GESTALTNINGSPROGRAM
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR MYRENOMRÅDET Framtagen i samband med och tillhörande detaljplan för kv. Rönnen m.fl, Myrenområdet Strömstads kommun 2015-05-27 HENRIK SCHULZ Gestaltningsprogrammet är utformat i samråd med Strömstads kommun genom ett samarbete mellan Rådhuset Arkitekter AB genom arkitekt SAR/MSA Johan Wahlström och arkitekt SAR/MSA Henrik Schulz. Innehåll Inledning och syfte 3 Planförslaget i korthet 4 Myren5 Områdesvisa rekommendationer gällande gestaltning 6 Områdesindelning6 Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget 8 Norr om Trädgårdsgatan - Water 15 Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans... 18 Bostadsområde öster om Vatulandsgatan 19 Parkmiljöer/Naturmark20 Sammanfattning21 Inledning Syfte Gestaltningsprogrammet syftar till att finna övergripande gestaltningsprinciper för planområdet, dels för hela Myrens industriområde och dels för olika delområden. Utifrån gestaltningsprogrammet ska det gå att utläsa viktiga övergripande gestaltningsprinciper för hur delområdena inom planområdet ska vara utformade. Tillämpning Gestaltningsprogrammet kompletterar detaljplanen och planbeskrivningen med att visa på arkitektoniska och landskapsmässiga grundläggande principer för planens innehåll. Programmet innehåller också exempel på lämpliga materialval samt utformning av byggnader, gator och torg i planområdet. För sådana frågor gällande gestaltning som inte är lämpliga att reglera i detaljplanen hänvisas till gestaltningsprogrammet som ett stöd för såväl bygglovhandläggare som projektörer. 3 Myrens industriområdet 2014 sett från söder. I förgrunden kvarteret Linden med från början Original Odhners kontorsbyggnad åt väster. På andra sidan Trädgårdsgatan sammanbyggd med en gångbro ligger den fabriksdelen som tillhörde Original Odhner, sammanlagt 245 meter lång. Högdelen kom till efter att Electrolux tagit över byggnaderna på 1970-talet. Bakom den gula fabriksdelen sticker en höjdrygg upp som ligger i dalgången och bildar en naturlig gräns mot norr för industriområdet. Utsnitt från samrådsförslaget till plankarta där huvudsaklig föreslagen markanvändning syns. Brunt: Centrumfunktioner, blått: industri; grönt: natur och gult: bostäder. Planförslaget i korthet Övergripande idé Myrens industriområde omvandlas från ett industriområde till en attraktiv och levande stadsdel i Strömstad. Myrens industriområde ska vara ett centrum för besöksintensiva verksamheter inom staden. Utveckling av gestaltningsprogrammet Gestaltningsprogrammet åtföljer planhandlingarna och bör utvecklas vidare efter att planförslaget varit ute för samråd. I samrådskedet har gestaltningsprogrammet koncentrerats kring frågor gällande skala och placering och endast översiktligt behandlat materialval och detaljerade utformningsfrågor. Beroende på vilken nivå sådana frågor behöver utredas vidare finns det möjlighet att göra det inför utställningsskedet av planen. 4 Myren Myrens industriområde Själva industriområdet är väl avgränsat mot omgivningen genom sin placering och genom andra naturliga gränser. Åt söder och väster avgränsas området av havet och höjdpartier samt av Uddevallavägen och Bohusbanan. Mot öster bildar villabebyggelsen längs Hagtornsvägen och björkskogen en tydlig gräns gentemot begravningsplatsen och resterande del av dalgången. Mot norr avgränsas området av grönytor och en obebyggd höjd mellan Vatuland och den gamla Original Odhner/Electrolux-fabriken. Industriområdet har en tydlig inre indelning i Trädgårdsgatan sträckning. Tack vara denna är en stegvis omvandling av området möjlig då nya och äldre verksamheter kan fungera sida vid sida. Industriområdet sett från söder. Varierande industribebyggelse inom Linden-kvarteret i förgrunden. Kvarteret Häggen och villabebyggelse längs dalgångens norra sida skymtar bakom. Odelsberget med högt liggande bebyggelse längst bak i bild. Utsnitt från illustrationskartan tillhörig samrådsförslaget. Illustrerad bebyggelse motsvarar den mesta möjliga byggnadsarea som är tillåten. 5 Områdesvisa rekommendationer gällande gestaltning Områdesindelning Delområden Utifrån de förutsättningar som ges av topografin, landskapet, nuvarande och föreslagen markanvändning kan området delas in fem olika delområden där gestaltningen inom respektive delområde kan ges övergripande riktlinjer. I gestaltningsprogrammet beskrivs riktlinjer för varje delområde under egna avsnitt. 1. Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget Myrenområdet präglas av hur gator och torg utformas. Om Myrens industriområde ska omvandlas till en attraktiv och levande stadsdel är det viktigt att gatu- och torgmiljön utformas med omsorg. •• •• •• Delområde 1: Trädgårdgatan, Vatulandsgatan och torget 2. Norr om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatan - Water Delområdet består av den del som projektet WATER tar i anspråk. Området är avgränsat av en höjd i norr, Trädgårdsgatan åt söder och Vatulandsgatans nya sträckning åt öster samt Bohusbanan åt väster. Delområdet består av kvarteret Rönnen och de västra delarna av kvarteret Häggen. •• •• •• Delområde 2: Norr om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatan -Water 6 3. Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans korsning Delområdet avgränsas av Bohusbanan i väster och söder och Trädgårdsgatan i norr. Åt öster ansluter området mot en höjd. •• •• •• Delområde 3: Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans korsning 4. Bostadsområde öster om Vatulandsgatan Delområdet ligger mellan grönpartier och naturmark i norr, söder och öster. Mot väster avgränsas området av den planerade torgytan längs med Trädgårdsgatan och av Vatulandsgatans nya sträckning. Byggnader inom delområdet kommer utgöra torgets östra gräns och avslutar den rumsbildning som omger torget. •• •• •• Delområde 4: Bostadsområde öster om Vatulandsgatan 5. Parkmiljöer/Naturmark Grönytorna inom planområdet är viktiga, dels för att sätta gränser mot omgivande villabebyggelse men också som kompletterande vistelseytor (lek och aktiviteter) för främst boende i närområdet. •• •• •• Delområde 5: Park/Naturmark 7 Rendering som visar hur torget i Myrenområdet skulle kunna se ut. Bilden visar: En hög detaljeringsnivå på marknivå. En gata med låg fart där uteserveringar ligger på andra sidan en trädrad men i nära anslutning till gatan. Entréer till byggnaderna i nära anslutning till gatan. I fonden syns de föreslagna bostadshusen som avslutar torgbildningen åt öster. Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget Målbild Att skapa en attraktiv och välkomnande gata som ska kunna hantera såväl flanerande besökare som trafik. De centrala och inre delarna av gatan ska kunna ansluta till torg och andra vistelseytor, den västra delen betjänar angörande trafik. Södra sidan av gatan ska vara omslutande och rumsbildande, den norra sidan genomsläpplig med god kontakt mot vistelsytor på kvartersmark. Trädgårdsgatans funktion Genom att utnyttja topografin ges en grundläggande uppdelning av Trädgårdsgatan som är lätt att läsa av och förstå för de som ska vistas i området. Uppdelningen av gatan strävar till att sänka tempot och minska det upplevda utrymme biltrafiken får ta. En grundläggande uppdelning av personbilstrafik och nyttotransporter sker i nära anslutning till järnvägsviadukten vid västra infarten till planområdet. • • Nästa vägval sker där backen som leder •• Fördelning av trafiken inom planområdet. •• 8 5 6 4 3 2 1 från järnvägsviadukten planar ut, där infart till besöksparkeringar planeras. Efter denna infart kan en gata med hög detaljeringsnivå med förslagsvis egna rumsbildande element etableras. Ytterligare längre österut, när man passerat planområdets enda planerade industri, kan en torgyta förläggas. Torgytan avslutar gatan för besökare, och ska till delar vara en plats som är möjlig att vara på, inte bara färdas. Torgytan ska även vara möjlig att vända på för större fordon. Vidare ska torget fördela trafiken mellan Trädgårdsgatan och parkeringar i östra delen av WATER-området. Dessa parkeringar används lämpligen av anställda i området som brukar vägen på andra tider än besökare. Trädgårdsgatans förlängning efter korsningen med Vatulandsgatan ska enbart fungera som en gata för boende i de östra kvarteren i planförslaget och ska stängas för genomfartstrafik. Gatuutformning - Trädgårdsgatan Entrédelen och backen upp (se även sektion A, samt områdesamarkering 1): Gestaltningen bör följa den redan etablerade utformningen som finns runt järnvägsviadukten. Detaljeringsnivån är relativt hög kring själva viadukten och det finns en mängd material att välja på. Material och utformning som används kan vara gräsytor, vägyta och 9 Trädgårdsgatans och Vatulandsgatan kan delas in i olika områden som bör få olika detaljeringsgrad och behandling vad gäller gestaltning av gaturummet. 1. Entrédelen och backen upp 2. Centrala delarna av Trädgårdsgatan och torget 3. Sträckan mellan torget och den mindre vändplatsen 4. Öster om vändplatsen 5. Norra delen av Vatulandsgatan 6. Södra delen av Vatulandsgatan Ovan: Utsnitt som visar på materialval och nedan: Järnvägsviadukten som utgör entrén till Trädgårdsgatan västerifrån. •• •• Till höger: Publika entréer i projektet WATER. Ovan: Stensatta partier med avvikande utformning på delar av Trädgårdsgatan och Vatulandsgatan förstärker sambandet mellan gata och förmarken som tillhör WATER. •• la at sg nd an Markbearbetning med olika detaljeringsgrad som kan användas för Trädgårdsgatans olika delar och i övergångarna mellan de olika delarna. Myräng sväg en tu Va Udd eva llav äge n gångbana i asfalt, enkel betongkantsten, slänter belagda med sjösten och granitmurar. För att etablera övergången från vägmiljö till gata bör en trottoar eller gångbana som ligger högre än gatunivå anläggas på norra sidan av Trädgårdsgatan. Centrala delarna av Trädgårdsgatan och torget (se även sektion B och C samt områdesmarkering 2): Gatan ska ha en utformas med samma typer av material som finns i entrédelen men med en högre detaljeringsnivån. Till exempel kan detta göras genom att skifta från enbart asfalt i markbeläggningen till att markera entréytor till parkeringar/byggnader, infarter till industri/verksamhetstomter, torgytor och parkeringsplatser med t.ex. gatsten i granit alternativt belägga hela ytor med marksten. Gång och cykelbana ges en ökad detaljeringsgrad genom att markeras med exempelvis röd färg eller annorlunda stenbeläggning. Gaturummet förtstärks genom att rumsbildande trädrader sätts på både norra och södra sidan. Södra sidan av Trädgårdsgatan, som ska uppfattas som en tydlig och lätt avläsbar gräns gentemot nuvarande verksamheter, bör få en utformning som är enkel att läsa av. På sikt kommer verksamhetsområdet omvandlas och bli mer enhetligt. Trottoar, träd, parkeringsfickor och markerade infarter till södra sidans bebyggelseområden används som element för att utforma gatan. Trädplacering och parkeringsfickor bör få en enhetlig utformning och likartad placering längs hela denna del av gatan. Norra sidan utformas med samma element. På denna sida av gatan ska även busshållplats inrymmas. Gatans norra sida ska ha D C B A Detaljerade gatusektioner på nästföljande sidor finns på punkterna A-D. 10 Norr 0 10 20 meter Söder A: Entrédelen. Denna del av gatan ska kunna hantera den största delen av måltrafik till området. Mycket av nyttotrafiken nyttjar endast denna del av Trädgårdsgatan. Gaturummet är stort, slänter och öppna gräsytor kantar gångbanor och trottoarer. (Skala 1:400). Norr 0 10 20 meter B: Trädgårdsgatan. Trädrader på bägge sidor om gatan ger ett tydligt gaturum. Den södra sidan av gatan kan leva sitt eget liv. På den norra sidan kan förmarken utnyttjas till skapa inbjudande platser eller nära samband till entréer. (Skala 1:400). 11 A Söder B Bussficka, smågatsten i granit. Råkantsten i granit Skiljeremsa, smågatsten i granit Gång och cykelbana 3 m, röd asfalt Gångbana 1,5 m, röd asfalt Skiljeremsa, smågatsten i granit Råkantsten i granit Parkering, smågatsten i granit Asfalt, alla fordon, 30 km/h, vändplats, SF sten Trädskydd/stöd Planteringsgrop med strukturjord 3x3 m Rundoxel Sorbus x thuringiaca 'Fastigiata' 0 10 20 meter Principplan för gatuutformning Trädgårdsgatan, (skala 1:500). en god kontakt gentemot de publika ytor och entréer som tillhör centrumbebyggelsen norr om gatan. Placering av träd och parkeringsplatser anpassas efter den intilliggande bebyggelsen. Utformningsmässigt ska förmarken på centrumbebyggelsen och Trädgårdsgatans norra sida hänga ihop. Det innebär att materialval ska vara likartade och att exempelvis entréer och andra publika ytor kan ha likartad markbehandlingen. Torget (östra delen av områdesmarkering 2) ska komplettera övriga torgytor i Strömstad men med en egen karaktär och unika värden. Det ska, liksom de torg som är nämnda i ”Strömstad - Strategi för stadens miljö” (Stadsparken, Oscarsplatsen och Plagen), vara ett finrum som speglar bilden av Strömstad utåt. Torget är placerat som en målpunkt för besökande i området. För boende öster om Myren på sin väg till och från havet ligger torget på vägen. Torgets är av samma storlek och skala som Stadsparken i Strömstad. Material, markberbetning och växtlighet (där till exempel träd bör ingå som del av torgutformingen) bör hänga samman med de centrala delarna av Trädgårdsgatan. Marksten (exempelvis ST-sten) skiljer torgytan från den i övrigt till större delen asfaltsbelagda Trädgårdsgatan. Trädskydd/stöd Planteringsgrop med strukturjord 3x3 m Rundoxel Sorbus x thuringiaca 'Fastigiata' ST-sten kan användas för att belägga delar av torgytan. Norr 0 5 10 meter Principsektion gatuutformning Trädgårdsgatan, (skala 1:200). 12 Söder Norr 0 10 20 meter Söder C: Torget. Gaturummet vidgar sig där Vatulandsgatan och Trädgårdsgatan möts. Byggnadernas fasader kan med fördel ligga nära gatan och ha ett sammanhängande form språk och materialval. Då finns klara och tydliga gränser för torgrummet. Torget är dock inte beroende av byggnader på alla sidor utan även trädridåer kan användas för att sluta rummet. (Skala 1:400). Norr D 0 10 20 meter C Söder D: Bostadskvarteren/Parken: Detaljeringsnivån i gatan kan sänkas. Placeringen av hus i förhållande till gatan är förhållandevis fritt. (Skala 1:400). 13 Oxel Trädgårdsgatan som den ser ut i sträckningen förbi villakvarteren/björkskogen. Gatan har en mycket låg detaljeringsgrad och består i princip bara av kansten och en asfaltsbelagd vägbana. Till höger: Vatulandsgatan mot norr. Nedan: Övergång mellan bilgata och gång- och cykelväg bör markeras i markbehandlingen. På sträckan mellan torget och den mindre vändplatsen (se även sektion D samt områdesmarkering 3) saknas eller endast finns endast ett fåtal offentliga funktioner i anslutning till sig gatan. Trädgårdsgatan är i denna sträckning en boendegata. Den föreslagna bebyggelsen hör samman med Trädgårdsgatans centrala delar och gaturummet bör fortsatt delas upp i trottoar och vägbana. Detaljeringsnivån bör vara lägre än Trädgårdsgatans centrala delar. Öster om vändplatsen (områdesmarkering 4) för boendekvarteren ska ingen genomgående biltrafik tillåtas. Intilliggande bebyggelse utgör ej en del av Myrenområdet utan består av befintliga villakvarter och gatan bibehåller sin nuvarande utformning. Beroende på kommunens framtida utbyggnad av gång- och cykelvägar utanför planområdet kan en genomgående sådan anordnas längs hela Trädgårdsgatans sträckning vidare österut. I sådana fall förändras gatan. Gatuutformning - Vatulandsgatan Vatulandsgatan kommer få en ändrad sträckning och en ändrad funktion från en bilgata med trottoarer (sammanlagt 12 meter) till en gång- och cykelväg. Övergången från villagata till gång- och cykelväg (mellan områdesmarkering 5 och 6) bör markeras med avvikande markbeläggning. Den del av Vatulandsgatan som blir gång- och cykelväg bör utformas så att det blir en naturlig fortsättning på östra trottoarens gångstråk. På den södra delen (områdesmarkering 6) av Vatulandsgatan som ligger i anslutning till WATER kan en trädrad mellan park och gata skapa en tydligare gräns. På så vis blir gaturummet tydligare. 14 Norr om Trädgårdsgatan - Water Målbild för denna del Ett kvarter som till stora delar är inbjudande till aktiviteter. Bebyggelse och förmark bildar tillsammans en lummig och varm miljö. Vistelsytor, förmark och entréer lockar besökare in till byggnadens aktiviteter. Men också en praktisk miljö där det enkelt och logiskt framgår hur man rör sig, både för besökande med bil, samt cyklande och gående. Rendering från väster över WATER. På avstånd kommer den nya bebyggelsen utgöra ett landmärke som visar på omvandlingen av Myrenområdet till en levande och attraktiv stadsdel i Strömstad. Nöjesanläggning n mså Strö Udden Odelberget Vatulandsområdet Södertull Skola Gästhamn JärnvägsFiskehamn torget Skola Korpeberget Odelsberg Udd eva llav äge n Torskholmen Vatuland Myräng svä gen an 500 meter Slotteberget at sg nd Myren Småbåtshamn Österröd Camp.pl. Campingplats Röseberget Badplats Småbåtshamn Topografisk karta med 5-meterskurvor. Sektionen nedan markerad med gulstreckad linje. Sektion som visar att den övergripande skalan avpassas efter de omkringliggande höjdpartierna: Myrens dalgång, Vatuland i norr, Röseberget i söder och i öster om planområdet Odalberget. (Sektionen skala 1:4000). Röseberget 15 Vatuland yrän gsvä gen Ha en 250 Museum Badhus la 0 Norra hamnen Idrottspl. tu Va Skala Bebyggelsen bör till större delen anpassa sig till dalgångens skala. Kringliggande höjdpartier utanför planområdet (Odelsberget +50 meter, Röseberget ca +40 meter, Vatulandsområdet ca +30 meter ) och kvarvarande höjder i dalgången (som ligger på mellan +20 till +30 meter) sätter gränser för höjden på byggnaderna. Det finns även en historisk skala på bebyggelsen att förhålla sig till. Den tidigare fabriksbebyggelsen på norra sidan om Trädgårdsgatan har haft en för Strömstad unik skala med en 245 meter lång byggnad som det mest karaktärsskapande elementet. Eftersom förhållandevis stora byggnader finns etablerade i dalgånghen kan ny bebyggelse som ersätter dessa ha fortsatt samma skala. Höjden på nuvarande byggnader växlar mellan två-tre våningar i direkt anslutning till Trädgårdsgatan och upp till fem- sex våningar på byggnader som inte ligger i direkt anslutning mot densamma. Rimlig höjd för ny bebyggelse, men med bibehållen skala innebär Museum Vattenverk Principsektion i nord-sydlig rikting som visar hur den övergipande landskapsbilden påverkas av skalan på föreslagen bebyggelse. Placering av högre byggnadsdelar kan ske så närmiljön får en skala på ungefär fyra våningar. Bebyggelsen norr om Trädgårdsgatan kan på så sätt utformas så att den inte dominerar gatumiljön men ändå, på avstånd kan uppfattas som ett attraktivt landmärke. att den i direkt anslutning till Trädgårdsgatan kan vara upp till 3-4 våningar. Liksom i det redan etablerade bebyggelsemönstret kan delar av bebyggelsen inom delområdet sticka upp högre. Placering Planförslaget bygger i stort vidare på den befintliga stadsstruktur som finns. Den största omvandlingen sker i användningen av området från att ha haft verksamheter med sluten karaktär till att få verksamheter med många besökande där bebyggelsen norr om Trädgårdsgatan ska ha en huvudsakligen publik användning. Fasadlivet bör därför ligga i nära anslutning till intilliggande gator. Förmark mot offentliga ytor som saknar funktion bör undvikas. •• HENRIK SC •• Till höger: Högre detaljeringsgrad på fasadutformningen är rekommenderat för de röda partierna. En enklare nivå för de grönmarkerade. Ovan: Materialval, från vänster ovanifrån: Väderbitet behandlat trä. granit, cortenstål, parocelement, väderbitet obehandlat trä, lackerat väderbitet trä. Behandling av förmark/fasader Byggnader inom detta område ska användas för utåtriktad aktivite•• ter. Miljön ska vara inbjudande, varm och lummig. Byggnadens entréer ska vara lättillgängliga. Detaljeringsnivå i material, utformning av byggnadsliv, fasad och förmark ska vara höga gentemot torg och gator. Där bebyggelsen gränsar mot naturmark finns inte samma behov av en hög detaljeringsnivå. Förmark på södra sidan av byggnaden/byggnaderna mot Trädgårdsgatan ska utformas med samma övergripande tema och detaljeringsnivå som själva gatan men dessutom ska plats finnas för uteserveringar och andra vistelseytor. Förmark mot öster och Vatulandsgatan bör på motsvarande sätt få en hög detaljeringsnivå. 16 För att anknyta till platsen och dess historia används med fördel lokala material och referenser. Väderbitet trä kan användas i fasad för att anknyta till den bohuslänska byggnadstraditionen, granit, för att anknyta till platsen och klipporna som ligger i dess direkta närhet, cortenstål för att visa på ett material som anknyter till hamnen och som blivit utsatt för väder och vind i havsmiljö. På fasader med lägre detaljeringsnivå kan exempelvis paroc-element användas. Elementen har en matt yta som skall likna blå-svart stål som är den yta stålet har innan det bearbetas. Konceptet är att vara ärlig i ytor och materialval. Att visa på bestående material och ytskikt som fått utstå kustklimatets hårda påfrestningar. Materialverkan kompletteras med hur byggnadsvolymerna utformas i fasad. Exteriört mot Trädgårdsgatan ska själva byggnaden uppfattas som en uppbruten struktur med ett växlande fasadliv och varierande nockhöjder. Med skiftande fasadmaterial och med entréer som skär genom byggnaden är ambitionen att skapa ett varierat stadsrum mot främst Trädgårdsgatan och, i något mindre grad, Vatulandsgatan. De livfulla fasaddelarna kan kompletteras med att det på taket ska finnas möjligheter till ett taklandskap med parkkaraktär som innehåller olika aktivitetsytor. Rendering som visar hur förmarken norr om Trädgårdsgatan kan användas för restauranger och caféer. Transperanta material blandat med lokalanknutna material som väderbitet trä och cortenstål som på olika delar av fasaden ger en omväxlande, inbjudande och varm miljö. Nedan: Sektion genom Trädgårdsgatan som visar höjdskillnaderna inom området, hur bebyggelsen kan brytas upp i olika delar men ändå vara del av samma byggnadskropp samt hur delar av bebyggelsen är högre än de intilliggande höjderna. Väst ligger åt vänster och öst till höger i sektionen. (Skala 1:1000). 0 25 50 meter Materialval, från vänster ovanifrån: Väderbitet behandlat trä. granit, cortenstål, paroc-element, väderbitet obehandlat trä, lackerat väderbitet trä. Delar av bebyggelsen kan sticka upp ovanför omgivande höjder i närmiljön. 17 Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans korsning •• Målbild Ett kvarter inom stadsdelen Myren där byggnader för såväl industri som centrumändamål ska kunna inrymmas. Området ska tåla förändring över tid. Kvartersmark som idag kan innehålla verksamheter som behöver avskärmas ska kunna omvandlas till att istället innehålla byggnader som används för centrumändamål med litet •• eller inget behov av avskärmning. •• Skala Bebyggelsen bör till större delen anpassa sig till dalgångens skala. Kringliggande höjdpartier (Odelsberget +50 meter, Röseberget ca +40 meter, Vatulandsområdet ca +30 meter och kvarvarande höjder i dalgången mellan +20 till +30 meter) sätter gränser för höjden på byggnaderna. Delområdet Placering Placeringen av byggnader inom detta delområde är till stor del beroende av verksamhetens innehåll. Delar av kvartersmarken föreslås ha användningen centrum, där kan ett nära samband med Trädgårdsgatan vara att föredra. För delar som har kvar användningen industri kan det krävas att förmarken används för exempelvis angöring av tung trafik och sambandet med Trädgårdsgatan har ingen eller liten inverkan på verksamheten. För att kunna ha en fri placering av byggnader inom området men att det ändå ska kunna upplevas som en avskild del krävs att bebyggelsen ligger inom klara och tydliga gränser. Mot söder och väster finns en tydlig gräns i form av Bohusbanan. Torgets avslutar kvarteret mot öster sett från Trädgårdsgatan. För att Trädgårdsgatan norr om delområdet ska upplevas som en enhetlig gata krävs en klar och tydlig gräns att förhålla sig till. Infarter föreslås ske endast på anvisade ställen och trädplantering med parkeringar och trottoar som är enhetligt utformade bör användas, särskilt på delar av gatan som ligger öster om nuvarande gångbro (se avsnitt om Trädgårdsgatan). Placering av byggnader med centrumanvändning bör ske så • • har en nära relation till Trädgårdsgatan. att entréer och fasader Parkeringar och nyttotrafik bör förläggas mot söder. •• Infarterna till området söder om Trädgårdsgatan begränsas. •• 18 Bostadsområde öster om Vatulandsgatan Målbild Denna del av planområdet ska bli bostadskvarter i form av flerbostadshus som också ska kunna inrymma kontor, viss handel och •• förskola. Delområdet bör gestaltningsmässigt likna WATER-projektet då delar av kvarteret vetter mot torget som på det viset kan få en enhetlig miljö. Skala Byggnadskropparna kommer att utgöra den östra gränsen för Myrenområdets bebyggelse och bör ha en något mindre skala än övriga Myrenområdet så att kontrasten mot villabebyggelsen i öster inte blir för stor. Söder om Trädgårdsgatan finns en björkskog som idag avskärmar delområdet från begravningsplatsen. Skogen bör finnas kvar och byggnaderna på denna sida anpassas så att de inte blir mer än en våning högre än skogen (fyra våningar). Norr om Trädgårdsgatan är tre-fyra våningar lämpligt som en avtrappning gentemot villaområdet och grönytorna. •• •• Delområdet Placering Delområdet är avslutningen på Myrenområdet och gatumiljön bör skilja sig från den mer öppna och offentliga karaktär som Trädgårdsgatan har i sträckningen utefter kvarteret Rönnen till att vara en gata mer anpassad för boende och fötskoleverksamheter (undantaget de delar som vetter mot torget). Detta innebär att två förhållningssätt kan användas. Placeras byggnader nära torget förtydligar de torgrummet och avslutar Trädgårdsgatans mer publika del på ett tydligt sätt. Förmarken mot torget kan ha en offentlig karaktär beroende på bottenvåningarnas innehåll. Förmarken som vetter mot söder och Trädgårdsgatan ska vara mer privat till sin karaktär. Placeras huskroppar mitt på respektive tomt kommer intrycket av de nya byggnaderna istället vara mer av ”hus i park” och en tydlig skillnad erhålles gentemot karaktären på övriga delar av Trädgårdsgatan. Behandling av förmark/fasader För att byggnaderna ska uppfattas som tillhöriga bebyggelsen på norra sidan av Trädgårdsgatan (WATER) bör materialvalen påminna om de materialval som används i det delområdet. Det innebär att man i gestaltningen av byggnaderna ska arbeta med transperens och varma naturliga material. Detaljeringsgraden kan dock vara lägre inom detta delområde än för WATER-projektet. Materialvalen är särskilt viktiga mot torget där det finns möjlighet till caféer, restauranger och butiker. 19 Exempelbilder på materialverkan som bör eftersträvas gällande bostadsbebyggelsen söder om Trädgårdsgatan. Ovan och mitten: Projekt av David Chipperfield Architects Nedan: Krokslätts fabriker Wingårdhs Parkmiljöer/Naturmark Målbild för denna del Parken ska vara en tillgång för främst boende i närområdet men till viss del också besökande. Södra delen av Strömstad saknar bearbetade grönytor och delar av området bör vara avsedda för lek och aktivitet då många barnfamiljer bor i närområdet. I och med omvandlingen av Myrenområdet kommer stadsdelen användas på flera tider över dygnet än tidigare. Det är därför viktigt att parkytan är en trygg plats alla tider på dygnet. •• •• Behandling av gränser/angöring till området Stigar leds in i parkområdet som en naturlig fortsättning på villagatorna Almstigen och Ekstigen. Delar av grönytorna i området består av uppväxt skog som fungerar som avskärmning mellan dagens industriområde och bostäder/ begravningsplatsen. Delområdet •• Exempel på utformning av parken. Klara och tydliga gångstråk delar in parkområdet i olika delar. Parkutformning Tydliga gångvägar i området till de olika programmerade ytorna (exempelvis lekplatser, bollplan) kan accentueras och i sig bilda gränser för de olika ytorna i parkmiljön. Detta kan göras genom att genvägarna lyfts fram genom förhöjda gångbanor och ned- eller upphöjdasänkta lek- och aktivitetsytor. Bollplanen utgör idag lågpunkten för hela närområdet. Genom att sänka ner den kan ett dagvattenmagasin tillskapas samtidigt som parkens olika funktionsytor blir tydligare. För att skapa trygga miljöer inom grönområdet är det viktigt att belysning finns och att den även lyser upp mer än endast gångstråken. 20 Sammanfattning Övergripande gestaltning av Myrenområdet Myrens industriområde ska omvandlas från ett industriområde till en attraktiv och levande stadsdel i Strömstad med inrikting mot centrumnära verksamheter med bas i besöksnäringen. Gestaltningsmässigt bygger utformningen av ny bebyggelse i skala och höjd på det redan etablerade bebyggelsemönstret. Det förhåller sig till de omgivande bergspartierna snarare än den omgivande villabebyggelsen eller staden i övrigt. Bebyggelsen kommer fortsatt vara en del av staden som med en egen särart och karaktär. Delområde 1. Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget Trädgårdsgatan delar Myrenområdet i två delar, norr och söder. En stegvis omvandling av Myrenområdet innebär att nya och äldre verksamheter ska kunna fungera sida vid sida. Det är viktigt att etablera tydliga och lätt avläsbara gränser mellan de olika verksamheterna då de har helt olika karaktär. Gestaltningsprogrammet föreslår att gatan utformas med trädrader, parkeringsplatser och gångbanor för att etablera dessa gränser. Privat respektive mer publik användning av omkringliggande bebyggelse ska också visas i gatans utformning. Genom en varierande detaljeringsgrad i markbearbetning och materialval blir detta möjligt. Delområde 2. Norr om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatan Delområdet består av den del som projektet WATER tar i anspråk. Bebyggelsen ska ha ett nära samband med Trädgårdsgatan och torget och användas för publika ändamål. Exteriört mot Trädgårdsgatan ska själva byggnaden uppfattas som en uppbruten struktur med ett växlande fasadliv och varierande nockhöjder. Med skiftande fasadmaterial och med entréer som skär genom byggnaden är ambitionen att skapa ett varierat stadsrum mot främst Trädgårdsgatan. Delområde 3. Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans korsning Ett kvarter inom stadsdelen Myren där byggnader för såväl industri som centrumändamål ska kunna inrymmas. Området ska tåla förändring över tid. Gemensamt för ny bebyggelse kommer vara byggnadshöjder och placering gentemot Trädgårdsgatan. Gränsen mot Trädgårdsgatan är viktiga att förtydliga. Delområde 4. Bostadsområde öster om Vatulandsgatan Bebyggelsen inom delområdet kommer utgöra torgets östra gräns och avslutar den rumsbildning som omger torget. Materialval och markbearbetning ska mot torget likna WATER-projektets utformning. Mot söder och Trädgårdsgatan ska utformningen av bebyggelse och gatumiljö vara anpassad till en bostadskvartersnivå vilket betyder en enklare utformning än mot torget. Delområde 5. Parkmiljöer/Naturmark Parkmiljön föreslås innehålla flera olika vistelsemiljöer som i sig är avgränsade genom gångstråk och stigar. Avskärmande skogspartier ska fortsatt finnas kvar. 21 Myrenområdet ska omvandlas till en attraktiv och levande stadsdel.
© Copyright 2024