KONFERENS 7-8/12 2015 FÖRHISTORIA OCH MEDELTID I OCH KRING NORRBOTTEN - En uppdatering av forskningsläget PROGRAM MÅNDAG 7/12 8.30-9.00 KAFFE OCH OSTSMÖRGÅS 9.00-9.20 INLEDNING 9.40-10.00 I GRÄNSLANDET MELLAN SAMISKT OCH SVENSKT FÖRHISTORIA OCH IDENTITETSDISKURSER I NORR Jan-Erik Lundström, tf museichef Norrbottens museum Sara Hagström Yamamoto (moderator), avdelningschef Kulturmiljö, Norrbottens museum 9.20-9.40 LAPONIATJUOTTJUDUS - NY FÖRVALTNING AV VÄRLDSARVET LAPONIA Världsarvets värden bygger på tre områden som hänger ihop för att skapa en helhetssyn på landskap. Föredraget berör kort vad den nya förvaltningen arbetar med, och sedan kommer det specifikt att handla om ”spår av tidigare brukare” vilket är det område som särskilt behandlar kulturmiljöer/ kulturarv. Förvaltningen har tagit fram en ny kulturmiljöplan samt utfört fältarbeten under 2015. / Anna Rimpi Föredraget presenterar ett avhandlingsarbete från 2010. Sveriges historieskrivning om norra Sverige och dess befolkning baserades på dikotomier som i många fall inte stämt mot människors vardagsvärld. En följd av detta är att många upplevt en identitetsmässig liminalitet i förhållande till ett nationellt ”symbolrum”, vilket påverkat övriga identitetsprocesser och historieskrivning i norr. Hur mycket stämde dikotomierna mot en förhistorisk verklighet och hur har de påverkat våra frågor om och tolkningar av förhistorien i norr? / Sara Hagström Yamamoto 10.00-10.20 FIKA 10.20-10.40 OM MÖJLIGHETEN TILL ATT IDENTIFIERA OLIKA SAMHÄLLSORGANISATIONER I NORDSKANDINAVIEN MED HJÄLP AV STABILA ISOTOPANALYSER PÅ RENBEN Mat berättar om vilka vi är och hur vi interagerar med varandra i samhället och vår omgivning. Den påverkar samhället ekonomiskt och socialt. Stabila isotopanalyser på obrända renben från olika arkeologiska lokaler i norra Sverige har utförts för att närmare studera pastorala samhällsorganisationer. Resultaten indikerar en skillnad mellan olika samiska ekonomier. / Markus Fjellström 10.40-11.00 ROUNALA – EN BORTGLÖMD KRANIESAMLING SOM KUNSKAPSPOTENTIAL (DEL 1) Projektet utgår från en kraniesamling från ödekyrkogården i Rounala, Karesuando s:n, uppmärksammad vid 1990-talets slut. Den var omnämnd av K.B. Wiklund i ”Rounala kyrka” (1916) men för övrigt bortglömd. C14-analyser gav medeltida dateringar vilket gav frågor: Fel på C14? Kristna gravar? Samiska? Resenärer som begravts? Platsen ligger vid den gamla färdvägen från Torneå till Lyngenfjorden i norr. En tvärvetenskaplig undersökning presenteras. Föredraget presenterar de naturvetenskapliga undersökningarna av kranierna. / Kerstin Lidén 11.00-11.20 ROUNALA – EN BORTGLÖMD KRANIESAMLING SOM KUNSKAPSPOTENTIAL (DEL 2) Projektet utgår från en kraniesamling från ödekyrkogården i Rounala, Karesuando s:n, uppmärksammad vid 1990-talets slut. Den var omnämnd av K.B. Wiklund i ”Rounala kyrka” (1916) men för övrigt bortglömd. C14-analyser gav medeltida dateringar vilket gav frågor: Fel på C14? Kristna gravar? Samiska? Resenärer som begravts? Platsen ligger vid den gamla färdvägen från Torneå till Lyngenfjorden i norr. En tvärvetenskaplig undersökning presenteras. Föredraget presenterar de kulturhistoriska tolkningarna. / Thomas Wallerström 11.20-11.40 DISKUSSION 11.40-12.40 LUNCH 12.40-13.00 FORHISTORISK LANDSKAPSKUNNSKAP OG RESSURSUTNYTTING I INDRE TROMS OG FINNMARK Noen resultater fra forskningsprosjektet LARM. / Marianne Skandfer 13.00-13.20 EKONOMISKA OCH SOCIALA SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR I NORR UNDER FÖRSTA ÅRTUSENDET E.KR. / Kjell-Åke Aronsson 13.20-13.30 DISKUSSION 13.30-13.50 LIVETS OCH DÖDENS LABYRINT Tolkningen av stenlabyrinternas tilltänkta funktion i norra Europa kräver ett studium av såväl de samtida kontexter där motivet förekommer som labyrinternas placering i landskapet. Här framläggs en ny tanke kring den primära bakgrunden baserad på empati med villkoren för människor i det maritima kulturlandskapet. / Christer Westerdahl 13.50-14.10 BIRKARLAR OCH SAMER / Ingela Bergman 14.10-14.30 GUSTAF HALLSTRÖMS UNDERSÖKNINGAR I BJÖRSBYN, 1921 / Lars Liedgren 14.30-14.50 DISKUSSION 14.50-15.10 FIKA 15.10-15.30 SAMARBETE ÖVER GRÄNSER. SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN (SKAIK) Projektet är ett samarbete mellan skogliga och kulturmiljövårdande organisationer på båda sidor av Kvarken inom ramen för EU-programmet Botnia-Atlantica. Målet med projektet är bättre kunskap om kulturlämningar i Österbottens- och Västerbottens kustområden. Projektet bedrivs i form av arbetsutbyten, projektmöten, metodutveckling, informationsmöten till lokalbefolkning samt inventeringar. / Berit Andersson 15.30-15.50 NÅGRA TANKAR KRING KRYMPANDE GLACIÄRER OCH PERMANENTA SNÖFÄLT OCH ARKEOLOGI I VÄSTERBOTTENS LÄN När glaciärer och permanenta snöfält krymper har man på flera platser i Norge och på några platser i Sverige hittat framtinade förhistoriska fynd. De flesta fynden verkar höra ihop med renjakt. Att hitta, tillvarata och dokumentera sådana fynd i Västerbottens län är viktigt men innebär även stora utmaningar. / Erik Sandén 15.50-16.10 ÖBERGET – NYA RÖN OM BOPLATSGROPAR I KLAPPER Tidigare undersökningar av boplatsgropar i klapper har i regel inte bidragit till en ökad kunskapsnivå om groparnas funktion och ålder. Norrbottens museum har under 2014 och 2015 genomfört arkeologiska undersökningar av boplatsgropar i klapper på Öberget strax sydväst om Luleå. Med nya analysmetoder i form av bland annat lipidanalyser, har ny kunskap erhållits som bidrar till tolkningen av groparnas funktion. / Frida Palmbo 16.10-16.30 TVÅ MASSGRAVAR FRÅN FINSKA KRIGET Två massgravar från Finska kriget. Skelettmaterial från Magasinsgatan i Luleå och från Jävre i Hortlax socken har analyserats osteologiskt. Isotopanalyser av kol, kväve och svavel har utförts på ett urval individer. Gravplatserna härrör troligen från 1808-09 års krig då soldater och civilbefolkning avled av sjukdomar i stora antal. I Jävre låg åtta vuxna individer begravda i fem gravar. I massgraven på Magasinsgatan fanns ben från minst 23 individer varav två barn. Båda materialen omfattar både kvinnor och män. Några ben uppvisar skador som kan ha uppkommit under strid eller marscherande. / Lisa Hartzell 16.30-17.00 DISKUSSION KVÄLLSPROGRAM MÅNDAG 7/12 18.15 VISNING PÅ NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM Adress: Storgatan 2. 19.00 MIDDAG Restaurang Köpmangatan 16. OBS! Föranmälan senast 20/11. INFORMATION OM RESOR INOM, SAMT TILL OCH FRÅN LULEÅ FLYGBUSSEN (LOKALBUSS LINJE 4) Bussen passerar både centrum och Landstingshuset, där konferensen äger rum. Information: http://www.llt.lulea.se/wp-content/uploads/PDF/Q1/Linjetabeller/l4.pdf FLYGTAXI OCH TAXI TILL TÅGET Information: https://www.flygtaxi.se/ ÖVRIGA TAXIRESOR Telefon: 0920-10000 eller 0920-666 66 LULEÅ LOKALTRAFIK Bussar inom Luleå, linje nr 4 (flygbussen), 5, 8, 9 går från centrum (Smedjegatan) till Landstingshuset, där konferensen äger rum. Information: http://www.llt.lulea.se/planera-resa/ LÄNSTRAFIKEN KUNDSERVICE Telefon: 0771-100 110 Information: http://www.ltnbd.se/kundservice/30/0/ FRI PARKERING VID LANDSTINGSHUSET KONTAKT Sara Hagström Yamamoto Mobil: 072-246 70 85 E-post: [email protected] KARTA ÖVER LULEÅ CENTRUM LANDSTINGSHUSET Fri parkering BUSSHÅLLPLATS Linje nr 4 (flygbussen), 5, 8, 9 BUSSTATION CENTRALSTATION NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM BUSSHÅLLPLATS Smedjegatan RESTAURANG PROGRAM TISDAG 8/12 9.00-9.20 FRÅN FLINTA TILL KVARTS Organisering av stenteknologi i relation till råmaterialtillgång i samband med Skandinaviens pionjärbosättning. / Kjell & Helena Knutsson 9.20-9.40 DE MESOLITISKA MÄNNISKORNAS NYTTJANDE AV FAUNARESURSER I OMRÅDET FÖR NUVARANDE NORRBOTTENS LÄN När Weichselglaciären under mesolitikum smälte undan började människor ta i besittning de nyligen framkomna landområden som isen täckt under tusentals år. Men innan människorna kom dit hade redan floran och faunan etablerat sig i landskapet och dessa tog människorna tillvara. I föredraget belyses tidigare undersökta mesolitiska lokaler i Norrbottens län av nya data där artbestämda brända ben daterar både lokalerna i sig och djurarterna på lokalerna. / Therese Ekholm 9.40-10.00 AAREAVAARA OCH PIONJÄRTIDEN, MED UTBLICK ÖVER NORDKALOTTEN av ben från dessa, få en förståelse kring invandringsvägar till Norrbotten efter inlandsisen? Med hjälp av ArcGIS och kartbilder visar föredragshållaren på tendenser, möjliga att se i ett redan befintligt arkeologiskt material. Utgångspunkten är Aareavaaraboplatsen och dess läge nära den dåvarande inlandsisens yttre gräns. / Olof Östlund Kan man med en genomgång av topografiska lägen av tidigmesolitiska boplatser och osteologiska analyser 10.00-10.10 DISKUSSION 10.10-10.30 FIKA 10.30-10.50 LITE OM STENTEKNOLOGI OCH RÅMATERIALVAL UNDER STENÅLDERN I NORRA NORRLAND Sammanfattning av ett forskningsprojekt. / Anders Olofsson 10.50-11.10 FRAGMENT FRÅN ETT AVHANDLINGSARBETE Mellan 1994-2003 arbetade föredragshållaren med olika arkeologiska fältinsatser i främst Norrbotten. Resultatet blev en doktorsavhandling 2008 om boplatsvallarna i Norrbottens kustland. Föredraget kommer att handla om resultaten från avhandlingen samt tankar och reflexioner som gjorts senare. Några förslag på i insatser som kan göras om man vill arbeta vidare med jakt- och fångstsamhällen ute vid kusten ska också ges. / Erik Norberg 11.10-11.30 STOLPHUS, FÅR OCH HIMMELSKORN - OM BRONSÅLDERNS BOSÄTTNINGAR LÄNGS VÄSTRA LÄNKEN Under bronsåldern låg ett flertal boplatser i närheten av Umeälvens mynningsområde. Boplatserna undersöktes av Västerbottens museum mellan åren 2012-2014 inför den planerade vägdragningen av Västra Länken. Resultaten från undersökningarna översteg alla förväntningar. / Ellinor Johansson 11.30-11.50 VARIATIONER PÅ ETT TEMA: NORRLÄNDSKA KERAMIKBOPLATSER I KUSTLANDET MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN VÄSTRA LÄNKEN I UMEÅ / Anette Färjare 11.50-12.00 DISKUSSION 12.00-13.00 LUNCH 13.00-13.20 TIDIGA SPÅR AV JÄRNHANTERING I NORRA FINLAND Det finns starka bevis för att järnet till en början kom till norra Finland från öster. Under 1800- och 1900-talet hittades flera lösfynd; förhistoriska bronsföremål, järnknivar och -dolkar. De pekade på livliga kontakter mellan Fennoscandien och nutidens Ryssland. Under de senaste årtiondena har flera ca 2000 år gamla järnframställningsplatser undersökts med fynd av ugnsfragment konstruerade av flata stenar. Liknande ugnar är kända från Östkarelen. Åren 1989-1991 grävde Lapplands landskapsmuseum två sådana nästan orörda järnframställningsplatser nära Rovaniemi. I det rikliga fyndmaterialet fanns bland annat Kjelmøy-keramik. / Hannu Kotivuori 13.20-13.40 FROM HARD ROCK TO HEAVY METAL - OM JÄRNHANTERING I LOKALSAMHÄLLENA I NORR UNDER ÄLDRE JÄRNÅLDER I samband med arkeologiska undersökningar i Norrbottens kustland har ett omfattande och unikt boplatsmaterial från den äldre järnåldern framkommit. Genom undersökningarna har kopplingar mellan järnhantering och ett samhälle med jakt och fångst som ekonomisk bas kunnat beläggas. Fördjupade studier visar på ett mycket tidigt metallurgiskt kunnande inom järnhanteringen med förekomst av såväl järnframställning som primär- och sekundärsmide och en järnteknologi som tydligt härstammar från östliga områden. / Carina Bennerhag 13.40-14.00 HANDEL - ET ALTERNATIV TIL LOKAL JERNPRODUKSJON? / Roger Jörgensen 14.00-14.10 DISKUSSION 14.10-14.30 FIKA 14.30-14.50 VARDØ: FISKEVÆR - GARNISON - BY? Forskningsstatus og nye metoder. / Frans-Arne Stylegar och Jan Ingolf Kleppe 14.50-15.10 NORRBOTTEN, EN TITT UNDER YTAN. OM DE SENASTE MARINARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGARNA SOM UTFÖRTS AV SJÖHISTORISKA MUSEET I NORRBOTTEN UNDER 2000-TALET / Jens Lindström 15.10-15.30 MEDELTIDA STOCKBÅTAR FRÅN SKATAMARK Många våtmarksfynd gjordes under tidigt 1900-tal vid torrläggning av våtmarker och torvtäktverksamhet. Fyndomständigheterna dokumenterades sällan. Fynden utgör trots detta en viktig del i det arkeologiska fyndmaterialet för att diskutera resurshantering, bosättningars utveckling och social organisation. Denna presentation baseras på en studie av ett våtmarksfynd från en myr invid den medeltida byn Skatamark. Ambitionen har varit att kontextualisera fyndet och testa metoder för hur man kan analysera och problematisera detta och andra fynd. / Nils Harnesk 15.30-15.50 SILBOJOKK - ARKEOLOGI MÖTER HISTORIA Silbojokk vid sjön Sädvajaure låg silverhyttan som bearbetade malmen från gruvan på Nasafjäll under 1600-talet. Här fanns förutom hyttan med tillhörande funktionsbyggnader, även kyrka och kyrkogård. Kyrkan hade som uppgift att dels sörja för hyttfolkets själavård och dels missionera bland samerna i området. Flera arkeologiska insatser har utförts i Silbojokk med anledning av att sjöns dämning för vattenkraft har påverkat fornlämningen. Resultaten från de arkeologiska undersökningarna och kompletterande analyser kan ställas mot de historiska källor som finns. / Åsa Lindgren 15.50-16.20 DISKUSSION NORRBOTTENS MUSEUMS KULTURMILJÖBLOGG https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/ ETT SAMARBETE MELLAN Norrbottens museum, Ájtte, Silvermuseet och Länsstyrelsen i Norrbotten. www.norrbottensmuseum.se www.ajtte.com www.silvermuseet.se
© Copyright 2024