1. No category

ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
Delikatesser
För Matakut-kocken Paul Svensson
är närodlad morot är lyxigare än
hängmörad oxfilé från Brasilien.
SID10
Viveka Lärn
minns mammas
makrill.
SID6
Öppna
landskap
Naturbeteskorna på Sjövången
vårdar den skånska slätten.
Tips
SID8–9
Få reda på när de
svenska råvarorna som
bäst, godast och billigast. Följ säsongens
smaker året runt.
SID14
Oktober
Recept
Foto: Emil Nordin
ICA:s chefskock Helen Rundqvist
bjuder på höstig husmanskost.
SID17
– den svenska matmånaden
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
Naturvårdarna
på gården Sjövången
i Skåne. Där står starr­­
gräs och vass på
­menyn.
SID8
Hemma hos Michelin­
kocken Lingström
SID14
Handlaren och
odlaren
SID18
ANNONS
Höstsmaker
Äppelprovning
Kulinarisk kreativi­
tet med potatis,
äpplen, morötter
och lök.
Dofta, smaka på
och lär känna de
svenska äppel­
sorterna.
SID8
SID10
Matglädje i oktober
Oktober, matmånaden då den svenska hus­
manskosten och närproducerad mat får vår extra
uppmärksamhet – låter det bekant? Hösten är av
­tradition den årstid då vi i Sverige har lite extra
­energi att laga god mat och umgås kring mat­
bordet. Det är nu som många av våra fina svenska
råvaror är som bäst – nyskördade direkt från jord,
träd eller buskar. Ända sedan medeltiden firar vi
Mickelsmäss just den här tiden, med skördefest
och marknader.
Allt fler, från gourmetkockar till småbarnsföräld­
rar, inser att säsongens skörd är den bästa grun­
den för god, vällagad mat. Att mat som kommer
från våra svenska gårdar dessutom ger en varmare
känsla i magen, är förstås bara ett plus.
Vi har märkt att många efterfrågar ännu mer när­
producerade råvaror i mataffärerna. Höstmarknader
och flotta saluhallar i all ära – men vi vill göra det
enklare för alla att handla svensk mat. Såväl för
den stressade familjen som storhandlar en gång i
veckan, som för den ensamstående p
­ ensionären
som går till närbutiken på hörnet.
Att intresset för svensk matlagningstradition är
stort fick vi ett tydligt bevis för när vi på ICA bad
svenska folket skicka in sina bästa husmansrecept
till kokboken ”Hela Sveriges husman”. Mer än
10 000 recept kom in.
Därför vill vi på ICA och Lantbrukarnas
Riksförbund göra det enklare och roligare att köpa
svenskt. Under ICAs husmanskampanj i oktober
händer det extra mycket i våra butiker kring svensk
mat. Du kan bland annat träffa bönder och lokala
leverantörer av mat från din hemtrakt och prov­
smaka l­okala råvaror.
Tidningen du håller i din hand är ett exempel
på hur vi vill öka intresset för närodlad mat. Vi hop­
pas att ni – liksom vi – tycker det är roligt att få ve­
ta mer om våra svenska råvaror och ta del av ursven­
ska husmansrecept i modern tappning.
Hör gärna av er med synpunkter och ­idéer om
hur vi tillsammans kan utveckla vår ­svenska matskatt!
Kenneth
Bengtsson
Vd och koncern­
chef ICA AB
Lars-Göran
Pettersson
Ordförande LRF
Svensk mat
hetare än någonsin
2009 blev året då vi återupptäckte de svenska, traditionella smakerna
och ­letade närproducerade råvaror i våra matbutiker. Nu smakar dessutom
de svenska frukterna och grönsakerna som allra bäst.
Text: Helena Kämpfe-Fredén • Foto: Emil Nordin
Under
de senaste åren har vi sett Future, har hittat samma resultat i sina spaningar
allt fler tecken på att svensk om framtidens mat. I Ridderheimsrapporten 08
mat och närodlade råvaror är mer inne än någonsin. lyfts det lokala och autentiska fram som några av de
Våra främsta stjärnkrögare öppnar nya restauranger starkaste mattrenderna just nu.
som utgår från den svenska maten som följer säsong– Det är en medveten rörelse som grundar sig i en
en. Plötsligt skyltat bokhandlarna med kokböcker längtan efter det genuina och hälsosamma. I dag är
som lovordar de jordnära smakerna.
närproducerat ordet på mångas läppar, och den trenDet ökande intresset för råvaror
den blir bara starkare, säger han.
har också återupplivat en gammal
En av många som har återvänt till
”Våra smaker är unika
svensk tradition - höstens skördede
svenska smakerna är Eja Nilsson,
och saknar sitt motfester. Lokala matmarknader finns
matskribent
på Sydsvenska Dagbla­
stycke i världen. Tänk
det numera gott om runtom i vårt
bara rimmad fisk, väster­ det. Efter flera kokböcker om interavlånga land.
nationell mat ger hon nu ut kokbobottenost, pepparrot
Richard Tellström, måltidsforsken ”Vardagskök med svenska sma­eller enbär.”
Eja Nilsson
kare vid Örebro universitets restauker”. Bakgrunden till boken är Ejas
ranghögskola Grythyttan, bekräftar
egna kulinariska djupdykningar i
en stark kvalitetstrend – dagens konsumenter ur medel­ olika svenska regioners mattraditioner.
klassen vill ha bra, äkta, sanna, pålitliga råvaror.
– Våra smaker är unika och saknar sitt motstycke
– Den dominerande mattrenden i dag handlar i världen. Tänk bara rimmad fisk, västerbottenost,
om tid, närhet och naturlighet. Sökande efter den pepparrot eller enbär – fantastiska smaker som vi är
autentiska maten och smaken är också sökandet efter rätt ensamma om. Dessutom är vi allt mer medvetna
lokala produkter, säger han.
om djurhållning, klimat och miljö, något som får
Magnus Kempe, framtidsanalytiker på Kairos oss att söka efter det närodlade och äkta, säger hon.
Foto: Rikkard Häggbom
Intelligent kommunikation sedan 1984.
Vid frågor om innehållet, kontakta:
[email protected], 020-83 33 33, eller [email protected]
InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidnings­
företag som producerar bilagor i riks­press.
Projektledare: Johan Holm, Textansvariga: Helena Kämpfe
Fredén & Susanne Magnusson, Grafisk formgivare: Fanny
Holländer, Repro: InPress, Tryck: BOLD Printing Group
För information om InPress-bilagor, kontakta
Johan Holm, 018-68 30 15. www.inpress.com
Svenskt sigill
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
ANNONS
Hitta rätt märke
Bland butikens sortiment kan
man stöta på en mängd ­olika
kvalitetsmärkningar. Här
kommer en guide som
­hjälper dig att förstå inne­
börden.
KRAV
Ekologisk produktion av livsmedel,
produktionshjälpmedel och textilier.
KRAV verkar för god djuromsorg,
hälsa och miljö. Inga bekämpnings­
medel, konstgödsel
eller genmodifie­
ring (GMO) är
tillåtet.
Svenskt Sigill
Kvalitetsmärke för livsmedel och
blommor. Garanterat svensk produk­
tion. Omsorg om miljö och djur.
Bekämpningsmedel och
konstgödsel tillåts
men användning­
en kontrolleras
och ska vara res­
triktiv.
Svensk Fågel
Det blågula ursprungsmärket garan­
terar att kycklingen är
kläckt, uppfödd, slaktad
och förädlad i Sverige.
Märkningen garan­terar
att köttet har hög livs­
medelskvalitet och är fritt
från ­salmonella.
Rättvisemärkt
är en oberoende produktmärkning.
När du väljer Rättvisemärkt bidrar du
till förbättrade arbetsoch levnadsvillkor för od­
lare och anställda i ut­
vecklingsländer.
Märkningen finns bl a på
bananer, kaffe, te och
choklad.
EU-ekologiskt
Garanterar att varan är producerat
helt i linje med EU:s för­
ordning för ekologisk
produktion, eller om
det är importerade va­
ror, motsvarande eller
identiska regler.
Vad få r man
nä r man
­köper svenskt
nötkött?
Lokal kändis. På ICA i Kungsbacka är det inte många kunder som inte
­känner till ”Mattias i Fjärås”.
”Vi satsar på våra lokala producenter och vill värna om det som är närmast. Vi vill förvalta vårt halländska matarv”, säger Ulf Algevi, butikschef på ICA Kvantum i
Kungsbacka.. Från Mattias Gustafssons familjeföretag köper man dagligen in allt från palsternackor och morötter till majs och grönkål.
Kontakt på rotni vå
På ICA Kvantum i Kungsbacka vet både kunder och personal vem odlaren ”Mattias i
Fjärås” är. I 17 år har han levererat familjeföretagets grönsaker och rotfrukter till butiken.
”Efterfrågan på närodlat bara ökar. Kunderna sätter allt mer värde på att veta vart
­produkterna kommer ifrån”, säger Mattias Gustafsson.
Text: Susanne Magnusson • Foto: Tommy Hvitfeldt
Traktorn
svänger in på
gårdsplanen med
en stor trälåda på gaffeln, till bredden fylld
av morötter som precis dragits upp ur jorden.
Hjulen sjunker ner något i leran och vattenpölarna blänker i solljuset. Lådan placeras
fram­för tvätten som gått för högtryck hela
dagen.
En hel sommar med regn, sol och regn om
vartannat har gjort att alla i familjeföretaget
Lehå Odlingar i Fjärås, en bit söder om
Kungsbacka i Halland, nu får arbeta ihärdigt
från morgon till kväll. Skörden har fullständigt exploderat och morötter, rödbetor och
palsternackor måste upp ur jorden innan de
blir alltför stora.
Snabba ryck mellan skörd och butik
Inne i ladan doftar det grönska och jord. Tre
personer sköter tvätten och morötter åker
igenom på det lilla bandet där jorden sköljs
av. Morötterna buntas sedan ihop tio och tio
av flinka fingrar. En färgsprakande explosion
i orange och grönt som inom kort ska vidare
till försäljning.
Många av lådorna ska till ICA Kvantum i
Kungsbacka. En butik som satsar mycket på
närproducerat och som samarbetar med ett
tiotal producenter i trakten, både inom kött,
mejeri och grönt. Lehå odlingar är en av producenterna och Mattias driver företaget tillsammans med sin flickvän och sina föräldrar.
Dagligen levererar de olika produkter till
ICA Kvantum – morötter, rödbetor, purjolök, lök i bunt, palsternackor, majs, vitkål
och vid tillfällen även blomkål och grönkål.
– Det här är vad jag kallar färska varor.
Det händer till och med ibland att råvarorna
fortfarande är lite blöta när vi plockar upp
dem i hyllan. Så fort går det från skörd till
butik, säger Ulf Algevi som är butikschef på
ICA Kvantum i Kungsbacka. Han tar en
Högtryck vid morots­tvätten.
Lena Gustafs­son är mamma
till ”Mattias i Fjärås” och en av
ägarna till Lehå odlingar.
I kyldisken ser nöt­köttet ofta likadant ut oavsett vilket land det kommer ifrån. Men tittar du på
ursprungs­märkningen så ser du om djuret är uppfött, slaktat och styckat i Sverige.
• Svenskt nötkött innehåller sällan
rester av bekämpningsmedel
och har inte salmonella, antibiotika eller tillväxthormoner.
• Sverige har den strängaste
djurskyddslagstiftningen i världen som säkrar att djuren har
mycket god omsorg.
• Världsorganisationen för djurhälsa, OIE, förklarade 2008
Sverige fritt från BSE (galna
ko-sjukan). Tillsammans med
Finland har Sverige det bästa
BSE-läget i EU.
• Sommarbete gäller enligt lag
för alla nötkreatur utom tjurar.
• I vårt klimat passar gräsodling
och gräset utgör 80 procent av
vad alla djur i nötköttsproduktionen äter under ett år.
Blomkåls- och morotssoppa
4 portioner
tugga av en morot och utbrister ”Vilken
smak! Det är sådan skillnad på smaken nu
när det är färskt mot när det inte är säsong.”
Värnar om matarvet
Ulf har märkt att kunderna i butiken ställer
allt högre krav på kvalitén på produkterna.
När butiken köper in från odlarna i trakten behöver inte stora lager hållas, utan
kvalitén och fräschören blir på topp när
grönsakerna och rotfrukterna får stanna
kvar i jorden så länge som möjligt.
– Dessutom skonar vi miljön med kort­
are transporter och mindre utsläpp. Vi
satsar även på våra lokala producenter för
att vi vill förvalta vårt matarv på bästa sätt.
Halland har ett oerhört rikt matliv, säger
Ulf.
Mattias Gustafsson knallar runt i fälten. Drar i blasten och visar upp jordiga
palsternackor som nått sin perfekta storlek. Nu måste de skördas, men inte för
hand. Då ryker axeln säger han, de är för
stora.
– Jag gillar utmaningen med att arbeta
som odlare. Vi vet aldrig hur skörden
kommer slå, utan vi är så beroende av
vädrets makter. Det ger en kick när det
går bra, som det verkligen gjort i år.
Andelen importfoder är 2 procent
varav soja utgör max 1 procent.
• Gott hälsoläge och god tillgång
på foder och vatten gör att djuren
växer bra. Det ger lägre klimatutsläpp per kilo kött.
• Svensk Köttinformation AB informerar om svenskt gris-, nöt- och
500 g blomkål
2 morötter
1 potatis
1 palsternacka
1 liten purjolök
10 dl grönsaksbuljong (vatten,
grönsaksbuljongtärning eller
fond)
1 dl matlagningsgrädde
Salt och peppar
1 dl hackad persilja
Gör så här:
1. Bryt blomkålen i mindre buketter. Spara några små buketter att lägga okokta i soppan.
Skala rotfrukterna och skär
dem och purjolöken i bitar.
2. Koka upp buljongen. Lägg i
morötter, potatis och palsternacka och låt det koka nästan
mjukt. Lägg i blomkål och purjolök och koka tills allt är
mjukt. Mixa soppan med en
stavmixer. Rör ner grädden,
smaksätt med salt och peppar.
Strö över persiljan.
3. Servera soppan med bröd
och ost.
FÖR ALLA? Glutenfri. Laktosfri:
använd laktosfri grädde.
Mjölkproteinfri: använd havre­eller soyabaserad gräddersättning.
lammkött på deras hemsida:
www.svenskkottinformation.se
På hemsidan finns information
om bland annat tillagnings- och
hanteringsfrågor, samt recept.
ANNONS
Illustratör: Alexandra Jonasson
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
ANNONS
Kända svenskars
­regionala favoriträtt
En regional utflykt från norr till söder. Tävlingen är avgjord och svenskarna
har nu utsett sina traditionella landskapsrätter.
Under maj och juni månad
röstade svenska folket på sina
traditionella landskapsrätter och
tävlingen är nu avgjord. Efter en
tuff kamp segrade äggakaka över
gåsen i Skåne, raggmunk med
lingon vann överlägset i
Östergötland och ölänningarna
höll fast vid sin kroppkaka.
Några fler rätter som vann:
Blekinge: Sjömansbiff
Bohuslän: Bohuslänsk äggost
Dalsland: Äppelkaka från Åmål
Dalarna: Rårakor med fläsk
Gotland: Saffranspannkaka
Jämtland: Älgstek med murklor
Norrbotten: Pitepalt
Uppland: Ångbåtsbiff
gotlaNd:
Ångermanland:
SaffranSpannkaka
Surströmmingsklämma
Gotlänningarna har festat
loss på tjocka ugnspannkakor i flera hundra år. På
1800-talet kom man på
idén att tillsätta saffran.
Det kunde man göra tack
vare öns unika handelsläge mitt i Östersjön,
vilket också gav tillgång
till fjärran råvaror som
mandel, bittermandel och
risgryn.
Recept på samtliga landskapsrätter finns på www.ICA.se/buffe.
Mese: En mjölkpro
dukt som på tradit
ionellt
är gjord på get­vas
sle och antingen
kan gö­
ras till hård ost ell
er röras till en mjuk
bred­
bar variant.
Palt: I den vanliga
ste formen av görs
sme­
ten på rå, malen po
tatis, mjöl och salt.
Smeten formas till
bollar som fylls me
d fläsk
och ­kokas i rikligt
saltat vatten.
Klimp: Består av
en deg vanligtvis
gjord på
vetemjöl och mjölk
, och i vissa fall äv
en ägg
och smält smör. De
gen formas till bo
llar som
kokas och äts tillsa
mmans med sopp
a.
Ernst Kirchsteiger, programledare
– Si. Lam velit lorem augait et wis
elendre dolortio commodiam nibh
ex eugiat do exer summodiam ing
esed minci blaor sed euis nulla
commy nulluptate tatuer ad dolor­
perci enibh enim acilla conse feui­
sit iure faccum et, sum quisl dolum
augue commod tat, consequat
acillandre tate consequamet, con­
senis dolutpatinis et irit landiatie
min veliquam iriusci liquate dipit
vulputat doloborper illutpat prat ul­
landre veraestio odolore magnis
accum in henim num do con
endreet, venisse quatie tem nul­
Västerbottenpaj
västerbotteN:
väSterbottenSpaj
1. Sätt ugnen på 200°C.
2. Hacka ihop vetemjöl, grahamsmjöl, 1/2 tsk salt och
finfördelat smör, gärna i matberedare. Tillsätt vattnet.
Arbeta snabbt ihop till en deg.
3. Tryck ut degen i en pajform, 28 cm i diameter. Gör
Fyllning
kanten hög. Nagga degen och
• 4 dl mjölk
den vila kallt i 30 minuter.
• 2 dl vispgrädde östergötland:låt
Raggmunk
Gästrikland: Sotare med färskmed lingon
potatis
• 350 g riven
Vispa upp ägget och pensla
Gotland: Saffranspannkaka
dalarna: Rårakor med fläsk
öland: Öländska kroppkakor
Västmanland:
Mälargös med
v­ ästerbottensost
skalet.
Småland: Småländsk
ostkaka
pepparrot
dalsland: Äppelkaka från Åmål
uppland:
• 6Ångbåtsbiff
ägg
4. Förgrädda
pajskalet i 10
bohuslän: Bohuslänsk
äggost
Södermanland: Sorundatårta
Västerbottensost har tillverkats i Burträsk i drygt
130 år. En teori är att den
kom till när mejerskan
Eleonora Lindström var
iväg på kärleksmöte och
glömde bort ystningen.
Osten förde en anonym
tillvaro tills hovtraktör
Werner Vögeli tog den
till sitt hjärta och blev en
hängiven ambassadör för
den. 1990 fick den kunglig
hovleverantörsstatus.
Ger 10-12 bitar
alla vinnande
landskapsrätter
Under maj och
månad
n i juni
aresvenska
folket på sina
Vinnröstade
n
e
traditionella
landskapsrätter.
tt
o
VästeHärrb
är resultatet. Recept på
samtliga landskapsrätter finns
på www.ICA.se/buffe. Där
listas även vinnarna av en
matcheck på 300 kronor.
• lappland:
2½ dlSuovas
vetemjöl
pirko
Pitepalt
• norrbotten:
1 dl grahamsmjöl
Västerbotten: Västerbottenspaj
Surströmmings• ångermanland:
150 g smör
klämma
med
murklor
• jämtland:
2 mskÄlgstek
kallt
vatten
härjedalen: Flötgröt med öring
med
• medelpad:
1 äggTjälknöl
till pensling
potatisgratäng
hälsingland: Hälsingeostkaka
• Salt, svartpeppar
närke: Skomakarlåda
Värmland: Nävgröt med fläsk
Västergötland: Grynkorv med
stuvade bönor
halland: Långkål med skinka
blekinge: Sjömansbiff
Skåne: Äggakaka
BUFFÉ
Var med och skapa
Sveriges nya
landskapsrätter!
minuter. Ta ut och sänk
­värmen till 150°C.
5. Koka upp mjölk och
­grädde, ta av från värmen.
Blanda i osten, rör om tills
den har smält.
6. Vispa ner äggen i ostblandningen. Krydda med 1 tsk salt
och 2 krm svartpeppar. Häll
fyllningen i pajskalet.
7. Grädda pajen i ca 45 minuter. Servera med t ex kräft­
stjärtar, kallrökt lax och ­löjrom.
8
•
2009
13
Nu har du chansen att vinna matcheckar för 50 000 kronor och samtidigt vara
med om att skapa modern mathistoria! Hitta bara på en rätt med lokala råvaror/produkter som du vill ska representera ditt landskap – en rätt du med
stolthet skulle bjuda en långväga gäst på. Läs mer om tävlingen på s. XX
Nybergs deli
Viveka Lärn, författare
– Min mamma Katarina var en
mästare på matlagning och allra
helst minns jag hennes makrill. På
våren i Göteborg när jag var liten
gick vi och längtade efter den första garnmakrillen som kom i maj.
Den åt vi stekt med stuvad spenat, citron och potatis.. På hösten
när makrillen blivit stor och fet
väntade nästa delikatess, nämligen inkokt mak­rill. Min mamma
skar fisken i ­bitar och kokade i
vatten och ättika, kryddor och
massor med dill. Godast var den
nästa dag när spadet kallnat och
blivit till gelé. Jag själv lagar också
till makrill, men den blir aldrig så
bra som min mammas.
Gäsene
mejeri­
förening
Illustratör: Alexandra Jonasson
ni
tten
Vad innehåller
en klassisk rättegentligen
Vi hjälper dig at som palt?
t haja tugget .
Foto: Andreas Hultén
Från äggakaka till pitepalt
Dandisco
­(placering)
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
På gården Sjövången i Skåne betar korna starrgräs och vass vid
Hammarsjöns strand. Naturvården som de hundra svarta kalvarna,
kvigorna och avelstjurarna i familjen Fjelkner-Nilssons ägo utför när
de betar är minst lika viktig som deras kött- och avelsegenskaper –
och så har det varit i flera generationer tillbaka på gården.
Text: Johanna Lindberg • Foto: Tommy Hvitfeldt
1) Gården Sjövången med anor från 1700-talet har sedan den kom i Stina och Jens Fjelkners ägo fått ett nytt rymligt kök med gott om plats för lek och umgänge. 2) När Jens Fjelkner öppnar stängslet till nya betesmarker följer 60 förväntansfulla kor honom med
blicken. 3) Korna av rasen angus trivs bra på de stora, öppna markerna vid Hammarsjön där de betar vass och starrgräs större delen av året. 4) Arvid är den nionde generationen i familjen Fjelkners släkt som växer upp på Sjövången.
Naturbete självklart
för Arvid
ossera, kossera, kossera!
Kom, kom kossera! lockar Jens
Fjelkner med hög, bestämd stämma.
Han har lossat ståltråden på elstängslet och klivit in i hagen där
sextiotalet kor och kalvar betar
på en strandäng vid Hammar­
sjön. Solen skiner över vatten och ängar och en flock
gäss lyfter och flyger iväg under ivrigt snattrande och trumpetande på andra sidan sjön.
Några av korna stannar upp i sitt betande
och vänder sina huvuden mot oss. Ett par av
dem råmar lite frågande.
Jens ropar igen:
– Kossera, kossera, kossera, kom!
Det blir startskottet. De modigaste korna
sätter av i glädjegalopp när de ser att Jens
hämtat en säck hö och börjar strö ut den i
gräset. Vilt råmande utbryter, när resten av
flocken når fram till den oväntade höfesten.
På andra sidan staketet är Jens son Arvid,
2,5 år, nästan lika uppspelt där han sitter
tryggt i mamma Stinas famn och ser korna
närma sig. Han hoppar, skrattar och vinkar
mot dem. För honom är de omkring hundra
svarta kor, kalvar, kvigor och tjurar som finns
i familjens ägo självklara inslag i vardagen.
Naturbete i generationer
Familjen Fjelkner-Nilssons gård Sjövången
ligger i Rinkaby en mil utanför Kristianstad.
Gården har anor från 1700-talet och har varit
Hitta en
­höstmarknad
­nära di g
Hösten är den stora
skördetiden och runt
om i Sverige går det
att hitta många spännande matmarknader.
Skåne: 27 sep Skördefest på
Hovdala slott
Jönköping: 26-27 okt Elmia
Närproducerat
Öland: 24-27 sep Ölands
­skördefest.
Arvid, 2,5 år, tycker mycket
om köttet från de natur­
betande korna. ”Vanligt kött
är han inte alls lika förtjust
i”, säger mamma Stina.
Korna råmar glatt när
Jens Fjelkner bjuder på
matfest i form av en säck
hö utströdd över gräset.
Småland: 27 sep Äpplets och
­honungens dag, Kurrebo idé och
visningsträd­gård, Urshult
marknad med potatistema, Vara
Höstmarknad, Vaksala torg
Örebro: 6 okt Sanna-marken,
Fjugesta
Gotland: 3-4 okt Tryffelhelg i Rute.
bohuslän: 27 sep Bonnamarknad,
Tre Älgar, Grästorp.
Stockholm: 26-27 sep Skansens
höstmarknad
Västergötland: 29 sep Skörde­
Mälardalen: 5-6 okt Uppsala
Dalarna: 2 okt Genuin Dalamark­
nad, Tvikstarondellen, Hedemora
Jämtland: 25-27 sep Åre höstmarknad
i familjens ägo i åtta generationer tillbaka.
Korna på Sjövången är av rasen Angus, som
är så tålig att den kan gå ute hela naturbetessäsongen från april till månadsskiftet november december och beta de gräs och örter som
de från början är naturligt anpassade för. Under
vintermånaderna går de fritt mellan ladan
och hagen utanför.
Kristianstad är den kommun i landet som
har flest Anguskor och här på Sjövången har
man bedrivit avel med rasen sedan 1968. Det
var Jens farfar som började.
Gynnar arter i närmiljön
Att korna betar på ett vis som i främjar bevarandet av det öppna landskapet gör att Sjö­
vången nu får jordbruksstöd från EU och stat­
en. Men naturbete på strandängarna kring
sjön har alltid varit en självklarhet på Sjö­
vången. Lantbrukarna vid Hammarsjön har i
generationer tillbaka bedrivit ett så bra arbete
med att hålla markerna öppna, att deras stran­
dängar för några år sedan blev Natur­reservat.
– För oss innebär omvandlingen bara att vi
fortsätter som vi alltid har gjort på Sjövången,
säger Jens. Med den enda skillnaden att vi vet
att staten skulle ta ansvar för marken om det
skulle hända något.
Norrbotten: Matmarknad på
Nordansmak, Luleå, närproducerat och ekologiskt, fredagar 12-17
from april 2009
Västernorrland: 10-11 okt
Sollefteå Höstmarknad, Sollefteå
Korna på Sjövången är lika mycket natur- ska dessutom vara fertil, ha bra lynne och
vårdare som avelskor. Under hösten går de kvar starka ben och klövar. Gårdens ungtjurar
länge i hagen på strandängen och när favo­rit­ säljs vidare på våren när de är ett år gamla
födan klöver är uppäten börjar de beta vass och på så vis sprids deras gener på olika håll
och starrgräs vid sjökanten. Vassen trycks på i landets bestånd av korsnings- och anguskor.
så vis tillbaka och landskapet kring sjön hålls
öppet.
Köper inte nötkött
– Vårt uppdrag är inte bara att se till att Gårdens köttproduktion täcker förstås även
djuren växer, säger Jens. Naturvården är en familjens egna behov.
lika viktig vinning och vi vill också gynna
– Nötkött köper vi nästan aldrig så länge
andra arter som lever i vår
vi har eget på gården, säger
närmiljö.
Stina. Det kanske låter lite
Runt sjön finns bland an”Naturvården är en konstigt i andras öron, men
nat rödspov, som enligt art­
vi vet till och med namnet
lika viktig vinning
databanken är kategoriserad
på djuret vi äter. För oss är
och vi vill också
som en sårbar art. Även becka­
det helt naturligt.
gynna andra arter
siner, storspov och svarttär– Vi tar en egen kviga
som lever i vår
nor finns på markerna, liktill slakt ett par gånger om
­närmiljö.”
som rikligt med glador och
året och låter den hänga tre
Jens Fjelkner veckor, för att framhäva
andra rovfåglar. När Jens arbetar med slåttermaskinen
köttets goda egenskaper,
får han ofta sällskap av storken, som kalasar fortsätter Jens.
på grodor och insekter som kommer fram när
Även sonen Arvid har fått smak för kött
gräset fälls.
från de naturbetande korna runt knuten. När­
Alla kor på Sjövången är stamboksförda producerat, i ordets allra rätta bemärkelse.
och Jens arbetar med att avla på de med bäst
– Vanligt kött är han inte alls lika förtjust
egenskaper. Han ser vilka djur som växer bäst i, säger Stina och skrattar. Han blir bortoch som har bra mjölkegenskaper. En bra ko skämd här på gården!
Tips
Vill du gå på matmässa på ett slott?
Leta efter din l­okala mässa på
www.svenska-slottsmassor.se
På www.lrf.se finns
en komplett lista
över Sveriges alla
matmarknader.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
Kocken Paul Svensson klev in i våra vardagsrum g
­ enom TV-programmet
Matakuten där han slog ett slag för bättre skolmat. Nu vill gourmetkocken
få oss alla att laga bättre vardagsmat.
Text: Sofia Hillborg • Foto: Tommy Hvitfeldt
Lyxig morot
Paul
Svensson är själv småbarnsföturlig, närproducerad morot i säsong än hängrälder, men som kock hade
mörad oxfilé från andra sidan jordklotet.
han själv aldrig riktigt förstått hur illa det
Men för att man ska kunna ta del av de
kunde vara ställt med synen på maten förrän
lokala delikatesserna gäller det att veta när
han var med i Mat­akuten.
det är säsong för olika varor.
– Jag upptäckte att synen på vad som är en
– Och det har jag märkt att folk har dålig
vettig måltid kan vara helt snedvriden. Det
koll på nu för tiden. Men det är när det är
värsta tycker jag kanske är att
säsong för olika råvaror som
smakreferenserna kan vara så
de är som bäst, godast och
sneda redan i tidig ålder. Att
billigast. Därför ska man
”Färsk kokt potabarn inte vet hur bra och nainte gå förbi tomaterna när
tis med lite dill
turlig mat ska smaka.
det är säsong för dem – för
och smör, det är
Mycket, tror Paul Svens­
då kommer de från Sverige
så gott att man
son, beror det på att vi lever
och smakar verkligen tonästan blir gråti stressigt samhälle. Och det
mat. Färsk kokt potatis
har inneburit att vi har vant
med lite dill och smör, det
färdig ...”
Paul Svensson
oss vid hel- och halvfabrikat.
är så gott att man nästan
– Men på den tid det tar
blir gråtfärdig… Eller en
att tina ett par lådor i mikron hinner man
fint hyvlad morotssallad med lite kryddor,
faktiskt laga till en enkel måltid. Du hinner
det finns inget godare. Och det kostar nästan
koka potatis och lägga in en bit fisk i ugnen.
ingenting!
Men det förutsätter förstås att det finns nåAlla årstider har sina delikatesser och för
got i kylskåpet och det kräver i sin tur viss
Paul Svensson är augusti skördemånad, men
planering.
denna underbara tid sträcker sig ända in i
oktober.
Svenska delikatesser vid varje årstid
– För mig är oktober förknippat med omPaul Svensson skulle vilja slå hål på myterna
händertagandet av allt som växer i skog och
att det är dyrt och svårt att laga mat.
mark. Man lägger in ättiksgurka, syltar
– Det är inte svårt att laga bra mat. Men
svamp och försöker göra paj på all fallfrukt.
det är alltid billigare att laga mat från grunOktober är också den absolut bästa månaden
den. En matkasse med bra råvaror för 150
för allt som växer under jord – rotfrukter och
kronor kan räcka i tre dagar för en hel familj.
mandelpotatis till exempel. De är extremt
Kanske borde vi fråga oss själva vad som
smakrika och goda just då. Sedan är det jaktär värt något i livet, funderar Paul. Och vad
säsongen med det vilda, lite mustigare kötsom egentligen är lyx.
tet. Parmaskinka i all ära, jag tycker nog att
– För mig är det lyxigare att servera en nadet är häftigare med svenska råvaror!
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
Från jord till bord
I flera led från den svenska gården till crème fraichen i din goda sås sker kvalitetskontroller för att säkerställa att råvaran du äter smakar bra och gör gott. Men hur
gick mjölkens väg från mjölkbonden till såsen på din tallrik egentligen till?
2. Industri
1. Produktion
– mjölkbonden.
Svenska kor får beta ute hela
s­ ommaren - en unik lagstadgad rät­
tighet. Mjölkindustrin följer rigorösa
kontrollprogram i sin dagliga verk­
samhet förutom myndigheternas regel­
bundna kontroller. Här följer vi en mejeri­produkt med
märkningen Svenskt Sigill och som ska säljas i en
Ica-butik. Svenskt Sigill innebär att mjölk­gården följer
Svenskt Sigills regler skötsel av friska djur.
På mejeriet förädlas mjölk till crème fraîche.
Förädlade livsmedel som säljs i en ICA-butik
måste leva upp till en ny standard för pro­
duktsäkerhet, IP Livsmedels­förädling.
Standarden inne­bär obero­ende
­kontroller av bland annat
livsmedelssäkerhet,
­hygien och spårbarhet.
Paul Svensson
Ålder: 34 år
Familj: Sambo, två barn och
ett tredje på väg
Bor: I Saltsjöbaden
Då vaknade intresset för mat:
Det var meningen att jag
skulle bli civilingenjör, men
när jag mönstrade i militären
blev jag placerad i flottan
som kock och tyckte det var
jättespännande. Sedan
­sökte jag ett jobb som kock
i London och på den vägen
är det.
Restauranger där Paul har
jobbat: Bon Lloc, Fredsgatan
12.
Bästa maten: Hos min mor­
mor i Helsingborg, hon gör
den bästa husmanskosten i
Sverige. Hennes raggmun­
kar och revbensspjäll… jag
bara äter och äter.
Paul just nu: En ny säsong av
Matakuten i TV4 och plane­
ringen av en ny, egen restau­
rang i Stockholm med fokus
på enkel mat och svenska
­råvaror som ska öppna 2010.
Samt en kokbok om
­vardagsmat.
4. I butiken
Branschorganisationen Svensk Dagligvaru­
handel har en ny kvalitetsstandard som heter
”Svensk Standard för livsmedelshantering i bu­
tik”. Alla ICA-butiker ska följa denna standard.
Dessutom finns ICAs 32 stycken specialutbil­
dade medarbetare utspridda över hela landet
som stöttar butikernas kvalitetsarbete.
3. Transporter
All ICAs logistik är certifierat enligt miljöled­
ningssystemet ISO 14001 och har ett internt
system för kvalitetssäkring av temperatur,
märkning och hantering av varorna.
5. Konsument
Burken med crème fraîche
har genomgått flera kvali­
tetskontroller innan den
hamnar i din kastrull. Vägen från jord till bord
har nått sin slutdestination – din tallrik.
Detta får du om du väljer svenskt:
Detta gäller enligt lag:
Till skillnad från de flesta andra länder är svenskproducerade livsmedelsråvaror praktiskt taget fria från salmonella. Antibiotika till djur används mycket restriktivt och kontrollerat. Vi har världens mest kraftfulla djurskyddslag.
De svenska bönderna använder bara växtskyddsmedel
när det behövs och har ordentliga säkerhetsmarginaler
så att ­livsmedlen är fria från rester av främmande ämnen.
Nötkött, fisk och honung ska enligt reglerna alltid
märkas med ursprung. För andra livsmedel, inklusive annat kött än nötkött, gäller att ursprunget
ska anges om konsumenten riskerar att bli vilseledd. En konsument får aldrig luras att tro att livsmedlet kommer från ett annat land, en annan stad
eller annan region än vad det faktiskt gör.
Guldfisken
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
Våra goda, svenska råvaror smakar allra bäst när de är i säsong. ­Riv ur
­guiden och sätt upp i köket , så kan du följa säsongens smaker året runt.
Hallå där ...
Jens Eriksson på Svensk
Potatis/merpotatis.nu
Njut av
Potatisens trend­
faktor i dag?
– Potatiskulturen är
djupt rotad i Sverige och
de senaste fem åren har
vi på Svensk potatis bara
sett ett ökat intresse för
potatis – och för rotfruk­
ter generellt. En av anled­
ningarna är att många
kockar satsar på svenska
smaker, vilket gett den
rustika maten ett upp­
sving. Intresset från buti­
kerna att vilja förändra och förbättra sina
potatis­avdelningar – kan jag inte tolka
som ­något annat än att de känner av konsu­
menternas ökade intresse och nyfikenhet.
säsongens
smaker
jJanuarii
jMaji
jSeptemberi
Äpple, kål, rödkål
Sparris, tomat
Plommon, svartrot, mangold
Tips: Njut av vinteräpplen som Cox
Orange – doftar kryddigt sött.
Marinera bitar av ett fast äpple i en
sockerlag med mynta och citron .
Servera med vaniljkesella.
Tips: Förvara tomaterna i rumstem­
peratur. Ett gammalt tips för extra
smak när du hackat eller skivat toma­
terna - strö på lite socker.
Tips: Svartrot har ett speciellt utse­
ende, men smakar fantastiskt. Skala
och lägg direkt i citronvatten för att
inte mörkna. Använd i soppor, grytor,
gratinerade eller kokta och kalla i en
vinägrettsås.
Gul lök, jordärtskocka
Tips: Jordärtskockan är en liten och
knölig rotfrukt. Skala den och tillred
genom att doppa i kokande vatten i
några minuter och du har en spän­
nande smakbrytning i en potatissal­
lad.
jMarsi
Morot, potatis.
Tips: Moroten funkar i alla samman­
hang – i köttfärssås, lasagne, soppa,
grytan, som rårakor, i woken eller var­
för inte slänga ihop en morotskaka.
Hyvla moroten i tunna skivor med
osthyvel och snabbfräs i olivolja med
svarta senapsfrön. Mums!
jAprili
Rabarber, gurka
Tips: Första gurkan kommer i mars,
april. Kall gurksoppa för vårkänslor ...
jJunii
Jordgubbar, sockerärtor,
knipplök, alla salladssorter
Tips: Blanda till en spännande grön­
sallad. Vispa ihop en vinägrette med
massor av färska örter. Strö över lite
ätbara blomblad.
jOktoberi
Päron, äpplen, palsternacka.
Tips: Skär palsternackan i bitar och
rosta i ugn med lite honung och tim­
jan på.
jJulii
jNovemberi
Hallon, jordgubbar, blomkål,
majs, bondbönor, gulbetor, pol­
kabetor
Rotselleri, vintersquash, vinter­
pumpa
Tips: Svalka dig med en hallon­
milkshake. Kör hallon och mjölk i en
mixer tills du får en slät dryck. Blanda
ner glass och kör tills det blir fluffigt.
Till vilka rätter passar de olika
potatissorterna bäst?
– Kockarna experimenterar och hittar
olika sorter till olika rätter. Därför tycker
jag att vi ska våga experimentera likadant
även hemma i köket och hitta våra egna
favoriter. Det är viktigt våga be om att buti­
ken tar in olika potatissorter, det ska inte
vara en slump att man får hem en viss
­potatissort.
jDecemberi
Brysselkål, rödlök, pepparrot
Krusbär, dill, rödbetor, vaxbö­
nor, brytbönor
Tips: Skivad rödlök som steks med
honung och sedan kokas i rödvin blir
en god marmelad. Smaka av med salt
och peppar. Rödlöksmarme­lad passar
till kött, kyckling, grönsaker eller vilt.
...
Vis ste dildura baetsktm
... du kan
nom
arrisen ge
heten i sp
ans
m
m
a
en tills
att koka d
?
le
p
med äp
Varför pratar vi bara potatis i
dag? Det finns ju mängder av
­olika sorter.
– Potatisnörd som jag är önskar jag att
vi i framtiden kommer att kunna plocka
potatissorter på samma sätt som vi i dag
plockar smågodis.
Tips: Gör en riktigt härlig vintersallad
med grovt rivna morötter, rödbetor, en
palsternacka och kålrot.
jAugustii
Tips: Varför inte slänga ihop en
­nostalgisk krusbärskompott och ser­
vera med lättvispad grädde? Njut!
Varför ska vi äta potatis?
– Potatis är både gott och nyttigt, ful­l­
laddat med vitaminer och mineraler. Dess­
utom finns en uppsjö av användningsom­
råden, både som tillbehör och som egen
rätt. Vi kan mosa, pressa, steka den, ugns­
rosta som potatisklyftor eller som halvor,
göra olika gratänger och så ­vidare. Till
sommaren är det gott att smör- eller koka
den tillsammans med mynta. I september
och oktober, då ­potatisen tas upp och dess
smaker ­verkligen kommer till sin rätt, är
det ­fantastiskt att rosta potatisen tillsam­
mans med rotfrukter, några vitlöksklyftor,
en skvätt rapsolja och timjankvistar.
Socker eller apelsin­­skivor i kok­
vattnet tar fram sötman i morötterna.
Foto:Emil Nordin
jFebruarii
ANNONS
Koka röd­
betor med
­skalet på och
skala med
engångs­
handskar
medan­de är
varma. Servera
med havssalt
och lite smör.
Femrätters
middag?
Prova att lägga in några
äpplen i f­ rysen och riv dem
sedan med grovt järn. Då
får du en äppelsorbet som
passar utmärkt som
”amuse-­bouche”, en smakrensare mellan rätterna.
Visste du att ...
... potatisen förvaras bä
st som i
jorden; mörkt och sva
lt, annars
gror den. Det närmas
te man kommer, om man inte har
en kall matkällare, är faktiskt kyl
skåpet – ett
utmärkt förvaringsställe
för
­potatisen.
Har du en skål kall
­potatis över? Då har du
kapat till­redningstiden till
samma nivå som för snabbmakaroner. Stek upp potatisen och ha till kött eller korv,
eller mosa och ha till exempelvis fisk. Det är perfekt att
använda kall potatis i en omelett eller till att göra en
spansk tortilla.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
Arla
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
Pratar du äppelspråket?
Vilket äpple gör sig bäst i sorbet? Och
­vilken sorts äpplen blir godast i äppel­
pajen? De allra flesta ganska ovetande
om vad sorterna passar bäst till.
Milko
Sundsvall
– Ett problem är att vi faktiskt inte har något
språk för att beskriva hur äpplens smak skiljer sig åt
sinsemellan, menar Johan Swahn. Han har en bakgrund som kock och är en av flera forskare som nu
utvecklar äppelspråket i ett treårigt forskningsprojekt vid Grythytte Akademi i samarbete med ICA.
– När det gäller viner finns ett väletablerat språk
som hjälper konsumenterna att hitta rätt. Vi hoppas att
det nya äppelspråket ska hjälpa konsumenterna att
enklare välja rätt sort när de ska välja i matbutikerna,
ett mervärde helt enkelt.
Många är ovetande om den
stora smakrikedom som finns
bland olika sorter och har mycket nytt att upptäcka, säger han.
Inom forskningsprojektet
kommer nya sensoriska språk
att tas fram även för tomater,
paprikor och baby leaves,
småbladig sallad. Även de
svenska potatissorterna har
smakats av i en studie och
fått målande beskrivningar
med nya smakord.
Svenska äpplen är odlade för att vara nyttiga och ­smaka
gott, inte för att klara långa transporter. Den långsamma
mognaden och den sena skörden bidrar till att svenska
äpplen behåller flera viktiga näringsämnen.
Aroma standard
Mycket doft i både skal och fruktkött, doft
av päron och citrus. Saftigt ändå mjukt
och mjöligt, sött äpple med inslag av melon med viss syrlighet och smak av päron.
Passar till: Ett bra äpple att göra granite/
sorbet på. Koka en sockerlag med vanilj i och
tillsätt juicen från äpplet. Frys och skrapa.
Elise
Mycket stark doft i fruktköttet, doft av
citrus. Mycket fast och krispigt, relativt stort tugg­motstånd. Svag sötma,
mycket syrligt med inslag av citrus,
stark smakintensitet, viss strävhet.
Passar till:
Servera tunna skivor
av äpplet på stekt
lamm alt. renytterfilé.
Passar även till att
grilla samt gryträtter.
Ingrid-Marie
Viss doft i fruktköttet av citrus.
Viss saftighet, krispigt, fast äpple med visst tuggmotstånd. Låg
sötma, relativt syrligt med inslag
av citron och apelsin. Smakfullt.
Passar till:
Ett perfekt äpple att koka marmelad på som passar osten, även ett
dessert äpple som kan stekas
med muskavadosocker, kanel och
xante för som fyllning till crepes.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
Usto odolobore ea feugiam, con ut la augait, sis non exerat. Lummy nosto commy
non utat. Ut prat augiat ut at. Feu feugue vullan venit nullut luptat ad ercinci
ncilluptatio odolortio exeraesenis
”Nu kokar det
i matsverige”
Text: Susanne Magnusson • Recept & foto: ICA-köket
Höstig husman
San
vulput velenim vel
utet lamconsequat
wis nibh ent incilit lummod tem
zzrit, vel ulla autat laoreet vulluptate dolobore magna faccum dolutpat at lobor amet irit laor sum
ipsustrud dolobore tat. Ut laorem
dignim quat. Borper sum quis
nosting et adiametue ming euipit
atie duipit, consenit alisim adigna
accum zzrilit vel ut amet wismolor irit lan er sequatio delisim veriustrud
tat, velisl utat. Nostrud ex eriureet, volorpe rillam veliquis aut luptatu eriurer
alit lumsandre vel utatetum verci tate
magnim quam, sustrud et ad tis nonsectet, si.
Liquat inciliquat, commodiam velent
lore endre del dolor
Ljummen
­rotfruktssallad
4 potioner
• 8 medelstora
­potatisar
• 2 rödlökar
• 2 morötter
• 2 palsternackor
• ½ litet vitkålshuvud
• salt och peppar
• 5 msk rapsolja
• 2 msk hackad
persilja
• 1 msk dijonsenap
1. Sätt ugnen på 225 C. Sätt in en långpanna i ugnen.
2. Skala potatis, lök och rotfrukter.
Ansa vitkålen.
3. Skär potatis och rotfrukter i klyftor.
Blanda klyftorna med salt, peppar och
2 msk av rapsoljan. Lägg klyftorna i
den förvärmda långpannan och sätt
mitt i ugnen i cirka 15 minuter.
4. Skär löken i klyftor och kålen i tärningar. Blanda ner dem i långpannan,
fortsätt att rosta ytterligare cirka 10 minuter.
5. Blanda resterande olja med persilja
och dijonsenap och vänd ner dressingen
i rotfrukterna när de är varma.
Smaksätt eventuellt med mer salt och
peppar.
6. Servera rotfruktssalladen med revbensspjäll, kyckling eller lax.
ANNONS
Tre frågor till jordbruks­
minister Eskil Erlandsson
Kokt högrev med rotfrukter
4 potioner
3 morötter
3 palsternackor eller
persiljerötter
1/2 liten rotselleri
1 purjolök
1 kg högrev i bit
1-2 tsk salt
2 lagerblad
2 msk grovhackad
persilja
1. Ansa och skala rotfrukterna. Skär dem
i grova bitar. Skölj purjolöken och skär
den grovt.
2. Lägg högreven i en gryta, häll på vatten så att det är några cm över köttet och
tillsätt salt. Koka upp och skumma bort
fett och äggviteämnen. Lägg i rotfrukterna och lagerbladen, koka sakta i 1-1 1/2
tim eller till en innertemperatur på 75°C.
3. Lyft upp rotfrukter och kött, lägg rot-
För alla?
Rätten är g
luten-,­
­lak tos-, mjö
lkprot­­
ein- och äg
gfri.
frukterna på ett
fat. Skiva köttet och
lägg ovanpå rotfrukterna
täck fatet med folie. Lägg purjolöken i
buljongen och koka i 5 minuter. Tillsätt
persiljan i buljongen
4. Servera rotfrukter, kött och buljong
med äppelmos blandat med riven pepparrot.
Hålkakor med potatis
4 stycken
• 25 g färsk jäst
• 4 dl vatten
• Cirka 100 g kokt
kall skalad potatis
• 1 tsk fänkål
• 1 ½ tsk salt
• 1 msk honung
• 1 dl grovt rågmjöl
• Cirka 10 dl vetemjöl special, ca
550 g
1. Smula jästen i en degbunke. Värm vattnet till 37 C. Häll vattnet över jästen och
rör om så att den löser sig. Pressa eller mosa potatisen och stöt fänkålen i en mortel.
Rör ner potatis, fänkål, salt, honung och
rågmjölet. Arbeta ner det mesta av vetemjölet och arbeta degen cirka 5 minuter.
2. Låt degen jäsa övertäckt med bakduk cirka 30 minuter.
3. Arbeta ner degen i bunken. Ta upp
degen på mjölad bänk och arbeta den
smidig med resten av mjölet. Dela
den i 4 lika stora bitar eller kavla eller
platta ut till runda kakor cirka 20 cm
i diameter. Lägg dem på plåtar med
bakplåtspapper. Nagga med en gaffel
och ta med mått ut ett litet i hål i mitten.
4. Jäs dem övertäckta med bakduk cirka
30 minuter. Sätt ugnen på 225 C.
5. Grädda mitt i ugnen cirka 15 minuter.
Låt bröden svalna på galler under bakduk.
Äppelkaka med citron och kardemumma
Cirka 8 bitar
• 125 g smör eller
margarin
• 1 ½ dl strösocker
• 1 tsk vaniljsocker
• 1 citron, rivet skal
• 2 ägg
• 2 ½ dl vetemjöl
• ½ tsk bakpulver
• 2 msk mjölk
Fyllning och garnering:
• 3-4 medelstora
äpplen
• 1 tsk kardemummakärnor
• 1 msk strösocker
1. Sätt ugnen på 175 C. Smörj en rund
form med löstagbar kant, cirka 24 cm i
diameter, med matfett.
2. Smält matfettet och låt det svalna.
3. Rör matfettet med socker, vanilj och citronskal. Tillsätt ett ägg i taget och rör
mellan varje. Rör ner mjölet blandat med
bakpulvret och mjölken. Häll smeten i
formen.
4. Skär äpplena i tunna klyftor. Stick ner
dem tätt i smeten. Stöt kardemummakärnorna och blanda med sockret.
Strö det över äpplena.
5. Grädda kakan i nedre delen av
ugnen 30-35 minuter.
6. Servera kakan ljummen eller
kall med glass, vaniljsås eller
lättvispad grädde smaksatt
med vaniljsocker.
För ett år sedan lanserade regeringen sin vision om att göra Sverige till
Europas nya matland. Hur har det
gått med projektet Matlandet
Sverige?
– Det har faktiskt gått över förväntan
bra. Ofta har liknande projekt en start­
sträcka på något år, men denna gång fick
vi en makalös uppslutning från start. Det
kokar i matsverige – idéerna om har vi ska
förvalta och föra ut det svenska matarvet
är många. Och alla är involverade, från
den småskalige bonden till lyxkrögaren i
centrala Stockholm. Jag känner att vi har
nått ut med vår vision och att det finns
massor av intressenter i Sverige som väl­
komnar detta.
– Jag upplever verkligen att det är en
renässans för svensk mat och svenska, när­
producerade råvaror. Det vore dumt att
inte ta tillvara dessa goda förutsättningar
och starta fler företag som ger fler jobb på
landsbygden, vilket faktiskt händer nu.
Rent konkret – vad har hänt?
– Om man som jag reser runt i landet
slås man av att allt fler vill erbjuda närpro­
ducerad mat, det finns gott om vägskyltar
till lokala odlare ute på vägarna. Mat­mäs­
sorna blir bara fler och fler och regionerna
månar om att ta hand om sitt eget, unika
matarv.
– Vi på departementet ser också att allt
fler nätverk av odlare och handlare har bil­
dats runt om i Sverige, tack vare de pengar
som finns att söka hos Jordbruksverket för
detta. Små och medelstora verksamheter
ser nu sin chans att bredda sig och komma
ut med sina produkter till fler. Den svens­
ka matexporten har faktiskt ökat under
det gångna året, trots lågkonjunkturen.
Vilken roll spelar de småskaliga producenterna respektive de stora livsmedelskedjorna för att sätta Sverige
på den europeiska matkartan?
– Alla är lika viktiga. Produ­cen­
terna har nu chansen att svara
på allmänhetens stora intresse
för svenska smaker och närpro­
ducerade råvaror med ett mer­
värde. Matbutikerna kan göra
det ännu enklare för konsument
och producent att finna var­
andra i kött- eller grön­
saksdisken. Om vi ska
bli bäst i Europa
måste alla led väs­
sa sig och blir än­
nu bättre.
Findus AA
nk gt
ä
T rli
tu
a
n
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund och ICA
ANNONS
Mammas potatismos, hemmagjord nypon­
soppa och doften av stekta kantareller.
Mäster­kocken Christer Lingströms barndom
präglades av mat hämtad direkt från naturens
skafferi och han har byggt sin karriär på
svenska smaker. Välkommen in i Christers
kök för en matlagningsstund.
Text: Susanne Magnusson • Foto: Johan Alp
Skåne­
mejerier
Matlagningsstund har guld i mun. Josefin Lingström får matlagningstips av pappa Lingström hemma i villan i
Sollentuna. Christer har arbetat med svenska smaker under hela sin kockkarriär och vurmar för närproducerat.
I höstens tecken
Det
ryker ur kastrullerna och fräser i
pannan. Potatisar slungas upp i
luften och örtkryddor hackas. Ljuvliga dofter
och fröjder för ögat blir resultatet när stjärnkocken Christer Lingström lagar mat tillsammans med dottern Josefin Lingström i villan i
Sollentuna. Höstens råvaror står på menyn –
potatis, morötter, rödlök, sparris – och blir
tillsammans en färgsprakande palett på den
vita tallriken.
Josefin som annars driver hemsidan Smarta
mammor har börjat gå matlagningslektioner
hos sin far och lär sig allt från att göra bechamelsås till att tillaga fisk på bästa sätt.
Christer har arbetat med svenska smaker
under hela sin kockkarriär och har bland annat gett ut kokböckerna Svenska smaker och
Svenska traditioner. Han vurmar för närproducerat och säsongsbetonat.
När han öppnade Edsbacka krog i
Sollentuna blev han Sveriges yngste krögare
på Sveriges äldsta krog och han drev Edsbacka
i 26 år. För sexton år sen fick Christer sin första stjärna i restaurangbibeln Guide Michelin
och i åtta år har han haft två stjärnor.
Nu har han lämnat över stafettpinnen till
de anställda för att kunna ägna mer tid till
familjen och koncentrerar sig på sitt nya projekt som planeras stå klart till våren – att
öppna en liten bistro i Strängnäs. Där vill han
tillbaka till rötterna och bara jobba som kock,
och det blir istället hovmästaren Zinnia
Forzelius som får bestämma.
– Jag valde Strängnäs för att staden ligger
placerad mitt i ett skafferi i den idylliska
Mälardalen. Där finns alla råvaror i närheten;
potatisen, tomaterna, morötterna, grisarna.
Varför är det viktigt för dig att använda
närproducerade råvaror?
– Jag har rest runt i Sverige och träffat
många närproducenter och när jag träffar en
odlare som kan ge moroten ett ansikte så vill
jag uppmuntra det engagemanget. Kvali­
teten på råvarorna blir något extra.
Vad gör svensk mat unik?
– Årstiderna. Vi längtar efter mat i
Sverige – efter att det ska bli kräftsäsong, vi längtar efter äppelpajerna och
efter att få plocka och äta svamp.
Svenska mattraditioner blir allt hetare på trendbarometern, vad tror du
det beror på?
Stjärnkockens höstinspire
rade
rätt med fläskkotlett och
smörslungad örtpotatis:
Christer stekte en ben
fri fläskkotlett i en klick smör
och vispade
ihop en sås på steksk
– En ökad miljömedvetenhet.
y, kalvbuljong, lite äppelcider och
Generationen som kommer har ett
ett äpple
hackat i småbitar. Pot
helt nytt intresse för närproducerad
atisen
slungades i lite smör
och säsongsbetonad mat, samtidigt
i en stekpanna. Basilika hackad
som den äldre generationen börjar
es och
ströddes över potatis
en. Köttbiten
inse att våra svenska smaker är
och örtpotatisen server
ade
fantastiska; våra svenska
Christer tillsammans
Hela
me
d
jordgubbar, sparrisen, fisreceptet finns kokta morötter, kokt sparris
ken, och så mycket bättre
och syltad Arnölök.
detaljerat på
än importerad mat.
www.ica.se
Annonsplats
ICA digi