Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
Vallmomodellen (feb 2016)
Fil. mag. Inger Fridolfsson,
vallmomodellen.se
2

Teorier kring läs- och
skrivutvecklingen

Egen forskning

Metoder

Tidiga insatser
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
L=AxF
Läsförståelse
Avkodning
Språklig
förståelse
(Gough och Tunmer, 1986)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet


Kodknäckarstadiet är mycket
kort och är därför mycket
sårbart.
Läsförståelse utvecklas i stort
sett under hela livet.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet

85 tioåringar med läsförståelsesvårigheter
19 hade avkodningssvårigheter
30 hade språksvårigheter
25 hade både avkodnings- och
språksvårigheter
Endast 11 stycken hade inga större
svårigheter
(Tvillingprojektet, Samuelsson, ej publ. data)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet



Logografisk läsning
Alfabetisk fonemisk läsning
Ortografisk morfemisk läsning
(Frith, 1985)
Vilken fas bör eleverna ha
uppnått efter fyra år i
skolan?
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
•
•
•
•
Ljudat ut ljud för ljud och upptäcker
vilket ord ljuden bildar.
Barnet har fått en insikt i att alla
bokstäver korresponderar med ett ljud.
Har knäckt den alfabetiska koden.
Förutsätter fonemisk medvetenhet och
bokstavskunskap.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
•
Har fått ett instrument för självinstruktion
så att man kan gå vidare på egen hand.
(Share, 1999)
•
•
•
Den alfabetisk-fonemiska läsningen är en
förutsättning för den fortsatta läsning.
Kan på egen hand läsa nya korta ord.
Långt kvar till ett läsflyt. Kräver mycket
träning.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
•
•
•
•
Skriver symboler för ljud
Skriver de bokstäver barnet kan uppfatta:
oftast det initiala ljudet. S (sol)
Utesluter ofta vokaler.
Exempel: S
SL
STL
Använder oftast bokstavsnamnen:
MA (EMMA),
MLI (EMELIE)
T(TE)
PTR (PETER)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
STOL
Varför är det viktigt att barn blir
fonologiskt medvetna?
Vilken fonologisk förmåga behöver
eleverna kunna för att klara av att knäcka
den alfabetiska koden?
Fil. mag. Inger Fridolfsson

Orden eller delar av orden har blivit en
ortografisk identitet och behöver inte längre
ljudas.

En gradvis övergång.

Varje grafem i ordet uppmärksammas.

Alfabetisk-fonemisk läsning är en
förutsättning för ortografisk läsning.

Förväxlas ofta med logografisk läsning.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
•
•
•
Skrivningen är automatiserad
och går snabbt och säkert.
Utvecklas genom att skriva
alfabetisk-fonemiskt.
Kunskap om hur ord är
morfologiskt uppbyggda.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet

Åk 2
25 % svagaste avkodarna
SPELLERS
GUESSERS
Resultat:
Guessers hade sign. sämre resultat på
läsförståelse, avkodning
stavning och fonologisk förmåga
(Fridolfsson, 2013)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
Antal ord per minut
 Elev 1: 100 ord per minut
 Elev 2: 25 ord per minut
Antagande 1:
Båda ägnar 60 minuter per dag
 Elev 1: 2,2 miljoner ord under ett år
 Elev 2: 0,55 miljoner ord
Fil. mag. Inger Fridolfsson,
vallmomodellen.se
15
Antagande 2:
 Elev 1 två timmar per dag x 365 dagar
 Elev 2 20 minuter per dag x 200 dagar


Elev 1: 4,4 miljoner ord under ett år
Elev 2: 100.000 ord under ett år
Fil. mag. Inger Fridolfsson,
vallmomodellen.se
16
En driven läsare i årskurs 2
läser 40 gånger så många
ord under ett år.
Sannolikheten är stor att
skillnaden kommer att öka.
Fil. mag. Inger Fridolfsson,
vallmomodellen.se
17
Top down
Bottom up
Whole Language
Phonics
Helordsmetod
Ljudningsmetod
Fil. mag. Inger Fridolfsson,
vallmomodellen.se
18




Har egen inre drivkraft och
motivation.
Kan dra logiska slutsatser.
Har en fonemisk förmåga.
Har en viss bokskännedom.
Fil. mag. Inger Fridolfsson,
vallmomodellen.se
19
De flesta barn lär sig att läsa
oavsett metod.
För 20-25 % kan dock
metoden vara avgörande.
Fil. mag. Inger Fridolfsson








Publicering?
Randomisering
Kontrollgrupper
För- och eftertester
Tydliga beskrivningar
Hänsyn till lärareffekter
Hänsyn till ev. placeboeffekter
Finansiering?
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet




SBU 2014,
Hattie 2011,
NRP 2000,
Chall 1967
Då det gäller de resurssvaga eleverna
finns entydigt stöd för phonics.
Fil. mag. Inger Fridolfsson


Det är inte vilken sorts aktivitet eller
vilket slags materiel som är avgörande
för motivationen.
Det som är avgörande är istället att
barnet märker att det gör FRAMSTEG.
Fil. mag. Inger Fridolfsson


Förutsätter att övningarna
ligger inom den proximala
utvecklingszonen.
Läraren ska ligga steget före.
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Typiska inslag:
 Tydlig och strukturerad progression
◦ Bokstavsarbetet
◦ Fonologisk medvetenhet
◦ Kopplingen grafem-fonem
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet





Frekvens
Vokaler med långt ljud
Konsonanter med hålljud
Visuella skillnader
Auditiva skillnader
Fil. mag. Inger Fridolfsson

VK
KV
KVK
KVK –a
KVK+ändelser

KKVK





KKVK+ändelser
as al os
sa la
sal sol ser res
sola resa
reser solar solen
riset
svan slev
svanen sleven
osv
Fil. mag. Inger Fridolfsson
L=AxF
Avkodning: fonologisk medvetenhet
leka med bokstäver
Förståelse: högläsning med samtal,
samtal om företeelser
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Kausalt samband
Prediktorer
Kan vi redan
innan barnen
börjar skolan
förutsäga vilka
som kommer att
få svårigheter?
RAN
Fonologisk
medvetenhet
Bokstavskunskap
Fil. mag. Inger Fridolfsson
Den starkaste prediktionsfaktorn för
läs- och skrivresultat i åk 1, är hur
många träningstillfällen som behövs i
förskoleklass för att nå
fonologisk medvetenhet.
(Myrberg, 2009)
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet
Syfte:
Preventiv
insats
Respons to
intervention
RTI
Fil. mag. Inger Fridolfsson




Minimimål i slutet av f-klass:
Lyssna ut initialt och finalt fonem.
Det räcker inte med att konstatera att ett
barn kommer att få svårt att nå målet.
Dessa barn måste få riktat stöd redan i fklass.
Fil. mag. Inger Fridolfsson


Det vokabulär ett barn har i
förskoleklass kan förklara en stor
del av läsförståelsen på
gymnasiet.
Om skolan ska kompensera för
en dålig hemmiljö måste detta
ske redan i förskolan.
Fil. mag. Inger Fridolfsson,
vallmomodellen.se
33
Viktigt med tidiga insatser
men valet av insatser är ännu
viktigare.
Lärarens vetskap gällande val
av metod kan ha en avgörande
betydelse för enskilda barn.
Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings
universitet