ATT LEVA MED LÅNGVARIG SMÄRTA Karin Edler Gun Johansson Kompetenscentrum för långvarig smärta i Norra Halland LÅNGVARIG SMÄRTA  Smärta – hur fungerar det?  Konsekvenser av att leva med långvarig smärta  Smärtutredning g  Vad kan man göra åt det? FÖREKOMST Ca 20% av befolkningen har svår långvarig smärta Svår långvarig smärta DEFINITION AV SMÄRTA ”Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller b k beskriven i termer av sådan åd skada” k d ” (IASP – The International Association for the Study of Pain) VAD ÄR SMÄRTA?  En varningssignal Akut smärta Långvarig smärta Symtomen har kända orsaker Symtomorsak y kanske inte är känt Rimlig tidsaspekt Det kanske inte finns någon tidsaspekt Smärtreaktion Smärtupplevelse Meningsfull varningssignal Meningsfulla handlingar Lidande Smärtbeteende Meningslös signal Meningslösa handlingar OLIKA TYPER AV SMÄRTA:  Nociceptiv smärta – vävnadsskada  Neuropatisk smärta – skada i centrala eller/och perifera nervsystemet  Centralt C störd smärtmodulering – störning i smärtsinnet  Smärta av okänd orsak CENTRALT STÖRD SMÄRTMODULERING Beröring Smärta Lätt smärta Kraftig smärta (hyperalgesi) Lätt belastning ”Kvarstående” smärta (allodyni) Normal upplevelse vid beröring och tryck Norrbottens Läns Landsting Normal upplevelse vid skada Norrbottens Läns Landsting Central överretbarhet (central sensitisering) och fel påå ”smärtbromsen” ” ä tb ” Norrbottens Läns Landsting Smärtspridning och smärtminskning Norrbottens Läns Landsting KONSEKVENSER AV LÅNGVARIG SMÄRTA  Störd S ö d sömn ö  Trötthet  Vad kan hända i kroppen?  Överkänslighet mot ljud, ljus och lukter  Yrsel  Fryser eller svettas O li mage  Orolig  Muskelspänningar  Väderkänslighet KONSEKVENSER - PSYKISK OHÄLSA V li följd Vanliga följder:  Ledsenhet  Bristande tålamod  Ilska  Oro  Nedsatt kognitiv g förmåga g  Koncentration, minne  Depression  Ångest VAD KAN PÅVERKAS? Ekonomi Arbete/ Studier Fritid Familjeliv Socialt Nära relationer AKTIVITETSBEGRÄNSNINGAR Arbete / studier Hemliv / Familj AKTIVITETSBEGRÄNSNINGAR Fritid / Sociala kontakter SMÄRTUTREDNING Teambaserat  Kurator  Sjukgymnast  Arbetsterapeut p  Psykolog  Läkare UTLÅTANDE SMÄRTUTREDNING - GODA FÖRUTSÄTTNINGAR Får tid Blir lyssnad y ppå Tagen på allvar Blir trodd på Är delaktig i utredningen Teamet är sammansvetsat KAN MAN GÖRA NÅGOT ÅT DET? BEHANDLING – PATIENTEN MINDRE AKTIV  Medicin, SCS, SCS blockader, bl k d pumpar mm  TENS, akupunktur  Hjälpmedel BEHANDLING – PATIENTEN MER AKTIV  Sjukgymnastik t ex:  Basal kroppskännedom  Avslappningsträning  Vattengymnastik  MTT  Samtalskontakt / Beteendeterapi t ex  KBT / ACT  Mindfulness BEHANDLING – PATIENTEN MER AKTIV Arbetsterapi t ex  Aktivitetsbalans: Förändringg av aktivitetsnivå – aktivitetsstruktur  Arbetsteknik-ergonomi Egen vård / Livsstilsförändring  Fysisk aktivitet, aktivitet matvanor matvanor, alkohol alkohol, tobak MULTIMODAL REHABILITERING - MMR  Förutsätter Fö ä ett ffast team  Planering och samordning av aktuella åtgärder  Gemensamt mål, patienten + alla behandlare  Gruppbehandling (eller/och individuellt)  Utbildning kring smärta M d för fö att hantera h ä  Metoder smärta  Fysiska och psykologiska insatser  Innehåller hemuppgifter TACK FÖR ATT NI LYSSNAT!