Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården, har besökt skolan vid några tillfällen för att få information. Under våren 2014 hade skolan besök av flera olika folkhögskolor som ett resultat av en artikel i tidskriften ”Folkhögskolan”. Där beskrevs upplägget på allmän linje i Uppsala. Läsåret är indelat i fyra perioder och under var och en jobbas med två projekt. Matematik, engelska och skapande löper över hela året. Hola folkhögskola var den första skolan som hörde av sig, därefter kom Västerbergs och Tärna folkhögskolor. Skolan har sänt ett antal pressmeddelanden till Uppsala Nya Tidning som informerat om till exempel öppna föreläsningar som vänt sig till allmänheten. Vi finns också med på olika mässor. De har varit viktiga för att bygga kontaktnät. Eleverna blir allt yngre och även skörare. Många har kunskapsluckor. Diagnoser som t ex ADHD, Aspergers syndrom, ätstörningar och social fobi blir vanligare. Några är traumatise3 rade på grund av svåra upplevelser i sina ursprungsländer. En bakgrund med kriminalitet och drogmissbruk är heller inte helt ovanlig. Tillsammans med de elever som har motivation och drivkraft ställer detta stora krav på flexibilitet och variation. Det blir många stödsamtal och samtal och möten också med kontaktpersoner. En utmaning ligger nu i att försöka få fler sökande, gärna lite äldre med viss livserfarenhet, som skulle kunna bidra med lust, energi och kanske också nya perspektiv. Vid sidan av allmän kurs har skolan haft två tremånaders studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) i samverkan med Arbetsförmedlingen. Höstens grupp hade caféverksamhet på schemat. Här handlade det om att synliggöra gruppen och träna och visa på förmågor som planering, val av sortiment, prissättning, inköp, tillagning, att föra kassabok etc. Verksamheten blev mycket uppskattad av skolans deltagare och också personal. Från och med hösten 2014 satsar skolan på att intensifiera kontakten med Arbetsförmedlingen och har nu till exempel erbjudits att berätta om skolan på måndagseftermiddagar då nyinskrivna får information på Arbetsförmedlingen. För deltagarna har insatser gjorts för att visa på formella vägar efter folkhögskolestudier. Här har Maria Tovar, studie- och karriärvägledare på Uppsala universitet, varit behjälplig. Tidigare deltagare har bjudits in och berättat om vad de tycker har varit till hjälp i folkhögskolestudierna. Det som brukar lyftas fram av alla är att man uppskattar vårt rapportskrivande och insikten om att en rapport inte behöver följa exakt samma mall, det kan skifta beroende på till exempel ämne. De berättar också att dokumenterad funktionsnedsättning kan ge möjlighet till extra stöd, t ex i form av längre skrivtid vid tentamen. Demokratiarbetet pågår fortlöpande och utvecklar verksamheten. Varje vecka har deltagarna avsatt tid för att dryfta angelägna frågor och en gång i månaden träffas Kursrådet som består av representanter för varje studiegrupp och för personal. Ett av resultaten av deltagarnas engagemang är fler datorer och möjlighet att få hjälp i matematik och i studier i allmänhet, t ex med planering, struktur, textbearbetning etc, två eftermiddagstimmar i veckan. Deltagarna har uppskattat möjligheten att gå på teater. 2014 blev det Cabaret, Två herrars tjänare och Robin Hoods hjärta. Även teater- och musiklinjens föreställningar har upplevts positivt liksom möjligheten att gå på konsert. Varje konsertbesök har förberetts med genomgång av symfoniorkester eller kammarorkester och musikexempel. Musik i Upplands orkesterchef Mona Gunnarsson, har introducerat kompositörerna med både biografi och musik. I övrigt märks temadagar om IT och paneldebatt med representanter för riksdagspartierna. Andra gemensamma aktiviteter har varit kulturlunch med knyt från olika delar av världen, skapandepresentationer, friluftsdag med promenad på Wik och idrottsdag med bland annat bowling och simning. Liksom tidigare år har det varit slottsfest och Lucia på Wik. Vernissage hos konstlinjen och avslutningslunch har uppskattats. Ulleråkersområdet är inköpt av kommunen som kommer att bygga bostäder. Skolan har börjat förbereda sig för framtida flytt inom 2 år Yvonne Jansson, biträdande rektor Wiks folkhögskolas estetiska kurser Fyra årslånga särskilda kurser i musik, skrivande, teater, och konst har genomförts under året. Skolans internat med 61 platser har varit fullbelagt. 4 Samverkansprojekt på estetlinjerna En av estetlinjernas styrkor är den bredd av konstarter som finns på skolan. De fyra linjerna visar tillsammans möjligheter med gränsöverskridande konstnärligt arbete. Skolan tycker att detta är ett viktigt profilområde och har successivt utvecklat flera intressanta samarbetsprojekt mellan de olika linjerna. För åttonde året i rad genomfördes ett tvådagars multikonstprojekt under startperioden i augusti. Kursdeltagarna delades in i 7 blandade grupper med deltagare från alla linjerna. Under ledning av musikern och konstnären Tuomo Happala fick varje grupp under två dagar skapa var sitt 15 minuters framförande på Wikområdet. Dessa framföranden sattes sedan samman till en ”föreställning” på torsdagskvällen där deltagarna gemensamt vandrade runt och fick uppleva ljus, ljud, musik, texter, konstverk och drama i augustikvällen. Vi bedömer att denna aktivitet skapat bra grund för samarbete under läsåret genom att kursdeltagarna tidigt fick lära känna varandra över kursgränserna. Musiklinjen Musiklinjens ämnen har under året fördelat sig på musikaliskt hantverk, teori/gehör, bruksspel, enskilda instrumental/sånglektioner, ensemblespel, sång i helklass och i mindre grupper, konserter och föreställningar samt olika samarbetsprojekt med andra linjer på skolan. Under året arbetade musiklinjen med olika musikaliska genrer: Nordisk folkmusik, jazz, soul, blues, balkan, klezmer, fado och latin . Varje block avslutades med konserter på skolan och/eller inne i Uppsala på skolor eller på Bistro Hijazz. Under två veckor arbetade vi med ett Vis- och Cabarétprojekt. Ett samarbetsprojekt med skrivarlinjen på skolan under fyra dagar. Ett stort samarbetsprojekt i tre veckor med teaterlinjen. ”WIKS DRÖMSPEL” resulterade i tre musikteaterföreställningar på Wik. Två Luciatåg på Wik och konsert i Västeråkers kyrka. Musiklinjen gjorde flera körkonserter, i slottet på Wik samt på några ställen inne i Uppsala. Våra elever medverkade vid flera evenemang inne i Uppsala, bland annat vid landstingets kulturstipendieutdelningen på UKK. I april genomfördes en studieresa till Stockholm där vi besökte Skeppsholmens folkhögskola, Musikhögskolan. Dagen avslutade med besök Uppsala stadsteater. Studieresa med konserter till Sjöviks folkhögskola. Vi har under året planerat ett utbyte med låtskrivarlinjen på Biskops Arnö. Detta kommer attgenomföras våren 2015.Vi har också haft utbyte med Sjöviks folkhögskola. Vi genomförde ett nytt visprojekt hösten 2014. Vi har påbörjat ett utvecklingsarbete av skolans antagningssystem. /Ingela Linde, linjeledare musik Teaterlinjen Teaterlinjen hade under året 16 deltagare som kom från hela Sverige. Kursinnehållet organiserades under året i projekt där handledd praktisk konstnärlig verksamhet integrerades med teoretiska genomgångar, samtal och reflektioner i grupp. Under 2014 genomfördes följande projekt: Allkonstverk 5 Dialoger ur den europeiska teaterhistorien Berättarteater utifrån afrikanska nutida berättelser Monologprojekt Maskspel Historiskt gestaltade visningar av Wiks slott Musikteater baserad på Strindbergs Ett Drömspel Egenskriven föreställning (Devising theatre) på Reginateatern Wikdagsprojekt med utomhusteater och enaktare. Projekten redovisades i form av föreställningar som spelades för publik bestående av Wiks elever och personal, Uppsala folkhögskolas elever och personal, kommunens gymnasielever och elever från grannkommuner, elever från andra folkhögskolor, f.d. Wikelever, anhöriga och allmänhet, totalt långt över 2000 publikplatser. Teaterlinjen samarbetade med flera olika professionella teatrar och teatergrupper. På Uppsala stadsteater var eleverna provpublik och såg de flesta av stadsteaterns produktioner under 2014, träffade representanter för olika professioner och undervisades av dem. Samarbetet med Unga Klara i Stockholm fortsatte då vi såg föreställningar och deltog i samtal där. Vi samarbetade med Reginateatern och eleverna spelade sin egenskrivna föreställning Brev till mig själv där. De medverkade med flera korta föreställningar på Stadsteatern och Teater Blanca inom Plej-festivalen, som arrangeras av nätverket Scenkonst Uppsala. Teaterklassen gjorde flera studieresor med programinslag av teaterföreställningar, möten med professionella, musei- och studiebesök: En fem dagars resa till Prag, ett flertal dagsresor till Stockholm samt en dagsresa till Västerås. I mars 2014 deltog två lärare i ett erfarenhetsutbyte i Almada, Portugal inom EU-projektet Playing for Lerning (PLALE) vilket syftar till erfarenhetsutbyte vad gäller teater som verktyg för språkinlärning och interkulturell kommunikation. Under sommaren 2014 spelade teatereleverna föreställningar som de skapat under Wikåret på Stoff (Stockholm Fringe Festival) och på Unga Turteaterns festival Paradiso7. I september besöktes teaterklassen av den indiska teatergruppen Mukha Mugam Theatre Productions och scenkonstkollektivet Bonthrop för en gemensam workshop. Arbetet mot diskriminering och för mångfald och inkludering fortsatte, dels genom ett aktivt rekryteringsarbete, dels genom att samtliga projekt diskuteras ur det perspektivet. /Bim de Verdier, linjeledare, teater Skrivarlinjen Våren 2014 deltog 16 elever på skrivarlinjen. Terminen präglades av internationella utblickar. Under två veckor besöktes linjen av en lärare från Bangladesh. I samband med Modersmålsfestivalen besökte tre nordiska poeter kursen och tillsammans hade vi en uppläsning på Teater Blanka. Som avslutning på temat ”Att resa och skriva” besökte klassen Istanbul under en vecka. Klassen presenterade sin antologi ”Rundpingis” på Wikdagen. Höstterminen startade med 17 elever varav två var stipendiater via Svenska institutet, en från Italien och en från Vitryssland. Höstens arbete har i huvudsak rört sig mellan jaget/minnet och världen, det vill säga att hitta sin berättelse och att ge den form. Under hösten har eleverna deltagit i ett antal uppläsningar i samarbete med Litteraturcentrum. 6 Utvecklingsarbetet har bland annat haft fokus på "rasifiering" och begreppet "etnisk litteratur". Det har känts viktigt att lyfta in dessa begrepp i kursen eftersom debatten pågår i samhället. Vi har också tonat ner lyriken till förmån för dramatiken och berättandet. Under dramatikblocket har vi också provat en ny form på textsamtalet som mer liknar en "reading" med efterföljande samtal. Det har varit framgångsrikt. Det är inga dramatiska förändringar men små förskjutningar - jag tänker att vi utvecklar hela tiden. Läser ny litteratur, läser om gammal, har koll på nya författare, har kontakt med skrivarlärare för att utveckla pedagogiken runt ämnesområdet och så vidare, allt för att hålla oss själva och kursen levande och aktuell. /AnnaLena Åberg, linjeledare skriv Konstlinjen Skolan erbjuder en grundläggande konstnärlig utbildning där det erbjuds fördjupning i ämnesområdena måleri, grafiska tekniker och skulptur. Konstlinjen arbetar kontinuerligt med utveckling och kvalitetssäkring. Med stöd av elevenkäterna samt muntliga och skriftliga utvärderingar och samtal mellan lärare och elever pågår ett ständigt kvalitetsutvecklingsarbete. Våren 2014 Konstlinjen ställer ut på Enköpings Konsthall under påsken. Under fria blocket erbjuds, för andra året i rad, workshops i speciella ämnen/tekniker. Konsteleverna genomför sin årliga vårutställning under Wikdagen. Konsteleverna slutför årets grafikbok som också den presenteras på Wikdagen. Konsteleverna åkte på studieresa till Berlin. Konsteleverna åker på studiebesök till Grafikskolan och går på gallerirunda med fokus på grafiska uttryck. Elever genomför egna utställningsprojekt i ”Lilla projektrummet”. Resultat från årets animationsfilm-kurs gav en av våra elever första pris på tävling kopplad till videofestivalen Videogud. Hösten 2014 Konstlinjen utvecklar sitt koncept med ökad lärartäthet under höstterminen för att stötta eleverna i deras mognadsprocess. Under vårterminen minskar sedan lärartätheten till förmån för ökat individuellt ansvar och större frihet. Konstlinjen åker på studiebesök till Stockholms museer och gallerier. Konstlinjen välkomnar konstnären Christina Göthesson som vikarierande tecknings och målarlärare då Stina Wollter och Emma Hartman båda är tjänstlediga. Konstlinjen satsar på stabilitet och fördjupning av tidigare genomförda organisatoriska och didaktiska förändringar. Konstlinjen genomför sin terminsavslutande utställning i samband med Luciadagen. Sten Bernhardsson, kulturdirektör i Uppsala kommun, är gästföreläsare i Konsthistoria. Konstlinjen planerar samarbete med Skrivarlinjen med start i början på kommande termin. /Anna Åhlvik, linjeledare konst Korta kurser Under året har 1 681 personer deltagit i skolans korta kurser. Totalt genomfördes 89 korta kurser med 1 327 deltagarveckor. De korta kurserna består av: 7 o Samverkanskurser som genomförs i samarbete med olika organisationer och föreningar såväl som med det egna landstinget. o Skolans Helgakademi och Sommarkurser med estetisk inriktning där framför allt de egna estetlärarna undervisar. o TSS-kurser (Tecken som stöd) för hörselskadade och vuxendöva som skolan driver i egen regi men som också genererar repetitionskurser (som i huvudsak genomförs som samverkanskurser). o Tolkkurser, som är en alltmer efterfrågad verksamhet och består av såväl en långkurs på distans som korta helgkurser. Under året har kortkursverksamheten också erbjudit ett antal Konsthantverkskurser. Dessa kurser presenterades i ett eget prospekt. Tanken var att pröva om det fanns möjlighet att sälja kurser (som då inte skulle belasta statsbidraget). Tyvärr var det svårt att nå ut med dessa kurser och efterfrågan var låg. I augusti genomfördes en kortkurs för ensamkommande flyktingungdomar i samverkan med Ekolns Segelklubb. Initiativet togs av Wiks folkhögskola med tanken att initiera ett samarbete med föreningar som vill bidra till de ensamkommande flyktingungdomarnas integration i det svenska samhället. Uthyrning av skolans lokaler för olika ändamål (från begravning till friskvård) var också en del av kortkursverksamheten tillsammans med någon enstaka uppdragsutbildning. Kortkursverksamheten kännetecknas av det stora flödet av både kurser och deltagare. Ett digitalt ansökningssystem och ett digitalt kalendarium som införts under året har varit till god hjälp i den omfattande kortkursadministrationen. Tolkutbildningar Wiks folkhögskola anordnar en ettårig grundutbildning till kontakttolk (språktolk) på halvfart samt fördjupningskurser och preparandkurser. Tolkutbildningarna står under tillsyn av Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh), och följer de studieplaner och utbildningsmål som Myh fastställt. Under 2014 fullföljde 27 deltagare grundutbildningen, som drivs på distans med sex årliga träffar i Uppsala. Språkgrupper på grundutbildningen var arabiska, dari, kinesiska, rumänska, somaliska och tigrinja. Fördjupningskurserna och preparandkurserna, som ges som helgkurser på Wik, hade under året cirka 120 deltagare. Söktrycket på tolkutbildningarna är fortsatt högt och förväntas kunna öka ytterligare i samband med stora flyktingströmmar från konfliktområden runtom i världen. 8 Personal Personalens åldersfördelning 2014 65‐67 60‐64 å l der 55‐59 50‐54 45‐49 40‐44 35‐39 30‐34 0 1 2 3 4 5 6 7 8 anta l 9 Friskvård Under året har all personal erbjudits möjlighet att utnyttja hjälp och stöd i friskvårdsarbetet, i form av träningslokal, möte med arbetsterapeut och framtagande av hälsoprofil. Personaldag för förvaltningspersonal Den 6 november deltog skolans personal i en förvaltningsgemensam fortbildningsdag om HBTQ-frågor. Uppföljning av medarbetarenkäten Utgående från resultaten av skolans del i landstingets medarbetarenkät, bildades en arbetsgrupp som hade till uppgift att se över kommunikation och trygghet. Gruppen har haft tre möten. Arbetet med plan för vidare arbete redovisas januari 2015. Kvalitetsarbetet (kvalitetssäkring) Wiks folkhögskolas huvuddokument för kvalitetsarbetet är skolans och de individuella balanserade styrkorten. I de balanserade styrkorten beskrivs de planer som skolan och de anställda har för skolans verksamhet. De individuella styrkorten tas fram gemensamt av chef och anställd. Kvalitetssäkringsarbetet har drivits i ledningsgrupp, på lärarråd och på arbetsplatsträffar. AnnaLena Åberg har som en del i sin tjänst att samordna detta arbete. Kurserna bedriver kontinuerligt ett utvärderingsarbete genom muntliga och skriftliga utvärderingar av block och projektperioder. En viktig del i kvalitetssäkringsarbetet är de två elevutvärderingarna vi lämnar ut i samband med varje terminsavslutning. En för Uppsala folkhögskola och en för de estetiska linjerna. Dessa visar att kursdeltagarna i stort är mycket nöjda med sina studier på skolan. Det gjordes ett stort antal olika påståenden för värdering. Några var specifika för respektive verksamhet. Nedan redovisas ett litet urval med värderingar. Några av dem är samma för båda enheterna. På en 10-gradig skala gavs omdömen från 1-10 (1=har helt annan åsikt, 10=instämmer helt). 10 Allmän kurs (utdrag ur utvärdering) Min egen kurs Antal svarande: 38 instämmer inte alls - - - - - - - - instämmer helt Totalt Medelvärde Kursen motsvarar mina förväntningar 2 1 1 2 3 2 8 6 4 9 38 7,16 Kursen är upplagd på lämpligt sätt 2 0 0 1 2 7 7 4 7 8 38 7,42 Information om schema, arbetsformer etc är bra 1 0 0 3 3 3 6 8 7 7 38 7,5 Jag känner mig trygg i min grupp 2 0 1 1 3 0 4 4 7 16 38 8,08 Totalt 7 1 2 7 11 12 25 22 25 40 152 7,54 Folkhögskolorna i Sverige har i uppdrag av staten att "stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin". Hur tycker du vår folkhögskola arbetar med detta? - Antal svarande: 34 Det är mycket fokus på samtal och att alla har rätt till att uttrycka sina åsikter och bli respekterade för det. Jag vet inte om det helt funkar i praktiken alltid, men jag tycker att lärarna gör vad de kan för att få det att bli så bra och demokratiskt som möj- - ligt. Jag tycker också att lärare har markerat på ett bra sätt i de fall då elever uttryckt tydligt icke-demokratiska åsikter. Det arbetar bra med detta genom att låta alla sina elever ha sina egna tankar och åsikter. Genom trycka fram konversationer - ja det tycker jag och grupp uppgifter som kräver allihopa att jobba tillsammans. - de arbetar bra men de kan bli bättre. - Det fungerar utmärkt. Vi får goda genomgångar där vi lär oss om demokratins fördelar och rättigheter. - jag tycker inte riktigt man får utala sig hur man vill eller ha en åsikt som inte stämmer med majoriteten - Ja tycker den arbetar bra med det. - Mycket bra med t.ex. öppna debattkvällen - Väldigt bra, allt går väldigt rätt och bra till. Alla får vara med och bestämma lika mycket. - Det fungerar bra, man får säga sin mening om man har någon. - skolan har en politisk färg (röd) vilket i visa fall är ett problem Jag tycker att skolan jobbar rätt så bra med det. Vi har saker att säga till om och våra åsikter blir hörda och alla lyssnar på alla. - Eleverna får säga till vad de tycker och de kan påverka hur de vill redovisa sina arbeten om läraren ger sitt godkännande. - Tycker att det går bra. Vi har klassens frågor en gång i veckan där vi har möjlighet att ta upp saker utan lärares medverkan. Dessutom är skolan liten - bra - Funkar fint, även om demokratin i dagens Sverige är lite tvivelaktig. - Funkar inte alls. Jag tycker att det fungerar utomordentligt då det är mer att välja själv i vilken takt och ta eget ansvar, att inte bli bemött som och alla känner till biträdande rektorn, som ofta är tillgänglig. "under" lärarna utan mer på samma plan som lärarna. - sådär - Bra - Mycket bra. Vi elever har ofta chans att påverka saker och ting på skolan och lärarna är väldigt inkluderande. - Ingen aning, tyvärr jag har svårt att se hur "demokratin" utvecklas här, då jag inte känner att vi som elever från något att säga till om. och att när diskussion kommer upp är man som lärare förstående men det finns ingen som helst vilja att försöka ändra det som av oss elever känns som fel, jobbigt eller orättvist. 11 - Jag tycket jobbar på bra sätt. - Ingen komentar. - ingen kommentar. - Det jobbar på bra. - Jag tycker det fungerar bra, vi är insatt inom politik och har arbete tillsammans på ett demokratiskt sätt. - Ärligt talat bryr jag mig inte - Vet ej, har inte gått här så länge - Vet ej. Jag tycker skolan jobbar väl med detta, öppen demokrati är tydlig i skolsystemet och jag känner att dom har gjort bra jobb. - Information om skolan På vilket sätt har du fått veta om Uppsala folkhögskolas allmänna linje? Antal svarande: 37 Estetlinjerna (utdrag ur utvärdering) Min egen kurs Antal svarande: 64 ininstäm stäm mer - - - - - - - - MedelTotalt mer värde inte hel alls Kursen motsvarar mina förväntningar 0 0 0 0 2 4 5 14 10 29 64 8,77 Kursen är upplagd på lämpligt sätt 0 1 0 0 3 2 10 15 12 21 64 8,39 Information om schema, arbetsformer etc är bra 0 1 0 4 7 5 6 7 10 22 62 7,92 Arbetsbördan är alltför hög 22 13 14 4 2 4 1 0 2 2 64 2,89 Jag känner mig trygg i min grupp 0 0 0 1 2 5 7 11 8 29 63 8,62 Totalt 22 15 14 9 16 20 29 47 42 103 317 7,32 12 Folkhögskolorna i Sverige har i uppdrag av staten att "stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin". Hur tycker du vår folkhögskola arbetar med detta? Antal svarande: 60 - - - Alla, både elever och personal, får säga sin åsikt och ha tankar om schema och aktiviteter på skolan. vet inte elevinflytande, internatråd Bra, vi får veta allt och involveras i olika råd/grupper där vi även får ta upp sådant som vi känner är viktigt. Egna initiativ uppmuntras också. inget att tillägga Jag tycker att det märks tydligt att Wik folkhögskola arbetar med det. Vi får ta del moment, vara med och utveckla. Det finns till exempel olika grupper såsom miljögrupp och internatråd. På hög nivå. Alla elever har samma möjlighet att komma till tals och eleverna uppmuntras att på egen hand starta föreningar för att få sin röst ännu mer hörd. Bra Mycket bra. Dock försvinner ibland vissa frågor som är lite svårare än andra. bra Bra! På ett bra sett. lite i början, bara Vi har i alla fall väldigt mycket frihet att utvecklas här, det är ett genusmedvetet språk, det finns en antirasistisk studiecirkel och även danskurserna hade ett normkritiskt perspektiv. Mycket bra Jag vet inte. Men det finns ju nåhot internatråd. Det skulle väll vara den gruppen isåfall Kursdeltagare får generellt vara med och bestämma i mycket på skolan. Måndagsmöten i matsalen är ett bra tillfälle att kunna diskutera saker som händer under året, och i början av höstterminen tycker jag att vi som kursdeltagare fick många uppmaningar att starta olika intressegrupper, t.ex. miljö, antirasistist grupp m fl. Jag har inte märkt nåt större engagemang kring detta och synpunkterna som lämnades in efter miljödagen verkar ingen ha brytt sig om. Ingenaning Ganska bra, det finns en solidaritetstanke som genomsyrar arbetet på skolan. Eleverna är engagerade och lärarna uppmuntrande, men det sker inte mycket förändring på det vi föreslår. Elever får påverka, men inte för mycket. Det känns som att då trampar man för många på tårna. Eleverna har inflytande, men till viss del. På ett kreativt och lättillgängligt sätt. Uppmuntrar till deltagande av aktiviteter och diskussioner, i och utanför skoltid. Jag tycker att vår folkhögskola arbetar bra med det. Inget jag egentligen har tänkt på men inget jag stör mig på heller. Genom samarbetet och dialogen mellan alla linjer och övriga möjlighter att uttrycka ens åsikter Kultur och skapande är förstås i sig verksamhet som stärker demokratin. Kopplingen mellan skapandet och samhället har inte varit så betonad i undervisningen, men det kanske inte är det ni menar. Ärligt talat märker jag inte av det här med utvecklingen av demokratin särskilt mycket när det gäller undervisningen. I undervisningen får alla vara med och säga till om vad vi ska jobba med och hur detta ska göras. Allas röster är lika mycket värda. Dessutom finns det möjligheter för elever att engagera sig i frågor som rör skolan och miljön via internatrådet och miljörådet vilket är bra. bra! Jag tycker det är bra att vi i början fick tydlig information att vi KAN förändra saker. Jag har aldrig kännt mig så delaktig i demokratin som på denna skola. Vissa möten och områden där eleverna får ha medverkan och en röst i saker angående skolan. Eftersom att fråga 3 och 4 går in i varandra svarar jag på båda här. Vi har mycket frihet i vår utbildning. För oss på konst blir det ännu mer nu mot vårterminen. Detta är bra men samtidigt är den väldigt utelämnande eftersom att den inte kombineras med en känsla för ansvar. Något av det, enligt mig själv, viktigaste inom demokratin. Som kollektiv har vi en fantastisk chans i att påvisa vikten av att ta hand om varandra och ta sitt ansvar i gruppen. Det kan göras i en så enkel sak som att komma i tid till lektionen, hjälpa till med fram och undanplockning osv. Alla kommer hit med olika grad ansvarskänsla. Men de som tar mindre ansvar och i denna 'frihet' inte lider några konsekvenser av det motiverar knappast de ansvarsfulla till att fortsätta med att att ansvar. Tyvärr så påverkas även den så att säga ansvarsfulle väldigt lätt till ett motsatt beteende 13 - - - - - - - - - - ifall det är denne som ständigt straffas, blir den som alltid får plocka fram och sen städa efter andra. Lärare med auktoritet borde kunna göra något åt detta. Ingen behöver hota med linjalen men en mer inspirerande och motiverande attityd skulle göra gott. Utöver att det verkar finnas en rätt stark sammanhållning mellan alla som rör sig runt skolan så är detta inget som direkt har märkts. I think that the school is doing it great, I can't say that something bothers me. Bara bra! Internatråden är väl ett sätt för elever att få fram sina åsikter till ledningen men sen är ju rektor Lars runt mycket på skolan och kollar hur allt ligger till så det klänns som att man kan prata med honom när man vill. På musiklinjne har vi haft utvecklingssamtal där man kunnat framföra sina åsikter. Vi har ganska mycket kontroll över vad vi vill göra under våra ensembleprojekt och såvitt jag vet har internateleverna fått säga vad de tycker rätt mycket och påverkat hur vissa saker styrs i skolan Generell diskussionsverksamhet, möten mellan elever och personal. Bra. Det initieras och uppmuntras till elevinflytande: miljödag, internatråd etc. Bra att skolledning tar på allvar när vi har klagomål eller synpunkter gällande olika saker. Kanske det gått lite väl trögt ifråga om att ha kontakt med och påverka köket och hur de jobbar/kan jobba med frågor rörande miljö etc. Hela konceptet med att bo ihop och gå i en klass där alla får så pass mycket eget ansvar och är med och tycker och tänker på så många punkter bidrar till det. Internatrådet är en bra grej. Dessutom så är många på engagerade i olika frågor kring t ex mat och miljö. Bara att skola arbetar med kultur och skapande är i sig ett sätt att främja yttrandefrihet och demokrati. Sedan känns det att eleverna har mycket att säga till om och att det som tas upp hela tiden tas på allvar dvs fungerar nån form av demokrati i skolan vilket i sin tur främjar demokratin i samhället. Ingen åsikt Jag tycker att demokratin fungerar bra. Mycket handlar om initiativ från elevernas sida. Och detta kan ju endast fungera om man har en miljö som bejakar detta tänkade. Vilket jag upplever att Wiks folkhögskola är. OBS! Denna enkät kommer att vara mycket spartanskt skriven då jag redan har skickat iväg en som jag la väldigt mycket tid på. Men när jag har skickat iväg den så låser så har det blivit error. Orkar inte mer. Det har gått bra. Skola jobbar bra med det, vi får vara med och estämma mycket. Det är inget jag har tänkt så mycket på. Demokrati känns ganska självklar vid det här laget, man skulle nog märka om det upphörde att gälla. Vi har representanter i alla möjliga råd så som Miljö, mat, och så vidare.. Vi blir ombedda att berätta hur vi tycker om saker hela tiden, fast denna enkät är den enda vi varit tvungna att göra. I bemärkelsen folkstyre så tycker jag Wik arbetar på ett föredömligt sätt. Det känns verkligen som alla får utrymme att uttrycka sina åsikter och att dessa tas på stort allvar. Vad gäller implementeringen av "framröstade" förändringsönskemål så är det naturligtvis en ständig process med att effektivisera och förbättra detta. helt ok, men mycket är påtvingat. "folkisanda" framför allt. Det tycker jag går bra. Det känns som att de flesta i ledningen, våra lärare lyssnar till oss. Vår rektor har jag stort förtroende för. Flera råd som kan påverka, ger eleverna möjlighet att driva och påverka verksamheter själva. Jag tycker den arbetar väldigt bra med de Bra demokrati på Wik Wik arbetar på ett bra sätt, på så vis att alla elever fritt kan starta intressegrupper och föreningar på ett sätt som gör det både enkelt och tillgängligt för alla. veckovisa infomöten bidrar också till en ökad insyn om vad som försigår på skolan och ger eleverna möjlighet att vara med och påverka tidpunkter för händelser eller ändra dem. Bra möjligheter till elevdemokrati, både i skolan och i klasserna Jag vet faktiskt inte om jag riktigt kan se att det finns något direkt arbete med detta på skolan, men det kan ha att göra med att "verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin" är ett väldigt luddigt begreppAtt låta eleverna fritt starta egna intressegrupper. Låta eleverna vara med och påverka. Att ha ett brett kulturutbud i en demokrati är nödvändigt för att bibehålla dess vitalitet och på grund av just detta är Wiks folkhögskolas blotta existens nog för att uppfylla det ålagda uppdraget. 14 16. På vilket sätt har du fått veta om Wiks estetiska linjer? Antal svarande: 64 Övrigt Wikdagen Den 17 maj genomfördes årets Wikdag. Estetkursernas olika linjer visade upp sig runt hela Wikområdet på ett många olika olika sätt. Som besökare kunde man ta del konstutställningar, konserter, uppläsningar och teaterföreställningar. Skolan höll ett antal kaféer öppna och det fanns möjlighet att äta lunch. Wikdagen besöktes av drygt 1 200 personer. Körfesten I samverkan med Kultur i Länet, Wiks Slott, Musik i Uppland, Bilda, Körcentrum vid Uppsala universitet och Uppsala kommun genomfördes Körfesten 2014 den 30-31/5. På programmet fanns sångverkstäder och ett antal körkonserter på Wiks utomhusscen. I Riddarsalen på Wiks slott kunde man lyssna till två konserter. En med gruppen Vocado och en med gruppen Voces Nordica. Antalet besökare på Körfesten var rekordartat. Samarbetet med Studieförbundet Bilda stärkte evenemanget, då Bilda har både god körkompetens och nätverk för detta arbete. Bygdens skördefest på Wik I samverkan med Kultur i Länet, Wiks Slott, Balingsta Hembygdsförening och Upplandsstiftelsen arrangerades Bygdens skördefest på Wik den 21 september. Där fanns lokala producenter av grönsaker och andra jordbruksprodukter. Även hantverkare från närområdet sålde och visade upp sina produkter. Programmet var i stort inriktat på upplevelser för hela familjen med bland annat notfiske i Mälaren, Äppelsafari med häst och vagn, barnteater och matförsäljning 15 Samverkan med Balingsta hembygdsförening Skolan deltog för andra året i rad i den s.k. Balingstadagen då verksamheter i området visade upp sig och där lokalproducerat fanns för försäljning. Wiks folkhögskola har under hösten lånat ut vävstugan till Hembygdsföreningen som varit där varannan onsdagkväll med ett välbesökt slöjdkafé. Byte av värme, el och vattenledningsnät på Wik Under året har det pågått stora arbeten med byten av kulvertar och elnät på Wik. En stor del av området har varit uppgrävt, med de nackdelar som blivit. Före jul kunde det nya värmesystemet kopplas in. Arbetena fortsätter in på 2015. Byte av låssystem Under året byttes, så gott som, hela låssystemet på Wik. Det nya nyckelsystemet innebär att nycklar kan individuellt programmeras för respektive användare. Utvecklingsarbete Allmän linje Läsfrämjandesatsning Allmän linje har arbetat med den läsfrämjandesatsning som initierats av Folkbildningsrådet. Svensklärarna ansvar för arbetet och alla ämnen kommer att ”koppla” skönlitteratur till sitt ämnesarbete. Matematiklärarna har i samverkan med universitetet arbetat med uppföljning av kursen ”Matematik på folkhögskola i framtiden” Estetlinjerna Se respektive verksamhetsberättelse ovan. Administration Administrativ personal på Uppsala och Wiks folkhögskola har träffats regelbundet för erfarenhetsutbyte och för att fortsätta att utveckla de administrativa rutinerna. Förra året infördes ett digitalt närvaroprogram samt ett digitalt system för sammanställning av klarade block och kurser. Det har bland annat lett till effektivare tidsanvändning. Under året har landstinget uppgraderat dataprogrammet Office till 2013 års version. Marknadsföring Skolan försöker att på olika sätt dra uppmärksamhet till verksamheten. Dels med estetlinjernas olika publika arrangemang som konserter, uppläsningar, föreställningar och konstutställningar (som ju även ingår som en del i undervisningen) men även genom t.ex. öppna hus och författarföreläsningar kvällstid på Uppsala folkhögskola. Wikdagen är den årligt återkommande möjligheten för estetlinjerna att visa upp sin verksamhet. Allmän linje arbetar också aktivt direkt gentemot Uppsalas och länets studie- och yrkesvägledare. Wiks folkhögskola har funnits representerad på olika mässor i närområdet och tagit emot studiebesök både i Uppsala och på Wik. Skolan producerar kataloger, en för varje enhet, som beskriver verksamheten och distribueras över länet och landet. Annonser i fackpress och på digitala forum är också ett sätt att nå ut. Under 2014 har ett par olika fotografer kontaktats för ett mer medvetet arbete med den professionella bilden i marknadsföringssammanhang. En 16 diskussion om hur skolan bättre ska nå ut via sociala medier har också startat. Allmän linje satsade på en reklamkampanj via annonspelare med storbildsformat. Marknadsföringssatsningarna under året har gjorts både via nya och gamla kanaler. Avslutning Personalen har gjort ett mycket gott arbete under året. Ett stort tack till all personal som på ett kompetent och engagerat sätt genomfört och utvecklat Wiks folkhögskolas verksamhet. I detta sammanhang skall vi inte glömma de insatser som alla elever och kursdeltagare gjort i form av individuella prestationer och i form av att utveckla skolans arbete. Wik den 17 juni 2015 Ove Hultquist ordförande Lars Gejpel rektor Bilaga: 1. Resultaträkning 2014 med förklaringar 2. Personalförteckning 2014 17 Resultaträkning WIKS FOLKHÖGSKOLA Intäkter Landstingsanslag 14 289 000 Totalt Huvudmannabidrag 14 289 000 Interkommunal ersättning Statsbidrag 0 Volymbidrag 1) Basbidrag 2) Utvecklingsbidrag 3) Läsfrämjande insatser 4) Internationell verksamhet 9 452 000 607 620 300 000 100 000 6 800 10 466 420 Totalt från Folkbildningsrådet Förstärkningsbidrag/SPSM 5) 338 800 Totalt från SPSM 1) MYH 338 800 6) 3 443 220 3 443 220 Totalt från MYH SMF 7) Lönebidrag 487 675 102 781 590 456 Totalt övriga statsbidrag Övriga bidrag Uppdrag-Korta kurser 475 901 Totala övriga bidrag AMU-grundutbildning för kontakttolkar Deltagaravgifter Övriga intäkter 475 901 853 320 1 903 910 4 585 208 Totala övriga intäkter 7 342 438 SUMMA INTÄKTER 36 946 235 Kostnader Personalkostnader Lokalhyra Basavtal med Wiks slott Övrigt material & tjänster Avskrivningar Övriga kostnader SUMMA KOSTNADER Redovisat resultat 17 716 954 7 642 347 4 848 000 7 001 310 161 449 175 37 370 235 -424 000 18 Förklaring till resultaträkning 1) Volymbidrag Volymbidraget utges till varje folkhögskola. Det baseras på ett antal deltagarveckor – ingångsvärdet – som en folkhögskola har att genomföra. Ingångsvärdet, vars nivå är historiskt betingat, varierar från folkhögskola till folkhögskola. Folkbildningsrådet fastställer årligen deltagarveckans värde. En folkhögskola tillgodoräknar sig deltagarveckor för korta och långa kurser, för kulturprogram och s.k. öppen folkbildning. 2) Basbidrag Varje folkhögskola erhåller ett basbidrag som är lika stort för alla skolor. Bidraget är avsett att täcka kostnader för viss administration och andra kostnader som en folkhögskola har, oberoende av storlek. 3) Utvecklings- och profileringsbidrag Alla folkhögskolor erhåller bidrag med ett enhetligt belopp till planerat utvecklingsarbete, ideologisk profilering och rörelseanknytning. 4) Bidrag för läsfrämjande insatser Av regeringen öronmärkta medel inom folkbildningsanslaget för läsfrämjande insatser. Användningen av medlen har följts upp av Folkbildningsrådet, som resulterat i rapporten Läslust – läsfrämjande insatser inom folkbildningen 2014 (www.folkbildningsradet.se). Någon ytterligare redovisning är inte aktuell. 5) SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) I syftet med statsbidrag till folkhögskolorna anger staten sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. Ett av dessa verksamhetsområden gäller tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning. Folkhögskolorna är den vuxenutbildningsform som antar flest människor med funktionsnedsättning och som under åren öppnat många möjligheter till utbildning och studier. 6) MYH Myndigheten för Yrkeshögskolan fördelar medel för kontakttolkutbildningar och till teckenspråks- och dövblindtolkutbildningar 7) SMF Studiemotiverande folkhögskolekurs. Detta var ett särskilt riktat bidrag fördelat av Folkbildningsrådet för kursverksamhet med arbetslösa. Deltagarna rekryteras av Arbetsförmedlingen. . 19 Bilaga 2 Personallista kalenderåret (tillsvidareanställda eller tidsbegränsat förordnande) Assefa Astrid Backström Malin Bengtson Stina Bexell Frida Brandt Niklas de Verdier Bim Ekdahl Dag Eriksson Tommy Fiske John Fält Torbjörn Gejpel Lars Grotherus Anders Göthesson Christina Hartman Emma Holm Lars-Erik Hurtig Magnus Jansson Yvonne Kouyate Dani Linde Ingela Lindh Anna Ottebring Susanne Pettersson Agneta Precht Charlotte Selemark Anette Smajlovic Nermina Stenlund Roland Svanström Martin Werner Magnus Winbladh Johanna Volk EvaLena Wollter Stina Yates Timothy Åberg Anna-Lena Åhlvik Anna Lärare Lärare Skolsekreterare Lärare Lärare Lärare Lärare Lärare Lärare Vaktmästare Rektor Lärare Lärare Lärare Lärare Lärare Bitr. rektor Lärare Lärare Kortkurssekreterare Lärare Tolkkurssekreterare Bitr. rektor Skolsekreterare Tolkkurssekreterare Vaktmästare Tolkkursansvarig Lärare Lärare Lärare Lärare Lärare Lärare Lärare Anställd fr.o.m. ht Anställd fr.o.m. ht Anställd fr.o.m ht Tj ledig ht Tj ledig ht Anställd fr.o.m. ht 20 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 5 (13) § 45 Rapport: Flytt av Uppsala folkhögskola Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck lämnar muntlig rapport. § 46 Rapport: Möte på Folkbildningsrådet om statsbidragssystemet Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande läggar rapporten till handlingarna. Ärendet Ledamoten Per-Olof Widell (S) lämnar muntlig rapport. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 6 (13) Dnr KU2015-0055 § 47 Reviderad delegationsordning, kulturnämnden/styrelsen för Wiks folkhögskola Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta fastställa delegationsordning för kulturnämnden tillika styrelse för Wiks folkhögskola. Ärendet Kulturnämnden ska fatta beslut om delegationsordning för verksamheten. Förslag till delegationsordning föreligger och är baserat på landstingsstyrelsens delegationsordning. Förslaget är upprättat i samråd med landstingets chefsjurist. Bilaga § 47 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2015-06-08 Kulturdirektör Anna Söderbäck Tfn 018-611 62 60 E-post [email protected] Dnr KU2015-0055 Kulturnämnden Reviderad delegationsordning, kulturnämnden/styrelsen för Wiks folkhögskola Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta fastställa delegationsordning för kulturnämnden tillika styrelse för Wiks folkhögskola. Ärendet Kulturnämnden ska fatta beslut om delegationsordning för verksamheten. Förslag till delegationsordning föreligger och är baserat på landstingsstyrelsens delegationsordning. Förslaget är upprättat i samråd med landstingets chefsjurist. Bilagor Reviderad delegationsordning, kulturnämnden/styrelsen för Wiks folkhögskola Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur Dnr KU2015-XXXX Delegationsordning Kulturnämnden Styrelsen för Wiks folkhögskola Landstinget i Uppsala län Fastställd 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. 2015-XX-XX 2 (7) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 1.1 Avtalstecknande Delegering till: Kulturnämndens ordförande 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Kulturnämndens ordförande Förvaltningschef Chefsjurist 1.4 Mottagande av delgivning Förvaltningschef HR-direktör Chefsjurist Förhandlingschef Landstingsjurist 1.5 Brådskande beslut Kulturnämndens ordförande Beskrivning Undertecknande av avtal och andra handlingar från kulturnämnden. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. Fatta beslut å kulturnämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 §). 3 (7) 2 Personal Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 2.1 Anställning Delegering till: Förvaltningschef 2.2 Anställningsvillkor Förvaltningschef 2.3 Avslutande av anställning Förvaltningschef Beskrivning Anställningsbeslut för personal som omfattas av kulturnämndens ansvar. Får vidaredelegeras. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor för personal som omfattas av kulturnämndens ansvar. Får vidaredelegeras. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal som omfattas av kulturnämndens ansvar. Får vidaredelegeras. 4 (7) 3 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 3.1 Avskrivning Delegering till: Kulturnämndens ordförande 3.2 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Kulturnämndens ordförande 3.3 Bidrag Förvaltningschef Beskrivning Beslut om avskrivning av fordran mellan 80 000 kr till 200 000 kr. Avskrivning upp till 80 000 kr är ett verkställighetsbeslut. Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget som berör Kulturnämndens verksamhet. Delegationen gäller värden uppgående till högst 1 000 000 kr per gåva/arv/donation. Mottagande av gåva upp till 10 000 kr är verkställighet. Beviljande av regionalt projektbidrag inom ramen för av Kulturnämnden angivna riktlinjer. Beviljande av bidrag ur/beslut om användning av regionala utvecklingsmedel. Även övriga budgeterade bidrag. Delegationen gäller upp till 1 000 000 kr. Får vidaredelegeras. 5 (7) 4 Upphandling Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 4.1 Initiering av upphandling Delegering till: Förvaltningschef 4.2 Kravspecifikation Upphandlingschef Upphandlare Kulturnämndens arbetsutskott 4.3 Tilldelningsbeslut Upphandlingschef Upphandlare Kulturnämndens arbetsutskott 4.4 Teckna upphandlingskontrakt Upphandlingschef Förvaltningschef Kulturnämndens arbetsutskott Beskrivning Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 10 000 000 kr (inom budget). Får vidaredelegeras. Anta kravspecifikation för upphandlingar där kontraktsvärdet understiger 10 000 000 kr. Anta kravspecifikation för upphandlingar där kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller högre. Upphandlare behörig fatta tilldelningsbeslut i upphandlingar där kontraktsvärdet understiger 10 000 000 kr. Tilldelningsbeslut i upphandlingar där kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller högre. Får vidaredelegeras av förvaltningschef då kontraktsvärdet understiger 10 000 000 kr. Upphandlingskontrakt då kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller högre. 5 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 5.1 Konferenser Delegering till: Kulturnämndens arbetsutskott Beskrivning Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda. 6 (7) 6 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 6.1 Representation Delegering till: Kulturnämndens ordförande Beskrivning Beslut om representation upp till 160 000 kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger 20 000 kr är verkställighet. 6.2 Remissyttrande Förvaltningschef (efter samråd med kulturnämndens arbetsutskott) 6.3 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef Chefsjurist Landstingsjurist Landstingsarkivarie Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till 160 000 kr. Beslut om yttranden i ärenden av mindre principiell natur, där landstinget är remissinstans. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt Tryckfrihetsförordningen 2 kap 14 §. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. 7 (7) 7 Styrelsen för Wiks folkhögskola Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp 7.1 Disciplinärenden Delegering till: Förvaltningschef Beskrivning Handläggning av disciplinära ärenden rörande studeranden på Wiks folkhögskola. Får vidaredelegeras. 2011-04-20 Kulturnämndens delegationsordning Landstinget i Uppsala län Reviderad av kulturnämnden 2011-04-13 Gäller fr o m 2011-05-01 Dnr KU2011-14 2 (4) Delegationsordning Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med kulturnämnden. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till kulturnämndens sekreterare. 1. Företrädarskap Ärendetyp 1.1 Firmatecknare Delegering till: Kulturnämndens ordförande Beskrivning Undertecknande av avtal och andra handlingar från Kulturnämnden. Kontrasignering av ovan nämnda handlingar görs av förvaltningschef. Kontrasignering kan även ske av annan anställd som Kulturnämnden utsett särskilt. 1.2 Firmatecknare, löpande åtgärder Förvaltningschef Befogenhet att företa rättshandlingar, som att attestera och skriva under avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. 1.3 Mottagande av delgivning Förvaltningschef Chefsjurist/landstingsjurist Får vidaredelegeras. 1.4 Brådskande beslut Kulturnämndens ordförande Fatta beslut å Kulturnämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 §). 3 (4) 2 Personal Ärendetyp 2.1 Anställningsfrågor Delegering till: Förvaltningschef Beskrivning Anställning och anställningsvillkor, jämte villkor för anställningens avslutande. Tidsbegränsad anställning av vikarier och timanställda är verkställighet. Får vidaredelegeras. Ärendetyp 3.1 Avskrivning Delegering till: Kulturnämndens ordförande Beskrivning Beslut om avskrivning av fordran mellan 80 000 kr till 200 000 kr. Avskrivning upp till 80 000 kr är ett verkställighetsbeslut. 3.2 Bidrag Förvaltningschef Beviljande av regionalt projektbidrag inom ramen för av nämnden angivna riktlinjer. Får vidaredelegeras Ärendetyp 4.1 Initiering av upphandling Delegering till: Förvaltningschef Beskrivning Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 5 000 000 kr (inom budget). Får vidaredelegeras. 4.2 Tilldelningsbeslut Upphandlingschef Tilldelningsbeslut i upphandlingar där avtalsbeloppet understiger 10 000 000 kr. 4.3 Teckna upphandlingskontrakt Upphandlingschef Förvaltningschef Gäller kontraktssumma upp till 10 000 000 kr. 3 Ekonomi 4 Upphandling 4 (4) 5 Beslut rörande förtroendevalda Ärendetyp 5.1 Konferenser Delegering till: Kulturnämndens arbetsuuskott Beskrivning Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda. Ärendetyp 6.1 Representation Delegering till: Kulturnämndens ordförande 6.2 Remissyttrande Förvaltningschef (i samråd med kulturnämndens arbetsutskott) Beskrivning Beslut om extern och intern representation upp till 100 000 kr. Representation under 20 000 kr är verkställighet. Beslut om yttranden i ärenden av mindre principiell natur, där kulturnämnden är remissinstans. 6.3 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14 §. Får vidaredelegeras. 6.4 Förvaltningslagen Förvaltningschef Avvisning av för sent inkommet överklagande av beslut i enlighet med förvaltningslagen. 6.5 Internatboende Förvaltningschef Avvisning av elev från folkhögskolans boende vid internat Får vidaredelegeras 6 Särskild delegation LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 7 (13) Dnr KU2015-0056 § 48 Sakkunniggrupp för landstingets kulturstipendier och konstnärliga utvecklingsstöd Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta utse ny sakkunniggrupp inför arbetet med att arbeta fram förslag på mottagare av landstingets kulturstipendier och konstnärliga utvecklingsstöd i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendet En ny sakkunniggrupp ska utses för fyraårsperioden 2016-2019. Gruppen bistår förvaltningen i arbetet med att utse stipendiater och har sakkompetens inom de olika konst- och kulturområdena som kulturstipendierna omfattar. De sakkunniga lämnar självständigt förslag till nämnden, som är beslutande. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 8 (13) Dnr KU2015-0060 § 49 Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning vid Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar godkänna riktlinjer för konstnärlig gestaltning vid Landstinget i Uppsala län. Ärendet Enhetschef Pernilla Högström vid kulturenheten har sammanställt en rapport som beskriver arbetet med konstnärlig gestaltning vid Landstinget i Uppsala län. Kulturnämnden ska besluta godkänna arbetssättet. Bilaga § 49 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning vid Landstinget i Uppsala län 2 (11) Innehåll 1. Konst inom landstinget ..................................... 3 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning . 5 3. Beslutsprocess ................................................... 6 4. Konstförråd och konstregister ........................... 8 5. Underhåll och inventering ................................. 9 6. Konst hos externa vårdgivare ............................ 10 7. Donationer och depositioner ............................. 10 8. Försäljning av konst .......................................... 11 9. Mutor och jäv .................................................... 11 10. Konstpedagogik................................................. 11 11. Artotek............................................................... 11 3 (11) 1. Konst inom landstinget Landstinget i Uppsala län arbetar regionalt med konst och kultur i hela länet. Landstingets övergripande mål för länets kulturliv är att främja ett rikt konstliv, en ökad kulturell delaktighet och en attraktivare livsmiljö. Konstverksamheten inom landstinget består av projektledare som arbetar med konstnärlig gestaltning i landstingets fastigheter och en konstkonsulent som arbetar med att främja konstlivet i länet. Landstinget i Uppsala län äger cirka 20 000 konstverk i hela länet. Kulturnämnden ansvarar för Landstingets ägda konst och beslutar om riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning.1 Förvaltningen Kultur och bildning har uppdraget att konstnärligt gestalta landstingets verksamheter och Kulturenheten, som är en enhet vid Kultur och bildning, utför det operativa arbetet med konstnärlig gestaltning. Arbetet sker i nära samarbete med Landstingsservice och verksamheterna där konsten ska placeras. Den konstnärliga gestaltningen består av såväl byggnadsanknuten konst som lös konst av hög kvalitet. Med byggnadsanknuten konst menas gestaltningar som samverkar med arkitekturen och är beroende av ett nära samarbete mellan konstnär, arkitekt och byggprocess. Lös konst är separata konstverk. Konst i offentlig miljö omfattar idag förutom traditionella konstuttryck också rörlig bild, ljus- och ljudkonst. Syftet med konstnärlig gestaltning är att bidra med inspirerande miljöer, visa samtida konst och stödja yrkesverksamma konstnärer. Målgruppen för landstingets arbete med offentlig konst är länets invånare i egenskap av patienter, brukare, personal, anhöriga, besökare, elever och konferensdeltagare. Många människor passerar genom landstingets fastigheter och konsten som finns där når många länsinvånare. Den konstnärliga gestaltningen är viktig för den totala upplevelsen av landstingets vårdlokaler, administrativa lokaler och platser där människor möts. Landstingets miljöer ska kännas trygga, stimulerande och funktionella samt visa samtida konst. Konstinköp Landstingets arbete med konstnärlig gestaltning ska gynna det professionella konstlivet, lokalt, regionalt och nationellt. Därför köper Kulturenheten konst av nu levande professionella konstnärer. Byggnadsanknuten konst beställs ofta direkt från konstnärer för att idé- och formmässigt skapa verk som passar till platsen, rummet och verksamheten. Lös konst köps in genom gallerier, utställningar eller direkt av konstnären. Kulturenhetens projektledare har rätt att fatta beslut om enskilda konstinköp under 50 000 kronor. Beslut om enskilda konstinköp över 50 000 kronor fattar enhetschefen vid Kulturenheten. 1 Ansvaret flyttas från centrala byggnadskommittén till Kulturnämnden, förslag Kulturnämnden 1979, beslut Landstingsmöte 1980-09-22 och 23 4 (11) Avsättningsregler för konst Konsten finansieras genom landstingets avsättningsregler för konstnärlig gestaltning där en procent av byggnadskostnaden för om- och nybyggnationer ska gå till konstnärlig gestaltning. Landstinget införde den så kallade 1%-regeln för konstnärlig gestaltning av egna lokaler 1970. 1980 överfördes ansvaret och konstanslaget från Centrala Byggnadskommittén till Kulturnämnden.2 Akademiska sjukhuset ägdes fram till 1983 av staten och de konstnärliga gestaltningarna gjordes under denna tid av Statens Konstråd, under de sista åren i samarbete med landstinget. Vid landstingets övertagande av Akademiska sjukhuset övertogs även de befintliga gestaltningarna, såväl fasta som lösa verk.3 Landstingets konstanslag beräknades inledningsvis som en procent på byggkostnaden för nybyggnationer som upptogs i investeringsbudgeten. När landstingets fastighetsinnehav utökades med fler förhyrningar, som inte visades som investeringar, utökades avsättningsreglerna 1989 till att även omfatta dessa.4 När landstinget under 1990-talet i allt högre grad började helrenovera befintliga lokaler med gammal och ofullständig gestaltning noterades behovet av ny konst även i dessa lokaler. Efter utredning fastställdes nya avsättningsregler för konstnärlig gestaltning av Landstingsfullmäktige 1999. 5 Sedan 1999 avsätts medel för gestaltning av nybyggnationer, förhyrningar och ombyggnader beräknat på 1 % av byggnadskostnad. Det finns också möjlighet att i särskild ordning avsätta medel för bland annat förnyelse, yttre gestaltning och komplettering. Anslag för nybyggnation beräknas på 1 % av byggnadskostnaden. Anslag för förhyrningar och ombyggnation beräknas enligt mallen ”1% av nybyggnadskostnad per kvadratmeter” gånger ”ytan i kvadratmeter för aktuellt projekt”. Beräknad nybyggnadskostnad meddelas av Landstingsservice. Vid ytberäkning av förhyrningar och ombyggnationer räknas inte fläktvindar med. Rent tekniska lokaler och lokaler som byggs för uthyrning gestaltas inte.6 Landstingets konst ingår som en anläggningstillgång i Kultur och bildnings balansräkning Ramen för konstnärlig gestaltning enligt 1%-regeln beslutas av Landstingsfullmäktige. Kulturenheten tar i samarbete med Landstingsservice och berörda verksamheter fram en årlig konstbudget. Konstbudgeten noterar beräknade anslag för aktuella projekt. Konstbudgeten rapporteras årligen till Kulturnämnden. Rapporteringen innefattar dels en rapport om utfallet av föregående års konstbudget och dels en rapport om innevarande års konstbudget i förhållande till landstingets ram för konstnärlig gestaltning. Rapporten över föregående års konstbudget innehåller även information om viktigare händelser, till exempel inventeringar, avskrivningar och invigningar. 2 Ansvaret flyttas från centrala byggnadskommittén till Kulturnämnden, förslag Kulturnämnden 1979, beslut Landstingsmöte 1980-09-22 och 23 3 Beslut rörande avsättningsregler från 1989. protokoll 1989-05-22, s. 416 § 50 landstingstrycket 4 Avtal för ändrat huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala, 1981-12-17, 4§ s. 19-25 landstingsstrycket 5 Regler för konstnärlig utsmyckning, Beslut i Landstingsfullmäktige, Dnr CK1999-0520 6 Regler för konstnärlig utsmyckning, Beslut i Landstingsfullmäktige, Dnr CK1999-0520 5 (11) 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning Projektledare Projektledarna är anställda vid Kulturenheten på Kultur och bildning och är de som i byggprojektets inledningsskede ansvarar för att sätta igång konstprojektet och tar i nära samarbete med en konstkonsult fram ett konstprogram. Projektledarens roll är att leda projektet och förmedla information om konstprojektet till konstkonsulten, representanter för byggprojektet, personal och allmänhet. Projektledaren ansvarar för att projektet håller hög kvalitet och håller sig inom budget och tidplan. Konstkonsult Landstinget upphandlar, via landstingets upphandlingsenhet, ett antal konstkonsulter som avropas för varje konstprojekt de tilldelas. Konstkonsulten har i uppdrag att göra ett urval av lämpliga konstuttryck och konstnärer och hålla i kontakten med konstnärer. Konstkonsulten ska med stöd av projektledaren följa byggprocessen och fungera som en länk mellan arbetet med den konstnärliga gestaltningen och byggprojektet. Konstgrupp I de större konstprojekten tillsätts en konstgrupp som består av projektledaren, konstkonsulten och representanter från Landstingservice och berörd landstingsverksamhet där konsten ska placeras. I mindre projekt och kompletteringsprojekt består konstgruppen av representanter från verksamheten. Konstgruppens uppdrag är att diskutera och fatta beslut om konstnärliga uttryck och konstnärer utifrån det urval som konstkonsulten presenterar. Gruppens samlade kompetens är nödvändig för att skapa en god helhetsverkan för offentlig konst integrerad i vårdmiljö och andra landstingslokaler. 6 (11) 3. Beslutsprocess Landstingets arbete med konstnärlig gestaltning ska kännetecknas av öppenhet, transparens och förankring där alla berörda parter är informerade och delaktiga. Beslutprocessen innehåller flera steg där olika verksamheter inom landstinget samverkar. Arbetet leds av en projektledare anställd på Kulturenheten med stöd av en upphandlad konstkonsult. Slutgiltigt beslut om val av konst tas av konstgruppen. Eventuellt konstprogram Utlysning Urval av konstnärer Avtal om skissuppdrag Skissuppdrag Beslut i konstgrupp Avtal om genomförande Genomförande Besiktning och invigning Upphandling av konst Köp av konstnärliga uppdrag innebär en upphandling av tjänst och landstinget följer Lagen om offentlig upphandling (LOU). Om uppdraget understiger den fastställda beloppsgränsen7 kan uppdraget direktupphandlas. Uppdrag över beloppsgränsen kan direktupphandlas om ”det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör”8. Direktupphandling i dessa fall kan enligt Regeringsrättens vägledande dom9 vara tillåten om anskaffningens speciella karaktär kan motiveras och om urvalet görs ur en större krets konstnärer och av en sakkunnig kommitté. Kulturenhetens upphandling görs enligt de villkor som Regeringsrättens anger för direktupphandling.10 Kulturenhetens förfarande har även prövats i Länsrätten.11 7 8 År 2015 ligger beloppsgränsen på cirka 505 000 kr Lagen om offentlig upphandling, 4 kap 5§ pkt 2 Regeringsrätten, mål 1595-06, 2008-12-18 10 Regeringsrätten, mål 1595-06, 2008-12-18 11 Vid konstanskaffningen till Psykiatrins hus 2010 överklagades förförandet men Länsrätten fann att undantaget tillämpats med den urskillning som förutsätts i LOU. Länsrätten i Uppsala dom 6610-10 9 7 (11) Konstprogram Vid större projekt, som till exempel nybyggnationer eller mer omfattande ombyggnationer, inleds konstprojektet med framtagande av ett konstprogram. Konstprogrammet analyserar byggnadens funktion, flöden och arkitektoniska karaktär och anger viktiga rum och ytor för gestaltning. Programmet behandlar också tekniska förutsättningar för konst och anger möjliga samarbeten för byggnadsintegrerade verk. Ofta anges också målsättningar för gestaltningen, som senare styr val av konstnärliga uttryck och tekniker. Konstprogrammet samordnas med övergripande byggnadsprogram och ingår i projektets underlag för fortsatt bearbetning. Budget och gränsdragningslista Projektledare vid Kulturenheten har det övergripande ansvaret för budgeten som kontinuerligt ska stämmas av med konstkonsulten. Konstbudgeten bekostar konstkonsult, skissuppdrag, framtagande av underlag, arvode för konstverkens utförande och inköp av lös konst. Byggnadsanpassning, installationer och projektering av konst bekostas av byggprojektet. Kostnadsfördelning mellan Landstingsservice och Kulturenheten vid byggnadsanknuten konst preciseras i en gränsdragningslista, beslutad av landstingsdirektören.12 Utlysning Kulturenheten utlyser större konstuppdrag på sin hemsida. Konstnärer kan utifrån utlysningarna anmäla sitt intresse att genomföra den konstnärliga gestaltningen. Intresseanmälningarna sparas i en databank som också kan användas som underlag i framtida projekt. Underlag och urval Konskonsulten tar utifrån konstprogrammet fram förslag på konstnärer som bjuds in att komma med skissförslag. Vid val av konstnärer för uppdrag görs först ett större urval bland yrkesverksamma konstnärer som kan motsvara programmets krav. Urvalet grundar sig på insända intresseanmälningar, konstkonsultens kunskap om samtida konstliv och aktivt sökande. Konstkonsulten och projektledaren informerar och svarar på frågor från konstnärer, arkitekter eller andra involverade i projektet. Beslut De konstnärliga förslagen diskuteras och värderas av konstgruppen samt projekteras och samordnas med byggprojektet. Därefter tar konstgruppen det slutgiltiga beslutet och 12 Gränsdragningslista konst, Beslut av landstingsdirektören, Dnr KU2011-0080 8 (11) konstnären får uppdraget att slutföra uppdraget. Skisser och annat eventuellt underlag diarieförs hos Kulturenheten. Avtal Kulturenheten skriver avtal med anlitade konstnärer både gällande skissuppdrag och utförandeuppdrag. Avtalen reglerar ansvarsfördelningen mellan landstinget och konstnären om konstverkets utförande, kostnader och tidplan. Avtalen skrivs under av berörd konstnär och av Kulturenhetens enhetschef för landstingets räkning. Alla avtal diarieförs hos Kulturenheten. Vid det konstnärliga uppdragets färdigställande besiktigar konstgruppen och beställare att det utförda konstverket stämmer överens med avtalet. Skötselanvisning Till alla beställda konstverk ska konstnären utforma skriftliga skötselanvisningar som lämnas till landstinget och berörd verksamhet. I anvisningarna ska också information om eventuell begränsning i konstverkets livslängd framgå. Fast konst, i betydelsen byggnadsintegrerad och/eller beställd till en specifik plats förväntas i allmänhet ha samma tekniska livslängd som lokalen. Vid verksamhetsförändringar eller ombyggnationer ska omsorg visas för att behålla fast konst i sitt avsedda sammanhang. Vid behov kan verk flyttas eller modifieras, men det måste alltid ske i samråd med konstnären som äger upphovsrätt till verken. Om verket inte kan bevaras ska det avskrivas. Alla förändringar ska kommuniceras med Kulturenheten, som ansvarar för hanteringen och eventuell kontakt med konstnären. Beskrivning av ärendehantering inklusive beslut diarieförs hos Kulturenheten. 4. Konstförråd och konstregister Varje år sker förändringar i landstingets lokaler. Det kan till exempel vara att avdelningar stängs eller flyttar. Konsten som finns i dessa lokaler flyttar i vissa fall med verksamheten men i många fall lämnas de tillbaka till Kulturenheten. Därför har landstinget ett konstförråd där återlämnad konst förvaras i väntan på ny placering. Den tillbakalämnade konsten i konstförrådet används bland annat till komplettering i andra lokaler. I förrådet finns också konst som har köpts in för ett pågående projekt men som ännu inte placerats. Konstförrådet används även för att ta emot personal i syfte att välja konst i mindre projekt. Landstingets konst finns registrerad i ett konstregister, som administreras av Kulturenheten. Där framgår registreringsnummer, information om konstnären och 9 (11) konstverket, inköpsår, inköpspris, placering och bild på konstverket. Konstregistret innehåller även uppgifter om verkens placering och när konsten senast har inventerats. 5. Underhåll och inventering Utplacering, byte och komplettering av konst Landstingets konst får inte förändras eller flyttas utan att Kulturenheten är involverade. Kulturenheten ansvarar för all utplacering, byte och nedplockning av konst i landstingets lokaler. Placering sker i första hand i offentliga lokaler där många människor vistas, till exempel i väntrum, samlingslokaler, korridorer och entréer. Särskilda kontaktformulär för önskemål om komplettering, byte och nedtagning av konst finns på landstingets intranät. Konstombud Konstombud bör finnas på alla landstingets förvaltningar. Ansvarig för att utse konstombud är respektive förvaltningschef, eller av denne utsedd person. De som utses till konstombud bör ha ett intresse för konsten och viljan att vara Kulturenhetens kontaktpersoner i konstfrågor. Konstombuden kontaktar Kulturenheten när något händer som påverkar den konstnärliga gestaltningen. 13 Inventering och tillsyn Landstingets konstsamling har ekonomiska, estetiska och konsthistoriska värden. Därför ska konsten kontinuerligt inventeras. Konstombuden genomför inventeringen tillsammans med Kulturenheten. Förkommen konst eller stöld ska rapporteras till Kulturenheten som gör polisanmälan. Landstingets verksamheter ansvarar för tillsyn av den konst som finns placerad i lokalerna. Alla skador på konstverk ska rapporteras till Kulturenheten som beslutar om hur det skadade konstverket ska hanteras. För att underlätta verksamheternas rapportering av olika konstärenden till Kulturenheten finns ett kontaktformulär på landstingets intranät. Kassering Om konsten är svårt skadad eller i obrukbart skick kan beslut tas om att konstverket ska kasseras. Beslutet måste tas i närvaro av minst två tjänstemän vid Kulturenheten. Konstverket avskrivs därefter ekonomiskt av landstingets ekonomiavdelning och i konstregistret av Kulturenheten. 13 Konstombud, Muntlig överenskommelse i koncernledningen 2014-12-16 10 (11) Utlåning Kulturenheten får då och då förfrågan att låna ut enskilda konstverk till utställningar av olika slag. Det kan vara museer, gallerier eller konstnären själv som önskar låna in speciella verk under en bestämd tid. Kulturenheten försöker i möjligaste mån gå önskemålet till mötes. Ett avtal skrivs då mellan Kulturenheten och låntagaren. Avtalet ska innehålla uppgifter om konstverket, ansvarig låntagare, lånetid och var konstverket skall vara placerat. Uppgifter om hur konstverket ska transporteras och vem som står för kostnader för detta ska finnas med liksom uppgifter om hur konstverket försäkras under lånetid och transport. Båda parter ska skriva under avtalet som sedan diarieförs hos Kulturenheten. 6. Konst hos externa vårdgivare Idag bedrivs vård av fler aktörer än landstinget. I flera fall finns konst som landstinget äger kvar i lokalerna. Landstingets utplacerade konst kan finnas kvar i lokaler om de privata vårdgivarna så önskar. Konsten deponeras kostnadsfritt för verksamheten. Förändringar ska ske i samarbete med Kulturenheten. Verksamheten ansvarar för konstens tillsyn och ska i samarbete med Kulturenheten inventera konsten regelbundet. Deponeringen styrs av det centrala avtal som skrivs mellan den privata vårdgivaren och landstinget. Till avtalet följer en bilaga med förteckning av deponerade verk.14 7. Donationer och depositioner Landstinget har rätt att tacka nej till donationer av konst utifrån bedömning av konstnärlig kvalitet och möjlighet att placera ut konstverket. Konst som landstinget väljer att ta emot som gåva registreras i konstregistret. Deponering av konst i landstingets lokaler Det händer att privatpersoner och föreningar vill låna ut konst till vårdenheter och på så sätt deponera konst i landstingets lokaler. Landstinget tar inget ansvar för deponerad konst och rekommenderar verksamheterna att inte ta emot depositioner då ansvarsfrågan blir otydlig. 14 Konst hos privata vårdgivare, Beslut i Kulturnämnd, dnr KU2014-0076 11 (11) 8. Försäljning av konst Konstverken i Landstingets konstsamling speglar sin samtid och samlingen utgör på flera sätt ett intressant kulturhistoriskt material. Försäljning av landstingets konst får endast ske efter beslut av Kulturnämnden. Landstingets konst från inte skänkas bort som gåvor. 9. Mutor och jäv Landstinget i Uppsala läns verksamhet är grundad på principer om öppenhet, demokrati och respekt för individen. Landstinget har tydliga regler mot korruption och arbetar aktivt för att motverka mutor och jäv. Kulturenheten tar inte emot gåvor och förmåner, till exempel konstverk och rabatterade priser från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Kulturenheten köper inte konst från familj, nära vänner, eller av anställda eller upphandlade konsulter vid Kulturenheten. 10. Konstpedagogik Kulturenheten har ansvaret att göra konsten mer tillgänglig för besökare, patienter och personal. Konstverken och konstnärerna ska presenteras genom skyltning och informationsmaterial samt genom konstvandringar och bokade visningar i landstingets fastigheter. Vid utställningar följer landstinget gällande nationella avtal, till exempel MU-avtalet (Medverkan och utställningsersättning) och BUS-avtalet (Bildupphovsrätt i Sverige). 11. Artotek På ett antal av landstingets verksamheter15 där patienter ligger inne för vård under en längre period har landstinget så kallade Artotek. Med Artotek menas att det inom verksamheten finns ett antal konstverk som patienterna själva kan välja att hänga i sitt rum. Kulturenheten ordnar en flexibel upphängning som går att justera i höjd. 15 Hospice på Genetikvägen, Närvården i Enköping, Neonatal avdelningen 95F på Barnsjukhuset och Geriatrisk avdelning 30A på Akademiska sjukhuset. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 9 (13) Dnr KU2015-0053 § 50 Begäran om yttrande: skrivelse från Biskops-Arnö folkhögskola Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar lämna yttrande till landstingsstyrelsen med anledning av skrivelse från Biskops-Arnö folkhögskola Ärendet Skrivelse har inkommit till landstingsfullmäktige från Biskops-Arnö folkhögskola om likställighet vid anslags- respektive bidragsfördelning till landstingsägd respektive rörelsedriven folkhögskola i länet. Kulturnämnden har ombetts yttra sig. Bilaga § 50 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2015-06-03 Kulturdirektörens stab Jeanette Wetterström Tfn 018-611 62 67 E-post [email protected] Dnr KU2015-0053 CK2015-0230 Till Landstingsstyrelsen Yttrande från kulturnämnden för svar på Skrivelse till landstingsfullmäktige från Biskops-Arnö folkhögskola angående likabehandlings-/likställighetsprincipen Skrivelse har inkommit till landstingsfullmäktige 2015-05-06 från Biskops-Arnö folkhögskola och rektor Mats Lundborg (Dnr CK2015-0230). Kulturnämnden har av landstingsstyrelsens ordförande ombetts att yttra sig. Skrivelsen är även diarieförd vid kulturnämnden (KU2015-0053). Sammanfattande överväganden Kulturnämnden har övervägt den sakfråga som väcks om likabehandlings/likställighetsprincipens gällande i relation till bidragsgivningen till BiskopsArnö folkhögskola. Kulturnämnden hänvisar till en tidigare dom i förvaltningsrätten där saken prövats och finner att kulturnämnden i likhet med Landstinget i Dalarna följer rådande lagstiftning och praxis i sin anslagsrespektive bidragsfördelning till länets båda folkhögskolor. Kulturnämnden har övervägt skälen för att landstinget ska tillsätta en beredning som ser över bidragsgivningen till länets båda folkhögskolor, men finner inte detta befogat mot bakgrund av yttrandets innehåll. Detsamma gäller en utredning om likabehandlings/likställighetsprincipens tillämpning vad gäller folkhögskolorna i länet. Kulturnämnden konstaterar också att förvaltningen Kultur och bildning årligen utbetalar interkommunal ersättning (mobilitetsersättning) till Biskops-Arnö för elever skrivna i Uppsala län, trots att rekommendationerna förespråkar att interkommunal ersättning endast ska utbetalas till folkhögskolor utanför det egna länet. Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur 2 (4) 1 Bakgrund Samma skrivelse från Biskops-Arnö folkhögskola har under 2014 tidigare inkommit och behandlats av kulturnämnden. Rektor Mats Lundborg gavs tillfälle att föra fram sin sak men något formellt svar lämnades aldrig, vilket kulturnämnden beklagar. Ärendegången var sådan att kulturnämndens septembersammanträde 2014 förlades under en heldag till Biskops-Arnö folkhögskola och rektor Mats Lundborg medverkade med rundvandring, orientering av skolverksamheten samt formell föredragning under sammanträdet med efterföljande öppen diskussion med frågor och svar. Kulturnämnden eller enskilda ledamöter har inte tagit ställning i sakfrågan om likabehandlings/likställighetsprincipen utan diskussionen lyfte möjligheten att opinionsbildning mot lagstiftare eller andra parter torde ligga utanför kulturnämndens beslutssfär och på det nationella planet. En ny skrivelse inkom senare från rektor Mats Lundborg ställd till landstingsfullmäktige enligt ovan. 2 Folkhögskolor i länet Det finns två folkhögskolor i Uppsala län: den landstingsägda Wiks folkhögskola med filialen Uppsala folkhögskola på Ulleråker samt den rörelsedrivna Biskops-Arnö folkhögskola. Wiks folkhögskola är en gammal folkhögskola som bedrivit verksamhet i landstingets regi på Wik sedan tidigt 1900-tal. Biskops-Arnö folkhögskola tillkom på 1950-talet. Landstinget är huvudman för Wiks folkhögskola. Biskops-Arnö folkhögskola är en rörelsedriven folkhögskola. Huvudman är Svenska Föreningen Norden. Det är huvudmannen som har det huvudsakliga ekonomiska ansvaret att tillse att resurser finns för verksamheten. 3 Huvudmannens ekonomiska ansvar Folkbildning som bedrivs vid folkhögskolor skiljer sig från annan skolverksamhet. Att delta i undervisningen vid en folkhögskola är någonting som en elev frivilligt väljer att göra. Undervisningen är frivillig vuxenutbildning, inte lagstadgad och inte reglerad i likhet med annan grund- eller gymnasieskoleverksamhet. Folkbildningen är ”fri och frivillig”. Landstinget har inte något lagkrav att erbjuda och tillse att elever har möjlighet till folkhögskoleundervisning i det egna länet på det sätt som skolundervisningen är reglerad i lagstiftning. Landstinget i Uppsala län har tagit ett ansvar att tillhandahålla folkhögskoleutbildningar i länet samt att fördela bidrag till den rörelsefolkhögskola som finns i länet. 3.1 Förvaltningsrättens dom Kulturnämnden konstaterar att en liknande fråga om likställighetsprincipen i anslagsrespektive bidragsgivningen mellan landstingsägda och rörelsedrivna folkhögskolor 3 (4) väckts i Dalarnas län år 2013. Där överklagades två beslut i Kultur- och bildningsnämnden i Landstinget i Dalarna: dels budgetbeslutet taget i december 2012 samt fördelningsbeslutet om bidrag till rörelseägda folkhögskolor i Dalarna i februari 2013. Förvaltningsrätten i Falun finner att Landstinget i Dalarna har agerat korrekt i frågan och att lagstiftningen följs. Kultur- och bildningsnämnden framhöll att det är skillnad på anslagsfördelning till den egna landstingsdrivna verksamheten och det ansvar landstinget tar som huvudman för sina egna folkhögskolor respektive bidragsgivning till extern part. Kulturnämnden i Landstinget i Uppsala län hänvisar Biskops-Arnö folkhögskola till domen och till de skriftliga underlag som gjordes ifrån Landstinget i Dalarnas sida och som ligger till grund för den juridiska bedömningen i förvaltningsrätten. Det är juridiskt prövat att landsting och regioner med egna folkhögskolor har rättigheten att anslå medel och därmed ta sitt ansvar som huvudman för en folkhögskola. Anslagsfördelning till egen verksamhet är en åtskillnad från bidragsfördelning till extern part. Landstingen tar med sitt ansvar som huvudman sin del när det gäller det delade ekonomiska ansvar som stat, landsting och kommunerna har för folkbildningen i landet. Interkommunal ersättning (mobilitetsersättning) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lämnar årligen rekommendationer om nivåer för interkommunal ersättning. Ersättningen är en mobilitetsersättning som landstingen lämnar för att elever skrivna i ett län ska kunna delta i en utbildning vid en folkhögskola i ett annat län. SKL:s rekommendation är att schablonbeloppet ska tillämpas för utbildning vid landstingens och regioners folkhögskolor utanför det egna området samt för bidrag till stiftelse- och rörelsefolkhögskolor utanför det egna området. Kulturnämnden har sedan år 2009 frångått SKL:s rekommendation och betalar 340 kr/deltagarvecka (2015) istället för rekommendationen på 381,25 kr/deltagarvecka 2015. Även Stockholms läns landsting har frångått rekommendationen och ersätter med 332 kr/deltagarvecka. Uppsala och Stockholm är de landsting som avviker. Enligt ett vedertaget bruk har kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län valt att lämna interkommunal ersättning till Biskops-Arnö folkhögskola för elever skrivna i Uppsala län, trots att skolan finns i Uppsala län och inom det egna området och rekommendationen inte omfattar det. Beloppet rekvireras genom att Biskops-Arnö folkhögskola terminsvis fakturerar Kultur och bildning. Åren 2012-2014 betalades 770 760 kr ut i interkommunal ersättning till Biskops-Arnö folkhögskola, trots att rekommendationen säger att detta inte är nödvändigt. 4 (4) Figur: Utdrag ur landstingets ekonomisystem Agresso: Period (ÅR) Belopp 2012 262 612 2013 231 048 2014 277 100 Summa 770 760 Sammanfattningsvis önskar kulturnämnden förtydliga följande punkter: Kulturnämnden finner att lagstiftningen följs av Landstinget i Uppsala län, att förvaltningsrätten i Dalarna har prövat sakfrågan om likställighetsprincipen och att interkommunal ersättning lämnas till Biskops-Arnö folkhögskola trots att rekommendationen inte omfattar folkhögskolor i det egna länet. Kulturnämnden finner avslutningsvis att Biskops-Arnö folkhögskola bidrar till en god kulturutveckling i länet genom sin folkhögskoleverksamhet. Johnny Svahn (S) Anna Söderbäck Ordförande Kulturnämnden kulturdirektör Kultur och bildning LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 10 (14) § 51 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga förteckningen till handlingarna. Bilaga § 51 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Anmälan av delegationsbeslut för Kultur och bildning, April-Maj 2015 Datum för anställning Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning 150427 150525 150501 Anställning 2.5 Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Kultursekreterare Vaktmästare Kultursekreterare Pernilla Högström, enhetschef Frank Nilsson, enhetschef Pernilla Högström, enhetschef 150423 Bidrag 3.2 Regionalt projektbidrag Första fördelningen 2015 Pernilla Högström, enhetschef Personalenheten LRC 130422 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 § 52 Inkomna skrivelser Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar lägga förteckningen till handlingarna Bilaga § 52 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida 11 (14) 2015-06-01 Staben Jeanette Wetterström Tfn 018-611 62 67 E-post [email protected] Kulturnämnden Inkomna skrivelser: kulturnämnden Datum 2015-04-08 2015-05-05 2015-05-08 Avsändare Anmälan om protokoll Kultur- och demokratiministern Göte Andersson m.fl. Ärende Facklig samverkan Dnr Brev efter dialog mellan KU2015-0018 regioner/landsting och kulturdepartementet om kultursamverkansmodellen Skrivelse till Landstinget i KU2015-0044 Västmanland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Dalarna och Region Gävleborg, ang Spelstinafestivalen. Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 § 53 Övriga frågor § 54 Rapport: Flytt av lokaler från Kungsgärdet Förslag till beslut Kulturnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck lämnar muntlig rapport om flytten. § 55 Rapport: Primärvårdens väntrumskoncept Förslag till beslut Kulturnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck lämnar muntlig rapport. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida 12 (14) LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 13 (14) Dnr KU2015-0051 § 56 Revisionsrapport: Granskning av kulturnämndens årsredovisning 2014 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att till septembersammanträdet författa revisionssvar. Ärendet Revisionen har lämnat rapport och svar ska lämnas senast 2015-09-30. Bilaga § 56 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Kulturnämnden 2015-06-17 Sida 14 (14) § 57 Rapport: Kultursamverkansmodellen Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga rapporten till handlingarna Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck och utredare Jeanette Wetterström lämnar muntlig rapport. § 58 Rapport: Ärendet Gamla Uppsala museum Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck lämnar muntlig rapport om ärendet. § 59 Övriga rapporter Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Studietur till Botkyrka Personalen vid Heby bibliotek och kultur‐ och fritidsnämnden i Heby kommer den 15 september att åka på en studietur till Botkyrka i samarrangemang med Länsbibliotek Uppsala. Syftet är att studera ett Meröppet bibliotek, att se hur en liten bibliotekslokal kan disponeras samt att orientera sig i hur Bibliotek Botkyrka arbetar med mångspråkig litteratur. Meröppet är en teknisk lösning som ger biblioteksanvändare tillgång till bibliotekslokalen vid tider då den inte bemannas med personal. I Botkyrka kommun är det Vårsta bibliotek som har meröppet. Vårsta ligger i södra Botkyrka. Preliminärt program: 8:00 Lämnar Heby 9:00 Lämnar Uppsala 10:30 Ankomst Vårsta bibliotek, fika 12:00 Lunch på Mångkulturellt Centrum i Fittja samt ev visning av utställning 13:30‐14:00 Ankomst Alby bibliotek 15:00 Lämnar Alby Resan sker med chartrad buss från Heby, med möjlighet till påstigning i Uppsala. Ledamöter i Landstingets kulturnämnd hälsas varmt välkomna att delta i studieturen! Välkommen med din anmälan senast den 30 augusti till Malin Ögland, [email protected]
© Copyright 2025