Konstruktion av axelväxel med pivotfunktion för hjulfordon

2007:085 CIV
EX A M E N SARB E T E
Konstruktion av axelväxel med
pivotfunktion för hjulfordon
ASSAR CHRISTENSEN
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET
Maskinteknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik
Avdelningen för Maskinelement
2007:085 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 07/85
Förord
Denna rapport är resultatet av mitt examensarbete och slutförande moment i min
civilingenjörsutbildning i maskinteknik med inriktning mot maskinkonstruktion, vid
Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har utförts på uppdrag av Land Systems
Hägglunds, avdelning drivlina i Örnsköldsvik
Arbetat påbörjades den 1 december 2004 och avslutades med en presentation vid Luleå
tekniska universitet den 27 maj 2005.
Detta examensarbete har gett mig fördjupade kunskaper kring mekaniska transmissioner i
fordon med dess kringkomponenter och funktioner. Det har även varit intressant att få en
inblick i hur en konstruktörs vardag ser ut.
Ett varmt tack riktas till mina handledare vid Land Systems Hägglunds Anders Dahlberg,
Joakim Hultgren och mina examinatorer vid Luleå tekniska universitet Stefan Lagerkrans
och Elisabet Kassfeldt.
Jag vill även rikta ett stort tack till Hans Nordin, Åke Eriksson, Max Thorén och Göran
Westman på Land Systems Hägglunds avdelning drivlina för all värdefull hjälp under
denna tid.
Örnsköldsvik, 2007-03-25
Assar Christensen
Sammanfattning
Land Systems Hägglunds f.d. Alvis Hägglunds AB i Örnsköldsvik är en av världens
främsta tillverkare av militära bandvagnar och stridsfordon. De utvecklar förnärvarande
ett nytt fordonssystem SEP (Splitterskyddad Enhetsplattform). Tanken är att få ett
flexibelt modulsystem där man kan välja mellan en band- eller hjulplattform som sedan
kan utrustas med en rad olika utbytbara moduler, detta för att då kunna ersätta ett flertal
olika fordonsvarianter.
De prototyper som konstruerats och finns idag drivs av en dieselelektrisk drivlina vilket
innebär att två dieselmotorer med varsin generator driver hjulen/banden med elektriska
motorer via en gemensam DC-buss. Eftersom den dieselelektriska drivlinan är försenad
och ännu inte uppnått till det ställda effekt- och viktkraven så studeras det förnärvarande
på ett mekaniskt alternativ med automatlådor, vinkelväxlar och differentialer.
Den mekaniska bandplattformen är under utveckling och syftet med detta examensarbete
är en fördjupning och fortsättning av den konceptstudie av mekanisk hjulplattform som
påbörjades under 2003. Mitt arbete har avgränsats till de nedre axeldifferentialerna och
mellandifferentialerna.
Dessa krav har satts på den mekaniska hjulplattformen:
•
•
•
•
Fordonet ska kunna utföra centrumsväng dvs. rotera runt sin centrumaxel, viket
innebär mekaniskt att axeldifferentialerna ska ha motroterande utgående
medbringare.
6-hjulsdrift vid terrängkörning
Framhjulsdrift vid landsvägskörning
Klara de vridmoment och varvtal som komponenterna kommer att utsättas för
under fordonets beräknade livstid.
Flera olika koncept har undersökts och jag har kommit fram till en fungerande
drivlinelayout med detaljkonstruerade axelväxlar som klarar de uppställda kraven
gällande funktion och hållfastighet.
Dimensionering av alla kritiska ingående komponenter såsom kugghjul, axlar,
kopplingar, tätningar och lager har gjorts för att slutligen visualiseras med en modell i
CAD-systemet Catia V5
Abstract
Land Systems Hägglunds is a world-leading supplier of military all-terrain vehicles. LSH
has its’ base in the northern part of Sweden in a town called Örnsköldsvik. The company
employs 1100 people and has an annual turnover of approximately 3 billion SEK. In
order to keep and protect their leading position, LSH allocates a significant amount of
resources to various R&D activities. In terms of product development, the company plans
to launch a brand new vehicle system to their existing range of products. The new system
of vehicles is called SEP, which is a Swedish acronym for “Splitterskyddad
Enhetsplatform”.
The main objective is consequently to develop a highly flexible system, in which both
wheel and crawler mounted base units will be offered. These base units can furthermore
be adapted to a few interchangeable modules that are designed for a variety of different
assignments. Hence, these modules will substitute a substantial amount of vehicles and
somewhat decrease the total investment cost for the entire fleet of vehicles.
The prototypes that have been developed in present time are driven by a diesel-electric
drive system. This system incorporates two diesel motors, in which each one is connected
to a generator that drives six electric motors, attached to each driving wheel.
As a result of a delayed launch of the aforementioned system in conjunction with
difficulties to comply with the power and weight requirements, the company is currently
looking for a mechanical alternative. Evidently, a mechanical system would have to
comprise: automatic transmissions, joints and couplings as well as a few differentials.
The mechanical approach of a crawler mounted base unit is already under development.
As of the mechanical alternative for a wheel mounted base unit, a pre-study has been
conducted during the course of 2003. This research project is an in-depth study and
continuation of the aforementioned concept. Furthermore, the research project is to be
reported as a Master of Science thesis conducted during a period of six months.
The scope of this assignment is limited to the lower shaft differentials as well as the
middle differential. The below bullets exhibit the mechanical requirements of the wheel
mounted base unit:
• The vehicle shall be able to conduct a turn around its’ own center (i.e. requires a
differential with contra-rotating output carrier)
• All wheel drive (i.e. six by six wheel drive) during cross-country transport
• Front wheel drive during long distance transport (i.e. main road transportation)
• The vehicle shall comply with the applicable strength requirements associated
with the torque and speed of rotation, throughout the vehicles entire life.
Several different concepts have been analyzed in order to discover the most suitable
approach. In addition, crucial mechanical components (e.g. pinion and bevel gears,
shafts, joints and couplings, sealing and bearings as well as gear wheels) has been
designed into detailed drawings to ensure their function and strength requirements. The
final drawings were conducted in a CAD system called Catia V5.
Beteckningar och symboler
Kuggberäkningar
b
d
F
Fber
KFN
KFX
KFα
KFβ
KHK
KHN
KHX
KHα
KHβ
KL
mn
n
P
SH
SF
T
u
x
YF
YS
Yβ
Yε
z
ZH
ZM
ZR
ZV
Zε
σF
σFP
σFlim
σH
σHlim
σHP
kuggbredd
delningsdiameter
last
beräkningslast
livslängdsfaktor för böjning
dimensionsfaktor för böjning
lastfördelningsfaktor för böjning
lastutbredningsfaktor för böjning
hårdhetskombinationsfaktor
livslängdsfaktor för böjning
dimensionsfaktor för böjning
lastfördelningsfaktor för yttryck
lastutbredningsfaktor för yttryck
smörjmedelsfaktor
normalmodul
varvtal
effekt
säkerhetsfaktor för yttryck
säkerhetsfaktor för böjning
moment
utväxling
profilförskjutningsfaktor
formfaktor för böjning
kälfaktor
snedvinkelfaktor
ingreppstalsfaktor
kuggtal
formfaktor för yttryck i rullningspunkten
materialfaktor
ytjämnhetsfaktor
hydrodynamisk smörjfilmsfaktor
ingreppsfaktor
beräknad böjpåkänning
tillåten böjpåkänning
utmattningsgräns för böjpåkänning
beräknat yttryck enligt Hertz
utmattningsgräns för yttryck
tillåtet yttryck
Dimensionerande beräkningar
A
m
F
L
D
i
n
M
g
µ
r
τ
σB
σS
α
η
area
massa
last
längd
diameter
utväxling
varvtal
vridmoment
gravitationskonstant
friktionskoefficient
radie
skjuvning
brottgräns
sträckgräns
vinkel
säkerhetsfaktor
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1.
Bakgrund
10
10
1.1.1. Historik……………….……………………………………...…..10
1.1.2. Konceptet SEP…………………………...……………………..11
1.1.3. Tekniska specifikationer…………………………………..….14
1.2.
Syfte
15
1.3.
Avgränsningar
16
2. Företagsbeskrivning
17
2.1.
Bandvagn 206 (BV 206)
18
2.2.
Splitterskyddad bandvagn 206S (BV 206 S)
18
2.3.
Splitterskyddad bandvagn S10 (BvS 10)
19
2.4.
Stridsfordon 90, Combat Vehicle 90 (CV90)
19
2.5.
AMOS (Advanced Mortar Sytem)
20
3. Komponentförteckning
3.1.
Vinkelväxlar
22
22
3.1.1. Vinkelväxel med koniskt rakkugg…………………….….….22
3.1.2. Vinkelväxel med koniskt spiralkugg………………………..22
3.1.3. Vinkelväxel av hypoidtyp…………………………..…………23
3.1.4. Snäckväxel………………………………………….............….24
3.2.
Differentialer
24
3.2.1. Öppen differential…………………………….........................25
3.2.2. LSD / LSC (Limited Slip Differential / -Clutch)...................26
3.2.3. Planetväxel………………………………………………………32
3.3.
Kraftöverföring
34
3.3.1. Hypoid………………………………………………………...….34
3.3.2. Dubbla pinjonger……………………………………………….34
3.3.3. Droppväxel…………………………………………………..…..34
4. Drivlina
35
4.1.
Utväxling och grundkoncept
35
4.2.
Dimensionerande randvilkor
36
4.2.1. Lastfall…………………………………………….…………..…37
4.2.2. Dragkraft och varvtal……………………………………..……38
4.2.3. Lastkollektiv………………………………………………….…39
4.3.
Koncept mellandifferential
40
4.3.1. Val av mellandifferentialmodell……………………….…..…40
4.3.2. Valt koncept mellandifferential…………………….…….….41
4.3.3. Funktion lamellkopplingen………………………….………..42
4.4.
Koncept axeldifferential
43
4.4.1. Omkonstruktion av planetväxel till axeldifferential……...43
4.4.2. Val av axeldifferentialmodell…………………..………..……45
4.4.3. Valt koncept axeldifferential……………………………….…45
4.4.4. Funktion dubbla planetdifferentialen……………………....47
4.5.
Pivotfunktion
48
4.5.1. Koncept 1..............................................................................49
4.5.2. Koncept 2..............................................................................50
4.5.3. Valt pivot koncept................................................................50
5. Konstruktion axelväxel
51
5.1.
Detaljkonstruktion axelväxel
51
5.2.
Beräkningar
54
5.2.1. Lagerberäkningar.................................................................54
5.2.2. Kuggberäkningar.................................................................54
5.2.3. Splineberäkningar................................................................54
6. Referenser
55
Bilagor
A
Dimensionerande randvilkor
56
B
Dragkraft motorer
57
C
Lastkollektiv
59
D
Konceptutvärdering
60
E
Kuggberäkningar
62
F
Dimensionering
68
G
Lagerberäkningar
75
H
Detaljkonstruktion
84
1
Inledning
1.1
Bakgrund
För framtida militära fordon ställs nya krav där utvecklingen går mot högre lastkapacitet,
ökad inre volym, kompaktare och lättare fordon för ökad transporterbarhet samt ökad
framkomlighet och fullgott skydd. Stora ekonomiska neddragningar har drabbat
försvarsmakten då det kalla kriget mellan öst och väst upphört och därmed har också
hotbilden mot Sverige och övriga norden försvunnit. De minskade anslagen har gjort det
nödvändigt att utveckla nya mer flexibla fordon som kan lösa en rad olika roller utan en
kostnadskrävande nyutveckling för respektive fordonstyp. Sedan några år tillbaka
utvecklas ett sådant fordon på Land System Hägglunds i Örnsköldsvik, fordonskoncept
SEP vilket betyder Splitterskyddad Enhetsplattform. På engelska heter det: MATS
(Modular Armoured Tactical System).
1.1.1
Historik SEP
Redan 1993 började FMV (Försvarets MaterielVerk) fundera kring behovet av en
ersättare till de åldrande strids- och understödsfordonen, samt de 6700 bandvagnar (bv
202 och bv 206) som krävde omsättning i perioden 2000-2005. Tanken på en gemensam
grundplattform väcktes vilket resulterade i att FMV under sommaren 1994 utarbetade en
första kravspecifikation. Dåtida Hägglunds Vehicle gavs möjligheten att fundera kring
vad som kunde göras och presenterade konceptet ”Hagbard” samma år. Under åren 19961998 lät FMV genomföra en mängd teknikstudier. Syftet var framförallt att skapa en
uppfattning om realiserbarheten i de nya tekniska lösningarna som syntes möjliga att
integrera i nyutvecklade fordon efter sekelskiftet. I den fördjupade studien avseende SEP
år 1998 framkom tydligt potentialen i ett koncept där mycket ny teknik nyttjades. Detta
koncept valdes också för den produktionsdefinitionsfas som lade grunden till den
funktionsrigg som blev klar under år 2000. Under åren 1999-2002 koncentrerades
verksamheten till attrapper, riggar och teknikdemonstratorer.
10
1.1.2
Konceptet SEP
SEP konceptet utgår från två olika slags fordon, ett bandfordon samt ett hjulfordon.
Varje fordonstyp är uppbyggd av tre moduler, se figur 1.1. bottenplatta/ chassi och en
förarhytt där motorer och elektroniken finns, samt en utbytbar ”rollmodul” som kan
anpassas efter vilken uppgift fordonet har t.ex. trupptransport, sambandstjänst,
sjuktransport, minröjning, strid, observationstjänst och materiel transport mm. Denna
”rollmodul” kan flyttas mellan band- och hjulfordonet viket medger ökad flexibilitet och
lägre kostnader för kunden. Tanken är att den kan ersätta huvuddelen av alla nuvarande
olika bandvagnar och terrängbilar inom försvaret.
Fördelar med detta modulkoncept är:
• Minskade utvecklingskostnader p.g.a. färre varianter
• Mindre reservdelslager. Byggs på fler gemensamma delar
• Flexibla. Konvertera till andra rollmoduler efter behov
• Snabbare och enklare tillverkning
• Framtids säker. Byta till nya typer av ”rollmoduler” för att möta framtidens
behov.
Figur 1.1. SEP hjul-chassie med förarmodul och ”rollmodul”.
SEP-fordonet befinner sig än så länge på prototypstadiet men ska enligt planering vara
klar i en förserie 2008 för att sedan börja levereras till förband år 2011-2012.
11
1.1.2.1
Elektrisk transmission
Elektrisk transmission för militära fordon har fått ökat intresse i takt med att utvecklingen
av ingående komponenter såsom elmotorer, generatorer och kraftelektronik skett. Vidare
har ett ökat behov av elektrisk energi i framtida fordon identifierats. De elektriska
transmissionerna har därför som syfte inte enbart att ersätta den mekaniska
transmissionen som framdrivningssystem, utan även för framtida elektriska vapensystem
och elektrisk aktiverade skyddssystem.
En fördel med elektrisk transmission är den frikopplade modulära uppbyggnaden av
systemet. Ingående komponenter såsom dieselmotorer, generatorer, kraftelektronik,
drivmotorer och styr- och reglersystem kan placeras fritt i fordonet vilket skapar nya
möjligheter för utformning av framtida militära fordon.
Figur 1.2. SEP band och hjulrigg med dieselelektrisk drivlina (E-drive).
Drivningen av SEP prototyperna sker idag med en dieselelektrisk drivlina, s.k. E-drive.
Fordonen har två mindre dieselmotorer kopplade till varsin växelströmsgenerator som i
sin tur driver elmotorer vid drivhjulen, (respektive drivrullen på bandfordonet) via en
gemensam DC-buss. I studier har det framkommit att vid val av förbränningsmotor för
tyngre fordon (vikt~15ton med tillgänglig effekt ~250-300kW) är det mer fördelaktigt att
välja två högvarviga personbilsdieslar jämfört med en lågvarvig lastbilsdieselmotor. Två
personbilsdieslar är betydligt mer vikt- och volymseffektiva trots en dubblering av sina
kringsystem. Storleken på motorerna gör att de kan placeras på varsin sida i förarmodulen
i bandhyllan, detta för att frigöra utrymme mitt i vagnen till värdefull transportvolym.
Då dieselmotorerna saknar automatlådor styrs istället utgående varvtal från motorerna av
uttagen effekt på drivhjulen. Detta gör att vid små effektuttag räcker det med att en
dieselmotor är igång vilket då ger bibehållet moment.
12
Hybriddrift är även ett aktuellt alternativ vilket betyder att varsitt batteripack placerats i
bandhyllan bakom motorerna. Dieselmotorerna kan då köras på ett optimalt, konstant
varvtal och genom att batterier finns så kan de utjämna effektbehovet. Detta ger då en
lägre bränsleförbrukning per utnyttjad kW vilket är vikt och volyms besparande då
mindre dieseltankar krävs.
Med batterier kan fordonet även drivas helelektriskt i s.k. ”tyst mode” vilket ger en
närapå ljudlös drift i lägre hastigheter vilket kan vara till fördel i vissa situationer då man
inte vill synas för värmekameror och få en låg akustisk signatur. Alternativt kan man
använda den lagrade energin till extra effekttillskott s.k. ”Power Booster” där fordonets
prestanda ökar avsevärt. Med dagens blybatterikapacitet kan fordonet framföras upp till 5
km utan att dieselmotorerna måste startas.
Vikten på dagens batterier är dock ett stort problem, då det nuvarande batteripacket väger
ca 1 ton. Den dieselelektriska hybridtransmissionen kan därför först bli riktigt intressant i
framtiden när batterierna blir effektivare och framförallt lättare, men kanske främst med
tanke på bränslecellens utveckling som då kan ersätta förbränningsmotorerna.
1.1.2.2
Bränsleceller
Fordonsindustrin är helt fokuserad på utvecklingen av bränsleceller och ser den som
ersättare till dagens förbränningsmotorer. Utvecklingen har ännu inte fått
genomslagskraft kommersiellt främst av två anledningar:
•
•
Idag finns inte tillräckligt energitäta enheter vilka effektmässigt kan konkurrera
med förbränningsmotorn.
Ett annat problem är frågan om valet av bränsle, då infrastrukturen för t.ex.
komprimerad vätgas, metanol eller naturgas inte existerar i någon större
utsträckning idag.
Inom SEP har bränsleceller utvärderats som alternativ energikälla. Men denna teknik är
inte möjlig då bränsleceller med effektutag på 200-300kW inte finns tillgängliga idag.
Under förutsättning att tekniken blir kommersiellt gångbar inom fordonsindustrin, kan
bränsleceller realistiskt införas i SEP om ca 15-20 år.
13
1.1.3
Tekniska specifikationer SEP hjul
Kraven som dimensionerar SEP hjul med dieselelektrisk drivning:
Dimensioner:
Längd
Bredd
Höjd
Torrvikt
Svängradie
5.9 m
2.7 m
2.0 m
11 ton
Centrumsväng, på tiden 8 s
Kraftkälla:
Dieselmotorer
Motor effekt
Vridmoment
2 x Steyr M160067/1 3.2 L
2 x 200 kW
2 x 500 Nm vid 4000 v/min
Generatorer
2 x 175 kW vid 3600 v/min
Drivning:
Växelströmsmotorer
6 x 50 kW, 12000 Nm vid 2000 v/min kontinuerlig drift.
Prestanda:
Lastvikt
Lastvolym rollmodul
Total invändig volym
Maxhastighet
Antal soldater, APC modul
Livstid, beräknad
6.5 ton
10 m3
13 m3, med förarmodul.
100 km/h, framåt.
12 st
30 år
Varianter/Utförande
Bepansrad trupptransport
Samband
Ambulans
Spaning
MBC-sanering
Sjukvård
Minutsättning
Minröjning
Bärgning och reparation
Kommunikation
Radar
Granatkastare
Observatör
Elektronisk krigsföring
Kravet som innefattar att fordonet roterar runt sin egen axel, dvs. pivot
sväng/centrumsväng innebär att hjulen roterar i motsatt riktning på vardera sidan. Denna
funktion finns för att fordonet snabbt skall kunna vända i en trängd situation.
14
1.2
Syfte
Produktionskostnaden för den dieselelektriska drivlinan (E-drive) är mycket hög och en
av de stora anledningarna till detta är att det inte finns någon el-transmission på
marknaden idag som uppfyller de krav som ställts på SEP. Land System Hägglunds i
Örnsköldsvik har då varit tvungen att utveckla denna själv vilket har varit mycket
kostsamt och gör att transmissionen står för en stor del av fordonets totala kostnad.
Den produkt man har idag är försenad och uppfyller häller inte än de prestanda- och
viktkrav man ställt på fordonet vilket gör att man har börjat undersöka möjligheten att
även kunna erbjuda ett alternativ med en vanlig mekanisk transmission, även kallad Ydrive. Denna lösning innebär att dieselmotorerna i fordonen utrustas med 7-växlade
automatlådor och varsin vinkelväxel så att de sedan kan kopplas samman i en
samlingsväxel. Samlingsväxeln är en differential som tillåter olika varvtal på motorerna.
Den är även konstruerad så att fordonet ska kunna framföras en kortare sträcka med bara
en drivande dieselmotor.
•
På bandfordonets Y-drive kopplas samlingsväxeln ihop med befintlig
överlagringstransmission (summeringsväxel, slutväxel, bromsar). Styrningens
funktion uppfylls av en hydrostatisk transmission som överlagrar varvtal på
framdrivningen.
•
Hjulfordonets Y-drive layout har tidigare avhandlats i ett examensarbete
”Dubbelmotorinstallation för hjulfordon” där utväxlingsförhållanden bestämts och
ett koncept på drivlinan framtagits, bestående av tre axeldifferentialer med
mellandifferentialer mellan hjulaxlarna.
Kraften från samlingsväxeln förs via en kardanaxel ner till en främre
axeldifferential och sen vidare bakåt i vagnen genom mellandifferentialen osv.
Detta arbete består i att utreda följande:
•
•
•
•
•
Koncept på axelväxlar och mellandifferentialer.
Fullständigt definiera tillgänglig volym för drivlinan.
Detaljkonstruera ingående detaljer.
Beräkna kuggdimensioner och lagerlivslängder.
Beräkna verkande krafter i ingående komponenter
15
1.3
Avgränsningar
Eftersom detta examensarbete är begränsat till perioden 20 veckor måste en del
avgränsningar göras för att arbetet ska kunna hållas inom tidsramen.
Avgränsningar till följande områden har gjorts:
•
•
•
Analys av komponenter i drivlinan
Beräkning av kraftflöden
Konceptframtagning
o Axeldifferentialer
§ Axelgenomföringar
§ Pivotfunktion
§ Differentiallåsningar
o Mellandifferentialer
•
Val av koncept
o Axeldifferential
§ Axelgenomföring
§ Pivotfunktion
§ Differentiallåsning
o Mellandifferential (i samarbete med avdelningen för drivlina TFB).
•
Dimensionering
o Axeldifferential
§ Kuggdimensioner
§ Val av lager
§ Spline
§ Hållfasthetsberäkningar
§ Lagerberäkningar
•
Modellering i Catia
o Axeldifferential med ingående komponenter
En större vikt i arbetet har enligt ovan gjorts på konstruktionen av de speciella
axeldifferentialerna med inbyggda möjligheter för pivotfunktion och låsning av
differentialen, som krävs för att vagnen ska bli 6-hjulsdriven. Mellandifferentialerna har
bara studerats övergripande.
16
2
Företagsbeskrivning
Land Systems Hägglunds föregångare AB Hägglund & Söner startades 1899 i
Örnsköldsvik vilket är beläget ca 550 km norr om Stockholm. Företagets verksamhet var
till en början inriktad mot trävaruindustrin med bl.a. möbeltillverkning men genom åren
har man tillverkat en mängd olika produkter såsom motorcyklar, bussar, flygplan,
tågvagnar, kranar, hydraulmotorer och sedan 1957 även stridsfordon.
Företaget delades senare i tre skilda bolag nämligen Hägglunds Vehicle AB som inriktar
sin tillverkning mot band- och stridsfordon åt svenska försvaret med stor framgång.
Hägglunds Drives AB som är tillverkare av hydraulmotorer och MacGREGOR Cranes
AB som specialiserat sig på kranar.
Hägglunds Vehicle var tidigare indelat i tre systerföretag; Patria Hägglunds Oy som
ligger i Tammerfors, Finland. Alvis Moelv AS i Moelv, Norge som specialiserat sig på
vapensystem och tredje systerföretaget HB Utveckling som är en renodlad
försäljningsorganisation.
1997 köptes Hägglunds Vehicle AB koncernen upp av en engelsk
pansarfordonstillverkare vid namn Alvis plc. Koncernen kom därför att heta Alvis
Hägglunds under slutet av 90-talet och tills det internationella företaget BAE Systems
köpte Alvis Hägglunds 2004. Alvis Hägglunds och Engelska RO Defence bildar
tillsammans ”Land Systems” i BAE Systems organisation. Det nya namnet på
Örnsköldsvikföretaget är således Land Systems Hägglunds AB.
BAE System är ett internationellt företag som utvecklar och tillverkar avancerade fordon
och system för operation i luften, på land, på vatten, i vatten och i rymden. Såsom militär
flyg, fordon, båtar, ubåtar, radarsystem, kommunikationssystem och vapen system. Totalt
har BAE System mer än 90 000 anställda och säljer årligen för £12 miljarder, till mer än
130 länder.
17
2.1
Bandvagn 206 (BV206)
Svenska försvaret efterfrågade en ersättare till den gamla Volvobyggda bandvagnen
Bv202. En intensiv utvecklingsperiod följde där mer än 50 olika prototyper byggdes.
1979 var försvaret nöjd med produkten och beställde 3500 Bv206 av Hägglunds. Idag har
mer än 11 000 Bv206 tillverkats och exporteras till mer än 40 länder över hela värden.
Bv206 finns både i militära och civila versioner och uppskattas för att den kan ta sig fram
i mycket svåra förhållanden t.ex. arktiskmiljö, sand, sumpmark, samt att den kan
”simma” utan att modifieras. Anledningen till de goda terrängegenskaperna är att den har
drivning på alla fyra banden, vilka utövar ett lägre yttryck än en medeltung mans fot
p.g.a. fordonets ringa vikt. Detta gör det även möjligt att transportera bandvagnen i
flertalet större flygplan och helikoptrar.
Figur 2.1. Bv 206.
2.2
Splitterskyddad bandvagn 206S (BV206S)
Bv206S presenterades 1993 och är en uppföljare till Bv206. ”S” står för splitterskyddad
vilket betyder att man bytt ut plastkarossen mot en pansarklädd som skyddar mot splitter
och gevärseld. Vikten är ca 7 ton i grundutförande och som drivkälla har man en Steyr
turbodieselmotor på 130 kW med automatlåda av personbilstyp.
18
2.3
Splitterskyddad bandvagn S10 (BvS10)
Under 1996 började Hägglunds utveckla en helt ny bandvagn, även den splitterskyddad.
Målen var att få större innervolym samt att kunna öka hastigheten och lastkapaciteten till
det dubbla jämfört med vad Bv206 men behålla samma goda terrängegenskaper som
gamla modellen. Lastkapaciteten är således upp till 5 ton och den nya konstruktionen av
drivlinan och styrningen ger fordonet mycket goda egenskaper gällande komfort och
manöverbarhet i svår terräng och på landsväg. S10: an kan även utrustas med
tilläggspansar och en rad olika moduler för att klara olika uppgifter såsom trupptransport,
minläggning, radar, kommunikation, första hjälpen och brand bekämpning. Vidare kan
den utrustas som vapenbärare av granatkastare eller kulsprutor.
Motorn är en 5,9 liters Cummins diesel på 184 kW.
Figur 2.2. BvS 10.
2.4
Stridsfordon 90, Combat Vehicle 90 (CV90)
I mitten av 1985 blev Hägglund tilldelade ett utvecklingskontrakt av Försvarets
Materielverk (FMV) på fem prototyper av CV90. De skulle bli basen för en ny familj
stridsfordon till den svenska armén. Efter sex år av utveckling var de första klara att
levereras och sedan dess har sex olika nya versioner tillkommit. Stridsfordon 90 är en
fordonsfamilj av lätta stridsfordon, vikten ligger mellan 24-28 ton beroende av version.
Vagnen är framtagen för operativ användning, grundad på ett enhetschassie samt i
huvudsak gemensamma komponenter med undantag av beväpning och specialutrustning i
specialversionerna.
19
Den senaste i raden heter CV9035 Mk III vilken har ökad eldkraft, skydd och bättre
ergonomi med datoriserat sikte och avfyrning samt dag/nattsikten och senaste
generationens värmekameror.
Holländska försvarsmakten har beställt 184 exemplar av CV9035 Mk III som kommer att
levereras från 2007 till 2010 till ett värde av 749 miljoner euro, ca 7miljarder svenska
kronor. Även Norge, Schweiz och Finland har tidigare köpt vagnen vilket betyder att
CV90 beställts i mer än 1000 exemplar.
CV90 drivs av en åttacylindrig dieselmotor från Scania på 450-550kW.
Figur 2.3. CV90035 Mk III
2.5
AMOS (Advanced Mortar System)
AMOS eller SSG120 är ett nytt torn och vapensystem med den senaste teknologin.
Vapnet är två 120 mm granatkastare placerade bredvid varandra med en räckvidd på upp
till 10km.
Särskild teknik som implementerats i AMOS:
•
Är helt autonom med hjälp av senaste generationens GPS-stöttade
tröghetsnavigeringssystem och egen förmåga att beräkna ballistik.
•
Är automatiserad med hjälp av ett automatiserat riktsystem och automatisk
ammunitionshantering från tornmagasinet.
•
Har ett stabiliserat avfyrningssystem som medger skjutning under gång.
20
AMOS kan byggas in i både hjul- och bandfordon och även stridsbåtar som Stridsbåt 90
kan utrustas med det nya tornet. AMOS är resultatet av ett samarbete mellan Alvis
Hägglunds AB och det finska dotterbolaget Patria Hägglunds Oy.
Alvis Hägglunds har konstruerat tornet och vapensystemet har tagits fram av. Patria
Hägglunds Oy.
Figur 2.4 AMOS på CV90 till vänster och till höger på stridsbåt 90.
21
3
Komponentförteckning
I detta kapitel beskrivs ett antal komponenter och principer närmare för att underlätta för
läsaren att förstå uppbyggnaden av mekaniska drivlinor på hjulfordon.
3.1
Vinkelväxlar
Vinkelväxlar har till uppgift att överföra kraft i en vinklad riktning, oftast vinkelrät.
Överföringen av kraften mellan axlarna sker med koniska kugghjul av typerna; koniska
rakkugg, koniska spiralkugg, kugg av hypoidtyp eller med en snäckväxel. Nedan följer en
närmare beskrivning av dessa.
Figur 3.1. Vinkelväxel med koniskt spiralkugg.
3.1.1
Vinkelväxel med konisk rakkugg
Vinkelväxlar med koniska rakkugg har rakskurna kuggar vilket gör att hela kuggens
bredd går i ingrepp i varandra samtidigt. Detta gör att växeln får ett sjungande ljud p.g.a.
vibrationer som uppstår vid högre varvtal. Rakkugg är därför inte lämpad för
periferihastigheter högre än 5 m/s. Enklare tillverkning i förhållande till de övriga typerna
och därmed ett lägre pris gör att konisk rakkugg ofta återfinns i applikationer som roterar
med låga varvtal t.ex. differentialdrev i differentialer.
3.1.2
Vinkelväxel med konisk spiralkugg
Vinkelväxlar med koniska spiralkugg har som namnet antyder spiralformade kuggar,
dessa gör att kuggflankarna successivt går i ingrepp med varandra. Därmed försvinner
vibrationerna och missljudet till stor del som uppstår på föregående typ. Eftersom
kuggflanken blir längre på en spiralformad kuggtand jämfört med en rak kuggtand så
klarar den ett större totalt yttryck samt böjning. Detta gör att kuggdrevet kan överföra
större moment. Nackdelen är större förluster och högre tillverkningskostnad. De ökande
förlusterna kommer från friktionen mellan kuggtänderna när de glider mot varandra.
22
3.1.3
Vinkelväxel av hypoidtyp
Vinkelväxlar med hypoidskurna drev har en kuggtand som är anpassad efter att ingående
axelns centrumlinje är förskjuten i förhållande till centrumlinjen på utgående axel. Detta
gör att axlarna kan göras genomgående, d.v.s. de kan korsa varandra. Denna typ av
hypoidskurna kugg är ännu starkare än spiralkuggen då varje kugg har ett längre ingrepp.
Nackdelen blir då ännu högre förluster av samma orsak som hos spiralkuggen. Om stora
krafter ska överföras i vinkelväxeln måste passningen mellan kugghjulen vara mycket
god och därför samkörs de oftast i tillverkningen.
3.1.4
Snäckväxel
Snäckväxeln kan liknas vid en extremt förskjuten hypoidväxel. En snäckskruv med kugg
av skruvtyp sitter vinkelrät monterat på ett kugghjul, med kuggtandsgeometri av sned
eller spiraltyp, se figur 3.2. Vid stora utväxlingar vilket betyder från 5:1 till 9:1 eller mer
så kan en snäckväxel vara lämplig att välja. Nackdelen med växeln är att den har dålig
verkningsgrad. Alternativet är att göra en droppväxel innan, d.v.s. att fler växelsteg måste
göras om större reduktioner önskas med kugg- och planetväxlar. Förlusterna för systemet
hamnar då på ungefär samma nivå som för en snäckväxel
Figur 3.2. Snäckväxel.
Snäckväxeln kan genom utformning av kuggarna göras irreversibel, vilket betyder att
snäckskruven kan driva kronhjulet men kronhjulet kan inte driva snäckskruven. Detta
sker genom att göra kuggvinkeln (β) liten. Detta kan utnyttjas i applikationer där man
behöver en backspärr genom att göra β stor. Snäckväxeln är också praktisk på fordon som
kräver hög markfrigång, eftersom skruvhjulet kan placeras på ovansidan av kronhjulet.
Detta gör att kardanaxlarna kommer att få en högre position än normalt. På samma sätt
kan man placera skruvhjulet på undersidan vilket då ger en lägre placering av
kardanaxeln. Kardantunneln behöver då inte inkräkta så mycket i fordonets
passagerarutrymme.
23
3.2
Differentialer
En differential är en mekanisk komponent som ofta återfinns i hjulfordon för att förbättra
manövreringsegenskaperna. Med en “stel” vinkelväxel skulle den drivande axeln styra på
rakt fram i kurvor vilket då skulle ge kraftig s.k. understyrning på fordonet. Det skulle
även innebära stora påfrestningar på drivlina och däck.
Vanligen återfinns differentialen som följande applikation:
•
Axeldifferential. Axeldifferentialen har till uppgift att fördela varvtalet på de
utgående drivaxlarna så att inte stora spänningar och slitage ska uppstå när hjulen
på fordonen tillryggalägger olika långa vägsträckor i kurvor under samma tid.
Följden av detta är att det yttre hjulet måste snurra fortare än det inre, vilket en
axeldifferential tillåter.
•
Mellandifferential/fördelningsväxel. För att inte spänningar ska byggas upp i
drivlinan på fordon med flera drivande axlar måste en differential monteras
mellan varje driven axel för att tillåta olika varvtal på hjulparen.
Hastighetsdifferens mellan de drivande axlarna kan uppstå p.g.a. följande
faktorer:
o I kurvor kommer däcken inte att ha samma svängradier och kommer på så vis
inte att rotera med samma hastighet.
o Gropar och ojämnheter i underlaget kommer att få de drivande axlarna att
snurra med olika hastighet.
o Däcken på ett fordon har inte exakt samma rullomkrets, då detta är beroende
av lufttryck och tillverkningsnoggrannhet. Man vill inte heller alltid ha samma
däckmönster på de styrande axlarna som de som bara driver.
o Ojämn viktfördelning på fordonet gör att de axlar som bär en större vikt får
hjul med mindre rullomkrets då de trycks ihop mer.
o Ojämn viktfördelning mellan axlarna vid acceleration eller retardation
kommer att ge olika rullomkrets på hjulen mellan axlarna.
Med en mellandifferential kan man även på ett relativt enkelt sätt konfigurera drivlinan
efter behov, t.ex. låsta differentialer vid behov på framkomlighet och öppna vid
landsvägskörning för bra manövrerbarhet.
24
3.2.1
Öppen differential
Den vanligaste differentialen som sitter i de flesta fordon består av två eller (vid behov)
fyra koniska kugghjul (diff. drev) lagrade på tappar förbundna med kronhjulet via
differentialhuset. De följer med kronhjulet runt dess rotation. De två (eller fyra)
differentialdreven är i konstant ingrepp med ett koniskt kugghjul (diff. hjul) på respektive
drivaxel till drivhjulen, se figur 3.3.
Utgående axel
Differentialhus
Differentialhjul
Differentialdrev
Ingående axel
Kronhjul
Utgående axel
Figur 3.3. Öppen differential.
Då fordonet körs rakt fram, d.v.s. då drivhjulen roterar med samma hastighet, roterar inte
differentialdreven utan tjänstgör endast som medbringare mellan kronhjul och drivaxlar,
se figur 3.1 vänster. Då fordonet kör runt i cirkel kommer det inre drivhjulet att rulla en
kortare sträcka än det yttre och därmed alltså långsammare. Eftersom drivhjulen då har
olika hastighet får även diff. hjulen på drivaxlarna olika hastighet, vilket tvingar
differentialdreven att rotera. Det yttre drivhjulet kommer att rotera lika mycket fortare i
förhållande till kronhjulet som det inre drivhjulet roterar långsammare. I extremfall, där
det ena hjulet står still, kommer de andra att tvingas rotera dubbelt så fort som kronhjulet,
se figur 3.1 höger.
En enkel matematisk formel kan ställas upp för differentialen:
nk = ( nh + nv ) / 2
Varvtal kronhjul: nk
Varvtal höger utgående axel: nh
Varvtal vänster utgående axel: nv
D.v.s. summan av varvtalet på drivaxlarna delat i två blir varvtalet på kronhjulet.
25
Figur 3.4. Den öppna differentialens funktion.
Differentialen fördelar alltså varvtalet mellan höger och vänster axel, vilket då medför att
momentet från motorn även kommer att fördelas i förhållande till underlagets friktion.
Om det ena hjulet inte har någon friktion p.g.a. snö, is eller i extremfall om ett drivhjul
hamnar i luften kommer det att spinna och fordonet blir stående, se figur 3.4. höger. Detta
eftersom det inte kommer att vara möjligt att överföra ett större moment än vad som
krävs för att hjulet på isfläcken ska tappa fästet eller vad som krävs för att driva runt
hjulet som står i luften. För att undvika sådana situationer kan fordonet utrustas med en
s.k. differentialspärr.
Med differentialspärren inkopplad är differentialen låst till en fast enhet och tvingar
därmed båda drivhjulen att rotera med samma hastighet. Differentialen kommer då att
fungera som en vinkelväxel. Låsbara differentialer används bl.a. i fordon där hög
framkomlighet i terräng prioriteras.
3.2.2
LSD (Limited Slip Differential)/LSC (Limited Slip Clutch)
För att komma runt nackdelen med den konventionella öppna differentialen har man på
dessa konstruktioner försökt att begränsa alltför stora moment-/varvtalsskillnader mellan
de två utgående axlarna på differentialen. Tanken är att få det bästa från två världar, den
öppna differentialens flexibla egenskaper när fordonet går genom en kurva och den
låsbara differentialens ”låsta” egenskap då man hamnar i en situation med dåligt grepp.
“Limited Slip “ betyder fritt översatt från engelska “begränsat spinn” vilket beskriver
extrafunktionen på dessa differentialer. Det finns en rad olika lösningar på detta, vilka de
vanligaste kommer att beskrivas senare.
Det finns även andra metoder för att komma runt problemet. Bilindustrin använder ofta
ett s.k. antispinnsystem där en hydraulpump levererar flöde till ett ventilpaket som är
förbundet med fordonets bromssystem. Ventilpaket styrs av rotationsgivare som läser av
när det uppstår för stor varvtalsdifferens mellan drivhjulen. Tillhörande ventil öppnar då
och hydraultrycket från hydraulpumpen bromsar de drivhjul som spinner. Detta medför
att moment överförs genom differentialen till de hjul som snurrar långsammare (har
bättre väggrepp). Antisladdsystem styrs på liknade sätt men då kommer styrsignalen från
sensorer som mäter accelerationen i sid, längdled och fordonets vinkeländring.
26
Nackdelen med ett sådant antispinnsystem är att i en situation då man har dåligt grepp på
alla drivhjulen så kommer systemet att låsa drivhjulen omvartannat eller alla samtidigt
vilket skapar risk för överhettning av bromssystem och motor.
3.2.2.1
Torsen LSD
Torsendifferentialen har ett par skruvkugghjul som de utgående drivaxlarna är kopplade
till med var sitt splinesförband. Likt en snäckväxel sitter det sedan två eller vid behov tre
spiralkugghjul i ingrepp på vartdera skruvkugghjulet. I ändarna på spiralhjulen sitter
vanlig rakkugg som kopplar samman ett av skruvhjulen på vänster drivaxel till ett
skruvhjul från höger drivaxel. De bildar således två eller tre par skruvhjul. Det speciella
med en snäckväxel är att kuggflankens vinkel är konstruerad så att skruvhjulet kan snurra
spiralkugghjulet men spiralkugghjulet har svårt att snurra skruvhjulet. På Torsendifferentialen har dessutom skruvkuggen en finare pitch/modul än spiralkugghjulen som
har en grövre pitch. Normalt så har skruvkugghjulet en mindre diameter än spiralhjulet
men på en Torsen- differential är förhållandet tvärtom. Detta är av praktiskt anledning
och det har ingen funktionell betydelse.
Skruvkugghjul
Utgående drivaxel
Diff. hus
Utgående drivaxel
Kronhjul
Spiralkugghjul
Figur 3.5. Torsen LSD differential.
När fordonet kör rakt fram kommer kraften att överföras till kronhjulet och
diffrentialhuset. Kraften delar sig sedan till vardera höger och vänster par spiralkugghjul
som är förbundna med axlar i differentialhuset. Kraften förs sedan vidare till
skruvkugghjulen och ut till drivaxlarna. Under de omständigheter då varvtal och
vridmoment fördelas lika mellan drivaxlarna/hjulen på fordonet kommer det inte att vara
någon rotation mellan komponenterna utan allt roterar som en enhet.
27
När fordonet svänger gäller samma princip som för den öppna differentialen d.v.s. det
yttre hjulet kommer att snurra fortare än det på insidan. Förhållandet som beräknades för
den öppna differentialen gäller även för Torsendifferentialen förutsatt att den är placerad
mitt mellan hjulen. Låt oss anta att det yttre hjulet snurrar +20 varv/min fortare än
kronhjulet, detta gör att det inre kommer att snurra -20 varv/min långsammare än
diffhuset/kronhjulet. Det yttre skruvkugghjulet som är låst till drivaxeln kommer att
snurra spiralhjulet runt dess axel i en riktning. Den motstående långsamgående sidan
kommer att driva motsvarande spiralkugghjul runt dess axel i motsatt riktning, men med
samma hastighet.
Eftersom spiralkugghjulen snurrar i motsatt riktning men med samma hastighet när
fordonet kör i kurvan kommer rakkuggen som sitter på spiralkugghjulet och som länkar
mellan höger och vänster spiralhjul att kunna snurra obehindrat. Detta gör att även höger
och vänster hjul kommer att snurra obehindrat oberoende av fordonets hastighet.
Om ett hjul förlorar grepp och börjar spinna kommer kraften att överföras från drivaxeln
via skruvkugghjulet och upp till spiralkugghjulen, rotationen överförs till motstående
sidas spiralkugghjul men här träder snäckväxelns speciella funktion in. Spiralhjulet
kommer inte att kunna driva skruvkugghjulet vilket gör att differentialen låser sig och
kraften kommer att överföras till de hjul som har grepp. Detta händelseförlopp kommer
att ske varje gång ett hjul tenderar att förlora grepp.
Genom att öka kuggvinkeln (β) på skruvkugghjulen kan man få spiralkuggen att driva
skruvkugghjulet om än med ett visst motstånd. Detta gör att differentialen tillåter ett visst
slip, d.v.s. att hjulen spinner efter att en bestämd friktionskraft mellan kuggen
övervunnits. Torsendifferentialen kommer dock att fördela momentet till de hjul som har
fäste men ett begränsat spinn kan vara till fördel i vissa situationer då man accelererar
kraftigt. Det överförda momentet mellan ett drivhjul som spinner och de som har fäste i
en Torsen differential kommer genom den speciella konstruktionen att få ett konstant
värde oberoende av varvtalet. Detta gör att om man använder en Torsendifferential som
momentfördelare mellan fram och bakaxel på en fyrhjulsdrivet fordon så kommer man
alltid att få en 50/50 fördelning.
28
3.2.2.2
Lamelldifferential
Lamelldifferentialen innehåller till största del samma komponenter som en öppen
differential. Den består av ett differentialhus med kronhjul och två eller vid behov fyra
differentialdrev sittandes på axlar i huset, samt diff. hjul som de utgående drivaxlarna
kopplas till med splineförband. Skillnaden är att på ena sidan finns ett lamellpaket
bestående av lamellskivor där varannan skiva är kopplade till diff. hjulet eller utgående
axel och varannan sitter rotationslåsta till differentialhuset, se figur 3.6.
Lamellskivorna är perforerade med hål och slitsar och mellan skivorna finns ett ca 0.25
mm glapp som ska säkerställa att rätt mängd vätska ska verka för att ett ökande visköst
motstånd ska bildas när skivorna börjar rotera mot varandra.
Figur 3.6. Lamelldifferential.
I en situation när ett av drivhjulen börjar spinna så kommer det att uppstå en
hastighetsdifferens mellan differentialhuset och en av de utgående axlarna och då även
mellan lamellskivorna. Den trögflytande vätskan som befinner sig mellan skivorna
kommer då att skjuvas mellan varje lamellpar. Det bromsande momentet som uppstår när
vätskan skjuvas kommer att vara proportionell till vätskans viskositet samt
varvtalskillnaden mellan skivorna. Detta betyder att när fordonet svänger, då
differentialhuset och ena drivaxeln roterar med endast en liten varvtalsskillnad (fortare
eller långsammare) så kommer endast en mycket liten och i sammanhanget obetydligt
moment att överföras.
Tillskillnad mot Torsens LSD som bara kan överföra ett konstant moment till de hjul med
bra fäste och som är oberoende av varvtalsskillnaden mellan hjulen, så kommer den
viskösa lamelldifferentialen att vara beroende av just detta och överföra ett större moment
för ökande varvtalsskillnader mellan drivaxel och differentialhus.
29
3.2.2.3
Viskokoppling
Viskokopplingen innehåller likt lamellpaketet på lamelldifferentialen en uppsättning av
lamellskivor inneslutet i ett hus som är fyllt med en trögflytande vätska, se figur 3.7.
Ingående axel är fäst vid varannan lamell och utgående vid resterande. Detta gör att när
axlarna snurrar med samma hastighet roterar allt som en enhet, men så fort det blir en
varvtalsdifferans så kommer vätskan att skjuvas mellan de motroterande skivorna och
därmed överföra moment till den axel som snurrar långsammare.
Lameller
Ingående axel
Differential hus
Utgående axel
Figur 3.7. Viskokoppling.
Viskokopplingen har bara 2 aktiva axlar, en ingående och en utgående vilket gör att den
inte kan användas i en axelväxelapplikation. Istället passar den utmärkt som
mellandifferential d.v.s. sammanlänka främre och bakre hjulpar på personbilar med
fyrhjulsdrift. En nackdel med denna typ av Limited Slip Clutch (LSC), är att inget större
moment kan överföras förrän man har ett relativt kraftigt hjulspinn på ena hjulparet. Detta
gör att den inte lämpar sig för terränggående fordon vilka kräver låga hastigheter och
höga moment och där kontinuerlig fyrhjulsdrift krävs för bra framkomlighet.
3.2.2.4
Haldex LSC (Limited Slip Clutch)
Haldex LSC är en svensk produkt som utvecklas av Haldex Group i Landskrona.
Liksom viskokopplingen består denna komponent av ett antal lameller som den in- och
utgående axeln är sammanlänkade vid, se figur 3.8. Men lamellerna i Haldex LSC är av
friktionstyp vilka glider mot en stålyta och skapar på så sätt en friktionskraft som överför
moment till axeln som roterar långsammare. Ett system av hydrauliska kolvar aktiveras
när rotationsdifferens uppstår mellan de ingående och utgående axlarna. Kolvarna
pumpar olja till en större kolv som pressar samman lamellpaketet, som då utjämnar
rotationsdifferensen mellan axlarna.
Pumpeffekten fås av rullar med kammkurvegeometri som sitter på en fläns på den
ingående axeln och som roterar mot kolvar på utgående axel. När sedan axlarna roterar
sinsemellan kommer rullarna att skapa en pumpningsrörelse som skapar ett konstant
flöde. Oljeflödet blir således proportionellt mot hastighetsskillnaden mellan axlarna.
30
Glidningen mellan lamellerna i lamellpaketet och därmed det överförda momentet kan
kontrolleras med en integrerad elektriskt styrd ventil. Detta gör att man med ett
styrsystem kan få kopplingen att anpassa sig efter information som hämtas från förarens
manövrar, motorn, transmissionen, bromsarna eller andra system. Vid kurvtagning eller
höga hastigheter så levereras endast ett lågt tryck, detta för att förbättra manöverbarheten
hos fordonet medan vid låga hastigheter och mycket hjulspinn levereras ett högt tryck.
Lameller
Pinjong
Styrsystem
Ingående axel
Kolvpumpar
Aktiveringskolv
Figur 3.8. Snittvy på Haldex LSC
Haldex LSC kan aktiveras oavsett om det finns någon differens mellan in- och utgående
axel vilket gör att man kan kontrollera vridmomentet och då inte behöver kompromissa
mellan bra framkomlighet (kräver högt moment) och manöverbarhet (kräver lågt
vridmoment). Överföringen av vridmoment optimeras för varje individuell situation för
att uppnå maximal säkerhet och prestanda. För att minimera ingreppstiden finns en
elektrisk pump som skapar ett grundtryck så att den större ringformade kolven alltid
ligger an mot rullarna. Genom kolvpumparnas konstruktion och genom att det finns ett
grundtryck så är tidsfördröjningen för aktivering mycket kort.
Nackdelen med Haldexkopplingen är just detta att den behöver ett slipp, d.v.s. att ett
hjulpar tappar greppet för att aktiveras. Detta gör att den har ofördelaktig prestanda i
jämförelse med lamell- och torsendifferentialen som inte har någon aktiveringstid.
Maximalt överförbart moment eller maximalt hydraultryck på lamellpaketet begränsas av
en överbelastningsventil som även skyddar drivlinan mot häftiga lasttoppar.
31
3.2.3
Planetväxel
Planetväxeln består av ett ringhjul med invändiga kuggar, ett solhjul och mellan ringhjul
och solhjul ett antal planethjul fixerade i förhållande till varandra med en
planetbärare/planethjulshållare, se figur 3.9. Denna typ av växel ger ett stort antal
kombinations- möjligheter beroende på vilket som är drivande respektive låst av ringhjul,
planethjul eller solhjul.
Ekvationerna för beräkning av utväxlingen i en planetväxel visas här nedan i tabell 3.1.
Tabell 3.1. Ekvationer för beräkning av utväxling i en planetväxel.
Ingående
Utgående
Stillastående
Solhjul (S)
Planetbärare (P)
Ringhjul (R)
Planetbärare (P)
Ringhjul (R)
Solhjul (S)
Solhjul (S)
Ringhjul (R)
Panetbärare (P)
Ekvation
1+R/S
1/(1+S/R)
-R/S
(1)
(2)
(3)
Om två av de tre komponenterna är stillastående d.v.s. låsta till varandra så blir hela
planetväxeln låst och därmed förs kraften vidare med det ingående varvtalet/momentet.
Genom förändringen i utväxling kan man öka vridmomentet genom att sänka varvtalet på
utgående axel och tvärtom. I tabell 3.1 ekvation nr: (3) ser man att utgående axel
(ringhjulet) roterar i motsatt riktning i förhållande till den ingående axeln (solhjul), detta
kan vara användbart i vissa applikationer men genom att montera dubbla planethjul på
planetbäraren så kan man vända tillbaka rotationsriktningen. Ekvation (1) och (2)
kommer då att få en rotationsändring på utgående axel istället.
Planethjul
Ringhjul
Solhjul
Planetbärare
Figur 3.9. Planetväxelns uppbyggnad.
32
Planetväxelns kompakthet och möjligheter gör att de passar utmärkt i fordon, här beskrivs
några användningsområden:
I en mekanisk växellåda kan man med en planetväxel fördubbla antalet växlar genom att
t.ex. huvudväxellådan driver planetväxelns solhjul och planetbärarens axel är utgående
axel ur växellådan.
Vid start och låga hastigheter då mycket vridmoment krävs, 1:a till 5:e växeln är
ringhjulet låst till växellådshuset och en nedväxling sker mellan solhjul och
planetbäraren d.v.s. ingående och utgående axel. Vid höga hastigheter, 6: e till 10: e
växeln är ringhjulet låst till planetbäraren och planetdelen roterar som en enhet.
Planetväxlar återfinns även i automatiska växellådor där två ofta sammanbyggs till en s.k.
”Simpson”-växel med gemensamt solhjul och i den ena växeln är ringhjulet och den
andra planetbäraren ansluten till utgående axel.
En bakaxel med navreduktion innebär två växelsteg, ett i centralväxeln och ett i själva
hjulnavet. Detta medför att ett mindre belastning på drivaxlarna och differential. Den
första nedväxlingen sker på vanligt sätt i den koniska enkelväxeln i mitten och
drivaxlarna roterar alltså långsammare än kardanaxeln. Den andra nedväxlingen sker i
själva hjulnavet genom cylindriska planetväxlar med planethjulen lagrade i rullager.
Friktionsförlusterna i en cylindrisk planetväxel med planethjulen lagrade i rullager är
mycket små och härigenom kan temperaturen hållas på en låg nivå under alla
körförhållanden. Uppbyggnaden av en navreduktion är följande: drivaxeln driver
ringhjulet i planetväxeln. Planetväxelns solhjul är låst till axelbryggan. Planetbäraren är
förbunden med hjulnavet. På så sätt erhålls en nedväxling mellan drivaxel och hjulnav.
Planetväxlar används även som fördelningsväxlar s.k. mellandifferentialer på fyra- och
sexhjulsdrivna fordon. Dessa gör det möjligt för fram- och bakaxlarna att rotera med
olika varvtal, detta för att inte bygga in spänningar i drivlinan. Momentets väg genom
fördelningsdifferantialen kan enklast beskrivas om man tar ett ytterlighetsfall. Förutsätt
först att den främre axeln står på fast underlag medan den bakre står på löst och slirar. Då
står planetbäraren stilla och planethjulen snurrar runt sin egen axel och drar runt solhjulet
som står i förbindelse med bakre axeln.
Viktigt att tänka på är att vid en differentialapplikation kommer man att få en bestämd
momentfördelning mellan utgående axlar. Detta beror på att momentfördelningen ges
genom att radien från planethjulet till ringhjulet är exempelvis dubbelt så stort som
avståndet från planethjulet till solhjulet. Alltså kommer man att få en utväxling 2:1 vilket
ger en 66/34 momentfördelning. En 50/50 fördelning blir praktiskt omöjlig då radien
mellan solhjul till ringhjul inte kan vara lika stor som radien mellan solhjul till planethjul.
Detta kan dock vara en fördel och flera biltillverkare använder sig av planetväxlar då de
vill att fordonet ska ha en överstyrt uppförande. Detta fås t.ex. med en den vanligt
förekommande 60/40 fördelning, där 60 % av vridmomentet går till bakaxeln och
resterande 40 % går till framaxeldifferentialen.
33
3.3
Kraftöverföring
För att föra kraften vidare i fordonet över en axeldifferential som drivs med flera axlar
finns ett par olika tekniska lösningar hur detta kan ske vilka förklaras nedan.
3.3.1
Hypoid
Som beskrivs i kap. 3.1.3 så har kugghjulen i denna växel konstruerats på ett sådant sätt
att pinjongen är förskjuten i förhållande till kronhjulets centrumlinje. På så sätt kan
axlarna korsa varandra. Denna lösning blir då väldigt utrymmesbesparande men kan vid
ökande axelförskjutningar ge stora förluster och kugghjulens komplexa geometri gör de
dyra att tillverka.
3.3.2
Dubbla pinjonger
Genom att montera en pinjong på var sin sida om kronhjulet får man en enkel
axelgenomföring, dock får man då en rotationsriktningsändring på andra pinjongaxeln
vilket normalt avhjälps genom att vända nästkommande kronhjul till motsatt sida av dess
pinjong för att då vända tillbaka rotationen.
3.3.3
Droppväxel
En droppväxel är kanske den vanligaste typen av axelgenomföring, det innebär att på
ingående axel sitter ett kugghjul som driver på ett drev som sitter på pinjongaxeln. Detta
gör att axeln som ska driva bakre axelväxeln kan föras förbi differentialen ovanför
axeldifferentialhuset. Nackdelen med en sådan konstruktion är att den har minst ett
kuggingrepp mer än hypoid växeln och att den tar ett större utrymme samt väger mer.
Anledningen till varför den ändå är den mest använda är att droppväxeln passar bra för en
konfiguration tillsammans med de vanligaste mellandifferentialerna planetväxeln, öppna
differentialen med eller utan viskös koppling.
34
4
Drivlina
I detta kapitel beskrivs närmare hur och varför komponenter valdes till drivlinan i den
mekaniska varianten av SEP-hjul.
4.1
Utväxling och grundkoncept
En konceptstudie av SEP-hjul utfördes under 2003 på Land Systems Hägglunds och
resulterade i rapporten ”Dubbelmotorinstallation för hjulfordon”. I rapporten definierades
utväxlingsförhållandena och en övergripande studie gjordes på den mekaniska
hjuldrivlinans uppbyggnad och komponenter.
Konceptet man kom fram till består av de givna dieselmotorerna med respektive
automatlåda, en vinkelväxel som för samman de utgående axlarna från automatlådorna
till en gemensam samlingsväxel. Samlingsväxeln kan liknas vid den differential som
återfinns i bakaxelväxeln på de flesta fordon, men vid denna applikation så låter man de
drivande ingående axlarna ta de i vanligt fall utgående axlarnas plats. Utgående axel på
denna differential blir då pinjongen via kronhjulet. Detta gör att de drivande
dieselmotorerna kan tillåtas att ha olika varvtal vilket är ett krav då det skulle bli mycket
stora påfrestningar på axlar och automatlådor vid skillnad i varvtal.
Samlingsväxel
Dieselmotor med automatlåda
Vinkelväxel
Främre axelväxel
Mittersta axelväxel
Bakre axelväxel
Främre mellandifferential
Hjulnav med
navreduktion
Bakre mellandifferentialen
Figur 4.1. Drivlina SEP-hjul (Y-drive).
Vi använder nu den enkla matematiska formeln från kap. 3.2.1 som gäller för en öppen
differential.
nk = ( nh + nv ) / 2
Där
nk = Varvtal kronhjul,
nh = Varvtal höger ingående axel
nv = Varvtal vänster ingående axel.
Denna formel ger att varvtalet på differentialens kronhjul blir ett genomsnitt av varvtalen
från de två dieselmotorernas växellådor när utväxlingen i vinkelväxlarna är 1: 1.
35
Vidare kan vi se att vid ett motorbortfall av exempelvis höger motor så halveras varvtalet
på differentialens kronhjul och därmed även effekten, men genom denna nedväxling i
differentialen så bibehålls vridmomentet konstant. Detta gör att fordonet fortfarande kan
framföras men med halverad hastighet.
Utväxlingen mellan kronhjul och pinjong på samlingsväxlen har beräknats till 1. (I detta
arbete har ingen hänsyn tagits till att heltal bör undvikas vid utväxling mellan kugghjul då
detta leder till vibrationer och ökad förslitning). Kraften från pinjongen på
samlingsväxeln förs via en kardanaxel ner till första axeldifferential. Alla de tre
axeldifferentialerna fungerar på konventionellt vis men måste ha den speciella funktionen
för att kunna utföra pivotsvängen. Axeldifferentialerna har utväxling 2:1 mellan kronhjul
och pinjong. Från axeldifferentialerna sitter drivaxlar som förbinds med en navreduktion
av planetväxeltyp till drivhjulen. Navreduktionen har utväxling 5,2: 1. Mellan varje
hjulaxel sitter en mellandifferential, denna komponent ska koppla in nästkommande
drivhjulspar när behov finns.
5,2: 1
5,2: 1
1: 1
1: 1
2: 1
2: 1
2: 1
1: 1
5,2: 1
5,2: 1
5,2: 1
Figur 4.2. Utväxlingar i kuggväxlar, drivlina SEP hjul.
Utväxlingarna i fordonets drivlina har baserats på att man vill använda liknande
komponenter om möjligt i band och hjulversionen av SEP samt praktiska
varvtalsbegränsningar för drivaxlar och kardanaxlar och ställda krav på topphastighet.
De mekaniska förlusterna i drivlinan från vinkelväxel till drivhjul har antagits till ca 9 %.
Dessa värden är avdragna i beräkningarna då motorns vridmoment egentligen ligger på
540-550 Nm maximalt. Detta gör att 500 Nm har ansetts som en realistisk siffra för vilket
vridmoment varje motor kan leverera.
36
4.2
Dimensionerande randvilkor
För att dimensionera drivlinan hållfasthetsmässigt på kritiska ingående komponenter
behöver man ta reda på vilka krafter som kan uppstå. Livslängden för SEP-hjul är satt till
65000 km vilket är ett relativt lågt värde som gör att man kan utesluta utmattningsbrott
som dimensionerande brottorsak. Istället har olika lastfall antagits och ett lastkollektiv för
SEP-hjul har gjorts för att få reda på varvtal och moment som kommer att påverka
drivlinan under fordonets livstid. Se lastkollektiv i bilaga C.
4.2.1
Lastfall
Vid hållfasthetsberäkningar på axeldifferentialens kritiska komponenter har olika
realistiska extremfall gett det maximala momentet som detaljen utsätts för. Däckens
friktion mot underlaget kommer att vara dimensionerande för hur stora krafter som kan
uppkomma i drivlinan. Att det är däckens friktion mot underlaget som är
dimensionerande istället för motorernas dragkraft beror på att om motorerna har för låg
effekt kommer fordonet att “stalla” d.v.s. inte orka, men om motorernas dragkraft är
större än friktionsmomentet kommer hjulen bara att börja spinna. Eftersom man vill att
hjulen ska kunna slira i en sådan situation har drivlinans utväxling beräknats så att
dragkraften från motorerna är högre än friktionsmomentet. Anledningen till detta är att
man vill kunna se visuellt att hjulen kan slira eftersom man anser att det inte ser bra ut om
fordonet “stallar” i dessa situationer. Sedan vill man ha en liten utvecklingspotential för
ökad maxvikt utan att drivlinan måste omdimensioneras.
Lastfall 1. Vagnen ska utföra pivot/centrumsväng vilket betyder att axeldifferentialernas
utgående medbringare roterar i motsatt riktning på vardera sidan, vidare är
mellandifferentialerna låsta (6x6 drivning). Vagnen antas stå på asfalt vilket ger att
friktionskoefficienten sätts till 1.0. Normalt sett är friktionskoefficienten mellan gummi
och asfalt ca 0,7-0,8 men vid axelryck och ojämnt fördelad vikt antas värdet tillfälligt nå
1.0. Vidare antas att alla 3 axlarna delar på fordonets massa, se figur 4.3.
Figur 4.3. Dimensionerande lastfall pivotsväng.
Momentet som däcken maximalt kan överföra till underlaget uppgår till 17200 Nm per
hjul. Detta gör att det totala moment som krävs för att alla sex hjulen ska spinna är
103 000 Nm, se bilaga A för beräkningar.
37
Lastfall 2. Antag att vagnen framförs i svår terräng, vilket betyder att vagnen då är 6hjulsdriven. Fordonet ska t.ex. upp ur ett dike eller upp på ett betongfundament. Då
mellersta axeln är uppe på kanten kommer fordonet att väga över och en kort stund
kommer fordonets hela vikt att vila på mittersta axeln, se bild 4.4. I detta ögonblick
ansätts extremfallet att motorernas maximala moment utnyttjas på lägsta växeln och
friktionskoefficienten sätts till 1.0 mellan däck och underlag.
Figur 4.4. Dimensionerande lastfall för drivlinan.
Momentet som maximalt kan överföras från mellanaxelns hjulpar till underlaget blir i
detta fall 103 000 Nm, eller 51500 Nm per hjul. Se bilaga A för beräkningar.
Lastfall två har använts vid dimensionering av drivlinans komponenter då det antagits att
drivlinan inte realistiskt bör klara ett större vridmoment än det som uppstår i detta fall.
Hjulnavets reduktionsväxel gör att det maximala momentet uppgår till 9900 Nm per
utgående drivaxel till axeldifferentialen.
4.2.2
Dragkraft och varvtal
Då utväxlingsförhållandena är bestämda i hela drivlinan från automatlådor till
hjulnavsreduktioner och när motorernas dragkraft i form av det vridande momentet är
känt kan drivhjulens dragkraft bestämmas. Den automatväxellåda som för närvarande
finns på markanden är en 5-stegad modell men man räknar med att en nyutvecklad 7stegad variant kommer att vara tillgänglig inom något år. Utväxlingar från den 7-stegade
modellen har således använts vid beräkning av varvtal och krafter. I bilaga B finns data
för växellådans utväxlingar.
Momentomvandlaren som sitter på automatlådans utgående axel är av traditionell
hydraulisk typ med en maximal momentförstärkning på 2.3 ggr. Förstärkningen som bara
uppstår vid större varvtalsskillnader mellan den ingående och utgående axeln ger
förstärkning i låga hastigheter och vid start. Vid hög fordonshastighet sker ingen
momentökning alls eftersom stator och turbin då snurrar med samma hastighet.
38
Kontroll av motorernas dragkraft för att inte fordonet ska ”stalla” i lastfallen:
Lastfall 1. Beräkningarna i bilaga B ger att drivhjulens dragkraft blir 17500 Nm per hjul
när fordonet står på alla 6 hjulen. Denna siffra ligger 300 Nm över friktionsmomentet
vilket gör att hjulen kommer att spinna när det extremfallet är uppfyllt.
Lastfall 2. Beräkningar för drivhjulens dragkraft när fordonet står på en axel ger det
vridande momentet 52500 Nm fördelat per hjul eller 105 000 Nm på mellanaxelns
hjulpar.
Även dessa siffror ligger över friktionsmomentet i extremfallet, se bilaga B.
Maximala varvtalet på de momentöverförande komponenterna i drivlinan bör beräknas då
det är dimensionerande vid val av kardanaxlar, lager och tätningar bl.a. Beräkningar av
varvtalet fås genom att utväxlingsförhållandena och motorns maximala varvtal är känt, i
bilaga B presenteras dessa uppgifter. När varvtalet på hjulen beräknats så kan fordonets
teoretiska hastighet bestämmas:
Varvtal hjul: 530 v/min
Omkrets hjul: π x D = 3.8 m
Detta ger en hastighet av 530 x 3.8 alltså 2000 m/min, eller 120 km/tim. För att får en
mer realistisk topphastighet måste antagna förluster i form av rullmotstånd 1.8 %, lutning
2 % och luftmotstånd CD = 0.8 beaktas. Detta ger en verklig hastighet på ca 115 km/tim.
4.2.3
Lastkollektiv
Ett lastkollektiv för SEP-hjul har används för att få uppgifter om varvtal och moment som
kommer att påverka drivlinan under fordonets livstid. Från detta driftsfall har en
driftprofil gjorts på krafterna och varvtalen som påverkar axeldifferentialen under
livstiden. Se bilaga C för numerisk data. Driftprofiler som denna används för att
dimensionera lagerlivslängder och utmattning i kugghjul och axlar. Eftersom SEP
fordonets livstid är så kort så vet man genom erfarenhet att men kan utesluta
dimensionering mot utmattningsbrott i kugghjulen.
39
4.3
Koncept mellandifferential
Valet av mellandifferential i en drivlina är inte alldeles självklart. De olika differentialmodellerna har olika egenskaper och i valet finns flera parametrar som måste vägas in.
Det funktionellt självklara valet av en mellandifferential kanske inte fungerar i
kombination med den valda axeldifferentialen. Därför bör man alltid beakta hela systemet
innan man beslutar sig för en viss differentialmodell.
4.3.1
Val av mellandifferentialmodell
Alla axeldifferentialerna kan användas som mellandifferentialer men inte tvärtom. Detta
beror på att i en axelväxelapplikation så krävs tre axlar för att differentialen ska fungera,
dessa är: en ingående axel och två utgående till drivhjulen på var sin sida. Eller som i
samlingsväxelfallet två ingående och en utgående. I mellandifferentialapplikationen
räcker det med två axlar, en ingående och en utgående. Detta betyder att en mellandifferential med två axlar kan placeras fritt längs en kardanaxel medans typerna med tre
axlar måste placeras i anslutning till axeldifferentialen för att drivas från dess kronhjul,
vilket inte alltid är möjligt.
De funktionella krav som satts på drivlinan på SEP-hjuls mekaniska drivlina är:
• Fordonet ska kunna utföra pivotsväng
• 6x6 hjulsdrift vid terrängkörning
• Framhjulsdrift vid landsvägskörning
För mellandifferentialens funktion betyder punkt ett och två att differentialen ska ha ett
låst läge. Den sista punkten betyder att differentialen ska vara öppen så att de bakre
hjulaxlarna ifrånkopplas.
Drivlinans layout utesluter de treaxliga differentialerna då den första axeldifferentialen
måste ha två pinjonger, detta för att den inkommande pinjongen från samlingsväxeln är
vinklad 45º, se figur 4.5.
Figur 4.5. Första axeldifferentialen med inkommande och utgående pinjonger.
Detta gör att bara två axlar finns tillgängliga, nämligen drivning från kronhjulet och
utgående axel till axeldifferential nummer två. Därmed kan öppna/lamelldifferentialen,
Torsen LSD och planetväxeln uteslutnas.
40
Kvar finns de mellandifferentialer som bara behöver två axlar för att fungera, d.v.s. den
typen med en ingående och utgående axel. Till dessa hör viskokopplingen och
friktionslamellkopplingen typ Haldex LSC.
En nackdel med viskokopplingen är att inget större moment kan överföras förrän man har
en relativt kraftig rotationsdifferens på ingående och utgående axlar i differentialen. Detta
gör att den inte lämpar sig för ett terränggående fordon typ SEP-hjul vilka kräver höga
moment i låga hastigheter och där kontinuerlig sexhjuldrift krävs för optimal
framkomlighet. Haldex LSC-differentialen som beskrivs närmare i kapitel 3.2.2.4 passar
funktionellt utmärkt som mellandifferential då den går att anpassa efter olika
körförhållanden vilket inkluderar låst läge eller frikopplad utgående axel. De Haldex
LSC-differentialer som finns idag är inte anpassade för tunga fordon vilket gör att de inte
klarar de vridmoment som behöver överföras i SEP-hjuls drivlina. En egen enklare
modell har därför tagits fram som dimensionerats mot vridmoment kraven.
4.3.2
Valt koncept mellandifferential
Ett koncept för en egenkonstruerad våt multilamellkoppling har tagits fram vilken ses i
figur 4.5. Aktivering sker genom att ett hydraultryck läggs på en hydraulkolv som pressar
samman lamellskivorna för att utjämna varvtalet eller låsa axlarna till varandra.
Friktionslameller
Hydraulkolv
Vinkelkontaktkullager
Ingående hydraultryck
Vinkelkontaktkullager
Ingående axel
Utgående axel
Figur 4.5. Lamellfriktionskoppling i genomskärning.
Lamellkopplingen dimensioneras genom att antalet lamellskivor varieras, där ett ökat
antal lamellskivor ökar den totala arean friktionsyta vilket då ökar de maximalt
överförbara momentet.
41
4.3.3
Funktion lamellkopplingen
Genom ett variabelt hydraultryck kan differentialen styras från stumt läge till helt öppen.
Det finns även möjlighet att implementera den i ett enklare antispinnsystem där
mellandifferentialerna kan låsas under drift. Detta gör att fordonet kommer att driva på
alla axeldifferentialerna och då med minst ett drivhjul på varje axelväxel.
I figur 4.6. visas kraftflödena i lamellkopplingen där hydraultrycket överförs till en
cirkulär hydraulkolv. Mot hydraulkolven sitter ett vinkelkontaktlager som överför kraften
till lamellpaketet. Ingående axel är förbundet med ett antal stålskivor som ligger växelvis
mot friktionslamellskivor som är förbundna med höger utgående axel. Den resulterande
motkraften kommer från huset och länkas genom ett vinkelkontaktlager till höger
lamellhållare.
Figur 4.6. Krafter i lamellkopplingen.
Vinkelkontaktlagrens funktion är att tillåta att differentialhuset står stilla, detta eftersom
det inte finns någon bra hydraulkoppling som kan appliceras på en roterande axel och
som klarar höga hydraultryck.
Mycket slip och/eller stora momentöverföringar mellan skivorna kommer att ge en stor
värmeutveckling vilket betyder att kylning av oljan i differentialen kanske blir
nödvändig. Detta har inte undersökts i detta arbete.
42
4.4
Koncept axeldifferential
Likt mellandifferentialerna har även de olika axeldifferentialmodellerna egenskaper som
skiljer och som gör att de passar olika applikationer. Dock är valet enklare då det inte
finns så många olika alternativ av axeldifferentialer. Grundkonstruktionen för alla
axeldifferentialer är gjort på ett liknande sätt. Drivning sker på ett differentialhus som
innehållet är ett antal kugghjul sittandes i huset. Kugghjulen förbinder de två utgående
drivaxlarna och mellan höger och vänster utgående axel sker en rotationsriktningsändring
för att tillåta att drivhjulen snurrar med olika hastighet, se figur 4.1.
Utgående axel
Differentialhus
Rotationsriktning ändrings
kugghjul
Ingående axel
Utgående axel
Figur 4.1. Vanligt förekommande axeldifferential, öppen differential.
Som tidigare nämnts så måste en axelväxel ha tre axlar för att fungera En drivande och
två utgående axlar. Detta har den öppna differentialen, Torsen LSD och även
planetväxeln. Dock måsta planetväxeln uteslutas då den alltid ger en momentdifferans
mellan de utgående axlarna vilket inte kan tolereras för denna applikation. Se kap 3.2.3
för mer information om planetväxeln.
4.4.1
Omkonstruktion av planetväxel till axeldifferential
Momentdifferensen mellan axlarna på en planetväxel beror av radien d.v.s. hävarmen till
punkten där kraften angriper kugghjulet aldrig kan bli lika längd på de två utgående
medbringarna, se figur 4.2.
Solhjul
Planethjul
Ringhjul
Planetbärare
Figur 4.2. Planetväxel.
Låt oss anta att ingående axel driver på planetbäraren, vilket gör att solhjul och ringhjul
kommer att bli utgående axlar till drivhjulen. Momentet till solhjulet kommer att bli
hävarmen från centrum till kuggingreppet mellan solhjul och planethjul och momentet till
ringhjulet blir från centrum till kuggingrepp mellan ringhjul och planethjul. Dessa
hävarmar är olika längd medan kraften från planetbäraren fördelas lika från planethjulen.
43
Detta gör att det drivande momentet kommer att bli olika mellan de utgående axlarna.
Problemet är ringhjulet som får en väldigt stor diameter i förhållande till solhjulet då
ringhjul ligger på utsidan av planethjulen. Om man istället skulle placera ringhjulet på
insidan av planethjulen skulle man få hävarmar med samma längd och därmed skulle de
två utgående axlarna fördela momentet lika. Dock kommer inte denna lösning att fungera
då planethjulen kan snurra fritt eftersom ingen rotationsändringslösning finns mellan de
två utgående axlarna.
Genom att addera ännu ett planethjul som kuggar mot motstående utgående axel och mot
det andra planethjulet så får man en rotationsändring som uppstår mellan de två planethjulen och som i sin tur får solhjul och ringhjul att rotera i olika riktning, se figur 4.4.
Planethjul
Rotationsriktnings-ändring
Ringhjul
Solhjul
Figur 4.4. Kugghjulens konfiguration i differentialen.
Vi låter sedan planetbäraren agera differentialhus och solhjul och ringhjul blir utgående
axlar och de två planethjulen blir en rotationsändringsmodul. Genom att placera fler
planethjulspar i planetbäraren så kan differentialen överföra större moment då kraften
fördelas mellan fler kuggingrepp. Sedan kommer solhjulen att självcentreras då de
radiella kuggkrafterna från planethjulen tar ut varandra, se figur 4.5.
Planethjulspar nr. 1
Planethjulspar nr. 4
Planethjulspar nr. 2
Planethjulspar nr. 3
Planetbärare
(Differentialhus)
Figur 4.5. Dubbla planethjulsdifferentialens uppbyggnad.
44
Då ingen känd differential i detta utförande finns på marknaden idag tar sig
konstruktören, d.v.s. rapportskrivaren friheten att döpa den till DPD vilket står för
DubbelPlanethjulsDifferential.
4.4.2
Val av axeldifferentialmodell
De tre axeldifferentialerna som studerats närmare är således Torsen LSD, öppna
differentialen och den egenkonstruerade DPD:n. Torsen LSD är en s.k. Limited Slip
Differential vilka beskrivs närmare i kap 3.2.2.1. Differentialens funktion gör att varvtalet
på de utgående axlarna bara tillåts rotera med olika hastighet om det sker med samma
storlek åt vardera hållet t.ex. +20 och -20 v/min. Detta beror på Torsen LSD: s
konstruktion med två irreversibla snäckväxlar.
Krav har ställts att fordonet ska kunna utföra pivot-/centrumsväng vilket mekaniskt
betyder att de utgående axlarna ur axeldifferentialerna måste rotera i motgående riktning.
Detta klarar Torsendifferentialen om drivningen sker på vardera utgående axel d.v.s. med
ett kronhjul monterade på vardera utgående axel. Denna lösning kommer att utredas
senare men kommer p.g.a. ett antal nackdelar inte att väljas vilket gör att Torsendifferentialen utesluts då den inte passar till det valda pivotkonceptet. Öppna
differentialen och DPD: n har samma funktion och därför kan båda användas i denna
applikation. Differentialerna har fördelar på olika områden och en tabell med egenskaper
som anses viktiga för systemet har gjorts, se bilaga D.1. Utifrån denna tabell har den
egenkonstruerade DubbelPlanethjulsDifferentialen, DPD: n valts då den har en rad
fördelar gentemot den öppna differentialen. Främsta skälen är att den klarar större krafter
i förhållandet till storleken och att kugghjulen är billigare och enklare att tillverka.
4.4.3
Valt koncept axeldifferential
Den dubbla planethjulsdifferentialen har en kompakt uppbyggnad. Alla kugghjulen är
lagrade med PTFE kompositglidlager från SKF: s sortiment vilka tillåter höga yttryck och
låg friktion. Vid pivotsväng beräknas glidhastigheten till under 2 m/s vilket gör att
glidbussningar räcker i axeldifferentialen, se figur 4.6. Vid högre rotationshastigheter kan
nållager monteras med några mindre modifieringar. Som samlingsväxel har en mindre
DPD konstruerats men då den hanterar höga varvtal kontinuerligt är den utrustad med
rullager av nållagertyp vilket ger en mycket låg intern friktion och därmed hög
verkningsgrad vilket är en mycket viktig för att undvika värmeuppbyggnad i denna
applikation.
Glidlager
Differentialhus
Figur 4.6. Sprängskiss på axelväxlens differential
45
Den resulterande kraften från kuggkrafterna verkar på planethjulens axlar vilka är två per
planethjul, ger då totalt 16 st axlar. Detta ger en låg skjuvspänning och yttryck per axel
vilket gör att förskjutningen av kuggspelet minimeras av den elastiska deformationen som
uppstår i axlarna vid belastning.
De ingående krafterna fördelar sig från differentialhuset ner till planethjulen och vidare ut
till drivaxlarna via solhjul och ringhjul, se figur 4.7. Det maximala ingående momentet i
axeldifferentien har beräknats i ett ansatt extremfall i kap 4.2.1. Momentet uppgår till
9900 Nm per ingående axel och fördelas över de fyra planethjulsparen vilket gör att varje
kuggingrepp påverkas med det maximala momentet 2475 Nm.
Figur 4.7. Kraftfördelning över varje planethjulspar i DPD: n.
Kuggberäkningar har utförts med hänsyn till flankpåkänning och böjpåkäning enligt
Svensk kugg- och snäckväxel standard, se bilaga E.1. Beräkningarna baseras på ett
sätthärdningsstål 42CrMo4+QT med induktionshärdad yta och brottgräns på 1650 MPa.
Även beräkningar av skjuvning och hålkanttryck mellan planethjulsaxlar och
differentialhuset har gjorts för dimensionering mot brott och för att välja lämpliga
lagerbussningar. Dessa beräkningar ses i bilaga F.1. För att förbinda utgående
medbringare med sol- och ringhjul har ett splineförband valts. Splineförband kan i princip
liknas vid ett kilförband med flera parallella i godset bearbetade kilar/kilspår. Fördelen
med sådana förband är att spänningskoncentration inte blir så dominerande och
hållfastheten är därför vanligen högre än själva axeln.
Splinesförband
Höger medbringare
Vänster medbringare
Figur 4.8. Utgående medbringare ur DPD: n.
46
Splineförbanden har dimensionerats med avseende på kontakttrycket på splineflankarna
och skjuvspänningar vid roten. Valet av spline görs utifrån en rekommendationstabell av
Sveriges Mekanförbunds Standardcentral (SMS 716) där man utgår från axeldiametern
för att få modulen och bomtalet. Se bilaga F.2. för splineberäkning. Standardiseringen
används för att göra de billigare att producera då standardverktyg vid produktion kan
användas.
4.4.4
Funktion dubbla planethjulsdifferentialen
Den dubbla planethjulsdifferentialen, DPD: n har samma funktion som en konventionell
öppen differential. Då fordonet körs rakt fram roterar drivhjulen med samma hastighet
och då roterar inte planethjulen utan tjänstgör endast som medbringare mellan
solhjul/ringhjul och drivaxlar, se figur 4.9. Då fordonet kör runt i cirkel kommer det inre
drivhjulet att rulla en kortare sträcka än det yttre och därmed alltså långsammare.
Eftersom drivhjulen då har olika hastighet får även solhjulen på drivaxlarna olika
hastighet vilket tvingar planethjulen att rotera. Det yttre drivhjulet kommer att rotera lika
mycket fortare i förhållande till kronhjulet som det inre drivhjulet roterar långsammare. I
extremfall då det ena hjulet står stilla kommer det andra att tvingas rotera dubbelt så fort
som kronhjulet. Se figur 4.10.
Figur 4.9. Utgående axlar roterar med samma hastighet. DPD: n respektive Öppna
differentialen.
Figur 4.10. Utgående axlar roterar med olika hastighet. DPD: n respektive Öppna
differentialen.
47
Samma matematiska formel gäller för DPD, som den öppna differentialen:
nk = ( nh + nv ) / 2
Varvtal kronhjul: nk
Varvtal höger utgående axel: nh
Varvtal vänster utgående axel: nv
D.v.s. summan av varvtalet på drivaxlarna dividerat med två blir varvtalet på kronhjulet.
4.5
Pivotfunktion
Fordonet ska enligt kravspecen kunna roterar runt sin egen axel, d.v.s. utföra pivot
sväng/centrumsväng vilket praktiskt innebär att hjulen roterar i motsatt riktning på
vardera sidan, se figur 4.11. Denna funktion finns för att fordonet snabbt skall kunna
vända i en trängd situation. På SEP-hjul med E-drive där elmotorer placerats i vartdera
hjulnavet kan varje hjul styras inviduellt med ett enkelt styrsystem. I den mekaniska Ydrive måste man få drivaxlarna ur axeldifferentialerna att rotera åt motsatt håll på vardera
sidan. Någon sådan lösning på ett hjulfordon finns inte i dagens läge. För att alla sex
hjulen ska driva måste mellandifferentialerna låsas. Två olika koncept för mekanisk pivot
har tagits fram.
Figur 4.11. Pivot/Centrumsväng på Y-drive.
48
4.5.1
Koncept 1
Första konceptet består av axeldifferentialer med dubbelslipade kronhjul, detta för att
kraften förs vidare bakåt i vagnen med pinjonger för att centrera axelväxlarna mot mitten
av fordonet då det är ett begränsat utrymme i ramen. Vid normal körning är det andra
kronhjulet (rött) frånkopplat, se figur 4.12. Differentialerna kommer att fungera normalt.
Pilarna anger rotationsriktningen på axlarna.
Figur 4.12. Normal kör-konfiguration
När pivotfunktionen ska användas skjuts det andra kronhjulet (röda) i ingrepp medan
utgående medbringare på vänster sida delas. På andra utgående medbringaren låser
differentiallåsningen fast medbringare till differentialen varvid ingående pinjongerna
kommer att driva kronhjulet på differentialen i en riktning och det andra kronhjulet
kommer att driva medbringaren i motsatt riktning, se figur 4.13.
Figur 4.13. Pivotkonfiguration
49
4.5.2
Koncept 2
Koncept nummer två består av den ingående kardanaxeln inkommande i 45˚ vinkel till
första axelväxeln. En pinjong driver sedan vidare till nästkommande differential och
tredje med pinjongdrev av hypoidtyp då ingående axelns centrumlinje måste vara
förskjuten i förhållande till centrumlinjen på utgående axel. Detta gör att axlarna kan
göras genomgående d.v.s. de kan korsa varandra. Detta för att kardanaxeln inte får ändra
rotationsriktning. Denna typ av hypoidskurna kugg är ännu starkare än normal rak eller
spiraltyp då varje kugg har ett längre ingrepp, nackdelen blir högre förluster från
friktionen mellan kuggtänderna när de glider mot varandra.
Figur 4.14. Normal kör-konfiguration
Vid pivotfunktion frikopplas kronhjulet från differentialhuset och differentiallåsningen
låser utgående medbringare till kronhjulet. Samtidigt låses differentialhuset till
axelväxelhuset vilket gör att kronhjulet kommer att rotera fritt i förhållande till korgen.
Genom detta moment tvingas den ena drivaxeln att rotera i samma rotationsriktning som
kronhjulet. Därefter förs kraften vidare över differentialdreven i differentialen till den
andra drivaxeln som genom differentialdrevens rotationsändring får andra medbringaren
att rotera i motsatt riktning. Uppfinnaren till denna konstruktion är Joakim Hultgren,
konstruktör på Land systems Hägglunds.
Figur 4.15. Pivotkonfiguration
4.5.3
Valt pivotkoncept
En konceptutvärdering har gjorts vilket kan ses i sin helhet bilaga D.2. Koncept nummer
två har valts då dess fördelar såsom enklare konstruktion, mindre platskrävande och lägre
vikt. Fördelarna med detta koncept är klart fler än nummer ett, konceptet med två
kronhjul.
50
5
Konstruktion axelväxel
Figur 5.1. visar axelväxlar nummer två och tre med genomgående pinjong medan första
axelväxeln har två pinjonger med en ingående i 45º vinkel. I övrigt är de identiska till
utseende och funktion med de andra.
Pinjong
Axelväxelhus
Pivotstyrning
Vänster
medbringare
Höger
medbringare
Differentialstyrning
Axeldifferential
Kronhjul
Figur 5.1. Axelväxel med genomgående pinjongaxel.
5.1
Detaljkonstruktion axelväxel
Vid normal körning på landsväg drivs hjulen med drivaxlar från differentialens vänster
och höger utgående medbringare och genom kronhjulet på differentialhuset från
pinjongen på konventionellt vis. För terräng körning finns en s.k. dog-clutch mellan ena
medbringaren och kronhjulet vilket låser differentialen och tvingar andra utgående
medbringaren att drivas med samma hastighet/moment detta gör att fordonet drivs på alla
sex hjulen förutsatt att mellandifferentialerna är låsta. Se figur 5.2.
För att låsa differentialen skjuts den tandade kopplingen som sitter på ena utgående
medbringare in i den motstående tandade ringen på kronhjulet. Rörelsen sker med en
gaffel som tillåter att kopplingen roterar. Gaffeln styrs med en hydraulisk acktuator med
en inbyggd fjäder som pressar ihop kopplingen i händelse av skada och därmed tryckfall
på hudraulsystemet, detta för att försäkra sig om bästa möjliga framkomlighet för
fordonet. Nackdelen är försämrade styregenskaper. Detaljkonstruktion ses i bilaga H.3.
51
Figur 5.2. Differentialstyrning med hydraulisk actuator.
En större dog-clutch ring s.k. ”ytterringen” sittandes på differentialhuset med
splineförband låser kronhjulet vid differentialhuset vilket gör att pinjongen kan driva
kronhjulet och differentialen på konventionellt sätt.
Vid pivotsväng låses differentialen med differentiallåsningen samt den större
”ytterringen” skjuts över och frikopplas från kronhjulet samt låses i en motstående tandad
ring som fästs i axelväxelhuset. ”Ytterringens” rörelse är helt axiell vilken skapas genom
att en annan hydraulisk aktuator vrider en styrring radiellt vilken påverkar ”Ytterringen”
medelst styrningar, se figur 5.3. Pivot styrningens hydrauliska aktuator har även den en
fjäder som mekaniskt tvingar ”ytterringen” att låsa mot kronhjulet vid tryckfall i
hydraulsystemet. Detta för att säkerställa normal drift vid hydrauliskt haveri.
Detaljkonstruktion ses i bilaga H.4.
Figur 5.3. Pivotstyrning med hydraulisk aktuator.
52
Eftersom kronhjulet måste vara skilt från differentialhuset vid pivotsväng och dessa
kommer att rotera med olika hastighet så måste gränsytorna lagras för att sänka friktionen
och därmed sänka värmeutvecklingen.
Då kronhjulets stabilitet är av största vikt för att säkerställa ett korrekt kuggingrepp från
pinjongen har ett större plant glidlager använts axiellt och ett radialglidlager för att alltid
centrera kronhjulet. Se figur 5.4. Glidlager har kunnat användas då varvtalen och därmed
periferihastigheterna varit relativt låga vid utförande av pivotsvängen, se bilaga F.6. för
beräkning. Då risk finns att oljefilmen på glidlagren färsvinner då de vid normal körning
inte roterar och därmed oljan pressas ut från lagerytorna har SKF: s teflonlager valts som
klarar höga uttryck och smörjfri drift. Detaljkonstruktion ses i bilaga H.2.
Axeldifferentialens gavel
Figur 5.4. Pivotfunktion med lagrat kronhjul på differentialhusets gavel.
Differentialhus och pinjong är lagrat på konventionellt vis med två motriktade förspända
koniska rullager. Förspänningen görs med tunna stål schims som paras ihop och läggs
mellan lagerlägena så att rätt avstånd/förspänning uppnås för att säkerställa
kuggingreppet och lagerlivslängder. Se bilaga H.5. och H.1.
Alla lagerlägen i axelväxelhuset har gjorts i stål för minskad elastisk deformation medan
packningslock och stora delar av axelväxelhuset gjorts i aluminium för att spara vikt. Se
Bilaga H.7. Då aluminium och stål har olika värmeutvidgningskoefficient finns en
teoretisk risk att lagerförspänningen och kuggingrepp blir felaktig vid ökad
driftstemperatur. Praktisk erfarenhet från liknade applikationer på Hägglunds visar att
detta problem är närmast obefintligt i praktiken vilket kan förklaras med att aluminium
som har en större utvidgning än stål vid ökad temperatur men även har högre
värmeavledningsförmåga då huset har en naturlig konvektion med omgivningens lägre
temperatur.
53
5.2
Beräkningar
Ett antal hållfasthetsberäkningar har gjorts för att grovt verifiera hållbarheten vilket gett
en ungefärlig dimension och vikt på axelväxlarna. Valet av vilka detaljer och vilka
metoder som använts vid optimeringen utgår från vad konstruktören ansetts vara
vilktigast för att fastställa den slutliga totala volymen på konstruktionen. I detta arbete
redovisas bara ett fåtal av de beräkningar som krävs för att säkerställa funktionen och
tillförlitligheten på en sådan komplicerad konstruktion som denna.
5.2.1
Lagerberäkningar
Lagerberäkningar på Axelväxelns alla kul- och rullager är gjorda enligt SKF
livslängsdformel, se bilaga G.1. till G.4. Erforderlig lagerlivslängd har beräknats utifrån
fordonets ställda lastkollektiv som brutits ner till ett kollektiv för Axelväxeln, se bilaga G.
5.2.2
Kuggberäkningar
Dimensionering av pinjong och kronhjulets kuggeometri har gjorts enligt Kugg- och
snäckväxelstandard SMS 1862, med beräkning av flank och böjpåkänning. D.v.s. vad
kugghjulen maximalt klarar vid statisk belastning. Se bilaga E.2. Inga
livslängdsberäkningar är gjorda på pinjong och Kronhjul i detta arbete och bör utredas
innan vidare utveckling görs då nämnda kugghjul snurrar 100- resp. 200 miljoner varv.
5.2.3
Splineberäkningar
Splineförbanden har dimensionerats med avseende på kontakttrycket på spline flankerna
och skjuvspänningar vid roten. Valet av spline görs utifrån en rekommendationstabell av
Sveriges Mekanförbunds Standardcentral (SMS 716) där man utgår från axeldiametern
för att få modulen och bomtalet. Standardiseringen används för att göra de billigare att
producera då standardverktyg vid produktion kan användas.
Hållfastighetsberäkningar har gjorts på följande splineförband:
• Medbringare-solhjul, axeldifferential se bilaga F.2.
• Medbringare-differentiallåsning, se bilaga F.4.
• Differentialhus-”Ytterring”, se bilaga F.5.
54
6
Referenser
Personer
•
•
•
•
•
•
Daniel Engblom
Joakim Hultgren
Åke Eriksson
Anders Dahlberg
Hans Nordin
Max Thorén
allmänt
pivot-koncept och allmän mek. konstruktion
kugg- och lagerberäkningar
allmänt
allmänt
allmänt
Litteratur
•
•
•
•
•
•
•
SMS Handbok 112, Kugg och snäckväxlar standard 78. 1978, SIS Tryckeri.
Institution för hållfasthetslära, Handbok och formelsamling i Hållfasthetslära.
1998, Fingraf, Södertälje.
Karl Björk, Formler och Tabeller för Mekanisk konstruktion. 5:e upplagan, 1999,
karl Björks Förlag HB.
Heinz Heisler, Advanced vehicle technology. 1989, Edward Arnold, London
SKF Lager bussningar. 1999, Halls Offset AB.
SKF General Catalogue, Huvudkatalog SKF. 2003, Media-print.
SKF CR seals, Tätningar SKF. 1995, Skandia-Tryckeriet.
Internet
http://www.andantex.com
http://www.eie.se
http://www.zf.com
http://www.howstuffworks.com
http://www.SKF.com
(Bra sida om vinkelväxlar)
(Olika typer av växlar)
(Differentialer)
(Sida för funktionsförståelse)
(SKF: s sida med maskinelement)
55
A
Dimensionerande randvilkor
Lastfall för dimensionering av drivlina på SEP-hjul med Y-drive
rh
c
Faktauppgifter
M
Totallast
m = 17500kg
Däckradie
rh = 0.6 m
Friktion
µ=1
µN
Gravitationskonstant g = 9.81
N
Figur A.1. Momentjämnvikt: drivhjul-underlag.
Lastfall 1.
Fordonet står på relativt plan asfalt och ska genomföra en pivot/centrumsväng.
N= Mxg
6
17500 x 9.81
6
= 28600 N
µ x N = 28600 N
Mc : µ x N x rh – Mh = 0 (jämvikt)
•
Mh = 17200 Nm per hjul.
17200Nm per drivhjul kan överföras till underlaget innan de tappar fästet.
Lastfall 2.
Fordonet står på mellanaxeln och ska upp för en avsatts.
N= Mxg
2
17500 x 9.81
2
= 85838 N
µ x N = 85838 N
Mc : µ x N x rh – Mh = 0 (jämvikt)
•
Mh = 51500 Nm per hjul.
51500Nm per drivhjul kan överföras till underlaget innan de tappar fästet.
56
B
Dragkraft motorer
Beräknad dragkraft SEP-hjul 17.5 ton med Y-drive
Samlingsväxel
Vinkelväxel
Momentomvandlare
Växellåda
Dieselmotor
Navreduktion
Axeldifferential 1
Axeldifferential 2
Axeldifferential 3
Figur B.1. Schematisk bild av utväxlingar i SEP-hjuls Y-drive.
Faktauppgifter
Automatväxllåda
Backväxel 2
Backväxel 1
1:a steget
2:a steget
3:e steget
4:e steget
5:e steget
6:e steget
7:e steget
ib2 = 2.231
ib1 = 3.416
i1 = 4.377
i2 = 2.859
i3 = 1.921
i4 = 1.368
i5 = 1
i6 = 0.82
i7 = 0.728
Max varvtal motor nmax= 4000rpm
Vridmoment motor Mm = 500 Nm
Momentomvandlare
im = 2.3
Vinkelväxel
iv = 1
Samlingsväxel
is = 1
Axeldifferential
ia = 2
Navreduktion
in = 5.2
57
Beräknad dragkraft SEP-hjul 17.5 ton med Y-drive
Lastfall 1.
Ingående moment i axeldifferential 1 (Ma).
2 x Mm x i1 x im x iv x is = Ma
2 x 500 x 4.377 x 2.3 x 1 x 1 = 10067 Nm
Fördelat över axeldifferential 1, 2 och 3, (enligt Lastfall 1).
Ma / 3 = 3356 Nm st.
Utgående moment per sida ur axeldifferentialer.
3356 x ia / 2 = 3356 Nm st.
Dragkraft hjul: 3356 x in = 17500 Nm
Lastfall 2.
Ingående moment i axeldifferential 1 (Ms).
Från lastfall 1. Ma = 10067 Nm
Fördelat över axeldifferential 2, (enligt Lastfall 2).
Ma / 1= 10067 Nm
Utgående moment per sida ur axeldifferential 2.
10067 x ia / 2 = 10067 Nm st.
Dragkraft hjul: 10067 x in = 52500 Nm
Beräknade varvtal SEP-hjul 17.5 ton med Y-drive
Maximalt varvtal.
Ingående varvtal i axeldifferentialer (na).
nmax / i7 / iv / is = na
4000 / 0.728 / 1 / 1 = 5495 rpm
Utgående varvtal ur axeldifferentialer (drivaxlar).
na / ia = 2747 rpm
Varvtal hjul: 2747 / in = 530 rpm.
58
C
Lastkollektiv
Lastkollektiv SEP-hjul 17.5 ton med Y-drive
Beräkningar utförda med drivhjulsdiameter 1.2m.
Medelmoment
Drivhjul [Nm]
Antal varv
drivhjul [n]
Medelvarvtal
Drivhjul
[rpm]
Medelhastighet
[km/h]
Total tid
[h]
Väg
(>40 km/h)
5600
14 582 975
287
65
845,8
Lätt
terräng
(20-40km/h)
15500
2 532 231
155
35
272,8
Svår
terräng
(<20 km/h)
30800
126 579
44
10
47,7
Driftsfall axeldifferential SEP-hjul 17.5 ton med Y-drive
Antal varv
Kronhjul
(differential)
[n]
Antal varv
Pinjong
Medelmoment
utgående
(Medbringare)
[Nm]
Medelmoment
Ingående
(Pinjong)
[Nm]
Total tid
[h]
/
% av tot
[%]
Väg
(>40 km/h)
75 831 470
151 662 940
1077
(3 axlar-359 st)
538
(3 axlar 179 st)
845,8
/
72,5
Lätt
terräng
(20-40km/h)
13 167 601
26 335 202
2981
(3axlar 994 st)
1490
(3axlar 497 st)
272,8
/
23,4
Svår
terräng
(<20 km/h)
658 211
1 316 422
5923
(2axlar2962 st)
Totalt
89 657 282
179 314 564
[n]
2962
(3 axlar1481st)
47,7
/
4.1
1166,3
59
D
Konceptutvärdering
D.1.
Konceptutvärdering av axeldifferential på SEP med Y-drive
DubbelPlanethjulsDifferential (DPD)
Öppen differential
•
+ Inga axiella krafter
•
+ Beprövad
•
+ Fler diff. drevs axlar, klarar större
krafter
•
+ Färre kugghjul
•
+ Lätt att anpassa efter överförda
krafter
•
+ Färre kuggingrepp, högre
värkningsgrad
•
+ Kan lagras med nållager vid höga
rotationshastigheter
•
+ Mindre diameter
•
+ Kan lagras med glidbussningar
vid moderata rotationshastigheter
•
- Komplicerad att lagra för höga
rotationshastigheter
•
+ Billig, Cylindrisk rakkugg
•
- Dyr, Konisk rakkugg
•
+ Låg friktion/förluster oavsett
belastning
•
- Ökande friktion/förlust med
ökande överfört moment
60
D
Konceptutvärdering
D.2.
Konceptutvärdering av pivotfunktion på SEP med Y-drive
Koncept 1
Koncept 2
•
- Fler kuggingrepp
•
+ Färre kuggingrepp
•
+ Konisk spiral kugg
•
- Konisk hypoidkugg
•
+ Konventionellt fast monterat
kronhjul vid normal körning.
•
- Löst kronhjul, som låses med
låshylsa vid normal körning.
•
- Komplicerad pivotfunktion
•
+ Enkel lösning av Pivotfunktion
•
- Högre vikt
•
+ Lägre vikt
•
- Större volym
•
+ Mindre volym
•
- Delad medbringare
•
+ Konventionella medbringare
61
E
Beräkning av kuggkrafter
E.1. Beräkning av flank- och böjpåkänning på kugghjul i
axeldifferential
Kugg- och snäckväxelstandard SMS 1862 har använts, hänvisning görs till denna
standard i uträkningarna.
Följande data gäller för kugghjulen:
mn = 3.6
x1 = 0.5
αn = 20°
x2 = 0.3
z1 = 13
T1 = 2475 Nm
z2 = 28
b = 40 mm
Bärförmåga med hänsyn till flankpåkänning:
σ H = Z H × Z M × Zε ×
Fber × K Hα × K Hβ × (u + 1)
b × d1 × u
(5.1)
ZH = 1.57 (Rakkugg med βm = 0).
Z m = 268 N / mm 2 (Båda kugghjulen i stål)
Zε =
4 − εα
3
εα = ε1 + ε 2 − ε
Zε = 0.945
Fber =
2 × T1
2 × 2475
× K1 + KV =
× 1.25 × 1.0 = 132211,5
d1
46.8
KHα = 1 (sätts normalt till =1 eftersom hänsyn tagits till lastfördelningen med dynamiska
belastningsfaktorn Kv).
KHβ = 1(Båda kugghjulen dubbelsidigt lagrade).
σ H = 1,57 × 268 × 0,945 ×
132211,5 × 1 × 1 × (2,154 + 1)
= 4043,49
40 × 46,8 × 2,154
σH = 4044 N/mm2
62
E.1. Beräkning av flank- och böjpåkänning på kugghjul i
axeldifferential
Tillåten flankpåkänning:
σ HP =
σ H lim × K L × Z R × Z V × K HX × K HN × K HK
SH
(5.2)
σH lim = 1650 N/mm2 (Erfarenhetsmässigt).
KL = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
ZR = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
ZV = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
KHX = 1
KHN = 2,2
KHK = 1,15 (Normalt tilldelas värdet 1).
SH = 1,0 (Säkerhetsfaktor).
σ HP =
1650 × 1 × 1 × 1 × 1 × 2,2 × 1,15
= 4174,5
1
σHP = 4175 N/mm2
σ H ≤ σ HP vilket är OK!
63
E.1. Beräkning av flank- och böjpåkänning på kugghjul i
axeldifferential
Bärförmåga med hänsyn till böjpåkänning:
σ F = YF ×Yβ × Yε ×
FBer × KFα × Z × KFβ
b×m
YF = 2,27 (enligt diagram 8.5.2)
Yβ = 1 (enligt diagram 8.6(βm=0)).
Yε = 0,776
FBer = 132211,5 (Enligt tidigare uträkning).
KFα = KFβ = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
σ F = 2,27 × 1 × 0,776 ×
132211,5 × 1 × 1
= 1617,31
40 × 3.6
σF = 1617 N/mm2
Tillåten böjpåkänning:
σ FP =
σ F lim × YS × K FX × K FN
SF
σF lim = 500 N/mm2 (Erfarenhetsmässigt).
YS = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
KFX = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
KFN = 3,3 (Normalt tilldelas värdet 1).
SF = 1,0 (Säkerhetsfaktor).
σ FP =
500 × 1 × 1 × 3,3
= 1650
1.0
σFP = 1650 N/mm2
σ F ≤ σ FP vilket är OK!
64
E
Beräkning av kuggkrafter
E.2. Beräkning av flank- och böjpåkänning på pinjong och kronhjul
Kugg- och snäckväxelstandard SMS 1862 har använts, hänvisning görs till denna
standard i uträkningarna.
Följande data gäller för kugghjulen:
mn = 8
x1 = 0.345
αn = 20°
x2 = -0.345
z1 = 16
T1 = 9904 Nm
z2 = 32
b = 47 mm
δ1= 26.565
δ2= 63.435
η= 0.98
Re= 143.108
Bärförmåga med hänsyn till flankpåkänning:
σ H = Z H × Z M × Z K × Zε ×
(
)
Fber × K Hα × K Hβ × u 2 + 1
b × d1 × u
(5.1)
ZH = 1.3 (spiralkugg med βm = 50˚)
ZK =
2 × Re
2 × 143.108
⇒
= 1.196
2 × Re− b
2 × 143.108 − 47
Z m = 268 N / mm 2 (Båda kugghjulen i stål)
Zε = 1
Fber =
2 × T1
2 × 9904
× K1 + KV =
× 1.25 × 1.0 = 193438 N
d1
0.128
KHα = 1 (sätts normalt till =1 eftersom hänsyn tagits till lastfördelningen med dynamiska
belastningsfaktorn Kv).
KHβ = 1(Båda kugghjulen dubbelsidigt lagrade).
σ H = 1,3 × 268 × 1,196 × 1 ×
(
)
193438 × 1 × 1 × 2 2 + 1
= 2666
47 × 128 × 2
σH = 2670 N/mm2
65
E.2. Beräkning av flank- och böjpåkänning på pinjong och kronhjul
Tillåten flankpåkänning:
σ HP =
σ H lim × K L × Z R × Z V × K HX × K HN × K HK
SH
(5.2)
σH lim = 1650 N/mm2 (Erfarenhetsmässigt).
KL = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
ZR = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
ZV = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
KHX = 1
KHN = 2,2
KHK = 1,15 (Normalt tilldelas värdet 1).
SH = 1,0 (Säkerhetsfaktor).
σ HP =
1650 × 1 × 1 × 1 × 1 × 2,2 × 1,15
= 4174,5
1
σHP = 4175 N/mm2
σ H ≤ σ HP Vilket är OK!
66
E.2. Beräkning av flank- och böjpåkänning på pinjong och kronhjul
Bärförmåga med hänsyn till böjpåkänning:
σ F = YF × YK × Yβ × Yε ×
FBer × K Fα × K Fβ
b×m
YF = 2,47 (enligt diagram 8.5.2)
YK =
2 × Re
2 × 143.108
⇒
= 1.196
2 × Re− b
2 × 143.108 − 47
Yβ = 0,75 (enligt diagram 8.6(βm=50˚)).
Yε = 1
FBer = 193438 N (Enligt tidigare uträkning).
KFα = KFβ = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
σ F = 2,47 × 1,196 × 0,75 × 1 ×
1193438 × 1 × 1
= 1122
47 × 8
σF = 1122 N/mm2
Tillåten böjpåkänning:
σ FP =
σ F lim × YS × K FX × K FN
SF
σF lim = 500 N/mm2 (Erfarenhetsmässigt).
YS = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
KFX = 1 (Normalt tilldelas värdet 1).
KFN = 3,3 (Normalt tilldelas värdet 1).
SF = 1,0 (Säkerhetsfaktor).
σ FP =
500 × 1 × 1 × 3,3
= 1650
1.0
σFP = 1650 N/mm2
σ F ≤ σ FP vilket är OK!
67
F
Dimensionering
F.1.
Beräkning av krafter på kugghjul i axeldifferential
Följande data gäller för planetkugghjulen:
Moment: M = 9904 Nm
Antal planetpar: n = 4 st
Delningscirkel: D = 100,8 mm
α = 20°
Fn M
F
9904
=
⇒ n =
⇒ Fn = 49520 N
n
r
4 0,0504
tan 20° =
Ftot =
F1− 2
⇒ F1− 2 = 18024 N
Fn
F1− 2 + (cos 50° × F1− 2 )
= 32671N
cos(180° − 130°) / 2)
Ftot = 32670 N
Skjuvning av planethjulsaxlar:
Material 1422225-07, σB= 1300Mpa, τ till = 0.6 × σ till (σ B ) ⇒ τ till = 780Mpa
2 skjuvareor per planethjul ger: Ftot /2 =16335 N
τ=
F
F
16335
⇒ A=
⇒
= 2,094 × 10 −5 m2
6
τ till
A
780 × 10
A =η × r 2 ⇒ r =
A
η
⇒ r = 0.00258m
D.v.s minsta diameter på planethjulsaxlarna är 2 x r = 5,2mm
68
F.1.
Beräkning av krafter på kugghjul i axeldifferential
Hålkantstryck planethjulsaxlar:
Material: Gjutaluminium, EN-AG 42100-ST6, σB= 260 Mpa, σ S = 200 Mpa .
F
Hålkantstryck: Ph =
t×d
Ftot = 32670 N, (Från tidigare kraftberäkning)
2 tryckareor per planethjul ger: F = Ftot /2 =16335 N
t, (Axelbredd) = 15 mm
d, (Axeldiameter) = 23 mm, (Ytterdiameter SKF PTFE, cylindrisk bussning.)
⇒ Ph =
N
16335
= 47347826
0.015 × 0.023
mm 2
Ph = 47 Mpa
Dimensionering mot sträckgränsen i materialet(σS ) på differentialhuset.
D.v.s Ph < σS vilket är OK!
Säkerhetsfaktor: η = 4.3
Följande data gäller för solkugghjulen:
F1 = 18024 N (Från beräkningar av krafter på planethjul).
Ftot = 0 N, D.v.s. Det verkar inga radiella krafter på solhjulslagren då kuggkrafterna från
planethjulen subtraheras mot varandra.
69
F
F.2.
Dimensionering
Splinesförband mellan medbringare och solhjul:
Vald splines: Axel: SMS 1837 flat, (12/24) bomtal 22.
Nav: SMS 1836 flat, (12/24) bomtal 22.
Medelkontakttryck:
Pnom =
2× MV
d2 ×L
Pmax = 4 x Pnom
MV (Moment) = 9904 Nm
L (längd) = 50 mm
d (delningsdiameter) = 46,567 mm
Pnom =
2 × 9904
N
= 182689717
2
0.046567 × 0.050
mm 2
Pnom = 183 Mpa,
Pmax = 4 x Pnom
Pmax = 732 Mpa
Material: 1 422 225-07, σB= 1300 Mpa
Pmax1 = 1,4 σB = 1820 Mpa
D.v.s Pmax ≤ Pmax 1 vilket är OK!
Säkerhetsfaktor: η = 2,5
Skjuvspänningar:
τ nom =
4 × MV
π ×d ×l
2
=
4 × 9904
N
= 116303886
2
π × 0.046567 × 0.050
mm 2
τ max = 4 × τ nom = 465215544
N
mm 2
τ max = 465Mpa
τ max 1 = 0,6 σB = 780 Mpa
D.v.s. τ max ≤ τ max 1 vilket är OK!
Säkerhetsfaktor: η = 1,7
70
F
Dimensionering
F.3.
Beräkning av vridning på medbringare i axeldifferential
Följande data gäller för medbringarna:
Ingående moment: Mv = 9904 Nm
Material: 142225-07, σB= 1300Mpa, τ V max = 0.6 × σ B ⇒ τ V max = 780Mpa
Vridning:
τ max =
MV
WV
τ max 1 =
, WV =
π
(
(
× 0.0214 × 0 4
)
π
(
× 0.025 × 0,010
4
4
)
= 414Mpa
9904
π
2 × 0,0325
(
)
= 681Mpa
9904
2 × 0,025
τ max 3 =
2×b
× b4 − a 4
9904
2 × 0,021
τ max 2 =
π
× 0.0325 × 0,020
4
4
)
= 214Mpa
D.v.s. τ max 1 ≤ τ V max Vilket är OK!
D.v.s. τ max 2 ≤ τ V max Vilket är OK!
D.v.s. τ max 3 ≤ τ V max Vilket är OK!
71
F
F.4.
Dimensionering
Splineförband mellan medbringare och differentiallåsning:
Vald spline:
Axel: SMS 1843 flat, (12/24) bomtal 22.
Nav: SMS 1842 flat, (12/24) bomtal 22.
Medelkontakttryck:
Pnom =
2× MV
d2 ×L
Pmax = 4 x Pnom
MV (Moment) = 19808 Nm
L (längd) = 60 mm
d (delningsdiameter) = 50,8 mm
Pnom =
2 × 19808
N
= 255853845
2
0.0508 × 0.060
mm 2
Pnom = 256 Mpa,
Pmax = 4 x Pnom
Pmax = 1023 Mpa
Material: 1 422 225-07, σB= 1300 Mpa
Pmax1 = 1,4 σB = 1820 Mpa
D.v.s Pmax ≤ Pmax 1 vilket är OK!
Säkerhetsfaktor: η = 1,8
Skjuvspänningar:
τ nom =
4× MV
4 × 19808
N
=
= 162881616
2
2
π × d × l π × 0.0508 × 0.060
mm 2
τ max = 4 × τ nom = 651526466
N
mm 2
τ max = 652Mpa
τ max 1 = 0,6 σB = 780 Mpa
D.v.s. τ max ≤ τ max 1 vilket är OK!
Säkerhetsfaktor: η = 1,2
72
F
F.5.
Dimensionering
Splinesförband mellan differentialhus och ”Ytterring” :
Vald spline:
Axel: SMS 1835 flat, (16/32) bomtal 145.
Nav: SMS 1834 flat, (16/32) bomtal 145.
Medelkontakttryck:
Pnom =
2× MV
d2 ×L
Pmax = 4 x Pnom
MV (Moment) = 19808 Nm
L (längd) = 60 mm
d (delningsdiameter) = 230 mm
Pnom =
2 × 19808
N
= 12481412
2
0.230 × 0.060
mm 2
Pnom = 12,5 Mpa,
Pmax = 4 x Pnom
Pmax = 50 Mpa
Material: 1 422 225-07, σB= 1300 Mpa
Pmax1 = 1,4 σB = 1820 Mpa
D.v.s Pmax ≤ Pmax 1 vilket är OK!
Säkerhetsfaktor: η = 36,4
Skjuvspänningar:
τ nom =
4× MV
4 × 19808
N
=
= 7945913
2
2
π × d × l π × 0.230 × 0.060
mm 2
τ max = 4 × τ nom = 31783653
N
mm 2
τ max = 32Mpa
τ max 1 = 0,6 σB = 780 Mpa
D.v.s. τ max ≤ τ max 1 vilket är OK!
Säkerhetsfaktor: η = 24
73
F
F.6.
Dimensionering
Glidhastigheter, glidlager mellan differential och kronhjul
SKF PTFE glidlager
• Axialbricka (PCMW 10020002 B)
• Cylindrisk bussning (PCM 808520 B)
Egenskaper:
Tillåten belastn. (dyn/stat)
Tillåten glidhastighet
Friktionskoefficient
Temperaturområde
80/250 N/mm²
2,0 m/s
0,03 .. 0,08 µ
-200 .. +250 ºC
Axialbricka:
Omkrets: 2 x η x r = 2 x η x 100 = 628 mm
Navreduktion utväxling 5,2 ger: 5,2 x 628 = 3267 mm
d.v.s. 3,3 m på tiden 8s = 0,41 m/s
Max periferihastighet glidlagerskiva vid pivotsväng = 0, 41 m/s om hjulet inte har något
slipp mot underlaget.
Vid 100% slipp d.v.s. hjulet spinner 1 varv mer än det varv som teoretiskt behövs för att
vända fordonet 180º blir periferihastigheten: 2 x 0,41 = 0,825 m/s
Ok!
Cylindriskbussning:
Omkrets: 2 x η x r = 2 x η x 40 = 251 mm
Navreduktion utväxling 5,2 ger: 5,2 x 251 = 1305 mm
d.v.s. 1,3 m på tiden 8s = 0,16 m/s
Max periferihastighet glidlagerskiva vid pivotsväng = 0, 16 m/s om hjulet inte har något
slipp mot underlaget.
Vid 100 % slipp d.v.s. hjulet spinner 1 varv mer än det varv som teoretiskt behövs för att
vända fordonet 180º blir periferihastigheten: 2 x 0,16 = 0,32 m/s
Ok!
74
G
Lagerberäkningar
Beräkning av totalt antal varv för axlar i Axelväxel till mekanisk driven hjulplattform.
Driftskrav: 65000 km
Rullomkrets hjul ⇒ RH = 2πr
rHjul = 546 ± 2%(mm)
RH = 3.43062m
Antal varv :
Driftskrav(m) 65000000
⇒
= 18947012varv roterar hjulet under livstiden.
3.43062
RH (m)
Navreduktion med utv.5.2 :1 ⇒ 18947012× 5.2 = 98524465varv ≈ 100000000
Kronhjul→ Pinjong har utväxlingsförhållandet 2 : 1 ger :
∴ Pinjongen roterar 200 miljoner varv
∴ Kronhjuletroterar100 miljoner varv
Modifierat driftsfall Axeldifferential SEP-hjul 17.5 ton med Y-drive
Antal varv
Antal varv
Medelmoment Medelmoment
Kronhjul
Pinjong
utgående
Ingående
(differential)
(Medbringare)
(Pinjong)
[n]
[n]
[Nm]
[Nm]
Total tid
[h]
% av tot
[%]
Väg
(>40 km/h)
83329941
166659881
1077
(3 axlar-359 st)
538
(3 axlar 179 st)
845,8
/
72,5
Lätt
terräng
(20-40km/h)
15587797
31175594
2981
(3axlar 994 st)
1490
(3axlar 497 st)
272,8
/
23,4
Svår
terräng
(<20 km/h)
1082263
2164525
5923
(2axlar2962 st)
Totalt
100milj.
200milj.
2962
(2 axlar1481st)
47,7
/
4.1
1166,3
Vid driftfallet Svårterräng beräknas bara två av de tre axlarna ha markkontakt samtidigt
vilket gör att momentet fördelas på två- och inte alla tre axlar.
75
G
Lagerberäkningar
G.1
Pinjong
Krafter:
M
Ft = V 1− 2 −3 , M V 1 = 538 Nm, M V 2 = 1490 Nm, M V 3 = 1481 Mm ( från lastkollektiv).
r
Fr = Ft × tan α , α = 20°
FN = Ft + Fr
2
2
Fa = FN × tan α s , α s = 30°
Lager 1 SKF 33111/Q ,C = 110 kN
Lager 2 SKF T2ED 055/QCLN, C = 179 kN
l1 = 43.5 mm
l2 = 63 mm
r = 55 mm
XZ-planet
Fr = 3560, 9860, 9800 N
Fa = 6010, 16645, 16544 N
YZ-planet
Ft = 9782, 27091, 26927 N
76
Fr 2 × l 2 + Fr × l1 − Fa × r = 0 ⇒ Fr 2 =
Fa × 0.055 − Fr × l1
= 2789, 7723, 7676 N
l2
Fr1 = Fr 2 − Fr ⇒ Fr1 = (−)771, (−)2137, (−)2125 N
Ft 2 =
Ft + l1
= Ft 2 = 6754, 18706, 18592 N
l 2 + l1
Ft1 = Ft − Ft 2 = 16536, 45797, 45519 N
Fr1tot = Fr1 + Ft1 = 7307, 20238, 20114 N
2
2
Fr 2tot = Fr 2 + Ft 2 = 16554, 45847, 45569 N
2
2
Kraft på Lager 1
7307 N
20238 N
20114 N
Kraft på Lager 2
16554 N
45847 N
45569 N
Antal varv
166 659 881 varv
31 175 594 varv
2 164 525 varv
Tot: 200 000 000 varv
Normalkrafter på pinjonglager vid de tre körfallen: väg, lätt- och svår terräng.
P1 × u1 + P2 × u 2 + P3 × u 3
u tot
3
Pmn = 3
3
3
Pm1 = 11947 (lager 1)
Pm 2 = 27065 (lager 2)
Beräknad Lagerlivslängd:
Lager 1
P
10
C 
10
 110000  3
L10 =  1  ⇒ P = (rullager ), C1 = 110000 ⇒ L10 = 
 = 1636 miljoner var v
3
 11947 
 Pm1 
Lager 2
C
L10 =  2
 Pm 2
P
10

10
179000  3
 ⇒ P = (rullager ), C 2 = 179000 ⇒ L10 = 
 = 543 miljoner var v
3
 27065 

L10Verklig= 200 000 000 varv, d.v.s 200 miljoner varv
Kommentar:
Lager 2. det närmast pinjongdrevet utsätts för de största krafterna eftersom de motvärkar
axiella kuggkraften. Livslängdsberäkningarna visar att lager 1. är överdimensionerat, och
bör möjligen bytas mot ett lämpligare om geometrin tillåter.
77
G
Lagerberäkningar
G.2. Pinjong genomgående
Lager 1: SKF 33111/Q ,C = 110 kN
Lager 2: SKF T2ED 055/QCLN, C = 179 kN
Lager 3: SKF NU211ECP, C = 96.5 kN
l1 = 43.5 mm
l2 = 63 mm
l3 = 77.5 mm
l4 = 257 mm
r = 0.055 m
XZ-planet
Fr = 3549, 9860, 9801 N
Fa = 6010, 16645, 16544 N
YZ-planet
Ft = 9782, 27091, 26927 N
78
Fr 4 × l 4 + Fr × l 3 − Fa × r = 0 ⇒ Fr 4 =
Fa × 0.055 − Fr × l 3
= 213, 589, 585 N
l4
Fr 3 = Fr 4 + Fr ⇒ Fr 3 = (−)3347, (−)9271, (−)10386 N
Ft 4 =
Ft × l 3
= Ft 4 = 2287, 6277, 6239 N
l 4 + l3
Ft 3 = Ft − Ft 4 = 7495, 20758, 20688 N
Fr 3tot = Fr 3 + Ft 3 = 8208, 22734, 23149 N
2
2
Fr 4tot = Fr 4 + Ft 4 = 2297, 6361, 6266 N
2
2
Kraft på Lager 1 och 2
8208 N
22734 N
23149 N
Kraft på Lager 3
2297 N
6361 N
6266 N
Antal varv
166 659 881 varv
31 175 594 varv
2 164 525 varv
Tot: 200 000 000 varv
Normalkrafter på pinjonglager vid de tre körfallen: väg, lätt- och svår terräng.
P1 × u1 + P2 × u 2 + P3 × u 3
u tot
3
Pmn = 3
3
3
Pm1 = 13438 (lager 1 och 2)
Pm 2 = 3754 (lager 3)
Beräknad Lagerlivslängd:
Lager 1 och 2
C
L10 =  1− 2
 Pm1
10
P

10
110000  3
 ⇒ P = (rullager ), C1 = 110000 ⇒ L10 = 
 = 1105 miljoner var v
3
 13438 

Lager 3
C
L10 =  3
 Pm 2
P
10

10
96500  3
 ⇒ P = (rullager ), C 3 = 96500 ⇒ L10 = 
 = 50131 miljoner var v
3
 3754 

L10Verklig= 200 000 000 varv, d.v.s 200 miljoner varv
Kommentar:
Det cylindriska rullagret, lager 3. Utsätts för små krafter och endast i radialled.
Livslängdsberäkningarna visar att detta lager är grovt överdimensionerat men
hållfastighetskrav på pinjongaxeln gör att detta lager valts. Möjligen bör man titta på ett
annat koncept på lager t.ex. nållager eller att rullbanan till rullagret integreras i
pinjongaxeln vilket på så sätt gör att ett mindre lager kan väljas.
79
G
Lagerberäkningar
G.3. Differentialhus
Lager 1: SKF 32920/Q ,C = 119 kN
Lager 2: SKF 32915TN9, C = 81,5 kN
l1 = 17 mm
l2 = 188 mm
r = 0.106 mm
XZ-planet
Fr = 1848, 5116, 5085 N
Fa = 3119, 8637, 8584 N
YZ-planet
Ft = 5076, 14057, 13972 N
80
Kraftberäkningar utförs som tidigare och ger:
Pm1 = 7560 (lager 1)
Pm 2 = 2708 (lager 2)
Beräknad Lagerlivslängd:
Lager 1
10
P
C 
10
 119000  3
L10 =  1  ⇒ P = (rullager ), C1 = 119000 ⇒ L10 = 
 = 9774 miljoner var v
3
 7560 
 Pm1 
Lager 2
C
L10 =  2
 Pm 2
P
10

10
96500  3
 ⇒ P = (rullager ), C 3 = 81500 ⇒ L10 = 
 = 84794 miljoner var v
3
 2708 

L10Verklig= 100 000 000 varv, d.v.s 100 miljoner varv.
Kommentar:
De två vinkelkontaktrullager som bär differentialen är överdimensionerade enligt
livslängdsberäkningarna. Den stora axeldiametern för lager 1. gör dock att ett ganska
stort lager krävs, men för det bortre lagret nr:1 (räknat från kronhjulet), så kan möjligen
en mindre omkonstruktion göra att lämpligare lager kan väljas.
81
G
Lagerberäkningar
G.4. Medbringare
Lager 1: SKF 3210 A-2RS1 ,C = 51 kN
Höger sida:
l1 = 48 mm
l2 = 104 mm
Vänster sida:
l3 = 56 mm
l4 = 173 mm
Krafter:
Fr = 25 kg
Ger:
Fr × (l1 + l 2 )
= 358 N
l2
F × (l 3 + l 4 )
= 325 N
Fr 2 = r
l4
Fr1 =
Fa = Fa1 = µ ×
Mn
r
µ = 0.15, r = 25 mm
M1 = 1077 Nm. Fa = 6462 N
M2 = 2981 Nm. Fa = 17886 N
M3 = 2962 Nm. Fa = 17892 N
82
P1ntot = Fr + Fa = 6472, 17890, 17896 N
2
2
P2 ntot = Fr + Fa = 6470, 17889, 17895 N
2
2
P1 × u1 + P2 × u 2 + P3 × u 3
u tot
3
Pmn = 3
3
3
Pm1 = 10380 N
Pm 2 = 10379 N
Beräknad Lagerlivslängd:
Vänster sida:
P
C 
 51000 
L10 =  1  ⇒ P = 3(kullager), C1 = 51000 ⇒ L10 = 
 = 119 miljoner var v
 10380 
 Pm1 
3
Höger sida:
C
L10 =  2
 Pm 2
P

 51000 
 ⇒ P = 3(kullager ), C1 = 51000 ⇒ L10 = 
 = 119 miljoner var v
 10379 

3
L10Verklig= 100 000 000 varv, d.v.s. 100 miljoner varv.
Kommentar:
Livslängdsberäkningen visar att lagret klarar fordonets totala livslängd och är inte
överdimensionerat vilket betyder att det är ett ganska optimalt lager för denna
applikation.
83
H
Detaljkonstruktion
SKF PTFE PCMF606515B
Glidlager
Spline SMS 1835 16/32 Z=145
Sexkantskruv
M8x25
SKF PTFE PCMF202325B
Glidlager
Figur H.1. Axeldifferential av egenkonstruerad typ: dubbelplanethjulsdifferential (DPD).
Konisk hypoidkugg
SKF PTFE PCM808520B
Glidlager
Splines SMS 1842
12/24 Z=24
SKF PTFE
Glidlager
SKF 32920Q koniskt rullager
Figur H.2. kronhjulets upplagring mot differentialhusets gavel.
84
H
Detaljkonstruktion
O-ring OR1502400
Glidbussning GR4300160
Aluminium brons
Verktygsfjäder
O-ring OR2001600
Sexkantskruv
M8x25
Spårring
SGA7829
FOR A102308-0610
Hydraulnippel
Spårring
SGA7829
Packning
PTO100250
Figur H.3. Differentialstyrningsgaffel med hydraulisk aktuator.
O-ring OR2001600
Aluminium brons
Glidbussning GR4300160
Spårring SGA7825
O-ring OR1502400
O-ring OR1003000
FOR A102308-0610
Hydraulnippel
Tryckfjäder DIN2098
Packning
PTO100250
Splines SMS 1834 16/32 Z=145
Figur H.4. Ytterring med hydraulisk aktuator
85
H
Detaljkonstruktion
Sexkantskruv
M16x40
SKF T2ED055/QCLN
O-monterade koniska rullager
Passar Kardanaxel Dana 2030
SKF NU 211ECP rullager
Konisk hypoidkugg
Passar Kardanaxel
Dana 2030
Radialtätning
Busak-Shamban
TREA00700
Spline SMS 1842/1843 12/24 Z=24
Figur H.5. Pinjong med lager och tätningar.
SKF 3210A-2RS1 Dubbelradigt
vinkelkontaktkullager
Spline SMS 1843 12/24 Z=24
Låsmutter KM10
Låsring MB10
Radialtätning BusakShamban TREA00650
Spline SMS 1837 12/24 Z=22
Passar Kardanaxel Dana 2030
Spårring SGA7846
Figur H.6. Utgående medbringare, vänster med extra spline för differential låsningen.
86
H
Detaljkonstruktion
Lagerläge Pinjong
Spårring SGH7896
Lagerläge
medbringare
Lagerläge
Differential
Spårring SGH7896
Lagerläge
medbringare
Lagerläge Pinjong
Figur H.7. Axelväxel hus. Gröna detaljerna är aluminium, grått stål.
455
455
Ø295
Ø295
465
Vikt: 130kg
Vikt: 120kg
Figur H.8. Dimensioner Axelväxlar, tillvänster nummer ett med två pinjonger och
tillhöger nummer två och tre med genomgående pinjong.
87