Inger Fridolfsson

Inger Fridolfsson
Den tidiga
läs- och skrivinlärningen
där alla hänger med!
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
The Simple View of Reading
L=AxF
Läsförståelse
Språklig
förståelse
Avkodning
(Gough och Tunmer, 1986)
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Alfabetiska koden
• Koden översätter språkljud till
grafiska tecken.
• Det som kodas av kan även kodas in
• Avkodning – läsning
• Inkodning – skrivning
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Kodknäckarstadiet
Kodknäckarstadiet är mycket kort och är
därför mycket sårbart.
Läsförståelse utvecklas i stort sett under
hela livet.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Alla ska med!
Det grundläggande måste vara
att samtliga elever redan från
början hänger med och att
inget barn hamnar på
efterkälke.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Mål efter första klass
Alla elever ska ha en
läsförmåga som är så pass
stabil att den ”bär” över
sommarlovet.
Eleverna ska ha börjat
spontanläsa.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Faserna i läs- och skrivutvecklingen
o Logografisk läsning
o Alfabetisk fonemisk läsning
o Ortografisk morfemisk läsning
Vilken fas bör eleverna ha
uppnått efter fyra år i skolan?
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
(Frith, 1985)
Alfabetisk-fonemisk läsning
• Ljudat ut ljud för ljud och upptäcker vilket ord
ljuden bildar.
• Barnet har fått en insikt i att alla bokstäver
korresponderar med ett ljud.
• Har knäckt den alfabetiska koden.
• Förutsätter fonemisk medvetenhet och
bokstavskunskap.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
• Har fått ett instrument för självinstruktion så
att man kan gå vidare på egen hand.
(Share, 1999)
• Den alfabetisk-fonemiska läsningen är en
förutsättning för den fortsatta läsning.
• Kan på egen hand läsa nya korta ord.
• Långt kvar till ett läsflyt. Kräver mycket
träning.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Alfabetisk-fonemisk skrivning
• Skriver symboler för ljud
• Skriver de bokstäver barnet kan uppfatta: oftast
det initiala ljudet. S (sol)
• Utesluter ofta vokaler.
Exempel: S
SL
STL
• Använder oftast bokstavsnamnen:
MA (EMMA),
MLI (EMELIE)
T(TE)
PTR (PETER)
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
STOL
Fonologisk medvetenhet och läsning
Varför är det viktigt att barn blir
fonologiskt medvetna?
Vilken fonologisk förmåga behöver
eleverna kunna för att klara av att knäcka
den alfabetiska koden?
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Ortografisk – morfemisk läsning
o Orden eller delar av orden har blivit en ortografisk
identitet och behöver inte längre ljudas.
o Viktigt för förståelsen
o En gradvis övergång.
o Varje grafem i ordet uppmärksammas.
o Alfabetisk-fonemisk läsning är en förutsättning för
ortografisk läsning.
o Förväxlas ofta med logografisk läsning.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Morfologisk-ortografisk skrivning
• Skrivningen är automatiserad och går
snabbt och säkert.
• Utvecklas genom att skriva alfabetiskfonemiskt.
• Kunskap om hur ord är morfologiskt
uppbyggda.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
LÄSINLÄRNINGSMETODER
Top down
Bottom up
Whole Language
Phonics
Helordsmetod
Ljudningsmetod
Storbok, ASL
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
De flesta barn lär sig att läsa oavsett
metod.
För 20-25 % kan dock
metoden vara avgörande.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Interventionsforskning
o
o
o
o
o
o
o
o
Publicering?
Randomisering
Kontrollgrupper
För- och eftertester
Tydliga beskrivningar
Hänsyn till lärareffekter
Hänsyn till ev. placeboeffekter
Finansiering?
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Metastudier
•
•
•
•
SBU 2014,
Hattie 2011,
NRP 2000,
Chall 1967
Då det gäller de resurssvaga eleverna finns
entydigt stöd för phonics.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
”Elever är olika och därför behöver de olika
läsinlärningsmetoder.”
Vilken metod behöver de som redan kan läsa?
Vilken metod behöver de som inte kan läsa när
de börjar skolan?
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Ljudningsmetoden
Typiska inslag:
Tydlig och strukturerad progression
◦ Bokstavsarbetet
◦ Fonologisk medvetenhet
◦ Kopplingen grafem-fonem
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Val av bokstäver
o Frekvens
o Vokaler med långt ljud
o Konsonanter med hålljud
o Visuella skillnader
o Auditiva skillnader
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Progressionen
1.
2.
3.
4.
5.
VK
as al os
KV
sa la
KVK
sal sol ser res
KVK –a sola resa
KVK –en –et –er –ar
reser solar solen riset
6. KKVK svan slev
osv
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Motivationens betydelse
Det är inte vilken sorts
aktivitet eller vilket slags
materiel som är avgörande
för motivationen.
Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se
Det som är avgörande är
istället att barnet märker att
det gör FRAMSTEG.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
o Förutsätter att övningarna ligger
inom den proximala
utvecklingszonen.
o Läraren ska ligga steget före.
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Fyra delar
avkodning
inkodning
förståelse
kreativt
skrivande
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Principer
• Lärarens kompetens
• RTI – Respons to intervention (formativ
bedömning)
• Tidiga insatser
• Grafem-fonem-kopplingar (Phonics)
• SVR
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Trösklar
En förutsättning för att ALLA ska hänga med.
Trösklar:
1. Skolstart
2. Efter 4 veckor
3. Efter 10 veckor
4. Efter höstterminens slut
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Vad mäter trösklarna?
• Fonologisk medvetenhet – initialt och finalt
fonem, fonemsyntes och fonemsegmentering
• Bokstavskunskap
• Avkodning
• Inkodning
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Tröskel 3
• Bokstavskunskap:
Kan bokstavsljuden för Aa, Ss, Ll, Oo, Rr, Ee, Nn,
Ii, Vv, Mm.
• Fonologisk medvetenhet: fonemsyntes och
fonemsegmentering med längre ord
kläderna strumporna
• Avkodning och inkodning:
På egen hand kunna
sammanljuda enkla ord KVK
ras ner ler
ren res sen
Åtgärder på organisationsnivå
Nivå tre
Nivå två
Nivå ett
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Organisation tröskel 3
• 10 veckor: riktade genomgångar i liten grupp
inom klassrummets ram.
• Efter höstterminen: riktade genomgångar i
liten grupp inom ramen för särskilda åtgärder
(specialundervisning).
• Slutet av februari: parvis/enskilt extra stöd
(specialundervisning).
Åtgärder med fokus på innehåll
• Övningar att öva upp de olika
färdigheterna kopplat till de olika
trösklarna
• Rekommendationer till andra
läromedel
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Exempel på dagliga aktiviteter
•
•
•
•
•
Bokstavsgenomgång
Språklig medvetenhet
Koppla fonem till grafem (inkodning)
Koppla grafem till fonem (avkodning)
Högläsning
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Aktiviteter några ggr per vecka
•
•
•
•
Ordkunskap
Figurativt språk
Bildberättelse
Faktatexter
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Utbildningsdag i mars 2016
För mer
information:
vallmomodellen.se
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se
Tack för att ni har
lyssnat!
Fil.mag. Inger Fridolfsson
vallmomodellen.se