1. No category

Riktlinjer för läkarprogrammet
Fastställda av Programnämnd 2 2015-09-11
1
Innehåll
Förord ................................................................................................................................................... 3
Läkarprogrammets organisation................................................................................................ 4
Programnämnden (PN) .......................................................................................................................................... 4
Programrådet (PR) ................................................................................................................................................... 5
Kommittéer och kollegier under PN/PR ......................................................................................................... 5
Institutionerna ........................................................................................................................................................... 5
Verksamhetschefer och vårdenheter ................................................................................................................6
Principer för resursfördelning .................................................................................................................................6
Lärarnas uppdrag och kompetensutveckling......................................................................... 7
Att vara lärare på läkarprogrammet ................................................................................................................. 7
Lärarnas pedagogiska kompetensutveckling ................................................................................................ 7
Uppdrag som kursansvarig lärare...................................................................................................................... 7
Examinator för en kurs ........................................................................................................................................... 8
Handledning av examensarbete .......................................................................................................................... 8
Utbildningens utformning och innehåll ................................................................................... 9
En helhet med 7 teman och tydlig progression ............................................................................................ 9
Nivåsatta lärandemål ............................................................................................................................................ 10
Studentvalda fördjupningskurser (studentvalda kurser, SVK)........................................................... 11
En termins examensarbete ................................................................................................................................ 11
Examinationsformer och integrerad del-, och slutexamination ......................................................... 11
Integration mellan basvetenskaplig kunskap och klinisk kompetens ............................................. 12
Primärvården som arena .................................................................................................................................... 12
Professionell utveckling och stöd av mentor .............................................................................................. 13
Vetenskaplig utveckling och möjlighet till parallell forskningsintroduktion................................ 13
Studentaktiverande undervisningsformer .................................................................................................. 14
Interprofessionell undervisning ...................................................................................................................... 15
Internationella utbyten........................................................................................................................................ 15
Styrdokument, regler och studentens rättigheter ............................................................. 16
Övergripande styrdokument ................................................................................................................................. 16
Utbildningsplanen.................................................................................................................................................. 16
Kursplaner................................................................................................................................................................. 16
Arbets- och delegationsordning ....................................................................................................................... 16
Regler och riktlinjer avseende enskilda studentärenden .......................................................................... 17
Generellt om beslut ............................................................................................................................................... 17
Beslut och riktlinjer om antagning, tillträde, kursval, studieuppehåll och individuell
studieplan .................................................................................................................................................................. 17
Beslut och riktlinjer om obligatorier, examination och tillgodoräknanden .................................. 19
Utbildningens kvalitet och utvärdering ................................................................................ 20
Utvärderingsformer vid läkarprogrammet ................................................................................................. 20
Pedagogisk profil och värdegrund .......................................................................................... 20
Läkarprogrammets pedagogiska profil .............................................................................................................. 20
Värdegrund .................................................................................................................................................................... 21
2
Förord
Gällande riktlinjer avseende det praktiska genomförande av läkarprogrammet vid Karolinska
institutet har samlats i ett dokument för att ge aktuell, lätt tillgänglig och enhetlig information
som stöd för kvalitet och pedagogisk utveckling av programmet.
Skriften riktar sig till både lärare och studenter i syfte att skapa en läkarutbildning på högsta
nivå. Riktlinjerna uppdateras och godkänns kontinuerligt av programnämnden och senaste
version finns på programwebben:
http://pingpong.ki.se/public/courseId/5586/coursePath/5549/ecp/langsv/publicPage.do?item=3850028
Med lärare avses här samtliga personer som direkt eller indirekt bedriver undervisning av
läkarstudenter till exempel i form av samordningsuppdrag, undervisning i alla former som
seminarier, föreläsningar, teoretisk eller klinisk handledning. Att inneha en tjänst som
professor, universitetslektor eller adjunkt på en institution inom KI innebär att man är
innehavare av en lärartjänst.
Om du finner att något saknas eller är felaktigt kontakta gärna mig eller någon av
läkarprogrammets handläggare, se kontaktuppgifter på programwebben:
http://pingpong.ki.se/public/courseId/5586/coursePath/5549/ecp/langsv/publicPage.do?item=3850024
Övriga viktiga dokument för läkarprogrammet
- Arbets- och delegationsordning för läkarprogrammet (Bilaga 1)
- Anvisningar till kursplaner på läkarprogrammet
- Utbildningsplan 2LK13
Stockholm, 11 september 2015
Programnämnd 2
Riitta Möller
Programdirektor
3
Läkarprogrammets organisation
Läkarprogrammets organisation finns utförligt beskrivet i Arbets- och delegationsordning för
läkarprogrammet. Nedan presenteras organisationen i korthet.
Programnämnden (PN)
PN är beställare av utbildning och är därmed det högsta beslutande organet inom
läkarprogrammet. PN arbetar på uppdrag av US (styrelsen för utbildning). PN består av en
ordförande och en programdirektor som båda är utsedda av US och av 3 lärar- och 2
studentrepresentanter. Två av lärarrepresentanterna är utsedda av US på förslag av PNordförande. Den tredje utses av Stockholm läns landsting. Medicinska Föreningen (MF) utser
studentrepresentanterna. För aktuella kontaktuppgifter se programwebben.
Sammanfattningsvis ska PN besluta om:
• förslag till utbildningsplan
• fastställande samt revidering av kursplaner
• programövergripande och programspecifika riktlinjer
• förslag till US avseende fördelning av undervisningsuppdrag och resurser till institutioner
• kursutbud för studentvalda kurser (SVK)
Följande kommittéer lyder direkt under Programnämnden; Urvalskommittén för prov- och
intervjubaserad antagning till läkarprogrammet (PIL), Studiesociala kommittén (SSK),
Läkarprogrammets internationella kommitté (LINK), kommittén för kompletteringsutbildning
(KUL) och kommittén för Studentvalda kurser (SVK).
US
PIL
Programnämnd
SSK
SVK
LINK
KUL
Programråd
Tema
Tema
Tema
Kollegium Kollegium Kollegium
1
2
3
- Tema
Tema Tema
ordförande ordförande ordförande
Tema
Kolle
gium
PV-kollegium
Examens
arbetet
4
Tema
ordfö
rande
-
Tema
Tema
Tema
Kollegium
Kollegium
Kollegium
5
6
7
Tema
Tema
Tema
ordförande ordförande ordförande
Institutioner med kursansvar
och GUA
PU-kollegium
PU
VetU-kollegium
Tentamenskommitté
GUA
Figur 1. Översikt över läkarprogrammets organisation.
4
Programrådet (PR)
Programrådet är programdirektorns (PD) rådgivande organ och bereder programspecifika
frågor för beslut inom programnämnden (PN). Programrådet har utöver det ett operativt
ansvar för programmet. Programrådet leds av PD och består av en temaordförande för
programmets respektive sju teman, kursansvarig lärare för kursen examensarbete i medicin,
ordförande i Kommittén för studentvalda kurser (SVK), strimmaordförande för primärvård
(PV), professionell utveckling (PU), vetenskaplig utveckling (VetU) samt två
studentrepresentanter.
Kommittéer och kollegier under PN/PR
Temakollegier
Ett temakollegium består av kursansvariga och momentansvariga lärare från varje
kurs/moment som ingår i det aktuella temat, en representant för VetU, PU respektive PV samt
minst en studentrepresentant. Temaordförande ansvarar för sammansättningen i
temakollegiet. Även kursadministratörer bör delta i temamöten. Kollegiet leds av en
temaordförande som är utsedd av PN på förslag av PD. Temakollegier har till uppgift att
samordna innehållet i de kurser som ingår i varje tema, delta i planeringen av SVK-kurser och
samordna temat med programmet som helhet.
VetU-, PU- och PV- kollegier
Den ansvariga institutionen beslutar om sammansättning av kollegiet med beaktande av
lämplig och funktionell representation. Kollegiet leds av en ordförande som utses av PN på
förslag av programdirektor. VetU-kollegiet ansvarar även för examensarbetet.
Nedanstående kommittéer är direkt underställda PN
Kommittén för studentvalda kurser (SVK)
Medlemmarna till SVK kommittén utses av PN. SVK har två deltidstudierektorer som
finansieras via medel relaterade till SVK.
Tentamenskommittén
Kommittén har i uppgift att ta fram och driva programmets integrerande examinationer.
Studiesociala kommittén (SSK)
Ordförande och medlemmar utses av PN.
Läkarprogrammets internationella kommitté (LINK)
Ordförande och medlemmar utses av PN.
PIL-antagningskommittén (Prov- och intervjubaserad antagning till läkarprogrammet)
PIL-kommittén utses av PN och verksamheten sker på uppdrag av PN.
Institutionerna
Institutionerna är utförare av utbildningsuppdraget och det är prefekten vid respektive
institution som är ansvarig för att utbildningsuppdraget genomförs såsom det beställts av PN.
Om PN finner att en institution inte genomför sitt uppdrag kan uppdraget ges till en annan
utförare. Kurser genomförs vanligen i samverkan mellan flera institutioner och den
kursgivande institutionen har då ett administrativt samordnande ansvar och ansvar för kursen
5
som helhet. Institutionernas utbildningsuppdrag beskrivs i de utbildningsuppdrag som PN från
och med 2016 formulerar.
Institutioner ska i sammanfattning:
• planera, bemanna och genomföra institutionens kurser med genomtänkt pedagogik och
adekvat kursinnehåll
• samverka med övriga kurser inom programmen och andra institutioner
• utveckla kurserna kontinuerligt utifrån kursutvärdering och i relation till
utbildningsplanens mål och krav på integration och progression
• utveckla och premiera lärarnas ämneskompetens och pedagogiska förmåga
• samverka interprofessionellt med andra utbildningar
• samverka med verksamhetschefer för att planera, genomföra och följa upp den
verksamhetsförlagda utbildningen så att den håller säkerställd kvalitet
• examinera studenterna och rapportera resultat i Ladok
• tillse att studenternas VILär inlagd i KLIPP
• genomföra och ta del av kursvärderingar samt återföra sammanställning av resultaten i
form av en kursutvärdering enligt KI:s riktlinjer till studenter och programnämnd
• upprätta kurswebbar enligt KI:s regler med uppdaterad, lättillgänglig
och relevant information
• se till att kursplaner vid behov revideras i Selma
• erbjuda studenterna en bra studiemiljö
• tillgodose studentinflytandet på institutionsnivå
Verksamhetschefer och vårdenheter
För verksamhetsförlagd utbildning har verksamhetscheferna ett uppdrag som definieras i ALF
avtalet som kan sammanfattas enligt nedan.
Verksamhetschefer och vårdenheter ska tillhandahålla:
• pedagogiskt och fackmässigt kvalificerade kliniska handledare
• ett relevant patientunderlag i förhållande till kursinnehållet
• en effektiv studiemiljö för studenterna inklusive tillgång till nödvändig utrustning
• utbildningsplatser i tillräcklig omfattning
Principer för resursfördelning
Ansvaret för att det finns tillräckliga resurser för genomförande av utbildningen ligger hos
KI:s ledning. US har delegerat hantering av tillgängliga medel för läkarprogrammet till PN
som i sin tur ska fördela resurserna till de kursgivande institutionerna som har det operativa
ansvaret för utbildningsuppdraget. Institutionerna ska årligen redovisa till KI centralt hur de
använt medlen för utbildning.
KI-medlen (stadsanslaget) fördelas enligt helårsplatser (HÅP) för de ordinarie kurserna. Det
är PN som beslutar om HÅP nivån utifrån den totala ram programmet får från US. Ersättning
till institutioner för SVK och inresande studenter sker i samband med direktavräkningen vid
årets slut.
De s.k. ALF- och FoUU-medel som SLL hanterar fördelas till kliniker efter underlag från
kursansvariga som sammanställs och distribueras till SLLav KI. Varje enhet behöver ha en
egen FoUU kommittee som bestämmer hur resurserna skall användas och där en KI
företrädare skall vara med.
6
Lärarnas uppdrag och kompetensutveckling
Att vara lärare på läkarprogrammet
Med lärare avses här samtliga personer som direkt eller indirekt bedriver undervisning av
läkarstudenter till exempel i form av samordningsuppdrag, undervisning i alla former som
seminarier, föreläsningar, teoretisk eller klinisk handledning. Att inneha en tjänst som
professor, universitetslektor eller adjunkt på en institution inom KI innebär att man är
innehavare av en lärartjänst. Institutionerna är arbetsledare för lärarna. Inom sina tjänster kan
de på uppdrag av prefekten vara:
• kursansvarig (utses i samråd med PN) – ansvarar för en kurs som ges på en institution
• momentansvarig – ansvara för ett moment inom en kurs
• lärare för enstaka utbildningstillfällen på en kurs
• handledare för examensarbetet
De kliniska KI-tjänsterna är oftast förenade med en överläkaranställning varvid en del av
lönen betalas av kliniken där personen i fråga också förutsätts arbeta kliniskt. Personen ska
adjungeras till KI om uppdraget beräknas vara flerårigt. Om en SLL-anställd har förordnats
för en lärarfunktion ska verksamhetschefen vara införstådd med att uppdraget innebär fullt
ansvar för den funktionen som den KI-anställda läraren skulle ha haft. Kliniska assistenter
(även kallade amanuenser) och kliniska adjungerade adjunkter avlönas av ALF-medel. Tid
ska avsättas för deras utbildningsuppdrag i relation till kursens/momentens omfattning.
Kliniska handledare utses av den som ansvarar för utbildningen på respektive klinik i samråd
med verksamhetschefen. Handledning anses ingå i SLL-anställdas tjänster och ersättning för
detta arbete tillfaller kliniken i form av ALF-medel.
Grundutbildningsansvarig på institutioner
Grundutbildningsansvarig (GUA) bör finnas på varje institution. GUA som utses av prefekt
ansvarar på delegation av prefekt för utbildningsfrågor på grundnivå och avancerad nivå. I
uppdraget ingår att vara mottagare och spridare av information. Vidare ingår i GUA:s uppdrag
att vara kontaktperson för centrala KI-funktioner, såsom styrelsen för utbildning,
programnämnder, den centrala administrationen och studentkårerna. Prefekten kan om så
bedöms lämpligt delegera ytterligare övergripande ansvar för utbildningsfrågor vid
institutionen till GUA.
Lärarnas pedagogiska kompetensutveckling
För att studenterna ska kunna uppnå goda studieresultat måste lärarna ha god pedagogisk och
vetenskaplig kompetens. För KI-anställda personer ligger ansvaret för att lärarna har
tillräcklig kompetens hos prefekten, respektive hos verksamhetschefen för SLL-anställda.
I US uppdrag ingår att tillhandahålla kurser, workshops och motsvarande för att höja lärarnas
pedagogiska kompetens. US beställer sådana kurser av CLK (Centrum för lärande och
kunskap) där CME (Center for Medical Education), och MCC (Medical Case Center) ingår,
och från CKU (Centrum för klinisk utbildning). Kurser är tillgängliga för alla med
lärarfunktion vid KI och SLL.
Uppdrag som kursansvarig lärare
Endast ansvariga för hel kurs räknas som kursansvariga lärare. Hel kurs innebär att det finns
en kurskod för kursen, tex 2LK000. Kursen kan vara indelad i större eller mindre
Ladokmoment, ansvariga för dessa delar är då momentansvariga. I uppdraget som
7
kursansvarig lärare ingår en pedagogisk, en samordnande och en administrativ funktion enligt
nedan.
Pedagogiska funktionen innebär att:
• ansvara för utformning av kursplaner fastställda inom ramen av utbildningsplanen som är
fastställd av PN/US.
• medverka i utveckling av undervisnings- och examinationsformer som främjar
djupinlärning, självbedömning, kritiskt förhållningssätt, reflektion, kreativitet, och som
överensstämmer med målen i kursplanen.
• utvärdera kursen och att beakta inkomna resultat i fortsatt utvecklingsarbete enligt KI:s
och PN:s fastställda riktlinjer för utvärdering.
• samordna insatser för studenter med särskilda behov, t.ex. studenter med funktionshinder.
Samordnande funktionen innebär att:
• ingå som ledamot i temakollegium.
• delta i temakollegiets arbete med att samordna ingående kurser i temat gällande innehåll,
litteratur, studiematerial och examinationer, utvärdering m.m.
• sammankalla lärare inom kursen till lämpliga möten mellan studenter och lärare.
Administrativa funktionen innebär att:
• delta i utformning av kursens ramschema.
• ordna schemaläggning och lokalbokning för kursen.
• kontinuerligt hålla kursens hemsida uppdaterad, inkluderande allmän information, schema
(utlagd senast 2 veckor för kursstart), kursplan, kurslitteratur, studiehandledning och
aktuell information om kursen.
• planera individuella studiegångar i samråd med studievägledaren.
• tillse att rapportering i LADOK genomförs.
• tillse att studenterna på de kliniska kurserna finns i KLIPP vid kursstart
• kursansvarig/examinator bedömer tillgodoräknanden enligt KI:s fastställda
tillgodoräknandeordning.
• fungera som kontaktperson för hela kursen gentemot den centrala administrationen.
Examinator för en kurs
Examinator av en kurs utses av prefekten, på den kursgivande institutionen. Läs mer om
examinators ansvar och uppgifter, om examinationsriktlinjer och handledning för
kursansvariga i examinationsfrågor här:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=50562&d=25916&l=sv
Handledning av examensarbete
Handledaren ska ha avlagd doktorsexamen eller motsvarande. Handledaren kan dock delegera
del av den praktiska handledningen till personer i forskargruppen som saknar denna
kvalifikation. Handledaren ska ha den kunskap och kompetens som krävs för att handleda ett
specifikt projekt samt tillhandahålla rätt miljö och tillräckligt med resurser för att studenten
ska kunna fullfölja projektet. Handledaren kan också vara en person utanför KI under
förutsättning att det samtidigt finns en formellt behörig och ansvarig KI-handledare. För att
vara examinator för studenternas examensarbete (30 hp) krävs avlagd doktorsexamen och
minst 5 veckors formell pedagogisk utbildning.
8
Utbildningens utformning och innehåll
Utbildningsplan och kursplanerna är styrdokument avseende utbildningens innehåll.
Riktlinjerna innehåller en bredare beskrivning av programmets utformning och innehåll.
Läkarprogrammet syftar övergripande till att utbilda läkare som har goda medicinska
kunskaper, grundläggande färdigheter, och ett väl utvecklat förhållningssätt.
Följande karakteristika och prioriterade områden är framträdande i läkarprogrammet och
beskrivs mer i detalj var för sig:
• en helhet med 7 teman och tydlig progression.
• nivåsatta lärandemål enligt Solo (structure of observed learning outcomes) taxonomi.
• studentvalda fördjupningskurser med inriktning mot vetenskaplig respektive professionell
utveckling.
• integrerad del-, och slutexamination som stöd för progression
• integration mellan basvetenskaplig kunskap och klinisk kompetens
• primärvården som arena.
• professionell utveckling och stöd av mentor.
• vetenskaplig utveckling, och möjlighet till parallell forskningsintroduktion och en termins
examensarbete.
• interprofessionell undervisning.
• internationella utbyten.
En helhet med 7 teman och tydlig progression
Läkarprogrammet är baserat på en processmodell där helheten och progressionen i
programmet tydliggjorts genom 7 teman på följande sätt: upptakt → friska människan →
sjuka människan → klinisk medicin → klinisk medicin med 3 olika inriktningar → samhälle,
hälsa och miljö → återkommande valbara fördjupnings kurser → frivilligt internationellt
utbyte. Progressionen är baserad på att förvärvad kompetens från tidigare steg bildar en
nödvändig bas för lärandet i nästa steg. En översikt över läkarprogrammets teman ses på nästa
sida.
9
Programöversikt läkarprogrammet
Termin
TEMA 1: Den friska
människan I - 24 hp
1
Upptakt - 6 hp
2
Den friska människan II - 30 hp
3
4
Den friska människan III - 16,5 hp
Den sjuka människan
II - 25,5 hp
5
TEMA 3: Klinisk medicin - 48 hp
TEMA 2: Den sjuka
människan I - 13,5 hp
IDT - 4,5
hp
VetU 4,5
hp
6
SVK 7,5 hp
SVK 3
hp
7
TEMA 4: Klinisk medicin - inriktning kirurgi - 27 hp
8
9
Examensarbete - 30 hp
TEMA 5: Klinisk medicin - inriktning neuro, sinnen och psyke -30
hp
10
TEMA 6: Klinisk medicin - inriktning reproduktion och utveckling 22,5 hp
11
TEMA 7: Hälsa i samhälle och miljö IST
- 12 hp
3 hp
SVK 7,5 hp
SVK 15 hp
Figur 2. Översikt av läkarprogrammets 7 teman, valbara fördjupningskurser,
integrerade tentamina och terminer (SVK = valbar fördjupning, IDT = integrerad
deltentamen, IST = integrerad sluttentamen).
Nivåsatta lärandemål
Utbildningens övergripande lärandemål anges i utbildningsplanen. I kursplanen anges de
övergripande lärandemål som gäller för den aktuella kursen. Dessa ska stämma överens med
utbildningsplanen och de nationella examensmålen. I kursens studieanvisning anges mer
detaljerade mål.
Det övergripande målet för läkarutbildningen är en examinerad läkare som uppvisar god
kompetens i medicinsk kunskap med djup förståelse i såväl vetenskaplighet, och humanistiskt
grundsyn. Vidare ska utbildningen ge grundläggande färdigheter, och ett utvecklat
förhållningssätt med förmåga till samarbete med andra yrkeskategorier och till livslångt
lärande.
De nedbrutna lärandemålen i studieanvisningarna är nivåsatta enligt SOLO-taxonomin
(structure of observed learning outcomes) eller Millers pyramid enligt nedan [7,8].
10
Nivåindelning av kunskaper enligt SOLO-taxonomin:
1) Enkel (ex. känna till, identifiera)
2) Sammansatt (ex. redogöra för, beskriva)
3) Relaterad (ex. analysera, relatera, förklara, använda)
4) Utvidgad (ex. teoretisera, generalisera, reflektera)
Nivåindelning av färdigheter enligt Millers pyramid:
1) Veta
2) Veta hur man utför
3) Kunna visa
4) Kunna utföra yrkesmässigt
Mer information om lärandemål och kursplaner finns i dokumentet - Anvisningar till
kursplaner på läkarprogrammet
Studentvalda fördjupningskurser (studentvalda kurser, SVK)
Totalt har läkarprogrammet ca 50 valbara fördjupningskurser. Dessa skapar möjligheter till
fördjupad förståelse och ett utforskande arbetssätt inom ett avgränsat område antingen genom
att med klinisk utgångspunkt göra en basvetenskaplig fördjupning, eller att från basvetenskap
göra en tydlig klinisk koppling. De valbara kurserna har ett pedagogiskt värde på så sätt att
fördjupade kunskaper och färdigheter ger studenten kompetenser som är applicerbara även i
andra sammanhang enligt figur 4 nedan.
Undervisningen under SVK kurser sker huvudsakligen i mindre grupper och med ett
studentaktiverande arbetssätt. SVK-kurser på läkarprogrammet utgör 33 hp eller ca 25 veckor.
Syften och fördelar med valbar fördjupning är att studenten: 1) är mer motiverad att lära
genom att området väljs efter personligt intresse, 2) får kompetenser utanför grundkursen till
både innehåll och djup, 3) får bättre möjlighet att utvecklas vetenskapligt, och 4) får bättre
möjlighet att utvecklas personligt och professionellt.
En termins examensarbete
Examensarbetet omfattar 30 hp, och är placerat på termin 8. Projekten genomförs i tre steg:
arbetsplan, halvtidsrapport respektive slutexamination. Handledaren ska ha avlagd
doktorsexamen eller motsvarande. En projektdatabas där studenterna kan söka handledare och
projekt finns på: http://exjobb.meb.ki.se . Varje student har en koordinator som är en erfaren
forskare med KI tillhörighet. Koordinatorn ansvarar för att projektet genomförs enligt KIs
regler och förordningar. Koordinatorn håller kontakt med handledaren och studenten och
ansvarar för seminarier som hålls under kursen. Varje koordinator kommer att ansvara för ca
10-15 studenter.
Examinationsformer och integrerad del-, och slutexamination
De examinationsformer som används inom utbildningen och anges i kursplaner ska vara
relaterade till. Lärandemålen. Metoder för bedömning av studenter inkluderar skriftliga och
muntliga examinationer, examination av klinisk kompetens och professionalism.
11
Examination kan ske både summativt och formativt (kallas också för formativ bedömning).
Summativa examinationer kan ske antingen löpande eller i slutet av kursen. Formativ
examination ska ske löpande under kurser så att studenterna får återkoppling på sina
kunskaper och kompetenser.
Den huvudsakligen basvetenskapliga utbildningen under tema 1 och 2 (termin 1-4) avslutas
med en integrerad deltentamen i vilken även examination av kliniska färdigheter (”kliniskt
körkort”) ingår. I slutet av utbildningen genomförs integrerad sluttentamen som på avancerad
nivå sammanfattar hela utbildningen och förutsätter integrering mellan kliniska ämnen och
basvetenskap.
Ett självskattningsformulär som innehåller en analys av styrkor och svagheter, samt en
handlingsplan används inom PU. Formuläret är baserat på CanMEDS sju kompetensaspekter
för läkaryrket och resultaten följs upp en gång per termin i samband med mentorsträffen.
Integration mellan basvetenskaplig kunskap och klinisk kompetens
Att skapa integration mellan kurser och områden syftar till att skapa en helhet för studenternas
lärande. Integration förutsätter ett vertikalt och horisontellt samarbete både mellan och inom
kurserna. Ett riktvärde är att 10 % av undervisningen ska utgöras av integration mellan
basvetenskap och kliniska vetenskaper. Vissa frågor lämpar sig dock bättre att undervisas
ämnesbaserat – men det kräver en medvetenhet om hela utbildningens innehåll. Det första
steget är således att vara medveten om vad de övriga kurser innehåller.
Eftersom integration mellan ämnen och kurser är en viktig målsättning i all utbildning är det
en fördel att alla medverkande lärare planerar ingående kurser tillsammans med tema- och
strimmakollegier så att både den horisontella och vertikala integrationen underlättas.
Primärvården som arena
Primärvårdens (PV) främsta syfte på läkarprogrammet är att främja och understödja
studenternas progression och integration genom programmet i kommunikation, kliniska
färdigheter, diagnostik samt i samverkan med patienten initiera behandling. Studenten
utvecklas i att handlägga oselekterade patienter och folksjukdomar, samt får lära sig att skilja
ut det som är allvarligt och akut.
PV ska avspegla innehållet och lärandemålen på den kurs där PV ingår som arena. Samtidigt
ska studenten integrera kunskap och färdigheter både vertikalt och horisontellt från flera
nivåer av utbildningen och använda sig av kunskaperna i ett primärvårdssammanhang. Detta
möjliggörs genom nära samarbete med lärare inom utbildningens sju teman. Erfarenhet av det
primärpreventiva arbetssättet får studenten även genom verksamhetsintegrerad utbildning
(VIL) på barnavårdscentral och mödravårdscentral under främst tema 6. Studenterna
återkommer nästan varje termin till primärvården under totalt 13 veckor.
PV utgör en viktig arena för tidig yrkeskontakt och förser studenterna med en strimma av
praktiskt inriktad patientcentrerad träning av konsultationsfärdighet med progression av
kompetenser som löper genom hela programmet. Träning i patientsäkerhetsfrågor ingår också
i strimman. Studenten får en ökande självständighet under de senare terminerna men målet är
att redan den första terminen ta emot studenten som en blivande kollega på arbetsplatsen. Som
pedagogisk grund används erfarenhetsbaserat lärande. Handledarstödet är främst inriktat på
12
att studenten ska få relevant individuell återkoppling på sina många patientmöten på
vårdcentralen och kunna bearbeta medicinska faktakunskaper kopplat till dessa.
Professionell utveckling och stöd av mentor
Professionell utveckling (PU) är en strimma omfattande 15 högskolepoäng och har till syfte
att på ett strukturerat och progressivt sätt utveckla studenternas:
• förmåga till ett etiskt, psykologiskt insiktsfullt och empatiskt förhållningssätt gentemot
patienter, anhöriga, medarbetare och andra studenter.
• förmåga till en helhetssyn utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna
• kompetens i kommunikation, ledarskap, sjukvårdens ekonomi och organisation och
interprofessionellt samarbete.
• reflektiva förmåga, självinsikt och empati
• förmåga till ett livslångt lärande
• kunskaper i relevanta lagar och konventioner
PU omfattar följande kompetensområden: medicinsk etik, medicinsk psykologi,
kommunikation och samtalsmetodik, genusmedicin och interkulturella aspekter, personlig
utveckling, självinsikt och stresshantering, ledarskap och interprofessionellt samarbete samt
medicinsk juridik. Den dominerande delen av PU-undervisningen är studentaktiverande och
erfarenhetsbaserad.
PU bedrivs både integrerat i grundkurserna och som särskilda undervisningsmoment i nära
anknytning till den aktuella kursen. Kärnan i PU-undervisningen är en mentorsverksamhet där
läkare följer en grupp (i vanliga fall fyra) studenter under hela läkarutbildningen. Den
genomförs som särskilda workshopdagar enligt ett strukturerat program, och omfattar bland
annat en självskattning av olika läkarkompetenser (enligt CANMEDs) varje termin som sedan
diskuteras i ett individuellt samtal med mentorn. Självskattningen utmynnar i en
handlingsplan och en strategi för den kommande tiden.
Vetenskaplig utveckling och möjlighet till parallell forskningsintroduktion
Vetenskaplig utveckling (VetU) som omfattar 7,5 hp ges som en vetenskaplig strimma,
integrerat och/eller som enskilda utbildningsmoment inom ett tema, och som egen kurs. VetU
har som främsta syfte att ge studenterna kompetens i sökning, kritisk granskning, samt
tolkning av vetenskaplig litteratur för att stödja det livslånga lärandet i yrket. Vidare skall
studenten få insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet
mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.
VetU innefattar informationshantering, vetenskapsteori, vetenskapsfilosofi, forskningsetik,
studiedesign, forskningsmetodologi, grundläggande statistisk, klinisk epidemiologi och
evidensbaserad medicin. VetU syftar också till att träna kompetens att kommunicera
vetenskap skriftligt och muntligt. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och tillämpas
under kursen examensarbete i medicin (självständigt fördjupningsarbete).
Programmet avser att ge alla studenter en tidig kontakt med forskning och ge möjlighet till att
samtidigt förbereda forskarutbildning. Utöver det ordinarie programmet erbjuds därför en
parallell fristående kurs omfattande totalt 30 hp (Forskningsintroducerande kurs för studenter
på läkarprogrammet, Foläk I + II).
13
Studentaktiverande undervisningsformer
Läkarprogrammet uppmuntrar till studentaktiverande undervisningsformer som är anpassade
till kursernas mål. Sådana metoder är t.ex. casemetodik, problembaserat lärande, seminarier,
aktivt patientbaserat lärande under handledning med reflektiva inslag, laborationer, och analys
av vetenskaplig litteratur. Föreläsningar bör främst användas för att ge en introduktion, en
översikt eller en sammanfattning. Lärare ska använda metoder som stöds av pedagogisk
forskning. Det är väsentligt att de utbildningsmetoderna som läraren väljer är i samklang med
målen som ska nås. Programmets olika former av undervisning ses i Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Programmets olika undervisningsformer med kort beskrivning.
Undervisningsform
Kort beskrivning
Föreläsning
Presentation av viktigt innehåll med utrymme för frågor och
diskussion. Förutsätter ej studentförberedelser enligt instruktion.
Seminarium
Studentaktiverande form som förutsätter studentförberedelser
enligt instruktion.
Grupparbete (workshop)
Studentaktiverande form som utgår från studenternas egna
upplevelser och tankar eller från problem. Förutsätter ej
studentförberedelser enligt instruktion.
Fältarbete
Observation, fältstudie utifrån formulerad frågeställning som
genomförs i verksamhet utanför KI. Förutsätter förberedelser
enligt instruktion.
Projektarbete
Självständigt arbete som planeras, genomförs och utvärderas.
Studiebesök (auskultation) Studiebesök eller auskultation i verksamhet utanför KI.
Laboration
Planering, genomförande och utvärdering av ett experiment i
syfte att förstå teoretiska principer.
Färdighetsträning
Lärarledd träning av specifik kompetens eller färdighet och som
inte sker direkt i vårdens miljö med äkta patient
Verksamhetsförlagd
utbildning
Patientbaserat lärande där studenten är aktör och aktivt deltar, får
återkoppling och möjlighet att reflektera över sina upplevelser i
patientarbetet.
Fallbaserad undervisning i
vården
Lärarledd patientbaserad riktad undervisning i liten grupp som
sker i vården.
Självstudier, reflektion och Eget arbete, självstyrt grupparbete inför alla former av
inläsning
redovisningar.
Examination
Examinations- och annan schemalagd bedömning- eller
redovisningsaktiviteter som krävs för godkänd kurs.
14
Interprofessionell undervisning
Undervisning där studenter från två eller flera professioner lär tillsammans (om, med och av
varandra) finns under kursen i kirurgi på klinisk utbildningsavdelning (KUA) eller kliniska
utbildningsmottagning (KUM). [21]. Fler interprofessionella inslag är under utbyggnad i form
av studentakuter, studentsalar mm. Genomförandet kräver omfattande planering och
samordning varför en ökad regional och nationell samverkan skapats. Centrum för klinisk
undervisning (CKU) som är ett samarbetsorgan för Stockholms läns landsting och KI arbetar
med särskilt fokus på den interprofessionella undervisningen. Läs mer om CKU och om
interprofessionell utbildning här: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=27701&l=sv.
Internationella utbyten
Internationellt samarbete med utbytesstudier är sedan många år ett prioriterat område inom
läkarprogrammet och underlättas av att programmet innehåller flera längre perioder med
valbar fördjupning. Utbyten sker främst genom deltagande i etablerade utbytesprogram som
Erasmus, men också inom ramen för direkt samarbete med universitet i Australien, Nya
Zeeland, USA, Kanada, Europa och Asien. Allmän information om utbytesstudier finns på:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=177&l=sv.
Regler för utbytesstudier finns på:
http://pingpong.ki.se/public/courseId/5586/coursePath/5549/ecp/langsv/publicPage.do?item=3849807.
15
Styrdokument, regler och studentens rättigheter
Övergripande styrdokument
Utöver de styrdokument som finns i sammanställningen nedan styrs verksamheten av ett antal
nationella och lokala styrdokument. På nationell nivå är; förvaltningslagen, högskolelagen,
högskoleförordningen och diskrimineringslagen de styrdokument som har störst relevans för
läkarutbildningen. På lokal nivå (KI) samlas regler som gäller för alla utbildningar under
benämningen Studenträtt och på lärarwebben. Läs mer om Studenträtt på KI:s webbplats:
http://ki.se/utbildning/studentratt
Utbildningsplanen
Utbildningsplanen är det viktigaste lokala styrdokumentet och reglerar och beskriver
utbildningens mål och innehåll. Delar av utbildningsplanens innehåll styrs av
högskoleförordningens bilaga om examensordning, där mål och omfattning på utbildning som
leder till läkarexamen är fastställda. Utöver detta innehåller utbildningsplanen lokalt uppsatta
mål och en beskrivning av utbildningens innehåll och upplägg. Dokumentet är juridiskt
bindande för KI. Läkarprogrammets utbildningsplaner finns på läkarprogrammets
programwebb: http://pingpong.ki.se/public/courseId/5586/coursePath/5549/ecp/langsv/publicPage.do?item=3850030. Beslutande organ: Styrelsen för utbildning.
Kursplaner
Alla kurser måste ha en fastställd kursplan. Kursplanen beskriver och reglerar en enskild kurs
gällande mål, innehåll och genomförande. Dokumentet är juridiskt bindande för KI.
Obligatoriska moment, examinationsformer och eventuella begränsningar av antalet
examinationstillfällen ska anges i kursplanen. Mer information om kursplaner finns på
Lärarwebben på KI:s webbplats: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=13544&l=sv.
Kursplanen ska vara utformad så att den kan gälla för mer än ett kurstillfälle. Det är dock
viktigt att kursplanen är aktuell, och att utbildningsaktiviteter och examination stämmer
överens med kursplanen. Ändrad litteraturlista kräver revidering men det är möjligt att skriva
tex ”upplaga 5 eller senare”. Kursplanen får inte revideras under pågående kurs. Deadline för
att inkomma med revideringsförslag meddelas kursansvariga inför varje termin. Beslutande
organ: Programnämnden för läkarprogrammet.
Arbets- och delegationsordning
Arbets- och delegationsordning för läkarprogrammet berör delegation till organisationen
under programnämnden. Dokumentet uppdateras fortlöpande. Beslutande organ:
Programnämnden för läkarprogrammet.
16
Regler och riktlinjer avseende enskilda studentärenden
Här nedan följer en sammanställning av regler och riktlinjer som gäller för läkarprogrammet.
För regler och riktlinjer som gäller generellt på KI eller är reglerade nationellt finns
hänvisningar till respektive styrdokument. Dessa återfinns på webben.
Generellt om beslut
Beslut som går att överklaga ska undertecknas av en beslutsfattare och förses med
överklagandehänvisning. Det är bara den person som ett beslut gäller som kan överklaga
beslutet. Alla beslut går inte att överklaga, se Överklagandenämnden för högskolans
webbplats www.onh.se eller Högskoleförordningen för information om vilka beslut som går
att överklaga. Beslut som är positiva för den enskilda studenten, så kallade positiva
myndighetsbeslut, går vanligtvis inte att ändra efter att beslutet meddelats studenten.
Beslut och riktlinjer om antagning, tillträde, kursval, studieuppehåll och
individuell studieplan
Tillträdeskrav till högre termin
Tillträdeskrav till högre termin regleras i utbildningsplanen. Beslut om dispens från
tillträdeskrav fattas av studiesociala kommitténs (SSK) ordförande. Dispens medges endast i
undantagsfall.
Skillnad mellan registrering av studenter och kursintroduktion (upprop)
Registrering på en kurs (och ett program) är obligatorisk och sker vid utbildningsstarten. Det
är varje institutions/programs ansvar att informera om, hur och när registrering kommer att
genomföras. Registrering kan ske via ombud. Information angående kursregistrering ska
finnas på kurswebben. Information om programregistrering för nyantagna studenter finns på
programwebben. Beslut om dispens fattas av kursansvarig lärare. Antagna till programmet
som inte registrerat sig för studier vid KI inom föreskriven tid anses ha lämnat återbud till
utbildningsplatsen.
Kursintroduktion (kallas fortfarande upprop på vissa kurser) då viktig information om kursen
förmedlas är obligatorisk på de flesta kurser. Det ska framgå i kursplanen om
kursintroduktionen är ett obligatoriskt moment.
Undantag från närvarokrav omfattar de studenter som utsetts till faddrar vid
introduktionsinternat. Sådan ledighet från obligatoriska moment beviljas under dagarna då
kollot pågår och studievägledningen meddelar kursledningen vilka studenter som är utsedda.
Antagning till senare del av program
Tillämpas ej på läkarprogrammet på KI. Se dock tillgodoräknanden nedan.
Individuell studieplan
Ärendet bereds av studievägledare och beslut fattas av Programdirektor.
Kursval
Studenter gör två kursval. Ett som gäller från tema 2 (Den sjuka människan 1) tom 3 tema 4
(Klinisk medicin – inriktning kirurgi) och ett för tema 5 tom tema 6. Närmare information om
kursval finns på programwebben.
17
Förtur vid kursval
Gäller för termin 3-11. Om det finns mycket starka skäl som inverkar på valet av
region/undervisningssjukhus, så finns möjlighet att via studievägledningen ansöka om förtur
hos Studiesociala kommittén (SSK). Exempel på skäl till förtur kan vara sjukdom,
minderåriga barn, forskning eller annat. Studenter som kan uppvisa en forskningsplan med
sikte på doktorandregistrering, utan att ha blivit doktorandregistrerade, med underskrift av
prefekt och huvudhandledare med handledarkompetens för doktorander kan ansöka om förtur
till det sjukhus som ligger närmast det ställe där forskningen bedrivs. Ordinarie
Studentrepresentanter i PN och PR (förtur gäller endast den tid som de är aktiva i PN eller
PR) samt ordförande i Läkarsektionen får förtur till Solna i kursval, för att underlätta
deltagande i PN- och PR-aktiviteter.
Förtursblankett finns på webbsidan Blanketter. Ansökan ska styrkas med intyg.
Samtliga studenter som är föräldrar som ansöker, får förtur till den region/sjukhus de själva
anser är närmast hem/förskola/barnens skola. Ingen hänsyn tas till scheman vid de olika
sjukhusalternativen. Förturen ska gälla samma sjukhus från termin till termin om kursen ges
där. Yngsta barnet ska vara under 12 år första dagen på kursen. Personbevis för barnet ska
bifogas ansökan första gången. Efterföljande terminer behöver studenten endast intyga att de
ursprungliga ansökningskriterierna fortfarande gäller och att barnet fortfarande är under 12 år.
Om studenten har flyttat eller någon annan förutsättning för ansökan ändrats, ska en ny
komplett ansökan inlämnas. SSK gör stickprov och kontrollerar barnets ålder och att barnet
bor med föräldern mer än bara på helgerna. SSK kommer då att begära in handlingar som
styrker studentens uppgifter. Om en student uppger felaktigt underlag för ansökan förloras
rätten till ev. förturer i framtiden.
Prioritetsgrupper vid fördelning av kursplatser
Information om prioritetsgrupper publiceras på programwebben.
Generellt om prioritetsordning
Om platserna inte räcker till samtliga som söker återupptag inom en prioriteringsgrupp sker
lottning inom respektive prioritetsgrupp. Student som inte beviljats kursplats till en termin
flyttas upp en prioritet inför nästkommande termin.
Studieuppehåll
Studieuppehåll regleras i Högskoleförordningen (7 Kap 20 §) och i KI:s Studenträtt. Student
som gör studieuppehåll av särskilda skäl kan beviljas platsgaranti på kurs vid återupptag av
studierna. Student som gör studieuppehåll utan särskilda skäl ges plats på kurs i mån av
tillgång.
Anmälan om studieuppehåll görs på särskild blankett och ska inlämnas till studievägledningen
senast den 15 april respektive den 15 november terminen innan det planerade uppehållet.
Beslut om studieuppehåll fattas av studievägledare. Återupptag anmäls skriftligt på särskild
blankett som inlämnas till studievägledningen senast den 15 april respektive den 15 november
terminen innan det planerade återupptaget. Ansökan om återupptag som inkommer efter dessa
datum beviljas endast i mån av plats. Kursplatserna fördelas då efter ansökans ankomstdatum
istället för enligt prioritetsordning. På programwebben finns utförlig information till
studenterna om studieuppehåll, återupptag och läkarprogrammets handläggning i dessa frågor.
18
Beslut och riktlinjer om obligatorier, examination och tillgodoräknanden
Obligatoriska utbildningsmoment
Beslut om befrielse från obligatoriskt utbildningsmoment fattas av examinator. Detta beslut
kan överklagas.
En begränsning har av resursskäl införts i en students möjlighet att ta igen missade
obligatoriska utbildningsinslag. I enlighet med Riktlinjer för examination vid KI
(https://internwebben.ki.se/sites/default/files/riktlinjer_examination_1_juni_2012.pdf)
gäller följande: Det ska av kursplanen framgå att kursansvarig avgör om och hur en student
kan ta igen missade obligatoriska utbildningsinslag samt om de obligatoriska inslagen måste
vara avklarade för att studenten ska få genomföra de andra delarna av kursen.
Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta
igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
Examinationer
Läs om examensriktlinjer på KI, rättssäker examination, regler vid tentamensskrivning och
handledning för kursansvariga här: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=50562&d=25916&l=sv.
Omtentamen ska hålla samma svårighetsgrad och kvalitet som den ordinarie tentamen.
Student behöver inte ha deltagit i den ordinarie tentamen för att få delta i omtentamen. När
examinationen består av en skriftligt eller muntligt tentamen ska minst en omtentamen ges
innan nästa ordinarie tentamenstillfälle. Ett omtentamenstillfälle bör alltid ligga i augusti om
det inte finns särskilda skäl till att det inte är möjligt eller rimligt. Det gäller även examination
som består av praktiskt moment.
Kursledningen ska även sträva att för en examination som består av praktiskt moment ha ett
omtentamenstillfälle inför vårterminens start. Omtentamen får inte sammanfalla med den
ordinarie tentamen på nästföljande kurs. Den bör inte heller sammanfalla med obligatoriskt
utbildningsmoment på nästföljande kurs.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande regleras i Högskoleförordningen (HF) 6 kap. 12-14 §§ samt i KI:s
Tillgodoräknandeordning. För att säkerställa skyndsam handläggning av ansökan om
tillgodoräknande uppmanas student att inkomma med ansökan senast tre veckor innan
kursstart. Student är enbart garanterad kursplats utifrån sin antagningstermin Vid så kallad
uppflyttning till högre termin efter tillgodoräknanden för nyantagna gäller prioritetsordningen
vid fördelning av kursplatser. Beslut om tillgodoräknanden (för kurs eller del av kurs)fattas i
enlighet med delegation från styrelsen för utbildning av examinator och för större delar av
utbildningen av PD (). Beslut om tillgodoräknanden av studentvalda kurser fattas av
studierektor för valbara fördjupningskurser (SVK). Beslut om tillgodoräknanden vid
utbytesstudier fattas av respektive temakollegiums ordförande, eller av den person denna har
delegerat uppdraget till.
19
Utbildningens kvalitet och utvärdering
Utvärderingsformer vid läkarprogrammet
Kursvärdering och kursutvärdering
Enligt beslut av styrelsen för utbildnings ska varje kurstillfälle utvärderas med en enkät som
innehåller KI övergripande frågor (gemensamma för alla program), läkarprogrammets
övergripande frågor (gemensamma för alla kurser) och kursens egna frågor. Kursgivare skall
också varje termin genomföra en kursutvärdering enligt enkäten som beslutats av styrelsen av
utbildning. Sammanställda resultat ska skickas prefekten/-rna på den/de kursgivande
institutioner/na, till programmets kansli och vidare till PD/PN som gör en övergripande
rapport. Resultatet ska även redovisas på respektive kurs hemsida och återkopplas muntligt till
nästkommande kursens studenter.
Alumni-undersökning
Under 2008 genomförde KI:s läkarprogram i samarbete med andra medicinska universitet i
Sverige en gemensam enkät riktad till AT-läkare dvs. för detta läkarstudenter (s.k. alumni).
Syftet var att undersöka hur grundutbildningen levde upp till de krav som AT-tjänstgöring
kräver för att kunna utveckla programmet i rätt riktning. En ny alumniundersökning på KI är
planerad till 2015.
Pedagogisk profil och värdegrund
Läkarprogrammets pedagogiska profil är framtagen av programrådet och godkänd av
programnämnden. Läkarprogrammets pedagogiska profil grundar sig på Karolinska Institutets
pedagogiska vision som kort går ut på att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning
och lärande, liksom till forskning och klinisk verksamhet samt att professionen sätts i fokus
under hela utbildningen.
Läkarprogrammets pedagogiska profil
•
Undervisningen är patientcentrerad och utgår från viktiga symtom, diagnoser och
problem. Basvetenskapliga ämnen och kliniska discipliner är tydliga och integrerade.
•
Läkarprofessionen står i fokus genom tidig och omfattande klinisk träning, samt de
vetenskapliga och professionella strimmorna som löper genom hela utbildningen.
Basvetenskaplig kunskap och förståelse tillämpas återkommande, och exemplifieras i det
kliniska sammanhanget. Interprofessionellt lärande ger ytterligare träning i att utöva
läkarrollen.
•
Genom programmet finns en tydlig progression i lärandet med tydliga samband mellan
nivåsatta mål (se nedan) och val av undervisnings- och examinationsformer.
•
Karolinska institutet har fastställt att forskningsprocessen används som metafor för
lärande och undervisning. Inom läkarprogrammet innebär detta att mål för kunskaper,
färdigheter och förhållningssätt uppnås genom egen aktivitet, uthållighet, kritisk
granskning och ett undersökande arbetssätt. Problem och frågor utgör utgångspunkt för
lärandet och det finns tid för reflektion och återkoppling. Undervisningsformerna är
baserade på bästa tillgängliga evidens i medicinsk pedagogik.
•
Innehållet i utbildningen vilar på vetenskaplig grund och leds av forskande lärare. Aktuell
forskning vägleder undervisande lärare, och studenten tränas i att själv söka och förhålla
20
sig till evidensbaserad medicin och aktuell forskning. Forskningsanknytningen betonas
specifikt i examensarbetet och säkras där genom handledning av etablerade forskare.
•
Studenternas intressen tillvaratas genom ett stort utbud av valbara fördjupningskurser som
ger ytterligare möjlighet att fördjupa sig professionellt och vetenskapligt.
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin : S1) enkel (t.ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (t.ex. analysera, relatera), och S4)
utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera). Färdighetsmålen är nivåindelade enligt Millers
pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra
yrkesmässigt.
Värdegrund
Läkarprogrammet vid KI präglas av:
•
ett personligt ansvar och engagemang för lärande och utveckling.
•
att blivande läkare, lärare, handledare och organisatörer är goda förebilder genom ett
seriöst, kreativt, empatiskt, etiskt och respektfullt arbetssätt i samarbetet med andra.
•
ett patientcentrerat förhållningssätt med beaktande av miljö och sammanhang.
•
ett samhällsansvar.
•
ett vetenskapligt och humanistiskt förhållningssätt.
•
mångfald och öppenhet.
21
Arbets- och delegationsordning
PN 2
2014-10-14
Dnr:
2154/2010-010
Sid:
1 / 15
Arbets- och delegationsordning för
läkarprogrammet
Reviderad 2014-10-14 av Programnämnd 2
Postadress
Karolinska Institutet
SE-171 77 STOCKHOLM
Org. Nummer 202100 2973
Telefon
08-524 800 00, vx
Fax
08-524 865 07
E-post
Webb
ki.se
Sid: 2 / 15
Innehållsförteckning
Organisationsöversikt .................................................................................................. 3
Programnämnd ............................................................................................................ 3
Programnämndens ordförande .................................................................................... 5
Programdirektor........................................................................................................... 5
Programstudierektor .................................................................................................... 6
Programråd .................................................................................................................. 7
Temaordförande .......................................................................................................... 7
Temakollegium ............................................................................................................ 8
Strimmaordförande ...................................................................................................... 8
Strimmakollegium ....................................................................................................... 9
Internationella kommittén ........................................................................................... 9
Studiesociala kommittén ........................................................................................... 10
Kommittén för prov- och intervjubaserat urval till läkarprogrammet ....................... 11
Studierektor för forskningsintroducerande kurs för studenter på läkarprogrammet
(FoLäk) ...................................................................................................................... 14
Studierektor för Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land
(KUL) ........................................................................................................................ 14
Förkortningar
FoLäk
LINK
PD
PSD
PIL
PN
PO
UFS
SSK
SVK
US
– Forskningsintroducerande kurs för studenter på läkarprogrammet
– Läkarprogrammets internationella kommitté
– Programdirektor
- Programstudierektor
– Kommittén för alternativt urval till läkarprogrammet
– Programnämnd
– Programnämndens ordförande
– Avdelningen för Utbildning- och forskarutbildningsstöd
– Studiesocial kommitté
– Studentvalda kurser
– Styrelsen för utbildning
Sid: 3 / 15
Organisationsöversikt
US
PIL
SSK
LINK
Programnämnd
Utvärdering
tedagogisk
SVK
Programråd
Tema
Tema
Tema
Kollegium
Kollegium
Kollegium
1
2
3
- Tema
Tema Tema
ordförande ordförande ordförande
Examens
arbetet
PV-kollegium
Tema
Tema
Tema
Tema
Kollegium
Kollegium
Kollegium
Kollegium
4
Tema
ordförande
5
6
7
Tema
ordförande
Tema
ordförande
Tema
ordförande
Institutioner med kursansvar och GUA
PU-kollegium
PU
VetU-kollegium
Examenskommitté
GUA
Programnämnd
Programnämnden (PN) arbetar på uppdrag av Styrelsen för utbildning (US) och är
det högsta beslutande organet inom läkarprogrammet. PN ansvarar för
kvalitetssäkring av programmets ingående kurser samt av programmets integration,
progression, vetenskaplighet och professionsförankring i förhållande till
utbildningsplanens mål.
PN:s ansvar
PN ska direkt eller genom delegation ansvara för:
- att utveckla, utvärdera och kvalitetssäkra programmet
- att utarbeta verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
- att utforma tydliga utbildningsuppdrag till institutionerna i enlighet med US:s
riktlinjer och med hänsyn till målen i utbildningsplanen, samt följa upp dessa
uppdrag
- att följa upp programmets ekonomi
- att följa upp studieprestationer och helårsplatsfördelning
- att samverka avseende rekryteringsåtgärder
- att följa upp de kursvärderingar som institutionerna genomför för
läkarprogrammets räkning.
- att organisera programövergripande administration, exv. reservantagning,
programregistrering, ladokregistrering/hantering av: terminsuppflyttning,
terminsregistrering och kursval
Sid: 4 / 15
- att i enlighet med beslut i US genomföra alternativt urval
- att upprätta, uppdatera och utveckla programwebben
- att följa upp att det finns uppdaterade kurswebbar för de i programmet ingående
kurserna
- att utse krisansvarig
Attesträtten för PN:s ekonomi regleras i universitetsförvaltningens attestordning.
Beslut
US delegerar till PN att fatta beslut inom sitt ansvarsområde. PN får delegera
beslutanderätten till underorgan samt till programdirektor/annan om annat inte
anges. Delegation från PN får ej vidaredelegeras.
US delegerar följande beslut till PN:
- förslag till utbildningsplan (får inte vidaredelegeras)
- fastställande samt revidering av kursplaner (får inte vidaredelegeras)
- programövergripande och programspecifika riktlinjer som inte regleras i centralt
fastställda riktlinjer
- myndighetsutövning gentemot enskild person (beslutsrätten ska alltid delegeras
till enskild tjänsteman och beslut ska alltid fattas efter föredragning). Exempel på
sådana beslut:
1
• tillgodoräknande mot utbildningsplanens mål (större delar av program i
samband med antagning till senare del; i samband med utlandsstudier, där
flera kurser berörs av tillgodoräknandet; av kurs (som ej ingår i
programmets ordinarie utbud) som valbar kurs; och tillgodoräknande av
examensarbete)
• undantag från behörighetsvillkor till högre termin
• studieuppehåll och återupptagande av studier
- förslag till US avseende fördelning av utbildningsuppdrag och resurser till
institutioner
- kursutbud för valbara kurser
- beslut om examensbevis (beslutsrätten ska alltid delegeras till enskild tjänsteman)
- överintag på programmet. (PN vidaredelegerar till PD).
PN:s sammansättning
- ordförande
- programdirektor
- 2 lärarrepresentanter (varav en är vice ordförande i PN)
- avnämarrepresentant
- 2 studentrepresentanter
- övriga:
• programhandläggare
• programstudierektor
1
Jämför delegation till examinator. Se även Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och
avancerad nivå på KI, fastställd av US 2007-12-19, dnr 4816/07-300
Sid: 5 / 15
Arbetsformer
Sammanträden i PN ska vara protokollförda enligt KI:s regler. För beslutförhet krävs
närvaro av minst hälften av ledamöterna med rösträtt, varav ordförande eller vice
ordförande samt minst en studentrepresentant. I det fall ingen studentrepresentant
har utsetts av studentkåren gäller för beslutförhet närvaro av minst hälften av
ledamöterna med rösträtt, varav en ska vara ordförande eller vice ordförande. Vid
lika röstfördelning har ordföranden utslagsröst.
Om ett ärende är så brådskande att sammanträde inte hinner hållas för att behandla
det får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många
ledamöter som behövs för beslutförhet (beslut per capsulam). Om detta förfarande
inte är lämpligt får programnämndens ordförande (PO) avgöra ärendet efter
föredragande.
Beslut som delegeras till PO, programdirektor (PD) eller annan utsedd ska fattas
tillsammans med studentrepresentant. I det fall ingen studentrepresentant har utsetts
av studentkåren fattas beslutet av PO, PD eller annan utsedd. Att studentrepresentant
ska delta gäller inte för ordförandebeslut enligt föregående stycke eller beslut som
handlar om myndighetsutövning mot enskild student.
Beslut ska alltid fattas efter föredragning, undantagna från detta är beslut som
vidaredelegerats till enskild tjänsteman att hantera som enmansärende.
Beslut som fattas av PO, PD eller annan utsedd samt beslut per capsulam ska
anmälas vid nästkommande sammanträde i PN. Detta gäller inte för beslut som
handlar om myndighetsutövning mot enskild student.
Programnämndens ordförande
Programnämndens ordförande (PO) ska leda programnämndens verksamhet. I det
ingår att förbereda och leda programnämndssammanträdena. PO ska också fungera
som ett stöd till programdirektorn.
Programdirektor
Programdirektorn (PD) är den som ansvarar för det löpande arbetet inom
programmet och ska leda den sammanhållande, kvalitetssäkrande och utvecklande
verksamheten.
PD:s ansvar
- operativt ansvar för all övergripande verksamhet inom programmet
- att genomföra beslut fattade i PN
- att vara språkrör för programmet såväl internt som externt
Sid: 6 / 15
-
-
-
-
-
att ansvara för övergripande frågor rörande rekrytering, marknadsföring,
behörighetskrav, antagning, studiesociala frågeställningar, internationalisering,
examina, betygssättning och kriterier
programnämndens (PN) ekonomi, inklusive verksamhetsplan,
verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, resursfördelning inklusive
kursveckoöversikt, uppföljning av studentantal i förhållande till planeringstal i
resursfördelningen med avseende på direktavräkningen, hantering av löpande
ekonomi samt attesträtt för PN:s projekt
programutveckling och kvalitetssäkring, utbildningsplan, huvudområde,
kvalitetsplanens genomförande, programspecifika utbildningsuppdrag till
kursgivande institutioner samt uppföljning av dessa, programövergripande
riktlinjer, samverkan mellan program, programwebbar, och uppföljningar
att utveckla nätverk mellan utbildningsprogram, forskarskolor och andra
universitet, nationella och internationella möten och nätverk, upprättande av
kontakter med avnämare
att följa den högskolepedagogiska utvecklingen, speciellt utvecklingen vid
Karolinska Institutet (KI) och vidarebefordra kunskap om denna till programmet
att bereda förslag till ändrad utbildningsplan till PN
beslut avseende individuella studiegångar
PN:s vidaredelegering till PD
- beslut avseende PN:s löpande ekonomi i enlighet med i PN beslutade riktlinjer
och uppdrag
- beslut om kursernas start- och slutdatum inom terminen
- beslut om tillgodoräknande av större delar av program i samband med antagning
- beslut om tillgodoräknanden i samband med utbytesstudier där flera obligatoriska
kurser berörs av tillgodoräknandet
- beslut om examensbevis för examina inom PN:s ansvarsområde
- beslut avseende undantag från tillträdeskrav till högre termin, återupptag av
studier till termin 1 och individuella studiegångar, om dessa gör avsteg från de
riktlinjer som givits av PN
- Krisansvar samt ansvar för att en krisplan upprättas
- ansvar för samordning av programmets kurser samt kontakt med kursgivande
institutioner (GUA och kursansvariga lärare)
- ansvar för att programmets kurser har uppdaterade kurswebbar som följer
fastställda mallar
- överintag på programmet
Programstudierektor
Programstudierektorn (PSR) bistår PD i det löpande arbetet inom programmet och
med att leda den sammanhållande, kvalitetssäkrande och utvecklande verksamheten.
Programstudierektorn har därutöver de uppgifter som PN beslutar.
Sid: 7 / 15
Programråd
Programrådet är programdirektorns (PD) rådgivande organ och bereder
programspecifika frågor för beslut inom programnämnden (PN). Programrådet har
utöver det ett operativt ansvar för programmet. Lärarledamöter utses av PN på
förslag av PD. Studentrepresentanter utses av studentkåren.
Programrådets ansvar
- att samordna programmets ingående teman
- att utveckla programmets ingående teman
- att följa upp kursutvärderingar och samordna förslag till åtgärder på programmets
teman
- att samordna arbetet med kursveckoöversikten
- att samordna och bereda förslag till ändrad utbildningsplan till PD
- att samordna kursplaner så att kursens mål, målnivå, undervisning och
examination stämmer överens med andra teman och utbildningsplanen
- att samordna programmets kurswebbar
Programrådets sammansättning
Programrådet leds av PD och består av:
- Temaordförande för programmets respektive sju teman
- Strimmaordföranden för primärvård (PV), professionell utveckling (PU),
vetenskaplig utveckling (VetU)
- Kursansvarig för kursen Examensarbete i medicin
- Två studentrepresentanter
- Ordförande i Kommittén för studentvalda kurser (SVK),
- Ordförande i Tentamenskommittén (TK)
- Företrädare för Kommittén för utvärdering (KU)
- Programstudierektor
Arbetsformer
Programrådet är ett beredande och rådgivande organ till PN. Programrådet fattar
operativa beslut om samordning, genomförande och annat som inte skall fattas av
PN. Sådana beslut av vikt och principiell betydelse ska vara protokollförda.
Temaordförande
Programnämnden (PN) utser, på förslag från programdirektorn (PD),
temaordförande för respektive tema på programmet. Temaordförande får mandat att,
i samarbete med programrådet och kursansvariga, ansvara för ledning och utveckling
av temats innehåll, uppläggning, utvärdering och utveckling. Temaordförande utses i
likhet med Programnämndsledamöter för en period på tre år, vilket kan förlängas.
Temaordförandes ansvar
- att leda arbetet i temakollegiet
- att ansvara för sammansättningen i temakollegiet
Sid: 8 / 15
-
-
att delta i programrådets arbete
att samordna temats kurser och ha kontakt med kursgivande institutioner
(grundutbildningsansvariga och kursansvariga lärare)
attansvara för kvalitets- och utvecklingsarbete inom temat
att medverka i framtagandet av kursutbud för studentvalda kurser (SVK)
kursutveckling för inom temat ingående kurser och moment
att följa upp kursutvärderingar och bereda förslag till åtgärder på programmets
kurser
att ta fram förslag till fördelning av resurser i den s.k. kursveckoöversikten, inom
temat
att tillsammans med kursledare bereda revidering av kursplaner, så att kursen
stämmer överens med de mål som finns i utbildningsplanen och att den är på rätt
nivå, för beslut i PN
att delta i nationella möten och nätverk
att ansvara för att temat har kurswebbar som följer fastställda mallar och tillse
att kursansvarig uppdaterar kontinuerligt.
att bereda beslut om tillgodoräknanden i samband med utbytesstudier där flera
obligatoriska kurser berörs av tillgodoräknandet (beslut fattas av PD)
att bereda beslut om tillgodoräknande av större delar av program i samband med
antagning (beslut fattas av PD)
Temakollegium
Ett temakollegium består av kursansvariga och momentansvariga lärare från varje
kurs som ingår i det aktuella temat, en representant för VetU, PU respektive PV samt
minst en studentrepresentant. Även kursadministratörer bör delta i temamöten.
Temaordföranden ingår även i PR (se ovan). Om temat huvudsakligen är
basvetenskapligt ska en representant för kliniska kurser adjungeras och om temat är
huvudsakligen kliniskt ska en representant för basvetenskap adjungeras som
ämnesansvarig i en bredare bemärkelse.
Strimmaordförande
Programnämnden (PN) utser, på förslag från programdirektorn (PD),
strimmaordförande för respektive strimma på programmet. Strimmaordförande får
mandat att, i samarbete med programrådet och kursansvariga, ansvara förledning av
strimmakollegiet och utveckling av strimmans innehåll, upplägg, utvärdering och
utveckling. Strimmaordförande utses i likhet med Programnämndsledamöter för en
period på tre år, vilket kan förlängas.
Strimmaordförandes ansvar
- att leda arbetet i strimmakollegiet
- att delta i programrådets arbete
- att samordna strimman och ha kontakt med temaordföranden och temakollegier
samt kursgivande institutioner (grundutbildningsansvariga och kursansvariga
lärare) där strimman deltar
- att ansvara för kvalitets- och utvecklingsarbete inom strimman
Sid: 9 / 15
-
-
att samordna strimmans mål, undervisning och examination med andra delar av
programmet
att medverka i framtagandet av kursutbud för studentvalda kurser (SVK)
utveckling för strimmans ingående delar och moment
att följa upp kursutvärderingar och bereda förslag till åtgärder på programmets
kurser avseende strimman
att tillsammans med temakollegier/kursledare bereda revidering av kursplaner så
att strimmans mål stämmer överens med de mål som finns i utbildningsplanen
och är på rätt nivå, för beslut i PN.
att delta i nationella möten och nätverk
att ta ansvar för att strimman har uppdaterade webbsidor som följer fastställda
mallar
att bereda beslut om tillgodoräknanden av större delar av program avseende
strimman i samband med antagning (beslut fattas av PD).
Strimmakollegium
Ett strimmakollegium består av strimma-ansvariga lärare från varje kurs/moment
och representanter för temana. Strimmaordföranden ingår även i PR. Representanter
från både basvetenskapliga och kliniska kurser skall ingå i kollegiet.
Internationella kommittén
Läkarprogrammets internationella kommitté (LINK) arbetar med programmets
internationalisering.
LINK:s ansvar
- att arbeta med programmets internationalisering
- att verka för internationellt lärar- och studentutbyte
- LINK:s ekonomi, inklusive verksamhetsplan, verksamhetsberättelse, ekonomisk
redovisning
- att kvalitetssäkra det internationella utbytet
- att löpande rapportera till programnämnden (PN)
- att föreslå utbytesavtal med internationella universitet till PN
LINK:s sammansättning
- ordförande (utses av PN)
- 5 lärarrepresentanter (utses av PN)
- 3 studentrepresentanter (utses av studentkåren)
- övriga:
•
2 studentsuppleanter
•
internationell koordinator
•
internationell studenthandläggare
•
programhandläggare
Sid: 10 / 15
Arbetsformer
LINK:s sammanträden ska vara protokollförda enligt KI:s regler. För beslutförhet
krävs närvaro av minst hälften av ledamöterna med rösträtt, varav ordförande samt
minst en studentrepresentant. I det fall ingen studentrepresentant har utsetts av
studentkåren gäller för beslutförhet närvaro av minst hälften av ledamöterna med
rösträtt, varav en ska vara ordförande. Vid lika röstfördelning har ordföranden
utslagsröst.
Beslut ska alltid fattas efter föredragning. Undantagna från detta är beslut som
vidaredelegerats till enskild tjänsteman som enmansärende.
PN:s vidaredelegering till ordförande i LINK
- beslut avseende kontaktresor inom LINK:s budget
- beslut avseende prioritering och godkännande av studenter till internationella
studentutbyten
- beslut avseende prioritering och godkännande av lärare till internationella
lärarutbyten
- beslut avseende LINK:s löpande ekonomi, i enlighet med av PN beslutad
verksamhetsplan för LINK
- beslut avseende överenskommelser om kliniska rotationsplatser
Studiesociala kommittén
Studiesociala kommittén (SSK) arbetar med frågor avseende studiesocial miljö samt
bereder frågor avseende studiesociala regler och rutiner inför beslut i
programnämnden (PN).
SSK:s ansvar
- rutiner för hantering av likabehandling av studenter
- riktlinjer för behörighet till kurser inom programmen
- prioriteringsordning vid återupptag av studier
- att löpande rapportera till PN
SSK:s sammansättning
- ordförande (utses av PN)
- 2 lärarrepresentanter (utses av PN)
- 3 studentrepresentanter (utses av studentkåren)
- representant för studenthälsan
- övriga
• studievägledare
• programhandläggare
Sid: 11 / 15
Arbetsformer
SSK:s sammanträden ska vara protokollförda enligt KI:s regler.
Ordförande i studiesociala kommittén
Programnämnden (PN) utser, på förslag från programdirektorn (PD), ordförande i
SSK.
Ansvar för ordförande i studiesociala kommittén
- att ansvara för hantering och rutiner kring dispensärenden
- att leda arbetet i studiesociala kommittén
- att delta i programrådets arbete
- att samordna överlämnandekonferens angående studentärenden som behöver
föras vidare till nästa tema
- att delta i utvecklingsarbete för bedömning av för studenters professionalism
- att samordna lärarstöd för studenter som blivit föremål för ärende i
överlämnandekonferens
- att delta i nationella möten och nätverk
PN:s vidaredelegering till ordförande i SSK
- beslut avseende undantag från tillträdeskrav till högre termin inom programmet,
inom av programmet fastställda riktlinjer
- beslut avseende individuella studiegångar
- att till programdirektorn (PD) föredra förslag till beslut som gör avsteg från de
riktlinjer som givits av PN
I de fall ordförande i SSK kan anses jävig, eller av annan anledning olämplig,
delegeras dessa beslut istället till PD. I beslutet ska då en notering om jäv göras.
Kommittén för prov- och intervjubaserat urval till läkarprogrammet
Urvalskommittén för prov- och intervjubaserat urval till läkarprogrammet (PIL)
arbetar med frågor avseende altarnativt urval till programmet och bereder frågor
avseende regler, arbetsformer och rutiner inför beslut i programnämnden (PN).
Kommittén för PIL:s ansvar
- rutiner och riktlinjer för alternativt urval
- utveckling och kvalitetssäkring av alternativt urval
- genomförande av det stegvisa urvalet
- att ta fram förslag till meritvärdering av behöriga sökanden i enlighet med KI:s
antagningsordning
- att löpande rapportera till PN
Sid: 12 / 15
PN:s vidaredelegering till kommittén för PIL
-
beslut om meritvärdering av sökanden.
Kommittén för PIL:s sammansättning
- ordförande (utses av PN)
- 5 lärarrepresentanter (utses av PN)
- 2 studentrepresentanter (utses av studentkåren)
- övriga
•
programhandläggare
Arbetsformer
Kommittén för PIL:s sammanträden ska vara protokollförda enligt KI:s regler.
Ordförande i kommittén för PILPN:s vidaredelegering till ordförande i Urvalskommittén
- Beslut om antal sökande som kallas till prov och levnadsbeskrivning
- Beslut om antal sökande som kallas till intervju
Kommittén för studentvalda fördjupningskurser (SVK)
Kommittén för SVK:s ansvar
- Att arbeta med programmets utbud av valbara kurser
- Att kontinuerligt arbeta med dimensionering av programmets utbud av
valbara kurser i förhållande till predikterat antal studenter
- att samverka med temaordföranden och temakollegier, strimmaordföranden
och strimmakollegier samt kursgivande institutioner
(grundutbildningsansvariga och kursansvariga lärare) kring ett optimalt
kursutbud.
- att ansvara för kvalitets- och utvecklingsarbete för SVK kurser
- att samordna SVK kursernas mål, undervisning och examination med andra
delar av programmet
- att följa upp kursutvärderingar och bereda förslag till åtgärder på SVK kurser
- att tillsammans med kursledare bereda revidering av kursplaner så att
kursernas mål stämmer överens med de mål som finns i utbildningsplanen
och är på rätt nivå, för beslut i PN
- Antalet kursplatser
- Att fortlöpande rapportera till PN
Sid: 13 / 15
Kommittén för SVK:s sammansättning
- ordförande (utses av PN)
- 5 lärarrepresentanter (utses av PN)
- 2 studentrepresentanter (utses av studentkåren)
- övriga
•
programhandläggare
Arbetsformer
Kommittén för SVK:s sammanträden ska vara protokollförda enligt KI:s regler.
Ordförande för kommittén för SVK
Ordförande för studentvalda kurser (SVK) ansvarar för samordning av och
information om programmets valbara kurser.
Ordförande för SVK:s ansvar
- att i samråd med programrådet programdirektor och kommittén för SVK bereda
förslag till kursutbud
- ansvar för att studenterna får information om kursutbud och
antagningsförfarande, samt ansökan till kursplats på SVK
- ansvar för sammanställning av studenternas ansökan om kursplats på SVK samt
fördelning av kursplatser på valbara kurser
- ansvar för SVK:s rapport för prestationsbaserad fördelning av
undervisningsmedel till KI:s institutioner och
- ansvar för SVK:s rapport för prestationsbaserad fördelning av
undervisningsmedel till SLL:s centrala FoUU-kansli
- att ansvara för hantering och rutiner kring dispensärenden avseende valbara
kurser
- att leda arbetet i SVK-kommittén
- att delta i programrådets arbete
- att utgöra ett lärarstöd för kursansvariga och lärare inom SVK
- att delta i nationella möten och nätverk
- att ansvara för att SVK kurser har uppdaterade kurswebbar som följer fastställda
mallar
PN:s vidaredelegering till studierektor för SVK
- beslut om tillgodoräknande av studentvald kurs som ej ingår i programmets
ordinarie utbud av SVK
- beslut angående antagning till SVK
- examination av projektarbeten inom SVK enligt utbildningsplan för
läkarprogrammet 220 poäng (Dnr 1551/2009-310)
Sid: 14 / 15
Studierektor för forskningsintroducerande kurs för studenter på
läkarprogrammet (FoLäk)
Forskningsintroducerande kurs för studenter på läkarprogrammet (FoLäk) är en
fristående kurs som kan sökas av studenter på läkarprogrammet. Programnämnden
(PN) har det övergripande ansvaret för urval och genomförande på uppdrag av US.
Studierektor för FoLäk:s ansvar
- att i samråd med programdirektorn bereda förslag till kursplan inför beslut i PN
- ansvar för att studenterna får information om kursutbud, ansökningsförfarande
samt antagning till kursplats
- att hålla kurswebben uppdaterad
- ta fram förslag till meritvärdering av behöriga sökanden i enlighet med KI:s
antagningsordning
- att löpande rapportera till PN
Studierektor för Kompletterande utbildning för läkare med examen från
tredje land (KUL)
Programmet vänder sig till den som har läkarexamen från tredje land och som
behöver komplettera din utbildning för att kunna söka svensk läkarlegitimation.
Programnämnden (PN) har det övergripande ansvaret för genomförande på uppdrag
av SIR (Avdelningen för Styrelsestöd och internationella relationer).
Studierektor för KUL:s ansvar
- att i samråd med programdirektorn bereda förslag till kursplan inför beslut i PN
- att se till att studenterna får information om kursutbud, ansökningsförfarande
samt antagning till kursplats
- att hålla kurswebben uppdaterad
- att ta fram förslag till meritvärdering av behöriga sökanden i enlighet med KI:s
antagningsordning
- att löpande rapportera till PN
- att leda arbetet i kollegiet för KUL
Programhandläggare
PN:s vidaredelegering till handläggare
- att ta beslut vid reservantagning
Studievägledare
Studievägledaren arbetar med studenternas studiesociala situation samt med enskilda
studentärenden.
Sid: 15 / 15
PN:s vidaredelegering till studievägledare
- beslut avseende studieuppehåll, delegeras till studievägledaren att hantera som ett
enmansärende
- beslut avseende återupptag till termin 2-11 delegeras till studievägledaren att
hantera som ett enmansärende i de fall det finns kursplats på den aktuella
terminen, i annat fall delegeras beslutet till ordförande i SSK
- beslut avseende uppflyttning av behöriga studenter till högre termin inom
program delegeras till studievägledare att hantera som ett enmansärende
Dessa beslut hanteras som enmansärenden och ska därför inte föredras. Besluten
rapporteras till SSK.