Förslag till innovationsagenda inom Energi för LRF
Förslag till innovationsagenda inom Energi för LRF Innehållsförteckning Förord 3 SWOT-analys4 Utgångspunkter5 Därför en innovationsagenda 6 LRFs roll, prioriteringar 7 Förslag till åtgärder, egna och i samverkan med andra 9 Avgränsningar9 Bilagor 12-32 Referenser 34 Bilagor Bilaga 1. SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi Bilaga 2. Bakgrund Bilaga 3. Angelägna områden inom forskning och innovation Bilaga 4. Marknader för olika energibärare och råvaror Bilaga 5. Teknik- och utvecklingsbehov i tillförselkedjor Bilaga 6. Effektivisering samt omställning till förnybart Bilaga 7. Finansiärer av forskning och innovation Bilaga 8. Forskning och forskningsresurser vid universitet, högskolor och institut Bilaga 9. Kort om FoI vid företag och organisationer 2 | Lantbrukarnas Riksförbund 12 18 16 18 22 24 26 30 32 Förord I Energistrategin pekar LRF på hur viktigt det är att använda resurser effektivare och att ställa om till förnybar energi och förnybara råvaror, samt på affärsmöjligheter med förnybar energi. I den här agendan utvecklar LRF sin roll och sina prioriteringar när det gäller forskning och utveckling på energiområdet. Agendan tar upp energiprodukter, omställning till förnybart och effektiviseringar, men lägger tonvikten på leverans av energibärare. Det övergripande perspektivet är de gröna näringarnas roll i en långsiktig utveckling mot en biobaserad samhällsekonomi. Analyser av styrkor och möjligheter för lantbruket som energibärare visar genomgående att den enskilda gårdens intressen sammanfaller med samhällets. Att lantbruket ställer om till förnybar energi och använder energi och resurser effektivt inom alla produktionsgrenar är viktigt för att stärka gårdens lönsamhet och konkurrenskraft på lång sikt. Ett lantbruksföretag som levererar förnybar energi kan räkna med intäkter från nya marknader, och alstra ny kompetens. De gröna näringarna har stora möjligheter att bidra till ett samhälle som inte längre behöver fossil energi. För hela samhället kan detta ge viktiga bidrag till säkrare försörjning, levande landsbygd, ökad sysselsättning, biologisk mångfald och stärkta natur- och kulturvärden. Lantbrukarnas Riksförbund | 3 SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi Swot-analysen Jordbruket som leverantör av bioenergi sammanför styrkor, svagheter, hot och möjligheter för företagarens och samhällets intressen. I den förenklade swoten ovan finns bara de faktorer med där aktörernas intressen är gemensamma. Där intressena möts kan de båda aktörerna hitta nya win-win lösningar. Det utgör swotens mörkgröna kraftfält. Swoten utgör en förenklad version av Bilaga 1 där faktorer som mest berör företagare finns i mitten. De som mer berör samhället finns i cirkelns utkant och de gemensamma intressena möts i det mörk gröna kraftfältet. För en komplett Swot, se Bilaga 1. 4 | Lantbrukarnas Riksförbund Utgångspunkter Jordbrukets framtida roll med fokus på energi Det finns sedan länge en stor medvetenhet och kunskap om att det svenska lantbruket har en viktig roll i omställningen från fossil till förnybar energi och i samhällets arbete för en ökad hållbarhet. Samtidigt finns det hinder och svårigheter som hämmar utvecklingen, inte minst ekonomiska, marknadsmässiga och politiska. Energileverans har dessutom fortfarande en förhållandevis liten roll inom det svenska lantbruket. Det har gjorts en mängd beräkningar av potentialer för produktion av förnybar energi i Sverige från de gröna näringarna. Bedömningarna visar att de omedelbara begränsningarna oftast inte ligger i tillgången på råvara eller teknologi utan i kostnader i förädlingskedjan och företagarens riskbedömning av en ny marknad, samt bristen på affärsmodeller i konkurrens med de fossila alternativen. Styrkor och möjligheter Många studier har visat på stora möjligheter till ökat energileverans från lantbruket och till ökad effektivisering. Det finns stora arealer som kan användas för energi- och materialproduktion, och det finns stora mängder halm, gödsel andra restprodukter som kan användas som bränsle eller råvara i exempelvis biogasproduktion. Det finns samtidigt begränsningar för vilka mängder som kan produceras eller tillvaratas, t.ex. begränsas uttaget av halm med tanke på markens mullhalt. Möjligheterna när det gäller biobränslen och biodrivmedel på kort och medellång sikt finns kanske främst lokalt, i närområden kring producerande gårdar. Det finns fortfarande många oljepannor hos företag, i värmecentraler, offentliga lokaler och i bostäder, och det finns många vedpannor med dåliga miljödata. Det ger stora möjligheter för lantbruket och energigrödor att hitta marknader i närområdet. Ökad försörjningssäkerhet, lokal sysselsättning är positiva argument gentemot det lokala samhället. En positiv bieffekt på gårdsnivå kan vara ökad självförsörjning med värme, drivmedel, och el. Affärsmöjligheter finns i utbyggda lokala samarbeten med andra leverantörer eller avnämare för ökad volym och riskspridning, och samspel med skogsbruket för att bättre kunna erbjuda bränslen med rätt kvalitet och egenskaper till förbrukare. Ytterligare möjligheter på längre sikt kan öppnas av en utbyggnad av bioraffinaderier för produktion av drivmedel, av fortsatt utbyggnad av kraftvärme i fjärrvärmenät och industri, samt av en samhällssatsning på en mer genomgripande övergång till en biobaserad samhällsekonomi. Skogsråvaror och avfallsbränslen kommer på kort sikt före lantbruksgrödor på grund av lägre pris, men långsiktigt och vid stora volymer kan lantbruket få en viktig kompletterande roll. En konkurrensfördel för energigrödor, inklusive poppel och hybridasp, gentemot skog kan vara möjligheten till snabb anpassning genom en kort omloppstid på grödor jämfört med omloppstiden för ny skog, samt möjligheter att ta fram och odla grödor skräddarsydda för olika produkter från bioraffinaderier. En faktor som ytterligare kan stärka lantbrukets roll på sikt är värderingen av miljönytta och ekosystemtjänster från samhälle och politik. Biogas från grödor och gödsel kan förutom att ge förnybara drivmedel bidra till minskade emissioner och andra kretsloppsvinster, något som idag inte ger ekonomiska fördelar. Salixodling kan bidra till markrening och minskade utsläpp till vatten. Svagheter och hot Det finns många svagheter och och hot både på kort och lång sikt. En grundläggande faktor som bidrar till höga kostnader för energi från jordbruket är att det är en geografiskt utspridd resurs, med ofta långa avstånd till stora avnämare, med stora lagringsbehov, och med mycket vatten och luft att transportera om man inte torkar och förädlar lokalt. Rörflen och hampa är exempel där lagring och transport är hinder. Vall och rörflen för biogas är andra exempel. Andra uppenbara och främst ekonomiska hinder på kort sikt är den svåra konkurrensen från importerade avfallsbränslen till stora värmeanläggningar, lågt oljepris, och med anledning av utvecklingen inom skogsindustrin en stor tillgång till billiga skogsbränslen. Det finns också många hinder och svårigheter av mer specifik karaktär: -- brist på kunskaper, tradition, lämplig utrustning/ teknik, affärsmannaskap -- ineffektiv eller outvecklad teknik i olika delar av tillförselkedjorna, vid skörd/tillvaratagande, torkning, förädling, hantering, transporter -- brister i kunskap, teknik och utrustningar när det gäller förbränning av ”svåra” bränslen som halm, rörflen och även Salix i mindre och medelstora anläggningar -- för biogas höga relativa kostnader för uppgradering, lagring och transport, tekniska problem, samt gasförluster som riskerar minska miljönyttan -- acceptansfrågor när det gäller vindkraft och rötningsanläggningar -- vägnät som inte klarar tunga transporter -- frigjord mark från jordbruk ligger i skogsbygder, där produktionen per ha är lägre vilket tillsammans med större transportkostnader bidrar till ökade kostnader i olika led fram till avnämare. Lantbrukarnas Riksförbund | 5 Hot I Sverige saknas en tydlig energipolitisk inriktning med övergripande mål och långsiktiga spelregler. Starka ekonomiska motintressen mot förnybar energi gör sig frekvent påminda. En faktor som kan innebära hot, på kort och lång sikt, men som är svår att förutse eller överblicka, är den politiska utvecklingen nationellt och inom EU där regelverk och legala hinder kan innebära inskränkningar både för lantbruket och för avnämarna av energiprodukterna. Detta berörs vidare för de olika energibärarna i bilagorna. En annan svårbedömd faktor är på vilket sätt klimatförändringar kan påverka. Ett ytterligare hinder kan vara de målkonflikter som nämnts, t.ex. mellan klimat och biologisk mångfald (betandedjur), bioenergi och kol i marken (uttag av halm), energieffektivitet och klimat (flis istället för olja). En svårbedömd långsiktig faktor är också vilka effekter på efterfrågan effektiviseringar och ny teknik kan få, samt hur en eventuellt minskad efterfrågan på fjärrvärme kan påverka marknaden. Energi som en del i ett vidare sammanhang: miljö, klimat, biobaserad samhällsekonomi En utgångspunkt i denna agenda är att forskning och innovation kring energi och lantbruk naturligt berör frågor kring livsmedel och alternativa produkter som material, liksom hur mark, produktion och restprodukter tillsammans utnyttjas på mest effektiva, lönsamma och hållbara sätt. I botten ligger också att energi- och resursfrågor berör många aspekter i samhällets arbete för en bättre miljö och mot klimatpåverkan, både i tillförselsystem och användning. Fossil energianvändning i uppvärmning står för en stor andel av utsläppen av klimatgaser och bidrar till försurning och övergödning, och organiska material och kemikalier har idag i hög grad ett fossilt ursprung. I en långsiktig utveckling mot ett hållbart samhälle och en biobaserad samhällsekonomi är centrala utgångspunkter vilken roll lantbruket kan ta i utfasningen av fossil energi och fossila råvaror i omställningen till förnybar energi och förnybara material, och hur vägen framåt ser ut. Det handlar då bland annat om -- att skapa förutsättningar för en lönsam användning av all tillgänglig mark, även idag outnyttjad mark, för att tillgodose behov av livsmedel, energi och material i effektiva system -- att effektivisera de befintliga produktionssystemen och ställa om dem så att restprodukter eller 6 | Lantbrukarnas Riksförbund kompletteringar till livsmedelsproduktionen kan utnyttjas för produktion av energi, material och kemikalier -- att utforma cirkulära system och utveckla produkter så att återvinning blir möjlig och så att de förnybara materialen kan återvinnas på ett effektivt sätt -- att på sikt söka helt nya modeller för produktionen eller söka grödor som ger nya möjligheter att möta efterfrågan på råvaror för energibärare eller material -- att söka och utvärdera nya alternativa grödor som möter efterfrågan i en framtida alltmer biobaserad samhällsekonomi. Därför en innovationsagenda Vision LRFs vision är: Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Visionen berör varje medlem och alla medlemmar bjuds in att delta i arbetet med att förverkliga och konkretisera LRFs vision och uppdrag. I arbetet med att göra handling av FOI-agendan vill LRF bjuda in och inspirera teknikföretag, forskare och finansiärer till att delta i utvecklingen av lantbrukets konkurrenskraft. I samarbete kan vi bidra till att -- utveckla och etablera system på marknaden för effektivt tillvaratagande av bioresurser för användning som energi, kemi och material. -- vi har kunskap och verktyg för att hållbart och konkurrenskraftigt kunna tillgodose behovet av energi och material från mark och bioresurser så att nationella mål nås om 75 % förnybar energi och en fossiloberoende fordonsflotta. -- verktyg och metoder som stöd för effektivisering av energi- och resursanvändning i egen verksamhet har vidareutvecklats och används. -- företag i de gröna näringarna har en beredskap för omställningen av energi- och produktionssystem genom ökad självhushållning och genom att skapa ett manöverutrymme för att hantera snabba marknadsförändringar. LRF:s agenda -- Denna agenda är en utveckling av energistrategin och syftar till fördjupning inom området FoI kring energirelaterade frågor och till att ge en grund för LRFs ställningstaganden kring forskning och innovation i arbetet med frågor kring energi, material, resurseffektivisering och omställning till förnybar energi. Agendan ska: -- Analysera och föreslå fokusområden för LRF inom områdena energi, material, omställning och resursanvändning med inriktning på gårdens eller lantbruksföretagets konkurrenskraft. -- Visa på möjligheter och hinder, i liten/lokal till stor/regional och i nationell och internationell skala. -- Föreslå vilken roll LRF ska ha i när det gäller FoI och var insatser kan förväntas ge störst utbyte, samt föreslå åtgärder, egna och i samverkan med andra aktörer. -- Visa på möjligheter till samarbeten och ge underlag i kontakter med forskning, forskningsfinansi ärer och andra aktörer -- Vara ett underlag för LRFs egen organisation -- Ge en grund för att samla och leda lantbrukets intressenter och företag till att bli en stark aktör för FoI för att påverka politik och finansiärer av FoI i Sverige och Europa. LRFs roll, prioriteringar LRFs roll inom forskning, utveckling och innovation inom energiområdet, och då särskilt när det gäller leveranser av energi från grödor, är att -- genom omvärldsbevakning och genom att följa forskningen skaffa kunskap om utvecklingen inom för lantbruket relevanta områden -- i kontakt med medlemmarna inventera behov av insatser samt föra ut resultat och slutsatser till medlemmarna -- bedriva ett aktivt påverkansarbete gentemot forskning, forskningsfinansiärer och övriga relevanta aktörer inom FoI samt ge underlag för näringspolitiken och företagsutvecklingen. Lantbrukarnas Riksförbund | 7 När det gäller att beställa och finansiera forskning och innovation har Stiftelsen Lantbruksforskning en huvudroll. LRF har här en kompletterande roll i synnerhet för att -- främja eller stimulera ett affärsdrivet och företagsnära forskningsarbete -- tillhandahålla möjligheter att testa och utvärdera ny teknik eller nya affärsmodeller för leverans av förnybar energi och för effektivisering av all resursberoende verksamhet -- stimulera insatser för utfasning av fossil energi i jordbruket och näringen som helhet. Prioriteringar En allmän utgångspunkter för agendan är att affärsmässig nytta ska ligga i fokus och att • effektivisering av användning av resurser, energi och insatsvaror ges hög prioritet, för att minska kostnader och för att frigöra mer produkter för leverans och försäljning • stor vikt ges till omvärldsbevakning, till att följa forskning och politisk utveckling, nationellt, inom EU och globalt, som grund för inriktning av insatser. I ett närliggande perspektiv, på kort och medellång sikt, prioriteras insatser mot områden av stor betydelse för lönsamhet och konkurrenskraft. Det handlar om att satsa på FoI som • ger ökad konkurrenskraft genom förädling eller beredning till bränslen/energi som möter kundkrav, med fokus på lokal och regional avsättning • ger ökad konkurrenskraft genom effektivare teknik i skörd/hantering/lagring/logistik 8 | Lantbrukarnas Riksförbund • sprider kunskap och erfarenheter genom demonstration av system och affärsmodeller • utvecklar former och modeller för samverkan och samarbete med både andra företag och kunder, lokalt och regionalt och nationellt • identifierar det som ligger närmast kommersiell möjlighet • ger underlag för värderingar av miljöfördelar och ekosystemtjänster, för medlemmar, övriga aktörer inom näringen, och för påverkan av politik och forskningsfinansiering • visar hur jordbruket kan bidra till en säker försörjning av energi och mat. Med ett längre perspektiv prioriteras insatser med fokus på lantbrukets roll i utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi och utfasning av fossil energi: • bevakning av utveckling inom drivmedel och bioraffinaderier, inom biomaterial • ser till att de småskaliga, företagsnära och regionala lösningarna inte missgynnas, utan får utrymme i forskningen och teknikutvecklingen. • forskning och försök med nya grödor, anpassade till efterfrågan från bioraffinaderier i vid mening, med fokus på yteffektiva och energieffektiva system och tekniker ända fram till slutanvändaren • utvärdering av förutsättningar för lokal förädling till mer kvalificerade produkter. Förslag till åtgärder, egna och i samverkan med andra Grunden: kunskap och val av inriktning Följa utvecklingen, skaffa kunskap, följa forskningen, skaffa beställarkompetens • följa utvecklingen inom forskning, politik, marknad; lokalt, nationellt, globalt, kort sikt till lång sikt • lyssna på medlemmar och medlemsorganisationer • delta i planering av forskning, lyssna på forskare och näringsliv Prioritering – identifiera områden där insatser behövs och ger mest nytta • diskussion med och förankring hos medlemmar och egna organisationen • välja områden, prioritera efter nytta och affärsmöjligheter för medlemmar, samt efter möjligheter att påverka LRFs åtgärder och insatser inom Energistrategins tre fokusområden Forskning och innovation • samla och leda lantbrukets intressenter och företag till att bli en stark aktör för FoI för att påverka politik och finansiärer av FoI i Sverige och Europa. • ytterligare öka möjligheter och kraft att påverka genom samverkan med aktörer utanför lantbruket för ökad resurs att hantera komplicerade frågeställningar • information till forskningsfinansiärer, aktiv medverkan i planering och i finansiärernas beredningsoch styrgrupper mm, bevaka utlysningar, påverka utlysningstexter • information till och dialog med forskning och forskare: akademi, forskningsinstitut • utveckling av verktyg, sätt att få forskning - utveckling - företag att mötas, för att se till att forskning får kontakt med innovationsintresserade • belysa frågor kring konflikt mellan exploatering och miljö när det gäller användning av mark och vatten för energiproduktion • ha en beredskap att gå in med konkret och stöd inom områden där det är angeläget med insatser men där saknas aktörer som har frågan i sitt program Företags- och marknadsutveckling • information till och dialog med näringsliv och företag: föreningsföretag, energiföretag, teknikutvecklare, aktörer med energi och material på agendan • utveckla affärsmodeller och marknader, lokalt/regionalt, (marknadsföring, avtalsmodeller, riskspridning, finansiering etc) • främja demonstration av nya lösningar och resultat från forskning och innovation Näringspolitik • information till marknad och näringsliv, skapa trovärdighet för lantbruket som energileverantör • information till medlemmar och medlemsorganisationer • påverkan på politik: lokalt, nationellt, Europa • agera för att få fram eller påverka aktörer att erbjuda riskvilligt kapital för att finansiera språnget över ”dödens dal”, för att hjälpa aktörer vidare där samhällets och EUs FoU-stöd ej räcker eller är tillgängligt. Avgränsningar Denna forsknings- och innovationsagenda behandlar energifrågor i vid mening, främst som berör lantbruket men också skogsbruket. Agendan ger förslag till prioriteringar och åtgärder för LRF, från LRFs perspektiv. Ett viktigt kompletterande perspektiv är hur gården använder energi och tar tillvara resurser i hela verksamheten: -- helhetssyn för gårdens verksamhet, med tillvaratagande av bi- och restprodukter, oavsett inriktning -- energieffektivisering: uppvärmning, belysning, torkning, värmeåtervinning, bränsleåtgång, gödning -- förutsättningar för att sluta kretslopp, tillvarata näringsämnen, i samspel med tätorter -- långsiktig utveckling mot en biobaserad samhälls ekonomi -- möjligheter att byta till förnybar energi. Lantbrukarnas Riksförbund | 9 Några definitioner Forskning: här avses i huvudsak grundläggande och tillämpad forskning som bedrivs vid forskningsinstitutioner och som huvudsakligen är finansierad med skattemedel. Tillämpad forskning finansieras också näringslivet och i projekt där forskningsinstitutioner samverkar med näringsliv eller organisationer. Innovation används för att täcka hela processen till introduktion på marknaden. I begreppet ingår att de nya idéerna, produkterna, lösningarna eller affärsmodellerna möter behov, har en tillämpning och marknad. I innovation kan det ingå idé- och teknikutveckling, demonstration och nyskapande affärsutveckling. Utveckling avser konstruktion, tillverkning, prov och marknadsanpassning av ny teknik och nya produkter, och bedrivs främst inom företag. Det kan ske i anslutning till forskning och bygga på rön från forskning, men nya produkter utvecklas normalt inom företag och bygger på idéer som uppstått där eller som kommit från brukare. Utveckling används även i begreppet affärsutveckling, där det kan handla om ny teknik, men även att använda befintlig teknik och befintliga resurser på ett nytt sätt. Demonstration avser projekt eller verksamhet där ny teknik och nya affärsmodeller används i praktisk drift, visas för intresserade samt vanligen även utvärderas efter verksamheten under en period. Ekosystemtjänster är ett begrepp som används för att beskriva funktioner hos ekosystem som gynnar människor, t.ex. med livsmedel, vatten etc. I diskussion kring hållbarhet, klimat och energi används begreppet för att beskriva den nytta som en verksamhet kan ge i form av minskad miljöpåverkan, rening av utsläpp e.d. Exempel på sådana ekosystemtjänster som lantbruket kan bidra med genom odling av energigrödor är: -- bidra till ökad biologisk mångfald och till bevarande av kulturlandskapet -- ta vara på restprodukter från samhället, använda som växtnäring, och sluta kretslopp -- minska utsläpp av gödningsämnen genom skyddsplantering mellan åker och vattendrag -- minska kadmiumhalt i jord genom Salixodling följt av rening från kadmium vid användningen av Salix som bränsle -- förbättra markstatus och minska fossilanvändning genom odling av mellangrödor för biogas i en spannmålsväxtföljd 10 | Lantbrukarnas Riksförbund Resurseffektivitet innebär att använda mindre mängd direkt och indirekt energi per producerad enhet t.ex. kWh/kg vete, mjölk eller kött, liter diesel/ha, överskott av kväve i kg/ha eller per kg skördad produkt. Måttet energiintensitet, kWh/omsatt krona är ett annat sätt att visa ett företags eller en branschs energiberoende. Man redovisar också andelen förnybar energi av den totala energianvändningen. Resurseffektivitet kan också avse effektiv användning av material. En biobaserad samhällsekonomi innebär en övergång från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror till en resurseffektivare ekonomi baserad på förnybara råvaror, det vill säga byta ut fossila kolföreningar mot den gröna cellen i energi, drivmedel, material och kemikalier. Grödor från jord- och skogsbruk utgör basen i den biobaserade samhällsekonomin. Cirkulär ekonomi avser en övergång till en ekonomi där förbrukade material och resurser tas tillvara och återanvänds eller återvinns till nya material eller produkter. Målet är materialåtervinning, men där inget annat är genomförbart eller möjligt är energiåtervinning det sista steget. En design eller utformning av system som ger en grund för möjligheten att återvinna och att välja återvinningsbara material är här viktig. Bilagor Bilaga 1. SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi Bilaga 2. Bakgrund Bilaga 3. Angelägna områden inom forskning och innovation Bilaga 4. Marknader för olika energibärare och råvaror Bilaga 5. Teknik- och utvecklingsbehov i tillförselkedjor Bilaga 6. Effektivisering samt omställning till förnybart Bilaga 7. Finansiärer av forskning och innovation Bilaga 8. Forskning och forskningsresurser vid universitet, högskolor och institut Bilaga 9. Kort om FoI vid företag och organisationer 12 18 16 18 22 24 26 30 32 Lantbrukarnas Riksförbund | 11 Bilaga 1 SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi Swoten Jordbruket som leverantör av bioenergi syftar till att sammanföra och ge en förenklad översikt över både företagarperspektivet och samhällsmotiven i en samlad bild över dess styrkor, svagheter, hot och möjligheter. De olika perspektiven har kategoriserats i en swot och definierats utifrån huvudsaklig intressent. De tre aktuella definitionerna har varit samhälls nivå (S), företagsnivå (F) och där de bedömts som likvärdiga samhälle/företagsnivå, (F/S). Företagsperspektiven ligger närmst gården och samhällsmotiven i bildens utkant. Det gör att en win-winyta uppstår i ett kraftfält mellan företaget och samhället, mellan producent och marknad. Vi bedömer att det finns stora marknadsmöjligheter för de innovationer somkan utvecklas kopplat till en position i det mörkgröna kraftfältet. Swoten utgör en komplett version av den förenklade swot som finns på sidorna 4 till 6. Styrkor • Stor potential genom stora outnyttjade arealer och även restprodukter (F/S) • Levande landsbygd, sysselsättning, producera förnybar energi (S) • Det finns etablerade logistiksystem för bioenergi och för vissa former av åkerenergi med tradition och kunskap från skogsbränsle (F/S) • Sverige har ca 500 väl utbyggda fjärr- och närvärmesystem, det finns kunder (S) Svagheter • Åkerenergi är en omogen produktion med svårighet att konkurrera med fossilt, avfallsimport och skogsbränsle (F/S) • Åkerenergis problematik med transport, lagring, torkning och kvalitet (F/S) • Efterfrågan på utvecklade affärsmodeller (F) 12 | Lantbrukarnas Riksförbund Möjligheter • Klimatmål och politik för ökad hållbarhet och ökad försörjningstrygghet (S) • Mer bioenergi ger minskade utsläpp av växthusgaser och minskad klimatpåverkan (S) • Friställning av mark och tillvaratagande av mängden biprodukter i befintlig livsmedelsproduktion ger effektivitetsvinster (F/S) • Nya möjligheter för bioraffinaderier genom mat, material, kemikalier och drivmedel (S) • Kort omloppstid ger möjligheter till snabb omställning av markanvändningen (F/S) • Skräddarsydda grödor kan snabbt introduceras (S) • Ersätta fossilenergi på lokala marknader (F/S) • Lokal förädling och samarbeten med kund (F) • Ekosystemtjänster(S) • Miljönytta kan ge möjligheter till intäkter (F) • Samhällsintressen i att sluta kretslopp, återföra växtnäring, biologisk mångfald (S) Hot • Saknas långsiktiga mål, spelregler och styrmedel, nationellt (F/S) • EUs förslag kring ILUC ett hot mot åkerenergi (F/S) • Starka ekonomiska intressen motverkar global utfasning av fossilt (S) • Målkonflikter, t.ex. mellan klimat och biologisk mångfald (S) • Leveransduglighet på ny marknad, förkortning leveransduglighet (F) • Acceptansfrågor för småskaliga energianläggningar (F/S) Sammanfattning De hot som identifierats gäller till övervägande del för olika samhällsintressen. Samhälls- och företagsintressena sammanfaller ofta för de styrkor och möjligheter som identifierats för jordbruket som leverantör av bioenergi. Det finns en mångfald av möjligheter för jordbruket som bioenergileverantör. Lantbrukarnas Riksförbund | 13 Bilaga 2 Bakgrund Lantbrukets stora betydelse för hållbar utveckling och omställning till förnybar energi Lantbruket har i alla tider försörjt sig med värme från biobränslen och även levererat ved. Men billig och flödande olja ersatte mycket av biobränslet under efterkrigstiden. 1970-talets oljekriser och senare decenniers ökande fokus på miljö och klimat har uppenbarat vikten av att använda resurser effektivt, och väckt nytt intresse bioenergins roll i energisystemet och betydelse för utfasningen av fossil energi. Bränsle från skogen och skogsindustrin står nu för en stor del av den svenska energitillförseln. Sedan oljekriserna har vi sett många satsningar på olika former av energitillförsel från skog, odlade grödor och jordbrukets biprodukter. Lantbrukskooperationen har byggt upp etanolproduktion från spannmål, och under 1980- och 90-talen täckte Salix cirka 15 000 hektar jordbruksmark. Många forsknings- och utvecklingsprojekt har undersökt hur man kan använda olika grödor och restprodukter till fasta bränslen, biogas och etanol under åren. Idag ingår energi i affärsverksamheten hos 8 000 LRF-medlemmar – från skog, åker, biologiska restprodukter, biogas, vind, vatten och sol. Det finns många starka skäl att främja ökad, effektivare produktion av energiprodukter inom lantbruket. Det handlar självfallet om ekonomi; att hitta nya affärsmöjligheter, öka intäkter och konkur- 14 | Lantbrukarnas Riksförbund renskraft. Lantbruket kan också bidra till utveckling av helt nya idéer, till exempel genom att erbjuda utvecklingsmiljöer till företag med framtidens teknik och metoder på området. Det är också viktigt att ta tillvara resurser och material effektivare, inom alla produktionsgrenar. Lantbruket är en stor förbrukare av fossil energi för att driva maskiner och torka skörd, och indirekt genom att köpa handelsgödsel som är framställd med fossil energi. När lantbruket gör sig fritt från fossil energi och blir effektivare på markbearbetning och gödning, är det ett betydande bidrag i arbetet för ett hållbart samhälle. Samhället i stort har också allt att vinna. Lantbruket har en nyckelroll i omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle med en levande landsbygd, genom att bidra med hållbar produktion av livsmedel och förnybar energi, sluta kretslopp, ta hand om restprodukter och ta vara på växtnäring. De gröna näringarnas intresse och samhällsintresset är helt enkelt ett och samma. Det finns redan en etablerad, fungerande marknad för bioenergi från skogsbruket, som skogsflis och förädlade bränslen som pellets. Dessa resurser används dock inte fullt ut på grund av marknadsmässiga och tekniska omständigheter. Den mycket stora potentialen för energi från grödor, med en outnyttjad areal på flera hundra tusen hektar, återstår att utnyttja. Stora mängder restprodukter går dessutom fortfarande till spillo. Energi från åkergrödor har dock haft svårt att etablera sig på bred skala. Salix och halm möter svår konkurrens från skogsbränslen och avfallsbränslen. Alla inhemska biobränslen möter dessutom svår konkurrens från importerade billiga avfallsbränslen, särskilt hos stora anläggningar, i fjärr- och kraftvärmeverk. Att odla och skörda biomassa för energiutvinning ställer lantbrukaren inför några stora, inbyggda utmaningar. Av kostnadsskäl måste man skörda med stor kapacitet eftersom råvaran växer på stora ytor. Det gäller särskilt ettåriga grödor där mängden per hektar är förhållandevis liten. Skörden sker alltså på kort tid. Men mottagaren eller slutkunden förbrukar produkten över längre tid – över en eldningssäsong eller som när det gäller bioraffinaderier, över hela året. Skörden måste alltså lagras någonstans, hos odlaren eller hos köparen. Skörden innehåller dessutom mycket vatten, något som normalt minskar värdet för användaren och innebär risk för lagringsförluster. Det går att torka skörden under lagringsperioden, men det är energikrävande i sig. Många former av biomassa är också dyra att transportera eftersom de är skrymmande. För att odlade bränslen ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ för mindre avnämare som använder olja, el eller importerad pellets för sin uppvärmning, måste det till ny teknik och nya system. Småskaliga bioenergiproducenter behöver också bygga förtroende bland sina potentiella kunder. Det faktum att många teknikutvecklingsföretag bedömer att marknaden ännu är för liten hämmar investeringar. Särskilt för mindre företag är tillgången till riskvilligt kapital begränsad. Politiken på området alstrar också stora utmaningar. Trots ett allmänt främjande av förnybar energi och minskad klimatpåverkan hämmar regelverken många gånger utvecklingen. Avsaknaden av stabila, långsiktiga spelregler för marknaden gör att investerare tenderar att avvakta eftersom de har svårt att bedöma risker och möjligheter. En del mål står också i konflikt med varandra, till exempel mål om minskad klimatpåverkan och biologisk mångfald – betande djur är en del av den biologiska mångfalden, men de alstrar växthusgaser. Andra exempel är bioenergi och kol i marken (uttag av halm), energieffektivitet och klimat (flis istället för olja). Men – en fundamental och gynnsam faktor är att de de svagheter och hot vi ser på lantbruks- och samhällsnivå sammanfaller i mycket stor utsträckning, precis som styrkor och möjligheter. Utveckling i vår omvärld Energiförsörjning och energianvändning griper in i all verksamhet i samhället. Att fasa ut fossila bränslen ur energisystemet är centralt för klimatpolitiken i hela världen. Samtidigt är energiförsörjningen avgörande, inte minst inom EU, liksom sysselsättning och ekonomisk utveckling på alla områden. Den internationella utvecklingen på energiområdet går snabbt. Världspolitiken och nya utvinningsmetoder sänker priserna på olja och gas och påverkar marknaderna för drivmedel, värme och el. Parallellt ser vi hur klimatpolitik och teknik gynnar solceller och vindkraft, och nya alternativ när det gäller att driva motorfordon. Hållbarhet, återvinning, cirkulär ekonomi och resurseffektivitet är högaktuella globala frågor. Men förändringarna är tröga; starka krafter är motvilliga. Nationer bevakar ekonomiska intressen, liksom globala företag som ser hot mot egna intressen och gjorda investeringar. Sverige är ett litet land, starkt beroende av omvärlden på alla områden. Fordonsbränslen, elmarknad och miljölagstiftning är inga undantag. Idag är följderna av exempelvis nya EU-regler för emissionsnivåer från förbränningsanläggningar svåra att överblicka för svensk del. Ett annat exempel är vilken betydelse förändrade regler för drivmedel och motorer får för den svenska marknaden. Vilka möjligheter och risker innebär de för svenska aktörer? I den internationella diskussionen hörs ofta den kritiska synpunkten att energigrödor kommer att tränga undan livsmedelsproduktion. Fenomenet, som kallas Indirect Land Use Change eller ILUC, hotar enligt kritikerna att leda till matbrist och kraftigt stigande livsmedelspriser, något som skulle drabba fattiga länder särskilt hårt. ILUC nämns ofta även i debatten kring biodrivmedel. I Sverige finns dock en stor outnyttjad areal för energiproduktion idag. Att bruka den skulle inte påverka matproduktionen, men det är osäkert hur EU kommer att ställa sig i frågan. Konkurrensen från fossila bränslen och avfallsbränslen är svår, men för svensk del borde kostnaderna för att producera förnybar energi fortsätta att minska eftersom politiken i stora delar av världen långsiktigt går mot att fasa ut fossil energi. När det gäller avfallsbränslen borde EUs politik för övergång till förnybara bränslen och återvinning på sikt kunna gynna svenska biobränslen. EUs energieffektiviseringsdirektiv kommer framför allt att påverka de större företagen. Skogsindustrin är en stor leverantör av bränslen i form av biprodukter. Marknaden för pappersprodukter skiftar raskt från tryckpapper till olika kartongoch cellulosamaterial, i synnerhet i västvärlden där tidningsläsandet minskar snabbt. Samtidigt satsar massa- och pappersindustrin stort på att raffinera skogsråvaran till nya produkter. Flera företag är redan aktiva med såväl demoanläggningar som kommersiella bioraffinaderier. Utvecklingen kan på sikt ge drivmedel, förnybara plaster och kompositer, textilfibrer och lösningsmedel ur bioråvaror. Här kan framtida betydande marknader för råvaror från de gröna näringarna växa fram. Lantbrukarnas Riksförbund | 15 Bilaga 3 Angelägna områden inom forskning och innovation I bilaga 4-6 ges översikter över dagsläget och viktiga frågor med avseende på marknader, teknik i förädlingskedjor, samt omställning och effektivisering. Där finns även kommentarer till forsknings- och innovationsbehov. Här ges ett sammandrag av slutsatser i bilagorna. FoI-behov vad gäller olika energibärare och marknader tas upp i bilaga 4. Det rör sig här i hög grad om affärsutveckling och att finna lösningar som möter marknadens krav: -- I leveranser av el från sol, vind, vatten och kraftvärme har lantbruket en liten roll och villkoren sätts på en större nationell marknad. Frågor att här bevaka är regelverk, villkor för små leverantörer, samt vad en utveckling mot ”smarta nät” kan innebära. -- Viktigt på värmemarknaden är att utveckla affärsoch leveransmodeller som möter krav från aktuella lokala och regionala marknader. Det handlar om kundkrav som leveranssäkerhet, trovärdighet som leverantör, och om att ta fram teknik som klarar de bränslen som är aktuella. Det handlar också om hur politik och förändringar i regelverk påverkar förutsättningarna. -- Även på biogasmarknaden har frågor kring affärsmodeller samt användning och förädling av gasen för att möta marknadskrav en viktig roll, liksom politik och regelverk. En särskild fråga för biogassystem är att ta fram ökad kunskap om miljöfördelar och värdet av dessa, liksom förutsättningar att behandla restprodukter från samhället och ta vara på energiinnehåll och växtnäring från dessa. -- En potentiell ny marknad som på sikt få stor betydelse för bioråvaror från lantbruket är ”nästa generation” av drivmedel från bioraffinaderier, genom förgasning eller genom jäsningsprocesser. På sikt handlar det också om framställning av nya kemikalier och material. Salix, halm, andra grödor samt restprodukter kan här få en betydande marknad. Här är det angeläget att följa utvecklingen inom teknik, marknad och politik. -- För fasta bränslen från åker, oförädlade eller förädlade, finns det en potentiell stor marknad men en svår konkurrens från importerade bränslen eller skogsbränslen. FoI-behov när det gäller fasta bränslen handlar bland annat om att finna modeller för utveckling av lokala marknader och samspel med lokala och regionala aktörer, att finna tillämpningar där man kan konkurrera genom närhet och erbjuda fördelar för kunder, eventuellt genom lokal förädling av råvaran. Bilaga 5 tar upp teknik- och utvecklingsbehov i tillförselkedjor, för att inte minst möta de svårigheter som det innebär med skörd, lagring och hantering av fuktig och skrymmande bränsleråvara fram till leverans av den produkt avnämaren efterfrågar. Några exempel på angelägen utveckling i ett kort/medellångt och nationellt perspektiv är: -- Effektiv teknik och metoder för lagring, torkning, transporter, med särskilt fokus på att undvika förluster och att möta kundkrav på bränslet -- Resurseffektiva och konkurrenskraftiga småskaliga tekniker för förädling av råvara -- Skördesystem för Salix som ger odlaren möjlighet att torka och ev. vidareförädla skörden -- Kostnadseffektiva små biogasanläggningar, samt metoder att effektivt röta olika substrat, liksom småskalig gasrening. Exemplen pekar mot behov av teknikutveckling, metodutveckling och utveckling av affärsmodeller, snarare än behov av forskning. Ett särskilt problem här är tillgång till riskvilligt kapital för de förhållandevis små företag som är aktuella i teknikutvecklingen. Bilaga 6 tar upp energi- och resurseffektivisering samt omställning till förnybart. Behov av ökad kunskap som tas upp: -- enklare och effektiva sätt att mäta och redovisa resursanvändning av olika slag -- ökad kunskap om samband mellan effektivare resursanvändning, svinn, produktionsresultat och lönsamhet i olika energileveranser och produktionsgrenar -- hur påverkas effektiviteten när klimatet ändras med mer nederbörd, ökad avdunstning, mer växt- 16 | Lantbrukarnas Riksförbund skadegörare och längre växtperioder? -- hur kan målkonflikter hanteras t.ex. mellan bränning av halm och bibehållen mullhalt i marken, odling av träd på betesmark för att binda kol och främja biologisk mångfald? -- hur påverkar gårdens infrastruktur resursanvändning, produktionsresultat och lönsamhet. Kan transporter på gården och lokalt/regionalt effektiviseras? -- fördjupad kunskap om olika tillförselkedjors klimatpåverkan, energibalanser, betydelse för kolinlagring i mark och samlad klimatnytta eller resurseffektivitet -- värdering av ekosystemtjänster, modeller som belyser olika system där energiråvaror och -produkter tas fram -- kunskap om hur ändrat klimat påverkar vilka grödor och träd som kan odlas på tillgängliga marker. När det gäller omställning till förnybara drivmedel och bränslen är några aktuella frågeställningar där det finns behov av mer kunskap: -- förutsättningar för omställning till förnybart på gården med dagens tillgängliga drivmedel etanol, RME och biogas, och på sikt även el. Aktuella frågor är förutsättningar för att ersätta diesel vid drift av traktorer och maskiner eller diesel med el i hantering inom gården. -- förutsättningar för olika förnybara lösningar för uppvärmning och torkning En allmän slutkommentar är att den forskning och innovation som bedrivs ska vara öppen för helt nya lösningar, för att finna innovativa grödor, produktionsinriktningar, förädlingsvägar och system som effektivt tar vara på resurserna från lantbruket, i samspel med samhälle, skogsbruk, skogsindustri, liksom användare av energi och material. I en omställning till ett hållbart samhälle och en biobaserad samhällsekonomi finns det därutöver många olika perspektiv och frågeställningar att belysa och ett stort behov att utveckla nya lösningar. I ett gårdsperspektiv och på kortare sikt handlar det om att utveckla lösningar som ger lönsamhet och konkurrenskraft och där mark och resurser används på ett effektivt och hållbart sätt. På längre sikt handlar det om att ställa om mot de nya marknader som följer av utvecklingen mot en biobaserad samhällsekonomi, med anpassning till de krav som ställs från avnämare som bioraffinaderier eller från energi- och materialmarknader. I ett vidare samhällsperspektiv och på medellång och lång sikt finns det många frågeställningar kring miljö, klimat och bioekonomi att ta upp inom forskning och utveckling: -- utvecklingen inom bioraffinaderier: vilka industriråvaror som kommer att efterfrågas för framställning av drivmedel, kemikalieråvaror och förnybara material? Vilka grödor och vilka restprodukter kommer att efterfrågas? -- hur ska framtidens kretslopp utformas och realiseras: kretslopp och återföring av växtnäring via restprodukter, rötrester, askor, rena slamfraktioner etc. Lantbrukarnas Riksförbund | 13 17 Bilaga 4 Marknader för olika energibärare och -råvaror Leveranser av energi eller råvaror från lantbruket förutsätter mottagare som erbjuder tillräcklig ersättning i någon form. En utgångspunkt använd nedan för diskussion av behov av dagsläget och aktuella frågor inom forskning och innovation är marknaden och slutanvändningen av el, värme, fasta bränslen, drivmedel och gas. Därvid berörs särskilt frågor kring konkurrenskraft och affärsmöjligheter, från den lokala skalan till den stora nationella och internationella skalan. Här berörs även gårdens egen energianvändning. Elmarknaden Förutsättningar för leveranser av el från vindkraft, solceller eller mindre kraftvärmeanläggningar styrs främst av en nationell marknad och det regelverk som gäller marknaden som helhet. Enskilda lantbrukare är små aktörer i sammanhanget, men har en viktig roll som ägare till mark och ytor lämpliga för vindkraft respektive solel. Här har lantbruket inga tydliga egna utvecklingsbehov, men kan bidra med att påverka energiföretagen att utveckla modeller för ersättning och leverans till nätet så att anläggningar utnyttjas så effektivt som möjligt. Forskning och implementering av tekniker för ”smarta nät” kan bidra till ett framtida bättre samspel mellan producenter och köpare och till att ge små producenter större möjligheter att sälja el till ett aktuellt marknadspris, men denna utveckling är ännu i sin linda. Lokalt finns det vissa skillnader i olika nätägares och elföretags förhållningssätt. En roll för LRF här är att bevaka utvecklingen och söka påverka forskning och regelverk i en riktning som gynnar små leverantörer. Värme Leveranser av värme från enskilda eller grupper av lantbrukare sker på ett antal orter, i närvärmeanläggningar eller genom drift av större eller mindre pannor. Omfattningen av arrangemanget varierar, i en del fall är det begränsat till inköp av bränsle och drift av en värmecentral, i andra fall ingår investering i nät, anläggning, produktion och leverans av bränslet i affärsmodellen. Marknaden för lokala värmeleveranser omfattar kategorier som offentliga anläggningar, mindre industrier och boende i mindre tätorter, för att bland annat ersätta kvarvarande oljeeldning eller eluppvärmning. Krav från köpare är självfallet konkurrenskraftigt pris på värmen, säker och långsiktig leverans och ofta även 18 | Lantbrukarnas Riksförbund möjligheter till alternativa leverantörer för att säkra bränsletillgången. Frågor av stor betydelse för denna värmemarknad är: -- det behövs fortsatt utveckling av teknik för värmeproduktion från bränslen från grödor och restprodukter, ofta betraktade som ”svåra” bränslen, för att öppna för fler bränslen än de etablerade. Detta kan innebära antingen bättre pannor eller förädlingsteknik så att det passar för känd förbränningsteknik. -- politiska beslut kring exempelvis koldioxidskatter och nedsättning av energiskatt för företag har stor betydelse för marknadsutvecklingen -- oljeprisets och elprisets utveckling Den diskuterade utvecklingen att öppna fjärrvärmenät för fler värmeleverantörer kan innebära nya möjligheter, för värme från lokala bränslen, för värme från biogassystem (kraftvärmeproduktion eller enbart värmeproduktion), samt för annan spillvärme som tas tillvara i verksamheten. Biogas Biogas från rötning kan utnyttjas för produktion av värme, el och som drivmedel. För avsättning till en marknad utanför gården är det främst som drivmedel eller el det finns en marknad, även om det lokalt kan finnas viss avsättning till naturgasnät för vidareförsäljning som förnybar gas. Värdet på en extern marknad är störst som drivmedel för fordon men då krävs en uppgradering av gasen. Marknaden för biogas som drivmedel styrs i första hand av de politiska förutsättningarna för fordonsdrift med biogas, samt konkurrensen från stora biogasanläggningar. Små anläggningar har svårt med lönsamheten då investeringen per producerad enhet gas blir högre för alla delar av systemet och då särskilt för uppgraderingen av gas till fordonskvalitet. Lagring och transport kan också vara kostsamma för mindre anläggningar, då gasen produceras kontinuerligt, medan kunderna har varierande efterfrågan. Den marknad för biogas som är säkrast och normalt mest lönsam är egenanvändning på gården eller på biogasanläggningen för värme och elproduktion, och på sikt kanske drift av egna bilar och fordon. Värdet avgörs då av vilka investeringar som krävs samt kostnaden för inköp av motsvarande energi, och för el även av förutsättningar för leverans till nätet. Biogassystem har stora potentiella miljöfördelar i olika avseenden, genom minskade emissioner från fordon som drivs med gas, minskade emissioner från gödselhantering, förutsättningar för förbättring av jordar vid odling av mellangrödor för gas i växtföljder med spannmål, genom ökade möjligheter till samverkan mellan gårdar med djurhållning och växtodling, och genom möjligheter att ta på sikt ta emot restprodukter från samhället och ta vara på växtnäring från dem. Svårigheten är dock att få en ersättning för dessa miljövinster eller ekosystemtjänster från dem som gör vinsterna. En faktor som är central för att biogassystemet ska ge klimatvinster är att metanläckaget i hela kedjan från rötning till slutlig användning hålls under kontroll, eftersom läckage av metan ger stor klimatpåverkan. En alternativ väg att göra biogas är genom förgasning av bioråvaror, i bioraffinaderier. Denna marknad är främst inriktad på drivmedel, men kan även ses som ett sätt att göra ”grön naturgas” för distribution i naturgasnätet. Ur lantbrukets synpunkt handlar det här om en avsättning för bioråvaror till bioraffinaderier på sikt, snarare än om leverans energibärare. Flytande drivmedel Marknaden för förnybara drivmedel styrs i hög grad av politiska beslut, av den teknikutveckling som pågår på olika håll i världen, samt av starka kommersiella krafter. Drivmedelsmarknaden är mycket stor och ett område där potentialen idag är nästan helt orealiserad. Sverige har klarat målsättningen på 10% förnybara bränslen genom främst inblandning av biobränslen, men även tack vare rena bränslen. Den ”första generationens” förnybara drivmedel – etanol, RME och biogas – är etablerade och finns tillgängliga kommersiellt. Förutsättningarna styrs dock i hög grad Lantbrukarnas Riksförbund | 19 Bilaga 4 av regelverk satta av EU och nationellt, men även av fordonsindustrin och dess krav för att acceptera drivmedlen och ge garantier till fordonsägarna. Av stor betydelse för etanol och RME är diskussionen kring användning av åkermark. Långsiktigt är det rimligt att anta att det i Europa inte kommer att bli en ytterligare expansion av särskild odling för drivmedel, särskilt som konkurrensen från länder med lägre odlingskostnader är svår. För RME finns det även odlingstekniska begränsningar. Etanol och RME används både i låginblandning och som huvudbränsle, med normalt vissa tillsatser. I dieselfordon konkurrerar RME med andra bränslen från fettavfall eller tallolja, ofta under samlingsnamnet HVO. För lantbruket kan förnybara drivmedel få en roll i utfasning av gårdens omställning från fossila drivmedel. Den stora potentiella nya marknad som förväntas komma och som på sikt kan ge en betydelsefull marknad för energiråvaror från lantbruket är ”nästa generation” av drivmedel från bioraffinaderier, genom förgasning av bioråvaror och konvertering till ersättning för diesel, bensin eller flygfotogen, eller genom jäsningsprocesser för omvandling till etanol eller andra drivmedel. I båda fallen kan det även handla om framställning av kemikalieråvaror för materialproduktion. Exempel är Preems satsning på Evolution diesel, en HVO från tallolja, samt kommande ligninbaserade drivmedel, eller Volvos demonstration med bio-DME från Chemrec i Piteå. Råvaran kan i första hand väntas hämtas från skogen och skogsindustrin under uppbyggnaden av en sådan industri. Salix, halm och andra grödor och restprodukter kan här på sikt få en betydande marknad. En förutsättning för att dessa drivmedel ska bli kommersiella och investeringar göras är politiska åtgärder, så länge som priset för bensin/diesel är låga. Den politiska osäkerheten gäller inte minst långsiktigheten i styrmedel och skatter, i Sverige och i Europa. Fasta bränslen För fasta biobränslen finns det olika marknader, för olika bränsletyper och för olika typer av pannor. Marknaderna är etablerade för bränslen med skogligt ursprung. För energigrödor finns det krav från användare beroende på pannornas egenskaper vilket kan ge begränsningar eller hindra avsättning. Nedan kommenteras främst förutsättningarna för energigrödor i olika form av förädling. För både oförädlade bränslen och som råvara vid förädling gäller att energigrödor har svårt att konkurrera med importerade avfallsbränslen, skogsin- 20 | Lantbrukarnas Riksförbund dustrins biprodukter samt skogsbränslen. En annan aspekt är att utvecklingen av teknik för pannor har drivits av övergången från fossila bränslen och el till främst flis och förädlade skogsbränslen. Ett specifikt behov av kunskap är här att sprida information och att demonstrera hur Salix och stråbränslen kan användas i olika anläggningar. En faktor som kan påverka marknaden är kommande krav på pannor i bl.a. EUs diskuterade ecodesign-direktiv. Hårda emissionskrav riskerar slå mot all biobränsleeldning, och kanske i synnerhet mot de ”svårare” bränslena från energigrödor. Oförädlade bränslen Det finns en marknad för flis från Salix, främst på en lokal marknad, och vanligen som ett begränsat tillskott till skogsbränsle för att inte riskera ge problem i pannorna. Även för halm finns det lokalt en etablerad användning i vissa områden där transportavståndet är måttligt och där det finns pannor som klarar halm, som enda bränsle eller inblandat. För båda bränslena finns det lokala etablerade verksamheter som i flera fall omfattar helhet med samverkan med användare eller med leveranser av värme. Det har bedrivits ett flertal försök och verksamheter med rörflen och hampa. För rörflen har det varit svårt att nå lönsamhet med dagens teknik och förutsättningar, för system med löshantering, pellets eller briketter. Problem med låg smälttemperatur för aska och variationer i kvalitet har givit problem i pannor, och idag är det andra användningar av rörflen som förefaller mest aktuella. För hampa har svårigheterna varit ännu större – för lönsamhet krävs avsättning för både fiberdel och bränslefraktion. Bränsle från både rörflen och hampa är dessutom skrymmande och kräver komprimering (t.ex. brikettering) för att kunna transporteras med acceptabel kostnad längre sträckor. Torv är ett bränsle med viss relevans för lantbruket, som markägare. Avgörande för torvens status är i hur det klassas i klimathänseende. Torv anses vara ett delvis fossilt bränsle då det tar ca 1000 år innan frigjort kol åter binds i torv. Kan jämföras med det fossila kolet som behöver 10 tals miljoner år för att bildas, medan omloppstiden för kolet i skog är 100 år och i jordbruk något eller några år. Om torven kan ersätta fossil energi erhålls en klimatvinst. Utsläpp av växthusgaser från dikade torvmarker är stora och svarar mellan 20 och 30 % av hela utsläppet från svensk produktion (10 – 20 milj. ton/år). Den effektivaste åtgärden för att minska dessa utsläpp är att återväta den dikade torvmarken. Om näringsrik torv läggs under vatten bildas metan, därför kan det vara effektivt att ta bort denna torv innan återvätningen. Den torven kan användas som odlingssubstrat eller som energi. Jordbrukets intresse för energitorv är litet med den nuvarande torvlagen. Förädlade bränslen Det finns en etablerad och stor marknad för förädlade bränslen, i synnerhet för pellets från väl definierade råvaror, för både stora och små pannor. Även för briketter finns det en marknad, men här det färre pannor och en etablering av en lokal marknad kan kräva samarbete med användare som väljer en sådan panna. Liksom för oförädlade bränslen finns det en konkurrens från andra länder med god tillgång till billig råvara. Förutsättningar för en marknad för lokal förädling av energigrödor är sannolikt störst i lösningar där energigrödor blandas med skogsbränsle och kvalitetssäkras för lokal avsättning, i nära kontakt med kunder. För storskalig avsättning är konkurrensen från import svår. Lantbrukarnas Riksförbund | 21 Bilaga 5 Teknik- och utvecklingsbehov i tillförselkedjor Energi och lantbruk diskuteras ofta från ett tillförselperspektiv som också ofta blir ett gårdsperspektiv eller ett lokalt perspektiv. Produktionspotentialer och möjligheter undersöks då för olika grödor, tillgängliga restprodukter, eller lokala omvandlingsmöjligheter. Det handlar om: • grödor: Salix, rörflen, hampa, raps till RME, vete till etanol, energigrödor till biogasanläggningar, träd på åkermark (poppel, hybridasp). • restprodukter från främst livsmedelsproduktionen men även från samhället: halm, gödsel till biogas, betblast till biogas, matrester, avloppsvatten • lokalt producerade energiprodukter: fasta bränslen (flis, torkad flis, samt pellets från olika råvaror), drivmedel (RME, etanol, biogas) • el (från vind, sol, vatten samt kraftvärme) och värme som produceras för både egen konsumtion och leverans till elnät och närliggande värmeförbrukare. En beskrivning utgående från hela tillförselkedjor ligger nära tillhands för en analys av flaskhalsar, hinder, kostnader samt behov av ny och effektivare teknik, i alla stegen från skörd och tillvaratagande, via lagring, lokal förädling som torkning och komprimering, samt logistik, fram till slutlig användning hos avnämare. Denna beskrivning kan även användas för att belysa kopplingar mellan energi, material och livsmedel. Det finns många lantbrukare med energiaffärer, med försäljning av skogsbränsle, Salix, raps för RME och spannmål för etanol. Med tanke på de tidvis stora variationerna i marknaderna finns det dock stora affärsmässiga osäkerheter när det gäller satsningar på energi som kompletterande verksamhet. En förutsättning för att öka konkurrenskraften är effektiviseringar och utveckling av teknik och system i alla led av tillförselkedjan, med vissa skillnader mellan energislagen och den skala i vilken verksamheten bedrivs. Generella svårigheter som redan nämnts är att skördad råvara är mer eller mindre fuktig, skrymmande, svår att komprimera och dyrbar att hantera och transportera, särskilt i den lilla skalan och på gårdsnivå. I stora delar av landet är dessutom avståndet till större avnämare långt. Exempel på angelägen utveckling i ett kort/medellångt och nationellt perspektiv är: 22 | Lantbrukarnas Riksförbund • effektiv teknik och metoder för lagring, torkning, transporter, med särskilt fokus på att undvika förluster och att möta kundkrav på bränslet • resurseffektiva och konkurrenskraftiga småskaliga tekniker för förädling av råvara: sönderdelning och komprimering av olika typer av fasta bränslen, termisk behandling • skördesystem för Salix som ger bättre möjlighet till mellanlagring och torkning än dagens flisskördare, för eventuell förädling och för leverans av bränsle till närvärmeanläggningar och mindre pannor när de önskar få bränslet • hjälpmedel i odling av Salix: ogräsbekämpning, gödsling • logistiklösningar för olika produktslag • utveckling av kostnadseffektiv småskalig kraftvärme • lägre kostnader för småskalig elproduktion: små vindkraftverk, solceller, solvärme, elproduktion från biogas, och då särskilt teknik med lägre installationskostnader • kostnadseffektiva små biogasanläggningar, samt metoder att effektivt röta olika substrat, enskilt och tillsammans med andra substrat. • förädling av biogas till drivmedel, kontroll av metanförlust, användning i gårdens maskiner, lagring, värdering av miljövinster i biogassystem. Exemplen ovan pekar mot behov av teknikutveckling, metodutveckling och utveckling av affärsmodeller, snarare än behov av forskning. Ett särskilt problem här är att det är få stora företag engagerade i denna typ av utveckling, och att användarna av tekniken i förädlingskedjorna, lantbrukare eller företag som förädlar eller handlar med bioråvaran, har begränsade resurser att delta med egna medel i utvecklingen. Särskilt kritiskt är att de förhållandevis små företag som är aktuella i teknikutvecklingen har begränsade egna resurser att skjuta till, och att det är svårt att klara finansieringen i tidiga skeenden från idé till introduktion på marknaden. Staten och EU kan skjuta till upp till hälften, men det kan vara svårt att få fram nödvändigt riskvilligt kapital till resterande del av finansieringen. Lantbrukarnas Riksförbund | 23 Bilaga 6 Effektivisering samt omställning till förnybart Energianvändningen i lantbruket kan betraktas som en effektivitetsfråga i respektive produktionsgren. Likaså merparten av arbetet med omställning till förnybar energi. Med innovationsagendans fokus på jordbruket som leverantör av bioenergi avgränsar vi dessa frågor till några generella frågeställningar. Lantbruket har en omfattande användning av energi. Det finns en direkt energianvändning i förbrukning av drivmedel för traktorer, maskiner och andra fordon, el för ventilation, belysning och drift av olika typer av apparater, samt värme för uppvärmning och torkning. För jordbruket som helhet används ungefär 40 % av energin indirekt och huvuddelen är tillverkning och transporter av mineralgödsel. För energileveransen varierar behovet av hjälpenergi mycket mellan t.ex. att ta vara på restprodukter, att plantera och skörda poppel eller Salix jämfört med jordbruksgrödor för energi som sås, gödslas och skördas varje år. Grovt kan man säga att 95 % av energianvändningen i jordbruket är kopplad till produktionen av mat. Ett grundmotiv för en effektivisering är självfallet att minska kostnader och minska utsläpp och emissioner till luft, mark och vatten av klimatgaser och miljöstörande ämnen. I ett vidare och mer långsiktigt perspektiv handlar det om att skapa lönsamhet och goda affärer genom att på bästa sätt och långsiktigt hållbart inte bara att titta på användning av energi och energitäta produkter utan även att ta tillvara biprodukter, mark och andra resurser på gården och i landskapet. 24 | Lantbrukarnas Riksförbund FoI-behov inom området effektivisering handlar både om att utveckla verktyg samt skaffa bättre kunskap och om att lära mer om hur olika faktorer och produktionsinriktningar påverkar energi- och resursanvändning. När det gäller omställning till förnybara drivmedel och bränslen är några aktuella frågeställningar där det finns behov av mer kunskap: -- var kan man ersätta diesel med el i inomgårdshantering av olika bioråvaror? -- skillnader i användningsområden mellan diesel och el traktor för inomgårdsbruk -- tekniska, ekonomiska och politiska flaskhalsar för olika förnybara lösningar för uppvärmning och torkning -- tekniska, ekonomiska och politiska flaskhalsar för användning av olika biodrivmedel. Lantbrukarnas Riksförbund | 25 Bilaga 7 Finansiärer av forskning och innovation Jordbruket har en liten roll inom svensk energiforskning, eller inom svensk teknikutvecklande industri. Jordbruksforskningen är av naturliga skäl främst inriktad mot livsmedelsproduktion, och energiforskningen mot energitillförsel och användning i samhället i stort. Samtidigt är frågor kring miljö och uthållighet centrala i all energirelaterad FoI, och lantbruket har en tydlig roll i en långsiktig utveckling av en biobaserad samhällsekonomi. Översikten nedan tar upp verksamheter av relevans för lantbruket hos olika finansiärer och utförare av forskning. Företagande samt Klimat & Miljö. Forskningen om hållbar produktion av energi och biomassa med goda affärsmöjligheter för den enskilde företagaren på gårdsnivå har som mål att lantbruks- och trädgårdsnäringen ska ta vara på sin potential att leverera förnybar energi för eget bruk och även bidra till samhällets och andra näringars försörjning med förnybar energi. Forsknings- och innovationsagendan för lantbruk och trädgård finns på lantbruksforskning.se och heter Lantbruk och trädgård 2030. Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF Stiftelsen Lantbruksforskning ska enligt sitt FoU-program 2014 finansiera forskning som leder till konkret nytta, ökad tillväxt och konkurrenskraft för Sveriges lantbrukare. Stiftelsen finansieras av lantbruksnäringen via avräkningspriser, statlig medfinansiering och andra avtal med organisationer inom de gröna näringarna. Forskningen ska bidra till hållbara lösningar på framtidens globala och nationella samhällsutmaningar såsom ökande befolkningstillväxt, problem med antibiotikaresistens, ökad efterfrågan på energi och klimatförändringar. Stiftelsens vision enligt programmet är ett fossilfritt, lönsamt svenskt lantbruk och trädgårdsnäring, som ger ett positivt klimatbidrag 2030. I motiven betonas att lantbrukets roll som energiproducent har blivit allt viktigare under senare år. Grödor och gödsel används i större utsträckning för att producera drivmedel, värme och energi. Biprodukter från energiproduktionen, t.ex. drank och biogödsel, kan processas för att inom animalieproduktionen användas som alternativ till importerat foder eller för att utgöra ett alternativ till handelsgödsel. Där noteras också att lantbruket har stora arealer och takytor med möjligheter att nyttjas för vindkraft och solenergi, samt att det finns stora möjligheter att effektivisera och använda alternativa bränslen för lantbruksmaskiner och växthus. Stiftelsen Lantbruksforskning riktar in forskningsinsatserna mot tillämpad forskning samt konceptutveckling och demonstration inom fyra tematiska fokusområden: Livsmedel, Energi & Biomassa, Energimyndigheten: Energimyndigheten ”verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning”. I uppdraget ingår bland annat att utveckla och förmedla kunskap om energieffektivisering, samt ge utvecklingsstöd till förnybara energikällor, smarta elnät och framtidens fordon och bränslen. Energimyndigheten ger stöd till forskning och utveckling kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Stöd ges även till pilot- och demonstrationsanläggningar där ny teknik prövas. Inom flera områden samverkar Energimyndigheten med andra finansiärer av forskning och näringsliv, inom elproduktion (vatten, sol, vind, vågkraft), drivmedel/bioraffinaderier, och inom s.k. strategisk grundforskning. En samverkan som berörs under beskrivningen för VINNOVA nedan är en utlysning att inkomma med strategiska innovationsagendor med energiinriktning. Ett forskningsprogram som har ett direkt fokus på bioenergi är Bränsleprogrammet som har delprogram för tillförsel (skogs- och åkerbränslen), omvandling (främst förädling samt förbränning i pannor) samt hållbarhet (miljö, klimat). I det nuvarande snart avslutade programmet har forskningen kring tillförsel främst avsett skogliga källor. men visst stöd har givits till bl.a. skörd av Salix samt odling av lövträd på åkermark. Tillförsel från åker var prioriterat, men ansökningar inom området från forskningen var förhållandevis få, och de största insatserna har 26 | Lantbrukarnas Riksförbund avsett grundläggande forskning kring bl.a. växtförädling av Salix. Ett nytt program förbereds och väntas inledas under 2015. Energimyndigheten har även stöd till mer marknadsnära insatser, med stöd till demonstration, affärsutveckling och kommersialisering. De stora insatserna inom demonstration har avsett storskaliga anläggningar som storskalig förgasning och vågkraftanläggningar, men insatserna inom affärsutveckling och kommersialisering rör mer småskalig teknik och mindre företag. Stödet till affärsutveckling avser främst s.k. villkorslån och tillväxtlån. De förra behöver amorteras först när projektet börjar generera intäkt, de senare har gynnsamma ränte- och amorteringsvillkor. I båda fallen krävs en privat medfinansiering i linje med EUs statsstödsregler. Energimyndigheten har också ett internationellt uppdrag och deltar i olika samarbeten. Ett sådant av relevans för bioenergi är ERA-NET Bioenergy. Hittills har detta dock endast haft begränsade inslag av lantbruksrelaterade frågor. Det sker genom bidrag till verksamheten vid JTI och Skogforsk samt till forskningen finansierad av SLF. Formas Forskningsrådet Formas har ett uppdrag från regeringen att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande, med fokus på en hållbar framtid. Till areella näringar räknas jordbruk, skogsbruk, fiske och akvakultur, livsmedel, veterinärmedicin, djurvälfärd och bioenergi. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet, och av samhällsrelevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning. Medlen fördelas i öppna utlysningar och i riktade satsningar samt i samverkan med organisationer. Inom de öppna utlysningarna finansieras projekt av främst grundläggande karaktär och projekt med inriktning mot lång sikt och hållbarhet. Energi har ingen tydlig roll här, men kan ingå i exempelvis frågor kring nyttjande av naturresurser och resurseffektiva produkter och processer. En aktuell utlysning inom ett program Skogsråvaror och biomassa avser hållbar primärproduktion av skogsråvaror och biomassa. Ett ledord i utlysningen är biobaserad samhällsekonomi. Programmet öppnar för många olika typer av insatser, även mer tillämpningsnära, men har ett fokus på forskning. Formas har i uppdrag att finansiera forskning i samverkan med organisationer inom Miljödepartementets och Landsbygdsdepartementets områden. Energi och hållbarhet är viktiga aspekter i dessa program, men allmänt berör forsknings- och innovationsstödet från VINNOVA i ringa omfattning frågor kring bioenergi, energitillförsel och energieffektivisering relevant för lantbruket. Det finns omfattande stöd kring nya material från bioråvaror samt bioraffinaderier, men detta är riktat mot skogsindustrin och dess omställning i en föränderlig marknad. Det som tydligast är en möjlighet för lantbruk och energi är det stöd som finns tillgängligt för innovativa små och medelstora företag till innovativa utvecklingsprojekt i tidiga skeden. Ett annat aktuellt område är utlysningar som givit möjligheter för olika aktörer att formulera strategiska innovationsagendor. Detta sker i ett samarbete med Energimyndigheten och Formas. Våren 2015 gör Energimyndigheten en utlysning för strategiska innovationsagendor med energiinriktning. Bland de projekt som hittills beviljats stöd finns några med relevans för bioenergi och lantbruk: -- Svebio, Biokraftplattformen -- Stiftelsen Lantbruksforskning: Strategisk forskning& Innovationsagenda för lantbruks- och trädgårdsnäringen -- SP: Samordning av småskalig bioenergibransch för framgångsrik FoI -- ÄFAB: Värme, kyla och el från bioenergi (påbörjas 2015) VINNOVA VINNOVA är en statlig myndighet under näringsdepartementet med uppdrag att vara ”Sveriges innovationsmyndighet. Uppgiften är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. VINNOVA finansierar -- program inom strategiskt viktiga kunskapsområden (hälsa, transport och miljö, tjänster och IKT, samt produktion och arbetsliv) -- program för att utveckla ledarskap, innovationsstrategier och utvecklingsprojekt som har betydelse för innovationsförmågan hos specifika målgrupper (bl.a. innovativa små och medelstora företag) -- stora och långsiktiga program, ”som kraftsamlar genom att knyta ihop aktörer inom olika näringsgrenar och kunskapsområden och där samhällsutmaningar är drivkraft för innovation”. Lantbrukarnas Riksförbund | 27 Bilaga 7 Bioinnovation Bioinnovation är ett strategiskt innovationsprogram, en gemensam forskningsagenda för att utveckla en biobaserad samhällsekonomi. Fler än 60 organisationer har ställt sig bakom BioInnovation med en önskan om att vara med och bidra till att skapa bästa möjliga förutsättningar för att öka förädlingsvärdet och konkurrenskraften i den svenska biobaserade sektorn. Programmet ”New biobased materials, products and services” finansieras av VINNOVA. Jordbruksverket Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och har som uppgift att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Jordbruksverket finansierar inte FoI, men svarar för företags- och projektstöd inom landsbygdsprogrammet och handlägger nationella projektstöd. Företagsstödet syftar bland annat till att förbättra miljön och till att stärka konkurrenskraften på landsbygden. Det finns stöd till kompetensutveckling och rådgivning är till för att skapa ökad konkurrenskraft för landsbygdsföretag, bättre service, och att förbättra kompetensen inom miljö och klimat. Stödet syftar också till att öka kompetens inom jordbruk, skog, trädgård och rennäring samt till att utveckla små företag inom andra näringar. Klimatenheten vid verket har som en uppgift att stödja utvecklingen av förnybar energi på landsbygden. Stödd har bl.a. utgått till utveckling och demonstration, information kring bioenergi och effektivisering, bl.a. informationsinsatser kring Salix. Energiforsk AB Energiforsk AB är en nytt forskningsföretag ägt av företag inom energiområdet. Energiforsk bildades vid årsskiftet 2014/2015 genom en sammanslagning av elföretagens forskningsföretag Elforsk AB, Värmeforsk med förankring inom energiföretag och skogsindustri, Svensk Fjärrvärmes forskningsorganisation Fjärrsyn, samt gasbranschens Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC). Energiforsk samlar den forskning och utveckling som finansieras av dessa branscher och företag i en gemensam organisation. Forskningsmedlen fördelas främst genom utlysningar som görs för de olika områdena. Biobränslen och biogas berörs i några av de nio forskningsområdena, men huvudinriktningen är tillämpningsnära forskning och utveckling inom produktion och distribution av el, värme och gas. 28 | Lantbrukarnas Riksförbund Övrigt Samhället har flera olika typer av stöd till produktutveckling och affärsutveckling som ligger nära marknad och marknadsintroduktion. Flera av dessa stöd riktar främst sig till utveckling initierad från forskning och av forskare utvecklade idéer, både ”sådd”kapital mm genom stödorganisationer nära knutna till högskolor och universitet, och mer omfattande och nationella stöd som i Industrifonden. Regionalt finns även ALMI som kan gå in med riskkapital i marknadsnära utveckling, också mer riktat till företag som inte är forskningsbaserade. Almi lanserar i samverkan med Europeiska investeringsfonden tillväxtlån för små innovativa företag med upp till 1,2 miljarder kronor under en tvåårsperiod. Tyvärr gäller för de flesta stöd av denna typ att det kan vara svårt att få hjälp i tidigare och mer riskfyllda skeenden av utveckling, och att kraven på egeninsats kan bli för stora för mindre företag i mer ”jordnära” teknisk och affärsmässig utveckling som det ofta blir inom området bioråvaror, förädling etc. Internationellt Det finns en omfattande internationell forskning kring bioenergi från skog och lantbruk. FoI kring energi och material från lantbruk finansieras inom EUs ramprogram Horizon 2020, både kring grundläggande frågor och tillämpat. Finansiering kan även erhållas från det särskilda småföretagsstödet. I samtliga fall krävs samarbete med andra länder och med andra organisationer. Just för energi från grödor finns i aktuell utlysning restriktioner för forskning kring energi från spannmål och oljeväxter. EU stödjer även FoI genom EIP, European Innovation Partnerships, inriktat mot stöd till samarbete mellan partners inom forskning och innovation. EIP-AGRI ”aims to foster a competitive and sustainable agriculture and forestry sector”, genom att samla ”innovation actors (farmers, advisors, researchers, businesses, NGOs, etc)” och hjälpa till att bygga broar mellan forskning och praktik. Liksom i Sverige finns också nationella stöd till energi från lantbruksgrödor och biprodukter. Här kan nämnas satsningar på biogas i Danmark och Tyskland, samt på etanol, RME och Salix i flera länder. Även USA har genom Department och Agriculture och Department of Energy ett omfattande stöd till bioenergi från lantbruk, både till utveckling och investering i teknik för drivmedel och till fasta och förädlade bränslen. I USA har exempelvis flera anläggningar för tillverkning av etanol från cellulosahaltiga råvaror tagits i bruk. Lantbrukarnas Riksförbund | 29 Bilaga 8 Forskning och forskningsresurser vid universitet, högskolor och institut Energirelaterad forskning av olika slag bedrivs vid i princip alla universitet och högskolor med teknikundervisning. Sveriges lantbruksuniversitet bedriver självfallet forskning med inriktning mot bioenergi från och resursanvändning inom skogsbruk och lantbruk. Det skulle leda långt att här räkna upp alla institutioner med forskning och innovation som på något sätt berör energi och resursfrågor för lantbruket och skogsbruket. Här ges en översikt över de viktigaste områdena inom forskning och innovation som berör dessa frågor. Odlingsfrågor Forskningen växtförädling och odlingsfrågor med inriktning på energigrödor finns vid SLU i Uppsala och Umeå. I Uppsala har ett omfattande projekt med utveckling av nya kloner av Salix pågått i många år, med betydande finansiering från Energimyndighetens bränsleprogram och tidigare program. I Umeå finns forskning kring lövträd, också inriktat på avkastning och på design mot önskade egenskaper för tillämpningar som material och energi. Vid SLU bedrivs också forskning kring olika aspekter av odling, bl.a. frågor kring odlingsmetoder, miljöoch hållbarhetsaspekter, utlakning, användning av odling som filter för näringsämnen mm. Viss forskning har även bedrivits kring rörflen, hampa och andra alternativa grödor. Här har även studier och försök genomförts av Hushållningssällskapet Skörd, hantering, torkning, logistik Teknik- och metodfrågor kring skörd och hantering av energigrödor har en lång tradition främst vid SLU i Uppsala och JTI, med forskning och utveckling av teknik för skörd, odling, torkning och lagring/hantering/transport av skördad bioråvara. Idag är dock insatserna små, en följd av att dels finansieringen av sådana forskningsinsatser är begränsade, dels efterfrågan från näringsliv och användare är liten. Det är dessutom endast inom Salix som det finns någon egentlig omfattning av kommersiell skörd. Viss utveckling av skördeteknik för Salix pågår i företag och metodutveckling och försök genomförs i viss utveckling inom bl.a. JTI och Hushållningssällskapet. På den skogliga sidan sker en omfattande forskning och metodutveckling kring teknik, vid främst SLU i Umeå när det gäller forskning, och i samarbete mellan forskning och näringsliv vid Skogforsk. Inriktningen är främst mot teknik för det storskaliga skogsbruket. 30 | Lantbrukarnas Riksförbund Förädling, förbränning, förgasning, småskaligt Det finns en omfattande forskning kring olika steg av förädling och omvandling av biobränslen till olika bränsleprodukter, värme och el. Merparten är inriktad mot storskalig teknik och storskalig hantering eftersom det är där de stora intressenterna och finansieringen finns. Forskning kring teknik för den mindre skalan, relevant för lokal och regional förädling och omvandling av skogsbränsle och skördade energigrödor, pågår vid SLU i Umeå, i flera fall i samverkan med Umeå Universitet och Luleå tekniska universitet. Forskningen rör bl.a. pellettering, brikettering och torrefiering. Utveckling av teknik för pelletering görs i samarbete med branschen i ”Pelletsplattformen”. Forskning om omvandling av bioråvaror genom termisk omvandling som förbränning och förgasning sker vid de flesta högskolor och universitet med teknik på programmet, liksom vid forskningsinstitut som SP i Borås och ETC i Piteå. Forskningen har främst avsett olika bränslen från skogen och skogsindustrin, men forskningen har även berört energigrödor och restprodukter – Salix, halm och rörflen mm. Biogas Forskning kring biogas (metan) genom rötning av gödsel, särskilt odlade grödor eller restprodukter från jordbruk eller samhälle har sedan lång tid pågått i främst Uppsala med samverkan mellan SLU, Uppsala universitet och JTI, samt i Lund, med det sker även forskning på andra håll, liksom teknikutveckling. I forskningen undersöks biogasprocessen och driften för olika substrat, liksom uppgradering av gas till fordonskvalitet. Merparten av forskningen har rört storskaliga anläggningar, men har även rört småskalig teknik. Bioraffinaderier, storskalig förädling I forskningen kring omställning från fossila drivmedel till förnybara är det tre huvudalternativ som fått stor uppmärksamhet: förgasning och omvandling till flytande drivmedel, jäsning till etanol, samt omvandling av vegetabiliska eller animaliska fetter till drivmedel genom förestring (RME, FAME) eller hydrering (HVO, från tallolja eller restprodukter). Forskningen avser inte bara framställning, utan även tillämplighet och förutsättningar i olika system och fordon, samt miljö- och resursfrågor och effektivitet i förädlingskedjor och användning. Förgasning för framställning av drivmedel studeras vid flera tekniska högskolor och universitet. Här kan särskilt nämnas den omfattande FoU kring svartlutsförgasning och framställning av DME som bedrivits vid ETC i samarbete med företag och högskoleinstitutioner. Etanol framställs industriellt genom jäsning av spannmål och kolhydratrika råvaror. Det pågår en omfattande forskning och utveckling av metoder att utöka råvarubasen för etanol som drivmedel och som råvara för kemiindustrin genom att röta cellulosa, för att kunna framställa etanol ur skogsråvaror, halm och andra restprodukter. I Sverige sker sådan forskning vid Lunds tekniska högskola, Chalmers, KTH samt vid Processum i Örnsköldsvik. I Sverige har det inte gått att hittills få finansiering för att gå vidare från försök i pilotanläggning, men internationellt och särskilt i USA har flera stora produktionsanläggningar tagits i drift. Hållbarhet, resursanvändning, klimat, bioekonomi, samhällsfrågor Forskning kring hållbarhet, klimat energi- och resursanvändning bedrivs vid flera högskolor och universitet, som SLU, Lunds universitet och tekniska högskola, Chalmers, KTH med flera. Forskning kring frågorna bedrivs också vid SP, JTI och IVL, och Svenska Miljöinstitutet. I flera fall finns det en koppling till den forskning inom de områden som berörts ovan. Det handlar om exempelvis resurseffektivitet och yteffektivitet för olika tillförselsystem för biodrivmedel från bioraffinaderier, liksom om system för tillvaratagande av fiberråvara, energi och material från både skog och energigrödor som Salix, poppel och hybridasp. Lantbrukarnas Riksförbund | 31 Bilaga 9 Kort om FoI vid företag och organisationer Många företag och olika typer av företag har på olika sätt verksamhet som berör energifrågor och lantbruk. Här ges endast en kortfattad översikt. Lantbrukets medlemsägda företag Lantmännenkoncernen har några verksamheter inriktade på energi. Lantmännen division energi innehåller företagen Lantmännen Agroetanol (drivmedelsetanol), Lantmännen Aspen (alkylatbensin). I Lantmännen ingår även företaget Lantmännen SW Seed Salix som förädlar och säljer planteringsmaterial för Salix. Lantmännen bedriver och stödjer FoI genom Lantmännen Forskningsområde Energi och gröna material. Där bedrivs projekt ”som syftar till att höja värdet på jordbrukets hela skörd genom såväl bättre optimerade processer som genom otraditionella slutprodukter. Projekt som är sektorsöverskridande genom att kombinera produkter inom livsmedel, energi, foder eller material kan ge nya möjligheter”. Inom bioenergi bedrivs verksamhet kring nya energiprodukter, produktionsprocesser och användningsområden, primärt från spannmål. inom området Biomaterial och biokemikalier avser forskning kring nya material och kemikalier, främst från sidoströmmar i livsmedelsverksamheten. LRF Skogsägarna samt skogsägarföreningar Skogsägarföreningarna har en omfattande verksamhet med tillvaratagande och förädling av skogsbränsle i olika hel- eller delägda företag. Produktion och leverans av pellets sker från olika företag, och pelletstillverkare medverkar eller stödjer forskning och teknikutveckling genom bland annat deltagande i Pelletsplattformen, ett forskningsprogram med 32 | Lantbrukarnas Riksförbund anknytning till SLU och med medfinansiering från Energimyndigheten. Exempel på projekt: utveckling av småskaliga biobränslekedjor, utvärdering av biogasanläggningar, nya rörflensaffärer. Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet är fristående sällskap över hela landet som driver naturbruksgymnasier, försöksgårdar, forskningsprogram, och erbjuder rådgivning för lantbrukets och landsbygdens utveckling. Genom de olika sällskapen och HS konsult bedrivs FoI-verksamhet och konsultverksamhet med stöd av finansiering från bl.a. Energimyndigheten och SLF. Energiföretag Vattenfall och fjärrvärmeföretag som driver större fjärrvärme- och kraftvärmeanläggningar har under lång tid använt, undersökt och utvärderat olika biobränslen i sin egen verksamhet och har deltagit i utveckling av system för hantering, transport, lagring och användning av biobränslen av olika slag, särskilt från skogsindustri och skogsbruk.. Lantbruksrelaterade bränslen som varit och är aktuella är främst Salix och halm. Företagen har genom Värmeforsk bidragit till finansiering av ett flerårigt program där bland annat förutsättningar för dessa bränsle har undersökts, både med avseende på produktion och användning i pannor. Insatserna har dock varit mycket begränsade sedan programmet avslutades och bränslen från import och skogsindustri legat lågt i pris. Lokalt och i mindre anläggningar sker en utveckling av nya affärer mellan lantbrukare och bränsle och värmekunder, i exempelvis anläggningar för närvärme eller färdig värme. Lantbrukarnas Riksförbund | 33 34 | Lantbrukarnas Riksförbund Referenser Agendan har tagits fram i ett samarbete i en arbetsgrupp. Underlaget utgörs av inspel och synpunkter från arbetsgruppen, LRF-skrifter och andra referenser, samt ett antal telefonkontakter med främst personer utanför LRF. Nedan ges en översikt över de viktigaste referenserna. LRF-skrifter LRFs energistrategi (2011) De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå – nuläge och utvecklingsmöjligheter 2014 – 2019 (2014) LRF och energi. Kort om de gröna näringarnas möjligheter inom förnybar energi (2012) Energi & livsmedel. Uppföljning av LRFs energi- och livsmedelsstrategier (Rapport till LRFs riksförbundsstämma 2014) Några OH-presentationer kring energistrategi, affärsutveckling, resurseffektivisering. Övriga referenser Underlag från webben kring FoI, bl.a. på webbportaler för LRF, Stiftelsen för lantbruksforskning (SLF), Lantmännen, Energimyndigheten, Formas, VINNOVA, Hushållningssällskapet, Jordbruksverket, Elforsk, Värmeforsk, Svebio, Energigas Sverige, universitet och högskolor, samt relevanta forskningsinstitut. Även utländska portaler, som EU-portaler kring Horizon 2020 och EIP, samt amerikanska DOE och USDA (departement för energi och lantbruk). Ett antal forskningsagendor som berör bioenergi, material, el och gas, finansierade av VINNOVA och Energimyndigheten. Där ingår FoI-agendan Lantbruksbaserad småskalig bioenergi och biomassaproduktion (2014) framtagen av SP och Hushållningssällskapet. Telefonkontakter Pär Aronsson, SLU Sofia Backéus, Svebio Hans Eriksson, Farmarenergi Mälardalen Åsa Forsum, Energimyndigheten Erik Hedar, Energimyndigheten Jan Eksvärd, LRF Per Erlandsson, Lantmännen Per Anders Hansson, SLU, Energi och teknik Lena Niemi Hjulfors, Jordbruksverket Anna Lundborg, Energimyndigheten Karin Perhans, Formas Susanne Paulrud, SP Lena Strålsjö, SLF Lantbrukarnas Riksförbund | 35
© Copyright 2024