KONFERENS 7-8/12 2015
FÖRHISTORIA OCH MEDELTID
I OCH KRING NORRBOTTEN
- En uppdatering av forskningsläget
PROGRAM
MÅNDAG 7/12
8.30-9.00
KAFFE OCH OSTSMÖRGÅS
9.00-9.20 INLEDNING
9.40-10.00 I GRÄNSLANDET MELLAN SAMISKT OCH SVENSKT FÖRHISTORIA OCH IDENTITETSDISKURSER I NORR Jan-Erik Lundström, tf museichef Norrbottens museum
Sara Hagström Yamamoto (moderator), avdelningschef Kulturmiljö, Norrbottens museum
9.20-9.40 LAPONIATJUOTTJUDUS - NY FÖRVALTNING AV VÄRLDSARVET LAPONIA
Världsarvets värden bygger på tre områden som hänger ihop för att skapa en helhetssyn på landskap.
Föredraget berör kort vad den nya förvaltningen arbetar med, och sedan kommer det specifikt att handla
om ”spår av tidigare brukare” vilket är det område som särskilt behandlar kulturmiljöer/ kulturarv.
Förvaltningen har tagit fram en ny kulturmiljöplan samt utfört fältarbeten under 2015.
/ Anna Rimpi
Föredraget presenterar ett avhandlingsarbete från 2010. Sveriges historieskrivning om norra Sverige
och dess befolkning baserades på dikotomier som i många fall inte stämt mot människors vardagsvärld.
En följd av detta är att många upplevt en identitetsmässig liminalitet i förhållande till ett nationellt
”symbolrum”, vilket påverkat övriga identitetsprocesser och historieskrivning i norr. Hur mycket stämde
dikotomierna mot en förhistorisk verklighet och hur har de påverkat våra frågor om och tolkningar av
förhistorien i norr?
/ Sara Hagström Yamamoto
10.00-10.20 FIKA
10.20-10.40 OM MÖJLIGHETEN TILL ATT IDENTIFIERA OLIKA SAMHÄLLSORGANISATIONER
I NORDSKANDINAVIEN MED HJÄLP AV STABILA ISOTOPANALYSER PÅ RENBEN
Mat berättar om vilka vi är och hur vi interagerar med varandra i samhället och vår omgivning.
Den påverkar samhället ekonomiskt och socialt. Stabila isotopanalyser på obrända renben från olika
arkeologiska lokaler i norra Sverige har utförts för att närmare studera pastorala samhällsorganisationer.
Resultaten indikerar en skillnad mellan olika samiska ekonomier.
/ Markus Fjellström
10.40-11.00 ROUNALA – EN BORTGLÖMD KRANIESAMLING SOM
KUNSKAPSPOTENTIAL (DEL 1)
Projektet utgår från en kraniesamling från ödekyrkogården i Rounala, Karesuando s:n, uppmärksammad
vid 1990-talets slut. Den var omnämnd av K.B. Wiklund i ”Rounala kyrka” (1916) men för övrigt
bortglömd. C14-analyser gav medeltida dateringar vilket gav frågor: Fel på C14? Kristna gravar?
Samiska? Resenärer som begravts? Platsen ligger vid den gamla färdvägen från Torneå till Lyngenfjorden
i norr. En tvärvetenskaplig undersökning presenteras.
Föredraget presenterar de naturvetenskapliga undersökningarna av kranierna.
/ Kerstin Lidén
11.00-11.20 ROUNALA – EN BORTGLÖMD KRANIESAMLING SOM
KUNSKAPSPOTENTIAL (DEL 2)
Projektet utgår från en kraniesamling från ödekyrkogården i Rounala, Karesuando s:n, uppmärksammad
vid 1990-talets slut. Den var omnämnd av K.B. Wiklund i ”Rounala kyrka” (1916) men för övrigt
bortglömd. C14-analyser gav medeltida dateringar vilket gav frågor: Fel på C14? Kristna gravar?
Samiska? Resenärer som begravts? Platsen ligger vid den gamla färdvägen från Torneå till Lyngenfjorden
i norr. En tvärvetenskaplig undersökning presenteras.
Föredraget presenterar de kulturhistoriska tolkningarna.
/ Thomas Wallerström
11.20-11.40 DISKUSSION
11.40-12.40 LUNCH
12.40-13.00 FORHISTORISK LANDSKAPSKUNNSKAP OG RESSURSUTNYTTING I
INDRE TROMS OG FINNMARK
Noen resultater fra forskningsprosjektet LARM.
/ Marianne Skandfer
13.00-13.20 EKONOMISKA OCH SOCIALA SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR I NORR UNDER
FÖRSTA ÅRTUSENDET E.KR.
/ Kjell-Åke Aronsson
13.20-13.30 DISKUSSION
13.30-13.50 LIVETS OCH DÖDENS LABYRINT
Tolkningen av stenlabyrinternas tilltänkta funktion i norra Europa kräver ett studium av såväl de
samtida kontexter där motivet förekommer som labyrinternas placering i landskapet. Här framläggs
en ny tanke kring den primära bakgrunden baserad på empati med villkoren för människor i det
maritima kulturlandskapet.
/ Christer Westerdahl
13.50-14.10 BIRKARLAR OCH SAMER
/ Ingela Bergman
14.10-14.30 GUSTAF HALLSTRÖMS UNDERSÖKNINGAR I BJÖRSBYN, 1921
/ Lars Liedgren
14.30-14.50 DISKUSSION
14.50-15.10 FIKA
15.10-15.30 SAMARBETE ÖVER GRÄNSER. SKOGENS KULTURARV I
KVARKENREGIONEN (SKAIK)
Projektet är ett samarbete mellan skogliga och kulturmiljövårdande organisationer på båda sidor
av Kvarken inom ramen för EU-programmet Botnia-Atlantica. Målet med projektet är bättre kunskap
om kulturlämningar i Österbottens- och Västerbottens kustområden. Projektet bedrivs i form av
arbetsutbyten, projektmöten, metodutveckling, informationsmöten till lokalbefolkning samt inventeringar.
/ Berit Andersson
15.30-15.50 NÅGRA TANKAR KRING KRYMPANDE GLACIÄRER OCH PERMANENTA
SNÖFÄLT OCH ARKEOLOGI I VÄSTERBOTTENS LÄN
När glaciärer och permanenta snöfält krymper har man på flera platser i Norge och på några platser i
Sverige hittat framtinade förhistoriska fynd. De flesta fynden verkar höra ihop med renjakt. Att hitta,
tillvarata och dokumentera sådana fynd i Västerbottens län är viktigt men innebär även stora utmaningar.
/ Erik Sandén
15.50-16.10 ÖBERGET – NYA RÖN OM BOPLATSGROPAR I KLAPPER
Tidigare undersökningar av boplatsgropar i klapper har i regel inte bidragit till en ökad kunskapsnivå
om groparnas funktion och ålder. Norrbottens museum har under 2014 och 2015 genomfört
arkeologiska undersökningar av boplatsgropar i klapper på Öberget strax sydväst om Luleå. Med nya
analysmetoder i form av bland annat lipidanalyser, har ny kunskap erhållits som bidrar till tolkningen av
groparnas funktion.
/ Frida Palmbo
16.10-16.30 TVÅ MASSGRAVAR FRÅN FINSKA KRIGET
Två massgravar från Finska kriget. Skelettmaterial från Magasinsgatan i Luleå och från Jävre i Hortlax
socken har analyserats osteologiskt. Isotopanalyser av kol, kväve och svavel har utförts på ett urval
individer. Gravplatserna härrör troligen från 1808-09 års krig då soldater och civilbefolkning avled
av sjukdomar i stora antal. I Jävre låg åtta vuxna individer begravda i fem gravar. I massgraven på
Magasinsgatan fanns ben från minst 23 individer varav två barn. Båda materialen omfattar både
kvinnor och män. Några ben uppvisar skador som kan ha uppkommit under strid eller marscherande.
/ Lisa Hartzell
16.30-17.00 DISKUSSION
KVÄLLSPROGRAM
MÅNDAG 7/12
18.15 VISNING PÅ
NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM
Adress: Storgatan 2.
19.00 MIDDAG
Restaurang Köpmangatan 16.
OBS! Föranmälan senast 20/11.
INFORMATION OM RESOR
INOM, SAMT TILL OCH FRÅN LULEÅ
FLYGBUSSEN (LOKALBUSS LINJE 4)
Bussen passerar både centrum och Landstingshuset, där konferensen äger rum.
Information: http://www.llt.lulea.se/wp-content/uploads/PDF/Q1/Linjetabeller/l4.pdf
FLYGTAXI OCH TAXI TILL TÅGET
Information: https://www.flygtaxi.se/
ÖVRIGA TAXIRESOR
Telefon: 0920-10000 eller 0920-666 66
LULEÅ LOKALTRAFIK
Bussar inom Luleå, linje nr 4 (flygbussen), 5, 8, 9 går från centrum (Smedjegatan) till Landstingshuset,
där konferensen äger rum.
Information: http://www.llt.lulea.se/planera-resa/
LÄNSTRAFIKEN KUNDSERVICE
Telefon: 0771-100 110
Information: http://www.ltnbd.se/kundservice/30/0/
FRI PARKERING VID LANDSTINGSHUSET
KONTAKT
Sara Hagström Yamamoto
Mobil: 072-246 70 85
E-post: [email protected]
KARTA ÖVER
LULEÅ CENTRUM
LANDSTINGSHUSET
Fri parkering
BUSSHÅLLPLATS
Linje nr 4 (flygbussen), 5, 8, 9
BUSSTATION
CENTRALSTATION
NORRBOTTENS
MUSEUM
CENTRUM
BUSSHÅLLPLATS
Smedjegatan
RESTAURANG
PROGRAM
TISDAG 8/12
9.00-9.20
FRÅN FLINTA TILL KVARTS
Organisering av stenteknologi i relation till råmaterialtillgång i samband med Skandinaviens pionjärbosättning.
/ Kjell & Helena Knutsson
9.20-9.40
DE MESOLITISKA MÄNNISKORNAS NYTTJANDE AV FAUNARESURSER I OMRÅDET
FÖR NUVARANDE NORRBOTTENS LÄN
När Weichselglaciären under mesolitikum smälte undan började människor ta i besittning de nyligen
framkomna landområden som isen täckt under tusentals år. Men innan människorna kom dit hade redan
floran och faunan etablerat sig i landskapet och dessa tog människorna tillvara. I föredraget belyses
tidigare undersökta mesolitiska lokaler i Norrbottens län av nya data där artbestämda brända ben daterar
både lokalerna i sig och djurarterna på lokalerna.
/ Therese Ekholm
9.40-10.00
AAREAVAARA OCH PIONJÄRTIDEN, MED UTBLICK ÖVER NORDKALOTTEN
av ben från dessa, få en förståelse kring invandringsvägar till Norrbotten efter inlandsisen? Med hjälp av
ArcGIS och kartbilder visar föredragshållaren på tendenser, möjliga att se i ett redan befintligt arkeologiskt
material. Utgångspunkten är Aareavaaraboplatsen och dess läge nära den dåvarande inlandsisens yttre gräns.
/ Olof Östlund
Kan man med en genomgång av topografiska lägen av tidigmesolitiska boplatser och osteologiska analyser
10.00-10.10 DISKUSSION
10.10-10.30 FIKA
10.30-10.50 LITE OM STENTEKNOLOGI OCH RÅMATERIALVAL UNDER STENÅLDERN I NORRA
NORRLAND
Sammanfattning av ett forskningsprojekt.
/ Anders Olofsson
10.50-11.10 FRAGMENT FRÅN ETT AVHANDLINGSARBETE
Mellan 1994-2003 arbetade föredragshållaren med olika arkeologiska fältinsatser i främst Norrbotten.
Resultatet blev en doktorsavhandling 2008 om boplatsvallarna i Norrbottens kustland. Föredraget kommer att
handla om resultaten från avhandlingen samt tankar och reflexioner som gjorts senare. Några förslag på i
insatser som kan göras om man vill arbeta vidare med jakt- och fångstsamhällen ute vid kusten ska också ges.
/ Erik Norberg
11.10-11.30 STOLPHUS, FÅR OCH HIMMELSKORN - OM BRONSÅLDERNS BOSÄTTNINGAR
LÄNGS VÄSTRA LÄNKEN
Under bronsåldern låg ett flertal boplatser i närheten av Umeälvens mynningsområde. Boplatserna undersöktes
av Västerbottens museum mellan åren 2012-2014 inför den planerade vägdragningen av Västra Länken.
Resultaten från undersökningarna översteg alla förväntningar.
/ Ellinor Johansson
11.30-11.50 VARIATIONER PÅ ETT TEMA: NORRLÄNDSKA KERAMIKBOPLATSER I KUSTLANDET
MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN VÄSTRA LÄNKEN I UMEÅ
/ Anette Färjare
11.50-12.00 DISKUSSION
12.00-13.00 LUNCH
13.00-13.20 TIDIGA SPÅR AV JÄRNHANTERING I NORRA FINLAND
Det finns starka bevis för att järnet till en början kom till norra Finland från öster. Under 1800- och 1900-talet
hittades flera lösfynd; förhistoriska bronsföremål, järnknivar och -dolkar. De pekade på livliga kontakter mellan
Fennoscandien och nutidens Ryssland. Under de senaste årtiondena har flera ca 2000 år gamla
järnframställningsplatser undersökts med fynd av ugnsfragment konstruerade av flata stenar. Liknande ugnar
är kända från Östkarelen. Åren 1989-1991 grävde Lapplands landskapsmuseum två sådana nästan orörda
järnframställningsplatser nära Rovaniemi. I det rikliga fyndmaterialet fanns bland annat Kjelmøy-keramik.
/ Hannu Kotivuori
13.20-13.40 FROM HARD ROCK TO HEAVY METAL - OM JÄRNHANTERING I
LOKALSAMHÄLLENA I NORR UNDER ÄLDRE JÄRNÅLDER
I samband med arkeologiska undersökningar i Norrbottens kustland har ett omfattande och unikt
boplatsmaterial från den äldre järnåldern framkommit. Genom undersökningarna har kopplingar
mellan järnhantering och ett samhälle med jakt och fångst som ekonomisk bas kunnat beläggas.
Fördjupade studier visar på ett mycket tidigt metallurgiskt kunnande inom järnhanteringen med
förekomst av såväl järnframställning som primär- och sekundärsmide och en järnteknologi som
tydligt härstammar från östliga områden.
/ Carina Bennerhag
13.40-14.00 HANDEL - ET ALTERNATIV TIL LOKAL JERNPRODUKSJON?
/ Roger Jörgensen
14.00-14.10 DISKUSSION
14.10-14.30 FIKA
14.30-14.50 VARDØ: FISKEVÆR - GARNISON - BY?
Forskningsstatus og nye metoder.
/ Frans-Arne Stylegar och Jan Ingolf Kleppe
14.50-15.10 NORRBOTTEN, EN TITT UNDER YTAN. OM DE SENASTE
MARINARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGARNA SOM UTFÖRTS AV
SJÖHISTORISKA MUSEET I NORRBOTTEN UNDER 2000-TALET
/ Jens Lindström
15.10-15.30 MEDELTIDA STOCKBÅTAR FRÅN SKATAMARK
Många våtmarksfynd gjordes under tidigt 1900-tal vid torrläggning av våtmarker och
torvtäktverksamhet. Fyndomständigheterna dokumenterades sällan. Fynden utgör trots detta en viktig
del i det arkeologiska fyndmaterialet för att diskutera resurshantering, bosättningars utveckling och
social organisation. Denna presentation baseras på en studie av ett våtmarksfynd från en myr invid den
medeltida byn Skatamark. Ambitionen har varit att kontextualisera fyndet och testa metoder för hur man
kan analysera och problematisera detta och andra fynd.
/ Nils Harnesk
15.30-15.50 SILBOJOKK - ARKEOLOGI MÖTER HISTORIA
Silbojokk vid sjön Sädvajaure låg silverhyttan som bearbetade malmen från gruvan på Nasafjäll under
1600-talet. Här fanns förutom hyttan med tillhörande funktionsbyggnader, även kyrka och kyrkogård.
Kyrkan hade som uppgift att dels sörja för hyttfolkets själavård och dels missionera bland samerna i
området. Flera arkeologiska insatser har utförts i Silbojokk med anledning av att sjöns dämning för
vattenkraft har påverkat fornlämningen. Resultaten från de arkeologiska undersökningarna och
kompletterande analyser kan ställas mot de historiska källor som finns.
/ Åsa Lindgren
15.50-16.20 DISKUSSION
NORRBOTTENS MUSEUMS
KULTURMILJÖBLOGG
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/
ETT SAMARBETE MELLAN
Norrbottens museum, Ájtte, Silvermuseet
och Länsstyrelsen i Norrbotten.
www.norrbottensmuseum.se
www.ajtte.com
www.silvermuseet.se