1. No category

RESULTAT, ANALYS OCH UPPFÖLJNING
AV 2014-2015 ÅRS
SYSTEMATISKA KVALITETS- OCH
UTVECKLINGSARBETE
FÖR ENHETEN LÅNGTÄPPAN
Dokumentet innehåller redogörelse, tillämning utvärdering, analys, resultat och uppföljning
för de utvecklingsprocesser som vi har valt att granska särskilt i vårt systematiska
kvalitetsarbete under läsåret 2014-2015
Ansvarig för utveckling- och kvalitetsarbetet på Långtäppans förskola är:
Förskolechef Hjördis Jansson
1
Långtäppans tillämning utvärdering, analys, resultat och uppföljning i
det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete 2014 - 2015
ARBETSGÅNGEN
I Långtäppans arbetsplan/utbildningsplan finns det beskrivet hur förskolan arbetar med
läroplanen för förskolan (Lpfö98) och de 30 strävansmålen och uppdraget i sin helhet.
Arbetsplanens planer/bilagor såsom likabehandlingsplan, arbetsprocesser m.m. utvärderas och
uppdateras vid olika datum under läsåret.
I Långtäppans utvecklingsplan, - planen för det systematiska kvalitéts- och utvecklingsarbetet
finns endast de kunskapsområden som förskolan har valt att utveckla, fokusera på under
läsåret 2014 till 2015.
Det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet på Långtäpan förskola beskriver resultat
från två avdelningars arbete under läsåret 2014 – 2015. Barnen är i åldern ett till fem år.
Syftet
Enhetens systematiska kvalitetsarbete är att identifiera de förutsättningar som är nödvändiga
för arbetet med läroplanen, att utveckla pedagogiska processer, att bedöma måluppfyllelse och
redovisa kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det utgör underlag för kvalitetsutveckling.
Målet
Med kvalitetsutveckling menar vi, - är att utveckla förskolans kvalitet och lärarnas kompetens
att möta barn i deras lärande och öka deras välbefinnande. Enheternas systematiska kvalitetsoch utvecklingsarbete är ett redskap för pedagogerna för att nå måluppfyllelse enligt
intentionerna i läroplanen för förskolan (Lpfö:98/10 ). Dessutom bidrar det systematiska
kvalitetsarbetet till att ge information om verksamheternas måluppfyllelse och barnens
förändrade kunnande från en tid till en annan..
Arbetsprocessen
Förskolans läroplan är omfattande och komplex. Därför väljer vi ut olika delar i Lpfö 98/10
som förskolan fokuserar extra på från en tid till en annan. Dessa delar kallar vi för
utvecklingsområden.
Utifrån förra årets systematiska kvalitetsarbete, omvärldsanalys, skolinspektionens kritik,
kund och brukarundersökningar och vad barn behöver i nutid och i en framtid prioriteras
utvecklingsområden.
I vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete formulerar vi målkriterier för
strävansmålen inom våra utvecklingsområden. Vi har därigenom valt att fokusera på de
utvecklingsprocesser vi vill mäta. Det innebär att vi utvärderat och granskat särskilt utvalda
delar gentemot överenskomna kriterier. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten
samt medarbetarnas uppnående mål. Resultatet är beroende på (i) pedagogernas/arbetslagens
kunskap och strategier hur de planerar sin verksamhet, (ii) Hur barnen kommer att utvecklas
inom utvecklingsområdena är beroende på om barnen får möta de planerade kriterierna under
varje utvecklingsområde.
2
Områden som har stått i fokus/utvecklingsområden i årets systematiska kvalitets- och
utvecklingsarbete är:
• Språk – redovisas även på individnivå inom visst åldersspann
• Naturvetenskap och teknik
• Matematik
• Kommunikation med fokus på utvecklingssamtalet med vårdnadshavare.
Förskolechef har följt upp, förarbetat och initierat de aktuella utvecklingsområdena. Arbetet
har förankrats i områdets utvecklingsgrupp - sex enheter som samarbetar i en
utvecklingsgrupp- som består av två representanter från varje förskola. Representanterna har
hjälpt till att realisera utvecklingsområdena ute på förskolorna
För att ytterligare inspirera arbetet inom våra utvecklingsområden har vi under läsåret haft
”Workshops” inom de olika fokusområdena. Tio avdelningar har presenterat något arbete från
sin verksamhet som hat lett till ett lärande för barnen.
Förskolan har getts förutsättningar till arbetet i verksamheten genom att mer tid har planerats
in såsom fler hel och halv dagar, där det getts tid för extra uppföljning och planering. Det har
känds viktigt och nödvändigt att följa upp arbetsprocesserna inom utvecklingsområdena - var
befinner vi oss nu och var är vi på väg? Medarbetarna har på så sätt kunnat stämma av var de
befinner sig i förhållande till graden av måluppfyllelsen
Arbetet i verksamheten
Arbetet i verksamheten på Långtäppans förskola har utgått från ett tematiskt arbetssätt där
barnens lärande har blivit mångsidigt, roligt och sammanhängande. Temat har varit en sagolik
resa genom läroplanen för förskolan genom språkmaterialet ”Babblarna” ,
Bornholmsmodellen och sagan om ”Plupp” som är en liten barnboksfigur som skapades av
Inga Borg 1955. En avdelning har vilat sitt arbete mot språkforskaren Veli Tuomelas. Ur
helheten har pedagogerna tittat på de delar vi har kommit överens om, våra
utvecklingsområden. Arbetslagen har dokumenterat kunskapsområdenas utveckling och barns
lärande från en tid till en annan.
SPRÅK
För femte året i rad arbetar vi med att utveckla arbetet med språket i förskolans verksamhet.
Språket är av central betydelse i barns lärande och viktigt i alla sammanhang för lärandet.
Under 2014-2015 har vi fokuserat på den språkliga verksamhetens innehåll, miljön och
pedagogernas måluppfyllelse. Vi har också använt referensmaterial för att få ett resultat på
hur pedagogerna undervisar/arbetar med barns språkutveckling.
Bakgrund – Varför har vi genomfört
Utvärderingarna 2013/2014 visade att alla hade uppnått graden av måluppfyllelse när det
gällde att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns språkliga
3
förmågor från en tid till en annan. Medarbetarna har visat hur de lutar sig mot vetenskaplig
grund när det gäller språkverksamheten. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål i
verksamheten finns det arbete att göra. Det finns fortfarande mycket att arbeta med i miljön.
Vi behöver skruva lite till i miljön. All forskning visar att miljön har en stor betydelse för
barns språkliga verksamhet. Vi måste ta nya steg men samtidigt bibehållandet det man redan
har kommit överens om.
Arbetsprocessen – Hur har vi genomfört
Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden.
SPRÅK
Strävansmål från Lpfö 98
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa
frågor, argumentera och kommunicera med andra.
intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att:
Kriterier…
1. Lyssna
2. Rim och ramsor
3. Meningar och ord
4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/
5. Fonemen
6. Analys och syntes av fonemen
7. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor.
8. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn.
9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT
Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet
Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara
planlagt som målstyrda processer/undervisning.
o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat
undervisningen utifrån kriterierna.
Senast den 2014-10-15 ska arbetslaget använda områdets språkliga referensmaterial på sina respektive ansvarsbarn
som är födda 2012 och 2009. Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet.
o Målet är uppnått när arbetslaget har använt referensmaterialet för barn födda 2012 och 2009 innan
överenskommen tid, 2014-10-15.
Senast den 2015-02-15 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga referensmaterial för andra gången på sina
respektive ansvarsbarn för barn födda 2009 och 2012.
o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen
tid, 2015-02-15.
Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig
erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellan.
Senast den första oktober 2014 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med
VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det
material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande.
o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de
förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras.
Resultat – hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen
Undervisningen av kunskapsområdet Språk har under läsåret utgått från nio
områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse.(Se ovan). Språkarbetet har
utgått från gemensamma målkriterier och arbetslagens uppnående mål. Arbetsprocessen har
diskuterats i personalgrupp, utvecklingsgrupp och med förskolechef.
4
Personalen har arbetet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom litteratur
såsom, ”Språklust” av Carin Rydja, språkleker efter Bornholmsmodellen, Ingrid Häggström,
Babblarna, språkmaterial för de minsta från hattens förlag, IKT, tecken som stöd och bilder.
Medarbetarna har planerat språkverksamheten inom de teman som har varit aktuella på
avdelningarna. Det har skett genom undervisning, målstyrda processer, språksamlingar,
måltider och i rutinsituationer. Språket har en röd tråd genom hela verksamheten. Den
språkliga miljön på Långtäppan har utvecklats.
En avdelning har utvecklat sina textade bilder – litteracitet – på avdelningen. Andra har
arbetat med att göra miljön mer tydlig för att utveckla barnens språkliga- och matematiska
tänkande. Förskolan har förändrat miljön i förhållande till VAD barn ska lära inom
kunskapsområdet SPRÅK.
Pedagogerna berättar också om hur intresserade barnen är av skriftspråket. Barnen vill ljuda
sina namn. Flera av barnen kan själva skriva sina namn. Pedagogerna ser tydligt hur barnens
språk utvecklas. De barn som började hösten 2014 och hade ett annat modersmål än svenska
kan idag kommuniceras på svenska med sina kamrater.
En avdelning berättar om de yngsta barnens språkutveckling. I september 2014 sa de
ingenting och idag pratar de på samlingen och kan berätta vad de tänker och vad de vill.
Borholmsmodellen är en metod hur man ökar barns lärande inom språk. Språklekar efter Bornholmsmodellen
passar såväl barnen i förskolan, som barnen i förskoleklass och åk 1. http://www.bornholmsmodellen.nu/
Babblarna är ett färgglatt gäng som tagit Sverige och skandinavien med storm. Men Babblarna är ju så mycket
mer än ett gäng skojiga sötnosar! Babblarna är väl genomtänkt språkträning. Inte bara för att de faktiskt hjälper
till i språkutvecklingen, utan för att de gör det utan att man tänker på det. I leken med Babblarna, Babblarnas
namn och deras speciella sätt att prata, så utvecklas språket. Fantastiskt, eller hur? Den pedagogiska
plattformen är Karlstadmodellen och språkträningen riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna
älskas av alla och det fina är att varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar om i
leken och äventyren i Babblarnas värld.
http://www.hattenforlag.se/index.asp?mainId=105&cat1=109&cat2=200&show=200
För att säkerställa undervisningen och varje barns utveckling har förskolan använt
referensmaterialet ”Koltis” och ”Språklig medvetenhet”. Pedagogerna har därigenom sett
vilken nivå språkträningen bör ligga och även sett barnets resultat på individnivå inom
språket. Att undervisa och använda referensmaterial ger pedagogen feedback på sitt eget
arbete/undervisning.
När pedagogerna har undervisat har de utgått från de didaktiska frågorna – vad, hur, varför,
vem – detta för att säkerställa lärandet i lärprocesserna och för att få ett resultat på hur barnet
lär och var det befinner sig i sin lärprocess och vilka lärstrategier det enskilda barnet använder
sig av. Medarbetarna har sett att språkarbetet i verksamhetens olika delar gett barnen ett större
intresse för ord, bild och kommunikation. Flera av barnen skriver sina namn och några barn
kan läsa.
För att mäta graden av medarbetarnas måluppfyllelse i verksamheten gällande språket har vi
utgått från nio frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Förutsättningen
för att barnen ska kunna utveckla sina kunskaper är att de nio områdena finns med i
verksamheten. Pedagogerna har haft fem frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse
5
inom de fastställda områdena för måluppfyllelse. Frågeställningarna var kända för
pedagogerna vid läsårets start.
1 Resultat av språk i verksamheten
Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall – jämförelse med förväntat utfall
Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium
Detta sker när verksamheten
utvecklar barns förmåga att …
Utfall
2 avdelningar
Förväntat utfall
2 avdelningar
… lyssna
2,0
2,0
… rim och ramsa
2,0
2,0
… meningar och ord
2,0
2,0
… klappa stavelser och ord
2,0
2,0
… fonemen
2,0
2,0
… analys och syntes av fonemen
2,0
2,0
… tala, lyssna, berätta, argumentera och
2,0
2,0
ställa frågor
… visa intresse för bokstäver/symboler och
2,0
2,0
viljan att skriva sitt namn.
… visa intresse för bilder, texter och olika
2,0
2,0
medier, IKT
Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området
SPRÅK 2015 Resultat: 100 %
Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området
SPRÅK 2014 Resultat: 94 %
2 Resultat av språket på pedagognivå/arbetslaget
Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall – jämförelse med förväntat utfall
Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål.
Alla i arbetslaget ska…
Utfall 2 avdelningar
Förväntat utfall 2
avdelningar
… under läsåret ska arbetslagen arbeta
2,0
systematiskt med språket i sin dagliga
verksamhet.
2,0
… Senast den 2014-10-15 ska arbetslaget
använda områdets språkliga
kartläggningsmaterial på barn födda 2009
och 2012.
… Senast den 2015-02-15 ska arbetslaget ha
2,0
använt områdets språkliga
kartläggningsmaterial för andra gången på
barn födda 2009 och 2012.
… Arbetslagens språkarbete ska vila på
2,0
vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
2,0
… Senast den första oktober 2014 ska
arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö.
Är materialet och miljön i linje med VAD
man vill att barn ska utveckla (se
kriterierna) och i relation till den barngrupp
man har
Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK
Resultat: 2015 100 %
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK
Resultat: 2014, 90 %
KOLTIS och SPRÅKLIG MNEDVETENHET
Förskolan använder referensmaterialen KOlTIS och prövningsmaterialet Språkligmedvetenhet
för att få fram ett resultat av barn födda 2009 och 2012. Kolits ger svar på barnens
språkproduktion, språkförståelse och kommunikativ förmåga. Prövningsmaterialet
6
Språkligmedvetenhet ger svar på barnens språkliga medvetenhet när det gäller pedagogernas
undervisning inom rim, rytm, syntetisering, segmentering och ordens längd. Pedagogerna
använder resultatet för att veta på vilken nivå de ska planera sin undervisning. Resultatet visar
genomsnittet i varje förskolegrupp inom varje referensområde. Barnens resultat är beroende
av pedagogernas undervisning inom de olika områdena. Resultatet visar hur många barn som
”kan” referensområdet i förhållande till mängden barn i gruppen.
3. Utfall – jämförelse med förväntat utfall. Tabellen visar
graden av kunskap inom varje referensområde. 7 barn födda
2012 deltagit. 4 barn deltog 2015
Referensområde
Koltis
v-fråga
Kroppsdelar
Egna kroppsdelar
Prepositioner
Under
På
I
Bakom
Uppmaning i två
led
Uppgift 1
Uppgift 2
v-fråga
Förståelse/flertal
Vilken färg…?
stor
Instruktion
Instruktion
Många
Lika
3 Utfall – jämförelse med förväntat utfall. Tabellen visar graden
av kunskap inom varje referensområde av möjliga rätta svar: 7
barn födda 2009 har deltagit 2014 och 6 barn 2015.
Barn födda 2012
Hösten 2014
Barn födda 2012
Våren 2015
7/7
4/4
7/7
4/4
4/7
4/7
3/7
1/7
4/4
2/4
3/4
3/4
RYTM
Stavelser
6/7
5/7
6/7
5/7
0/7
4/7
5/7
5/7
0/7
0/7
4/4
4/4
4/4
4/4
4/4
3/4
1/4
2/4
4/4
3/4
3/7
4/4
Referensområde
Språklig
medvetenhet
Antal barn
RIM
Betydelse/form
Barn födda 2009
Hösten 2014
Barn födda 2009
Våren 2015
7
5
4,0/6,0
4,1/6,0
4,7/6
4,5/6
SYNTE
TESERING
ordpussel
1,4/4
3,4/4
SEGMEN
TERING
ordpussel
3,6/4
3,0/4
3,9/6
4,1/6
ORD
LÄNGD
Auditiv
Visuellt
DEL 3
Spontantal,
kommunikation och
uppmärksamhet
Analys och lärdom – Hur kan vi förklara resultatet
När det gäller graden av måluppfyllelse i verksamheten har arbetslaget ett bättre resultat 2015
än 2014. 94 % 2014 mot 100 % 2015 är en höjning av med 6 procentenheter. Bra arbetat. Nu
gäller det hålla i och hålla ut.
Pedagogerna har gjort en klar förbättring när det gäller sina egna uppnåendemål. I år är
resultat 100 % jämfört med förra årets 90 % och det är en god förbättring.
Utvärderingen visar att arbetslagen har fokuserat på att få till ett systematiskt arbete med
språket i verksamheten. Resultatet av KOLTIS visar att pedagogerna har arbetat och befäst
7
kunskap hos barn födda 2012 inom kommunikation och verbal förmåga. Tabellen visar att
barnens kunskap har utvecklats från en tid till en annan. Genom referensmaterialet får
pedagogerna en klar bild av på vilken nivå undervisningen ska ske. Pedagogerna ser också att
deras arbete med språket ger resultat, genom att barnen visar prov på sina förmågor.
Även resultatet av barns Språkliga medvetenhet har ökat från hösten 2014 till våren 2015.
Pedagogernas arbete med språket har gett resultat och avdelningarna kan visa på en
progression i barns lärande.
Utvecklingsbehov – Vad ska vi göra bättre
Vi får inte sluta att bli bättre för då slutar vi att vara bra…
Vi bör fortsätta att:
• Språket är centralt i barns utveckling och här kan vi skruva lite till. Vid mina besök i
arbetslagen ser och upplever jag att alla inte är helt förtrogna med
lärandeobjekten/undervisningen. Om vi ska kunna säkerställa varje barns utveckling
måste vi använda de didaktiska frågorna och då får det inte finnas frågetecken kring
undervisning.
• Systematisera Bornholmsmodellen och övriga språkmaterial – liten stund varje dag,
10 minuter.
• Använda referensmaterialet två gånger så vi kan se barnets utveckling och få ett (1)
resultat till det systematiska utvecklingsarbetet, (2) och att arbetslagen får kunskap om
på vilken nivå undervisningen ska vara.
• Använda lärandeobjekt på språket för att kunna berätta vid utvecklingssamtal vad
barnet kan och hur det har lärt sig. Lärstrategier och utvecklingsprocesser.
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
Bakgrund – Varför har vi genomfört
För fjärde året i rad har vi fokusera på naturvetenskap och teknik. Vi ska höja kvalitén.
Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår
undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån ett
naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Hur kan vi föra in tekniken och
naturvetenskapen i miljön i vardagen? Då tänker jag inte på klossar, lego, kappla …
Precis som förra året är det tydligt i utvärderingarna att individuell dokumentation vid
experiment är komplicerat. Att arbeta utifrån ett ”hypotestänk”, - lyssna in barnen, skriva ner,
ta kort, diskutera resultat – är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna
med. Här får vi arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och
verksamhetsnivå.
8
Arbetsprocessen – Hur har vi genomfört
Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden.
Strävansmål från Lpfö 98
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra.
sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och
fysikaliska fenomen.
sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap
Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp.
visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur.
visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen
tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop
Ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap.
visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg
visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera.
Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet
Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet.
o
Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga
verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken.
Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik.
o
Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för
undervisning.
Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment.
o
Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns tankar runt ett experiment.
Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
o
Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer
att använda sig av.
Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen
Undervisningen i naturvetenskap och teknik i verksamheten har under året utgått från sju
områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är fyra stycken.
Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått.
Barn är nyfikna på naturvetenskap och teknik, även de minsta som oftast bara tittar och
begrundar vad som sker. Personalen har märkt att barnen är intresserade av återvinning. Även
föräldrarna har lagt märke till detta. Arbetslagen ser att barnen funderar och är nyfikna på
naturens årstidsväxlingar. Pedagogerna ser ett förändrat kunnande inom miljön. Idag bryr sig
barnen om sin miljö. Sopsorteringen har varit kul och spridit ringar på vattnet, där
”Skräptrollet” och sopbilen har inspirerat barnen.
För att mäta arbetslagens måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik har vi utgått från sju
frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft fyra
frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas
strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända
för pedagogerna vid läsårets start.
9
1 Resultat av naturvetenskap och teknik i verksamheten
Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall – jämförelse med förväntat utfall
Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium
Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att …
Utfall
antal avdelningar
Förväntat utfall
2 avdelningar
visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang,
exempelvis i naturens olika kretslopp.
visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur.
2
2
2
visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen
tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop
Ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap.
visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg
visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera.
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området
Naturvetenskap och teknik 2015 Resultat:100 %
Naturvetenskap och teknik 2014 Resultat:100 %
2 Resultat av naturvetenskap och teknik på pedagognivå/arbetslaget
Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall – jämförelse med förväntat utfall
Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål.
Alla i arbetslaget ska…
Utfall antal
Förväntat utfall 4
avdelningar
avdelningar
Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i
sin dagliga verksamhet.
Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom
naturvetenskap och teknik.
Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns
tankar runt ett experiment.
Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet
2
2
2
2
2
2
2
2
Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom Naturvetenskap och teknik:
Resultat 2015 100 %
Resultat 2014 75 %
Analys och lärdom – Hur kan vi förklara resultatet
Utvärderingarna visar att alla avdelningar har uppnått graden av måluppfyllelse i
verksamheten till 100 %. Vi ligger alltså kvar på 100 % när det gäller att planera in kriterierna
i verksamheten, men det är också en förbättring när det gäller pedagogernas uppnåendemål.
Arbetslagen har idag ett 100 procent i sina uppnåendemål. Svårigheten är att hålla ut och hålla
i, samtidigt som man måste fokusera på nya händelser. Resultatet är tillfredställande.
Utvecklingsbehov – Vad ska vi göra bättre
Vi fortsätta att:
• Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta
återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön.
• Ändvänd lärande objekt!
• Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet.
• Pedagogernas uppnåendemål ska vara 100 procent. Håll i och håll ut…
• Strukturera/styra undervisningen inom naturvetenskap och teknik ännu mer.
10
•
•
Använda utemiljön – hitta tillfällen i vardagsarbetet.
Utveckla tekniken i vardagen – Hur fungerar ett blixtlås, kardborreband, pedalhink…
Låt barnen ha en hypotes om hur det fungerar, utforska hur det fungerar.
MATEMATIK
Matematik
Bakgrund – Varför har vi genomfört
För några år sedan arbetade vi med matematik i förskolan, nu är det dags igen. Matematik i
förskolan var ett kunskapsområde som skolinspektionen hade åsikter om. De ansåg att
förskolorna inte arbetade med det området. P.g.a. kritiken kommer vi att arbeta med
matematik under 2014-2015. Det handlar om matematik i vardagen på förskolan.
Arbetsprocessen – Hur har vi genomfört
Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden.
Strävansmål från Lpfö 98
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang
Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.
Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att:
1. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek.
2. Sortera och klassificera
3. Förstå lägesbegrepp
4. Förstå tid dagsrytm, månader och år
5. Att känna igen siffror
6. Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal
7. Förstå ett till ett förhållande – parbildning
8. Se mönster och former
9. Känna igen symboler
10. Använda begreppet längd
11. Se symmetri
12. Förstå det tredimensionella rummet
13. Se logisk rimlighet, problemlösning
14. Förstå att olika saker väger olika, ha olika vikt
15 Förstå betydelsen av pengar som betalningsmedel.
o
Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet
1
Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt!
o
Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken.
2
Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD
man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan
erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande.
o
Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-12-01 har sett över sin matematiska miljö och gjort de förändringar som
krävs för att barns matematiska förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras.
3 Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Målet är uppnått när arbetslagen innan 2014-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig
av.
11
Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen
Undervisningen i matematik i verksamheten har under året utgått från femton
områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är tre stycken.
Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått.
Arbetslagen berättar hur de ser att barnens färdigheter har ökat från en tid till en annan.
Barnen använder matematiska begrepp i kommunikation med andra. Barnen visar prov på att
räkna när de spelar spel. Barnen urskilja olika geometriska former när de lägger pussel.
Många av barnen gör idag mönster när de lägger sina pärlplattor.
För att mäta personalens måluppfyllelse inom matematiken har vi utgått från femton
frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft tre
frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas
strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända
för pedagogerna vid läsårets start.
Resultat av matematik i verksamheten
Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall – jämförelse med förväntat utfall
Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium
Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att …
Utfall
antal
avdelningar 2
Förväntat utfall
2 avdelningar
Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera
efter avslutad samling eller lek.
Använda begreppet längd
2
2
2
2
Sortera och klassificera
Förstå lägesbegrepp
Förstå tid dagsrytm, månader och år
Att känna igen siffror
Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal
Förstå ett till ett förhållande – parbildning
Se mönster och former
Känna igen symboler
Se symmetri
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området matematik:
Resultat: 2015, 100 %
Resultat av matematik på pedagognivå/arbetslaget
Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall – jämförelse med förväntat utfall
Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål.
Alla i arbetslaget ska…
Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga
verksamhet. Gör lärandeobjekt!
Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö.
Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se
kriterierna) och i relation till den barngrupp man har
Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Utfall
antal avdelningar
Förväntat utfall
2 avdelningar
2
2
2
2
2
2
Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området matematik:
Resultat: 2015, 100 %
12
Analys och lärdom – Hur kan vi förklara resultatet
Utvärderingarna visar att alla har nått graden 100 %. Resultatet är bra när det gäller
måluppfyllelse när det gäller att planera in kriterierna i verksamheten och när det gäller
pedagogernas måluppfyllelse. Nu kommer det svåra att hålla i och hålla ut, inför kommande
läsår.
Utvecklingsbehov – Vad ska vi göra bättre
•
•
•
•
•
•
Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta
återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön.
Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet.
Pedagogernas uppnåendemål ska vara 100 procent. Håll i och håll ut…
Strukturera/styra undervisningen inom matematiken. Gör lärande objekt.
Använda utemiljön – hitta tillfällen i vardagsarbetet.
Utveckla matematiken i vardagen.
KOMMUNIKATION
För tredje året i rad arbetar vi med kommunikation som ett utvecklingsområde på enheten.
Bakgrund – Varför har vi genomfört
Även under detta läsår har vi fokuserat på kommunikation. Kommunikation och att
kommunicera är det svåraste området vi har. Vi är inte dåliga men vi kan alltid bli bättre och
arbeta för förtroendefulla relationer. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad
medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare.
KBU:n visar att vi är dåliga på att kommunicera vårt uppdrag. ”Vad gör ungarna på
förskolan hela dagarna?” Det är så många föräldrar som har svarat ”Vet inte” Här måste alla
lägga fokus vid första föräldramötet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för
föräldrarna. Där man berättar om Temat och hur man genom temat får in hela vårt
uppdrag/läroplan.
I höst ( 2015) kommer alla enheter att arbeta utifrån en ny handlingsplan för
utvecklingssamtal/föräldrasamtal. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt
för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit
väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med
utvecklingssamtalet. Därför ska vi använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal.
Arbetsprocessen – Hur har vi genomfört
Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden.
13
Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet
•
•
•
Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation
o
Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella
målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska
beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat.
Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan.
o
Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan.
Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort …
Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal – bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet
o
Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har – observationer,
kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa den ny
handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet.
Resultat – hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen
Arbetet med kommunikation mellan hemmet och förskolan har utgått från tre uppnåendemål
för pedagogerna. Alla avdelningar beskriver hur de har synliggjort verksamheten genom
pedagogisk dokumentation. Arbetslagen berättar hur de kopplar sina aktiviteter till förskolans
nationella mål. Avdelningarna hat fotoramar på sina avdelningar där de visar dagens
händelser.
Alla barn har en portfolio där deras utveckling finns dokumenterad. Personalen berättar också
hur de följer varje barns utveckling genom att använda referensmaterial, didaktiska frågor och
observationer.
Alla avdelningar gjorde ett bilsspel inför första föräldramötet för att visa upp sin verksamhet
och påvisa vad läroplan och skollag säger. Avdelningarna berättar om den positiva respons de
fick av föräldrarna efter avslutat föräldramöte. Förskolan uppmuntrar föräldrar att ställa frågor
om det är något de undrar över eller funderar på.
För att mäta personalens uppnåendemål inom kommunikation mellan hemmet och förskolan
har vi utgått från tre frågeställningar i verksamheten till medarbetarna. Frågeställningarna var
kända för alla vid läsårets start.
Resultat av kommunikation mellan förskolan och föräldrar på pedagognivå/arbetslaget
Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall – jämförelse med förväntat utfall
Alla i arbetslaget ska…
Utfall antal
Förväntat utfall 2
avdelningar 2
avdelningar
Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk
2
dokumentation
Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling
från en tid till en annan.
Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal – bättre
dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet
2
2
2
2
2
Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom kommunikation
Resultat: 2015 100 %
Resultat: 2014 66 %
KBU
Under våren 2015 har alla vårdnadshavare till barn på förskolan i Karlstad Kommun fått
möjlighet att svara på en webbaserad enkät – Kund och brukarundersökning, KBU - om vad
14
de tycker om sin förskolas verksamhet. Syftet med undersökningen är att den skulle ge
information om kvaliteten inom verksamheten och ett underlag för att göra val av förskola
samt visa vilka utvecklingsbehov som finns. Vårdnadshavarna har fått svara utifrån en
femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen på
Långtäppans förskola var 84 %. Svarsfrekvensen i kommunen totalt var 63 %. Några av KBU
frågorna har vi kopplat till förskolan.
kommunikation mellan hemmet och
förskolan.
15
Analys och lärdom – Hur kan vi förklara resultatet
Trots personalens höga ambitioner med att upprätthålla en bra kommunikation mellan
föräldrar och förskolan så når de inte ända fram. Det finns en skillnad i vad personalen
upplever och vad föräldrar svarar. Huvudsaken är att vi trots detta strävar efter höga resultat.
Förskolan måste inför kommande föräldramöten att vara ännu tydligare med informationen
kring förskolans uppdrag och de nationella målen. Månadsbreven/veckobrev är populära och
möjliggjort föräldrarnas insyn i förskolan. Utvecklingssamtalen ska bli mer konkreta och vi
sak visa resultat hur deras barn lyckas i sitt livslånga lärande. För att klara det måste alla
arbeta med didaktiska frågor och lärandeobjekt. Under hösten kommer vi att ta nya grepp när
det gäller höstens utvecklingssamtal med vårdnadshavare.
Utvecklingsbehov – Vad ska vi göra bättre
•
•
•
•
•
•
Informera om barns första skola… på första föräldramötet.
Förbättra utvecklingssamtal – bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad
tydlighet och visa på resultat av barnens lärande och lärstrategier. Arbeta med de
didaktiska frågorna.
Pedagogernas uppnåendemål ska alltid vara 100 %
Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en
tid till en annan. Använda utemiljön – hitta tillfällen i vardagsarbetet. Lärobjekt,
observationer, beskriva lärprocesser och lärstrategier. Barnens röster ska finnas med i
dokumentationen.
Först och främst ska arbetslagen synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk
dokumentation i andra hand kan vi marknadsföra vår verksamhet genom fotoramen
som är en ögonblicksbild av förskolans verksamhet.
Nya tag inför höstens samtal med barn och vårdnadshavare. Det kan vara en
organiserad ”happening” där föräldrar tar del av förskolans verksamhet i grupp. Alla
har blivit informerade under våren 2015 hur det ska gå till. Det är ett nytt sätt att tänka
kring förskolans samtal med vårdnadshavare. Vi provar och utvärderar efter jul.
16
Underlag till Långtäppans systematiska utvecklings- och kvalitets arbete är avdelningarnas
egna utvärderingar av utvecklingsplanerna på förskolan i det systematiska utvecklings- och
kvalitets arbete samt kommunens kund och brukar undersökning.
Vill man läsa varje avdelnings – Mysak och Skrållan- utvärdering på Långtäppans förskola, så finns de på
avdelningarna och på Karlstad.se
Ansvarig för det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet
Förskolechef på Långtäppans förskola
Hjördis Jansson
17