1. No category

GESTALTNINGSPROGRAM
FÖR MYRENOMRÅDET
Framtagen i samband med och tillhörande
detaljplan för kv. Rönnen m.fl, Myrenområdet
Strömstads kommun
2015-05-27
HENRIK SCHULZ
Gestaltningsprogrammet är utformat i samråd med
Strömstads kommun genom ett samarbete mellan Rådhuset
Arkitekter AB genom arkitekt SAR/MSA Johan Wahlström
och arkitekt SAR/MSA Henrik Schulz.
Innehåll
Inledning och syfte
3
Planförslaget i korthet
4
Myren5
Områdesvisa rekommendationer gällande gestaltning
6
Områdesindelning6
Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget
8
Norr om Trädgårdsgatan - Water
15
Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans...
18
Bostadsområde öster om Vatulandsgatan
19
Parkmiljöer/Naturmark20
Sammanfattning21
Inledning
Syfte
Gestaltningsprogrammet syftar till att finna övergripande gestaltningsprinciper för planområdet, dels för hela Myrens industriområde och dels för olika delområden. Utifrån gestaltningsprogrammet
ska det gå att utläsa viktiga övergripande gestaltningsprinciper för
hur delområdena inom planområdet ska vara utformade.
Tillämpning
Gestaltningsprogrammet kompletterar detaljplanen och planbeskrivningen med att visa på arkitektoniska och landskapsmässiga
grundläggande principer för planens innehåll. Programmet innehåller också exempel på lämpliga materialval samt utformning av
byggnader, gator och torg i planområdet.
För sådana frågor gällande gestaltning som inte är lämpliga att
reglera i detaljplanen hänvisas till gestaltningsprogrammet som ett
stöd för såväl bygglovhandläggare som projektörer.
3
Myrens industriområdet 2014 sett från söder. I förgrunden kvarteret Linden med från början Original
Odhners kontorsbyggnad åt väster. På andra sidan
Trädgårdsgatan sammanbyggd med en gångbro ligger den fabriksdelen som tillhörde Original Odhner,
sammanlagt 245 meter lång. Högdelen kom till
efter att Electrolux tagit över byggnaderna på
1970-talet. Bakom den gula fabriksdelen sticker en
höjdrygg upp som ligger i dalgången och bildar en
naturlig gräns mot norr för industriområdet.
Utsnitt från samrådsförslaget till plankarta där
huvudsaklig föreslagen markanvändning syns.
Brunt: Centrumfunktioner, blått: industri; grönt:
natur och gult: bostäder.
Planförslaget i korthet
Övergripande idé
Myrens industriområde omvandlas från ett industriområde till en
attraktiv och levande stadsdel i Strömstad. Myrens industriområde
ska vara ett centrum för besöksintensiva verksamheter inom staden.
Utveckling av gestaltningsprogrammet
Gestaltningsprogrammet åtföljer planhandlingarna och bör utvecklas vidare efter att planförslaget varit ute för samråd.
I samrådskedet har gestaltningsprogrammet koncentrerats kring
frågor gällande skala och placering och endast översiktligt behandlat
materialval och detaljerade utformningsfrågor. Beroende på vilken
nivå sådana frågor behöver utredas vidare finns det möjlighet att
göra det inför utställningsskedet av planen.
4
Myren
Myrens industriområde
Själva industriområdet är väl avgränsat mot omgivningen genom sin placering och genom andra naturliga gränser. Åt söder
och väster avgränsas området av havet och höjdpartier samt av
Uddevallavägen och Bohusbanan. Mot öster bildar villabebyggelsen
längs Hagtornsvägen och björkskogen en tydlig gräns gentemot begravningsplatsen och resterande del av dalgången. Mot norr avgränsas området av grönytor och en obebyggd höjd mellan Vatuland och
den gamla Original Odhner/Electrolux-fabriken.
Industriområdet har en tydlig inre indelning i Trädgårdsgatan
sträckning. Tack vara denna är en stegvis omvandling av området
möjlig då nya och äldre verksamheter kan fungera sida vid sida.
Industriområdet sett från söder. Varierande industribebyggelse inom Linden-kvarteret i förgrunden.
Kvarteret Häggen och villabebyggelse längs dalgångens norra sida skymtar bakom. Odelsberget med
högt liggande bebyggelse längst bak i bild.
Utsnitt från illustrationskartan tillhörig samrådsförslaget. Illustrerad bebyggelse motsvarar den
mesta möjliga byggnadsarea som är tillåten.
5
Områdesvisa rekommendationer
gällande gestaltning
Områdesindelning
Delområden
Utifrån de förutsättningar som ges av topografin, landskapet, nuvarande och föreslagen markanvändning kan området delas in fem
olika delområden där gestaltningen inom respektive delområde kan
ges övergripande riktlinjer. I gestaltningsprogrammet beskrivs riktlinjer för varje delområde under egna avsnitt.
1. Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget
Myrenområdet präglas av hur gator och torg
utformas. Om Myrens industriområde ska
omvandlas till en attraktiv och levande stadsdel är det viktigt att gatu- och torgmiljön
utformas med omsorg.
••
••
••
Delområde 1: Trädgårdgatan, Vatulandsgatan och torget
2. Norr om Trädgårdsgatan, väster om
Vatulandsgatan - Water
Delområdet består av den del som projektet
WATER tar i anspråk. Området är avgränsat
av en höjd i norr, Trädgårdsgatan åt söder och
Vatulandsgatans nya sträckning åt öster samt
Bohusbanan åt väster. Delområdet består av
kvarteret Rönnen och de västra delarna av
kvarteret Häggen.
••
••
••
Delområde 2: Norr om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatan -Water
6
3. Söder om Trädgårdsgatan, väster om
Vatulandsgatans korsning
Delområdet avgränsas av Bohusbanan i väster
och söder och Trädgårdsgatan i norr. Åt öster
ansluter området mot en höjd.
••
••
••
Delområde 3: Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans korsning
4. Bostadsområde öster om Vatulandsgatan
Delområdet ligger mellan grönpartier och
naturmark i norr, söder och öster. Mot
väster avgränsas området av den planerade
torgytan längs med Trädgårdsgatan och av
Vatulandsgatans nya sträckning.
Byggnader inom delområdet kommer
utgöra torgets östra gräns och avslutar den
rumsbildning som omger torget.
••
••
••
Delområde 4: Bostadsområde öster om Vatulandsgatan
5. Parkmiljöer/Naturmark
Grönytorna inom planområdet är viktiga,
dels för att sätta gränser mot omgivande villabebyggelse men också som kompletterande
vistelseytor (lek och aktiviteter) för främst
boende i närområdet.
••
••
••
Delområde 5: Park/Naturmark
7
Rendering som visar hur torget i Myrenområdet
skulle kunna se ut. Bilden visar: En hög detaljeringsnivå på marknivå. En gata med låg fart där
uteserveringar ligger på andra sidan en trädrad men
i nära anslutning till gatan. Entréer till byggnaderna i nära anslutning till gatan. I fonden syns de
föreslagna bostadshusen som avslutar torgbildningen
åt öster.
Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget
Målbild
Att skapa en attraktiv och välkomnande gata som ska kunna hantera såväl flanerande besökare som trafik.
De centrala och inre delarna av gatan ska kunna ansluta till torg
och andra vistelseytor, den västra delen betjänar angörande trafik.
Södra sidan av gatan ska vara omslutande och rumsbildande,
den norra sidan genomsläpplig med god kontakt mot vistelsytor på
kvartersmark.
Trädgårdsgatans funktion
Genom att utnyttja topografin ges en grundläggande uppdelning av
Trädgårdsgatan som är lätt att läsa av och förstå för de som ska vistas
i området. Uppdelningen av gatan strävar till att sänka tempot och
minska det upplevda utrymme biltrafiken får ta.
En grundläggande uppdelning av personbilstrafik och nyttotransporter sker i nära anslutning till järnvägsviadukten vid västra
infarten till planområdet.
• • Nästa vägval sker där backen som leder
••
Fördelning av trafiken inom planområdet.
••
8
5
6
4
3
2
1
från järnvägsviadukten planar ut, där infart till besöksparkeringar
planeras.
Efter denna infart kan en gata med hög detaljeringsnivå med
förslagsvis egna rumsbildande element etableras. Ytterligare längre
österut, när man passerat planområdets enda planerade industri,
kan en torgyta förläggas.
Torgytan avslutar gatan för besökare, och ska till delar vara en
plats som är möjlig att vara på, inte bara färdas. Torgytan ska även
vara möjlig att vända på för större fordon. Vidare ska torget fördela trafiken mellan Trädgårdsgatan och parkeringar i östra delen
av WATER-området. Dessa parkeringar används lämpligen av
anställda i området som brukar vägen på andra tider än besökare.
Trädgårdsgatans förlängning efter korsningen med Vatulandsgatan
ska enbart fungera som en gata för boende i de östra kvarteren i
planförslaget och ska stängas för genomfartstrafik.
Gatuutformning - Trädgårdsgatan
Entrédelen och backen upp (se även sektion A, samt områdesamarkering 1): Gestaltningen bör följa den redan etablerade utformningen
som finns runt järnvägsviadukten. Detaljeringsnivån är relativt hög
kring själva viadukten och det finns en mängd material att välja på.
Material och utformning som används kan vara gräsytor, vägyta och
9
Trädgårdsgatans och Vatulandsgatan kan delas in i
olika områden som bör få olika detaljeringsgrad och
behandling vad gäller gestaltning av gaturummet.
1. Entrédelen och backen upp
2. Centrala delarna av Trädgårdsgatan och
torget
3. Sträckan mellan torget och den mindre
vändplatsen
4. Öster om vändplatsen
5. Norra delen av Vatulandsgatan
6. Södra delen av Vatulandsgatan
Ovan: Utsnitt som visar på materialval och nedan:
Järnvägsviadukten som utgör entrén till Trädgårdsgatan västerifrån.
••
••
Till höger: Publika entréer i projektet WATER.
Ovan: Stensatta partier med avvikande utformning
på delar av Trädgårdsgatan och Vatulandsgatan förstärker sambandet mellan gata och förmarken som
tillhör WATER.
••
la
at
sg
nd
an
Markbearbetning med olika detaljeringsgrad som
kan användas för Trädgårdsgatans olika delar och i
övergångarna mellan de olika delarna.
Myräng sväg
en
tu
Va
Udd
eva
llav
äge
n
gångbana i asfalt, enkel betongkantsten, slänter belagda med sjösten
och granitmurar. För att etablera övergången från vägmiljö till gata
bör en trottoar eller gångbana som ligger högre än gatunivå anläggas
på norra sidan av Trädgårdsgatan.
Centrala delarna av Trädgårdsgatan och torget (se även sektion B
och C samt områdesmarkering 2): Gatan ska ha en utformas med
samma typer av material som finns i entrédelen men med en högre
detaljeringsnivån. Till exempel kan detta göras genom att skifta från
enbart asfalt i markbeläggningen till att markera entréytor till parkeringar/byggnader, infarter till industri/verksamhetstomter, torgytor och parkeringsplatser med t.ex. gatsten i granit alternativt
belägga hela ytor med marksten. Gång och cykelbana ges en ökad
detaljeringsgrad genom att markeras med exempelvis röd färg eller
annorlunda stenbeläggning.
Gaturummet förtstärks genom att rumsbildande trädrader sätts
på både norra och södra sidan.
Södra sidan av Trädgårdsgatan, som ska uppfattas som en tydlig
och lätt avläsbar gräns gentemot nuvarande verksamheter, bör få
en utformning som är enkel att läsa av. På sikt kommer verksamhetsområdet omvandlas och bli mer enhetligt. Trottoar, träd, parkeringsfickor och markerade infarter till södra sidans bebyggelseområden används som element för att utforma gatan. Trädplacering och
parkeringsfickor bör få en enhetlig utformning och likartad placering längs hela denna del av gatan.
Norra sidan utformas med samma element. På denna sida av
gatan ska även busshållplats inrymmas. Gatans norra sida ska ha
D
C
B
A
Detaljerade gatusektioner på nästföljande sidor
finns på punkterna A-D.
10
Norr
0
10
20 meter
Söder
A: Entrédelen. Denna del av gatan ska kunna hantera den största delen av
måltrafik till området. Mycket av nyttotrafiken nyttjar endast denna del av
Trädgårdsgatan. Gaturummet är stort, slänter och öppna gräsytor kantar
gångbanor och trottoarer. (Skala 1:400).
Norr
0
10
20 meter
B: Trädgårdsgatan. Trädrader på bägge sidor om gatan ger ett tydligt gaturum. Den södra sidan av gatan kan leva sitt eget liv. På den norra sidan kan
förmarken utnyttjas till skapa inbjudande platser eller nära samband till
entréer. (Skala 1:400).
11
A
Söder
B
Bussficka, smågatsten i granit.
Råkantsten i granit
Skiljeremsa, smågatsten i granit
Gång och cykelbana 3 m, röd asfalt
Gångbana 1,5 m, röd asfalt
Skiljeremsa, smågatsten i granit
Råkantsten i granit
Parkering, smågatsten i granit
Asfalt, alla fordon, 30 km/h, vändplats, SF sten
Trädskydd/stöd
Planteringsgrop med strukturjord 3x3 m
Rundoxel Sorbus x thuringiaca 'Fastigiata'
0
10
20 meter
Principplan för gatuutformning Trädgårdsgatan,
(skala 1:500).
en god kontakt gentemot de publika ytor och entréer som tillhör centrumbebyggelsen norr om gatan. Placering av träd och
parkeringsplatser anpassas efter den intilliggande bebyggelsen.
Utformningsmässigt ska förmarken på centrumbebyggelsen och
Trädgårdsgatans norra sida hänga ihop. Det innebär att materialval
ska vara likartade och att exempelvis entréer och andra publika ytor
kan ha likartad markbehandlingen.
Torget (östra delen av områdesmarkering 2) ska komplettera övriga
torgytor i Strömstad men med en egen karaktär och unika värden.
Det ska, liksom de torg som är nämnda i ”Strömstad - Strategi för
stadens miljö” (Stadsparken, Oscarsplatsen och Plagen), vara ett finrum som speglar bilden av Strömstad utåt.
Torget är placerat som en målpunkt för besökande i området.
För boende öster om Myren på sin väg till och från havet ligger torget på vägen. Torgets är av samma storlek och skala som Stadsparken
i Strömstad. Material, markberbetning och växtlighet (där till exempel träd bör ingå som del av torgutformingen) bör hänga samman
med de centrala delarna av Trädgårdsgatan. Marksten (exempelvis
ST-sten) skiljer torgytan från den i övrigt till större delen asfaltsbelagda Trädgårdsgatan.
Trädskydd/stöd
Planteringsgrop med strukturjord 3x3 m
Rundoxel Sorbus x thuringiaca 'Fastigiata'
ST-sten kan användas för att belägga delar av
torgytan.
Norr
0
5
10 meter
Principsektion gatuutformning Trädgårdsgatan, (skala 1:200).
12
Söder
Norr
0
10
20 meter
Söder
C: Torget. Gaturummet vidgar sig där Vatulandsgatan och Trädgårdsgatan möts.
Byggnadernas fasader kan med fördel ligga nära gatan och ha ett sammanhängande form språk och materialval. Då finns klara och tydliga gränser för torgrummet.
Torget är dock inte beroende av byggnader på alla sidor utan även trädridåer kan
användas för att sluta rummet. (Skala 1:400).
Norr
D
0
10
20 meter
C
Söder
D: Bostadskvarteren/Parken: Detaljeringsnivån i gatan kan sänkas. Placeringen av hus i förhållande till gatan är förhållandevis fritt. (Skala 1:400).
13
Oxel
Trädgårdsgatan som den ser ut i sträckningen förbi
villakvarteren/björkskogen. Gatan har en mycket
låg detaljeringsgrad och består i princip bara av
kansten och en asfaltsbelagd vägbana.
Till höger: Vatulandsgatan mot norr.
Nedan: Övergång mellan bilgata och gång- och
cykelväg bör markeras i markbehandlingen.
På sträckan mellan torget och den mindre vändplatsen (se även sektion D samt områdesmarkering 3) saknas eller endast finns endast ett
fåtal offentliga funktioner i anslutning till sig gatan. Trädgårdsgatan
är i denna sträckning en boendegata. Den föreslagna bebyggelsen
hör samman med Trädgårdsgatans centrala delar och gaturummet
bör fortsatt delas upp i trottoar och vägbana. Detaljeringsnivån bör
vara lägre än Trädgårdsgatans centrala delar.
Öster om vändplatsen (områdesmarkering 4) för boendekvarteren
ska ingen genomgående biltrafik tillåtas. Intilliggande bebyggelse
utgör ej en del av Myrenområdet utan består av befintliga villakvarter och gatan bibehåller sin nuvarande utformning.
Beroende på kommunens framtida utbyggnad av gång- och
cykelvägar utanför planområdet kan en genomgående sådan anordnas längs hela Trädgårdsgatans sträckning vidare österut. I sådana
fall förändras gatan.
Gatuutformning - Vatulandsgatan
Vatulandsgatan kommer få en ändrad sträckning och en ändrad
funktion från en bilgata med trottoarer (sammanlagt 12 meter) till
en gång- och cykelväg.
Övergången från villagata till gång- och cykelväg (mellan områdesmarkering 5 och 6) bör markeras med avvikande markbeläggning. Den del av Vatulandsgatan som blir gång- och cykelväg
bör utformas så att det blir en naturlig fortsättning på östra trottoarens gångstråk. På den södra delen (områdesmarkering 6) av
Vatulandsgatan som ligger i anslutning till WATER kan en trädrad
mellan park och gata skapa en tydligare gräns. På så vis blir gaturummet tydligare.
14
Norr om Trädgårdsgatan - Water
Målbild för denna del
Ett kvarter som till stora delar är inbjudande till aktiviteter.
Bebyggelse och förmark bildar tillsammans en lummig och varm
miljö. Vistelsytor, förmark och entréer lockar besökare in till byggnadens aktiviteter. Men också en praktisk miljö där det enkelt och
logiskt framgår hur man rör sig, både för besökande med bil, samt
cyklande och gående.
Rendering från väster över WATER. På avstånd
kommer den nya bebyggelsen utgöra ett landmärke
som visar på omvandlingen av Myrenområdet till
en levande och attraktiv stadsdel i Strömstad.
Nöjesanläggning
n
mså
Strö
Udden
Odelberget
Vatulandsområdet
Södertull
Skola
Gästhamn JärnvägsFiskehamn
torget
Skola
Korpeberget
Odelsberg
Udd
eva
llav
äge
n
Torskholmen
Vatuland
Myräng svä gen
an
500 meter
Slotteberget
at
sg
nd
Myren
Småbåtshamn
Österröd
Camp.pl.
Campingplats
Röseberget
Badplats
Småbåtshamn
Topografisk karta med 5-meterskurvor. Sektionen
nedan markerad med gulstreckad linje.
Sektion som visar att den övergripande skalan
avpassas efter de omkringliggande höjdpartierna:
Myrens dalgång, Vatuland i norr, Röseberget i söder
och i öster om planområdet Odalberget. (Sektionen
skala 1:4000).
Röseberget
15
Vatuland
yrän
gsvä
gen
Ha
en
250
Museum
Badhus
la
0
Norra hamnen
Idrottspl.
tu
Va
Skala
Bebyggelsen bör till större delen anpassa sig till dalgångens skala.
Kringliggande höjdpartier utanför planområdet (Odelsberget +50
meter, Röseberget ca +40 meter, Vatulandsområdet ca +30 meter )
och kvarvarande höjder i dalgången (som ligger på mellan +20 till
+30 meter) sätter gränser för höjden på byggnaderna.
Det finns även en historisk skala på bebyggelsen att förhålla sig till. Den tidigare fabriksbebyggelsen på norra sidan om
Trädgårdsgatan har haft en för Strömstad unik skala med en 245
meter lång byggnad som det mest karaktärsskapande elementet.
Eftersom förhållandevis stora byggnader finns etablerade i dalgånghen kan ny bebyggelse som ersätter dessa ha fortsatt samma skala.
Höjden på nuvarande byggnader växlar mellan två-tre våningar
i direkt anslutning till Trädgårdsgatan och upp till fem- sex våningar
på byggnader som inte ligger i direkt anslutning mot densamma.
Rimlig höjd för ny bebyggelse, men med bibehållen skala innebär
Museum
Vattenverk
Principsektion i nord-sydlig rikting som visar hur
den övergipande landskapsbilden påverkas av
skalan på föreslagen bebyggelse. Placering av högre
byggnadsdelar kan ske så närmiljön får en skala
på ungefär fyra våningar. Bebyggelsen norr om
Trädgårdsgatan kan på så sätt utformas så att den
inte dominerar gatumiljön men ändå, på avstånd
kan uppfattas som ett attraktivt landmärke.
att den i direkt anslutning till Trädgårdsgatan kan vara upp till 3-4
våningar. Liksom i det redan etablerade bebyggelsemönstret kan
delar av bebyggelsen inom delområdet sticka upp högre.
Placering
Planförslaget bygger i stort vidare på den befintliga stadsstruktur
som finns. Den största omvandlingen sker i användningen av
området från att ha haft verksamheter med sluten karaktär till
att få verksamheter med många besökande där bebyggelsen norr
om Trädgårdsgatan ska ha en huvudsakligen publik användning.
Fasadlivet bör därför ligga i nära anslutning till intilliggande gator.
Förmark mot offentliga ytor som saknar funktion bör undvikas.
••
HENRIK SC
••
Till höger: Högre detaljeringsgrad på fasadutformningen är rekommenderat för de röda partierna. En
enklare nivå för de grönmarkerade.
Ovan: Materialval, från vänster ovanifrån:
Väderbitet behandlat trä. granit, cortenstål, parocelement, väderbitet obehandlat trä, lackerat väderbitet trä.
Behandling av förmark/fasader
Byggnader inom detta område ska användas för utåtriktad aktivite••
ter. Miljön ska vara inbjudande, varm och lummig. Byggnadens entréer ska vara lättillgängliga. Detaljeringsnivå i material, utformning
av byggnadsliv, fasad och förmark ska vara höga gentemot torg och
gator. Där bebyggelsen gränsar mot naturmark finns inte samma
behov av en hög detaljeringsnivå.
Förmark på södra sidan av byggnaden/byggnaderna mot
Trädgårdsgatan ska utformas med samma övergripande tema och
detaljeringsnivå som själva gatan men dessutom ska plats finnas
för uteserveringar och andra vistelseytor. Förmark mot öster och
Vatulandsgatan bör på motsvarande sätt få en hög detaljeringsnivå.
16
För att anknyta till platsen och dess historia används med fördel
lokala material och referenser. Väderbitet trä kan användas i fasad
för att anknyta till den bohuslänska byggnadstraditionen, granit,
för att anknyta till platsen och klipporna som ligger i dess direkta
närhet, cortenstål för att visa på ett material som anknyter till hamnen och som blivit utsatt för väder och vind i havsmiljö. På fasader
med lägre detaljeringsnivå kan exempelvis paroc-element användas.
Elementen har en matt yta som skall likna blå-svart stål som är den
yta stålet har innan det bearbetas. Konceptet är att vara ärlig i ytor
och materialval. Att visa på bestående material och ytskikt som fått
utstå kustklimatets hårda påfrestningar.
Materialverkan kompletteras med hur byggnadsvolymerna
utformas i fasad. Exteriört mot Trädgårdsgatan ska själva byggnaden uppfattas som en uppbruten struktur med ett växlande fasadliv och varierande nockhöjder. Med skiftande fasadmaterial och
med entréer som skär genom byggnaden är ambitionen att skapa
ett varierat stadsrum mot främst Trädgårdsgatan och, i något mindre grad, Vatulandsgatan. De livfulla fasaddelarna kan kompletteras
med att det på taket ska finnas möjligheter till ett taklandskap med
parkkaraktär som innehåller olika aktivitetsytor.
Rendering som visar hur förmarken norr om
Trädgårdsgatan kan användas för restauranger och
caféer. Transperanta material blandat med lokalanknutna material som väderbitet trä och cortenstål
som på olika delar av fasaden ger en omväxlande,
inbjudande och varm miljö.
Nedan: Sektion genom Trädgårdsgatan som visar
höjdskillnaderna inom området, hur bebyggelsen
kan brytas upp i olika delar men ändå vara del av
samma byggnadskropp samt hur delar av bebyggelsen är högre än de intilliggande höjderna. Väst ligger åt vänster och öst till höger i sektionen. (Skala
1:1000).
0
25
50 meter
Materialval, från vänster ovanifrån: Väderbitet
behandlat trä. granit, cortenstål, paroc-element,
väderbitet obehandlat trä, lackerat väderbitet trä.
Delar av bebyggelsen kan sticka upp ovanför omgivande höjder i närmiljön.
17
Söder om Trädgårdsgatan, väster om
Vatulandsgatans korsning
••
Målbild
Ett kvarter inom stadsdelen Myren där byggnader för såväl industri som centrumändamål ska kunna inrymmas. Området ska tåla
förändring över tid. Kvartersmark som idag kan innehålla verksamheter som behöver avskärmas ska kunna omvandlas till att istället
innehålla
byggnader som används för centrumändamål med litet
••
eller inget behov av avskärmning.
••
Skala
Bebyggelsen bör till större delen anpassa sig till dalgångens skala.
Kringliggande höjdpartier (Odelsberget +50 meter, Röseberget ca
+40 meter, Vatulandsområdet ca +30 meter och kvarvarande höjder
i dalgången mellan +20 till +30 meter) sätter gränser för höjden på
byggnaderna.
Delområdet
Placering
Placeringen av byggnader inom detta delområde är till stor del
beroende av verksamhetens innehåll. Delar av kvartersmarken föreslås ha användningen centrum, där kan ett nära samband med
Trädgårdsgatan vara att föredra. För delar som har kvar användningen industri kan det krävas att förmarken används för exempelvis angöring av tung trafik och sambandet med Trädgårdsgatan har
ingen eller liten inverkan på verksamheten.
För att kunna ha en fri placering av byggnader inom området
men att det ändå ska kunna upplevas som en avskild del krävs att
bebyggelsen ligger inom klara och tydliga gränser.
Mot söder och väster finns en tydlig gräns i form av Bohusbanan.
Torgets avslutar kvarteret mot öster sett från Trädgårdsgatan. För att
Trädgårdsgatan norr om delområdet ska upplevas som en enhetlig
gata krävs en klar och tydlig gräns att förhålla sig till. Infarter föreslås ske endast på anvisade ställen och trädplantering med parkeringar och trottoar som är enhetligt utformade bör användas, särskilt på delar av gatan som ligger öster om nuvarande gångbro (se
avsnitt om Trädgårdsgatan).
Placering av byggnader med centrumanvändning bör ske så
• • har en nära relation till Trädgårdsgatan.
att entréer och fasader
Parkeringar och nyttotrafik bör förläggas mot söder.
••
Infarterna till området söder om Trädgårdsgatan
begränsas.
••
18
Bostadsområde öster om Vatulandsgatan
Målbild
Denna del av planområdet ska bli bostadskvarter i form av flerbostadshus som också ska kunna inrymma kontor, viss handel
och
••
förskola.
Delområdet bör gestaltningsmässigt likna WATER-projektet då
delar av kvarteret vetter mot torget som på det viset kan få en enhetlig miljö.
Skala
Byggnadskropparna kommer att utgöra den östra gränsen för
Myrenområdets bebyggelse och bör ha en något mindre skala än
övriga Myrenområdet så att kontrasten mot villabebyggelsen i öster
inte blir för stor.
Söder om Trädgårdsgatan finns en björkskog som idag avskärmar delområdet från begravningsplatsen. Skogen bör finnas kvar
och byggnaderna på denna sida anpassas så att de inte blir mer än
en våning högre än skogen (fyra våningar).
Norr om Trädgårdsgatan är tre-fyra våningar lämpligt som en
avtrappning gentemot villaområdet och grönytorna.
••
••
Delområdet
Placering
Delområdet är avslutningen på Myrenområdet och gatumiljön
bör skilja sig från den mer öppna och offentliga karaktär som
Trädgårdsgatan har i sträckningen utefter kvarteret Rönnen till att
vara en gata mer anpassad för boende och fötskoleverksamheter
(undantaget de delar som vetter mot torget). Detta innebär att två
förhållningssätt kan användas. Placeras byggnader nära torget förtydligar de torgrummet och avslutar Trädgårdsgatans mer publika
del på ett tydligt sätt.
Förmarken mot torget kan ha en offentlig karaktär beroende på
bottenvåningarnas innehåll. Förmarken som vetter mot söder och
Trädgårdsgatan ska vara mer privat till sin karaktär.
Placeras huskroppar mitt på respektive tomt kommer intrycket
av de nya byggnaderna istället vara mer av ”hus i park” och en
tydlig skillnad erhålles gentemot karaktären på övriga delar av
Trädgårdsgatan.
Behandling av förmark/fasader
För att byggnaderna ska uppfattas som tillhöriga bebyggelsen på
norra sidan av Trädgårdsgatan (WATER) bör materialvalen påminna om de materialval som används i det delområdet. Det innebär att
man i gestaltningen av byggnaderna ska arbeta med transperens och
varma naturliga material. Detaljeringsgraden kan dock vara lägre
inom detta delområde än för WATER-projektet. Materialvalen är
särskilt viktiga mot torget där det finns möjlighet till caféer, restauranger och butiker.
19
Exempelbilder på materialverkan som bör eftersträvas gällande bostadsbebyggelsen söder om
Trädgårdsgatan.
Ovan och mitten: Projekt av David Chipperfield
Architects
Nedan: Krokslätts fabriker Wingårdhs
Parkmiljöer/Naturmark
Målbild för denna del
Parken ska vara en tillgång för främst boende i närområdet men
till viss del också besökande. Södra delen av Strömstad saknar bearbetade grönytor och delar av området bör vara avsedda för lek
och aktivitet då många barnfamiljer bor i närområdet. I och med
omvandlingen av Myrenområdet kommer stadsdelen användas på
flera tider över dygnet än tidigare. Det är därför viktigt att parkytan
är en trygg plats alla tider på dygnet.
••
••
Behandling av gränser/angöring till området
Stigar leds in i parkområdet som en naturlig fortsättning på villagatorna Almstigen och Ekstigen.
Delar av grönytorna i området består av uppväxt skog som fungerar som avskärmning mellan dagens industriområde och bostäder/
begravningsplatsen.
Delområdet
••
Exempel på utformning av parken. Klara och tydliga gångstråk delar in parkområdet i olika delar.
Parkutformning
Tydliga gångvägar i området till de olika programmerade ytorna
(exempelvis lekplatser, bollplan) kan accentueras och i sig bilda
gränser för de olika ytorna i parkmiljön. Detta kan göras genom
att genvägarna lyfts fram genom förhöjda gångbanor och ned- eller
upphöjdasänkta lek- och aktivitetsytor.
Bollplanen utgör idag lågpunkten för hela närområdet. Genom
att sänka ner den kan ett dagvattenmagasin tillskapas samtidigt som
parkens olika funktionsytor blir tydligare.
För att skapa trygga miljöer inom grönområdet är det viktigt att
belysning finns och att den även lyser upp mer än endast gångstråken.
20
Sammanfattning
Övergripande gestaltning av Myrenområdet
Myrens industriområde ska omvandlas från ett industriområde till
en attraktiv och levande stadsdel i Strömstad med inrikting mot
centrumnära verksamheter med bas i besöksnäringen.
Gestaltningsmässigt bygger utformningen av ny bebyggelse i
skala och höjd på det redan etablerade bebyggelsemönstret. Det
förhåller sig till de omgivande bergspartierna snarare än den omgivande villabebyggelsen eller staden i övrigt. Bebyggelsen kommer
fortsatt vara en del av staden som med en egen särart och karaktär.
Delområde 1. Trädgårdsgatan, Vatulandsgatan och torget
Trädgårdsgatan delar Myrenområdet i två delar, norr och söder. En
stegvis omvandling av Myrenområdet innebär att nya och äldre
verksamheter ska kunna fungera sida vid sida. Det är viktigt att etablera tydliga och lätt avläsbara gränser mellan de olika verksamheterna då de har helt olika karaktär. Gestaltningsprogrammet föreslår
att gatan utformas med trädrader, parkeringsplatser och gångbanor
för att etablera dessa gränser.
Privat respektive mer publik användning av omkringliggande
bebyggelse ska också visas i gatans utformning. Genom en varierande detaljeringsgrad i markbearbetning och materialval blir detta
möjligt.
Delområde 2. Norr om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatan
Delområdet består av den del som projektet WATER tar i anspråk.
Bebyggelsen ska ha ett nära samband med Trädgårdsgatan och torget och användas för publika ändamål.
Exteriört mot Trädgårdsgatan ska själva byggnaden uppfattas
som en uppbruten struktur med ett växlande fasadliv och varierande nockhöjder. Med skiftande fasadmaterial och med entréer
som skär genom byggnaden är ambitionen att skapa ett varierat
stadsrum mot främst Trädgårdsgatan.
Delområde 3. Söder om Trädgårdsgatan, väster om Vatulandsgatans
korsning
Ett kvarter inom stadsdelen Myren där byggnader för såväl industri som centrumändamål ska kunna inrymmas. Området ska tåla
förändring över tid. Gemensamt för ny bebyggelse kommer vara
byggnadshöjder och placering gentemot Trädgårdsgatan. Gränsen
mot Trädgårdsgatan är viktiga att förtydliga.
Delområde 4. Bostadsområde öster om Vatulandsgatan
Bebyggelsen inom delområdet kommer utgöra torgets östra gräns
och avslutar den rumsbildning som omger torget. Materialval och
markbearbetning ska mot torget likna WATER-projektets utformning. Mot söder och Trädgårdsgatan ska utformningen av bebyggelse och gatumiljö vara anpassad till en bostadskvartersnivå vilket
betyder en enklare utformning än mot torget.
Delområde 5. Parkmiljöer/Naturmark
Parkmiljön föreslås innehålla flera olika vistelsemiljöer som i sig är
avgränsade genom gångstråk och stigar. Avskärmande skogspartier
ska fortsatt finnas kvar.
21
Myrenområdet ska omvandlas till en attraktiv och
levande stadsdel.