1. No category

Version 14/8-2014
Examensarbetets titel
Studentens för- och efternamn
Idrottsmedicin: Examensarbete 30 hp
Magisterprogrammet
Vt 2015
Handledare
Examinator
Namn Namnsson, Lektor
Namn Namnsson, Lektor
Idrottsmedicinska enheten
Umeå universitet
Uppsatsarbetet är en träning i att självständigt genomföra, skriftligt presentera och försvara ett eget arbete.
Tanken är att processen under denna ska likna den forskningsprocess som ligger till grund för vetenskapliga
artiklar. Kanske det till och med är så att det redan nu finns en tanke att uppsatsen ska ligga till grund för ett
manuskript till en vetenskaplig tidskrift? Uppsatsen liknar en sådan artikel, men den är oftast något
utförligare. Det beror på att en tidskrift ofta har stränga regler på att manus ska vara så kortfattat som
möjligt. Då det är svårt att skriva både tydligt och kortfattat är fokus i en uppsats istället att granskarna ska
kunna få en bra inblick i att du som författare behärskar området (lite längre bakgrund), förstår de metoder
du använt (utförligare metodbeskrivning) och kan relatera dina resultat till tidigare forskning på ett bra sätt.
För att alla delar av kursens examensmål ska kunna examineras finns också några extra rubriker tillagda
(”etiska och samhällsrelaterade reflektioner” samt ”metodologisk reflektion”)
Hur ser upplägget av en uppsats ut?
Hur layouten på uppsatsen ser ut beror lite på vilken typ av uppsats det är man skriver (empirisk studie eller
litteraturundersökning). Själva mallen (med typsnitt, storlek mm kommer att finnas i Cambro under namnet
”Uppsatsmall”)
Empiriska studier
En empirisk studie består av en egen undersökning av ett problem och en frågeställning som är lämpligt
omfattande. Din handledare kan bedöma vad som är lämpligt att ta med under uppsatsperioden. Vissa
kommer att skriva sin uppsats inom större pågående forskningsprojekt vilket kan innebära att du kommer
att samla in mer data än vad som ryms inom ramen för en A-uppsats. Då får du i samråd med handledare
välja ut det som är relevant att ta med för just din uppsats.
Litteraturundersökning
Vid en litteraturundersökning sammanställer man publicerade vetenskapliga artiklar inom ett avgränsat fält.
Här är det viktigt att vara noggrann med vad man är intresserad utav eftersom det ganska snabbt kan bli ett
väldigt stort projekt.
Avsnitten i de olika uppsatserna ser i princip likadana ut, det som skiljer sig mest åt är metoddelen. MEN det
är viktigt att göra en bra metoddel även för litteraturundersökningar för att man som läsare ska förstå hur
urvalet av artiklar gjorts osv. Granska en handfull Review-artiklar från olika tidskrifter när det gäller
metodavsnitt, så förstår du bättre vad som menas. Det är även bra om man använder statistiska metoder vid
litteraturundersökningar.
Nedan följer en sammanfattning av de olika avsnitt som en uppsats oftast innehåller. Viktigt att komma ihåg
är att detta bara är rekommendationer och att det är i samråd med er handledare som ni ska komma
överens om exakt vilka avsnitt ni ska ta med för just er uppsats. De avsnitt som är obligatoriska är märkta
med *
Titel på uppsatsen*
En titel ska vara en sammanfattning av uppsatsens hela innehåll.
Vanliga fel: 1. Titeln är för lång, 2. Man vill vara för originell och hittar på något som ingen begriper,
3. Titeln är för ointressant och inbjuder inte till läsning av uppsatsen
Sammanfattning/abstract*
Ska ge en kortfattad beskrivning av det viktigaste i uppsatsen. Ca 200 ord, om uppsatsen skrivs på svenska
ska även ett engelskt abstract skrivas.
Vanliga fel: 1. Sammanfattningen är för lång, 2. Man talar inte om vad man fått för resultat
utan bara vad man gjort, 3. Sammanfattningen är för rörig, 4. Man använder för långa
meningar.
Sammanfattningen är viktig, då den oftast avgör om en läsare väljer att läsa vidare, eller ej! En viktig faktor
är att syftet med studien tydligt ska framträda, så man förstår varför studien görs. Tänk på hur du själv läst
abstracts och på detta sätt valt ut artiklar som du vill läsa! Ett bra sätt att lära sig skriva abstracts är att
granska upplägg på abstracts du själv tycker gav dig en bra uppfattning av artikelns innehåll på ett
intresseväckande och lättläst sätt. Undvik att använda förkortningar.
I slutet av ett abstract har man oftast 3-5 nyckelord som är centrala för projektet – men som inte återfinns i
uppsatsens titel.
Ett abstract är en kortfattad lättläst sammanfattning av uppsatsens innehåll. Ett välskrivet abstract är:
• Korrekt – Avspeglar det som uppsatsen handlar om på ett korrekt sätt
• Objektivt – Rapporterar innehåll utan att lägga till några kommentarer
• Sammanhängande och lättläst – Använd klart och tydligt språk, och skriv på ett aktivt sätt
(”författarna presenterade resultat” istället för ”resultat presenterades”). Använd ”dåtid” för hur
studien utfördes och hur analysen utfördes, men ”nutid” för de slutsatser som dras av studien
• Precist – Varje mening i abstract ska ha ett värdefullt innehåll (upprepa inte titeln t ex). Beskriv bara
de allra viktigaste fynden i din uppsats (de fyra-fem viktigaste fynden, slutsatserna, betydelserna).
Försök att använda ord som du tror att andra använder som sökord när de vill hitta din uppsats
I en empirisk uppsats ska abstract beskriva:
• Problemet – helst sammanfattat i en bra mening
• Deltagande forskningspersoner – beskrivna med ålder, kön, etnicitet, eller annat som är relevant
• De viktigaste grundbultarna i studiedesignen – då utrymmet är begränsat, beskriv de viktigaste och
mest intressanta delarna – återigen, de faktorer som du tror att andra använder som sökord
• Dina viktigaste resultat – redovisas med effektstorlekarna, konfidensintervall och signifikansnivåer
• Slutsats och betydelse
I en litteraturstudie eller Meta-analys ska abstract beskriva:
• Problemet eller sambanden som undersöks (syftet med undersökningen)
• Sök-kriterier
• Typer av deltagande forskningspersoner som är inkluderade
• De viktigaste resultaten (med de viktigaste effektstorlekarna)
• Slutsatser (och inom vilka begränsningar de gäller)
• Betydelse för teori och praktik
Introduktion*
För detta avsnitt skriver man inte ut rubriken. Här introduceras forskningsområdet som undersöks och man
ger en teoretisk och empirisk bakgrund till forskningsproblemet. Vad som tidigare studerats och det som
man ännu inte studerats = det ”hål” som din studie ska fylla. Man motiverar på så sätt varför det egna
problemet är relevant och intressant att studera. Avsnittet måste innehålla en tydlig röd tråd där varje
stycke bygger på tidigare stycken och pekar fram mot nästa stycke.
Introduktionsavsnittet avslutas med att man formulerar sin frågeställning(ar) och hur man tänker undersöka
detta. Man kan också formulera hypoteser där det klart framgår vilka variabler man tänker undersöka och
hur dessa ska definieras.
Såhär kan man tänka kring introduktionens upplägg
Generell
introduktion
Forskningsområde
Kunskapsglapp
Central hypotes
Specifikt syfte
Förväntat resultat
Ett tydligt och väl
avgränsat syfte är det absolut viktigaste i en vetenskaplig
undersökning. Det
är den som stakar ut riktning och mål med undersökningen.
Lägg därför ner mycket tid på att formulera ett bra syfte!
Börja stycket med att förklara syftet med studien. Om det behövs skriv sedan argument som understödjer
ditt syfte, eller förklarar det ditt speciella upplägg). Efter det mer övergripande syftet kan du förtydliga ditt
problem – precisera som frågor eller genom påståenden (hypoteser)
Syftet med studien ska förklaras på ett tydligt, men kortfattat sätt. Syftet ska beskriva de olika variablerna i
studien (beroende och oberoende).
Tänk på att ditt mål med studien bör vara:
- specifikt
- mätbart
- realistiskt
Exempel på specifika syften kan vara:
- beskriva något som är nytt (kan generera hypoteser till framtiden)
- pröva en hypotes
- bygga en ny design
- lösa ett specifikt problem
- utmana nuvarande paradigm eller klinisk praktik (det nuvarande etablerade sättet att tänka kring
eller hantera ett problem/ en situation)
- utveckla ny teknologi
En hypotes kan utvecklas i tre steg:
1. Styrketräning påverkar muskelstyrka
Nog för att det är en korrekt iakttagelse, men den ger oss ingen hjälp när vi ska designa vår studie. Nytt
försök!
2. Styrkeökningen blir större om man styrketränar mer
Nu har vi fått till en riktning på vårt problem, men det är fortfarande inte riktigt möjligt att utvärdera (vi kan
inte designa studien utifrån denna hypotes ännu). Ännu ett försök!
3. Styrketräning av biceps 3 ggr i veckan (10 reps x 3 set ) ökar styrkan (3RM biceps curl) mer än 1
gång/vecka (10 reps x 3 set) hos tidigare otränade kontorsarbetare.
Nu har vi fått variabler att utgå ifrån, både beroende och oberoende variabler! Nu återstår det att koppla
metod till syfte (så att studiedesignen kan svara på hypotesen eller frågeställningen vi specificerat i
introduktionen)
Vanliga fel:
1. Beskrivning av tidigare forskning radas upp utan att man talar om vilka
resultat man tycker är relevanta för ens egen undersökning
2. Man har ingen röd tråd utan olika stycken kommer utan sammanhang
3. Man är för långrandig och redovisar framför allt teorier som man kan referera till i stället för att bara dra
ut ur teorin det som är exakt nödvändigt för den röda tråden
4. Syftet med studien är otydligt beskriven
5. Variablerna som ska ingå i undersökningen är dåligt definierade
6. Frågeställningarna är diffusa och ställda på för ”låg” nivå - är syftet att helt enkelt beskriva något, eller
ska du göra ”Något mer” – analysera samband, förutse prestation, granska?
7. Man skriver inte ut sina hypoteser fast man har sådana
I en artikel är oftast introduktionen ganska kortfattad, men i en uppsats är detta stycke längre, så att det
synliggörs att författaren är inläst på området och att frågeställningen är väl underbyggd med data från
tidigare studier.
Generellt gäller det att man undviker att använda förkortningar i möjligaste mån. Om förkortningar ändå
används ska de alltid skrivas ut fullt första gången (med förkortningen inom parentes efter). Då kan
förkortningen användas efter detta.
Innan du skriver, fundera på följande frågor!
•
•
•
•
•
Varför är detta problem viktigt och intressant att studera?
Vad är nytt? Börja med att väcka läsarens intresse!
Hur är din studie relaterad till tidigare forskning i
området? Om det finns liknande studier gjorda, hur skiljer
sig din studie från dessa och hur bygger din studie på
dessa resultat? (Varför behövs din studie?)
Vilka är dina hypoteser och hur är de relaterade till
tidigare studier?
Hur är dina hypoteser kopplade till den studiedesign du
valt?
Vad är den praktiska nyttan med din studie – vad kan den
nya kunskapen användas till?
En bra inledning ger svar på dessa frågor! För mer information kring hypotesprövning, se TEMA
forskningsmetodik.
Metod*
Detta avsnitt beskriver i detalj hur undersökningen genomfördes och består av olika delavsnitt med egna
underrubriker.
De vanligaste delavsnitten är:
· Deltagare*: Man måste ge en utförlig beskrivning av de personer som ingick i undersökningen. Ange
demografiska data som ålder, kön, etnicitet och annat som är relevant i undersökningen. Ange även hur
dessa personer valts ut och hur de fördelats på eventuella grupper. Här anges även hur många individer som
avsågs att testas (ange även antal i olika grupper, om sådana fanns), utifrån en power-analys. Ange även
bortfall samt skäl till bortfall.
· Apparatur: Här beskrivs kortfattat vilken apparatur eller material som använts och deras funktion i studien.
Varje apparat ska beskrivas med märke och modell/version och företagets namn och ort och land för
huvudkontor anges inom parentes.
· Instrument: Beskriv vilka test eller andra metoder som använts för att samla in data. Ange reliabilitet och
validitet för instrumenten.
· Procedur: Här beskriver man varje steg i utförandet av undersökningen. Man beskriver
kortfattat vilka instruktioner man haft, hur man bildat eventuella grupper, hur man
manipulerat eventuella oberoende variabler, hur man kontrollerat olika variabler osv. Proceduren ska vara
så detaljerad beskriven att någon annan skulle kunna replikera undersökningen.
· Etiska och samhälleliga överväganden*: Här beskriver man hur man hanterat etiska och sociala faktorer av
betydelse vid planering av studien och datainsamlingen. Likaså bör man beskriva hur persondata hanteras
och lagras. Ett eventuellt etiskt godkännande beskrivs här. Se ”TEMA etik”.
· Statistiska metoder: Här beskriver man de statistiska metoder man avser att använda för att kunna besvara
frågeställning/hypoteser. Val av statistiska metoder ska även motiveras utifrån typ av data, skalnivå, antal
observatoner och om data är normalfördelat eller ej (se TEMA forskningsmetodik och TEMA statistik). Även
statistikprogram och version ska anges på samma sätt som angående apparatur (se ovan)
Vanliga fel:
1. Man tar inte upp och motiverar varje instrument i tur och ordning utan rör
ihop allt man använt
2. Man glömmer att redovisa reliabilitet och validitet och hänvisar inte till relevanta studier
3. Procedurbeskrivningen är rörig och inte i tur och ordning (tänk recept)
Resultat (*)
(Resultat och diskussion ska alltid finnas, men i vissa fall kan dessa två stycken föras parallellt under samma
rubrik. Det är då otroligt viktigt att man håller isär och tydligt visar när något är ett resultat och när något är
en åsikt som diskuteras)
Man beskriver de resultat man fått och gärna i samma ordning som man formulerat sina hypoteser och
beskrivit sina instrument. Redovisa alla relevanta resultat, även resultat som inte blev som förväntat
redovisas. Man tolkar inte sina resultat utan redovisar bara vilka resultat man fått. Redovisa resultaten
tillräckligt detaljerat för att kunna ge stöd för dina slutsatser. Använd rätt sorts beskrivning av centralmått
och spridningsmått för dina resultat (se TEMA forskningsmetodik, skalor).
Man testar statistiska hypoteser med statistik. Resultaten beskrivs med hjälp av tabeller och figurer. Tabeller
och figurer måste kommenteras i texten så att läsaren vet vad man ska titta efter. Resultaten av statistiska
test anges på följande sätt: ”Effekten av ålder var statistiskt signifikant, F(1,123) = 7.27, p < . 01)” eller för ett
t-test; ”t(75) = 2.11, p<.02”. Jämför med hur det ser ut i de artiklar ni använder i uppsatsarbetet. Helst ska
både signifikans och effect size anges (se statistikkompendium kring Power)
Vanliga fel:
1. Man blir för teknisk och använder inte vanlig svenska när man beskriver sina
resultat
2. Man tolkar resultaten
3. Man redovisar inte enkla medelvärden och spridningar för centrala variabler
Hur man skriver tal och siffror i uppsatser!
Alla tal som börjar en mening skrivs med bokstäver. Generellt skrivs tal under 10 med
bokstäver och tal över 10 med siffror. Undantag är när tal under 10 ingår i en gruppering av
typen ”alla barn mellan 5 och 15 år” då skrivs även tal under 10 med siffror. Andra
undantag är när tal ingår i mätningar och skalor, i statistiska bearbetningar och redovisningar
och i talserier av något slag, då skrivs alla tal med siffror. Använd decimaler i relation till vad som är relevant.
Det är t ex inte relevant att mäta förbättrat resultat i längdhopp i millimeter, dels för vi kan inte mäta
resultat med säkerhet på den nivån och dessutom är förändring på den nivån inte intressant eller relevant
att studera. Resultat som enkelt beskrivs i text redovisas inte i tabeller. Tabeller och Figurer kan dock på ett
tydligt sätt illustrera resultat på ett utrymmesbesparande sätt och brukar lätta upp texten. Hänvisa då till
tabeller och figurer utan att upprepa resultaten i texten. Numrera tabeller och figurer i den ordning de
förekommer i texten.
Tabeller och figurer ska ha en kort, men förklarande titel. Designa tabellerna och figurerna på samma sätt.
Välj enkel designtabell utan extra dekorationer (de tar uppmärksamheten från det som är viktigt).
Hur man redovisar resultat i tabeller!
Inkludera bara viktiga resultat i tabellen (skala bort irrelevant information), så blir tabellen tydligare och mer
lättläst. Rader och kolumner ska komma i en logisk ordning. Det är bättre att organisera i ordningsföljd
istället för i alfabetisk ordning t ex. Förkortningar och symboler förklaras nedanför tabellen.
Tabell från: ”Maximal Strength Training in Postmenopausal Women with Osteoporosis or Osteopenia”
J Strength Cond Res 27(10): 2879-2886, 2013
Hur man redovisar resultat i figurer!
Grunden för en figur är enkelhet, tydlighet och informationsvärde.
En bra figur:
• förtydligar, inte bara dubblerar texten
• visar bara viktiga faktorer
• skalar bort oviktiga detaljer
• är lätt att läsa och dess innehåll (linjer, symboler, etiketter mm) är tillräckligt stora för att man ska
kunna läsa utan besvär (undvik typsnitt som Times New Roman som har små extra klackar, ta raka
bokstäver som Arial eller Calibri.
• är lätta att tyda (man behöver inte läsa i texten för att förstå vad den handlar om)
• liknar i stil övrigt i artikeln
Att tänka på när man väljer typ av figur!
För att beskriva fördelning av data
används ett histogram. (Se histogram
på högkant längst till vänster).
En Box-plot är bra då man ser hur
data är fördelat. Man ser om data är
skevt och om det finns data som
ligger långt utanför normalfödelning,
sk. ”outliers”. Man kan även lägga in
medelvärden, median, 95% CI etc. i
grafen.
A
Ett stapeldiagram kan användas, OM
data innehåller/kan innehålla ”0”,
t.ex. ett antal, en risk etc. För vikt,
längd och andra variabler som INTE
kan vara ”0” är Box-plot att föredra.
Man kan lätt tro att det man mäter i
exemplet A kan vara mellan 0 och
över 100, när de egentligen bara
varierar mellan 60-170 (exempel B).
Man jämför grupper antinge med
parad eller oparad t-test.
B
Samband mellan två variabler kan
visas som en regressionslinje, här
med 95% CI för linjens möjliga
lutning inlagd. Observera att om man
har rankingdata (t.ex. Borg-skala) så
kan man inte göra en linjär linje.
Samabandet mellan x och y
undersöks med linjär regression,
Pearson´s korrelation eller Spearman
rank korrelation.
Om man har nominella data kan man
visa fördelning av t.ex. skattad
anstränging mellan kön i en mosaikplot. Här gör man sedan ett Chi2-test
för att undersöka födelningen av svar
mellan könen.
Även metod kan beskrivas med figurer!
J Strength Cond Res 27(10): 2879-2886, 2013
Eller urval och bortfall
Läkartidningen 2005 nr 15
Sports Eng (2009) 11:103–107
Diskussion (*)
(Resultat och diskussion ska alltid finnas, men i vissa fall kan dessa två stycken föras parallellt under samma
rubrik. Det är då otroligt viktigt att man håller isär och tydligt visar när något är ett resultat och när något är
en åsikt som diskuteras)
I detta avsnitt tolkas resultaten och man drar slutsatser av sina resultat. Detta görs i relation till det problem
och de hypoteser man hade och den population man studerat. Man kommenterar också validiteten i
slutsatserna.
· Metodologisk reflektion*:
Under detta stycke diskuterar man studiens upplägg och dess möjligheter att besvara syftet. Vad är
fördelarna och nackdelarna med de metoder som valdes, vad är begränsningarna?
I detta stycke visar man att man förstår och behärskar de metoder man valt och tittar på studien ”på lite
avstånd”.
- Etiska och samhälleliga reflektioner* .
I metodavsnittet beaktades faktorer som har relevans för planeringen av projektet, här i diskussionen
beaktas det utförda projektet, saker som hänt under projektets gång. Vidare ska studiens resultat beaktas
utifrån samhällsnytta och studiens generaliserbarhet. Är studiens resultat tillämpbart för hela befolkningen?
Börja gärna diskussionen med att kortfattat säga om du fått stöd eller inte för dina hypoteser eller hur du
kan besvara dina frågeställningar. Kommentera likheter och skillnader med vad andra fått för resultat.
Försök att hålla samma ordning på genomgången av data i uppsatsens olika delar: från syfte, metod, resultat
och diskussion. Man får ta in nya referenser i diskussionen. Upprepa inte i onödan sådant som du sagt
tidigare utan hänvisa till detta. Kommentera kortfattat brister i din undersökning och hur man eventuellt
skulle kunna göra en ny och bättre studie. Bristerna måste vara kopplade till de resultat man fått och inte
bara formulerade i allmänhet. Avsluta gärna diskussionen med att titta framåt. Vad kan resultaten användas
till och vad bör kommande studier undersöka vidare?
Vanliga fel:
1. Man skriver om något helt annat än vad man undersökt och börjar diskutera
”vad som helst” som man tycker något om,
2. Man drar inte ut något intressant av sin studie,
3. Man kopplar inte sina resultat till forskningsområdet dvs. andras resultat och teorier.
Referenser
Hur ni ska referera i uppsatsen väljs ut i samråd med er handledare. Viktigt är att ni är konsekventa genom
hela uppsatsen samt att alla referenser går att hitta i referenslistan!!
Ett tips kan vara att använda sig av ett referenshanteringssystem istället för att manuellt skriva in
referenserna i texten. Det finns ett gratis program på nätet som heter Mendeley (finns för både PC och Mac).
Med detta program skapar man sitt eget referensbibliotek (där man kan samla alla data kring artiklarna) och
dessutom kan man ändra stil på sin referenslista på ett enkelt sätt (t ex från att ha nummer i texten till att ha
författarnamn med årtal). En enklare form av referenshantering finns även i Word.
En sammanfattning av uppsatsens olika delar:
Titel:
Beskrivande, men utan överflödiga ord
Sammanfattning/Abstract
Innehåller alla delar som uppsatsen (alla ”rubriker”). Max 200 ord.
Skrivs på engelska
Introduktion
Ger en bakgrund i forskningsområdet. Teoretisk bakgrund. Tidigare
forskning i området. Vad vet vi och vilka kunskapsluckor finns.
Specifikt syfte med studien (+ ev hypoteser). Linas oftast vid en
”tratt”. Man börjar generellt och brett och smalnar av mot just det
som studien ska studera. (Ibland vänder man tratten upp och ner,
det avgör man från gång till gång). Syftet med studien och de
frågeställningar du har (samt eventuella hypoteser)
Metod:
Här beskrivs forskningspersoner, apparater och metoder som
används, forskningsprocedur (om flera saker görs, i vilken ordning
mm). Här finns även statistik som en metod. Vilken statistik och
varför (samt typ av program, version)
Resultat:
beskrivande text som gärna förstärks med tabeller och figurer. Följ
helst samma ordning genomgående i uppsatsen när det gäller
utförande, resultat och tolkning av resultaten (tänk test 1, test 2
osv).
Diskussion:
Syftet (hypoteserna) och ditt resultat
Svagheter med studien (reliabilitet och validitet)
Ditt resultat i relation till tidigare forskning
Ditt resultat i relation till ditt syfte och frågeställningar (och dina
hypoteser). Allmän diskussion, slutsatser och huvudfynd. Oftast kan
man tänka sig att man här ställer tratten upp och ner. Från studien
och de slutsatser du drar så diskuterar du vad detta har för
betydelse i ett större perspektiv. Tips på nya studier, nya
frågeställningar som uppkom. Det är trevligt om man kan få till
någon sorts ”slutknorr” som avslutar studien på ett snyggt (och
vetenskapligt) sätt.
När ni skriver: Använd skiljetecken korrekt, ofta sker det en överanvändning av kommatecken. Tänk på att
inte skriva för långa meningar. Undvik att använda (/) utan definiera vad det är ni menar. SI-enheter skall
användas. Första gången en förkortning används skrivs hela ordet ut, med förkortning inom parantes. Efter
detta kan förkortningen användas, men använd förkortningar med försiktighet. Texten kan bli svår att läsa
med många förkortningar som läsaren ska hålla ordning på.
Lycka till med skrivandet!
Exakt hur uppsatsen granskas och hur ni ska granska någon annans uppsats redovisas i
Bilaga 1 i Studiehandledningen